Embed Size (px)
DESCRIPTION
Presentationen "Stockholm-Mälarregionen 1990-2008 - utvecklingen genom tidigare kriser" av Micael Sandberg, Sweco EuroFutures
Citation preview
Krisernas inverkan på befolkning och
sysselsättning i Stockholm-Mälarregionen
• 1990-talets strukturella (och finansiella) kris 1991-1993
• 2000-talets sektoriella kris - IT-kraschen 2001-2003
Stockholm, 6 februari 2009
Micael Sandberg, SWECO EUROFUTURES
Ekonomisk utveckling
Makroekonomiska indikatorer
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
1981
1985
1989
1993
1997
2001
2005
2009
%
BNP, fast pris
Inflation, KPI
Reporänta
Sysselsatta
Strukturellkris
Ny strukturell kris?Sektoriellkris
Historien upprepar sig, men uttrycken varierar, liksom det regionala utfallet
Tillväxttal: Regionen resp. riket
Arbetstillfällen kontra BNP
-10,0%
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007
Stockholm-Mälarregionen
Riket
BNP, fast pris
Stockholm-Mälarregionen följer/definierar i hög grad landets ekonomiska utveckling
Befolkning kontra BNP
-10,0%
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007
Stockholm-Mälarregionen
Riket
BNP, fast pris
Befolkningsmässigt växer Stockholm-Mälarregionen snabbare än landet såväl i kristid som ”normalår
Före-efter
Befolkning, genomsnittlig årlig tillväxt
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
1986-1990
1991-1993
1994-2000
2001-2003
2004-2007
Stockholm-Mälarregionen
Riket
BNP, fast pris
Arbetstillfällen, genomsnittlig årlig tillväxt
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
1986-1990
1991-1993
1994-2000
2001-2003
2004-2007
Stockholm-Mälarregionen
Riket
BNP, fast pris
Stockholm-Mälarregionen går som regel bättre än landet som helhet
Stockholm-Mälarregionen leder befolkningstillväxten
Inomregionala variationer
Befolkning, genomsnittlig årsvis tillväxt
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
1986-1990
1991-1993
1994-2000
2001-2003
2004-2007
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Västmanlands län
Örebro län
Arbetstillfällen, genomsnittlig årsvis tillväxt
-8,0%
-6,0%
-4,0%
-2,0%
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
1986-1990
1991-1993
1994-2000
2001-2003
2004-2007
Stockholms län
Uppsala län
Södermanlands län
Västmanlands län
Örebro län
ABC-området dominerar ABC-området dominerar
Demografisk utveckling
Fler barn i kristid? På 1990-talet JA, på 2000-talet TVEKSAMT då födelsenettot stärktes efter krisen
Stockholm-Mälarregionen,periodvisa årsgenomsnitt
-5000
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
1986-1990
1991-1993
1994-2000
2001-2003
2004-2007
Födelsenetto
Inrikes flyttnetto
Immigrationsnetto
Totalt
Massiv nettoinflyttning från övriga landet efter 1990-talets strukturkris. En historisk parentes?
Immigrationsnettot står för en stor del av befolkningstillväxten oavsett kris eller normalår.
Endast Stockholm-Uppsala som växer på samtliga parametrar. Invandringen håller uppe befolkningstalen i övriga län, förutom under IT-kraschen, då de också hade viss nettoinflyttning från Stockholm (utom Örebro). En trend som fortsatt för Södermanland även efter krisen.
Nettoflyttströmmar >50 individer per år
= 1 000 individer
Exceptionell nettoinflyttning från övriga landet till Stockholm efter 1990-talets strukturkris, vilket drivit på regionens tillväxt genom kompetensförsörjning och stimulans av lokala näringar (arbetskraft o köpkraft)
1995-2000 2001-2003 2004-2007
Nettoströmmarna i regionen går i huvudsak till/från Stockholms län: TILL före IT-kraschen, FRÅN under den och BLANDAT efter den. Endast Stockholm förmår attrahera nettoinflöde från övriga landet, förutom under IT-kraschen då Stockholm också förlorade viss befolkning till övriga landet.
Myndigheter, försvar, intern.org
-20%
-10%
0%
10%
20%19
86
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Hälso- o sjukvård, sociala tjänster
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Utbildning, FoU
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Branschvis utveckling
Personliga o kulturella tjänster
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Handel, transport, magasinering
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Byggverksamhet
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Företagstjänster
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Industri
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
-20%
-10%
0%
10%
20%
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
Stockholm-Mälarregionen
Övriga landet
Konjunkturen faller ut rätt lika i Stockholm-Mälarregionen som i övriga landet
Årlig sysselsättningsförändring
Lokal- kontra externmarknadLokalmarknadsorienterade, privat
dominerade
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1985
1988
1991
1994
1997
2000
2003
2006
Stockholm-Mälarregionen
Övriga landet
Lokalmarknadsorienterade, offentligt dominerade
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1985
1988
1991
1994
1997
2000
2003
2006
Stockholm-Mälarregionen
Övriga landet
De lokalmarknadsorienterade näringarna – framför allt de privata – har successivt växt i betydelse sedan 1990-talets strukturkris, då den urbana tjänsteekonomins tidevarv inleddes på allvar. Regionen driver allt mer sin egen utveckling.
Externmarknadsorienterade
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1985
1988
1991
1994
1997
2000
2003
2006
Stockholm-Mälarregionen
Övriga landet
Samma utvecklingstendens i Stockholm-Mälarregionen som i övriga landet, om än mer tydligt i Stockholm-Mälarregionen – framför allt ABC-området - medan de externmarknadsorienterade näringarna, inte minst industrin, fortlöpande haft större betydelse i övriga landet.
Vilka branscher ledde ner- resp. uppgång?
1990-1993 1993-1997 1997-2000 2001-2003 2004-2006Byggindustri -27 000 Företagstj/uppdragsverks +19 000 Företagstj/uppdragsverks +38 000 Företagstj/uppdragsverks -13 000 Företagstj/uppdragsverks +19 000
Hälso- o sjukvård -20 000 Datakonsulter/service +18 000 Datakonsulter/service +20 000 Datakonsulter/service -8 500 Utbildning +13 000
Detaljhandel -18 000 Elektro- o teleproduktind. +9 000 Utbildning +12 000 Elektro- o teleproduktind. -6 000 Byggindustri +8 000
Företagstj/uppdragsverks -15 000 Äldreomsorg + 8 000 Detaljhandel +10 000 Serviceföretag till transport -2 500 Äldreomsorg, +7 000
Vård o omsorg -15 000 Parti-/agenturhandel +7 000 Äldreomsorg +9 000 Maskinindustri -2 000 Offentlig förvaltning + 7000
Parti-/agenturhandel -12 000 Offentlig förvaltning +6 000 Byggindustri +8 000 Förlag, grafisk industri -2 000 Rekr, kultur o sport + 5000
Hotell. o restaurang -11 000 Hotell o restaurang +6 000 Hotell o restaurang + 6 000 Post/budbilsföretag - 2 000 Detaljhandel +5 000
Metallvaruindustri -11 000 Rekr, kultur o sport + 5 000 Landtransportföretag + 4 000 FoU-institutioner -1 500 Hotell o restaurang + 4 000
Förlag, grafisk industri -8 000 Metallvaruind. +5 000 Parti-/agenturhandel +4 000 Försvarsverks -1 500 Hälso- o sjukvård +3 000
Barnomsorg, -7 000 Serviceföretag till transport +3 000 Offentlig förvaltning + 3 000 Flygbolag -1 000 Datakonsulter/service +3 000
Totalt - 225 000 Totalt + 54 000 Totalt + 120 000 Totalt -17 500 Totalt + 44 000
Stockholm-Mälarregionen
I mångt och mycket samma branscher som leder upp- och nedgång!
Lokalmarknadsorienterade följer de externmarknadsorienterade i ned-/uppgång.
Strukturkriser slår brett och skapar behov/utrymme för något nytt att växa fram
Sektoriell kris har begränsade effekter utanför den drabbade sektorn
Strukturell kris kräver mer av politiska åtgärder medan sektoriell kris lättare hanteras av marknaden
Stockholm-Mälarregionen exponerad i såväl ned- som uppgång, men regionens roll och betydelse för den nationella utvecklingen har varierat beroende av kris
Vilken sektor har drivit upp- resp. nedgång?
Offentlig sektor
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
450 000
500 0001
99
3
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
1 100 000
1 150 000
1 200 000
1 250 000
1 300 000
1 350 000
1 400 000
1 450 000
1 500 000
Stockholm-Mälarregionen
Riket
Företag o privata org.
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
3 500 000
Stockholm-Mälarregionen
Riket
Starkt skifte mot privat sektor efter 1990-talets strukturkris, som fortgått därefter, med en liten dipp i samband med 2000-talets sektoriella kris
Stockholm-Mälarregionen har haft en mer stabil utveckling inom offentlig sektor och en starkare utveckling i privat sektor än landet som helhet, delvis tack vare en mer gynnsam befolkningsutveckling
Pendlingsutveckling
Arbetslän Bostadslän 1985-1990 1991-1993 1994-2000 2001-2003 2004-2006Stockholms län Uppsala län 1 058 -1 142 990 -277 620
Södermanlands län 565 -542 584 478 318Örebro län 48 -102 106 27 56
Västmanlands län 147 -261 288 -17 58Uppsala län Stockholms län 84 -162 203 477 224
Södermanlands län -2 -37 15 27 3Örebro län -1 4 -5 -2 24
Västmanlands län 144 -166 60 180 -318Södermanlands län Stockholms län 46 -156 149 52 106
Uppsala län 5 -39 36 -61 -2Örebro län 17 -40 37 -8 16
Västmanlands län 76 -66 62 93 117Örebro län Stockholms län 24 -55 47 66 -43
Uppsala län 1 -24 12 -9 20Södermanlands län 18 -35 17 -28 10
Västmanlands län 11 -34 43 24 56Västmanlands län Stockholms län 17 -35 51 86 9
Uppsala län 12 5 30 13 215Södermanlands län 64 -11 49 22 86
Örebro län 28 -72 20 33 25
2 361 -2 966 2 794 1 174 1 601
Genomsnittlig årsvis ändring i antal pendlare under respektive period
Total inomregional arbetspendling över länsgräns
Arbetspendlingen mellan länen i Stockholm-Mälarregionen följer i stort den övergripande ekonomiska utvecklingen
Arbetspendling en förutsättning för att Stockholm skulle kunna agera motor i regionen under uppgångsfas, men också för att utveckla skal- och breddfördelar och därigenom dynamik och förnyelse
Sysselsättning efter utbildning
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
700 000
1993
1995
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Nya krav på formell kompetens?
Grundskola
Eftergymn utb; övriga
Yrkesförb gymn utb / Eftergymn utb; teknik, naturv.Gymn utb; samhällsv, humaniora
Eftergymn utb; vård / Eftergymn utb; pedagogik
Gymn utb; teknik, naturvetenskap
Kriserna har haft begränsad effekt på den formella kompetensen i arbetslivet – den långsiktiga trenden mot högre utbildning dominerar
Slutsatser
Stockholm-Mälarregionen exponerad i såväl ned- som uppgång, men regionens roll och betydelse för den nationella utvecklingen har varierat beroende av kris
I mångt och mycket samma branscher som leder upp- och nedgång
I strukturell kris drabbas alla branscher – skapas behov/utrymme för något nytt att växa fram
IKT samt den urbana tjänsteekonomin var svaret på 1990-talets strukturkris, med omfattande nettoomflyttning av arbets- o köpkraft inom landet
Sektoriell kris har begränsade effekter utanför den drabbade sektorn, skapar inget större behov/utrymme för förändring och leder inte till nämnvärd nettoomflyttning av arbets- och köpkraft inom landet
Kriser utlöses av marknadsmekanismer, men kan förstärkas/dämpas av politiska beslut
De lokalmarknadsorienterade näringarna har fått en allt större betydelse – regionen driver allt mer sin egen tillväxt
Arbetspendling följer den ekonomiska utvecklingen och är en förutsättning för att Stockholm skulle kunna agera motor i regionen under uppgångsfas, men också för att utveckla skal- och breddfördelar och därigenom dynamik och förnyelse
Vad lär det oss inför dagens utmaningar?
Vad kan vi göra åt det?
Penning-, finans-, arbetsmarknads- och regionalpolitik sedvanliga instrument
• Spä inte på krisen – försök behålla sysselsättningen i offentlig kärnverksamhet med reella behov
• Stimulera byggsektorn genom långsiktigt motiverbara infrastruktursatsningar, (hyres)bostäder i heta områden, renovering/energieffektivisering av befintligt bostadsbestånd etc. (jmf Dennispaketet m m)
• Stimulera lokala näringar genom köpkraftorienterade lösningar, t ex ROT/RUT-avdrag eller skattelättnader
• Mjuka investeringar i utbildningsinsatser/kompetensutveckling (jmf högskoleutbyggnaden m m)
• Utveckla skal-/breddfördelar och därigenom förutsättningar för dynamik och förnyelse. Detta genom att satsa på de större städerna och kommunikationerna dem emellan
• Initiativet i hög grad på staten som aktör – regional samordning/prioritering kan dock öka effekten av ansträngningarna
• MEN, satsningar måste göras med hänsyn till den långsiktiga finansiella stabiliteten och nödvändig dynamik och flexibilitet på arbetsmarknaden, så att man inte skapar större problem på längre sikt!
Dagens kris visar liknande symptom som 1990-talets strukturella kris, dock med skillnaderna att kronan flyter och ränte-/inflationsutvecklingen är betydligt mer dämpad
Kan få likartade konsekvenser, med brett bortfall av jobb inom allt från industri och företagstjänster/uppdragsverksamhet till byggsektorn, handel samt privat och offentlig service
