Signerat ung nr 2 2014

Signerat Ung 2 20141

Nummer 2 2014

ALLMNT MUSIK FILM OCH TV KULTUR SPEL SEX & SAMLEVNAD KOST & HLSA MODE SPORT

INFRVALET

2014INTERVJU MED

ANTON EWALD

PASSIONHarry Potter

Att gra i sommar

Universitetsstudier

2 Signerat Ung 2 2014

Signerat Ung produceras av elever p Klara gymnasiums medieinriktning. Syftet r att ge Linkpings ungdomar en rst ut i samhllet, samtidigt som morgon-dagens mediearbetare i ett tidigt stadie fr gra sin egen tidning. Signerat Ung ges ut i 3 000 exemplar.

Chefredaktr: Frida Rydholm

Layout: Malin Lindell och Rebecka Kristiansson

Ansvarig fr Spotifylistan:Sandra Pettersson

Ansvarig utgivare & projektledare:Daniel Perlman, medielrare

Tryck: Pressgrannar AB Linkping

Kommentarer och annons:Signerat Ung Klara GymnasiumSt: Larsgatan 3, 582 24 LinkpingTel: 013-14 47 17

[email protected]

Passion fr passion...sfrukt, haha!

[email protected]

FridaRydholm

Jag slutar aldrig imponeras ver hur passionerade personer det finns hr i vrlden. Sjlv har jag insett de senaste dagarna att jag inte riktigt r pas-sionerad ver ngot. Jag har gtt och dragit p att skriva denna ledare d jag insett att jag inte riktigt har s mycket att sga nr det gller passion, som r detta nummers tema. Detta fick mig att genomg en mindre frustration av mnga anledningar. Delvis fr att det fick mig att knna att jag inte var bra p ngot. Missfrst mig rtt, jag r bra p mycket men jag r inte grym p ngot, jag brinner inte fr ngot. Jag tycker om att ka snowboard, jag tycker om serier, jag tycker om min sng men jag r absolut inte passionerad ver min sng!

Jag tycker om mnga saker och r bra p mycket, men jag r inte passionerad ver ngot. Sen blev jag lite extra arg p mig sjlv fr att jag hade dessa tan-kar, d jag p en bussresa verhrt tv unga tjejers konversation nr de en-bart klagade p att de inte var bra p ngot och d mtt dligt ver hur lgt dessa tjejers sjlvfrtroende verkar sjunkit. Men efter att ha haft ett tomt Word-dokument ppet p min dator i flera dagar och den enda mening som skrivits r;passion fr passionsfrukt, haha

S har jag inte enbart insett att jag har brutalt dlig humor utan mitt sjlvfrtroende har sjunkit lika lgt som jag tidigare frestllt mig att de unga tjejernas var.

Med mitt relativa tomma Word-dokument, d passion fr passionsfrukt, haha knappast rknas ringde jag en kompis som svarade:Ehmm du r vl typ passionerad fr mat?

Denna mening sprckte min lgt-sjlvfrtroende-bubbla. Dels fr att jag lt brutalt tjock p det sttet som hon sa det och dels fr att jag insg hur iro-niskt allt detta r. Det finns vissa underbara personligheter hr i vrlden som engagerar sig och brinner fr en specifik sak hr i livet, personer som r villiga att lgga ner hela sin sjl i detta arbete. Sen finns det personer som jag , som r bra p massor saker, bra p att ka snowboard, bra p att baka, till och med bra p att sova, men som inte r passionerad fr ngot och det r vl tur det? Alla behvs oavsett om man r passionerad fr ngot eller bara bra p x antal saker. S oavsett om du r som jag och inte kan tnka ut en bttre mening n passion fr passionsfrukt, haha nr du tnker p passion eller om du brinner fr ett mne, fortstt ls! Ls exempelvis om Lin-kpings elevkrer, dr kan man finna passionerade mnniskor om ngot, eller varfr inte stta dig in i valet? Fr oavsett om du r passionerad i en frga eller inte s smyger sig valen p och inte d som en uppfljare av Hajen utan EU-, riksdag-, kommun- och landstingsval. S blddra framt och f hjlp med vad du ska rsta p eller ls om andra passio-nerade mnniskor!Tack fr mig , HAJ!

Jag r absolut inte passionerad ver min sng!


Innehll8

Top Model

sid 46-47

7

Dejting i sommar

sid 60-61

8 Intervju med Lars Frlandersid 64-65

84 Vad innebr passion? 5 Kvinnor i mansdominerade yrken6-7 Elevkrer 8 Ekoturism9 Rda korset10-11 Universitetsstudier12-19 Infr valet 20-21 Tiggarna22-23 Det hr kan du gra i sommar

MusiK24 Krnika 24-25 Pojkband 26-27 Intervju med Anton Ewald28 Signerat Ungs Spotifylista 29 Recensioner Film och TV30 Krnika30 Intervju med Felix Wilow 31 Filmer med passion 32-33 Harry Potter34 Svenskar i Hollywood

35 Recensioner

Kultur36 Krnika36-37 Harry Potter utstllning38 Boktips39 Recensioner

Spel40 Krnika40-41 Spelberoende42 Sommarspel 43 Recensioner

Sex och Samlevnad44 Krnika44-45 Ombytta roller 46-47 Dejting i sommar Kost och Hlsa48 Krnika 48-49 Sola smart och skert50-51 Jessica med i Gladiatorerna52 Mellanml

53 Fairtrade54 Viktigt med frukost55 Sanningen bakom kttindustrin56 Hlsa med Therese

Mode58 Krnika58 Street style 59 Sommarsmink 60-61 Top Model-Agnes Sport62-63 Kyodo64-65 Intervju med Lars Frlander

66-67 Soffan


[email protected]

Nathalie Wahlbeck

Foto: Nathalie Wahlbeck

Vad innebr egentligen passion? Hur pverkar passion oss mn-niskor? r passion egentligen samma sak som besatthet? Mste passion endast handla om krlek eller kan det vara ngot helt annat? Signerat Ung har intervjuat psykologen Maria Winroth fr att ta reda p detta.

Maria Winroth r en 36-rig psykolog som jobbar p en Vrdcentral. Hon har jobbat som psykolog i drygt fem r. Enligt Maria handlar passion om en knsla som har olika knslor inom sig. Det kan handla om en passion till en person, en relation eller bara till ett intresse. Passion handlar mycket om ngot som r riktat till ngot annat, att det finns tankar och en slags drivkraft till det man knner passion fr. Passion skildras frn knslor och tankar. Det kan handla om att man vill gna mycket tid t ngot, att man kan-ske vill f mer kunskap eller lra knna en person, sger Maria. Passion behver enligt Maria inte ha med fantasi eller andlighet att gra, men fr vissa mnniskor s kan det ha och gra med andlighet. Det behver heller inte handla om krlek, bara det har ett starkt engagemang till ngot.

Sund och osundEnligt Maria s finns det tv olika typer av passion. Den sunda passionen handlar om att man knner passionen av ett medvetet val, d gr man ngot

fr att man kanske mr bra av det eller fr att man vill utvecklas. Den osunda passionen handlar om man blir fr fast i en knsla, det r d man kan bli alldeles fr fixerad eller fr besatt av ngot. Blir passionen osund br man se p passionen frnuftigt och inte bli fr fast i knslan. r det en extrem besatthet som hindrar en frn att leva eller gra andra saker som att plugga eller jobba s har det blivit ett problem, berttar Maria.Maria tycker att man br ska hjlp om man blir alldeles fr besatt gllande den osunda passionen, d kan det handla om mycket allvarliga bakomliggande psykiska strningar, ssom tvngssyndrom eller personlighetsstrningar. Det r nmligen s att det finns olika typer av grupper som har lttare att fastna i besatthet. Men det r viktigt att den drabbade personen sjlv frstr att den stora passionen blivit ett problem som man mste ta tag i.

IdolfixeringDet hnder ven ofta att man under tonren fastnar fr en kndis eller en slags artist, detta blir d en stor passion till den knda personen. Enligt Maria sker det oftast i tonren d man inte har lika mycket livserfarenhet som en vuxen person har och man idealiserar mycket. Det r oftast d man endast ser en viss sida av personen och inte ser de negativa och dliga sidorna. Om detta sitter kvar i sen lder och blir ett problem fr personen sjlv och dess omgivning r det viktigt att man frsker se det ur ett annat

perspektiv. Maria berttar dock att det r ngot som man trots allt oftast vxer ifrn.

Kan ge bttre sjlvfrtroendePassion kan ven gra att man fr bttre sjlvfrtroende, d man kar en knsla i kroppen om att man gr ngot fr sig sjlv. Man kan ocks f mer motivation till saker nr man knner passion. Om man exempelvis har en passion fr att spela gitarr s lngtar man efter att spela gitarr. Nr man vl sedan spelar s fr man massor av positiva knslor i kroppen av det, sger Maria. Maria har tidigare haft klienter som haft passion till saker, men d har det oftast endast handlat om den sunda passionen. Men nr det handlat om den osunda passionen har det varit personer i relationsproblem, dr oftast en stark och problematisk svartsjuka har frekommit. Svartsjuka handlar om den osunda pas-sionen, d det uppstr ett slags kontroll-behov. Det har dock i vissa fall varit personer som inte haft ngon passion alls i livet, dessa mnniskor har oftast saknat ngon slags drivkraft i vardagen.

Viktigt att prioritera det som r viktigtOm man vill knna mer passion i sitt liv s br man tnka p vad man sjlv knner lust, gldje och engagemang till. Man br ocks lista upp hur man ska gra fr att n det mlet man vill n. Nr det kommer till krlek och nra relationer s kanske man har svrt

fr ngot i sitt frhllande. Det kan bero p att man r rdd fr att ppna sig eller fr att bli avvisad, berttar Maria. Maria tycker inte att vad man har fr talang hr ihop med vilken passion man har i livet. Men samtidigt kan det vara svrt att vara bra p ngot om man inte knner ngon passion fr det man gr. Maria anser ocks att det r viktigt att man tnker p att prioritera sitt liv som man vill ha det och att det r bra att knna passion i livet. Men man br ocks leva i verkligheten och ta ansvar fr de andra behoven som finns.

Psykologen Maria Winroth.

Passion- bde sund och osund

SIGNERAT UNG SIGNERAT UNG


Som kvinna frvntas du oftast inte att arbeta som till exem-pel rrmokare, snickare eller fordonsmekaniker. Detta fr att dessa yrken ver lag r dominerade av mn. Att g med skitiga hnder och ski-tiga arbetsbyxor med verktyg i vardera fickan anser mnga vara okvinnligt. Trots att det inte r srskilt vanligt med kvinnor inom dessa branscher s fre-kommer det givetvis, men vilka svrigheter stter man som kvin-na p genom att stta ner foten i en mansdominerad bransch?

Det viktiga valet majoriteten av alla niondeklassare gr angende gymna-sieprogram handlar inte bara om de tre kommande ren under gymnasiet, det handlar om resten av ens liv. Bde stu-dievgledare och ansvariga fr de typiska manliga gymnasieprogrammen talar fr att tjejer ska vga vlja ett mansdominerat program. Trots detta verkar inte samhllet vara redo fr att slppa in kvinnor. Enligt statiska centralbyrn fr 14 % fler mn n kvinnor fast anstllning direkt efter avslutad utbildning p en mansdominerande linje. De kvinnor som blir anstllda mste verk-ligen visa att de kan medan mnnen redan frvntas kunna sitt yrke. Dessutom har kvinnorna oftast lgre inkomstln n mn-nen trots att de utfr exakt samma arbete. Ensam tjej i klassenDe gymnasieprogram som domineras av mn r el- och energiprogrammet, bygg- och anlggningsprogrammet, fordons- och

transportprogrammet, industritekniska programmet samt VVS- och fastighetspro-grammet. I Linkpings kommun bestr de programmen endast av 7 % tjejer, visar Linkpings gymnasiekatalog.

Signerat Ung har trffat en av dessa tjejer. Emelia Hultmark gr frsta ret p VVS- och fastighetsprogrammet som ensam tjej bland 21 killar. Att g i en klass med bara killar krver att man kan st p sig och vgar sga ifrn. Killar beter sig p ett helt an-nat stt n oss tjejer. De kan skmta p

ett elakt stt och anvnder ett hrdare sprk n vad vi tjejer gr, sger Emelia. Mste visa att man kanDen gamla normen om att kvinnor hr hemma i kket har vissa mn inte slppt nnu trots att det var cirka 50 r sedan verkligheten var sdan. Det r troligtvis anledningen till att mn anser att kvinnor inte kan lika mycket som mn, och fram-fr allt inom ett mansdominerat yrke. Emelia berttar att hon knner extra stor press p att prestera bra eftersom killarna i klassen nstan frutstter att hon inte ska kunna bara fr hon r tjej. Drfr knns det extra bra nr jag klarar av saker som de inte klarar av, sger hon med ett leende p lpparna. Lrarna Lrarna behandlar mig faktiskt jtte-bra. Dremot knns det som att de tycker att det r mer okej om jag ber om hjlp. P s stt kan man tycka ett det r lite srbehandling, men i det hr fallet gynnar det mig ju bara, sger Emelia. Lrare r i princip alltid positiva till att ha tjejer p de hr typerna av gymnasieutbild-ningar. En tjej som sker ex. fordons- och transportprogrammet prioriteras till och med fre killarna ven om tjejen i frgas betyg skulle vara smre n killarnas. Detta just fr att rektorer och lrare vill ha in fler tjejer till linjerna som domineras av killar.

JmstlldhetI boken Kvinnor, mn och maskiner skriver frfattaren Emmanuelle Sylvain att verktstadsbranschen r den minst jmstllda branschen. Hon menar att

kvinnor motas bort ur branschen p flera olika niver - vid val av utbildning, av jobbannonser, i rekryteringsprocessen och under anstllningsintervjuer. Att detta faktiskt r verklighet bekrftas av Statiska centralbyrns statistik som visar att 54 % av mnnen fr anstllning inom verkstads-branschen direkt efter avslutad utbildning, medan endast 38 % av tjejerna lyckas med detsamma. Emelia upplever statistiken som upprrande och hoppas att det inte r ngot som hon kommer mrka av nr hon kommer ut i arbetslivet. Men jag hrde faktiskt frn en kille i klassen ver mig att chefen p hans prak-tikplats inte lter tjejer varken praktisera eller arbeta p hans fretag, det r helt sjukt! Arbetsgivarna mste inse att det inte r knet som avgr vem som r bst p sitt yrke, sger hon bestmt.

FramtidenTrots statistikens ser Emelia positivt p framtiden och lngtar efter att f komma ut i arbetslivet. Bara jag fr en anstllning och fr chansen att visa vad jag kan s tror jag att arbetslivet kommer vara lttare n gym-nasietiden. Frmodligen r vuxna mn mognare n killar i 16 och 17-rsldern vilket frhoppningsvis gr att de r mer accepterande till att ha en tjej p arbetet, avslutar Emelia med.

F kvinnor inom mansdominerade yrkenEmelia frbereder fr att fsta rr p vggen. Foto: Jennifer Brindmark

Att g i en klass med bara killar krver att man kan st p sig och vgar sga ifrn

[email protected]

JenniferBrindmark



Vi r skert mnga som knner igen SV, Hfvet och Kate-dral by Night men vilka r det egentligen som ligger bakom dessa populra event? Jo, det r elevkrer frn olika gymna-sieskolor i Linkping. Vad r d en elevkr och vad gr egent-ligen styrelsen? Fyller de ngon strre funktion eller r det bara ett gng duktiga festfixare som bjuder p kanelbullar och fixar med skolkataloger?

En elevkr r en fristende organisation av elever, fr elever som har till uppgift att gra skolgngen mer givande. Det r ltt att blanda ihop elevkrer med elevrd men det r faktiskt tv helt olika saker. Till skillnad frn ett elevrd r det helt frivilligt att g med i elevkren. Kren bestr heller inte av klassrepresen-tanter utan drivs av en styrelse som vljs in av medlemmarna under det rliga rsmtet. Den viktigaste skillnaden r nog trots allt att elevkrerna r helt sjlv-stndiga, de kontrolleras allts inte av skolledningarna utan skter sitt arbete p egen hand.

Elevkren - livet i korridorenDen allra frsta elevkren bildades fr 52 r sedan av en grupp gymnasieelever i Bors som ville tillsammans ville fixa s kallade ingenjrsringar som man hade p sig efter examen. Redan d var krernas syfte att tillsammans jobba fr att ta tillvara p elevernas intressen och det r det ven idag. Det r till exempel ofta elevkrerna som r med och ordnar med studentmssor men det finns fler sidor n s. Nr vi frklarar fr de nya ettorna vad elevkren r brukar vi sga att om skolan r klassrummen s r elevk-ren korridorerna. Allt det som hnder utanfr klassrummet kan vi i elevkren hjlpa till med, sger Ylva Kjellgren, sty-relsemedlem i Berzeliusskolans elevkr. Elevkrerna har enligt Sveriges Elev-krer fyra olika omrden de ska jobba inom: socialt, kulturellt, ekonomiskt och demokratiskt. De tre frsta omrdena har nog de flesta gymnasieelever koll p. De r anledningen till lhvartv-lingar, gemensamma skolkataloger och kanelbullar p Kanelbullens dag. Det sista omrdet har elever generellt sett smre koll p. Man kan ibland frga sig om demokratin helt har drnkts i ett hav av bullar. P ett stt kan man sga att allt vi gr r demokratiskt arbete eftersom vi r organiserade elever, sger Jennifer Cardell, avgende ordfrande i Folk-ungaskolans Fria Elevkr. Under samtalet med Jennifer och den nybakade ordfranden p Folkunga, Ebba Bangoura, visar det sig att deras elevkr faktiskt har ett stort demokra-tiskt arbete. De berttar till exempel om

att de varje r fr vara med och tycka till om skolans ordningsregler och att de till och med fr en alldeles egen intervju-tid med alla rektorskandidater under rektorsrekryteringen. De anordnar ven egna evenemang som politikermssor och ngot de kallade fr rektorshearing. De uppmrksammade Elevens dag genom att ha en utfrgning av rektorn i aulan. Det var lite som heta stolen, sger Ebba. Eleverna fick stlla alla frgor de ville till ledningen. Det kunde vara mer serisa frgor om skolan, om man kunde verklaga sina betyg och sdant. Sen fanns det ven mer personliga och roliga frgor. Det slutade med att rektorerna

stod och dansade p scenen. Man kan sga att det var rtt uppskattat ven p Berzan hller de skolval och under den pgende ombyggnationen av skolan har de varit en lnk mellan sina medlemmar och skolans ledning fr att kunna fra fram elevernas sikter.

Svrt att prata demokratiBde Folkungas och Berzans elevkrer r tydliga med att de r till fr sina med-lemmar. De frsker drfr ha kontakt med medlemmarna bde i korridorerna och via sociala medier fr att f reda p vad de tycker och tnker. Vi som sitter i styrelsen r ofta ganska framt och tycker om att prata

och nstan alla p Berzan r medlemmar i kren, sger Ylva Kjellgren. Bara man pratar med folk i korridorerna s fr man ett grepp om vad de tycker. Ibland tar vi vr rda soffa och stller den i korridoren hr precis runt hrnet och d r det mnga som kommer fram och vill prata. Men det verkar finnas ngot elever inte tycker r s intressant att prata om och det r just demokratifrgor. Krerna frsker att ta upp den typen av frgor med sina medlemmar men det r inte alltid s ltt. Elevkrernas uppgift r ju trots allt att finnas till fr eleverna och ta upp de frgor deras medlemmar anser vara viktiga.

De flesta brukar inte tycka att demokratifrgor r s sexiga

Jennifer Cardell och Ebba Bangoura tycker att det r viktigt med elevdemokrati men det r inte alltid s ltt att f med sig elevkrsmedlemmarna i diskussionen. Foto: Emma Brynte



De flesta brukar inte tycka att de-mokratifrgor r s sexiga, sger Jennifer Cardell. Det r inte s jtteparty om man kommer ut och bara: Hej, vi ska snacka ordningsregler! Det r vl kul?. Alla bara: Ehm nej. De flesta elever som r intresserade kommer fram till oss, sger Ebba Ban-goura. De elever som inte r s engage-rade r oftast inte speciellt intresserade. De kanske inte frstr innebrden av deras eget inflytande.

Den stora elevrrelsenSkolverket skriver sjlva p sin hemsida att elevernas inflytande i skolvrlden har minskat p grund av den nya gymna-

siereformen GY11. Frgan r om det r ngot som uppskattas bland eleverna eller r det s att eleverna kommer att frska g ihop fr att protestera? Under de senaste ren har antalet medlemmar i Sveriges Elevkrer kat. Bara under det senaste ret har antalet aktiva och engagerade medlemmar i Folkungas elevkr kat frn cirka 20 till 70 personer. Kan detta vara ett tecken p att eleverna nu har ftt nog och vill ta sa-ken i egna hnder och r det elevkrerna som kommer att driva revolutionen? Vi ser oss som en del av Sveriges Elevkrer och drfr ser vi oss ocks som en del av ngonting strre den stora elevrrelsen, sger Jennifer Cardell.

Sveriges Elevkrer, allts den nationella organisationen, har 65 000 medlemmar vilket r svinmycket. Bara Linkpings Elevkrer har ver 3000 medlemmar. Det finns inget som kan konkurrera med oss p det sttet. Det finns ingen annan ungdomsorganisation som vill vrna om en bttre skoltid. Det skulle vara ganska trkigt utan elevkren, sger Ylva Kjellgren. Jag tycker att vi engagerar mnga medlem-mar, vi fr med mnga av olika sort, det blir en bredd. Nr alla de olika sorterna av mnniskor trffar varandra, mer n bara i klassrummen, s blir det en strre sammanhllning. Mentaliteten p skolan blir annorlunda. Utan elevkren s skulle

nog inte skolans anda vara lika ptaglig; man skulle inte kunna stanna vem som helst i korridoren och bara prata och verkligen f vara sig sjlv.

De flesta brukar inte tycka att demokratifrgor r s sexiga

Jennifer Cardell och Ebba Bangoura tycker att det r viktigt med elevdemokrati men det r inte alltid s ltt att f med sig elevkrsmedlemmarna i diskussionen. Foto: Emma Brynte

[email protected]

EmmaBrynte



Bidra istllet fr att frstra - p semestern

Nackdelar En nackdel kan vara att en stor del av pengarna frn turismen gr till

utlndska istllet fr till lokalbefolkningen.

Vad har ekoturismen gjort, n s lnge? Tankar kring ekoturism dk upp fr ungefr 30 r sedan. Om inte dessa tankar hade vckts hade antagligen mnga arter frsvunnit. Ett exempel p vad ekoturismen, tillsammans med naturvrden, har g jort r att bergsgo-rillorna fortfarande finns att beskda. Hade det inte varit fr denna turismtyp hade de antagligen dtt ut p grund av bland annat handel och skogsskvling. Intkter frn dagens turism har bidragit till att bergsgoril-lornas antal terigen har kat. Goril-lorna r bara ett exempel och om vi inte tnker till kring vra val kan flera arter komma att frsvinna.

[email protected]

AlmaEklund

Tips infr sommarens resor Vlj miljvnliga frdstt som tg istllet fr

flyg fr att frstra vr milj s lite som mjligt.

Bo helst p mindre hotell istllet fr p str-re internationella hotellkedjor fr att arbe-tarna ska f bttre betalt istllet fr att de ut-lndska garna tar de stora summorna sjlva.

Kolla upp boenden och aktiviteter som tnker p miljn och det bsta fr lokal-befolkningen p internet innan du ker ivg fr att vara ordentligt frberedd.

Handla s mycket du kan av lokalbefolkning-en fr att frbttra arbetsvillkoren, lnerna och dr efter ocks ekonomin p platsen.

Njut av natur- och djurlivet fr att bevara det vi redan har samt bidra med pengar fr turismen.

Det allra bsta fr miljn r att inte resa lngt. I Sverige har vi en rik natur och djurvrld och en turism som mr bra av att vxa.

Frdelar Natur och djurliv bevaras och till och med utvecklas istllet fr att frst-

ras och d ut som det finns en risk att flera arter kan gra om vi fortstter som idag.

Den lokala befolkningen fr bttre arbetsvillkor och mer pengar vilket bidrar till en bttre ekonomi p platserna vilket i sin tur leder till en mer jmstlld vrld.

Om man bor p mindre hotell istllet fr p internationella hotellkedjor fr arbetarna ofta bttre arbetsvillkor och ln istllet fr att de utlndska garna blir rika p egen hand.

Turismen blir roligare fr alla de resande, lokalbefolkningen, arrang-rerna samt naturen och djuren.

De flesta r nog medvetna om att till exempel flygresor pverkar miljn negativt. Men att vra resval gllande boende, mat och aktiviteter pverkar bde miljn och lokalbefolkningen r nog inte lika vanligt att man tnker p. De som r medvetna om detta brukar kalla sig fr ekoturister. Ekoturism r en form av turism med syfte att bevara naturen, djurlivet samt att bidra till lokalbefolk-ningen. Ekoturism finns bde i Sverige och i vrlden och r ett bra alternativ fr sommarens semester.

Ekoturism i SverigeMajoriteten av aktiviteterna inom denna turismtyp sker i naturen.En stor frdel fr just Sverige r allemansrtten som gr att vi fr vistas i princip verallt. Det finns exempelvis verksamheter inom sportfiske, ridning, jakt och dykning samt boenden och matstllen med inriktning p ekoturism. I stergtland finns det 14 verksamheter som sysslar med ekoturism. Det finns bde billigare och mer exklusiva aktiviteter att vlja p. Det r bland annat mnga som kommer frn andra lnder som ker till Norrland fr att till exempel se renar och naturen. Ett tips fr att hitta de allra bsta aktiviteterna i naturen kan vara att kolla efter mrkningen med just det namnet, Naturens bsta. Detta r ett kvalitetsmrkningssystem som finns bde i Sverige och p hela det norra halvklotet. Man kan ven kolla p ekoturismfreningens hemsida fr att f inspiration p bra aktiviteter och lsa mer om just detta mne.

Ekoturism i vrldenEkoturism finns p en mngd platser i vrlden. Att ka till Hawaii och volontr-arbeta med djur och natur eller till Costa Rica och uppleva regnskogen r bara tv exempel p vad man skulle kunna gra. Det man br tnka p oavsett reseml r hur man frdas, vart man bor och vad man handlar. Nr man bestmt sig fr vart man ska ka blir frsta frgan hur man ska ta sig dit. Som vlknt r flyg dligt fr miljn d de str fr 2% av vrldens koldioxid-utslpp. Gllande boende ska man helst vlja att bo p mindre hotell eller vandrarhem istllet fr internationella hotellkedjor. Detta gr att lokalbefolkningen fr mer betalt vilket leder till att den lokala ekonomin blir bttre. P strre internatio-nella hotell tjnar ofta garen vldigt mycket medan mnga har vldigt dliga arbetsvillkor och lner. Det finns ven boenden som exempelvis har solceller, tervinner samt kper in varor lokalt vilket ocks kan vara vrt att kolla upp. Det finns en mngd internetsidor som str fr detta dr man ltt kan hitta reseml och boenden. Allt man handlar, bde mat, freml och aktiviteter, br ocks kpas av den lokala befolkningen. Detta r ocks fr att arbetsvillkoren och ekonomin ska bli s bra som mjligt fr de som bor dr. En aktivitet som r stor p mnga platser i vrlden r djursafari som ofta bde lokalbefolkningen och djurlivet vinner p. Folket fr in pengar frn turism vilket gr att jakten av djuren minskar d de fr in mer pengar frn turister n vad de skulle ftt frn djurens pls.

Foto

C

ute

sp

ide

r mo

nke

y b

ab

y a

nd ro

pe

: T

am

ba

ko th

e J

ag

uar F

oto

flyg

pla

n: *

**Bu

d**

* Fo

to

Rain

fore

st:

Be

n Br

itte

n



Konflikten i Syrien har nu pgtt i tre r och drabbat miljontals mnniskor. 3 miljo-ner mnniskor har tvingats fly ifrn sina hem ver gnsen, och ver 1 miljon av flykting-arna r barn. Varje dag tar sig 6000 mnniskor ver landets grnser.

Anledningen till konflikenKonflikten brjade i januari 2011. I mit-ten av mars pbrjades protester ver hela landet, i hopp om att regimen skulle bli mer demokratisk, att de mnskliga rttig-heterna skulle f strre fokus, att korrup-tionen skulle avta och att Assadregimen skulle upphra. Protesterna mttes med militr och polis. Organiserade rebellgrupper uppstod och fick std av en del utlndska grupper som frsg dem med vapen och pengar. Efter tre r pgr fortfarande stridigheter mellan regimstyrkor och motstndsrrel-sen och konflikten har frsatt miljontals civila i fara.

Frhllandena i Syrien idagIdag r tillstndet i landet katastrofalt. 6,5 miljoner mnniskor berknas vara p flykt inne i Syrien. Det rder matbrist, brist p rent vatten och mnga r i stort behov av sjuk- och hlsovrd. Behoven r enorma och det r svrt att f fram hjlp p grund av det komplicerade lget.

Enligt tankesmedjan Oxford Research Group har ver 11 000 barn ddats i konflikten. Mnniskorna i Syrien blir ar-resterade, torterade och avrttade. Mnga dr av bomber och granater i omrdena vid deras hem. Barn och gravida kvinnor r bland dem som har drabbats hrdast vid attacker frn krypskyttar, enligt en rapport frn Unicef. Inne i Syrien har mnga byggnader fr-strts. Vgarna r svra att ta sig fram p och affrer stnger igen vilket hjer priset p mnga varor. Barnsoldater rekryteras fr att delta i stridigheterna vid bara 12 rs lder. ver 100 000 mnniskor har blivit ddade i konflikten och 9 miljoner mn-niskor r i behov av hjlp, frmst i form av sjukvrd, mat, rent vatten, hygienartiklar, filtar, madrasser och kksutrustning.

Rda Korsets hjlpinsatserHjlporganisationen Rda Korset finns p plats i Syrien genom Syriska Rda Halvmnen. Syriska Rda Halvmnen distribuerar nstan all internationell hjlp inne i Syrien. Syriska Rda Halvmnens hjlpinsat-ser innebr att de varje mnad kan ge ndhjlp till ca 2 miljoner mnniskor. I hjlpen ingr: Mat som rcker till 2 miljoner mn-niskor. Hygienprodukter och hushllsartik-lar.

Hlso- och sjukvrd genom fltsjuk-hus och mobila team. Sanitet och rent vatten till ca 16 miljo-ner mnniskor. Tusentals mnniskor frn Syriska Rda Halvmnen jobbar p plats med att hjlpa mnniskorna i Syrien, men hjlparbetet hindras av skerhetsris-kerna som de frivilliga hjlparbetarna utstts fr. Ambulanssjukvrdare har ddats nr de befunnit sig i stridsom-rden och frskt evakuera skadade mnniskor. Rda Korset har som policy att aldrig ta stllning i en konflikt utan fungera som en oberoende och neutral organisation. Fr att kunna distribuera hjlpen och minska skerhetsriskerna har Syriska Rda Halvmnen frhand-lingar och mten med bde grupper ur motstndsrrelsen och med landets frsvarsmakt och regering.

S hr sger ordfranden fr Rda Korset, Eva von Oelreich, som nyligenbeskte Syrien: - Jag upplevde ett land i stor nd. Vra 3 000 hjlparbetare p plats inne i Syrien gr ett beundransvrt arbete under tuffa omstndigheter. Det r tyvrr svrt att n alla som r i behov av hjlp. Rda Korset lyckas trots detta nd varje mnad dela ut mat, vatten, mediciner, hygienpaket och andra frndenheter. Men behoven r enorma och utan alla som sknkt pengar skulle det inte hnda ngonting.

Rda Korsets hjlpinsats i Syrien

[email protected]

EliseOhlsson

Evakuering av Homs Foto: SARC Homs

Evakuering av Moadamiya Foto: Syriska Rda Halvmnen



Att plugga vidare efter gym-nasiet r ngonting som ger bredare kunskap och bttre mjligheter inom det yrket man senare i livet vill jobba med. Enligt Studera.nu r det lttare att f jobb om du har en akade-misk utbildning och mnga av de yrken som krver en sdan utbildning ger ocks en hgre ln. Trots det r det mnga som vljer att jobba direkt efter gymnasiet, ofta p grund av skoltrtthet. Men att lsa p Uni-versitetet behver inte betyda bara mer plugg och slit, eller hur? Signerat ung har tagit reda p hur livet kan se ut fr studen-ter som valt att ta sin utbildning till nsta niv.

Att ungdomarna gr ut gymnasiet och inte riktigt ftt klart fr sig vad de vill lsa vidare till kan ocks vara en anledning till att mnga vljer att jobba. Christina von Tell lser det andra ret av tre p den kog-nitionsvetenskapliga linjen p Linkpings universitet. Hon visste inte vad hon ville lsa innan hon brjade p kognitionsve-tenskap, men visste att en universitetsstad var ngonting som lockade. Det var mer en chansning nr jag valde linje. Jag hade ingen klar syn p vad jag ville plugga men jag visste att jag ville flytta frn Stockholm till en universitets-stad som Linkping. Jag har lnge hrt av mina vnner att LiU r ett otroligt bra

och trivsamt universitet. S jag visste att jag i alla fall skulle vara njd med flytten om jag valde att plugga dr och om linjen inte passar r det bara att byta. Jag hade inga frvntningar p hur det skulle vara att lsa kognitionsvetenskap, men

jag hade hga frvntningar om sjlva universitetet och livet omkring det. Fredrik Lindhe gr ocks det andra ret p den kognitionsvetenskapliga linjen p Linkpings universitet. ven Fredrik var osker p vad han ville ska till fr linje fr linje och anvnde sig utav hemsidan

Antagning.se fr att hitta de linjer som intresserade honom. Jag anvnde skord som Psykologi och d kom det upp massor av alternativ till linjer runt om i hela Sverige. Det tips jag har till er som inte vet vad ni vill lsa vidare till r att leta efter ngonting som ni tycker r kul och som intresserar er. Jag dock hade inga frvntningar p kursen d jag aldrig hade hrt talas om kognitionsvetenskap innan, men jag trivs jttebra hr p LiU. Det r lagom stort

och riktigt bra sammanhllning. Det blir ocks mer liksinnat mellan studenterna d alla vljer att vara hr, ngonting som kanske inte alltid r fallet p gymnasiet.

Studentlya Mnga som vljer att plugga vidare tar ett kliv in i vuxenlivet genom att flytta hemifrn, ngonting som kan vara bde spnnande och lskigt. Genom att stlla sig i bostadskn fr en studentbostad, som mnga universitet erbjuder, gr det

Att plugga p universitet r inte bara ut-bildning, det r en upplevelse

Fredrik Lindhe, studerande p LiU Foto: Emelie Larsson

Universitet - s mycket mer n bara studier

Vid Linkpings universitet. Foto: Emelie Larsson



[email protected]

Emelie Larsson

processen att hitta en bostad enklare och smidigare. Fredrik bodde redan i Link-ping, men flyttade nrmare universitetets campus. Han hade en vldig tur i sitt bostadsskande. Det var min tur att ha lite flyt i bo-stadsletandet d min kompis frgade om jag ville ha en lgenhet. Jag rekommen-derar dock att man stller sig i bostadsk s tidigt som mjligt oavsett om man vill plugga hr i Linkping eller i en annan stad. Det kan ju hnda att man terkom-mer till valet att plugga hr och d r det bra att ha mer n 20 kpong. nnu ett tips r att kolla p anslagstavlan p LiU.se, dr behver man inte ens kpong fr att kunna f en bostad. Vissa program erbjuder till och med speciella korridorer bara fr linjens elever, det tar man reda p genom den sektionen som tillhr linjen.Christina, som ocks flyttat till LiUs cam-pus, hade en lngre resa till sin nya bostad. Hon valde att flytta frn Stockholm fr att lsa i Linkping, men hon tog en an-nan vg fr att hitta sin studentbostad. Jag stod i k p studentbostder.se i ett r tills jag fick bostad. S det r bra om man stller sig i k s tidigt som mjligt. I just Linkping behver man inte heller vara antagen fr att samla kpong, det kostar inte heller hr, vilket r jttebra.

Ett steg in i vuxenlivetAtt flytta hem ifrn innebr mer saker n bara frihet och lugn och ro. Trots att det r riktigt kul att bo ensam s r det ett stort ansvar att skta ekonomin, speciellt de frsta mnaderna. Det r mnga som vljer att jobba deltid samtidigt som plug-get, men varken Christina eller Fredrik gr detta. Trots det har dem inte upplevt ordsprket den fattiga studenten. Jag var lite orolig om hur det skulle g i brjan men jag lyckades nd lgga undan 1000 kronor varje mnad, d hade jag 8000 kronor ver som gick till mat, fritidssysslor och andra ndvndigheter, sger Fredrik. Det r ett tips jag har till alla andra som ska flytta hemifrn, lgg undan en summa pengar varje mnad, s kanske du till och med kan unna dig en resa i sommar. Jag brukar bara jobba p sommaren och det fungerar bra. Jag har ven skaffat mig olika konton fr att kunna hlla koll p min budget. Ett matkonto, ett utgiftskonto och ett vardagskonto gr det lttare att hlla koll p mina utgifter, berttar Christina.

Ondligt med aktiviteterDet finns stor risk att du sett folk g omkring med frgstarka overaller, med mnga olika symboler, p stan med jmna mellanrum. Det r det som studenterna p Linkpings universitet kan ha p sig under de olika festerna som kan anordnas av bland annat festerisektionen p LiU. Men det r bara en av de mnga syssel-sttningar och aktiviteter som anordnas p universitetet. Allt frn fester, olika freningar och middagar kan du som student ta del av. Det r mnga som blir s kall-lat sektionsaktiva, de vill sga att man blir till exempel Festerist eller Fadderist,

d man kan anordna fester eller skta insparken fr de nya studenterna i brjan av terminen. Jag sjlv r med i Valbered-ningen och hjlper till att framfra frslag frn studenterna, som vill bli till exempel Fadderist, eller invald till sektionens styrelse, sger Fredrik. Festerna dr emot, eller Kravallerna som det ocks kallas, brukar anordnas med jmna mellanrum och d kan det komma runt 800 till 1200 studenter. Det kostar frn 80 till 100 kronor och det beroende p om du r krmedlem eller inte.- Jag r med i en frening som heter

Lite Syra som r en lpargrupp hr p LiU. Vi trffas 4 gnger i veckan och trnar tillsammans. Det r relativt ltt att bli medlem i de olika freningarna, bert-tar Christina, s det r bara att ska till de som intresserar dig. Sittningar r ocks ngonting populrt som varje linje ordnar fr sig. Det finns Ful- och Finsittningar och det innebr en trerttersmiddag med sng, musik och vnner. Finsittningarna brukar kosta 300 kronor och fulsittning-arna kostar bara runt 100 kronor.

Stora skillnaderMnga skoltrtta ungdomar som slutar gymnasiet har inte p listan att plugga vi-dare ytterligare ngra r. Minnet av tjatiga lrare och lnga skoldagar r ingenting som lockar. Men skillnaderna p Gym-nasiet och universitetet r mnga och det r ngonting som Fredrik och Christina tycker r bra. Nstan allting skiljer sig frn gymna-siet, sger Fredrik. Det r inga lrare som tjatar p dig, och det ger dig mer frihet och ett strre ansvar att ta tag i uppgif-terna sjlv. Ett bra tips r att skaffa en kalender och ta reda p vad som kommer i de olika mnena. Ls ocks p kurs-mlen s att du vet vad som gller. Man mste frska strukturera studietekniken s lser det sig. Det egna ansvaret r ngonting

som vrdestts vldigt hgt p univer-sitetet, till skillnad frn gymnasiet dr lrarna ofta pushar p en. Obligatoriska seminarier och lxor r ingenting som frekommer alls lika ofta hr som det gr p gymnasiet. P universitetet har man inte alltid ett och samma schema. Det kan finnas dagar d man inte har ngon frelsning alls, och d gller det att pla-nera s man faktiskt gr det man behver. Man fr helt enkelt se till att ge sig sjlv lxor, berttar Christina.

Ha roligt p vgenDet finns mnga som har ett drmjobb, och mjligheten att gra det till verklig-het blir strre genom att skaffa den ut-bildningen som behvs fr att n till top-pen. Trots att universitet handlar om just det, s fr man inte glmma att det ocks r ngonting du kommer minnas hela livet, och d r det viktigt att du upplever nya saker och ha kul p vgen. S vad r det bsta med att lsa p universitet? Det mrks att dem stller krav, och det r just det som r huvudsaken att lsa p universitet, att skaffa sig en akademisk utbildning. D r det bra att stlla krav. Men samtidigt har det varit vldigt roligt att trffa nya vnner och att vara med i de mnga olika aktiviteterna p fritiden. Jag trivs verkligen jttebra hr pLiU! Det har varit jtteroligt och vldigt givande att lsa kognitionsvetenskap, be-rttar Fredrik. Sjlva upplevelsen att lsa p universitet r ocks vldigt lrorik och rolig, det knns lagom vuxet. Att plugga p universitet r inte bara utbildning, det r ocks en upplevelse.

Tips fr studentlivetDet finns olika knep fr att livet som student ska vara lite smidigare. Signerat ung har listat ngra av de viktigaste fr att hjlpa dig i universitetsyran. Ls tips och trix fr att lyckas.

Obligatoriska seminarier och lxor r in-genting som frekommer lika ofta

Chr

istiv

a v

on

Tell,

stu

de

rand

e p

L

iU

Foto

: Em

elie

La

rsso

n

- Strukturera upp ditt pluggande med hjlp en kalender och pminnelsel-appar .

- Om plugget knns tungt, ta hjlp av din omgivning. Ta en kurs i studieteknik, maila din lrare eller plug-ga med dina vnner.

- Gren budget fr att klara studentekonomin. Olika konton fr olika ut-gifter.

- Lgg undan lite pengar varje mnad.

- Men framfr allt, glm inte att ha kul! Ta del av mnga av de olika aktivite-terna, s kanske du till och med kan skaffa nya vnner fr livet.

Tips och


V A L S P E C I A L


Finns fr de mest utsatta grupperna!

VNSTERPARTIET

Ett parti som har bde en ambition och en plan fr en

lngsiktig politik som leder till ett jmlikt

och ekologiskt hllbart samhlle,bde idag och i

framtiden!

MILJPARTIET

Alla ska ha samma chans att lyckas i

livet, oavsett hrkomst, vem man

r och vilken bakgrund man har!

SOCIALDEMOKRATERNA

Lena Micko, kommunalrd.Involverade sig i politiken p gymnasiet p grund av ett orttvist betygsystem. Hon brann ven fr internationella frgor. Beskriver partiledaren Stefan Lfvn som en bra lagledare som r tydlig om inriktingingen p partiets politik men ven beredd p att lyssna. Jag skulle vilja sga att han har ftterna p jorden. Skrattandes lgger hon till tyvrr hller han p fel hockeylag

Monica Ericsson, gruppledare.Blev politisk aktiv nr hon var 15 r och engagerade sig i FNL-rrelsen d hon tyckte det var vldigt orttfrdigt att ett stort land invaderade ett litet land av tvivelaktiga skl. Senare nr Monica var lite ver 20 r gick hon med i Vnster-partiet fr att hon tyckte det var mnga saker som skulle kunna gras bttre p mnga olika plan. Monica anser att partiledaren Jonas Sjstedt r en vldigt trevlig och sympatisk person som stndigt r plst och nrvarande. S har han lite underfundig humor, det gillar jag!

Nils Hillerbrand, gruppledare.Var redan i de tidiga tonren intresserad av bde milj och samhllsfrgor i stort. Efter att varit passiv medlem i ngra r knde Nils 2006 att nu fr det vara nog, nu r det dags att engagera sig lite mer n var fjrde r! Nils menar att sprkrren Gustav Fridolin och sa Romson r kunniga, prestigelsa och inlyssnande.

MODERATERNA

VALET 2014 vilka vrderingar delar du?

Paul Lindvall, kommunalrdInsg i brjan av gymnasiet att Moderaterna var det parti som stmde verens med hans vrderingar. Brjade senare under gymnasiet engagera sig i MUF p grund av frihetsbudskapet och kommunismens misslyckande i steuropa. Anser att Fredrik Reinfeldt r kunnig,mlmedveten och en bra ledare. Sen tycker jag att han r jvligt trevlig ocks!

Alla behvs!



VALET 2014 vilka vrderingar delar du?Folkpartiet r ett parti som frenar

individens frihet med ett socialt ansvar!

FOLKPARTIETCENTERPARTIET KRISTDEMOKRATERNA SVERIGEDEMOKRATERNA

Andreas Ardenfors, kommunalrd.Har tidigare jobbat som pastor. Nr han senare var frldraledig fick han frgan om han ville stlla upp i valet till kommunfullmktige. D Andreas hade bestmt sig fr att inte sga nej om frgan gavs tackade han ja. Drifrn har han jobbat sig vidare upp till kommunfullmktige. Han beskriver Gran Hgglund som vldigt folklig och duktig p att inkludera mnniskor inom partiet och ven utanfr.

Linnea Darell, kommunalrd.Som ung var Linnea Darell med ngra r i det Socialdemokratiska ungdomsfrbun-det. Det lmnade hon sedan d hennes uppfattning var att det var vldigt lite individens ansvar, frihet och mjligheter. Darell brjade istllet rsta p Folkpartiet d det var ett parti som tog ett socialt ansvar men kombinerade detta med individens frihet. Efter hon rstat p Folkpartiet ett antal r bestmde hon sig fr att g med i partiet som medlem.Darell beskriver Jan Bjrklund som en glad och lttsam person som brinner fr alla ungdomars rtt till en bra utbildning.

Tron p varje persons potential!

Medmnskliga, jordnra och grna!

HAR EJ

D vi mejlat och ringt representater fr Sverigedemokraterna flertalet gnger utan att ftt svar r all information p nstkommande sida taget frn partiets hemsida.

Muharrem Demirok, kommunalrd.Har alltid varit engagerad i samhllsfrgor, tyckt och tnkt. Demirok har alltid trott att han tillhrt vnsterblocket, men d han valde att engagera sig i politiken visade det sig att det inte alls var de vrderingarna han delade. Efter en tids skande insg han att han tillhrde Centerpartiet. Kommer man frn Botkyrka och upptcker att man r centerpartist, d genomgr man en smrre identitetskris. Sedan dess har han ftt ta upp sina frdomar om Centerpartiet. Demirok beskriver Annie Lf som trevlig, energisk, och hrdhudad. Jag har trffat f unga tjejer som har ftt ta emot s mycket smllar men inte rubbat sig en millimeter

SVARAT



-

Vad str partierna fr egentligen?Val, nyckelbegrepp i existentialismen, enligt vilken mnniskans situation karakteriseras av val; mnniskan definierar vem hon r genom sina val, och dessa val skapar ngest. S definieras ordet val av Nationalencyklopedin p ntet. 2014 har av mnga kallats fr ett supervalr, och inte i den bemrkelsen att valskdningen i Barents hav r extra bra i r, utan att det i r frutom val till kommun, landsting och riksdag tillkommer ett val till EU- parlamentet. I frra numret av tidningen fanns en guide till EU-parlamentsvalet och nu r det dags att nysta i vriga val. Fr att du fridfullt ska kunna flyta igenom valperioden och slippa ngesten som kan uppst nr du mste vlja ngot, har vi pratat med fretrdare i Linkping frn alla de nuvaran-de riksdagspartierna. P frra uppslaget presenterades de kort. Frgan r vad de egentligen str fr och tycker? Samma frgor, olika svarDe viktigaste frgorna fr riksdagspartierna tycks vara de samma p svl lokal som nationell niv. ldreomsorg, vrd, skola, bostadsbristen och den hga arbetslsheten r ngot som alla partier Signerat Ung talat med fokuserar p. Nils Hillerbrand som representerar Miljpartiet i Linkping berttar att partiets viktigaste frgor inte r helt uttnkta n. Man kan tro att vi utgr frn de fyra frgor som vi drivit kanske de tv senaste ren, sger Hillerbrand. De frgor han talar om r klimatfrgan, motverka klimatfrndringarna och fra en skarpare klimatpolitik. Nils Hillerbrand talar ven om att ha en mer human flyktingpolitik, om skolpolitik och hur man ska skapa fler jobb.

ven Centerpartiets Muharrem Demirok tycker att jobbpolitiken r viktig och vill framfr allt att fler unga i Linkping ska ha ett arbete. - Vi kommer ha en situation dr vi kommer investera mer pengar n ngonsin de kommande fem ren. Inte i ungdomsarbetsfrgorna men det kommer att

investeras i byggande av bostder, infrastruktur, JAS ska bygga, till exempel. Det har aldrig investerats s mycket pengar. Och d mste vi se till att matcha s att de hr pengarna ocks gr till att anstlla ung-domar lokalt. S att det inte r s att det r ngon annan som anvnder pengarna och tar hit arbetskraft frn ngon annanstans medan vi har arbetslsa ungdomar hr. Det r de strsta summorna ngonsin, anvnd dem till att skapa jobb till unga, sger Centerpartiets gruppledare i Linkping. Muharrem Demirok tycker att fretag och entreprenrer ska stimuleras till att anstlla ungdomar. - Det knns som att samhllet inte riktigt har grepp p hur man ska mta entrepren-rer, sger han.

ven Moderaterna tnker i samma banor, p sin hemsida berttar de hur en politik fr full sysselsttning gr hand i hand med en politik som underlttar fr fretagande och gr det enklare att anstlla.Skatter och regler ska utformas s att det r mjligt att leva i hela landet. Folkpartiet profilerar sig grna i skolfrgan och p partiets hemsida citeras partiledare Jan Bjrklund nr han sger att framtiden brjar i klassrummet. ven p lokal niv tycks skolpolitiken vara en viktig frga fr Folkpartiet. Nr Linnea Darell fr frgan om vilket omrde som r viktigast fr partiet under valet 2014 tvekar hon inte. Skolan. Naturligtvis, sger hon. Vinstdrivande friskolor har hon inget emot: Vi har inget emot vinst men det ska ju inte vara ett vinst-uttag som gr ut ver kvaliteten. ven kristdemokraten Andreas Wadenfors delar sikten.

- Bevisligen r det s att dr friskolor r riktigt bra har man en stor potential att utmana och sporra den kommunala skolan. Det finns jttemnga underskningar som visar att dr det finns bra friskolor, dr blir ocks den kommunala skolan bttre. Jag personligen tror mycket p den kommunala skolan men den fr aldrig bli sjlvgod, sger Wadenfors.

Lena Micko som fretrder Socialdemokraterna i Linkping, talar ven hon om skolpolitiken som en grundlggande frga infr valet, och hon trycker extra mycket p att en regering mste skapa jobb.

Men Alliansen tycker vl ocks att jobb r viktigt, hur skiljer ni er? -De har inte bevisat det i praktiken. Vi har en vldigt hg ungdomsarbetslshet och d har vi betonat vldigt starkt att om man prioriterar rtt, till exempel genom att se till att ingen ung ska g arbetsls i mer n 90 dagar. Det r ngot som kostar vldigt mycket men det har vi sagt att det kommer vi genomfra dag ett om vi kommer i regeringsstllning. Och det r en tydlig signal om att den frgan r hgst upp, sger Lena. Lena Micko kommer allts med hrd kritik mot den sittande regeringen samtidigt som hon ger ett konkret lfte i samma mening.

Vrd och vinster i vlfrdenMonica Ericsson r vnsterpartist och precis som sitt parti har hon svrt fr vinster i vlfrden. - Jag kan ju bara prata utifrn mig sjlv men jag tycker att nr man tar ut skatt av folk, nr man tvingar folk att betala skatt, d ska man inte ta in mer skatt n man behver, sger hon. Ericsson talar om att kommunen nu lgger ut mnga av sina lagstadgade skyldigheter p entreprenad till privata bolag. - Och det kan man gra, men grejen r att de privata bolagen, deras affrsid r ju att de ska tjna pengar. S att en viss del av de dr skattepengarna mste avsttas till vinst i de hr bolagen. ven om en av de tre stora frgorna partiet gr till val p r ldreomsorgen, s r Sverigedemokraterna det parti som skiljer sig mest i sina profilerade frgor gentemot vriga partier som sitter i riksdagen i nulget. Ordet som ofta nmns i samma mening som partiets namn yttras i r invandring. Partiet skriver p sin hemsida att fr att komma tillrtta med integrationen mste invandringen till Sverige kraftigt begrnsas till en niv dr det finns mjlighet fr invandrarna att anpassa sig till det svenska samhllet. Partiet anser ocks att flyktingpolitiken ska fokusera p att hjlpa s mnga som mjligt.

IntegrationSegregationen r ett faktum. Fr ett drygt r sedan brann bde bilar och knslor d fljden av ett stort missnje bland det mindre bemedlade folket gjorde sig tydlig i

stora delar av Sveriges frorter. Husbyupploppen fungerade som ett missnjets startskott. Det gngna rets politiska brnder tycks dock nnu inte ha slocknat utan snarare spridit sig till fler omrden dr segregationens frustration gjort sig mrkbar. Skggetorp, Berga och Ryd r tre politiskt omdiskuterade omrden som bokstavligt talat varit i hetluften den senaste tiden. Segregationsproblematiken str idag hgt p den politiska agendan, s vl lokalt som nationellt, och riksdags-partierna har lite olika uppfattningar om hur man p bsta stt ska g till vga fr att rda bot p den aktuella problematiken.

Muharrem Demirok, Centerpartiets gruppledare i Linkping, uttrycker sin tro p ngot han kallar fr lokal demokrati d han bestmt anser att man kan lyfta ner politiken mycket nrmare folket n vad man gr i dagslget. - Jag tror det frsta man ska gra r att sluta slnga ut sig tiotusen politiska lsningar, d det r dessa pstenden som r det stora problemet. Man kan inte slnga ur sig politiska frslag som inte r frankrade i verkligheten nr man inte frstr sig p platsen eller omrdet. Jag tror p den lokala demokratin. I Gteborg och Stockholm arbetar man med s kallade stadsdelsnmnder, vilket innebr att man lyfter ner makten mer lokalt och detta leder till att man lgger beslutandet mer p plats. Om vi skulle ha en stadsdelsnmnd fr Skggetorp dr man faktiskt sjlv fr besluta om viktiga saker, fr man mer inflytande och knner sig drmed mer delaktig i beslutsfattandet och samhllet som stort. Ser du ngra konkreta lsningar eller tillvgagngsstt, utver den mer lokala demokratin, som kan leda till ett mer integrerat samhlle? - Det r viktigt att f ett jobb. Sen tror jag ocks att utbildningen och frgorna kring aktiviteter och sysselsttning kommer att vara helt avgrande. Det blir ju ofta s att oj, nu r det visst ngra ungdomar som brnner bilar, d mste vi se till s att de har en fritidssysselsttning. Men alla som inte brnner bilar d, mste de brnna bilar fr att f fritidssysselsttning? r det vr lsning, att vnta tills det brnns bilar? Jag tror p vaccination. Satsar man i rtt tid, innan bilarna brnns, d behver inga bilar brinna. Vikten av att lyfta ner den politiska makten till folket och minska avstndet mellan staten och dess invnare r ven



-

Vad str partierna fr egentligen?ngot som Lena Micko, gruppledare fr Socialdemokraterna i Linkping, understryker. - En sak som en kommun kan gra vid sidan om det hr med att erbjuda jobbmjligheter r att vara synlig. Att man har samhllsservice i alla stadsdelar. Det r viktigt fr en kommun att visa folket att den bryr sig, finns dr och kan ge std och support.

En annan som frsker finna ett konkret tillvgagngsstt fr ett mindre segregerat Linkping r Miljpartiets Nils Hillerbrand. Han framlgger angelgenheten av stora kommunala satsningar i boendemiljn och infrastrukturen. - Det har funnits planer och skisser vilka kommunen framlagt som talar fr en jttesatsning i anslutning till allaktivitets-parken i Skggetorp. En sdan satsning skulle gagna de som bor dr och samtidigt locka mnniskor frn andra stadsdelar att ta sig dit. Det skulle bryta isoleringen helt enkelt. ven om man bor i Hjulsbro ska man ha anledning att ka och ta picknick i en park i Skggetorp.

Hur kommer valet att utspela sig?Framtiden r av frklarliga skl aningen problematisk att frutsp, och det r drmed svrt att ge ngot definitivt svar p hur valet kommer att utspela sig. Politiska underskningar och analyser har dock indikerat p att ett av de politiska blocken, vilket frvisso har visat tendenser p att inte lngre vara helt enade, har en strre del av det svenska folket p sin sida och drmed ven en ptaglig ledning infr valet i septem-ber. Det finns mnga svar p varfr det rdgrna blocket fr tillfllet vger tyngre p den politiska vgen, men det finns en mrkbar teori som ofrtckt frodats hos bde politiker och vljare vilken frklarar det faktum varfr opinionsunderskning-arna visar p ett regeringsskifte. Lena Micko, gruppledare fr Socialdemokraterna i Linkping, uttrycker sin syn p opinionsunderskningarnas indikationer. - Opinionssiffror r en sak och det genomfrs ju olika mtningar hela tiden. Jag kan ju bara allmnt knna att det finns en trtthet i samhllet, vilken till stor del r lik den trtthet som fanns nr vi hade suttit 12 r vid makten. Jag talar om en trtthet p Alliansen. Folket vill ha en frndring. Jag tror siffrorna talar fr att

valet kommer g i rtt riktning, men man ska vara frsiktigt med att uttala sig.

Andreas Adenfors som representerar Kristdemokraterna i Linkping understryker ocks folkets vilja till frndring d han beskriver att folket mer vill t en omvxling n den nuvarande oppositionens egentliga frslag och politik. - Det blir en tuff valrrelse fr oss. Sverige har i min uppfattning haft den svraste lgkonjunkturen sedan 1930- talet och i dessa tider brukar folket vilja ha en frndring, utan att veta vad denna egentligen innebr. Det kommer bli en utmaning fr oss att frska frklara skillnaderna och konsekvenserna av ett regeringsskifte. Fr vrigt kan jag tycka att det r vldigt knepigt att oppositionen inte vill klargra vem som ska regera med vem frrn efter valet.

Vem kommer regera med vem?Oppositionen och Socialdemokraternas partiledare Stefan Lfven har minst sagt varit obestmda i frgan kring vilka rdgrna partier som ska bilda regering om verkligheten nu utspelar sig likt underskningarnas prognoser.

Resonemangen gr som s att man inte vill bilda regering frrn vljarna sagt sitt och att varje parti ska g till val med sin egen politik. Trots den rdande politiska oklarheten anser Nils Hillebrand som leder arbetet i Miljpartiets fullmktigegrupp att han r ganska sker p hur valet kommer att utspela sig. - Opinionslget gr att jag tror, hoppas och vill att det faktiskt kommer g den vg som opinionssiffrorna pekar mot just nu. Vilket betyder att Miljpartiet kommer g starkt framt och att vi fr ett regeringsskifte dr vi fr en regering bestende av tminstone socialdemokrater och miljpartister. Mycket talar allts redan nu fr ett regeringsskifte

Svensk VljaropinionStatistiken i denna opinionsunderskning r tagen frn Sveriges Radio. Statistiken publicerades 1 maj och ger en verblick ver hur Sverige skulle rstat idag.

32.9%

8.6%V

10.4%

24.3%

5.8%

3.4%

3.8%

8.2%

C

MP

S

M

KD

FP

SD



-

I r r det ungefr 450 000 svenskar som fr frsta gngen fr trda in i valbset ochpverka samhllet p riktigt. ven om du som ung och oerfaren vljare bestmt dig fr att rsta kan det vara svrt att orientera sig mellan de olika politiska partierna och deras ideologiska vrderingar. P fregende uppslag sammanstllde vi vad partierna vill i allmnhet. P denna sida har vi p Signerat Ung samman-stllt vad gruppledarna fr de nuvarande riksdagspartierna i Linkping svarat p frgan Vad kan ni gra fr Sveriges och Linkpings ungdomar?.

En frga som de flesta ungdomar anser vara relativt angelgen r frgan om jobb och den fr ungdomar ibland svrtkomliga arbetsmarknaden. Vrdet och betydelsen av att ka sysselsttningen bland Sveriges ungdomar r ngot som alla partier berr i sina svar. Monica Ericsson, gruppledare fr Vnsterpartiet i Linkping, betonar vikten av att kunna ha makt ver sitt eget liv. Hon menar att denna makt utgrs av att kunna flytta hemifrn, kanske bo ihop med ngon annan n sin familj, sjlv bestmma vilka klder man ska ha p sig och hur dags man ska komma hem om kvllarna. -Vi tycker att ett mjliggrande till arbete fr ungdomar r vldigt viktigt, och det r inte bara det att man ska kunna frsrja sig, fr man blir frmodligen frsrjd p ngot stt i alla fall, utan det r just att man ska beredas en plats i samhllet. Nr jag trffar ungdomar brukar jag sga att det inte spelar ngon roll vilket jobb man fr, utan det viktiga r, att nr man slutat skolan, snabbt kunna f ett arbete och drigenom kunna vinna makten ver sitt eget liv.

Socialdemokraterna och Moderaterna mter ungdomsarbetslshetenOm man vljer att inspektera Socialdemokraternas och Moderaternas politiska skiljaktigheter utifrn ett ungdomsperspektiv med fokus p arbets-marknaden och den hga arbetslsheten s har dessa olika tillvgagngsstt fr att rda bot p den rdande problematiken. I Socialdemokraternas politiska stadgar fresprkas ett infrande av den s

kallade 90-dagarsgarantin, vilken r tnkt att snabbt erbjuda alla ungdomar en utbildning eller arbete. Stefan Lfven frklarar att man som ung ska jobba eller plugga och aldrig ngonsin behva brja sitt vuxna liv som lngtidsarbetsls. P Socialdemokraternas hemsida uttrycks en besvikelse p Moderaterna, d man anser att de lovade en lgre arbetslshet och minskade samhllsklyftor men istllet prioriterat skattesnkningar fre investeringar i jobb och utbildning. Frslaget om en 90-dagarsgaranti skulle enligt Socialdemokraterna allts fungera som ett frskrande om sysselsttning, d denna innebr att man som arbetsls ungdom ska f jobb- och utbildnings-erbjudanden inom 90 dagar.

I Moderaternas rikspolitiska stadgar betonar man vikten av ett jobbskatteavdrag d man anser att detta skapar fler jobb vilket leder till att fler kan leva p sin egen ln. Man uttrycker hr ven tron p snkta trsklar fr anstllning d detta enligt Moderaterna skulle leda till fler arbetsmjligheter fr unga. Denna hastiga frstakontakt med arbetsmarknaden, som 90-dagarsgarantin skulle innebra, r ngot som Lena Micko, gruppledare fr Socialdemokraterna i Linkping, framhller. Hon anser frst och frmst att alla unga ska ha mjligheten till sommarjobb och praktik fr att f knna hur det faktiskt r att arbeta. - Vi str infr en generationsvxling. Vi mste ha en ny generation unga som r villiga att jobba inom all den verksamhet som finns i en kommun med alla professioner, allt ifrn omsorg och skola

till teknik. Och hur ska man veta hur det r, om man inte fr prova? Praktiken r en chans att gra det, och det kan vara bde p gott och ont, men hela livet handlar ju sedan om att varva utbildning och jobb. Det r ingen som r frdigutbildad. Det r d den hr grunden, den frsta kontakten, blir s pass viktig. Sedan r det ju ocks viktigt att frstrka utbildningsplatserna p universitet och hgskolor, dr vill vi g lngre n vad regeringen vill gra. Det r ven viktigt att utka platserna p olika yrkeshgskolor. kar man antalet platser fr man ocks ut fler unga p arbetsmarknaden. Paul Lindvall, gruppledare fr Moderaterna i Linkping, frklarar sin syn p ungdomsarbetslsheten d han talar om vikten av frihandel och skattelttnader. - Vi har gtt igenom en kris i Europa och jag vet att mnga unga har haft svrt att hitta jobb men jag r vertygad om att den politik vi i Moderaterna bedriver p sikt kar chanserna till jobb fr unga. Moderaterna gr det ven lttare fr fretag att vxa och vi gr det ocks enklare fr ungdomar att f jobb genom att minska arbetsgivaravgiften. Man mste vga tro p frihandeln och fretagandet och se till att det innebr skattelttnader att anstlla unga. Lena Micko, gruppledare fr Socialdemokraterna i Linkping, anser allts att Socialdemokraterna r beredda att g lngre n vad den nuvarande regeringen gr fr att frstrka utbildningsplatserna och slussa ut fler unga p arbetsmarknaden.

Vi vill ge alla gymnasieelever skolkortCenterpartiets gruppledare Muharrem Demirok delar inte Mickos uppfattning. Han anser att det blir en stor skillnad p svaren beroende p om man frgar en socialdemokrat eller en centerpartist om hur man ska g till vga fr att ka mjligheten till arbete fr unga. Dock uttrycker han, mycket likt Lena Micko, att man snabbt mste f ut de unga p arbetsmarknaden. En skillnad i deras svar r att Demirok anser att ungdomarna gynnas av att bli anstllda eller tilldelade en praktikplats inom den privata sektorn, d denna utrustar dem med kunskap om det viktiga fretagsklimatet. - Det r inom fretagen man som ung mste jobba, uttrycker Demirok. Han anser vidare att det r viktigt att gra det enklare fr ungdomar att frflytta sig och denna fria rrlighet skulle enligt honom mjliggras genom en billigare

kollektivtrafik fr unga. - Vi hller fr tillfllet p att titta ver det hr med skolkort. Vad det skulle innebra om man faktiskt gav alla gymnasieungdomar skolkort. Bor man hr i kommunen finns en gammal regel som vi frsker ndra, eller vi kommer ndra den. Regeln innebr att du inte fr resa p skolkortet utanfr skoltid. Det r jttesjukt. Den regeln kommer vi att ta bort, allts gra det enklare fr unga att rra p sig.

ndrad lder fr rstrtt Att bejaka ungdomarnas behov och frihet verkar vara ngot som alla partier anser vara viktigt. Nils Hillerbrand, gruppledare fr miljpartiet i Linkping, framhller sin tro p ungdomarna d han anser att man ska snka rstrttsldern. - Jag tror p att vi behver lyssna mer p ungdomarna n vad vi gr idag. Vi behver allts f in ett mer demokratiskt perspektiv i diskussionerna. Det kan tyckas lta lite halvflummigt, och man kan undra hur detta ska g tillvga. Jo, vi har inget helt frdigt koncept p detta heller, men ett exempel, och det r hmtat frn vra rikspolitiska stadgar, att vi skulle vilja snka rstrttsldern till 16 r. Vi i Miljpartiet tror p att ungdomar kan, och drfr tycker vi att man ska ha rstrtt frn 16 r och inte 18.

Partiernas olika ungdomsambitioner

[email protected]

ErikWindolf

[email protected]

PetterOlofsson

[email protected]

FridaRydholm

Det viktiga r att kunna vinna makten ver sitt egna liv!



-

r du fortfarande osker? Gr SVD:s valkompass

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/valkompassen_345930.svd



Vasile Serban r en av de rumnska tiggarna som sitter p Linkpings gator. Han r 29 r gammal, har aldrig beskt en lkare eller gtt ens en dag i skolan. Fr ngra mnader sedan drabbades hans hemby av en versvmning som ledde till att hans hus frstrdes. Nu r han i Sverige fr att tjna pengar s att han kan bygga upp huset igen fr hans tv sm barns skull.

Vi ser dem varje dag. De sitter utanfr skoaffren p stan, utanfr mataffren i omrdet vi bor i och p Linkpings Resecentrum. De r svra att missa men nd gr vi ofta bara frbi utan att egentligen riktigt bry oss om att de sitter dr. En del av oss fylls av s dligt samvete att vi ibland frsker att inte kolla p dem medan en del av oss bara blir irriterade fr att de sitter hr och vntar p vra pengar. Ibland tnker tnker vi kanske att de borde ka tillbaka till landet de kommer ifrn och skaffa ett jobb istllet fr att vnta p att vi skage dem av vra pengar, men har vi ngonsin tnkt att tiggarnas strsta nskan just r att f ett jobb?

Jag mter upp Rickard Klerfors utanfr Filmstaden i Linkping. Han jobbar p hjlporganisationen Hjrta till Hjrta och har bde beskt och bott i Rumnien. Han vet drfr mycket om den svra situation mnga av tiggarna i Linkping har lmnat nr de reste hit. Tillsammans gr vi fram till Vasile Serban som sitter p marken med en pappersmugg framfr sig. Rickard som kan rumnska gr fram och presenterar bde sig sjlv och mig och bjuder med Vasile in p ett caf. Dr brjar vr femtio minuter lnga intervju dr Vasile fr bertta om den hemska si-tuationen som r i hans hemby Pauleasca och varfr han kom hit. Frsta gngen Vasile kom till Link-ping var i januari i r, han kom d tillsam-mans med sin fru och ett gng frn hans hemby eftersom att de hade hrt att man

enkelt kunde f jobb i Sverige. Men nr de kommit hit till Sverige insg de att san-ningen inte alls var den samma som det de hrt. Nr de inte fick jobb ngonstans s sg de tiggandet som deras enda val. Efter att de varit hr i ngon mnad s drabba-des Pauleasca av en versvmning. Vasile och hans fru kte hem till sina tv barn och mttes av en hg av det som brukade vara deras hus. Vasile vill bygga upp huset igen men det r svrt att kpa material som kan st emot nnu en versvmning utan pengar, och drfr kom han tillbaka till Sverige men denna gng ensam. Det r svrt att vara ifrn familjen, men jag har inget val. Jag tnker ofta p barnen och dem r anledningen till att jag r hr, sger Vasile och ser sorgsen ut samtidigt som han visar mig och Rickard en bild p sina tv barn, sex och nio r gamla. Om Vasile kunde s skulle han flytta till Sverige med hela sin familj, men som det r nu gr inte det. Rickard som sett mycket av det vrre i Rumnien har beskt byn Pauleasca och beskriver, trots allt som han sett, byn som ngot av det vrsta han sett under sina resor. Man kan bo i ett dligt hus och man kan g runt i dliga klder men om man inte ter s r det bara totalt trkigt. Det finns barn i byn som inte vxer som de ska och en del har till och med legat inlagda p sjukhus fr undernring. Sedan finns ocks mnga av de vanliga fattig-domssjukdomarna som engelska sjukan, hepatit och TBC, sger Rickard. Rickard beskriver ocks att husen ofta r gjorda av lera och att det nstan inte finns ngon hygein i byn. Det r inte mnga som ger en toalett och man gr drfr det man behver gra ute i naturen vilket leder till att sjukdomar sprids nnu mer. Fr att jag enkelt ska frst s jmfr Rickard Pau-leasca med de fattigaste byarna i Afrika.

Lever isoleratVasile fortstter p det spret och berttar att om de kunde s skulle nog alla flytta frn byn. Frutom att mnga inte har till-rckligt med pengar fr att kunna flytta drifrn s r det ocks vldigt svrt att ta sig till eller frn byn. Frsta dagen som Rickard skulle beska byn kom de inte fram p grund av versvmning p vgen. Befolkningen i byn lever vldigt isolerat. Av 420 hushll r det bara 10 som har till-gng till bil, och alla har inte tillgng till ngot annat transportmedel heller. Fr att kunna betala tillbaka lnet Vasile tog fr sin frsta resa till Sverige var han tvungen att slja sin hst och vagn.

Aldrig beskt en lkareVrden i byn r inte heller bra. Vasile fd-des utan tumme p hger hand och han har ocks en dlig hft som gr att han mste anvnda en krycka, men trots detta har han aldrig beskt en lkare under hela sitt liv. Rickard berttar att nrmsta

sjukhus ligger drygt tv mil frn byn men att det finns en vrdcentral nrmare byn, men tyvrr fungerar inte den s bra.

Ingen utbildningP grund av Vasiles saknad av tumme s trodde hans frldrar att ingen skulle vilja ha honom dr. Vasile har drfr ingen utbildning verhuvudtaget, men har p egen hand lrt sig att lsa och skriva lite grann. Vasile hoppas att hans barn kan g klart grundskolan och frhoppnings-vis brja p gymnasiet men det r svrt med ekonomin. Den rumnska skolan r uppdelad i tv stadier, rskurs 1-4 och rskurs 5-8. Det finns en skola i nrheten av Vasiles by med det frsta stadiet, men nr barnen ska brja p andra stadiet mste de ka in till en annan stad. En bussbiljett fr ett barn under en mnad

kostar 240 leu, ungefr 500 svenska kronor, men barnbidraget i Rumnien ligger p endast 42 leu i mnaden, ungefr 84 svenska kronor. Fr familjer som redan har det svrt ekonomiskt blir det lite av en omjlighet att fortstta skicka sina barn till skolan. Vasile uppskattar arr endast 10% av de ungefr 5000 mnniskorna som bor i Pauleasca gr klart grundskolan. Nr barnen inte har ngon skola att g till r de oftast hemma om de inte har turen att f jobb hos en rik bonde i nrheten.

Rasism och diskrimineringI Rumnien r det ocks mycket rasism och diskriminering. Personer som Vasile som tillhr folkgruppen Rudari ligger lngst ner p skalan tillsammans med andra minoritetsfolk. Minoritetsfolken i Rumnien hade det svrt redan innan den

Drmmen om arbete blev till tiggeri

Det r svrt att vara ifrn fa-miljen, men jag har inget val Vasile Serban, en av tiggarna frn Rumnien som tigger i Linkping. Foto: Sara blad



ekonomiska krisen i Europa men nu har situationen blivit nnu vrre. De jobben som minoriteterna lyckades f innan krisen har nu tagits ver av rumner somtillhr den fattigare delen av majoriteten. En del av minoriteterna reste ocks till Spanien och Italien fr att plocka frukt men nu nr det r arbetslshet dr finns inte den mjligheten kvar.

Inte lnsamtRickard berttar att en del rumner tror att samma jobbmjligheter finns i Sverige och att de drfr kommer hit. Det r drfr Vasile och de andra tiggarna sitter p vra gator och tigger, trots att det inte alltid r lnsamt. Som mest har jag tjnat 160 kronor p en dag men igr fick jag bara elva kronor. Nr jag kpt det jag behver fr

dagen s brukar jag ha ungefr 50-60 kronor kvar, sger Vasile som tnker stanna tills han ftt ihop ungefr 2000 kronor. Under hans frsta mnad ensam fick han ihop 800 kronor. Vasile har ocks mrkt hur vra attityder mot tiggarna har ndrats. Han berttar att fler gav pengar p vintern d han kunde f ihop mellan 150-200 kronor p en dag men mnga fler gr bara frbi nu. Kanske gr vi frbi fr att vi brjar bli fr vana vid tiggarna. Kanske hoppas vi p att de ska ka hem snabbare om de inte fr ngra pengar hr. Men problemet hemma r kvar, det finns inga jobb att f och fr Vasiles del r levnadsvillkoren till viss del bttre hr n hemma. Hr sover han p en parkbnk och fr ett ml mat om dagen genom statsmissionens projekt Crossroads, men hemma finns hans hus

inte kvar efter versvmningen. Det enda som r bttre fr Vasile hemma n hr i Sverige r att dr finns hans familj, annars finns det inte mycket som lockat Vasile att vilja ka hem. Det finns mycket som vi kan gra fr att hjlpa de som kommer hit men om vi inte brjar lsa problemen dr de uppstr s lser det nd ingenting, sger Rickard och avslutar vr fikastund. Jag tror inte att vi som aldrig upplevt samma fattigdom som Vasile och mnga andra ibland annat Rumnien ngonsin kommer frst hur det r att leva som de. Att ha en drm som frlder att barnen ska g klart grundskolan och frhoppningsvis gymnasiet, ngot som vi tar fr givet att alla gr. Eller att behva sitta p stan och tigga pengar fr att kunna f rd med material till

att bygga upp ett hus som frstrts i en versvmning. De som sitter p vra gator och tigger r mnniskor precis som vi men med en helt annan bakgrund. Jag tror inte att ngon av tiggarna p stan gillar det de mste gra, men de behver pengar precis som vi och nr drmmen om jobb inte gr i uppfyllelse blir tiggandet deras enda utvg.

Drmmen om arbete blev till tiggeri

[email protected]

Sarablad

Vasile Serban, en av tiggarna frn Rumnien som tigger i Linkping. Foto: Sara blad




Det finns inget dligt vder...

I Ryd, Berga och Skggetorp har det byggts aktivitetsparker. Detta r parker byggda som sm fotbollsplaner med konstgrs. Det mnga glmmer bort r att dessa ven r gjorda fr basket och andra bollsporter. ven om du inte r en stjrna p fotboll eller basket r alla vlkomna att ta del av dessa parker. Samla ihop ett gng och starta er egna lilla fotbollsturnering och lt ven folk utifrn vara med om det vill.

Fr ngra r sedan frschade Linkpings Kommun upp denna badplats. Den gick frn att vara kanadagssens paradis till att bli ett perfekt sommarstlle fr bda barnfamiljer och ungdomar. Tv volleybollplaner, en kiosk och ett bad med sand-botten r det som nu finns att ta del av.

Bredvid Johannelunds centrum har det kommit till ett utegym. Hr finns alla mjliga redskap fr att fixa till den perfekta strandkroppen. Fr dig som inte vill lgga pengar p gymkort r det hr ett bra stlle att kolla in.

Bredvid utegymmet finns det ocks en basket- och tennisplan, en stor lekpark och en liten bassng fr mindre barn.

Inte behver du vara shoppingsugen fr att ka till ett shoppingcenter. P Ikanohuset som ligger i Tornby kan du ka fr att fnstershoppa, titta p folk, ta en fika och ja, du fr sklart shoppa ocks om du vill det. Det r roligare att strosa runt hr en regning dag n att ligga hemma.

Din sommar behver inte bli trkig bara fr att du stannar hemma. I Linkping finns mycket att upp-tcka som inte heller behver gra din plnbok tom. Signerat Ung tipsar om de stllen som kan gra din sommar lite roligare - bde fr regniga och soliga dagar.

Signerat Ung 2 201423Signerat Ung 3 201023

Det finns inget dligt vder...

Under en regnig dag kan det vara kul att testa p ngot nytt eller gra ngot lite ventyrligt. I Hangaren - hot sport center, som ligger i ryd, finns det en stor inomhus skatepark, en klttervgg och trampoliner. Om du inte har lust att testa p ngot sjlv kan du ka hit och ta en fika och kolla p andra som testar p allt vad centret har att erbjuda.

Bara fr att man r ung betyder inte det att man inte fr ha barnasinnet i behll. Packa ihop en matsck och dra till Valla och kolla p alla djuren. Du kan ven ta tuff-tuff-tget vidare till Gamla Linkping fr att kpa choklad i cloettaboden och kolla p sommarteatrarna som brukar annordnas dr.

Den hr parken r en skatepark som ligger i Fredriksberg bredvid Ekholmen cen-trum. Det hr r perfekt fr dig som gillar att skatea, kra BMX eller inlines och vill ta det till en ny niv. Du som nybrjare tipsar vi om att brja bredvid fr att sedan inta parken sjlv nr du lrt dig grunderna. Fr dig som r intresserad av konst finns Passagen i den centrala delen av Link-

ping. Detta r en konsthall som stller ut regionala, nationella och internationella utstllningar. Hr annordnas det seminarier, offentliga samtal och gruppvis-ningar.

Kasta dig p cykeln och dra till Tinner eklandskap. Hr finns den mysigaste lilla sjn i Linkping. Det bsta r att ha picknickkorgen i hgsta hugg och bara njuta av den fina naturen som finns hr.

r du intresserad av Linkpings flygvapenhistoria r det hr ngot fr dig. Hr finns allt frn det tidigare pionjrerna till dagens JAS 39. Hr finns saker som passar alla ldrar d du kan bygg ett flygplan, testa hur det r att st mitt i en storm eller spaka JAS 39 Gripen i en simulator.

[email protected]

RebeccaCandevi


Om du kollar i ett uppslagverk str det att passion r nr du knner en extra stark knsla fr ngot eller ngon, jag hller dock inte riktigt med. Passion r ett vldigt personligt ord. Ngon kanske hller med uppslagsverken men om du kanske bara tycker att passion kan finnas i frhllande, s fine.

Fr mig r musikpassion nr musiken skapar gemenskap. P konserter och festivaler, i sng och dans. Vad kan d passa bttre n att sommaren r hr? Tnk dig sjlv att sitta en solig sommarkvll och lyssna p alla sommarplgorna med ett gng vnner. Eller tnk dig knslan av att hoppa och skrika tillsammans p Brvalla eller Emma-boda. Jag kanske ocks borde nmna de fina stunderna p de vackra sandstrnderna

men lite realistiska kan vi ju vara och i alla fall sga bredvid poolen. Det r ju dock inte helt fel trots att det inte r ngon medelhavsstrand.

Som jag skrev tidigare behver passion fr mig inte bara innebra ren och skr lycka. Det kan lika grna vara pas-sionerad ilska nr ngon av pronen stampar in och vcker mig p min enda sovmorgon den senaste mnaden, nr stgtatrafiken inte kan att hlla ti-derna eller nr Putin har ppnat kften igen. Vi vet ju alla hur det knns nr hjrnan bara stnger ute alla frnuftiga tankar. D r det hg tid att koppla in lurarna, skruva upp volymen och lta rocken dunka bort ilskan.

Jag frgade min lillebror p elva r vad han tnker p nr jag sger ordet pas-sion: hmm.. att man r riktigt duktig p ngot Inte nr man r gammal allts. Mamma dremot hade lite bttre koll p skillnaden mellan passion och pension och sa att hon tnker p krlek

i frsta hand. Sen r det frukt som dyker upp i hennes tankarna och Magnus Uggla sjunger om knssjukdomar och sger att var passion kan leda till ett helvete.

Passion Smaka p ordet Frukt kanske ploppar upp, eller krlek. Kristendom r nog inte ett ord som visar sig men det finns faktiskt en genre som kallas Passion. Det r den kristna kyrkans musik som beskriver Jesus lidande, ngot som jag inte hade en aning om men google r min vn och man lr sig ngot varje dag.

Allts, passion kan vara en miljon olika saker, bde inom musik och ute i det vriga livet. Fr mig innebr det ge-menskap, framfrallt nr det gller musik och sommaren. Det finns ju en anledning till att vi i alla r har sjungit p skolavslutningarna och vad vore studenten utan sng.

Alla r vi vlbekanta med or-det pojkband. Fast har du ngonsin funderat p vad ett pojkband egentligen r? Flj med p en resa dr vi frs-ker reda ut fenomenet pojk-band och historien bakom det.

Googlar du p ordet pojkband kom-mer du f upp exempel p bland annat One Direction, Take That, Backstreet Boys och Westlife. Vem som helst skulle nog kunna placera dessa band i just kategorin pojkband men vad r ett pojkband d? Om man utgr frn namnet r det en grupp med killar som tillsammans skapar ett band ett pojkband. Kan det verkligen vara s simpelt? Att ett pojkband egentligen bara behver best av killar? Vad r det d som gr att Lasse Stefanz eller Kent inte ingr i pojkbandskategorin? Sker man runt p internet efter svaret framgr det relativt tydligt vad olika personer tycker att ett pojkband r res-pektive inte r. Enligt The Washington Post handlar pojkband kanske till strsta del om utseende och dans och inte s mycket om sjlva musiken eller sngen. Mnga sger ocks att det r typiskt att pojkbands-medlemmarna sjlva inte spelar ngra instrument, utan de verlter det till andra som fr st i bakgrunden istllet.

En ekonomisk produkt Fr att reda ut fenomenet ytterligare valde vi att stlla ngra frgor till Cor-rens njesredaktr Daniel Johansson som r vl insatt i mnet musik.

Vad tnker du p om jag sger pojkband? Oj rent personligt tnker jag p Backstreet Boys och mitten av 90-talet. Tnker jag rent genremssigt s tnker jag smrsng, typ som Enrique Iglesias fast femhundra gnger vrre.

P internet definieras pojkband ofta som ett band med fokus p dans och image och inte s mycket p sjlva musiken. Hller du med om det? Ja men absolut! Grundkoncep-tet r ju egentligen att tjna pengar, pojkband r en slags ekonomisk produkt. Det handlar om att stta ihop ngot som ser bra ut, man tnker inte s mycket p sjlva sngen. Pojkband skriver sllan sina ltar sjlva heller, det r ett helt fretag bakom deras ltar.Vad tror du det r som gr att feno-menet pojkband r s stort som det r idag?

Det r vl fr att det riktar sig till en lder dr personerna formar sin identitet och r lttpverkade. Det r frbjudet att rikta reklam mot barn, men pojkband r nd en slags reklam som riktar sig mot just yngre. Sjlvklart r det viktigt med idoler. r idolerna dessutom bra frebilder s r det bra men om det gr utfr fr frebilderna s ja...

Vilket r ditt favoritpojkband genom tiderna? Oj nr det gller pojkband mste det nog vara New Kids On The Block. (Fast i vrigt r The Smiths bst, fr evigt!)

Pojkband genom renVilket band som var det frsta pojk-bandet i vrlden gr att diskutera. Ngra rknar med att gruppen The Monkees, som bildades redan r 1966, var det frsta pojkbandet. Andra sger att New Kids On The Block var frst. Vem det n var som var frst s slog fenomenet igenom med stor verkan frst p sena 80-talet. ndra fram till 00-talets brjan var pojkband ngot vanligt frekommande. Grupper som gjorde sig knda under denna tid var bland annat Take That, N SYNC, Five, Backstreet Boys och Westlife. De ldre pojkbanden erstts stn-digt med nya och med grupper som One Direction och The Foo kan man brja ifrgastta ifall pojkbandstren-den nu r tillbaka nnu en gng.

Smrsjungande pojkar, eller?

[email protected]

JuliaBorggren

Pojkband r en slags ekonomisk produkt

Passion - en frukt eller ngot annat

Hmm... Passion r att man r riktigt duktig p ngot... Inte nr man r gammal allts

[email protected]

Claravan den Bos


Smrsjungande pojkar, eller?

10.

BILLBOARDS TOP TEN

9.

8.

6.

5.

2.

4.

7.

3.

1.New Edition

Hanson

Jonas Brothers

98 Degrees

Hit Me Off

Mmmbop

Burnin Up

Give Me Just One Night 112

Peaches & Cream Home Again

Middle of Nowhere

A little bit longer

Revelation

Part III

All-4-OneI Swear All-4-One

N SYNCIts gonna be me No Strings Attached

New Kids On The Block

Med ltar som bland annat Step by Step och Hangin Tough gjorde sig detta pojkband knt under sena 80-talet.

I want it that way eller Quit Playing Games r ngra av bandets mest knda ltar. De har kammat hem mnga priser under sina r.

Backstreet Boys

Boyz II MenMed 22 Grammys i sitt bagage och till och med en stjrna p Hollywood Walk of Fame r detta ett av de mest framgngsrika pojkbanden genom tiderna. De har bland annat haft hits med sina ltar One Sweet Day och II.

Billboard har listat sina topp tio pojkband frn r 1987 till r 2012, nedan ser ni resultatet.

foto: Rosana Prada

foto: Larissa Barreto

foto: Luncbox LP


Detta nummer av Signerat Ung gr i passionens tema och vad passion r kan g att diskutera fram och tillbaka i flera timmar. Men troligen kan vi nog alla enas om att passion handlar om att brinna fr ngot, och r det ngot man verkligen mste brinna fr r det musik om man vill befinna sig i musikbranschen. Signerat Ung trffade drfr Anton Ewald fr att f veta lite mer om hans passion fr musik, vad som behvs fr att lyckas och hur musikbranschen egentligen r.

Det r en av de frsta varma dagarna p ret och solen ligger lgt p himlen nr jag stiger in p ett litet caf i Kungsholmen i Stock-holm fr att trffa Anton. Vi skakar hand och nr jag frgar om cafet r ett favorit-stlle berttar han att ja, det r ett stlle han ofta brukar g till fr att ta en kaffe och bara ta det lugnt en stund. Vi stter oss ned och kallpratar en kort stund, innan jag brjar stlla mina frgor.

S, beskriv dig sjlv- vem r Anton Ewald? Oj jag vet inte riktigt, brjar han och blir sedan tyst och tnker efter en stund. Vldigt skmtsam, men ofta blyg. Jag r vldigt blyg om jag gr p en fest, d str jag mest i ett hrn. Jag r inte den som str i centrum, om jag inte vljer att just st i centrum. D lskar jag det, som nr jag str p scen, d vill jag att alla ska titta och lyssna. Men privat s r jag vldigt blyg, sger han och ler blygt som en bekrftelse p vad han precis sa.

Jag frgar hur hans musikintresse egentligen brjade och fr berttat fr mig att han alltid har lyssnat p musik s lnge han kan minnas. Det ovntade med hur hans intresse brjade, var att det han lyssnade mest p vid ung lder var rockband som AC/DC och Iron Maiden- en genre ganska lngt ifrn hans egen. Men efter att dansintresset ven tog fart brjade han dras mer och mer mot RnB och Hip hop hllet, vilka ven var de genrer som han vid den tiden ven spelade covers p, p gitarr. Sedan d? Hur kom sngen in i det hela? Jag tnkte bara att det skulle vara najs att

sjunga och spela gitarr, det var inte mer n s, det kndes najs bara, sger Anton och skrattar. Sngintresset vcktes nr Anton var 14, 15 r gammal, men var inte serist till att brja med. Vid den tidpunkten, samt ngra r tidigare och ngra r framt, var det dansen som var hans strsta intresse och prioritet. Han hade dansat professionellt sedan han var 14 r, hade massor av dans-jobb, gick i gymnasiet p Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm samt jobbade som danslrare p sin fritid. S, vid 18 rs lder tog allt en vndpunkt. Nr jag var 18 knde jag att jag att fan, jag har typ gjort allt som gr att gra i Sverige nr det kommer till dans. Fr jag har hllit p professionellt sen jag var 14 r, s p 4 r hade jag gjort allt. Jag ville helt enkelt ha en ny utmaning och, utan att lta kaxig, jag har alltid tnkt att om jag skulle vara artist s skulle jag gra det s jvla mycket bttre n vissa andra. Det har jag alltid knt. Artister idag har inte samma show som artister frut. Eller de har det, men de r inte lika bra. Jag r en av f personer som kan gra allt samtidigt, men det r ocks det svraste jag har gjort. Men det var den utmaningen jag ville ha.

Men hur blev du egentligen artist d? Jag gled runt en helt vanlig, vad kan det ha varit, en fredag? Jag gick hem frn skolan och s fick jag ett samtal frn dolt nummer, och jag svarar aldrig p dolt nummer, men nu gjorde jag det av ngon anledning. P andra nden var det VD:n fr Universal Music hr i Sverige. Han berttade att han sett ngra klipp p mig p Youtube dr jag dansade och undrade om jag kunde sjunga. Jag bara jag frsker, men tja, det kan jag vl. Han bad mig skicka ngra videor nr jag sjunger eller ngot dr man hr min rst. S jag och en kompis tog en filmkamera, jag spelade in tre ltar och skickade till honom. Han hrde av sig och berttade att han ville signa mig, och att vi tar ett mte p mndag. Jag hade svrt att bestmma mig om jag ville bli artist, vill jag verkligen det hr liksom? Jag visste att det skulle bli vldigt jobbigt s jag vgde fr- och nackdelarna, och frdelarna vgde ver. S jag sa fuck it och bara krde och nu r jag hr, sger han och ler och skrattar till lite.

Att musikbranschen r tuff vet nog de flesta vet om men att bara ha ledigt sex dagar under ett helt r nr man r 20 och att sitta i studion frn klockan tolv p dagen till fyra p natten- r kanske nd lite chockerande. Fr visst kan vi mnga gnger tro att musik-branschen borde vara eller tycks vara ganska glamours, men s r det inte i verkligheten, menar Anton. Jag frgor honom om hur han sjlv uppfattade branschen innan han sjlv blev artist, och om bilden stmde verens med hur det egentligen var nr han fick testa p livet som artist. Fan jag vet inte riktigt. Har den stmt? Jag trodde ju inte att det skulle vara glamou-

rst, fr jag har under mina r som dansare vart med p turner och blivit vn med artister och drfr visste jag sedan innan att det inte var glamourst. Jag var redan instlld p att det skulle vara hrt jobb. Och s vart det ju ocks, kanske lite hrdare jobb n jag trodde. Man kan tro att det r glamourst, men det r det inte.

Vad r din drivkraft till att fortstta nr det r tufft? Det r svrt att frklara, men fr mig r det som att jag inte har ngot annat val, jag mste gra det hr - det r det jag knner. Jag bara mste gra det hr. Det hr r min mis-sion att gra, in life. P ett bra stt frsts. Jag vill bli bst och d krvs att man jobbar

hrdare n alla andra. Och jag har precis brjat, och jag har sjukt lngt kvar. Men jag var varje dag - skriva, dansa sjunga, allt. Det r bara att kra. Som nr jag inte orkar g till gymmet, d frsker jag tnka men Anton, vilken r den bsta trningen? Den som blir av. S det r bara att kra. Det mrks p Anton att branschen r tuff och hrd, men man kan inte undg att mrka hur mycket han nd lskar det han gr och att vara artist. Varje gng musiken kommer p tal lyser han upp. Att f var

Documents

Signerat ung nr 2 2014