RAPPORT - Åstorps kommun€¦ · Sammanfattning Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040 16 70 00 Fax Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

SKYTTAHUS I ÅSTORP AB

Riskutredning Skyttahus Åstorp 113:137 UPPDRAGSNUMMER 13001604

RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER INTILL JÄRNVÄG (SÖDERÅSBANAN) I ÅSTORPS KOMMUN.

VERSION 1

2017-11-17

SWECO ENVIRONMENT AB

MALMÖ

Martin Bjarke Malin Angerbjörn

Handläggare, uppdragsansvarig Kvalitetsgranskare

Sweco

Drottningtorget 14

Box 286

SE 201 22 Malmö, Sverige

Telefon +46 (0)040 16 70 00

Fax

www.sweco.se

Sweco Environment AB

Org.nr 556346-0327

Styrelsens säte: Stockholm

Martin Bjarke

Civ ing Riskhantering/ekosystemteknik

Malmö

Telefon direkt +46 (0)4 016 72 90

Mobil +46 (0)727 14 72 30

[email protected]

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Sammanfattning

I samband med detaljplanering för ny bebyggelse på fastigheten Åstorp 113:137 har

Sweco fått i uppdrag av Skyttahus i Åstorp AB att genomföra en riskutredning med

avseende på tågtrafik som passerar intill fastigheten.

Bebyggelsen som planeras omfattar bostäder bestående av fyra parhus i två plan.

De faror som identifierats som relevanta att belysa är allvarliga olyckor i samband med en

urspårning, dels genom påkörning och dels genom en möjlig efterföljande olycka med

farligt gods.

De planerade byggnaderna ligger bortom det avstånd som rekommenderas för

småhusbebyggelse och uppfyller därmed kraven på acceptabel risk enligt de riktlinjer

som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län. Det finns (eller planeras) även barriärer

(höjdskillnad och ny bullervall) som kan motivera avsteg från det schablonmässiga

skyddsavståndet. Beräkningar av individ- och samhällsrisk är inte motiverat.

Baserat på en jämförelse med de beräkningar som ligger till grund för Länsstyrelsens

riktlinjer bedöms risknivåerna avseende individ- och samhällsrisk vara så låga att inga

riskreducerande åtgärder är nödvändiga för bostäderna enligt förslaget.

Småhusbebyggelse av detta slag bedöms utan mer noggranna riskberäkningar kunna

placeras så nära som 40 meter inom fastigheten med följande tillägg:

- Om bostadshus placeras närmare än 70 meter bör det dock fastställas i bygglov

att det ska vara möjligt att genomföra utrymning på sida bort från spåret.

Den planerade bebyggelsen bedöms ur ett riskperspektiv som lämplig, med hänsyn till de

olyckor som kan utgöra en allvarlig fara för människors liv och hälsa.

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1

RISKUTREDNING SKYTTAHUS ÅSTORP 113:137

SEMRLI \\semmafs001\projekt\21224\13001604_riskutr_skyttahus_åstorp\000\10 arbetsmtrl_dok\riskutredning skyttahus, åstorp.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte och mål 1

1.2 Riskdefinition 1

1.3 Omfattning och avgränsning 3

2 Styrande och vägledande dokument 3

2.1 Plan- och bygglagen 3

2.2 Miljöbalken 3

2.3 Principer för riskvärdering 3

2.4 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län 5

2.5 Riktlinjer från Trafikverket 6

3 Lokala förutsättningar 7

3.1 Planerad bebyggelse 7

3.2 Trafikering på järnvägen 8

4 Riskanalys 8

4.1 Riskidentifiering 8 4.1.1 Urspårning 9 4.1.2 Farligt gods 9

4.2 Uppskattning av risknivå 11

4.3 Riskvärdering 12

5 Slutsats 12

6 Referenser 13

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Inledning

I samband med detaljplanering för ny bebyggelse på fastigheten Åstorp 113:137 (nedan

kallat fastigheten) har Sweco fått i uppdrag av Skyttahus i Åstorp AB att genomföra en

riskutredning med avseende på tågtrafik som passerar intill fastigheten.

Bebyggelsen som planeras omfattar bostäder bestående av fyra parhus i två plan.

Enligt kraven i plan- och bygglagens andra kapitel ska kommunen göra en

lämplighetsprövning av översiktsplaner, detaljplaner, ansökningar om bygglov och

förhandsbesked. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån

beskaffenhet, läge och behov. Frågor om hälsa, säkerhet och risker är centrala vid en

lämplighetsprövning.

Enligt Länsstyrelsen i Skåne län bör en riskutredning utföras vid byggnation inom

150 meter från led med farligt gods.

1.1 Syfte och mål

Syftet med denna riskutredning är att beskriva risksituationen med avseende på allvarliga

olyckor som kan inträffa på järnvägen. Beskrivningen görs på den detaljnivå som bedöms

vara tillräcklig för den planerade bebyggelsen.

Vid behov beskrivs även lämpliga riskreducerande åtgärder som kan anges i

planbestämmelser eller bygglov för att uppnå en acceptabel risknivå för människor som

uppehåller sig inom planområdet.

1.2 Riskdefinition

Begreppet risk, i denna rapport, syftar till en sammanvägning av sannolikheten för att en

oönskad händelse ska inträffa och konsekvensen av denna. Sannolikheten beskriver hur

troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver

omfattningen av de efterföljande skadorna på människors liv och hälsa. Figur 1 illustrerar

hur risken ökar med ökad sannolikhet och/eller ökad konsekvens av en händelse.

2(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens.

I denna rapport tillämpas begreppen så som de definierats i Sprängämnesinspektionens

föreskrift (SÄIFS 2000:2), se Figur 2.

Figur 2. Visar principschema för riskutredning (SÄIFS, 2000).

3(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1.3 Omfattning och avgränsning

Riskanalysen är utförd med avseende på de personer som kommer att vistas i och

utanför den planerade bebyggelsen inom fastigheten. Annat användningsområde som

medför ändrad personintensitet kan ändra risknivån.

Analysen utgår från de riktlinjer som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län (2007) och

omfattar olyckor förknippade med tågtrafik och transporter av farligt gods.

2 Styrande och vägledande dokument

2.1 Plan- och bygglagen

Planläggning och prövning i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska, enligt Plan

och byggladen (PBL), syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de

ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och

behov (SFS 2010:900). Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän

synpunkt medför en god hushållning.

Enligt plan och bygglagen, PBL, andra kapitel ska hänsyn tas både till allmänna och

enskilda intressen. Lagen säger även att hälsa och säkerhet utgör en av

prövningsgrunderna för länsstyrelsen.

2.2 Miljöbalken

Miljöbalken (SFS 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att

nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta

innebär bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att människor och miljö skyddas mot

skador.

2.3 Principer för riskvärdering

I Räddningsverkets rapport Värdering av risk (1997) anges kriterier för värdering av

individ- och samhällsrisk från farlig verksamhet och transporter. Dessa har kommit att bli

de riskkriterier som regelmässigt används för att värdera risk i Sverige. Det ursprungliga

syftet med rapporten var att verka som en startpunkt för diskussion gällande riskkriterier

och de ska ses som vägledande och inte krav. Följande vägledande skälighetsprinciper

för riskvärdering presenteras i rapporten:

Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel

kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan

elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå.

Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara

oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför.

4(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till

de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller

grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som

verksamheten innebär för dem.

Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med

begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i

katastrofer.

Acceptanskriterierna för individ- och samhällsrisk presenteras i form av ett intervall, vilket

vanligen kallas för ALARP-området (As Low As Reasonably Praticle). Kriterier för

individrisk presenteras i Figur 3 och för samhällsrisk i Figur 4.

Figur 3. ALARP-kriterier för individrisk.

Indiv

idris

k

Oacceptabel risk

ALARP

Acceptabel risk

Risken kan inte accepteras utan åtgärder

Risken kan accepteras om det är opraktiskt eller mycket dyrt att reducera/ eliminera den, men åtgärder bör övervägas.

10-5

per år

10-7

per år

5(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 4. ALARP-kriterier för samhällsrisk längs en kilometer lång sträcka med exponering på båda sidorna av sträckan.

2.4 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Skåne län (2007:06) har publicerat riktlinjer (nedan kallat RIKTSAM) för

hur risker med transport av farligt gods ska hanteras vid bebyggelseplanering intill väg

och järnväg. Där anges att risker ska beaktas inom 200 meter från transportleden samt

lämpliga skyddsavstånd för olika typer av bebyggelse.

Enligt RIKTSAM kan risker principiellt hanteras på tre sätt:

1. Följa de generella skyddsavstånd som Länsstyrelsen anger för olika

verksamheter (bör i normalfallet ge acceptabel risk).

2. Visa att förhållandena på platsen motiverar avsteg från skyddsavstånden,

exempelvis att konsekvenserna av en olycka mildras genom naturliga barriärer.

3. Genom beräkningar visa att risknivån (individ- och samhällsrisk) är acceptabel

trots avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden.

I tabell 1 redovisas de schablonmässiga skyddsavstånd som anges i RIKTSAM för

respektive bebyggelsetyp. Skyddsavstånden utgör inte något absolut hinder för att

placera olika typer av bebyggelse närmare, men det måste då enligt punkt 2 och 3 ovan

visas att risknivån ändå är acceptabel.

6(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 1. Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer för bebyggelse intill led för transport av farligt gods.

0-30 m 30-70 m 70-150 m >150 m

-Parkering (ytparkering) -Trafik -Odling -Friluftsområde (t.ex. motionsspår) -Tekniska anläggningar

-Handel (sällanköpshandel) -Industri -Bilservice -Lager (utan betydande handel) -Tekniska anläggningar -Parkering (övrig)

-Bostäder (småhusbebyggelse) -Handel (övrig handel) -Kontor (i ett plan, dock ej hotell) -Lager (även med betydande handel) -Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) -Centrum -Friluftsområde -Kultur

-Bostäder (flerbostadshus i flera plan) -Kontor (hotell) -Vård -Skola -Idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats

2.5 Riktlinjer från Trafikverket

Trafikverket rekommenderar generellt ett bebyggelsefritt avstånd från spår på 30 meter

(från spårmitt på närmaste spår) för ny bebyggelse. I publikationen Transportsystemet i

samhällsplaneringen skriver Trafikverket (2013):

”Ett sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och

det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är

störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering,

garage och förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Hänsyn bör dock tas till

möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen och bebyggelsen.”

7(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

3 Lokala förutsättningar

3.1 Planerad bebyggelse

Fastigheten ligger i de södra delarna av Åstorp intill Söderåsbanan (mellan Åstorp och

Teckomatorp), se Figur 5.

Figur 5. Ungefärligt läge för fastigheten Åstorp 113:137.

På tomten planeras småhusbebyggelse (bostäder) i två plan (Figur 6). Husen är

suterränghus och fyra huskroppar har ritats in i nuvarande förslag. Marken lutar inom

fastigheten ner mot järnvägen. En bullervall har ritats in i förslaget, den är placerad på

befintlig mark som på det avståndet ligger 5 meter högre än banvallen. Husen ligger

ytterligare högre, närmsta fasaden ligger 6 meter högre än banvallen.

Avståndet mellan spår och hus är som minst 70 meter. Fastighetens gräns ligger cirka 15

meter från spåret. Bortre gräns för fastigheten ligger 140 meter från spåret.

Fastighetens ungefärliga placering

8(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 6. Planerad bebyggelse enligt ritningsunderlag från bullerutredning (Källa: Miljöassistans 2017). Husen är streckade. Järnvägen markeras med en vit linje till vänster i figuren.

3.2 Trafikering på järnvägen

I nuläget går endast godstrafik på bandelen, men Trafikverket har ett pågående projekt

som förbereder för persontåg på sträckan och ökad kapacitet för godståg.

Enligt underlag från Trafikverket (2015) kan det år 2030 gå upp till 30 godståg per dygn

efter upprustning av den aktuella bandelen. År 2040 förväntas 38 persontåg passera på

sträckan.

Godstågen har en tillåten högsta hastighet på den aktuella banan på mellan 60 och 100

km/h.

4 Riskanalys

4.1 Riskidentifiering

Trafiken på järnvägen bedöms utgöra risk för allvarliga olyckor i samband med en

urspårning, dels genom påkörning och dels genom en möjlig efterföljande olycka med

9(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

farligt gods. Vid olyckor med person- och godståg utan farligt gods är det främst direkt

påkörning på relativt korta avstånd från spåret som utgör en risk. För tåg lastade med

farligt gods kan en olycka däremot ge upphov till en rad olika konsekvenser som

potentiellt påverkar människor på längre avstånd.

4.1.1 Urspårning

Det är ovanligt med stora sidoavvikelser vid urspårningar och de flesta fall stannar tåget

inom 1,5 meter från spåret. Det finns dock exempel från inträffade händelser med större

sidoavvikelser på uppåt 25–30 meter (Andersson 2014). Så länge det bebyggelsefria

avståndet på 30 meter som rekommenderas av Trafikverket upprätthålls bedöms inte

direkt påkörning utgöra någon betydande risk och detta behandlas därför inte mer

utförligt i riskanalysen.

4.1.2 Farligt gods

Farligt gods definieras som ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att

de vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring kan skada människor,

miljö och egendom. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk

först efter långvarig exponering.

Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 (RID-S)1 in i nio huvudklasser enligt Tabell 2. I

tabellen görs även en sammanställning av ungefärligt maximalt konsekvensavstånd,

baserat på ett flertal olika konsekvensberäkningar som gjorts i flera olika riskanalyser i

Sverige.

Utsläpp av farligt gods kan ske vid mekanisk påverkan i samband med urspårning eller

kollision. Läckage från felaktiga vagnar kan också förekomma och om det inte upptäcks i

tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser.

Läckage bedöms inte utgöra en risk ute på spår utan i första hand inne på

stationsområden och rangerbangårdar.

Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland

annat ställer krav på vagnar och behållare. Vagnarna och behållarnas utformning utgör

därför i sig en teknisk riskreducerande barriär.

Det är främst farligt gods i klasserna 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brandfarliga gaser), 2.3

(giftiga gaser), 3 (brandfarliga vätskor), 5.1 (oxiderande ämnen) samt 5.2 (organiska

peroxider) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom järnvägens direkta

närområde.

Riskanalysen utgår från att det är urspårningar som kan leda till olycka där farligt gods

kan utgöra en fara för omgivningen. Kollisioner mellan tåg bedöms utifrån Banverkets

underlag (2001) vara för sällsynta för att ge något betydande riskbidrag.

1 MSBFS 2012:7, RID-S 2013. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg.

10(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 2. Klasser av farligt gods enligt RID-S.

RID/ADR-klass

Olyckscenarier, effekt Ungefärligt maximalt konsekvensavstånd [meter]

1 Explosiva ämnen Explosion, övertryck som kan orsaka direkt eller indirekt skada på människor (raserade väggar, splitter)

300

2.1 Brandfarliga gaser

Jetflamma, värmestrålning

100

Gasmolnsbrand, allvarliga konsekvenser för människor inom molnet

300

Gasmolnsexplosion, övertryck 150

BLEVE – värmestrålning, splitter 450

2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser

- -

2.3 Giftiga gaser Gasmoln, förgiftning 2 000

3 Brandfarliga vätskor

Pölbrand, värmestrålning 50

Gasmolnsbrand, värmestrålning 40

4. Brandfarliga fasta ämnen

Brand, värmestrålning 20

5.1 Oxiderande ämnen, Organiska peroxider

Brand, värmestrålning 20

5.2 Explosion om blandning med brännbara ämnen, övertryck

100

6.1 Giftiga ämnen, Smittförande ämnen

Toxiska effekter Konsekvensavstånd oftast begränsade till

närområdet 6.2

7 Radioaktiva ämnen

Strålskada Sällan akuta effekter.

8 Frätande ämnen Frätskada 10

9 Övriga farliga ämnen och föremål

- -

11(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.2 Uppskattning av risknivå

De planerade byggnaderna ligger bortom det avstånd som rekommenderas för

småhusbebyggelse och uppfyller därmed kraven på acceptabel risk enligt de riktlinjer

som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län. Det finns (eller planeras) även barriärer

(höjdskillnad och ny bullervall) som kan motivera avsteg från det schablonmässiga

skyddsavståndet. Beräkningar av individ- och samhällsrisk är inte motiverat.

Beräkningar av individ- och samhällsrisk i Länsstyrelsens riktlinjer utgår från 150 godståg

per dag, att jämföra med de cirka 30 som förväntas gå förbi den aktuella fastigheten

2030. Sannolikheten för en olycka är därmed cirka en femtedel av risknivån som

riktlinjerna baseras på.

Den föreslagna bebyggelsen innebär viss ökning av persontäthet i området, men

eftersom det rör sig om småhusbebyggsel bedöms ökningen inte ge någon betydande

ökning av samhällsrisken.

Följande faktorer bedöms vara viktigast för uppskattning av risker från farligt gods för den

aktuella fastigheten och småhusbebyggelse:

- Husen ligger högre än järnvägen, vilket innebär att farliga vätskor inte kommer att

rinna mot fastigheten vid en eventuell olycka.

- En vall med höjd på tre meter planeras av bullerskäl längs fastighetens gräns

nära spårområdet. Detta tillsammans med befintliga höjdskillnader bedöms ge ett

mycket gott skydd mot urspårningar och kan motverka spridning av brandfarliga

och giftiga gaser.

- De mest sannolika olycksscenarierna är utsläpp av farliga vätskor från

tunnväggiga tankar. Av dessa scenarier är det olyckor med brandfarliga vätskor

som kan ge allvarliga konsekvenser upp till 40 meter enligt flertalet riskanalyser.

En olycka med allvarliga konsekvenser bortom 40 meter är visserligen möjlig,

men mycket osannolik.

- Antalet transporter är betydligt färre än de som länsstyrelsens riktlinjer grundar

sig på. Vid jämförelse med flertalet andra beräkningar av individrisk med liknande

trafikering är det rimligt att anta att individrisken är acceptabel bortom 50 meter

från spåret.

- Bebyggelsen innebär inte en sådan persontäthet att samhällsrisken, trots den

låga sannolikheten, kan komma att bli oacceptabelt hög om den ligger bortom

50 meter från spåret.

12(13) RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.3 Riskvärdering

Baserat på en jämförelse med de beräkningar som ligger till grund för Länsstyrelsens

riktlinjer bedöms risknivåerna avseende individ- och samhällsrisk vara så låga att inga

riskreducerande åtgärder är nödvändiga för bostäderna enligt förslaget.

Småhusbebyggelse av detta slag bedöms utan mer noggranna riskberäkningar kunna

placeras så nära som 40 meter inom fastigheten med följande tillägg:

- Om bostadshus placeras närmare än 70 meter bör det dock fastställas i bygglov

att det ska vara möjligt att genomföra utrymning på sida bort från spåret.

5 Slutsats

Den planerade bebyggelsen bedöms ur ett riskperspektiv som lämplig, med hänsyn till de

olyckor som kan utgöra en allvarlig fara för människors liv och hälsa.

13(13)

RAPPORT

2017-11-17

VERSION 1



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

6 Referenser

Andersson 2014. Säkerhet mot tågurspårning i Väsby Entré.

Banverket/Fredén 2001. Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen.

Länsstyrelsen i Skåne län 2007. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen.

Miljöassistans 2017. Bullerutredning för Åstorp 113:137 – Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder.

Räddningsverket 1997. Värdering av risk.

SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet.

SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Näringsdepartementet.

Trafikverket 2013. Transportsystemet i samhällsplaneringen.

Trafikverket 2016. Bullerutredning, Söderåsbanan, Nya mötesspår i Kågeröd och Svalöv.

Documents

RAPPORT - Åstorps kommun€¦ · Sammanfattning Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040 16 70 00 Fax Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327