Ung Teknik

Hur blir man ingenjör? Här får du svaren

här finnsjobben

här finnsjobben

Per Ångquisthar snart läst fem år på KTH.

När hon är färdig civilingenjör vill hon gärna jobba utomlands

med energifrågor.”Det skulle vara jättespän-

nande och möjligheterna att få göra det är stora”.

Sid 30-31

intervjuerroshi MotMan”se världen innan du bestäMMer dig”björn franzonena veckan i thailandandra veckan i sydaMerikaPer ÅngquistkoMMer frÅn norrlandgick under jorden i stockholM

Bli ingenjör och satsa

på din framtid

www.ungteknik.se

nr 2 • 2010finn uPP

30årgrattis!

HAR DU SINNE FÖR GRÖNT?Att klimatet förändras är ett faktum. Det ställer krav på nya innovativa lösningar inom energi och miljöteknikområdet. Idag finns det dessvärre för få ingenjörer med rätt sinne och den kompetens som krävs för att lösa våra nuvarande och kommande miljöproblem.

Därför; sök civilingenjörsutbildningen Energi och miljö 300 hp senast den 15 april. www.kth.se

När jag för ett antal år sedan skulle söka till högskolan fylldes blanketten snabbt med ett tiotal rader på olika utbildningar som jag ansåg roliga eller intressanta. Det var svårt att greppa dels vad själva utbildningarna in-nebar och dels vilka konkreta arbetsuppgifter man kunde få efter examen. Ingenjörsutbildningen låg dock högt på listan eftersom jag alltid haft en fallenhet för naturvetenskapliga ämnen, samt att jag trodde att det fanns möjligheter till varierade arbetsuppgifter som ingenjör. Jag tackade ja till min erbjudna plats på CTH (Chalmers Tekniska Högskola) med baktan-ken att jag i alla fall skulle testa det ett år, annars går det alltid att byta inriktning.

En utbildning och cirka tio år i arbetslivet senare kan jag konstatera att en ingenjörsutbildning är en fantastiskt bra grund att stå på i arbetslivet som dessutom erbjuder bredare och fler möjligheter än jag kunde föreställa mig som student.

I den här tidningen möter du ingenjörer med olika utbildningsinriktningar och med stor bredd i sina nuvarande arbeten. Jag hoppas att de ska inspirera dig att överväga en ingenjörsutbildning. För oavsett om du vill arbeta med systemutveckling, marknadsföring av produkter, produktion, vägbyggnation, design och produktutveckling, miljöarbete, konstruktion-sarbete eller, ja du förstår säkert … så är en ingenjörsutbildning en väldigt bra start. Våga testa – du också!

det här är ung teknik

Ung Teknik är öppet forum för näringsliv och organi-sationer med målet att inspirera ungdomar att välja olika ingenjörs- och teknikyrken. Idag finns ett stort behov av ny kvalificerad arbetsk-raft i Sverige. Uppskattningsvis kommer 50 000 ingenjörer att saknas inom en väldig kort tid. Här finns alltså en stor marknad för den som väljer ett teknikyrke.Tillsammans med våra partners verkar vi för att öka teknikintresset hos ungdomar som ska välja utbildn-ing. Genom olika typer av information vill vi visa vilka möjligheter som finns inom de tekniska yrkena. Vi är uppdelade i olika projektgrupper och arbetar bland annat med en ungdomsmässa, med kom-munikationsplattformen Ung Teknik samt med att informera myndigheter och beslutsfattare.Hör av er om ni är intresserade av ett samarbete.

Ung teknik Redaktion

nr 2 • 2010

svÅrt att välja utbildning?

Ansvarig utgivare: Sten Söderberg

Projektledare: Anders Lindén och Elias Ntzamalaev

Produktion: Connective Media AB

Projektsajt: www.ungteknik.se

Texter: Anders Post

Form / illustration / repro: David Marklund

Foto: Rosie Alm

Tryck: VTT Grafiska

Vid frågor maila till [email protected]

Civilingenjörer arbetar bland annat med utveckling av produkter och processer, forskning och olika former av teknisk konstruktion. Även

marknadsföring och försäljning är ofta förekommande arbetsuppgifter. Arbetet utförs som regel tillsammans med ingenjörer och andra yrkes-grupper. Civilingenjören får med stigande erfarenhet ofta arbetsledande uppgifter. Civilingenjörer återfinns i olika roller inom alla samhällssektorer.På den privata arbetsmarknaden arbetar civilingenjörer bland annat inom industriföretag, entreprenadföretag och serviceföretag. Många arbetar i konsultföretag och åtskilliga är egna företagare. Arbetsup-pgifterna spänner över hela fältet från forskning och utveckling till försäljning och företagsledning.Den största gruppen civilingenjörer i statlig tjänst är verksamma som

doktorander, lärare och forskare vid högskolor och institutioner för forskning. Civilingenjörer finns också vid stora statliga verk som Ban-verket, Lantmäteriverket och Vägverket samt försvarsförvaltningarna. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) sysselsätter ett stort antal kvalificerade civilingenjörer.I kommunal tjänst finner man civilingenjörer på tekniska eller ledande befattningar vid stadsbyggnadskontor, energi verk och fastighetskontor. Ar-betet utgörs bland annat av teknisk konstruktion, planering och arbetsledn-ing. Civilingenjö rer är också verksamma som lärare inom gymnasieskolan.Ingenjörsyrket är i hög grad internationellt. Svenska ingenjörer arbetar både som direktanställda vid utländska företag och vid svenska företag verksamma i utlandet.

Vad gör en ingenjör?

initiativtagare för Ung TeknikSten Söderber

Anna AnnvikCivilingenjörIndustriell Ekonomi, Chalmers Tekniska Högskola

(Texten är hämtad från SACO – Sveriges Akademikers Centralorganisation)

UnGTeknIk nR 2 • 2010 3

JS-PEGGEN

Har du en uppfinning som du går och funderar på? Du är inte ensam.

Tusentals skolungdomar över hela landet har idéer som kan underlätta vardagen eller lösa små och stora problem. Var tredje år kan du skicka in dina idéer till tävlingen Finn upp som arrangeras av Ingenjörsamfundet.

Förra året var det 30-års jubileum för Finn upp-tävlingen som lockade 8550 elever att delta. På Berns i Stockholm tog 36 vinn- ande elever emot priser av Kronprinsessan Victoria.Idén till tävlingen föddes i slutet av 70-talet.

Tanken var att den skulle stimulera

skolungdomar till kreativt

tänkande

och väcka intresse för naturvetenskap och teknik. Närmare 3 miljoner elever från skolor över hela landet har på något sätt berörts av tävlingen. Även lärarna är involverade och kan använda Finn upp som ett sätt att stimulera kreativiteten i klassen med hjälp av lärarhandbok och övningar som Finn upp har tagit fram.Sofia Björkvi är projektledare för Finn upp:-Det handlar inte om stora och komplicerade tekniska lösningar, de uppfinningar vi får in är väldigt vardagsnära idéer på hur man löser problem som man stöter på och börjar fundera över. exempel på vinnaruppfinningar från förra året är ett påslock som smidigt kan försluta öppnade fryspåsar, ett cykelstyre som kan fällas ihop och bli ett lås, en fågelskrämma som med hjälp av laserstrålar börjar flaxa,

och en osthyvel som formar snygga ostrullar. Även ett lärarpris delades ut.

Vilka kan delta i tävlingen?-Alla elever som går på högstadiets sjätte till och med nionde klass kan delta, säger Sofia Björkvi.Och det är inte nog med att man vinner priser. Den som har en riktigt bra idé kan få se den förverkligad som produkt och få hjälp med patentskydd och marknadsföring.Nytt för i år är att Finn upp ska börja lanseras inom EU.-Det finns inget utanför Sverige som liknar Finn upp, säger Sofia Björkvi, som nu arbetar med att bygga upp ett kontaktnät och hitta samarbetspartners i olika länder.

Flaxande fågelskrämma och hopfällbart cykelstyre vann priser när Finn upp firade 30 år

Vinnarna i förra årets Finn upp-tävling tar emot sina priser av Kronprinsessan Victoria på Berns i Stockholm.

Grattis

Fin

n upp

30år

4 UnGTeknIk nR 2 • 2010

illustration. isabelle norman sällström

JS-PEGGEN

Illustratör: Isabelle norman Sällström

fingerPennanuPPfinnare: jan andersson

”Min PaPPa led av en kronisk sjukdoM soM bland annat ger darrhänthet och svÅrighet att grePPa Pennor.”

Pluring, handdukshÅllareuPPfinnare: caMilla ljunggren

”Mina sMÅkusiner slet ner handdukarna i badruMMet PÅ landet hela tiden. jag tänkte att jag MÅste göra nÅgot Åt ProbleMet och sÅ började jag skissa PÅ en lösning”.

griPs, dörrhandtagssyMboleruPPfinnare: kerstin olsson

”jag bjöds in till workshoP oPeration kvinnosyn arrangerad av stiftelsen innova-tionscentruM och nutek. vi fick i uPPgift att lösa olika ProbleM för synskadade, till exeMPel hur Man hittar rätt dörr.


En timme får vi på oss för intervju och fotografering. Sedan väntar ett nytt möte. Roshi Motman är avdelningschef på Tele2. Hon är född i Teheran och har pluggat till civilingenjör på Chalmers i Göteborg. Men att bli civilingenjör var inget hon egentligen hade tänkt sig.

Karriär

Följ med en av våra injenjörer ut i arbetslivet.


-Vi har många läkare i släkten och det var kanske åt det hållet det lutade först,

säger Roshi. Men nej, det kändes inte som min grej - snarare lockade något yrke inom drama. Ord har alltid intresserat mig, mycket mer än siffror.Men du valde ändå att läsa teknik.-Ja, det var i slutet av nittiotalet i den så kallade it-bubblan som jag lärde känna några intressanta människor som hade läst elektroteknik på Chalmers. Jag tyckte att deras jobb lät spännande.

Då bestämde du dig?-Egentligen är det jättesvårt att ta alltför definitiva beslut när man precis gått ut gym-nasiet, men att bli civilingenjör öppnar ändå möjligheterna att arbeta med många olika saker. När jag sökte in till Chalmers så hade jag ingen aning om vad jag skulle välja för ämnesområde, men eftersom elektroteknik är ganska brett och ger möjlighet att bland annat jobba inom digitala medier så valde jag det.

Blev studierna som du tänkt?-Matematiken var tuff för nästan alla. Men vi var ett gäng jättebra kompisar som kunde

stötta varandra. Jag tror det är nyckeln till att klara studierna, att hitta kompisar att kämpa tillsammans med. Det blev liksom vi mot matteläraren – ”vi ska klara det här.” Förutom elektro har jag även läst Industriell ekonomi.

Vad har utbildningen givit dig?-Jag är inte ren tekniker, för min del handlar det om att jag fått verktyg och tränat logiska tanke- sätt för att lösa de problem man ställs inför. Roshi gjorde sitt examensarbete på Volvo Penta. Det handlade om affärsmöjligheter utifrån en idé eller ett projekt. Efter examensarbetet flyttade Roshi till Stockholm och började så småningom arbeta på Tele2

Är du en entreprenör?-Ja det kan man nog säga, och jag har ett behov av att arbeta med människor som brinner för det de gör.

Är det så på Tele2?-Ja absolut, säger Roshi som nu är avdel-ningschef för Quality and Procedures Management. Avdelningens uppgift är att säkerställa att Tele2:s tjänster håller rätt

kvalitet, att vi ger rätt information i våra kundkontakter och att kunderna blir nöjda. Vi fungerar som en länk mellan kunderna och resten av organisationen.-Det här är faktiskt den bästa arbetsplatsen jag kan tänka mig med en ständig puls och vilja till förbättringar.

”se världen innan du bestäMMer dig”

roshie MotMan

Ålder: 30 årArbetar: Avdelningschef på Tele2Bor: På Värmdö utanför Stockholm med sambo, och första barnet på vägGjorde efter andra året på Chalmers: Tog ledigt och reste jorden runtGör på fritiden: Gärna tennis, yoga och löpningråd till en blivande ingenjör: Ha inte för bråttom, passa på att resa. Välj sedan en ämnesinriktning som är bred så du inte behöver ta livsavgörande yrkesbeslut för tidigt.

Text: Anders PostBild: Rosie Alm


För tredje året i rad ar-rangeras Teknikdagarna som vill uppmuntra barn och ungdomars teknikin-tresse. Det blir allt från Teknikkollo till final i Teknik- SM.

Sveriges ingenjörer, tillsammans med ett antal företag och organisationer, sätter upp två stora tält på Sergels Torg där det blir full aktivitet 5 – 7 maj. Årets Teknikdagar erbjuder aktiv-iteter för barn, blivande ingenjörer och beslutsfattare.På Teknikkollo skapar barn från sex till elva år alla möjliga tekniska innovationer av till exempel gamla brödrostar och dammsugare - allt under ledning av teknologer.-Dessutom korar vi svenska mästarna i teknik, berättar Elisa-beth Arbin som är projektledare på Sveriges ingenjörer. Syftet är att visa att teknik på hög nivå är både spännande och roligt.Teknik-SM har pågått sedan våren 2000 och mer än 3800 stu-denter har deltagit. Det är den mest prestigefyllda tävlingen för Sveriges alla teknik- och naturvetenskapsstuderande på uni-versitets- och högskolenivå. Studenterna tävlar för sitt lärosäte i team om tre personer. Teknik-SM genomförs i tre deltävlingar där den första är webbaserad. Vinnarna får förutom äran, en tung pokal och rekommendationsbrev även en studieresa till Peking.-Nytt för i år på Teknikdagarna är Räknestugan – en aktivitet för gymnasieungdomar som arrangeras tillsammans med Mattecetnrum, en ideell organisation som ger gratis matemati-kundervisning och läxhjälp. Mattecentrum finns på ett antal or-ter i landet med aktiviteter varje vecka. Den 6 maj är Sveriges största räknestuga öppen på Sergels torg och vi välkomnar alla som vill förbereda sig inför de nationella proven i matema-tik, säger Elisabeth Arbin.

Läs mer på www.tekniksm.se och www.mattecentrum.se

I maj koras svenska mästarna i teknik

Elisabeth Arbin

Ko

lla in vår hemsid

a

ww

w.ungteknik.se

Benny nilsson är 26 år och områdesans-varig för Vattenfalls åtta kraftstationer i Ångermanälven, med en sammanlagd normalårsproduktion på cirka 4,1 TWh.– Ett omfattande, varierat och utveck-lande arbete med idel nya utmaningar, summerar Benny.

Uppvuxen i Ramsele och med en pappa anställd av Vattenfall fick Benny nilsson tidigt prova på att arbeta vid kraftverken i Ånger-manälven. Efter att ha utbildat sig till energi-ingenjör vid Umeå universitet återvände han till hemtrakterna. Under studietiden valde han kurser med inriktning mot vattenkraft och en-ergieffektivisering. Direkt efter examen började Benny arbeta med effektiviseringsprojekt på EU-nivå hos Energidalen i Sollefteå. I januari2006 började han som anläggningstekniker vid Vattenfalls kraftverk i Ångermanälven. Och bara tre år senare blev han område-sansvarig. Onekligen en snabb karriär av en 26 år gammal energiingenjör.

– Jag hade arbetat här under studietiden och kände till anläggningarna längs älven, säger Benny. Dessutom har jag ett genuint intresse för strömmande vatten som omvandlas till energi.

Men Benny är också intresserad av energi-frågan i stort och följer debatten om den globala uppvärmningen. Han ser skog, vind och vatten som viktiga pusselbitar för att komma till rätta med klimatproblematiken. Från Vattenfalls kontor i Näsåker ser han till att det inte finns några anmärkningar på den yttre miljön och arbetsmiljön vid kraftverken. Han planerar och beställer underhållsarbeten, antingen av Vattenfalls egen serviceavdeln-ing eller av utomstående entreprenörer. I Bennys ansvar ligger även att ha uppsikt över budgeten och alla de detaljer som samman-taget utgör en förutsättning för att säkerhet och funktion vid kraftverken kan upprätthållas. -Vid större uppgraderingar ingår jag dessutom i en styrgrupp som ser till att anläggningen uppnår bästa möjliga prestanda, säger Benny.

Över sin egen framtid tycker han sig inte ha någon anledning att oroa sig. Inom energibran-schen finns det alltid arbete, i Sollefteå eller någon annanstans i Sverige, eller världen.

benny nilsson

Ålder: 26 årArbetar med: OmrådesansvarigFamilj: Sambo, hundSenaste lästa bok: Sista delen i Stieg Larssons trilogiDär trivs jag bäst: I stugan i Lafsjöviken, norr omRamseleDrömresemål: Att åka buss från kanada längs USA:s västkustFavoritfilm: BraveheartFavoritsite: BlocketKontor eller fältarbete? Helst en blandningFritidsintressen: Idrott – både som åskådare och utövare

Jag vill jobba med vindkraft eller vattenkraft. Eller inom

båda områdena. Kanske provar jag ett helt an-

nat spår i samm

a bransch. Vad det än blir så lär jag inte behöva gå arbetslös, säger Benny Nilsson.Snabb karriär inom

vattenkraften Text: Anders PostBild: Vattenfall

Karriär



Therese Hedström hämtar vid grin-darna till Bolidens kopparsmältverk,

Rönnskär, och vi kör in på det stora industri-området. Smältverket ligger i Skelleftehamn – inte långt från Skellefteå. Här utvinns bland annat ädelmetaller ur koppar- och blykoncentrat samt metallskrot.

Therese Hedström är civilingenjör och arbetar med provtagning. Hon kommer ursprungligen från Götene i Västergötland, men har nu bott i Norrland så länge att den norrländska dialekt- en lätt tränger fram. Vi stannar vid provtag-ningsverket som är Therese arbetsplats. Det är dock inget laboratorium där man går omkring med vita rockar - utan lite råare och robustare. Det handlar om att fastställa metall-halter i nedmalt skrot. En avancerad process som kräver fortlöpande effektivisering.

Hur kom det sig att du valde den tekniska banan från början?-Jag har alltid varit intresserad av teknik och på gymnasiet hade jag en inspirerande kemilärare, som gjorde att jag valde ämnet kemiteknik.

Så hamnade du långt ifrån Götene efter gymnasiet, varför valde du norrland?-Det var väl i första hand intresset för att åka skidor, så jag sökte till Umeå universitet och började läsa till kemiingenjör. Sedan läste jag vidare till civilingenjör och så småningom även till gymnasielärare och undervisade under fem år i matte och kemi.

Blev det tid för skidåkning också?-Ja jag tog ledigt en termin och jobbade som skidlärare på Idre Fjäll. Pluggade på hösten och åkte skidor på våren, sedan var jag på ett kemilabb under sommaren.

Hur kom det sig att du hamnade här på Boliden?-Jag hade fått lite smak på gruvindustrin under mitt examensarbete på en nyöppnad guldgruva utanför Lycksele. Så jag sökte till Boliden och fick jobb här på provtagnings- verket. Som introduktion deltog jag i företag-ets program Young Professionals, som vänder sig till nyanställda mellan 25 och 30 år med akademisk utbildning. Det var en väldigt bra inledning för att börja bygga upp ett nätverk med kollegorna på Boliden. Väldigt många unga ingenjörer har kommit de senaste åren.

Berätta lite om ditt jobb.-Det handlar om provtagning av elektroniksk- rot som kommer in från olika delar av världen, främst kretskort som så småningom ska smältas ner och bli koppar. Det låter kanske inte så kul, men det är det. Eftersom

”Det handlar om att jobba med människor till hundra procent” Text: Anders Post

Bild: Boliden


Metaller är idag en självklar del av både vardagen och samhäll- ets framsteg.

Som anställd vid våra gruvområden i Sverige och på Irland arbetar du nära naturens tillgångar i en verksamhet som driver utvecklin-gen framåt. Även vår teknik och våra metoder för att upptäcka och förädla nya fyndigheter hör till världseliten.Våra smältverk ligger också i framkant. Som anställd på Rönnskär i Skelleftehamn kan du kliva in i arbetet med återvinning av elektron- ikskrot, där vi i dag är världsledande. På de här sidorna i Ung Teknik presenteras ett par av de många unga ingenjörer som utgör det framtida Boliden. För att lyckas med att leda utvecklingen, från gruv- or och smältverk till säljbara produkter behövs idérika människor. Läs vad Therese Hedström och Johan Hansson har att säga om sin bakgrund och sitt arbete här på Boliden. De är kanske dina blivande kolleger?

Fakta om BolidenBoliden har cirka 4600 medarbetare. De högkvalitativa bas- och ädel-metallerna utvinns genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning.Boliden är en stor europeisk leverantör av koppar och zink, som utgör huvudmetallerna. Men även bly, guld och silver framställs.Återvinning av metaller, där Boliden är världsledande, är en väx-ande del av verksamheten. På smältverket Rönnskär står återvunna metaller för 25 procent av kopparproduktionen, 55 procent av guld-produktionen och 75 procent av zinkproduktionen.

Examensarbeten och sommarjobbVi har handledarna och ämnena som ger dig viktiga erfarenheter inför yrkeslivet. Du har teoretiska kunskaper och viljan att utvecklas i en stimulerande miljö. Vi erbjuder även intressanta sommarjobb.

mitt jobb går ut på att se hur processerna kan rationaliseras, bland annat genom att kon-struera ny utrustning och hitta nya metoder.

Vad vill du säga till den som står inför sitt yrkesval?-Bli ingenjör där ligger världen öppen. Och tro inte att du bara blir sittande med en teknisk pryl – det handlar om att jobba med män-niskor till hundra procent.

Unga ingenjörer har en framtid i Boliden

Boliden är den tredje största leverantören av både kopparmetall och zinkm

etall i Europa. Verksamheten är inriktad på de första stegen i förädlingskedjan, vilket innebär pros-

pektering, gruvbrytning och anrikning, smältning, raffinering sam

t återvinning. Huvudm

etallerna är koppar och zink, men även bly, guld och silver fram

ställs.therese hedströM

Ålder: 34 årBor: Med sambo i Ursviken som ligger nära SkellefteåKänsla för norrland: Trivs oerhört bra att bo vid norrlandskustenGör på fritiden: Gärna skidåkning

Johans kreativa lösningar är guld värdaIntervju med Johan Hansson


Johan Hansson är en äkta norrlänning. Född och uppvuxen i en mindre by, inte långt från Skellefteå. Och ganska nära Boliden, där han nu jobbar som utveck-lingsingenjör.

Johan gick Natur på gymnasiet i Skellefteå. Sedan läste han teknisk biologi vid Umeå uni-versitet - mycket processkemi med inriktning på miljö. Sammanlagt blev det fyra och ett halvt år i Umeå. Några andra högskolor tyckte han inte var aktuella, det var i Norrland han ville plugga och sedan arbeta. Här finns vänn- erna, närheten till naturen, jakten och fisket. En äkta norrlänning med andra ord.Examensjobbet gjorde Johan på Boliden, ett miljöprojekt där han tog prover på utgående processvatten från ett anrikningsverk. Det visade sig vara ett mycket intressant jobb och ledde till att han fortsatte som anställd,

men med andra arbetsuppgifter.-Det handlar om förbättringar, säger Johan, vars avdelning arbetar med processteknik mot Bolidens anrikningsverk. Att effektivisera tekniken för att öka utbytet av metaller ur malmerna - främst koppar, zink, bly, silver och guld. Att hitta nya tekniska lösningar, minska användningen av kemikalier, reduc-era elförbrukningen och annat som har en negativ miljöpåverkan.Det mer praktiska arbetet med processför-bättring görs med tester i labb- och pilotskala. Nya idéer kan alltså testas direkt i labbet. Hur väl Johan och hans kollegor lyckas med att förbättra processerna är direkt mätbart i företagets resultat. Att till exempel öka kopp- arutvinningen med en procent ger många miljoner mer i intäkt för Boliden.-Vi arbetar med hela kedjan – från idé till färdig processlösning, säger Johan. I det

sammanhanget är miljötänkandet en viktig del. Det kan ju hända att vi hittar effekt- iva metoder, men som inte är lämpliga ur miljösynpunkt – i det fallet går miljön före och vi får hitta en annan lösning.

Kreativitet verkar vara grunden i ditt jobb?-Ja det är nog vad allt handlar om här, hitta nya lösningar och utveckla idéer, säger Johan Hansson.

Johans kreativa lösningar är guld värda – men miljön går alltid före

johan hansson

Ålder: 29 årYrke: Utvecklingsingenjör, BolidenBor: Lägenhet i SkellefteåGör på fritiden: Jagar, fiskar och åker skidor bland annat.

www.boliden.se

Karriär


Johan Hansson arbetar med processförbättring på Boliden AB. Det gäller att hela tiden hitta bättre och bättre lösningar för att öka utbytet av metaller ur malmerna.

Text: Anders PostBild: Boliden


Vad är nanoteknik egentligen? Vi frågar Maria Strømme, professor vid Uppsala

universitet.-Det är en teknik som används för att ändra strukturen på material på nanonivå (en nanometer är en miljarddels meter) så att materialet får nya egenskaper på makronivå.

Vilka material talar vi om?-Alla tänkbara material, som läkemedel, byggmaterial, målarfärg, glas - ja nästan vad som helst.

Vad är det för vits att jobba med materialet på nanonivå?-Det är hur materialen ser ut på nanonivå som bestämmer dess egenskaper på makronivå: genomskinlighet, förmågan att leda ström, hårdhet. Genom att jobba med materialet på nanonivå kan man bilda nya material, komponenter och system.

Kan du ge något exempel?-Man kan till exempel göra starkare lim

genom att ändra på nanostrukturer. Ett annat exempel är självrengörande fönsterglas där en nano-tunn hinna på glaset gör att fönstret putsar sig självt när det har regnat. Det går att göra elektronika material som leder bätt- re, eller läkemedel som släpper av sin last på rätt ställe i kroppen.

Hur långt har nanotekniken kommit?-Vi är bara i början, jag tror att de stora genombrotten kommer om tio, tjugo år.

Hur utbildar man sig inom nanoteknik?-Att läsa till civilingenjör är en bra grund för att kunna jobba med nanotekniken. Man kan till exempel välja att läsa kemiteknik, teknisk fysik eller mole-kylär bioteknik. Alla dessa utbildningar in-nehåller moment med nanoteknik. Sedan

kan man välja specifika nanokurser inom sitt ämnesområde.Hur ser framtiden ut när det gäller nano?-Det förutspås att nanotekniken är nästa stora drivkraft bakom industriell revolution. Alla kommer på något sätt att jobba med den här tekniken precis som vi idag är helt beroende av it, säger Maria Strømme.

nano är nästa tekniska revolutionMånga tror att nanoteknologin är något som kommer i framtiden. Men nanopartiklarna finns redan i en mängd produkter. Blivande civilingenjörer som valt att gå djup- are in i denna nya teknik lär inte bli arbetslösa. Man räknar nämligen med att nanotekniken kommer att skapa flera miljoner nya jobb i en nära framtid.

Maria Strömme är professor vid Uppsala universitet. Hon ser nanotekniken som nästa industriella revolution.


Ena vEckan i

Thailandandra vEckan i

Sydamerika

Karriär


Björn Franzon kommer från Göteborg och har bland annat läst ämnet Elektronik på Chalmers. Nu har han fått drömjobbet på Ericsson.



I Sverige är det snö och slask när det här skrivs. Björn Franzon ser dock inte

så mycket av den saken, närmast kom-mer han från Thailand där han installerat system för Ericsson. Och innan dess var det Sydamerika.Intresset för datorer började tidigt berättar Björn. Han och brorsan Andreas satt mycket med näsan i datorerna.-Ja det var en hel del datorspel, som jag faktiskt tror övade upp förmågan till logiskt tänkande – något som jag nu har nytta av i mitt yrke. Och i plugget var det matte som jag hade lättast för.

Så vägen till att bli ingenjör var ganska självklar?-Ja det vill jag nog påstå, jag visste att det var den vägen jag ville gå, så jag sökte in på Chalmers och läste bland annat elektronik, ett ämne som är ganska förknippat med datorer.Direkt efter examen fick Björn jobb på ericsson inom en avdelning som arbetar med telecom och övervakning av teletrafik.

-Jag arbetar mest med mobiltelefontrafik där det handlar om att integrera nya system och applikationer i redan befintliga. Det kan vara en kund var som helst i världen som vill utveckla sitt mobiltelefonsystem.Projekten kan kräva några veckors förbered- ande arbete i Göteborg, där Ericsson Global Service Delivery ligger. Därefter reser Björn till kunden och arbetar en till två veckor på plats med integrering av applikationen. Men det kan även gälla snabba utryckningar när något inte fungerar.-Ofta vet jag inte från en dag till en annan om jag ska ge mig iväg över halva jordklotet för ett jobb. Så man får ju anpassa livet efter de här omständigheterna.

Vad är mest intressant med ditt jobb?-Dels är det förstås att hitta lösningar på olika problem. Men även möten med andra människor. Ericsson har lokala kontor över hela världen så jag träffar många utländska kollegor som jag både arbetar och umgås med. Man känner sig aldrig som turist eller främling.

björn franzon

Ålder: 27 årBor: Lägenhet i kållered med flickvänIntressen: ”Hinner tyvärr inte så my-cket, men annars innebandy, löpning och umgås med vänner”Axplock av länder som Björn har varit i för jobbet: Taiwan, Kina Grek-land, Colombia, USA, Kanada, Thailand och Egypten.

Karriär


Björn Franzon har drömyrket och reser över hela världen. I alla fall tycker han själv att arbetet som civilingenjör överträffar det som han någonsin kunde drömma om.

TaiwanKina

GreklandColombia

USA Kanada

ThailandEgypten


Mikael jungedal

Bor: i Vårberg utanför Stockholm Ålder: 22 årPå fritiden: Klättrar (trots höjdrädsla), spelar volleyboll och bandy i KTH-hallen

Mikael känner redan hur företagen ligger PÅ

-Det är stålindustrin som jag är mest intresserad av, säger Mikael som nu går tredje året på KTH och kan välja olika frivilliga kurser. Han har till exempel valt att lära sig mer korrosion, hur och varför olika material rostar.

Vilken typ av uppgifter skulle du kunna få på ett stålverk?-Analysera och kolla upp kvalitet på stålet. Om ett brott uppstår i materialet så ska jag kunna få fram vad som hänt och vilka åtgärder som bör vidtas. Med andra ord så ska jag kunna stålet utan och innan. Men jag är inte begränsad till stål, det är en metall

av flera. Fjärde året är det möjligt att jag specialiserar mig mer.

Hur är möjligheterna att få jobb?-Om jag tar stålindustrin som exempel så tror jag det går snabbt att få ett bra jobb, det känns redan att man är intres-sant eftersom det fattas en hel del civilingenjörer där. Dessutom kan jag söka ett stipendium från Jernkontoret (Jernkontoret är stålindustrins branschorganis- ation) när jag har tagit 210 högskolepoäng. Och det kan ju kännas som en sporre.Kontakterna med företag knyts

fortlöpande genom en närings- livsgrupp som bildats på Mikaels sektion. På så vis är studenterna ganska väl medvetna om hur det ser ut på arbetsmarknaden när de är färdiga.

Är det roligt att läsa på KTH?-Ja det är väldigt bra samman-hållning, särskilt på vår sektion tycker jag eftersom vi inte är så många i varje årskull. Alla kän-ner alla. Visst måste man plugga hårt men det finns utrymme för fester och ett roligt studentliv med många kompisar.

Mikael Jungedal går tredje året på KTH och läser ämnet Materialdesign med inriktning på indus-triell materialteknik. Näringslivet har redan börjat höra av sig.

Både Mikael Jungedal och Jennie Berglund är intresserade av att arbeta inom

stålindustrin. Båda har valt äm

net Materialdesign på KTH

.



Jennie Berglund från Piteå läser första året på KTH. Besök på stålverk och ett stipendium öppnade ögonen för ämnet Materialdesign. Ett område som är brett och där jobben finns inom många olika branscher.

Det hörs att Jennie kommer från Norrland, närmare bestämt Piteå.

Varför sökte du dig till Stockholm och KTH?-Det var för att läsa Materialdesign, ett ämne som inte finns på så många andra högskolor. Dessutom var jag väldigt sugen på att flytta till Stockholm.

Vad handlar ämnet Materialdesign om?-Det är inriktat på olika material som stål, keramer, plast och cellulosa. Ämnet är ganska brett så man kan jobba inom många olika branscher, stål till exempel.

Hur kommer det sig att man fastnar för stål?-Dels blev jag intresserad när vi i skolan fick

göra studiebesök på SSAB:s stålverk i Luleå. Så läste jag en broschyr från Jernkontoret där man beskrev vilka möjligheter som finns inom området Materialdesign och hur utbildningen är upplagd. (Jernkontoret är stålindustrins bran-schorganisation). Dessutom kan man få ett stipendium första året, och väljer man sedan vissa inriktningar så blir det ännu mer pengar. Men vilken inriktning jag ska ha så småningom vet jag inte än.Jennie är noga med att påpeka att det inte var för stipendiepengarnas skull som hon valde ämnet Materialdesign. Det var ett ämne som helt enkelt intresserade henne.

Du har läst drygt en termin nu, vad tycker du?-Det är väldigt roligt och inte så svårt som jag trodde.

Hur var det att flytta från Piteå till Stockholm?-Det ångrar jag inte, när jag kom hit kände jag ingen men nu har jag massor med nya kompisar.

Vad vill du helst jobba med när du är färdig civilingenjör?-Att utveckla och förbättra material. Det kan vara såväl stål som papper, plaster eller glas. Inom det här området finns många företag som exempelvis stålverk, pappersbruk, möbeltillverkare, läkemedelsföretag och tillverkare av byggmaterial.

Från Piteå till Stockholm med stål i blicken

Student

Följ med en av våra studenter under studierna.

jennie berglund

Ålder: 19 årGör: Läser Materialdesign på KTHKommer ifrån: PiteåBor: I ”studentetta” på Lappkärrsberget (studentbostadsområde)råd till dig som ska välja studieom-råde: Materialdesign är ett jättekul område, det kan jag verkligen rekom-mendera.


Miljoner i stipendier till teknologerkvalificerade civilingenjörer inom de materialtekniska kom-petensområdena är av central betydelse för svensk stålindustri. Stålindustrins framgångar bygger på deras teknologiskakunnande. Ett arbete i stålbranschen ger dessutom stora möjligheter till personlig utveckling. För att stimulera fler student-er att satsa på stålbranschen introducerade Jernkontoret från

och med hösten 2009 ett nytt unikt stipendiesystem för dem som börjar vid civilingenjörsprogrammen Materialdesign vid KTH eller Högskolan Dalarna, eller Industriell miljö- och processteknik vid Luleå tekniska universitet. Teknologerna kan få upp till 50 000 kronor under studietiden efter det att vissa studiekrav uppfyllts.


Det finns frågor som bara vissa förstår. Som kanske är självklara för dig men obegripliga för andra. Klarar du frågorna har du alla möjligheter att plugga inom morgondagens absolut viktigaste teknik-områden – materialvetenskap och processteknik. De femåriga civilingenjörsprogrammen Materialdesign vid KTH i Stockholm eller Högskolan Dalarna och Industriell miljö- och processdesign vid Luleå tekniska universitet ger dig de möjligheterna. Därefter är det upp till dig hur och var du vill jobba. För en sak är säker, du kommer att vara eftertraktad. Så eftertraktad att Jernkontoret infört högskolestipendier till dig som läser rätt utbildning, upp till 50 000 kronor!

Så, tillhörde du dem som förstod?

Läs mer på www.jernkontoret.se/utbildning

Obegripligt eller självklart?

Fe2O3 + 3CO → 2Fe + 3CO2

Vilket ämne har reducerats i följande reaktion?

B

V

Figuren visar en elektron som rör sig i ett magnetiskt fält. Vilken är kraftens riktning på elektronen?

Imi√3

Re

Z 1

-1

Skriv talet z i polär form.

Stipendier till framtidsjobben


Att läsa till civilingenjör med inriktning på logistik börjar bli mer och mer populärt. Att ämnet har framtiden för sig insåg Erik Back som läser Kommunikations- och transport-system på Linköpings universitet.

Erik Back går andra året på Linköpings universitet campus Norrköping och har valt inriktningen Kvantitativ logistik. Kort uttryckt handlar det om hur man transporterar en vara från A till B på bästa och snabbaste sätt, vilket har stor betydelse för företagens konkurrenskraft. BMW:s vd har sagt att det inte längre är de stora som äter de små, utan de snabba som äter de långsamma.-Ja det är bra uttryckt, säger Erik. Det är precis det som logistik handlar om – snabbt ut med varan till köparen, inga stora lager och därmed mindre kapitalbindning, vilket gör att företaget kan använda sina pengar på bättre sätt.

Ämnet som Erik läser har numera bytt namn och heter Kommunikation, Transport och Samhälle - ett ganska brett ämne som även innehåller logistik i samhällets trafikplaner-ing: tåg-, buss- och flygtrafik, eller panering av vägar. Även här handlar det om effektiv transport. Hur tar man sig från A till B utan alltför mycket väntetid och köer.-Min inriktning ligger mot företagssidan, säger Erik. Att kunna förkorta hela processen från beställning till leverans. Ju kortare tid det här kan göras på, desto bättre ekonomi för alla parter. Varor som ligger på ett lager kostar pengar – ungefär som att ha pengar på banken utan att få ränta.

Är det ett roligt ämne att läsa?-Ja mycket roligt, ganska jordnära, och hela tiden kopplat till verkligheten.

Vilken typ av jobb kan du få efter att du är färdig civilingenjör?-Jag skulle gärna arbeta som projektledare på ett konsultföretag för att lösa olika kunders problem och effektivisera deras logistik. Det satsas väldigt mycket på logistik bland större företag just nu, så jag tror det finns stora möjligheter att få bra jobb, säger Erik Back.

Logistik är framtidens

konkurrensmedelerik back

Ålder: 20 årBor: Lägenhet i NorrköpingFritid: Tränar på gym och umgås mycket med kompisar. Finns massor av föreningar på universitetet, och så blir det förstås en hel del fester.

Student


Text: Anders PostBild: niclas kindahl


I tio år har Transfer engagerat föreläs- are till ett antal gymnasieskolor i

landet. Företagsledare, forskare, ekonomer och ingenjörer är dagligen ute och träffar elever där de berättar om hur det fungerar i arbetslivet, och ger inspiration till entre-prenörskap.

Över 2700 föreläsare finns med i transfers nätverk. Och mer än 10 000 föreläsningar har hållits sedan starten för tio år sedan. -Inom våra partnerföretag finns många ingenjörer och tekniker, berättar gener-alsekreteraren Eva von Krusenstierna. De senaste två åren har vi även satsat speciellt

på teknik, naturvetenskap och it. I år finns dessutom Teknikföretagen med som ny sponsor, vilket gör att vi kan räkna med ännu fler ingenjörer och tekniker som föreläsare ute på gymnasieskolorna.Transfer startades år 2000 av Fredrik Ar-nander. Syftet var att skapa kontakt mellan grupper som normalt inte har så mycket kontakt, som skola och näringsliv.-Genom att komplettera undervisningen i exempelvis kemi och fysik med ett besök av en färdig ingenjör får eleverna mer vetskap om vilken nytta man faktiskt har av dessa ämnen. Ibland kan det ju vara svårt att se den praktiska sidan av ett ämne man läser,

säger Eva von Krusenstierna.Transfer ordnar föreläsningar på fyra regioner i landet och beställningen görs av respektive lärare. Föreläsarna ställer upp utan ersättning och många av dem vittnar om att det är en stor upplevelse att få åka ut och träffa eleverna.Transfer har även satsat på mentorprogram och snart drar man igång ett nytt program med tjugo elever och lika många mentorer på två skolor i Stockholm. Mentorerna är ingenjörer med it-bakgrund som ska ge res-pektive elev inspiration och vägledning när det gäller it-området.

Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare till skolan från näringslivet. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till egna initiativ och entreprenör-

skap. Transfer är en neutral plattform mellan skola och näringsliv – ideellt, icke vinstgivande, politiskt obundet samt finansierat gemensamt av näringslivet och kommunerna.

Skola och näringsliv i samverkan

transfer.nu

Transfer förmedlar skolans kontakter med verkligheten

Transfer förmedlar föreläsare till gymnasieskolor i fyra regioner i landet. Tanken är att eleverna ska få en bild av hur ett ämne man läser kan omsättas i praktiken.


Sofie brinner för energifrågorna

Exjobbar med vatten- kraftsprojekt i Chile

Sofie Gunnar gör just nu sitt exam-ensarbete i Chile. Det handlar om

utbyggnad av vattenkraft i en expansiv region. -Klimatfrågan är ett globalt problem som måste lösas lokalt, säger Sofie. I juni blir hon färdig civilingenjör på Upp-sala universitet där hon läst program-met Energisystem.

På en knastrig telefonlinje når vi Sofie som berättar om sitt examensarbete i den expan-siva Bio-Bio regionen i Chile. Här jobbar hon för en bevattningsorganisation och utvärder-ar en lämplig plats för ett nytt småskaligt vat-tenkraftverk. Området för det tilltänkta bygget ligger vid ett av Bio-Bio flodens många kanalsystem. Teknisk handledning får Sofie av Vattenfall Power Consultant.-Jag kom hit på ett ganska tidigt stadium av projektet, så jag fick börja med att få hit folk som kunde röja och göra området tillgän-gligt. Sedan kontaktade jag en topograf som undersökte terrängens fysiska form. Sofies projekt inkluderar även att kartlägga

vilken elektromekanisk utrustning som är mest lämpad, liksom de omkringliggande faktorer som man måste ta hänsyn till vid en konstruktion.

Hur är det att arbeta här?-Det är något lägre tempo än vad vi är vana vid i Sverige. Chilenarna jobbar mer med relationer – man stannar gärna upp, hälsar på hos varandra och tar pauser för att samtala. Täta och bra relationer är en del av arbetsprocessen här.

Att bli civilingenjör – var det något du tidigt funderade på?-Ja det vill jag nog påstå, matte och fysik var några av mina favoritämnen i gymnasiet. Att vara civilingenjör innebär att man får an-vända sina teoretiska kunskaper i praktiken och sätta in dem i större sammanhang.

Varför valde du energisystemsprogram-met vid Uppsala universitet?-Jag är väldigt intresserad av energifrågor. I programmet Energisystem har jag fått en

både bred och djup teknisk kompetens där jag kan se sambandet mel-lan energi, miljö

och samhälle - och kopplingen till de stora klimatfrågorna.

Är det ingenjörerna som ska rädda världen?-Ja, varför inte? Elektricitet är ett bra exem-pel. Det är nästan lika självkart som att vi ska kunna andas i dagens samhälle, men någon måste se till att det finns el och att det fungerar.

Hur ser du på din egen framtid efter civilingenjörsexamen?-Jag skulle gärna jobba som projektledare på något av de stora energibolagen.

Kan det bli aktuellt med jobb utomlands?-Ja absolut, energisektorn är global och som ingenjör kan man arbeta var som helst, 2+2 är lika med 4 i hela världen.

sofie gunnar

Ålder: 24 årKommer ifrån: Nässjö i SmålandFritid: Spela fotboll, friluftsliv, resor, vänner och familjEngagerad i: Kårlivet. ”Jag kände inte en kotte när jag kom till Uppsala, men efter en vecka hade jag mer kompisar än jag hann med, haha.”


Varför är det så få tjejer som läser till civilingen-

jör? Den frågan ställde sig tre tjejkompisar som pluggar på KTH. De kom fram till att det var bris-

ten på bra förebilder. Frågan och svaret födde

webbsajten Womengineer.se.

Marie drog igång webbsajten som ska få fler tjejer att bli ingenjörer

Skaffa din spetsutbildning för vidare studier inom området teknikutveckling och programmering hos oss påJohn Bauergymnasiet.

Besök vår hems

ida för mer

information om t

eknikprogrammet

!

Ingenjör?

Systemutveck

lare?


Marie Lagström var en av tjejerna som startade webbsajten som ska locka fler

kvinnor till civilingenjörsyrket. Marie går fjärde året på KTH och är just hemkommen från Hongkong där hon har varit en termin som utbytesstudent.

Är det stor skillnad att plugga i Hongkong?-Jag passade på att läsa lite andra kurser än de som finns här hemma. ett ämne var kinas kulturrevolution och så läste jag mandarin (kinesiska) två timmar varje förmiddag.Om ett halvår är Marie Lagström färdig civilingenjör i Design och produktframtag-ning. Ett ämne som kan ge möjligheter till internationellt arbete, exempelvis i Kina.-Ja i Asien är man ju väldigt duktiga på produktframtagning så det är inte någon slump att jag fokuserar mycket på att lära känna den delen av världen. Sedan gillar jag interaktionen mellan design och teknik där det handlar om hur man arbetar fram en produkt, från idé till färdig vara. Jag skulle inte bara vilja jobba med design, tekniken ger tyngden.

Var du tidigt inställd på att bli ingenjör?-Nej det kan jag inte säga. Jag åkte utom-lands och jobbade bland annat på en båt i Medelhavet efter gymnasiet. Det var min syster som peppade mig att börja läsa på KTH. Jag tyckte det verkade nästan för stort. Men söka kan man ju alltid göra. Så kom jag in - och på den vägen är det nu.

Har det varit tufft att plugga?-Inte så farligt som jag trodde. Alla kan klara av det här om man bara lägger ner tillräckligt med tid. Jag tror att många fler tjejer skulle passa bra som civilingenjörer, bara de fick klart för sig vad det handlar om.

Det var därför ni startade hemsidan wom-engineer.se?-Vi var några kompisar som tyckte att det var alldeles för få tjejer som ville eller vågade söka in på KTH. Därför startade vi en hem-sida som berättar om vad en ingenjör sysslar med. Här finns intervjuer, fakta, nyheter och möjligheter att blogga.

Har webbsajten blivit som ni tänkte er?-Den har utvecklats otroligt mycket sedan vi startade 2008, och jag hoppas att den ger inspiration för att fler tjejer ska söka sig till ingenjörsyrket.

Marie lagstöM

Ålder: 25 årBor: I BrommaLäser: Design och produktframtagning på KTHStartade: Womengineer.se tillsammans med några kompisarKnäcker extra: På krogen Grill Gjorde mellan gymnasiet och hög-stadiet: Jobbade på en segelbåt i MedelhavetGör på fritiden: Går ut och äter en god middag eller åker skidorGör i framtiden: Kan tänka sig att jobba utomlands, gärna i Asien

Student


Marie drog igång webbsajten som ska få fler tjejer att bli ingenjörer

Marie Lagström läser till civilingenjör på KTH. Nyligen har hon varit en termin i Hongkong som utbytesstudent. Efter examen är det inte omöjligt att hon åker tillbaka och jobbar.


WSP är ett världsomspännande bygg- och teknikföretag som finns i 35 länder.

I Sverige har man 2000 anställda. En av dem är Per Ångquist som arbetar med konstruk-tionen av en pendeltågstation under jord för Citybanan.

Var du tidigt inne på att bli byggnads- ingenjör?-Nej jag valde nog ganska sent vad jag ville göra. Började läsa företagsekonomi på Umeå universitet, men så träffade jag en hel del människor som läste teknik. Jag tyckte det lät intressant, så jag bytte fokus och började parallellt med ekonomin att läsa till byggnadsingenjör med inriktning på konstruktionsteknik.

Vad innebär ditt jobb?-Jag jobbar halvtid på avdelningen Bygg- projektering med Citybanan och stationen som kommer att byggas under Centralsta-tionen. Vi är en ganska stor grupp som tar fram ritningar, beräkningar och bygghandling- ar som man sedan ska bygga efter. Avdel-ningen arbetar även med projektering av till

Per Ångquist kommer från Norrland, närmare bestämt Umeå, där han en gång var

en hängiven simmare på elitnivå med ett svenskt juniormästerskap. Men

nu är det Stockholm som gäller och arbetet som

byggnadsingenjör.

Karriär


elitsiMMaren soM gick under jorden


Per Ångquiat

Ålder: 28 årArbetar som: Byggnadsingenjör med inriktning på konstruktionsteknik.Bor: Med sambo i Hornstull på Söder i Stockholm.Gör på fritiden: Mycket fysisk träning, dock ej simning - ”känns fortfarande lite motigt att börja med motionssimning när man tävlingssimmat på elitnivå”.

exempel kontor, bostäder, idrottsanläggning- ar och affärscentran. Ett konkret exempel är den nya arenan som ska byggas vid Globen.

Du jobbar halvtid säger du, och den andra halvan?-Just nu så genomgår jag ett internationellt traineeprogram inom WSP, och delvis på grund av detta har jag en ny tjänst på halvtid där jag jobbar med marknadssamordning – ett väldigt spännande steg, säger Per Ångqvist.

elitsiMMaren soM gick under jorden

Ingenjörerna lyfter Indiens ekonomiIndien är en av världens mest snabbväxande ekonomier. En av anledningarna är att man satsat på ingenjörsutbildning. Varje år utexamineras 500.000 ingenjörer och de flesta får jobb. Ja, företagen står i kö för att rekrytera.Men studietakten på utbildningarna är hård. -Man bara pluggar och sover. Det krävs att man är konkurren-skraftig och därför menar jag att vi indier är bra. Vi är inte bäst ännu, men vi kommer att bli bäst, säger studenten Kushal Jain i ett inslag i SVT Rapport den 29 december förra året.Många stora IT-företag vill nu etablera sig i Indien. Tillgången på duktiga ingenjörer som är beredda att satsa på sitt jobb gör Indien till ett framtidsland när det gäller teknisk och ekonomisk utveckling.Antalet sysselsatta inom IT-sektorn i Indien 2007 var 1,3 miljoner direkt och 3 miljoner indirekt. Det ska jämföras med den totala arbetskraften som sysselsätter 700 miljoner människor.

Varje år utexamineras

500.000 ingenjörer och de flesta får jobb.


Illustration: David Marklund


Lotta skapade sin egen inriktning på KTHlotta rehn Molin läser fjärde Året PÅ teknisk fysik. att hon skulle bli civilingenjör var aldrig nÅgon tvekan. PÅ kth har hon dessutoM gjort sin egen inriktning Mot energi och hÅllbar utveckling.



Både Lottas pappa och bror är in-genjörer så det tekniska intresset fick

möjlighet att vakna tidigt hos Lotta.-Ja ibland blev köket hemma ett kemilabb och pappa peppade mig mycket. Efter gym-nasiet på Naturvetenskapliga programmet sökte jag till KTH och här läser jag Teknisk Fysik.

Varför just det programmet?-Det är det bredaste man kan välja för att få en teknisk bas inom matte och fysik, vilket gör att man blir en bra problemlösare och tränad att tänka analytiskt.

Men du har även mer specialiserade intressen?-Ja framförallt klimatfrågan och framtidens energiförsörjning intresserar mig. Jag saknade en inriktning mot dessa ämnen så jag valde att skapa en egen inriktning med en kombination av kurser inom energi- och

miljöteknik, som jag fått godkänd av KTH. Det är alltså inget givet alternativ för student-er på Teknisk fysik. Men till hösten startar ett nytt civilingenjörsprogram som heter Energi & Miljö, vilket kan passa de som är sugna på en snarlik utbildning som min.

Vilken typ av jobb kan bli aktuella när du är klar?-Som teknisk fysiker kan man jobba med allt möjligt! Titeln är något missledande för man blir inte alls begränsad till att jobba direkt med fysik som många tror. Personligen vill jag gärna jobba med energifrågor och driva teknikutvecklingen i en hållbar riktning. Det vore spännande att arbeta med koldiox-idneutralisering av städer, där många fler aspekter är relevanta än bara tekniken. Det handlar om att hitta hållbara lösningar såväl tekniskt som socialt och ekonomiskt.

I Sverige eller utomlands?-Mycket gärna utomlands. Förra våren gjorde jag en utbytestermin i Argentina och det var helt fantastiskt.

Lotta skapade sin egen inriktning på KTH

lotta rehn Molin

Ålder: 25 årBor: På Södermalm i StockholmGör på fritiden: Träffar vänner, plug-gande kan ibland vara ganska ensamt då gäller det att satsa fritiden på sina sociala kontakter.Är det roligt att läsa på KTH?: Ja det finns väldigt mycket aktiviteter och organisationer man kan engagera sig i. Kommer man utifrån så hittar man alltid nya vänner här.

Student


Lotta Rehn M

olin satte ihop sitt eget studieprogram på KTH

. När hon är färdig

civilingenjör vill hon arbeta med olika typer av hållbar utveckling.


Fyra studenter på Chalmers, Maria Bergh, Mi-kaela Flodin, Pia Flydén och Ulrika Gustafsson,

har tillsammans utvecklat en smart värmeväxlare som dessutom kammade hem ett stipendium på 35 000 kronor.

Värmeväxlaren gjordes som kandidatarbetet vid Institutionen för energi och miljö på Chalmers, och i nära samarbete med energibolaget E.ON.

Vad är det ni har konstruerat?-Det är en liten värmeväxlare med en ganska enkel konstruktion, berättar Pia Flydén.

Hur kom ni på den här idén?Det var E.ON som hade problem med att bestämma rök-gasernas fuktighet vid förbränning i sina fjärrvärmeverk. Vi tyckte att det lät som ett spännande projekt och så började vi utveckla värmeväxlaren tillsammans med E.ON.

Vad används värmeväxlaren till?-Den sänker rökgasernas temperatur och gör det lättare att mäta fukthalten, på så vis kan förbränningen styras på ett effektivare sätt. Ni har även fått ett stipendium för ert arbete.-Ja två stipendier faktiskt, säger Pia. Ett från Chalmers Mastercard och ett från Värmeforsk (samarbetsorgan för energi-, process- och tillverkningsindustrin). Sammanlagt blev det 35.000 kronor.

Vad gör ni för pengarna?-Vi spenderade en del av dem på att delta i den stora klimat- konferensen i Köpenhamn förra året. Sedan får vi se hur vi gör med resten av pengarna, det har vi inte bestämt än.

Studenter prisade för smart värmeväxlare

Pierre Anderberg hade jobbat fem år som officer, men hela tiden

varit inställd på vidare studier. Så träffade han en kompis som

läste till civilingenjör och tyckte det var en bra utbildning. Pierre sökte till Linköpings universitet

där han nu läser sista året till civilingenjör med inriktning på

informationsteknologi.


-Från början har jag inte haft något genuint teknikintresse, men det väcktes

mer och mer i det militära. Så att läsa vidare till civilingenjör kändes helt rätt – särskilt som ämnet intresserar mig. Informationsteknologi fokuserar på tekniken som kommunicerar mellan olika plattformar, exempelvis mobil- telefoni och internet.

Mycket teknik med andra ord?-Både ja och nej. En stor del handlar om in-teraktionen mellan människan och tekniken, hur man som användare kan nyttja tekniken på enklast möjliga sätt.

Att skapa användarvänliga miljöer?-Ja det kan man säga, men det handlar ju inte bara om it-teknik, utan alla produkter som ex-empelvis förarutrymmet på en bil – att det ska vara så överskådligt och begripligt som möjligt.

Vad är din inriktning?-Det är två områden som intresserar mig mest, det ena är it-säkerhet och det andra program-varuproduktion, i båda fallen är det själva projektledningen som jag vill arbeta med.

Var kan du få arbete inom dessa special-områden?-It-säkerhet handlar bland annat om säker-heten mellan olika datasystem, till exempel inom bankvärlden, när det gäller produktion av ny programvara så kan det vara för att utveckla olika affärssystem inom handel. Dessutom kan jag mycket väl tänka mig att arbeta med de här områdena inom försvaret där jag har en bakgrund.

Internationella jobb?-Absolut där tror jag det finns goda möjligheter.

Pierre anderberg

Ålder: 30 årBor: Lägenhet i Linköping tillsammans med samboFritid: Läser och idrottar mycket

Student


Text: Anders PostBild: J Falk

frÅn officer till civilingenjör


Naturvetenskap och teknik har alltid intresserat mig, säger

Karina Antin som läser femte året på KTH. Just nu håller hon

på med sitt examensarbete som handlar om modellering

och energieffektivisering av byggnader.


-Jag hade väldigt tidigt tänkt satsa på ett ingenjörsyrke, säger Karina Antin.

Att det blev materialteknik med inriktning på uthålliga energisystem tror jag berodde på att miljödebatten var väldigt het när jag kulle börja på KTH. Det väckte mitt intresse för det hållbara samhället.

Hur kopplar man ämnet materialteknik till miljö och uthålliga energisystem?-Kopplingen är inte helt självklar. Materi-alteknik handlar ju om olika material och hur de till exempel fungerar på mikroskopisk nivå vid brott och utmattning. Men ämnet är brett och nödvändigt för att kunna förstå olika till-verkningsprocesser. Inom stålindustrin skulle jag kunna arbeta med olika energilösningar för att bland annat ta tillvara energispillet mer effektivt. När det gäller renovering av de så kallade miljonprogramsområdena, där husen ska göras mer energieffektiva, är kunskaper

inom både materialteknik och energiteknik väldigt intressant eftersom man kan koppla byggnadsmaterialens prestanda till energian-vändningen.-Andra exempel kan vara att arbeta på kärnkraftverk med bränslecellskapslar, eller forska på plattor för värmeväxlare, eller ta fram tåliga material för linor och bojar i vågkraftverk.Karina har snart läst fem år på KTH och är nu mitt uppe i sitt examensarbete där hon mod-ellerar hus och räknar på energianvändningen.-Utifrån givna ritningar tar jag fram digitala hus där jag räknar på byggnadens värme-flöden in och ut. På så sätt kan jag få fram vad huset har för värme- och kylbehov.

Hur ser du på möjligheterna att jobba utomlands efter examen?-Det skulle vara jättespännande och det finns faktiskt stora möjligheter att göra det.

Med tekniken för en bättre

miljökarina antin

Ålder: 23Bor: I Saltsjöbaden med sin man.Gör på fritiden: Spelar handboll, golf, träffar vänner och driver eget företag.Hur var det att plugga på KTH? En av de roligaste saker jag hittills har gjort.kuriosa: Har varit klubbmästare i Sven-ska Bergsmannaförningen En intresse- och kamratförening för yrkesverksam-ma inom bergsvetenskap i Sverige).

Student


Karina Antin läser ämnet Materialdesign på KTH. I sitt examensarbete modellerar hon hus där hon räknar ut byggnadens värmeflöden.



Fredrik Bäcklund blev klar med sitt examensarbete i november förra

året och söker nu en dok-torandtjänst. Han har läst biokemi och bioteknik på

Linköpings universitet och kan tänka sig ett jobb

inom läkemedels- industrin eller att utveck-

la nya material, till exempel lysdioder.

Här kan du studeraCivilingenjörsexamen ges vid:

Chalmers i Göteborgwww.chalmers.se

Kungliga tekniska högskolan i Stockholm www.kth.se

Linköpings tekniska hög skola www.lith.liu.se

Lunds tekniska högskolawww.lth.se

Luleå tekniska universitet www.ltu.se

Umeå universitetwww.umu.se

Uppsala universitet www.uu.se

Karlstads universitet www.kau.se

Blekinge tekniska högskola www.bth.se

Mittuniversitetetwww.miun.se

Mälardalens högskolaww.mdh.se

Även andra högskolor kan ibland erbjuda civilingenjörsprogram i samarbete med någon av de ovan nämnda högskolorna.


Biokemi och bioteknik det låter som tunga ämnen kan du berätta vad det

handlar om?-Bioteknik innehåller allt ifrån framställningen av läkemedel till biogas. Biokemi handlar om kemiska processer som förekommer i levande organismer – till exempel män- niskokroppen.

Har du någon speciell inriktning inom dessa områden?-Utbildningen heter Protein Science and Technology där protein är centralt. Prot- ein bygger upp musklerna men är också inblandade i varenda kemisk reaktion i krop-pen. Det handlar alltså om kemi som ligger mycket nära biologi.

Vilken typ av jobb är öppna för den utbild-ning du har?-Läkemedelsindustrin skulle kunna vara en naturlig väg.

För att utveckla nya läkemedel?-Ja på grundnivå, till exempel att hitta en molekyl som hämmar en given sjukdom, men jag kan även söka jobb inom process- industrin där det kan handla om att framställa biogas, eller hur man använder biomolekyler inom materialtillverkning - exempelvis för att utveckla lysdioder.

Hur kom det sig att du valde den här inriktningen?-Jag har alltid varit intresserad av natur-vetenskap och teknik. Men jag ville inte syssla med bara kemi, eller bara biologi. Som civilingenjör har jag fått lite av allt kan man säga: Bilogi, kemi, fysik, matte och teknik. en bred utbildning som gör att jag kan se lös- ningar på problem från många olika håll.

Proteiner PÅ dagen och truMMor PÅ kvällen

fredrik bäcklund

Ålder: 25 årBor: Studentlägenhet i LinköpingGör på fritiden: är aktiv musiker, spelar trummor i jazzband, Linköpings symfoniorkester och studentorkestern Lithe Blås.

Student


Text: Anders PostBild: J Falk


Karriär

Intresset för biologi ledde till jobb inom läkemedelsindustrinText: Anders PostBild: Rosie Alm


Karriär


Det är en gråkall januaridag när vi träffar Erika Morén som är trainee på AstraZeneca i Södertälje. Hon har läst till civilingenjör på KTH med huvudämnet Industriell ekonomi. Och nu har hon kommit ut i verkligheten.

I Gärtuna utanför Södertälje har läke-medelsbolaget AstraZeneca en stor

anläggning. Ja den är i själva verket en av världens största tablettfabriker som tillverkar läkemedel för magsår, hjärt- och kärlsjukdo-mar.Erika Morén är 28 år och blev färdig civilin-genjör på KTH förra året. Ämnet var Industri-ell ekonomi med inriktning på bioteknik.

Varför valde du att läsa just det ämnet?-Kombinationen teknik och ekonomi intresse-rade mig och så gillar jag biologi, därav inriktningen på bioteknik.

Visste du vad du ville bli redan på gym-nasiet?-Nej det kan man inte påstå, men jag hade lätt för matte så att bli civilingenjör kändes trots allt rätt när det gällde att söka till högre studier.

Hur var det att läsa på KTH?-Rätt tuffa studier, men jättekul. Jag var des-sutom engagerad i en hel del projekt, spex och olika styrelser.

Längtar du tillbaka till studietiden?-Nja ibland kanske för att det var så roligt, men studierna tog förstås mycket tid och kraft.

Måste man vara mattegeni för att kunna bli civilingenjör?-Nej absolut inte, men det är såklart stor skill-nad mot att plugga på gymnasiet. Det gäller att hitta rätt studieform. Själv pluggade jag tillsammans i grupp med kompisar, vilket är en jättebra metod där man kan bolla problem och komma vidare om man kört fast.

Vad gör du som trainee?-Traineeperioden är på tre år där jag arbetar periodvis inom olika områden här på Astra-Zeneca. Just nu är det inköp för läkemedel- stillverkningen. Och nu i vår åker jag till AstraZeneca i England för att jobba under ett antal månader.

erika Morén

Ålder: 28 årBor: i Vasastan i StockholmUtbildning: Civilingenjör i Industriell ekonomi, KTHJobb: Global Graduate Associate på AstraZeneca.Gör på fritiden: Tränar och läser mycketKommer ifrån: En by utanför SkellefteåFavoritstad i världen: New YorkGjorde mellan gymnasiet och högsko-lan: Jobbade som au pair i Australien


Gå in på vår webbplats och se filmen om studentlivet på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

LiTH, Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet, är en av Sveriges största tekniska fakulteter med över 9 000 studenter. LiTH får toppbetyg av studenterna och oberoende nationella undersökningar visar att våra studenter trivs bäst, bor bäst och rankar utbildningarnas kvalitet högst.

www.lith.liu.se/play... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Studentlivet i fokus

Documents

Ung Teknik