KVALITETSREDOVISNING · Web viewerbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion

KVALITETSREDOVISNING

LÄSÅRET 2014.

FÖR

Valpen.Fagerängs förskola.

Innehållsförteckning

Inledning sid 3

Förutsättningar sid 4 Område Utveckling och lärande – språk sid 5-7

Område kunskap – matematik sid 8-10

Område Miljö sid 11-12

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal sid 13

Område Normer och värden sid 14-16

Område Barns inflytande sid 17-18

Område Hälsa och Livsstil sid 19-20

Bilagor

Inledning

2

Vi är en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Vi är ett väl fungerande arbetslag som har arbetat tillsammans i flera år. Vi kompletterar varandra på olika sätt som också föräldrar ser och uppskattar. Det ger trygghet åt barngruppen.

Enligt Lpfö 98 skall förskolan ”erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg , fostran och lärande bildar en helhet”.Detta är något vi tar fasta på och dagligen håller levande. Vi försöker ständigt hitta nya, roliga sätta att leka in kunskaper. Vi målar, läser, leker ute och inne. Med små barn finns inga skarpa gränser för när de lär, utan allt hänger ihop och vävs ihop. Det gäller att se och reflektera över varje liten del, och samtidigt ha en helhets bild.Lpfö 98 uttrycker vidare ”verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”. Vilket vi anser vara en grund för allt vi gör.

Att jobba i små grupper gynnar barnens hela utveckling. Framför allt språk och identitetsutvecklingVi delar alltid barnen i mindre grupper för att lättare se och höra var och en.

Barnen är små när de börjar på Valpen, vår största uppgift är att alla barn ska känna sig trygga. Vi har inskolningar som pågår under långa perioder, barnen är i olika faser och har olika behov. Vi försöker knyta an och vara nära barnen och tillgodose barnens och föräldrarnas behov. Barn utvecklas hela tiden, vi har fasta rutiner och en trygg, utmanande och rolig miljö. Lek och rörelse är en viktig del i vårt arbete. Vi arbetar för att alla barn ska känna lust och glädje i leken. För små barn är självständighet en stor utmaning, vi övar vardagliga situationer tex:

Av och på klädning. Toalettbestyr. Mat situationen.

Kvalitetsredovisningen har arbetslaget arbetat fram tillsammans. Till grund har vi haft minnesanteckningar, observationer, samtal med föräldrar/barn, reflektioner och utvärderingar i arbetslaget.

3

FÖRUTSÄTTNINGARFÖR

Fakta: Förskolan Fageräng 3 avd 3-5 årKatten: i okt-13 24 barn i mars-14 24 barnSvanen: i okt-13 25 barn i mars -14 25 barnEkorren: i okt-13 19 barn i mars-14 19 barn2 avd 1-3 årTuppen: i okt-13 14 barn i mars-14 14 barnValpen: i okt-13 13 barn i mars-14 15 barnAntal avdelningspersonal (inkl resurspers) Fageräng: Okt-13 16 pers och i mars-14 16 persVarav med pedagogisk högskoleutbildning: okt-13 8 pers mars-14 7 persTotalt antal personal: okt-13 13 mars-14 13

Öppethållande: mellan kl 06.00 och 18.00

Förskolan: Fagerängs förskola. Avd. Valpen.Barn/Personal

15 barn3 personal, som alla jobbar 100%.

Lokaler/Utrustning/Utemiljö

Vi har nyrenoverade, ljusa lokaler som är anpassade för små barns behov och passar vår verksamhet väl. Vi har en stor gård med olika miljöer som vi utnyttjar flitigt.

4

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt

att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och

försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa

funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig

av, tolka och samtala om dessa utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och

väl synliga5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt

använder ett tydligt och nyanserat språk6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga för

barnen8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla sin

skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och

förmåga

Graden av måluppfyllelseUppfyllt till 88 % på punkt nio har vi inte uppfyllt.

Bedömning av måluppfyllelseBedömningen har gjorts av avdelningarnas arbetslag i diskussioner och utifrån observationer.

Reflektion och analys

Vi har märkt att barnen tycker mycket om de tre tredimensionella sagorna som vi har i sagopåsar och berättar på samlingen. Vi tar också varje tillfälle i akt att läsa böcker, vid olika tidpunkter på dagen.

5

På avdelningen har vi alltid tygböcker och hårda kartongböcker tillgängligt för barnen. Vi har också prioriterat att köpa fler böcker till avdelningen.

Vi har märkt att de äldre barnen börjar känna igen ”sin” bokstav och sitt namn, och det tror vi beror på att vi har bokstavssymboler på väggen och barnens namn ihop med fotografiet på olika namnskyltar. Vi har även duplo klossar med bokstäver på. Vi har också arbetat med några av alfabetets bokstäver utifrån Lena Anderssons bok A B C sa lilla t. Vi har sett att barnen har tyckt om när vi har konkretiserat med bla riktig citron som de fått smaka på.

Vi har samling två gånger om dagen då rim och ramsor och sång ingår. Även här konkretiserar vi med tre dimensionellt material. Vi har märkt att barnen älskar samlingarna, de visar att de tycker det är kul genom att de är glada och med på allt vi hittar på.

Vi övar munmotorik genom att barnen får bubbla/suga med sugrör och blåsa såpbubblor vilket vi märker att barnen tycker mycket om. Det syns att barnen tycker om att härma oss när vi låter som tex en humla.

Vi ser att barnen kommer till tals på ett positivt sätt och vågar prata, när vi sitter få barn med en pedagog i ett eget rum vid måltiderna. Vi ser att barnen gärna kommunicerar med oss och varandra när vi går få barn i taget för blöjbyte och av / på klädning.

Barnen är aktiva och lär sig fort när vi tränar begrepp naturligt i vardagen, när vi sorterar och gör fint, i ramsor och sånger. Om någon inte verkar förstå leker vi lite extra kring det.

Aktivitet: Sagan om pojken och hans ulliga får.

Datum: HT-13-VT-146

Läroplanens mål: utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera.

Planering och genomförande/Metoder: Sagopåse, vi berättar sagan på samlingen.

Graden av måluppfyllelse: 100%

Bedömning av måluppfyllelse: Vi har berättat sagan många gånger, alla barn har varit med vid flera tillfällen. Alla har

visat intresse på något sätt.

Reflektion och Analys: Vad händer, varför gråter pojken, varför hjälper det inte att putta och ropa på fåret. Varför kan humlan få bort fåret ur grönsakslandet. Barnen har många funderingar och många svar. Vi har märkt att det är lättare att fånga barnens intresse när vi använder tredim material. Barnen tycker det är roligt med små figurer som man kan känna på och prata om. Barnen vet vem som är varg, räv och hare.

Fåret äter. Alla gråter hu hu hu. Hur många är alla. Vi räknar 1, 2, 3, 4 Alla är mycket uppmärksamma och hjälps åt att gråta.

Uppföljning så går vi vidare för ökad måluppfyllelse:

Vi kommer att fortsätta använda tredim material i samlingen.

7

OMRÅDE– Matematik, förskolan



utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang.

Kriterier för måluppfyllelsePersonalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och olikheter3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker

förhåller sig till varandra8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Graden av måluppfyllelseUppfyllt till 100% på



Vi har märkt att barnen blir intresserade av att räkna, de räknar på sitt sätt. De försöker själva återberätta/räkna våra olika räkneramsor.

Vi har märkt att kuddarna är barnens favoritmaterial. De bygger, staplar, balanserar, använder för att nå upp, kryper under, klättrar över.

Barnen sorterar våra skor som vi har i dockvrån, de jämför storlek genom att prova på vår fot/dockans fot. De tar vår arbetssandal och provar på sin/dockans fot. Vi ser att barnen på ett enkelt sätt lär sig para ihop och sortera, när vi erbjuder konkret robust material, som också inbjuder till lek.

8

Vad gäller former så märker vi att barnen reflekterar över vilka kuddar som kan rulla, vilka man kan bygga en tv av, vilka man kan göra till en motorcykel. Vi har jobbat lite mer med former så nu ser barnen former överallt. Barnen kommenterar att smörgåsar ser ut som trianglar, kvadrater, cirklar och rektanglar.

Barnen har själva upptäckt att blöjan kan vara lätt eller tung. De har också upptäckt att det är lättare att hälla vatten ur tillbringaren när det inte är så mycket vatten i. Barnen frågar efter vilken dag det är och intresserar sig för månadsbilderna som vi har på väggen.

Vi har saker högt upp som vuxna får lyfta ner, saker lågt som barnen når själva , i kudd och koj lek beräknar de avstånd och läge i rummet, använder kuddar för att bli längre.

Vi märker att vi väckt intresse för matematik, tex när barnen själva letar pinnar till tårtljus i sandlådelek. Barnen pekar i böcker och räknar, de räknar fruktbitar och talar om hur många de vill ha. Barnen räknar också på vår stora kulram.

Barnen tycker mycket om att ösa ,hälla och drälla utan att bli hejdade. Barnen blir blöta men vi har bett om mycket extra kläder. Såpbubblor uppskattas alltid, både inne och ute, vi färgar såpvatten och bubblar på.

Ökad måluppfyllelse

Försöka hitta mer matematik i vardagen på ett lekfullt sätt.

Aktivitet: Sagan om pojken och hans ulliga får som mitt i grönsakslandet står.

Datum: HT-13-VT-14.

Läroplanens mål. Utvecklar sin matematiska förmåga.

Planering och genomförande/Metoder:9

Sagopåse, vi berättar sagan i samlingen. Vi räknar hur många som sitter och gråter för det ulliga fåret.


Bedömning av måluppfyllelse: Vi har berättat sagan många gånger, alla barn har

varit med vid flera tillfällen. Alla har visat intresse på något sätt.

Reflektion och Analys: Vi ser att barnen vill vara med och peka och räkna. De räknar på sitt sätt, men de vet att man kan räkna och att det är olika räkneord.

Uppföljning så går vi vidare för ökad måluppfyllelse:Vi kommer att fortsätta använda tredim material i samlingen. Hitta fler räkne sagor Tex petter och hans fyra getter eller andra ramsor.

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolanMålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:


utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

10

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö


Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller

respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska,

dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Graden av måluppfyllelse100%Bedömning av måluppfyllelseBedömningen har gjorts av avdelningarnas arbetslag i diskussioner.


På en småbarnsavdelning tycker vi det är svårt att föra diskussioner och låta barn vara delaktiga i beslut, men vi pratar med barnen om miljön och försöker visa konkret, tex att vi plockar skräp på skräpplockardagen.

Barnen får på nära håll uppleva fiskar genom vårt akvarium och funderar över att de bor i vatten. Barnen tycker mycket om att gå till skogen och vi använder vår närmiljö (gården) varje dag. Det är viktigt att komma iväg till skogen och uppleva en annan miljö. Barnen tycker om att plantera och så, tex avokado kärnor, slingerkrasse och tagetes frön med vår hjälp.

Genom att barnen slänger matrester i gröna påsen skapar vi en vana hos barnen att sortera sopor. Blöjpåsen slängs i den stora blå tunnan, gröna påsen slängs i den lilla gröna tunnan, barnen vill gärna gå till soprummet men man får hålla för näsan, det luktar illa tycker barnen.

11

Ökad måluppfyllelse Vi hoppas på riklig skörd.

12

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

MålindikatorMålet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

Graden av måluppfyllelseUppfyllt till 95 %

Bedömning av måluppfyllelseBedömningen har gjorts utifrån de enkätsvar som föräldrarna gett i samband med utvecklingssamtalen samt genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


Vi har fått god feedback på våra inskolningar, vi lägger stor vikt vid att barn och föräldrar ska känna sig trygga. Den dagliga kontakten med föräldrar är viktig då små barn inte kan berätta på samma sätt som stora barn. Föräldrarna uppskattar utvecklingssamtalen mycket, ofta kommer båda föräldrarna. En förälder har uttryckt oro för att barngrupperna är så stora, men tycker att vi gör ett bra jobb.Några föräldrar har sagt att de är nöjda med vad vi gör och de ser att barnen trivs, lär och utvecklas, de har inte behov av mer delaktighet.Några föräldrar har reagerat på att Fageräng är gammalt och slitet, men de tycker att vi har ordnat det ljust och fint på Valpen. Även utemiljön skulle gå att förbättra ytterligare.

Ökad måluppfyllelseFortsätta vårt gårdsarbete för att få utemiljön fin och lekinspirerande.

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

13

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10



utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal 3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar en årlig plan

Graden av måluppfyllelseUppfyllt till 100 % på

Bedömning av måluppfyllelseBedömningen har gjorts utifrån intervjufrågor med förskolans alla föräldrar och 5-åringar samt genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


14

Alla barn upplever trygghet och trivsel på förskolan.Alla föräldrar svarar ja eller oftast på fråga ett och två i dokument ” Normer och värden”

Våra små barn behöver få lära sig vilka normer /värden som gäller men vi är också lyhörda för barnens intressen och önskemål. Vi har genom självvärdering, observation och diskussion sätt att barnen blir glada och harmoniska när de känner frihet och påverkansmöjlighet i sin vardag kombinerat med struktur och fasta ramar i ett mjukt klimat. Respekt för individen är otroligt viktigt.

Förskolan har tydliga normer och värden som är välkända och accepterade av all personal. Vi har en gemensam värdegrund som sitter inramad i hallen, den delas ut vid inskolning och vi försöker hålla den levande.

Vi strävar efter att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt och att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen. Vi samtalar med barnen om hur man är mot varandra, vi uppmuntrar barnen när de lyssnar och pratar med varandra, vi bekräftar och respekterar alla känslor med ord. Vi bekräftar det positiva beteendet, vi förtydligar att det inte är okej att göra någon illa med ord eller handling. Vi ser att barnen tycker mycket om när vi använder oss av kompishunden(handdocka) som man får klappa fint på. Vi försöker också att vara genusmedvetna.

Vi strävar efter att vara goda förebilder, där utbildningen i kommunikationsmetoden komet har varit oss till hjälp.

Vi är lyhörda för föräldrars tankar och synpunkter, alla föräldrar känner att de har möjlighet till inflytande och delaktighet. Vanliga föräldra kommentarer är att barn och föräldrar känner sig trygga och blir bra bemötta, personalen är öppen och berättar vad som hänt både bra och dåligt.

Vi tycker att vi är medvetna och arbetar bra men inser att detta är något som hela tiden går att förbättra. Vi är alla överens om att det är detta som är viktigt.Kontakten med varje enskilt barn och dess föräldrar är extra viktigt på en småbarns avdelning, då barnen inte själva kan prata och berätta så mycket.Det är här grunden läggs.Bemötande och förhållningssätt är en stor och viktig del i vårt arbete.

Vi har en likabehandlingsplan som följs upp varje år, där vår vision är att alla ska må bra och vara trygga, samt få leka och utvecklas och vara som de är.


Vi vill fortsätta göra ett bra jobb, och försöka se och höra alla barn och föräldrar.

Aktivitet: Kompishunden.

Datum: HT-13-VT-14.

Läroplanens mål:

15

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra.

Planering och genomförande/Metoder:

Kompishunden hälsar på i samlingen, man måste klappa fint och vara snäll mot honom.


Bedömning av måluppfyllelse:Alla barn har deltagit vid olika tillfällen, alla har visat intresse på något sätt.

Reflektion och Analys:

vi ser att alla barn som deltagit tycker om vår kompishund, de klappar och kramar honom. Vi pratar om hur man är mot hunden och att man måste vara mjuk mot sina kompisar också. Barnen börjar förstå gemensamma regler, de har också utvecklat förståelse för andra.

Uppföljning så går vi vidare för ökad måluppfyllelse:

Vi ska fortsätta att jobba med vår kompishund, försöka få barnen att vara mjuka mot varandra och andra levande.

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

16



utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande


Barnen får efter förmåga1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan 2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka

undan 3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på

andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur

mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen:5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är

(miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet

och påverkansmöjligheter10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek,

aktiviteter och skapande 12.) De flesta barn upplever

-att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar)

-att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga

De flesta = lägst 80% av alla 5-åringar

Graden av måluppfyllelse Uppfyllt till100 % på

Bedömning av måluppfyllelse.


17

Vi tycker att vi arbetar lyhört och barnen får inflytande utifrån sin ålder. Vi lyssnar på och diskuterar med barnen och försöker vara genusmedvetna.


Vi vill fortsätta jobba lyhört men med struktur.

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSAMålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:


utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

18

Kriterier för måluppfyllelse1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga2. Barnen får daglig utevistelse3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin kunskap

och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

Graden av måluppfyllelse Uppfyllt till 100 % .


Reflektion och analysVi har en lekinbjudande gård med en fin liten skog där barnen får tillfällen till naturlig motorisk träning på ett lekfullt sätt. Barnen upptäcker och upplever hela tiden nya saker och väljer ofta att gå till skogen.Vi arbetar för att skapa ett lugn på avdelningen, genom att dela barnen i mindre grupper. Vi tänker på hur vi utformar miljön både ute och inne.

Vi går också till stora skogen, där barnen får öva sin motorik, klättra, rulla, hoppa, gå, springa och uppleva naturen i alla väder.

Barnen vill oftast gå ut varje dag, vilket vi gör.

Vi har rörelse varje dag, tex rörelsesamling, miniröris, olika rörelsematerial som finns tillgängligt varje dag .Vi ser att barnen vill och har ett behov av att röra sig.

Vi har vila efter lunch varje dag, då barnen ligger på madrasser och lyssnar på lugn musik. Även de barn som inte sover är med på vilan, då vi vill förmedla att det är viktigt att koppla av. De är oftast trötta och kryper gärna ner på sin madrass

Vi har gått en komet utbildning, som är till stöd för oss i vårt dagliga arbete. Det är en kommunikationsmetod som kortfattat går ut på att berömma mer och tjata mindre.Barnen växer av beröm.

Vi tvättar händerna mycket och ofta , vi har köpt en egen tvål som är fin och luktar gott för att göra handtvättningen mer lockande och lustfylld. Vi har hittat på en” tvätta händer” sång.Barnen tycker om att göra skum av tvålen.

Vi har lugna måltider, då vi sitter tillsammans med barnen i tre olika rum. Maten som serveras är kravmärkt och tillagas i vårt egna kök av vår egna kokerska.

Vi ger barnen lekro och avbryter inte i onödan. Ibland är det dock nödvändigt på grund av dagstädning.

Vi lyssnar aktivt på barnen för att kunna ge dem inflytande över sin vardag.

Vi har tillsammans med föräldrarna enats om att ha födelsedagsfirande så nära deras rätta födelsedag som möjligt. För att barnen ska förstå vad vi firar. Vi firar med födelsedags samling, sång, fruktfat och en liten present.

19


Vi kommer att utveckla vår vattenlek.

20

Documents

KVALITETSREDOVISNING · Web viewerbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion