Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 1

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 2

SAGOSTAFETTEN

Program för 5-åringarna Förberedelser: Göm stenarna någorlunda lätthittat i biblioteket. Gör i ordning en plats där vi ska vara på och leka tillsammans. Glöm inte plocka fram nyfikenheten, lekfullheten och bokläsarlusten! ● Bibliotekarierna hälsar välkommen Berättar vilka de är, att de jobbar på biblioteket etc. Presenterar Blå Hästen och vad vi skall göra - Läsa bok och leka tillsammans. Presentera vilka förskolor som är här. Berättar att vi skall ses längre fram igen. Att det är fler förskolor som vi skall turnera runt till. ● Namnsång ”Vem är det som sitter till vänster om Rebecka?

Jo, det är ju Kalle, vad kul att du är här!

Och vem är det som sitter till vänster om Kalle?

Jo det är ju…o.s.v.

Rajrajra radi rajdajda

Radiradiradiradi rajdajda

Radi rajdajda radi rajdajda

Radi radi radi radi rajdajda”

●Kom alla mina vänner (rörelselek) Dramapedagogen ropar: - Kom alla mina vänner! Bibliotekarien tillsammans med barnen ropar: - Hur då? Dramapedagogen ropar: -

T. ex. Skuttandes

Frysandes Bärandes på något tungt Krypandes Plaskandes Släpandes Stormandes Halkandes Surandes Suckandes Skakandes på huvudet Klippandes Plinkandes på gitarren Plockandes

Simmandes Rullandes Skvalpandes Tänkandes Fikandes Sjunkandes Skramlandes Sovandes

Bok: Astons Stenar Material: Böcker, stenar, tygbitar, pinne

● Läsa sagan Bibliotekarien läser sagan ●Leta ensamma stenar Barnen får leta sig varsin sten inne i biblioteket. De tar med den till ringen. Barnen får sedan undersöka sin sten, känna på den, titta på den, hur känns den, hur ser den ut, färg etc. Stimulera barnen att på olika sätt med sina sinnen upptäcka den. ●Stoppa om stenarna Barnen får sedan en tygbit för att stoppa om sin sten. ● Vi sjunger för stenarna Sånger utifrån barnens önskemål. Vi sjunger också ”Stackars stenar” från ljud-cd:n om Astons stenar. ●Resan Återkoppla till boken. Varför samlade Aston på så många stenar? Hur många tror ni att han hade till slut? Vad tyckte mamma och pappa om att ha alla stenarna hemma? Vad var det de gjorde för att ”bli av med” stenarna? De åkte på semester och det ska vi också göra. Förbered den egna resan.

- Vart skall vi åka? - Hur skall vi färdas? - Har vi biljetter?

Bibliotekarien får ansvaret att vara chaufför, pilot, flygande matta förare, etc. Sedan åker vi iväg - runt i biblioteket. Det kan hända saker på vägen. Kanske måste vi stanna i en korsning, sjunga en sång, eller vad som faller oss in. Viktigt att tänka på är att ta in stenen i resan. Se till så att den har det bra, ser tydligt, inte ramlar i svängarna, etc. När vi kommer fram (tillbaka till utgångsläget) intar vi det nya stället. Packar upp fikat och börjar med det. I den ringen kan barnen få ge förslag på ett lämpligt ställe där vi kan lämna våra stenar. När barnen lagt sina stenar på plats, tar var och en farväl av sin sten. Sedan åker vi tillbaka samma väg som vi kom. ● Runda - Var det någon som fick något med sig hem? Ev. att vi har haft med oss något hem. (En pinne) ● Stenens blues eller pinnens blues ”Vi sjunger stenens blues varenda dag

Vi sjunger stenens blues varenda dag

Vi klappar händerna, vi stampar fötterna,

vi snurrar runt, runt, runt, runt i en ring.

Det känns i hela kroppen ifrån tårna upp till knoppen

Stenens blues.”

● Avslutning Astons stenar är slut för den här gången men vi kommer att ses igen. Dela ut sagoboken och sångtexten ”Stackars stenar”.

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 3

Ett sagoprojekt

i Skellefteå kommun

2007/2008

Sagostafetten - en gemensam läsupplevelse och en ”fantasiresa”

för femåringar i Skellefteå kommun. Tillsammans med bibliotekspersonal och dramapedagog läser, leker, lyssnar, samtalar

och provar barnen olika uttryckssätt.

Ett samarbete mellan biblioteken Skellefteå och Blå Hästen.

Sagostafettens syfte är att lyfta fram boken som pedagogisk resurs i förskolan, skapa läslust genom att blanda läsningen med fantasi och lek, ge verktyg och modeller till kreativa läsupplevelser för barn, stimulera och utveckla barns kreativitet och skaparförmåga, samt inspirera till arbeta vidare med barnböcker och estetiska lärprocesser på biblioteken och i förskolorna. Att utveckla samarbetet mellan biblioteken, förskolan och de kulturaktörer som finns i Skellefteå kommun, för att prioritera barns behov av och rätt till kultur. Detta är ett inspirationshäfte till er som ska delta eller har deltagit i Sagostafetten. Nu är ”stafettpinnen” hos er, nu får ni jobba vidare i vardagen, bland barnen.

Idag talas det mycket om vikten av att arbeta med empati. Att barn idag behöver empatiträning. Kanske vi alla behöver det, att träna på att våga vara nära, att bry oss om, att se den som fryser …

Stackars stenar

Lilla sten, jag kan bada dig ren Både mamma och pappa

Jag ska vyssja dig och klappa

Stora sten, jag har starka ben Jag orkar bära, hålla dig så nära …

Stackars stenar

Nå´n behöver ta hand om dem Som det är synd om Jag överger dem inte!

Hos mig blir de torra och varma Jag ser de ensamma, de kalla Jag ser dem som fryser …

Lilla pinne, jag tar hand om dig

Du får va här inne Du blir varm av mig …

(text: Cecilia Klingspor ur småsagor: Astons stenar, UR.)

Kan lånas gratis som ljudsaga från ditt bibliotek eller via http://www.ac.komforb.se/mediacenter/)

BARNBÖCKER – upptäcka, samtala, leka och skapa ”I en bok ryms andras berättelser och mina egna. När man tittar på bilderna, hör orden eller funderar över historien kan man associera till något man upplevt eller något man fantiserat om eller något man känner just nu. Man kan bli inspirerad att prata, leka, rita, dramatisera.” Det skriver Gabriella Ekelund i sin bok OM BARN OCH BÖCKER. I den boken resonerar hon kring den viktiga uppgift som vuxna i förskolan har att skapa meningsfulla sammanhang kring läsningen. Att låta barnboken bli en inspirationskälla för upptäckter, lek och samtal. ”I samtalet kring en berättelse kan barn komma till tals och vuxna får möjlighet att se saker ur barns perspektiv. För i böckernas värld finns ju alla de upplevelser av skräck, oro, sorg, ondska, gemenskap, mod, längtan, styrka och glädje som vardagen är så fylld av. Och kan man samtala om det man läst, kan man också uttrycka sig om annat i livet” skriver Gabriella Ekelund. Idag när det talas så mycket om vikten av att skapa läslust, att stimulera språkutvecklingen är det bl.a. förskolans uppgift att skapa möjligheter för barn att

• upptäcka böckernas fantastiska värld • uppleva böckerna med alla sinnen • undersöka många olika uttryckssätt • samtala, leka och fantisera

Vuxna i förskolan kan ge barnen verktyg i vardagen att stimulera och utveckla språkförmågan, att fantisera, att tro på att allt är möjligt. Att kunna uppleva både inre och yttre bilder. Att skapa meningsfulla sammanhang. I boken ger Gabriella Ekelund enkla tips på hur man kan skapa rum för språk, där relationer kan byggas, där samtal kan föras, ett rum att dela sina upplevelser i mellan barn och vuxna. ”Barn behöver dialogen och samtalet för att utvecklas. De inte bara behöver det. De har rätt till det. FN.s konvention om barnens rättigheter och läroplanen i förskolan och skola säger (fast med andra ord) Ge mig en chans att uttrycka mig på ett sätt som passar mig. Lyssna noga på vad jag tycker. Ta det på allvar!” Gabriella Ekelund utgår från Aidan Chambers boksamtalsmodell. Läs gärna hans bok Böcker inom oss: om boksamtal. Ett boksamtal kan enligt Chambers starta med orden jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt?

Och sen, utifrån vilken bok det är, ställer du öppna frågor. Boken OM BARN OCH BÖCKER av Gabriella Ekelund är guldgruva av pedagogiska resonemang, boktips och samtalstips. LÄS DEN !!!

Bilderboken - ett inspirerande pedagogiskt verktyg! Njuter du av att läsa en bilderbok, kan du fascineras av när text och bild samverkar i boken? Vill du leka den bilderboken tillsammans med barnen? Vågar du samtala om de viktiga frågor som finns i bilderboken, frågor om död, sorg, ensamheten, rädsla och kärlek? Skapar du och barnen sånger och ramsor ur en bilderbok? Tycker ni om att rita, måla och skapa tillsammans? Gillar du magi och fantasi? Hur länge kan man arbeta med samma bilderbok i en barngrupp? Djupdyk och jobba med boken under en längre tid. Vem blir less först, du eller barnen? Här följer 20 sidor med tips och idéer från bibliotekarierna och dramapedagogerna på hur du och dina kollegor kan arbeta vidare med Astons stenar. Ni får också tips på andra bilderböcker ni kan läsa för barnen. Böcker som inbjuder till upplevelser, samtal, lek och skapande. Låt häftet inspirera er till att läsa, leka och lära!

Kom inte med hela sanningen Kom inte med havet till min törst

Kom inte med himlen när jag ber om ljus Men kom med en glimt, en droppe, ett grand

Så som fåglarna bär med sig vassdroppar från badet Och vinden ett korn av salt

(Olav H Hauge)

Astons stenar av Lotta Geffenblad Boken handlar om Aston som hittar så många stenar som fryser. Stenar som behöver någon som tar hand om dom. Men en dag är huset fullt med stenar. Kanske dags att stenarna flyttar ut? Upptäcka Astons stenar Vad berättar bilderna, som inte sägs i texten? Titta noga! Färgblandningar, i boken, där man har lyckats hitta färger som ligger mellan de klara färgerna. Det är färger med en egen klang. Fundera kring vilka färger tycker barnen om? Vilka tycker de passar bäst ihop? Finns det glada eller tråkiga färger? Vilka färger ska man ha på sig? På hus? På stenar? På möbler?

Boktips Wirsén, Carin: En liten skär och många små brokiga Eriksson, Amanda: Mitt rosa liv

Årstider: hur är det på vintern? Våren? Sommaren? Hösten? Har du någon favoritårstid? Varför då? Hur låter det på vintern, våren, sommaren och hösten?

Boktips Bengtsson, Anna: Det kittlar när löven kommer Geffenblad, Lotta: Prick och Fläck snöar in Kruusvaal, Katarina: Ellens äppelträd Näslund, Görel Kristina: Lilla vinterboken

Att samla på saker. Vad kan man samla på? Vad samlar du på?

Boktips Dahlin: Skrotsamlarskolan Milde: Oscars pinnar Nöstlinger: Simon samlar Rottböll: Hitteboken Wennergren: Sus och Dus gör en utflykt

Vad kan man ha ett gitarrfodral till? Hemliga lådan? Vad kan man ha hemliga lådan till? Gömma hemliga saker i? Lyssna på vad som låter inuti?

Spår – vem gör spår? Hur ser de ut? Hur vet man vem som gjort spåren?

Boktips Donaldson, Julia: Gruffalon Donaldson, Julia: Lill-Gruffalon Bergenholtz, Björn: Vem har varit här? Fonstad, Tore: Djurspår

Samtala om Astons stenar Jag undrar ...

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? • vad händer sen, när Aston samlat en massa pinnar och måste lämna dom? Var lämnas dom? Vem hittar han då som är ensam, som han vill ta hand om?

Boksamtal om att vara ensam Hur det är att vara ensam? Om du har tagit hand om något eller någon som varit ensam? Hur var det?

Boktips Eng, Lennart: Historien om Albert Jansson, Tove: Vem ska trösta Knyttet? Lindgren, Barbro: Sagan om den lilla farbrorn Ross, Tony: Jag vill ha en vän

Boksamtal utifrån ett genusperspektiv: Vad gör personerna på bilden? Vad gör pappan? Vad gör mamman? Kan pappor och mammor göra samma saker? Finns det saker som bara pojkar kan göra, som inte flickorna kan? Finns det nåt som bara flickor kan göra? Kan pojkar och flickor leka samma lekar? Kan dom leka med samma leksaker?

Boktips Gustavsson, Per: Så gör prinsessor. Lindenbaum, Pija: Kenta och barbisarna. Helén, Eva: På genusäventyr: metodbok för drama och genus i förskolan

Leka och skapa med Astons stenar Att initiera en sagolek utifrån boken, är ett sätt att återberätta medan man leker. Lek den som ni minns den. Fråga: Ska vi leka det som händer i boken? Vilka är med i boken? Vem vill du vara? Var och en väljer den roll man tycker verkar spännande att vara och har fastnat för. Det kan det bli många Aston, många pappor och mammor eller stenar. Den vuxne kan styra leken framåt genom att fråga: vad hände sen? Ofta vill barnen leka boken igen och igen och provar då olika roller. Bygg miljöer som ni kan leka i. Det är viktigt att leka tillsammans, och att vuxna är med i leken. Barn vill bli inspirerade av vuxna som leker! Blir någon sugen att göra ett lapptäcke? Har ni tillgång till vackra tyger som barnen får klippa i? Gör ett lapptäcke, klipp vackra tygbitar och gör små täcken, stora täcken.

Boktips Grobler, Marie: Trolleritäcket

Dramalekar, där syftet är att ta hand om, att skapa trygghet, att värna om. Övningar som stimulerar barns utveckling, stärker deras självbild och självkänsla

Boktips Hägglund, Kent: Dramabok Henriksson, Lisa: Lära i lek och drama. Wahlström, Gunilla: Gruppen som grogrund. Lindqvist, Gunilla: Från fakta till fantasi.

Leka hund, som en mamma-pappa-barn-lek.

Boktips Dahlbäck, Helena: Vi leker att du är en katt. Widerberg, Siv: Vilket hundliv.

Måla tillsammans! Väck lusten att måla, att experimentera med färger och hitta liknande färger som i boken. Sitt tillsammans, barn och vuxna och skapa bilder.

Boktips Bendroth Karlsson, Marie: Bildskapande i förskolan. Granberg, Ann: Småbarns bild- och formskapande. Skoglund, Elisabet: Lusten att skapa.

Skoglund, Elisabet: Leken och konsten

Bygga, konstruera, skapa former. Vad blir barnen intresserade av att bygga och konstruera? Kan ni bygga docksängar? Kanske blir någon sugen att bygga annat än sängar, kanske behöver Aston och hans familj något annat. Med kartong, tejp, lim, färg, tapetbitar och saxar kan man komma långt.

Boktips Trageton, Arne: Lek med material

Ljudillustrationer till sagan. Hur låter det i boken? Kan ni skapa egna ljudillustrationer? Vad behövs då? Vad kan låta? Hur kan du använda din egen kropp? Vilka saker runt om er kan finnas med i ett ljudskapande?

Sånger och ramsor. Vilka låtar passar bra till Astons stenar boken? Hittar ni och barnen bra sånger om stenar och pinnar eller annat från boken? Gör egna texter till gamla godingar eller prova göra en egen låt. Kan ni sjunga ”Stackars stenen” ? Blir ni sugna att hitta på fler verser? Gör egna ramsor om stenar, och om allt annat barnen tycker är intressant i boken. Klappa, stampa, vicka, gunga, hoppa alla ramsorna. Hur låter sången till pinnarna när Aston samlat på sig så många pinnar att det är dags att lämna alla pinnar? Hitta på! Vad hittar han sen? Gör sånger och ramsor om det utifrån barnens önskemål.

Boktips Granberg, Ann: Småbarns rytmik. Svensson, Ann-Katrin: Språkglädje: språklekar i förskola och skola På www.lutfisken.se finns info om sångböcker och cd-skivor

Ljus och skuggor. Har ni sett skuggorna i boken? Experimentera med ljus och skuggor, använd lampor, solljuset. Gör en skuggteater med en bordslampa, en skärm med ett vitt tyg på och dockor ni gjort i papper, av pinnar, av metalltråd, av fönsterfärg. Spela och ha roligt!

Boktips Badescu, Ramona: Pomelo är kär. Pomelo är kär i många saker, bl a i sin skugga och i en sten! Lööf, Jan: Pelles ficklampa. En ”mysrysare”, för tänk vad fantasin kan få oss att tro. Härlig att göra egna skuggbilder till och att samtala om mörker och rädsla.

Digitalt berättande – Har ni sett filmen om Astons stenar? Blev barnen sugna att göra egen film? Gör en egen film! Inspiration finns på nätet: http://www.multimedia.skolverket.se/Tema/Digitalt-berattande/ http://www.ur.se/rfb/ en Uppdrag: Kanske ni har en speciell sten på förskolan som var och en får ta hand om några dagar. Sen får barnet berätta om vad stenen upplevt dessa dagar. Skicka ev. med en kamera, att dokumentera med. Men orden räcker också långt.

Boktips Grodan och skatten av Max Velthuijs. En sten kan verkligen vara en fin skatt! Wennergren, Anna: Sus och Dus gör en utflykt.

Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson Boken handlar om en massa nytillverkade gummiankor som ska skeppas över havet. De faller i vattnet under en storm och får uppleva ett äventyr på det stora havet. Men till sist hittar de ett hem hos de gamla och bortglömda leksakerna.

Upptäcka: Bilderna i boken, vad berättar dom? Färgerna i boken. Hur låter havet när det stormar? När det är lugnt? Hur låter ankor? Hur låter en båt? Upptäck hur det låter på varje sida i boken?

Boksamtal: Jag undrar …

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? • om ankorna gillade att guppa runt så länge? Vad pratade dom om, tror ni? • hur det kan kännas att äntligen hitta ett hem?

Leka och skapa

Hur är det på havet? Använd sidentyg eller annat stort tunt tyg, som är blått. Låt barnen hålla i tyget så det spänns ut. Sen kan man börja göra vågor, stora vågor, små vågor. Se och upplev hur ögat och handen samarbetar. Låt barnen sitta i och under havet, och de vuxna håller i tyget. Att få uppleva havet underifrån, ovanifrån, det stormiga havet, det lugna havet. De små vågorna och de större vågorna. Har ni gummiankor? Låt dom i så fall få vara med i det stora tyghavet. Där kan dom hoppa och skutta hur som helst. Låt det bli stilla.

Skapa ramsor om havet, om ankor, om leksaker.

Sjung sånger om havet, om årstiderna, om ankor och leksaker. Sånger ur Lutfiskens ”Sjunga, gunga” böcker.

Lek att ni är en fabrik som tillverkar – vad då? Vad kommer ut i andra änden av produktionsbandet? Låt barnen hitta på själva.

Gamla leksaker vad kan man göra med dom? Får dom vara med fortfarande? Vad tycker barnen?

Sagolek lek boken med allt som händer, var själv med i leken. Låt barnen välja roller och byta roller. Lek den många gånger, så länge barnen vill.

Prick och Fläck degar av Lotta Geffenblad En ordskojarbok om hur det är att ha kurr i magen när brödburken är tom. Som tur är kan Prick och Fläck baka. Dom blir både prickiga och fläckiga av baket och måste bada, direkt, på fläcken. Prick och Fläck skojar med orden - på pricken. Upptäcka: Alla ord i boken Bilderna - vad händer där? Boksamtal: Jag undrar

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om du har bakat? Hur gick det? • Smakade det gott? • Kan man baka ord? Sätta ihop gamla och nya ord? Vad blir det då? • Kan man smaka på ord? Vad händer då?

Prick och Fläck är hemliga av Lotta Geffenblad En ordskojarbok om Prick och Fläck som ska göra det lite mysigt hemma, resultatet blir både hemligt och hemlikt. Upptäcka: Alla ord i boken - vilka andra ord kan ni som låter väldigt lika? Bilderna – vad ser du, vad händer där? Boksamtal: Jag undrar

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om du har varit med och gjort om hemma? • om du har tapetserat? Hur gick det? • om du gillar att gömma dig bakom tapeter? • vad kan man mer gömma sig bakom? • fläckarna och prickarna som försvann – hur kommer dom tillbaka tror du

TIPS: Titta längst bak i böckerna där finns alltid roliga uppslag och fakta. Ladda gärna ner klippdockor med Prick och Fläck, http://www.bonniercarlsen.se/smakprov/prick_flack.pdf

När kommer bussen? av Ryoji Arai Boken handlar om en man som ska ta bussen till marknaden. Men när kommer bussen? Det blir en lång väntan. Under tiden pågår en rytm, en natt, en dag, en sång, ett liv. Upptäcka: Bilderna och färgerna i boken. Rytmen som finns på varje sida. Hur låter den? Hur är det på natten när det är så mörkt? Hur låter det då? Hur låter det på marknaden? Hur det är att vänta. Sitta stilla och bara vänta. Boksamtal: Jag undrar …

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? • har du väntat länge på något eller någon? Hur var det?

Leka och skapa

Sagolek, vilka vill vara mannen som väntar? Vilka vill vara den som kör bussen? Dansa till trummor, till afrikansk musik. Låna cd-skivor med världsmusik på biblioteket. Bjuda på dofter: kryddor, blommor. Vad kan du mer bjuda barnen på som doftar? Sjunga sånger som passar till boken. Kanske finns det någon hos er som bott i ett land som påminner om detta, som kan berätta om hur det var att leva där. Någon som kan spela trumma, som kan sjunga sångerna, som kan dansa! En annan bok som utspelar sig någonstans i Afrika: Lila och regnets hemlighet av David Conway Boken handlar om en by där solen gassar och regnet inte vill komma. Det är hett, hett. Men Lila´s farfar berättar hemligheten om hur man får himlen att släppa ner regnet, och Lila bestämmer sig för att tala med himlen. En saga att förundras över. En bok att uppleva med alla sinnen och samtala om.

Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum Boken handlar om Kenta som är så bra på fotboll. Han har en egen barbiedocka som han gärna vill leka med på förskolan. Om att klä ut sig i fina kjolar, dansa och spela fotboll. Om att leka vilda lekar med Barbie. Om att prova sig fram och leka för livet.

Upptäcka: Bilderna och vad dom berättar. Den vilda dansen De vilda lekarna Boksamtal: Jag undrar …

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? • om pojkar och flickor kan leka med samma leksaker? • om alla gillar att klä ut sig? • vad du tror att barnen i boken lekte nästa dag?

Lek och skapande

Sagolek lek boken många gånger, lek den som barnen minns den, inspireras av allt som finns i boken. Av dansen och barbie-leken, prova allt, många gånger. Hur har ni det med kläder att klä ut sig i? Vackra fluffiga kjolar, spets och högklackade skor. Klär ut er, dansa, spela musik. Prova er fram med olika musikstilar, låt barnen lyssna på många olika sorters musik. Inspirerar musiken er till att dansa på olika sätt? Experimentera. Har ni instrument så ni kan spela själva? Prova spela fotboll i kjol. Kan man spela fotboll till musik? Klipp och skapa som barnen gör i boken! Med kartong, tejp, lim, färg kan man komma långt.

Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum Boken handlar om att vara liten och rädd men ändå vara så modig så man vågar leka med gråvargarna. Om att vara påhittig och lekfull när man behöver det som bäst. Upptäcka: Bokens bilder, färgerna och stämningen. Vad händer på varje sida? Boksamtal Jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt • om det är något du tycker är läskigt och farligt • om du tror att Gittan kan andra lekar som gråvargarna kan prova på. • kan man vara både rädd och modig?

Lek och skapande

Gör en dockteater, en spelplats på ett bord eller på golvet så barnen kan röra sig fritt runt om. Bygg en skog, gör vargar och Gittan och alla hennes kompisar. Lek sagan. Var öppen för improvisationer. Ta in publik. Ramsor som man skapar själv om att vara modig och att vara rädd. Klappa, hoppa, vicka, snurra och dansa ramsorna, många gånger. Sagolek: Vilka är med i boken? Vilka vill vara Gittan? Vilka vill vara gråvargarna? Lek sagan som ni minns den, med egna ord. Lek den så länge barnen vill och behöver leka den. Vilka lekar kan ni som gråvargar kan behöva leka?

Boktips Allen, Jonathan: Jag är inte rädd Allen, Jonathan: Jag är inte söt Lindenbaum, Pija: Gittan och fårskallarna Lindenbaum, Pija: Gittan och älgbrorsorna Velthuijs, Max: Grodan är modig m fl

Fisksaga av Pernilla Stalfelt Boken handlar om hungriga, glupska, farliga fiskar som simmar i det stora havet. Rimsaga som slutar med ” vips och smask och jabbadaj”. Upptäcka Bilderna och rimmen Boksamtal Jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt • hur det kan kännas att bli uppäten? • om du gillar fisk?

Lek och skapande Sagolek – vilken fisk vill du vara? Lek den så länge barnen vill. Byt roller, prova vara någon annan fisk. Leka den som rörerelselek i gympasalen Skapande i både två- och tre-dimensionellt – skapa fiskar av papper, kartong. Alla olika storlekar och former. Riv eller klipp. Sätt fiskarna på blompinnar och spela teater med dem. Bygg ett hav fullt med fiskar och allt annat som kan finnas där. Experimentera och ha roligt! Ramsor – gör egna ramsor om fiskar i havet. Gör en film - låt boken inspirera er. Laga fisk i paket till lunch ute eller inne – receptet finns längst bak i boken. Boktips Jónsdóttir, Áslaug: Vill ha fisk Eng, Lennart: Valdemar i världshavet Donaldson, Julia: Lilla spigg

Ett lamm till middag av Steve Smallman Om att först vilja äta upp den som just knackade på dörren, men sen upptäcka att det är svårt att äta den man nyss kramat.

Boksamtal Jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt • vem du skulle vilja vara; vargen eller lammet?

Lek och skapande Kan ni klappa, göra rörelser och leka den här ramsan?

In i skogen färden bär vargen han finns inte här Om han såg oss där vi går slök han oss med hull och hår Han är borta – det är bra äter inte oss idag ur Under månens trollmakt

Sagolek – Vilka vill vara vargar och vilka vill vara lamm? Klappa och krama varandra!

Jag vill hellre äta ett barn av Sylviane Donnio Om den lille krokodilen Akilles som inte längre vill äta bananer, och inte korv, och inte chokladtårta. Han vill hellre äta ett barn, säger han för han känner sig så stor och stark. En dag träffar Akilles ett livs levande barn …

Boksamtal Jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt • vad du kan vara sugen på att äta? • om man kan äta vad som helst? • Kan man bli en bokslukare?

Boken passar utmärkt att leka som sagolek, att prova sig fram i de olika rollerna. De är också inspirerande att skapa bilder, ramsor, sånger utifrån.

Hit och dit med Johanna och Björnen av Christiane Pieper Följ med på ett äventyr som går både hit och dit. En lång härlig resa genom världen, som inspirerar till rörelser. Ta gärna med den här boken när ni går till gympasalen, ut på gården eller i skogen. Upptäcka: Titta noga på bilderna. Upptäck alla detaljer, följ de olika djuren från ett uppslag till ett annat. Boksamtal Jag undrar…

• om det var nåt speciellt du gillade i boken? • om det var något du inte gillade? • om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt • kan du göra någon ny rörelse som inte finns i boken? • får du lust att röra dig? • vilket djur skulle du vilja vara?

Lek och skapande Prova härma Johanna och Björnen Kom alla mina björnkompisar (ropar du) Barnen svarar: Hur då? Framlänges, på ett ben, på tre ben, på fem ben, tyst smygande rak rygg, böjd rygg, baklänges, krypande, hoppande. Leta fram rörelsesånger och ramsor med mycket rörelser Om en pensel full med färg snurrar runt och gör samma rörelser som Johanna och Björnen gör, vad händer på papperet då? Vill du fortsätta gå på upptäcktsfärd med Johanna och Björnen? Läs Johanna, Björnen och Pär i vida världen. De dyker i havet, klättrar i träd, dansar samba, rider på delfiner och plaskar i vattenpölar. Tillsammans klarar dom allt.

Gruffalon och Lill-Gruffalon av Julia Donaldson Läs och upptäck de fantastiska bilderböckerna. Passar utmärkt att göra leksaga ute. Fundera kring hur en gruffalo egentligen ser ut? Hur luktar den? Gör egna gruffalo-spår och kanske gruffalo-bajs? Gör egna grottmålningar och snögubbar i gruffalostil. Väcker lust att skapa dockor, masker, egna djurramsor på rim. Väcker också lust att samtala om rädslor, list och mod.

Supershow! med Rut och Knut och Lilla Tjut av Carin Wirsén

En fartfylld färgstark bilderbok med rim som det svänger om. Vad händer om man leker i köket och plötsligt så blir det kock-rock och värsta musikshowen med allt från pop, indiskt, opera, hårdrock, schlager, flamenco, rap och country. Låna och lyssna gärna på musik Cd med samma titel. Låt barnen få göra egen show i köket, ute, i leksakshörnan med riktiga instrument, egentillverkade eller med de saker/föremål som finns runtomkring. Ha olika musikstilsteman i hela verksamheten och skapa, lek, spela musik och laga mat utifrån olika musikstilar. Visst vore det härligt med hårdrocksgympa, schlagerfestligheter, frossa i indiska/afrikanska färger och rytmer eller ”countrystil” bara för en dag eller vecka.

Livet och döden - att läsa och samtala med barn om livsfrågor. Barn vill ibland prata om livet och döden. Existensiella frågor kan det finnas många olika svar på. Det krävs en demokratisk samtalsform för att närma sig sådana frågor. Att kunna ställa öppna, nyfikna frågor, kunna lyssna och samtala så allas tankar och åsikter kommer fram och tas på allvar.

• Samtalet ska utformas så att det är ett utforskande samtal om något som är gemensamt.

• Samtalet får ej bygga på att den som ställer frågorna har det rätta svaret. • Alla ska lyssna på varandra och ej avbryta.

Att utrycka det svåra, det mörka är viktigt. Att upptäcka att man inte är ensam, att andra också tänker på livet och döden. Att få leka och gestalta det man inte förstår. Att det finns papper, kritor, pennor och annat material som kan vara till hjälp.

Boktips Styrka och mod: om barns skapande.

Wagelin-Challis, Sven: Vi tänker på dig, farfar! Stalfelt, Pernilla: Dödenboken

Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm Herr Muffin är gammal och sjuk, han ska snart dö. Han orkar bara sitta och suckar och tänker på livet han levt. En varm bok om livet och döden. Boksamtal Jag undrar

• om barnen känner någon som är riktigt gammal? • hur dom tror det är att vara så gammal och ganska nära sin död?

Alla små döda djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson Om en gammal trött sommarhumla som flyger rakt in i ett fönster och dör. Om barnen som bildar företaget Begravningar AB för att ta hand om alla smådjur som bara ligger på marken och är döda. Boksamtal: Jag undrar

• om barnen varit på begravning någon gång? • hur kan det vara på en begravning? • Är det bra att ha begravningar?

VARFÖR ÄR LEKEN VIKTIG? ”Alla människor behöver leka, inte bara barn. Lek och lekfullhet stimulerar inte bara fantasi och anpassningsförmåga, utan underlättar också för hjärnan att upprätta och förnya förbindelser mellan olika delarna i hjärnan. Vi kopplar samman olika delar av hjärnan så länge vi leker, och denna lekfulla kopplingsglädje, gör att vi blir smidigare och flexibla i olika sammanhang. Livet leker, säger vi när allt fungerar. Och när det inte fungerar blir vi deprimerade. Lekens motsats är depression, håglöshet. Därför är lekande viktigt för god hälsa, för livslust. En positiv syn på livet, när det leker, banar väg för en positiv självbild. Och en god självbild vet vi ju är viktig för välbefinnande och framtidstro. Berättandet skapar dörrar. Leken ger rum att gå igenom och vara i. Inlevelsen ger upplevelser att pröva.” Detta skriver Margareta Öhman och Vidar Aspeli i sin bok ”Lekfull närvaro”, en fackbok om samspel och samvaro, om möten och möjligheter i förskolans vardag. En bok som handlar om vikten av att vara lekfull vuxen tillsamman med barnen, att våga leka med sina kollegor, att samspela och reflektera. LEKA OCH LÄRA HÖR IHOP ! ”Att lära är nästan som att leka” av Eva Johansson och Ingrid Pramling Den är en studie där författarna följt verksamheterna förskolor, skolor och fritidshem i syfte att se hur lek och lärande kan utvecklas tillsammans och berika varandra för barnen bästa. Leken tar barnen in i en ny värld, bortom här och nu och prövar nya grepp, nya lösningar. Barns förståelse och kunnande börjar som en helhet. Under leken förändras tankarna om helheten och skapar en ny helhet, en ny kunskap. De har sett att lärande sker där leken pågår, i kommunikationen mellan vuxen och barn, i att låta sig fångas av något, gestalta detta och utmanas i tanken att tala, att berätta. TÄNK PÅ ATT Leken och fantiserandet möblerar våra inre rum och skapar en kreativ hållning till livet. Barnet erfar att det är en människa som kan ta sig fram i livet. En människa som kan skapa nytt i både tanke och handling, som har ett rikt språk och som kan kommunicera. En människa som kan känna empati för medmänniskorna.

Om man har ena benet i fantasin och det andra i verkligheten då går man stadigt genom livet.

Boktips Granberg, Ann: Småbarns sagostund Granberg, Ann: Småbarns metodik Granberg, Ann: Småbarns lek Granberg, Ann: Små barns utevistelse Ekelund, Gabriella: Om barn och böcker: samtal kring berättelser Helén, Eva: På genusäventyr: metodbok för drama och genus i förskolan Henriksson, Lisa: Bokpuffar Henriksson, Lisa: Nya bokpuffar Johansson, Eva: Att lära är nästan som att leka: lek och lärande i förskola och skola Lindö, Rigmor: Den meningsfulla språkväven Pape, Kari: Social kompetens i förskolan: att bygga broar mellan teori och praktik Rydja, Carin: Språklust: i förskola och förskoleklass Rydja, Carin: Språklust 2 Åberg, Ann: Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Öhman, Margareta: Lekfull närvaro: samspel och samvaro,möten och möjligheter

Några citat ur Läroplanen för förskolan om ni behöver stöd för ert fortsatta arbete: FÖRSKOLANS UPPDRAG Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.

Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

Svenska Barnboksakademin 17 skäl för barnboken

1: Boken ger oss underhållning och spänning. Den kan få oss att skratta och gråta. Den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3: Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4: En bra barnbok håller för att läsas högt så att både barn och vuxna har glädje av den. Den blir en brygga mellan generationerna.

5: Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

6: Boken ger oss nya idéer, den vidgar vårt medvetande om vår värld.

7: Boken ger oss kunskap om andra länder och andra sätt att leva, om natur, teknik, historia och allt mellan himmel och jord som vi kan vilja veta mer om.

8: Boken tränar vår förmåga till medkänsla. Den ger oss möjlighet att sätta oss in i andras situation och känsloliv.

9: Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

10: Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

11: Boken kan visa att det inte alltid finns bara ett svar på en fråga, att det mesta kan ses från olika håll.

12: Boken hjälper oss att förstå oss själva. Det stärker vår självkänsla att upptäcka att det finns andra som tänker och känner likadant som vi.

13: Boken hjälper oss att förstå att vi också är olika. Att läsa böcker av författare från olika tider och kulturer ökar toleransen och hjälper till att motverka fördomar.

14: Boken ger sällskap när vi är ensamma. Den är lätt att ta med och den kan läsas var som helst, Man kan låna den gratis på biblioteket.

15: Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och gemensamma referensramar.

16: Barnboken ger arbete åt en massa människor; författare, tecknare, redaktörer, tryckare, formgivare, korrekturläsare, fotografer, förläggare, bibliotekarier, bokhandlare m.fl. Den bidrar till ett rikt kulturliv och är en viktig kulturell exportvara som gör vårt land känt utomlands.

17: Barnboken är det första mötet med litteraturen - en oändlig värld som räcker livet ut.

Inspirationshäftet skapat av Biblioteken Skellefteå Inger Wallin och Anna Hällgren, bibliotekarier Kultur Skellefteå/Blå Hästen Anita Risberg och Jenny Nilsson, dramapedagoger Utvecklingskonsult Rose-Marie Lindfors, dramapedagog Vill ni veta mer om projektet kontakta Anna Hällgren 0913 - 104 49 Inger Wallin 0910 – 73 61 22 Blå Hästen 0910 - 73 54 57

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 4

Boksamtal Güettler, Kalle: Nej sa lilla monster Var det något du gillade/inte gillade med boken? Var det något du inte förstod, eller var konstigt? Kan man vara rädd för en kompis? Hur känns det att aldrig få bestämma? Varför bestämmer stora monster hela tiden? Varför är det viktigt att berätta hur man känner, och vad man faktiskt vill göra? Hur är du mot småtroll(mindre barn)? Samtal kring ”empati”, värdegrund, vara bra kompis, våga säga ja och nej. Güettler, Kalle: Stora monster gråter inte Var det något du gillade/inte gillade? Var det något som du inte förstod? Hur känns det när man inte förstår eller klarar av något? Kan det vara bra att gråta? (titta noga på bilderna) Vad är du duktig på? Vad gillar du att göra? Vad skulle du vilja vara duktig på? Samtal kring känslor, att hjälpa och ta hand om varandra. Güettler, Kalle: Monster i mörkret Var det något du gillade/inte gillade? Var det något som du inte förstod? Vad kan man vara rädd för? Har du varit rädd någon gång? Är stora monster (vuxna, storasyskon) rädda för något, tror du? Kan alla vara rädda för något? Vad kan man göra när man blir/är rädd? Samtal kring rädslor, läskigheter och mod.

Tips! Jobba gärna vidare kring de tre böckerna under en längre tid eller som tema; Studera bilder och text noga, se hur geniala de är. Gör egna sånger och ramsor till innehållet. Jobba med collageteknik. Tillverka monster på många olika sätt (sy, måla, bygga). Samtala med barnen om att vara en bra kompis, rädslor, mod och känslor. Lek kastrullek och spela skrammelorkester. Dockteater- tillverka dockor och spela upp. Sy gosedjursmonster i fleece eller filt. Prova skuggteater eller fönsterteater. Gör ”mobil”-ormar och tigrar. Sjung eller lyssna på djursånger t ex ur boken: ”Sångägget”, där finns sången ”Döskallefrans”; om olika läskiga djur, hitta på fler verser om läskiga djur. Gör magnetspindlar eller andra läskiga djur och småkryp. Låt barnen leka sagolek utifrån böckerna. Lär barnen sticka som lilla monster. Besök biblioteket och låna fler ”monster”-böcker som; Bergström, Gunilla: Mera Monster Alfons! Björnstjerna, Jonna: Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen Blake, Quentin: Mamma, Pappa Monster, Danielsson, Mattias : Monster överallt! Donaldson, Julia: Gruffalon Dörrie, Doris: Lotta och monstren Gidlund, Krister: Olle monster Satrapi, Marjane: Alla monster är rädda för månen Sendak, Maurice:Till vildingarnas land.

Biblioteken, Skellefteå: Anna Hällgren och Inger Wallin, 2008.

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 5

SAGOSTAFETTEN

Program för fortbildningsdagen, 27/9-07, för bibliotekarier • Vi på Blå Hästen hälsar välkomna.

• Bakgrund och syfte med Sagostafetten. Anna berättar om tankarna kring Sagostafetten.

• Presentation av dagens upplägg. Theresa och Anita.

• Tändstickan. Berätta någonting om dig själv som ingen annan i rummet känner till - ljug gärna. När tändstickan brinner upp tar berättelsen slut.

• Statydans. En står i mitten i en staty medan de övriga dansar runt i rummet med inspiration av statyformen.

• FIKA

• Astons stenar - programmet för Sagostafetten. Genomförs i sin helhet. Theresa agerar utifrån bibliotekariernas roll i programmet. Anita leder som dramapedagogernas roll.

• Praktiskt prat kring arbetet med Astons stenar.

- Runda, vad tycker de om programmet? - Vad tycker de om stenarna? Borde barnen få behålla dem? Är det praktiskt möjligt? - Berätta om att det ska ut ett gemensamt brev till alla förskolor. Pedagogerna på Blå

Hästen och Anna kan kanske skriva det och sedan skicka ut det till alla bibliotekarier som sedan i sin tur skickar ut det till förskolorna på sitt område.

- Boken skall delas ut till alla. - Manifestationen. - Organisation och struktur. När börjar vi. Var ska vi vara och vid vilka tillfällen?

Önskemål? • LUNCH

• Stadsbiblioteket presenterar sina tankar om Fantasiresan. Vilka böcker de använt. Hur de har upplevt arbetet. Etc.

• Dokumentation. Vilka lösningar kan vi hitta när det gäller dokumentation? Hur vill vi

dokumentera? Vad vill vi dokumentera? För vem görs dokumentationen? • Om vi hinner: Eget berättande. Alla kan berätta sagor utantill. Jobba i mindre grupper. Läs

på en saga och återberätta den för de andra i gruppen.

• Utvärdera dagen muntligt. Välj sedan ut ett ord som vi gör ett avstamp till…

• FIKA - Slut för idag och tack för idag!

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 6

Handböcker om barn, böcker, språk och läsning: Boken om läsning: en handbok om barns språk- och läsutveckling Chambers, Aidan: Böcker inom oss: om boksamtal Granberg, Ann: Småbarns sagostund Granberg, Ann: Småbarns metodik Granberg, Ann: Småbarns bild- och formskapande Granberg, Ann: Småbarns lek: en livsnödighet Granberg, Ann: Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik Granberg, Ann: Småbarns utevistelse Ekelund, Gabriella: Om barn och böcker: samtal kring berättelser Helén, Eva: På genusäventyr: metodbok för drama och genus i förskolan Henriksson, Lisa: Bokpuffar Henriksson, Lisa: Nya bokpuffar Häggström, Ingrid: Lek vidare: fler språklekar efter Bornholmsmodellen Häggström, Ingrid: Språklekar efter Bornholmsmodellen Höjer, Dan: Empati: vägledning för pedagoger och föräldrar Johansson, Eva: Att lära är nästan som att leka: lek och lärande i förskola och skola Lindö, Rigmor: Den meningsfulla språkväven Lundberg, Ingvar: Bornholmsmodellen: vägen till läsning Pape, Kari: Social kompetens i förskolan: att bygga broar mellan teori och praktik Rydja, Carin: Språklust: i förskola och förskoleklass Rydja, Carin: Språklust 2 Svensson, Ann-Katrin: Språkglädje: språklekar i förskola och skola Svensson, Ann-Katrin: Barnet, språket och miljön Åberg, Ann: Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbetssätt Öhman, Margareta: Lekfull närvaro, samspel och samvaro, möten och möjligheter

sammanställd av: Inger Wallin och Anna Hällgren, biblioteken Skellefteå, 2008.

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 7-8 Digitalt berättande för förskolan, anteckningar vid fortbildning 14 och 21 april 2008. Claes Rönnqvist, claes.ronnkvist@skelleftea.se , mediepedagog hos Kulturnätet. resurs ute i skolor, fritidsgårdar, förskolor. Ni kan köpa tjänst av mediepedagog för 175 kr/timmen ut till er verksamhet och t e x jobba med er som personal eller ute i barngruppen. Gillar ni böcker? Berättelser? Drama? Sagolek? Bild? Musik? I digitala berättelser och filmer, finns allt samlat och kombinerat. Bejakar många olika kreativa uttryckssätt och skapandeprocesser. Bygga upp mediekompetens hos barnen; Uppleva, titta och se på bilder och filmer Analysera, kunna diskutera och samtala Producera, kunna göra egna filmer, digitala berättelser Går helt i linje med handlingsplanen för språk-, läs-, skriv- utveckling. För dagens barn är film och media något helt naturligt och något som tilltar alla deras sinnen och sätter igång kreativa processer. Vad är digitala berättelser? En variant på ”digital storytelling”, digitala historier, personliga berättelser som knyter samman bild, musik, film. Att göra egna filmer/video/digitala berättelser med ljud, musik m m utifrån bilderböcker, använda sig av digitalt berättande vid olika tema:n, och som förskolepersonal dokumentera barnens arbeten och deras berättelser kring bilder, böcker, olika aktiviteter. Släpp in barnen och låt barnen samla ljud, rita bilder, skapa miljöer och sedan dokumentera deras tankar kring det som har gjorts. Ett sätt att jobba digitalt är att t e x utgå från Astons stenar –boken. Läs den långsamt och titta ordentligt på bilderna. Analys/diskusionsblad kring Astons stenar, se sid 2. Fyra olika kreativa sätt att jobba med boken; Fundera på max 12 bilder som ska bli den digitala berättelsen, använd dig av storyboardpapperet för att göra bildmanus och korta beskrivningar av vad som ska göras/sägas.. Ta kamerabilder, eller scanna in bilder. Fundera på berättelsen, ljud m m Du behöver: Program Windows/moviemaker som ska finns på alla skolor/förskolor, annars kontakta kommunens helpdesk. Enkel DV-kamera eller digitalkamera som du kan hantera. Tips och idéer: Låna in t e x Aston stenar som bok och filmväska från mediacenter i Västerbotten, 30 ex+ DVDfilm i en samsoniteväska och låt barnen jobba med boken och filmen under en månad. Helt gratis. http://www.regionvasterbotten.se/mediacenter/ Prova göra enkla bildspel tillsammans med barnen i Power point med bild och text. Diktafon är enkel att använda och barnen kan fort hantera en diktafon och spela in egna ljud och berättelser. Låt barnen själva fotografera och dokumentera olika föremål/saker/händelser och låt dem berätta vad de har tagit för bilder och varför. Gör enkla bildpel som kan visas upp både för barnen och föräldrarna.

Bilderböcker kan man scanna in/fota av och sedan låta barnen göra egna berättelser till eller samla ljud som passar till bilderna. Barnens egna bilder kan man också scanna in och göra bildspel av. Jobba med att fota älsklingssaker på förskolan, inne/ute, mat, årstider m m. Måla bilder. samla ljud, händelser och berättelser. Fler böcker att inspireras av: Borenius: Barnens konstskola Christoffersson: Krita & kartong+ lite till Christoffersson : Mera bild Christoffersson :Bild för små barn (1-3 år) Granberg: småbarns bild- och formskapande Wehne Godhee: Att fånga lärandet Paulsen: Estetik i förskolan Skoglund: Lusten att skapa Änggård: Barn skapar bilder i förskolan Lycka till med det digitala berättandet! Be kommunens helpdesk lägga in windows moviemaker på förskolans dator (de fixar det centralt från helpdesk), e-post: helpdesk@skelleftea.se anna.hallgren@skelleftea.se, 2008-04-17

DIGITALA BERÄTTELSER INSPIRERADE AV ”ASTONS STENAR”

• ”Fritt efter”

- Byt ut Aston, Astons föräldrar och stenarna mot andra karaktärer/saker/miljö.

• ”Välj en bild” - Välj en bild i boken och skapa en fristående berättelse utifrån den.

Jobba gärna med ljuset, färgen och den speciella känsla den bilden ger.

• ”En sten berättar”

- Hur är det att vara en sten? Skildra en stens liv utifrån en dag, ett speciellt tillfälle eller ett helt liv.

• ”Vad hände sen?”

- Gör en fristående fortsättning utifrån slutet på Astons stenar.

TÄNK PÅ:

• Ramar stimulerar kreativiteten, förslag på ramar för berättelserna: - Max 12 ”kameratryckningar” eller inskannade bilder (t.ex. teckningar). - En berättarröst som är max 30 sekunder (oredigerat).

• Tekniken, rigga allt och testa innan passet börjar.

• Att ha gott om tid.

DU BEHÖVER:

• Papper för att rita bildmanus, se t ex www.voodoofilm.org , sök storyboard och du kan ladda ner egna blanketter, storyboards

• Boken Astons Stenar (eller annan bok)

• Datorer med Moviemaker och mikrofon

• Digitalkameror och USB-kablar

• Bildmaterial, rekvisita etc.

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 9

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 10

Projekt Sagostafetten slutrapport, bilaga 11