PitekvartenNr 3 SEPTEMBER 2008 EN T IDNING FÖR ANSTÄLLDA I P ITEÅ KOMMUN

Handlingskraftiga fjällbrudar

Flitiga idékläckare

Mentorstöd för ledare

Värdefullt kunskapsutbyte

Lönsamt att vara delaktig Nu går det åt rätt håll...

2

pitekvarten

ANSVARIG UTGIVAREGerd SävenstedtTel. 0911-69 60 41gerd.savenstedt@klk.pitea.se

REDAKTIONFörvaltningarnas informatörerSkribenten i Piteå AB/Bo Staffan JohanssonTel. 0911-172 71bo.staffan@skribenten-pitea.se

TRYCKAccidenstryckeriet, PiteåNr 3, årgång 9, september 2008.Hör gärna av dig med synpunkter,inlägg, artiklar, nyheter m m.Nästa nr kommer i december.

INNEHÅLL

3Maktsignaler

4I mina tankar

5Härlig uppfinning

6Hajra i Bosnien

7Om erfarenhetsutbyte

8Kvalitetskommun?

9Kan hon - kan jag!?

10Våra mentorer

11Arkivhörnan

12Plus för sommaren

13Sjukfrånvaron

14Fjällbrudarna

16Lönsam delaktighet

17Flitiga idékläckare

18Lyckosamt projekt

19Konsumentrutan

20Vänortsfirandet

HELENE BÄCKLUND RÖCKNER

Foto

: Bo

Staf

fan

Joha

nsso

n

KOMMUN-CHEFEN

”Det är viktigt att få känna sig delaktig och behövd”

Sommaren har övergått i höst. En härlig årstid sombjuder på frisk luft och färggrann natur. Jag gör mittbästa för att försöka hinna med att njuta av allt dethärliga i naturen. Blåbärsplockningen blev väl interiktigt som jag tänkt mig; den frös inne kan man säga.

På jobbet innebär hösten lite av en nystart tyckerjag. Verksamheterna kör igång med full kraft igenefter en mindre intensiv sommarperiod med välbe-hövligt mötesuppehåll. Hösten handlar om att pla-nera verksamhetsåret och strukturera arbetet så långtdet är möjligt. I det arbetet blir ju almanackan ett oer-hört viktigt verktyg, vilket jag fick erfara häromda-gen när den elektroniska almanackan blev trött ochtog paus, förmodligen överhettad av alla bokningar.Interna arbetsmöten bokas in liksom externa träffarmed företagare och andra. Vi arbetar i väldigt bredsamverkan med många aktörer i allt större omfatt-ning har jag en känsla av. Det är med andra ord mycketsom skall rymmas i almanackan och inte minst pres-sas in inom den tid vi har till förfogande på vårt ar-bete.

Men för att vi skall orka hålla tempot uppe och be-hålla lusten i vårt arbete är det viktigt att vi kännerstöd, uppskattning och uppmuntran. Detta får vi för-hoppningsvis fortlöpande och på en mängd olika sätti vår vardag på våra arbetsplatser.

Men uppmuntran kan vi väl aldrig få för mycket av.Detta år gör vi inom Piteå kommun en kraftfull sats-ning av ett ganska ovanligt slag. Vi inbjuder alla våraanställda till en helkväll med magisk show och efter-följande buffé.Bakgrunden till att vi gör denna insats i år är ett sättatt visa vår uppskattning över det arbete ni alla utföri era verksamheter. Ni har alla bidragit till det godaresultatet i fjolårets bokslut. Det är viktigt att få kännasig delaktig och behövd för att nå uppsatta mål.

Detta år avslutas också projektet Pitesund med ettbra resultat. Under projekttiden har sjukfrånvaron sågott som halverats. En rad insatser är gjorda underdessa år och vi ser tydliga resultat i att fler utövarnågon form av motionsaktivitet, fler aktivitetskortlämnas in och antalet som nyttjar friskvårds-subventionerna ökar. Många arbetsledare har ocksånyttjat utbildningstillfällen som erbjudits, allt i linjemed att skapa hälsofrämjande arbetsplatser.

Avslutningsvis vill jag tacka er för ett gott arbeteoch fortsätt att hålla lågan uppe i det goda arbetesom kommit igång under Pitesund. Jag hoppas vialla får en trevlig kväll och en häftig upplevelse närden internationella magishowen Stormen sveper in idecembermörkret.

3

pitekvarten

V i assistenter, Birgitta, Bir- gitta, Gull-Britt, Karin och

Britt-Inger samt den tålmodige man-nen L. E styrde kosan till Haparan-da där vi skulle utvecklas och jobbamed FAS.

Färden gick via Råneå där vi morgon-fikade på café Tosca. Rekommenderas!Ett stopp till gjordes på Göta magasinet iKalix. Måste upplevas!

Redan i entrén bad den tålmodige tillhögre makter, inte bara en utan två gånger.

I Haparanda möttes vi av synen av ett stortblått hus med gul text, IKEA. Vi vek na-turligtvis av åt ett annat håll och ham-nade på Cape East, ett helt ok boende medanor från Stockholm. Husen (höga) harnämligen forslats dit och såg egentligenlite malplacerade ut, men standarden ochfrukosten var god.

OM FRAMTIDENEfter lunch packade alla ihop sig i dentålmodiges rum och vi började jobba medFAS 1. Det dröjde inte länge innan dis-kussionerna var i full gång och vi tyckteatt det var ett lätthanterligt material somgav både direkta reflektioner och efter-tänksamhet, där vi fick möjlighet att dis-kutera frågor som angick oss och vårt ar-betslag. Vi hade intressanta resonemangom framtiden och hur den kan tänkas attutvecklas inom vårt arbetsområde.

HÖLL LÅG PROFILEn liten paus gjordes dock, då vi fick re-kognosera i det stora blå huset med gulabokstäver så att vi skulle hitta dan efter.Den tålmodige mannen höll låg profil ochskjutsade oss dit vi ville! Middag intogs istan och sen var det dags för aftonstudier

– Vilken härlig uppfinning!A R B E T S L A G S U T V E C K L I N G

FAS 2 på Campen. Alla hade tydligentänkt samma tanke, GODIS! Bordet digna-de under tyngden och var en syn att skåda,papperen fick vi ha i knäet. Nattmanglin-gen slutade vid 23-tiden, för att sedan åter-upptas morgonen efter med FAS 3

”SLICKE SLUGT BESLUT”När vi var mättade med kunskap knorrademagen av hunger. Lunch på IKEA - ”slickeslugt beslut”. Sagt och gjort, ut ur bussenklev förväntansfulla damer med lyster iögonen som med olika upplägg metodisktarbetade sig igenom de målade pilarna pågolvet.

Den tålmodige mannen höll sig diskreti bakgrunden med en kopp kaffe som säll-skap, men lika plötsligt fanns han tillhands när vi behövde en hjälpande hand.Hur sen allt rymdes i bussen är en annanhistoria.

Men en sak är säker! Den tålmodigemannen, LARS EKMAN, är självskrivenvid nästa utflykt.

Den tålmodigemannen höll sig diskret ibakgrunden med en kopp

kaffe som sällskap

4

pitekvarten

I serien ”I mina tankar” får kommunens anställda möjlighet attreflektera kring olika företeelser och upplevelser. Här ges utrymme att

utveckla tankar till ord. I detta inlägg skriver Dan Berggrenvid NAV om tillgängligheten ute i samhället.

T

I MINA TANKAR

illgänglighet kan ha många olika innebörder. Allt från att

vi som kommunanställda skavara tillgängliga för medborgarna tillatt miljöer och information ska varatillgängliga för människor med funk-tionsnedsättningar. Jag tänker kon-centrera mig till det senare. Att saker är otillgängliga upptäcker jagsom blind varje dag. Enligt ett riksdags-beslut ska alla offentliga miljöer och allinformation vara tillgänglig senast 2010,alltså om mindre än 1,5 år. Hoppas ett un-der ska ske.

Inom vår kommun har beslut fattats omatt göra anpassningar som efter 20 år ännuinte är genomförda. Ett sådant är att ut-forma ledstråk på Stadsbiblioteket. Detfinns också bra saker som t ex ticksigna-lerna vid övergångställena på Sundsgatanvid kanalen. Det underlättar mycket föross synskadade. Piteå kommun vill hålla sina medborgareväl underrättade bl a genom utskick avpopulär versioner av verksamhetsberät-telser. Den lästes bara in en gång. Varförär det inte ”Värt att veta” för synskadadevarje gång? Andra saker som är av extrastor betydelse, exempelvis om förändrin-

gar av färdtjänst, får vi aldrig i anpassatformat, alltså inläst eller i punktskrift.

Om man har ett speciellt program till sindator som läser upp vad som står på skär-men har Internet inneburit en revolution.Att kunna läsa nästan allt själv är fantas

”Ett bra tillgängligtsamhälle är bra föralla och kostar inte

mycket om detgörs direkt”.

tiskt. Då är det ändå mer frustrerande närvissa hemsidor är gjorda på ett sådant sättatt de inte går att läsa. Piteå kommunshemsida är i stort sett OK och jag vet attman ansträngt sig för att göra den tillgäng-lig. De som ofta brister är tidningar somanvänder flash och andra visuella sakerutan att komplettera med text.

Hur bra tillgänglighetsanpassat samhäl-let än kommer att bli räcker det inte. Detkommer alltid tillfällen när det behövs per-sonlig service. Det gäller vid inköp i buti-ker eller vid byten när man reser. Både ibutiker och vid resor har det blivit bety-dande försämringar de senaste åren. Flerasynskadade har nekats hjälp i dagligvaru-butiker. Vid byte mellan ex buss och tågär det ibland omöjligt att få hjälp. Det ärofta olika transportföretag och ingen tyckersig ha ansvaret. Kollektivtrafiken är of-tast upphandlad av offentliga huvudmänoch det vore väl enkelt att ställa krav vidupphandlingar att ledsagning vid bytenska ingå för dem som får uppdragen.

Ett bra tillgängligt samhälle är bra för allaoch kostar inte mycket om det görs direkt.Men för att nå målen till 2010 måste gan-ska mycket pengar till så här i efterhand.Hur mycket har vår kommun satt av i bud-geten för detta?

Piteå går nu in i ett pilotprojekt tillsammans med Norrtälje, Göteborgoch Vallentuna för att försöka få en bild av ungdomars väg till etable-ring i samhället. För att få en väl grundad bild av hur det är för ungavuxna att etablera sig och vilka livsvägar de går, så kommer perspek-tiven att sträcka sig från födseln till de är 29 år. Kunskapskällornakommer att vara registerdata från SCB:s databaser samt enkät-undersökningar som kommer att genomföras under våren bland ung-domar födda 80, 83 och 90.Fokus för pilotprojektet kommer att vara metodutveckling, både för

Vad händer med våra ungdomar efter att de slutat skolan?att bearbeta och analysera materialet. Det finns ett behov av att utvecklametoder som kommunen ska kunna använda för att identifiera faktoreroch strukturer som ligger till grund för, eller motverkar, unga vuxna attetablera sig.– Om projektet kommer in i en permanent fas, kan det här kan bli oändligt,då tanken är att nya födslokullar kontinuerligt kommer att lyftas in i stu-dien, säger Niclas Ekberg, barn- och utbildning som tillsammans medrepresentanter från NAV, KLK och BUN utgör projektgruppen i Piteå.

5

pitekvarten

Signaler som ger maktB li medveten om härs-

karteknikerna, bemöt dem och förhindra att

de händer igen!, uppmanadeCarina Wedin, AGERA coaching &ledarskap, när hon i början avseptember föreläste för 220personer.

– Har du någon gång varit i ett samman-hang där du känt missnöje, en klump i ma-gen eller kanske en känsla av ”Oj nej!”,frågade hon deltagarna. Då kanske du ärutsatt för en härskarteknik. Dessa får digatt känna dig dålig, fortsatte hon.

Hon är certifierad ICF-coach (Interna-tional Coach Federation) och har beteen-devetenskaplig högskoleutbildning medpsykologi som huvudämne.

Genom definitioner och exempel ska-pade hon medvetenhet, synliggjorde härs-karteknikerna och visade på hur man kanbemöta dem med motstrategier samt upp-manade till att föregå med gott exempeloch i stället använda sig av något som honkallade bekräftartekniker.

FEM HÄRSKARTEKNIKERVid föredraget visades en intervju med dennorska politikern Berit Ås som blev Nor-

Många var

intresserade av att

lyssna till föredraget

om härskartekniker

och vad man kan

göra för att avslöja,

förhindra och

bemöta dem.

ges första kvinnliga partiledare och ansesvara den person som identifierat och namn-givit de fem härskarteknikerna; osynlig-görande, förlöjligande, undanhållande avinformation, dubbelbestraffning och påfö-rande av skuld och skam. Under sitt poli-tiska arbete blev Ås snabbt medveten omhur andra försökte osynliggöra henne ge-nom att inte lyssna eller visa bristandeuppmärksamhet när hon talade.

OLIKA SÄTTHärskartekniker är samlingsnamnet påolika signaler, kroppsspråk och attitydersom personer skickar ut, medvetet elleromedvetet, i syfte att skaffa sig makt.

– De flesta har någon gång blivit utsatt.De kan leda till att du blir osynliggjord,osäker, förbigången, ledsen och arg. Kan-ske till och med sjukskriven, berättadehon.

– Om vi lär oss känna igen signalernakan vi minska deras verkan och även före-bygga att vi inte själva använder dem motandra, förklarade Wedin.

MOTSTRATEGIER– Blir du utsatt, behåll ditt lugn och visaatt du inte accepterar beteendet, uppma-nade hon och nämnde motstrategier tillrespektive härskarteknik såsom att ta plats,ifrågasätta, be att få korten på bordet, bryta

mönstret och intellektualisera.Wedin uppmanade publiken att tänka påen människa från vardera Amerika, Ryss-land och Japan och sedan välja en av dessa.

– Kan ni beskriva hur hon ser ut? frå-gade hon. Det visade sig att bara cirka 5 %av deltagarna tänkte på en kvinna.

– Ändå ska Sverige vara världens mestjämställda land, betonade hon med ett le-ende och berättade att hela 79 procent avcheferna i Piteås företag är män och en-dast fem av Sveriges börsnoterade bolaghar en kvinna som verkställande direktör.

– Därför är det viktigt, inte minst förkvinnor, att lära sig tyda tecken på härskar-tekniker och bygga upp motstrategier,uppmanade hon.

Föreläsningen arrangerades av Piteå Företagar-centrum, ett projekt finansierat av EuropeiskaUnionen, Europeiska regionala utvecklingsfon-den och Piteå kommun.

EVA LUNDQVIST, GRAFERA (text och foto)

Carina Wedin

6

pitekvarten

ag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle få den här chans-en att få åka till mitt hemland med

mitt jobb och även ta med mina arbetskom-pisar för att visa dem mitt hem, min familjoch hur äldreomsorgen fungerar i Bosnien.

Nu har dagen för avresan kommit och jagkan fortfarande inte förstå att vi ska åkaiväg. Jag tänker väldigt mycket kring re-san: Hur det ska gå? Kommer Christinaoch Heléne att trivas? Förväntningarnainför besöket inom äldreomsorgen är stora.Jag har inte heller varit där tidigare ochvet inte hur de har det där.

Det ska bli väldigt intressant att se hurdet ser ut och om det finns några likhetermed vården i Sverige.

Nervositeten stiger när jag sätter mig itaxin för nu har jag äntligen förstått attdetta är på riktigt och vi är verkligen påväg. Det är kallt i Piteå och alla vi tre ärtrötta på kylan och längtar efter värmen.Flygresan till Dubrovnik går bra och ner-vositeten har släppt. När vi kliver av flyg-planet får vi nästan en värmechock. Detkänns väldigt skönt att äntligen vara fram-me och alla vi tre ler. På ankomsttermina-len väntar min lillebror för att skjutsa osstill min hemstad Stolac.

Först tar vi en promenad i Dubrovnik ochsen åker vi hem till mig. Det är vackert iDubrovnik. Folk badar och allt är grönt.Vi njuter av utsikten. Bilresan går bra ochäntligen är vi framme. Det är sent på kväl-len, men innan läggdags besöker vi minaföräldrar och mina syskon som bor på an-dra sidan stan. Det känns bra att äntligenfå träffa dem och att mina arbetskompisar

Hajra Pirija, undersköterska vid äldreomsorgen, fick möjligheten att inomramen för ”Kompetensstegen” göra ett erfarenhetsutbyte i sitt hemland. Här

berättar Hajra om resan till Bosnien som hon gjorde tillsammans medtvå kollegor från äldreomsorgen.

J

får lära känna dem. Alla är väldigt gladanär de ser oss; vi pratar och skrattar mycketoch jag känner mig lycklig.När vi sen kommer hem får jag höra frånKicki och Heléne att jag har en kärleks-full och härlig familj och det värmer.

Dagarna flyger iväg men vi har hunnitmed väldigt mycket: besökt min familj,åkt runt på sightseeing runt om i Hercego-vina och självklart besökt två äldreboen-den och även gjort hembesök.

I Mostar besökte vi två äldreboendenoch det var blandade känslor. Personalenoch de boende var underbara och tog emotoss med öppna armar och vi kände ossvälkomna. Förhållanden på båda ställenavar inte de bästa och jag insåg ganska forthur bra vi har det i Sverige både vårdta-gare och personalen. Flera av vårdtagar-na delade rum som var för små, persona-len jämfört med antalet vårdtagare var förfå men enligt dem gick det bra att utföraarbetet och alla verkade nöjda med detlilla de hade. Besöket gick bra och detta

förde med sig många tankar och funderin-gar. Jag och även mina arbetskollegor varberörda av besöket och tänkte länge påhur de hade det, hur vi skulle kunna hjälpadem och hur tacksamma vi borde vara fördet vi har hemma i Sverige.

Sedan slog det mig att ingen av de äldrehade under vårat besök klagat på någotoch de verkade lyckliga och det kändesbra. De fick omsorgsfull omvårdnad ochmycket kärlek vilket verkade räcka fördem.

Veckan har gått relativt fort och sista da-gen gjorde vi hembesök hos en familj somtog hand om sin mamma. Det var mycketgripande och känslofullt när vi såg hurlångt man kan gå för att hjälpa sina kärasteoch hur mycket man är beredd att offra föratt hjälpa någon utan att förvänta sig att fånågonting tillbaka. Det kändes underbartatt få ta del av värmen och kärleken i dessafamiljers hem.

Efter besöket åkte vi hem till mina föräld-rar, sa adjö och tog en promenad hem tillmig. Det var fortfarande soligt och vi satteoss på min terrass. Det var fridfullt ute medfågelkvitter i bakgrunden.

Jag började samla mina tankar och allaintryck under resans gång. Det känns braoch jag är nöjd med allt som vi har hunnitmed på så kort tid.

I morgon åker vi hem och jag är lyckligför bara om två månader ska jag kommatillbaka med min familj.

Jag är mest nöjd att Christina och Helénehar haft det bra och har fått uppleva minkultur som är en stor del av mig. Det harvarit en underbar resa med mycket glädjeoch skratt.

– Besöket förde med sigmånga tankar och funderingar

7

pitekvarten

Bosninen betyder det materiella inte mest, på ett boende i Danmark får de

gamla som orkar vara uppe sent, ettglas likör istället för en sömntablett,medan svenskar som väljer att åld-ras i Spanien känner sig yngre änvad de i verkligheten är. Häng medpå redovisningens första dag och tadel av på hur äldreomsorgen kanfungera…

Fjorton grupper inom äldreomsorgen harunder våren gjort studieresor till länderbåde i och utanför Norden. I septembervar det dags att under fem dagar redovisaför arbetskamrater, tjänstemän och politi-ker. Det bjöds på Sangria, bosniska kakoroch lunch med internationell karaktär utepå Pite Havsbad

– Världen förändras snabbt, fort och ipositiv riktning både när det gäller poli-tik, klimat, ekonomi, stabilitet och folk-hälsa. Det är viktigt att lära sig hur andragör, att man ser och förstår att det kan fung-era annorlunda än hos oss och att man se-dan kan sätta in det i ett större samman-hang, få ett större perspektiv, sade GunnarLindberg, chef inom äldreomsorgen närhan hälsade alla välkomna.

BOSNINEN HERE WE COMEFörst ut var Hajra Pirija, Christina Lars-son och Heléne Sundberg som jobbar påKällbogården och har tillbringat tio da-gar i Hajras hemland Bosninen.

– Det var helt underbart att få träffa Har-jas varma och vackra familj. Vi har på alla

Brettkunskaps-utbyte närpersonalenredovisadesina resor

I

sätt försökt ta till oss det bosniska livet, saHeléne. Och det förmedlade de här tjeje-rna verkligen i ett härligt bildspel sombjöd på både musik, miljöer och mötenmed fantastiska människor.

SPANSKA SOLKUSTENNästa anhalt blir Spanien. Ett glas san-griaoch spanska toner. Här har Ellenor Bly-lod, Gun Åberg och Anki Bergsten varitpå besök. De vill veta varför så mångasvenskar väljer att bosätta sig här på äldredar. De besöker ett modernt trygghets-boende som heter Adorea där 60 procentav de boende är svenskar, resten syd-européer. För 12 000 kronor per månad fårman en modern lägenhet, tillgång tillmånga olika bekvämligheter, trygghets-larm, tv, Internet m m.

De möter Asta och Maud, två kvinnorhar lämnat Luleå och inte har en tanke påatt återvända. Asta var varit här i 25 år ochMaud i 47. Ellenor, Anki och Gun kliverin i olika roller och bjuder på en intervju i

tv-soffan. Vi får veta att de norrländskadamerna känner sig trygga och att medici-nerna är gratis.

– Jag skulle inte klara mig på min pensi-on hemma i Sverige, sa Asta (spelad avGun).

Det som lockar äldre nordbor till Spa-nien är bland annat bra sjukvård, klima-tet, gemenskapen, att det finns många ak-tiviteter och att man känner sig yngre?!Jo, så känns det.

GRANNLANDET DANMARKMarianne Lindgren, Gösta Bergman ochEllenor Sundström besökte Danmark.Hemtjänsten strejkade, så där blev detinget besök. Men väl ett besök på Humle-gården, en alternativ cancerklinik somdrivs i privat regi. Här råder filosofin att manska se människan som en helhet och attman ska förbättra kroppens immunförsvar.

Efter Humlegården besökte de Lotte-hemmet, ett äldreboende som drivs i pri-vat regi av en kvinna som heter Tyra Frank.Hennes filosofi är att människor föds somoriginal och dör som kopior, och det skaman inte göra på Lottehemmet. Persona-len är heart-huntad istället för head-huntad; det finns inget personalrum utannär man jobbar är man med de boende helatiden. När någon fyller år bestämmer fö-delsedagsbarnet vad som ska serveras ochhär, liksom hemma, är köket hemmets hjär-ta. Man har också valt att plocka bort alltvad sömnmedel heter och istället serverarman alla som är uppe längre än till klockannio ett glas Bailys, om de vill förstås.

Härlig variation och duktig personal påolika sätt. Både där och här hemma.

SUSANNE JACOBSSON (text och foto)

8

pitekvarten

I

Kommunala lärande-platser för långtids-arbetslösa piteborTrots en ljusare arbetsmarknadssituationde senaste åren finns det fortfarande grup-per av människor som inte lyckats etablerasig på arbetsmarknaden. Samtidigt förvän-tas en arbetskraftbrist inom Piteå Kom-mun. Här kan projektet KomLär bli vik-tigt för den enskilde individen men ävenen viktig del i framtidens kompetens-försörjning för kommunens förvaltningar.

EU-pengarProjektet går igång i mitten av augusti2008 och kommer att sträcka sig fram tillaugusti 2010. Projektägare till KomLär ärArbetsmarknadsavdelningen och övrigadeltagande förvaltningar är Fastighets- ochServicekontoret, Kultur och Fritid, Tek-nik- och Gatukontoret samt Socialförvalt-ningen. Arbetsförmedlingen finns ävenmed som samarbetspartner och finansiär iKomLär. Projektet är delfinansierat av Eu-ropeiska Socialfonden som står för drygt3 av totalt 8 miljoner.

Nya medarbetareTanken med KomLär är att nyttja det storakunnande och kompetens som finns i vårakommunala förvaltningar för att lära uppoch skola in nya medarbetare. Projektetbygger med andra ord mycket på ”learningby doing” med skillnaden att deltagarna iKomLär kommer att få sina kunskaper kart-lagda och sitt lärande dokumenterat viaOCN eller annan valideringsform.

Hög målsättningMålsättningen är att 55 personer ska deltai projektet; av dessa 55 personer skall 70%ha erhållit arbete eller påbörjat någon formav reguljär utbildning vid projektets sluti augusti 2010.

inbjudan till årets kvalitetskommun frågar arrangörer-

na av kvalitetsmässan ”Har dinkommun ett hjärta som klappar för kvali-tet?” Svaret är självklart att Piteå har etthjärta som klappar för kvalitet och Kom-munstyrelsen har beslutat att Piteå kom-mun ska ansöka som årets kvalitetskom-mun 2009.

AVTRYCK I OMVÄRLDENPiteå kommun arbetar ständigt för att ut-veckla verksamhet och service till pitebor-na och de företag som verkar här. Inomkommunen är målet att hitta modeller sompassar Piteå och piteborna. Det gör vi ge-nom lära av andra samtidigt som vi sökernya, egna lösningar. Det stämmer även inpå vårt kvalitetsarbete där vi ibland ge-nomfört nationella arbetssätt, andra gån-ger valt bort metoder eller justerat model-lerna till Piteåmodeller. Piteå är en kom-mun som tar intryck av – och ger avtrycki omvärlden.

SAMARBETET VIKTIGTKvalitetsarbetet har utvecklats över tidoch intensifierats de senaste åren. Arbetetsker i samarbete mellan politiker och tjäns-temän, mellan majoritet och opposition

och genom att lyssna på piteborna och deåsikter som de uttrycker i olika dialogeroch undersökningar. Utveckling av vårtarbete är inte färdigt och kommer att fort-sätta många år till.

– Vårt arbete har gett resultat och nu kän-ner vi oss mogna att ansöka om ”Åretskvalitetskommun 2009”, säger HelenaStenberg, kommunalråd.

VAD HÄNDER EFTER ANSÖKANUnder hösten 2008 ska en ansökan medkommunens egenbeskrivning skickas ochen utvärdering enligt Kommunkompassengenomföras. I mars 2009 nomineras 3-5kommuner som ska granskas ytterligare,och under kvalitetsmässan i Göteborghösten 2009 utses slutligen den som fårutmärkelsen Årets kvalitetskommun 2009.

– Det är bara att hålla tummarna att Pi-teå kommer att vara med bland de nomi-nerade kommunerna”, säger ekonomichefMats Berg som leder arbetet med att ut-veckla kommunens kvalitetsarbete.

RESULTAT OCH KVALITETVill Du veta mer gå in på vår webbsidawww.pitea.se/resultatResultat och kvalitet från våra verksam-heter presenteras kontinuerligt.

Repris Återvinning presenterar en del av sinverksamhet på webben www.pitea.se/repris/fyndmarknadBesökare kan sitta hemma och se mer detal-jerad information om vad som finns att köpai butiken.

Reprisen på webben

Piteå siktar på att bli åretskvalitetskommun 2009

9

pitekvarten

Det lönar sig att varadelaktig i Piteå Kommun

lla kan påverka kommunens budget. Genom att svara på enkäter, lämna synpunkter, komma med medborgarförslag,via intresseorganisationer samt de ungas åsikter på Unga

tycker. Budgeten 2009 har påverkats av medborgarnas åsikter.

Helena Stenberg tycker att det känns viktigt att ta hänsyn till de frågor som engagerarpiteborna. Att både positiva och negativa saker kommer fram i olika enkäter ochundersökningar. Och hon uppmanar alla att vara delaktiga i byggandet av det framtidaPiteå.

– Vi har ett gemensamt ansvar för utvecklingen i vår kommun så alla åsikter, syn-punkter och förslag är värdefulla, även om inte alla kan få som man vill.

A

”Unga i Piteå tycker”påverkade kommunens budget

Pitebornas åsiktergav effekter

Under 2007 genomfördes Unga i Piteå tycker för förstagången. Politikerna tog hänsyn till ungas åsikter i bud-geten genom att besluta om:· Mer pengar till kollektivtrafiken· Mer pengar till gång- och cykelvägar· Mötesplats i Rosvik· Matråd där elevrepresentanter deltar ska bildas· Projekt för Ungas hälsa

De åsikter som piteborna angett i SCB:smedborgarenkät har också påverkatbudgetarbetet:· Mer pengar till gatuunderhåll· Mer pengar till socialtjänsten· Mer pengar till gång- och cykelvägar· Mer pengar till kollektivtrafik· Utveckling

– Vi har ettgemensamtansvar förutvecklingen ivår kommun,säger kommunal-rådet HelenaStenberg.

Från Öjagårdens äldreboende, arbetslaget ÖJA, har två tjejersprungit Stockholm Marathon 2008, nämligen Karina Wester-lund-Sandström och Linda Eriksson. Det var andra gången förKarina och fjärde gången för Linda. Linda hade i år tiden 3.41.46och med den tiden var hon tredje bästa kvinna i Norrbotten.Karina hade tiden 5.18.21 vilket är imponerande då hon börjademed löpning först vid 48 års ålder.

Av ett arbetslag på 16 personer utgör dessa kvinnliga mara-thonlöpare 12.5 % av personalstyrkan, vilket är en ganska högprocent jämfört med andra arbetsplatser.

Ett stort grattis från imponerade arbetskamrater!

Marathon-tjejer

10

pitekvarten

Kommunensmentor-program

– ett stöd iledarrollen

r du ledare? Skulle du tycka att det vore bra att ha ett bollplank och någon att reflektera tillsammans

med utanför den egna gruppen? Sedan ett par år till-baka pågår ett mentorsprogram i kommunen. Alla som är ledarekan anmäla sitt intresse, antingen att vara mentor eller att få enmentor. Mentorsprogrammet började som en del i Pitesund mentanken är att programmet ska fortsätta även när Pitesund upphörsom projekt.

– Ingen ska behöva känna att man ska ”mörka” att man har enmentor, för det här handlar om mentalhygien, säger AgnetaJohansson till vardags avdelningschef för handikappomsorgen somtillsammans med Ewa Degerman koordinerar mentorsprogrammet.Så är du intresserad, ta kontakt med Ewa Degerman på anknytning62 64. Här nedan delar de ledare som idag är mentorer med sig avsina tankar kring mentorskapet.

HANS HANSSON

Varför mentor?33 års erfarenhet som arbetsledare på olika nivåer och vet behovetav bollplank och externa bilder och idéer på det egna ledarskapet.Inte minst kontinuiteten är en fördel med mentorsskapet till skill-nad från enstaka utbildnings/konferensdeltagande. Bra för egnaledarskapet att få insikt i andras villkor och förutsättningar.

Vad jag vill?Ge förutsättningar för mottagaren till egna reflexioner över sitt le-darskap. Genom dialog samt genom att ställa de ”rätta” frågornautgöra ett stöd för den enskilde arbetsledaren. Som mentor vill jagge ledaren en positiv känsla kring sitt ledarskap.

Ä

AGNETA JOHANSSON

Varför mentor?Som mentor vill jag stödja andra chefer till personlig utveckling såatt de blir de personer de egentligen är. Genom att förstå sig självoch sina egna reaktioner bättre orkar de flesta också med sin arbets-situation bättre. Om cheferna orkar med sin arbetssituation bättreoch på ett mera medvetet personligt plan bidrar det till en stabilareorganisation med färre destruktiva konflikter. Det i sin tur bidrar tillatt fler kan ha fokus på sina egentliga arbetsuppgifter och i slut-änden bidrar det till att kraften i organisationen kanaliseras tillnågot bra för dem vi arbetar för.

Vad vill jag med mitt mentorskap?Jag vill bidra till att Piteå kommun får chefer med god självkänne-dom så att de kan bidra till en produktiv och resultatorienteradverksamhet, med fokus på Piteå kommuns medborgare.

HANS HANSSON AGNETA JOHANSSON

ANN MARKSTRÖM CHRISTER LARU

GUNBRITT JOHANSSON PER LENNDIN

GERD SÄVENSTEDT (text och foto)

11

pitekvarten

ARKIVhörnanC E N T R A L A R K I V E T

Piteå Skarpskyttekår juni 1864 vid generalmajor Nauckhoffsårliga inspektionsbesök

Det frivilligaförsvaretPiteå Skarpskyttekår var en frivillig försvarsrörelse och bildades1861 främst på initiativ av vice rektorn Axel Lundström. Kåren vardet första i sitt slag i Norrbotten. Att tyngdpunkten kom att ligga iPiteå berodde på nära kontakter med den på Pitholmsheden för-lagda fältjägarkårens ledning.

Den 5 februari 1861 fastställdes riktlinjerna – en inträdesavgift på3 riksdaler för ståndspersoner och 1 för allmoge. Årsavgiften be-stämdes till 2 riksdaler respektive 50 öre.

Sommaren 1863 tog skarpskytterörelsen fart i Pitebygden, drygt40 man anmälde sig som aktiva medlemmar. Intresset spreds äventill byarna Långnäs, Böle och Alter och samövningar ägde rummellan stadens och landsförsamlingens skyttar. 1863 hadeskyttegillet 272 medlemmar i dåvarande Piteå socken.

Skarpskyttekårens fana med nationalflaggan som grund är hand-broderad och försedd med Piteås vapen, mottot ”För hemmet” samtkronor i varje hörn. Spetsen har Karl XV:s monogram. Fanan över-lämnades till Piteå stads Drätselkammare 1891 och finns i kom-munens ägo än i dag.

GUNBRITT JOHANSSON

Varför mentor?Jag har ett stort intresse av människor och deras utveckling och villgärna dela med mig av mina erfarenheter från mitt arbete som le-dare och chef. Både det som har varit gott och fruktbart, men ävendet som varit svårt och jobbigt.Vad vill jag med mitt mentorskap?Det är viktigt att få växa och bli trygg i sin ledarroll och jag villgärna bidra till att ge någon den möjligheten.

PER LENNDIN

Varför mentor?För att jag med min erfarenhet tror att jag har något att ge till nyan-ställda och ej så rutinerade chefer. Dessutom är jag intresserad avledarskap både inom yrkeslivet och inom idrotten. Jag är ocksåövertygad om att en dialog med en annan chef ger mig själv väldigtmycket i mitt eget ledarskap.Vad vill jag med mitt mentorskap?Jag vill utveckla mitt eget ledarskap och mig själv som person medhjälp av mentorskapet och förhoppningsvis också kunna ge nå-gon form av utveckling till min adept. Dessutom tror jag väldigtmycket på mentorskapet som en bra form för ledarskapsutvecklingoch hoppas därför att mentorskapet inom Piteå Kommun utvecklastill att bli en vanlig form för chefsutveckling av alla nya cheferinom kommunen.

CHRISTER LARU

Varför mentor?Jag har själv haft mentor under ett år. För mig var det oerhört bra,utvecklande och lärorikt. Att anmäla sig till Kommunens mentors-program är för mig ett sätt att ”bjuda igen” och förhoppningsvis pånågot sätt kunna bidra med något till någons utveckling.Vad vill jag med mitt mentorskap?Jag vill tillsammans med min adept titta på den ”vardag” vi harsom chef – att vrida och vända på situationer, förhållningssätt ochproblem som vi stöter på i det dagliga arbetet. Jag har förstått attmin styrka ligger i att se helheter och att ändra perspektiv d.v.s sesaker och ting på ett annat sätt - ur en annan vinkel. Jag vet att jaghar mycket att lära av min adept så mentorskapet blir därför ocksåen viktig del i min egen utveckling.

ANN MARKSTRÖM

Varför mentor?Jag är intresserad av möten med människor och vad som händer imötet.Vad vill jag med mitt mentorskap?Som mentor vill jag visa på att något händer när jag tillsammansmed en annan person lyfter ut det som jag funderar på. Min uppgiftär att stötta, bekräfta, hjälpa till att sortera och öppna för möjlighe-ter. I mötet blir perspektivet bredare. ”När jag säger högt vad jagtänker så blir det klarare vad jag tänker.”

12

pitekvarten

ommaren i Piteå harvarit fullspäckad medevenemang och nu har

arbetet med sammanställningenstartat. Till sommarevenemangenhör bl a Öjeby kyrkmarknad, lopp-marknaderna i Badhusparken, PiteåSummer Games, Stora Nolia, PiteåDansar och Ler och Festspelen i PiteÄlvdal. Sedan ska vi inte glömma be-söket av den exklusiva lyxkryssaren.

– Vi Pitebor kan klappa oss självapå axeln och vara stolta över att vårstad står värd för alla dessa arran-gemang, säger Katarina Johanssonvid turistbyrån i Piteå.

En ny syn för piteborna var, som ovannämnts, den lyxkryssare som anlöpte Hara-holmens hamn med 800 förväntansfullaengelsmän ombord. De togs emot av re-presentanter från Piteå och slussades se-dan smidigt ut på stadsvandringar, palt-kalas och turer till Storforsen vilka visadesig bli rena succéer.

– Detta arrangemang var helt nytt föross, men vi gläder oss åt att alla inblan-dade gjorde ett kanonjobb och att kryssa-ren kommer tillbaka nästa sommar, berät-tar Katarina.

IMPONERADESom vanligt har sommaren dominerats avturister från vårt grannland i väster. Pitehavsbad har återigen haft en rekord-sommar och arbetet med att utvärdera ochta fram statistik pågår. Under hösten pågåräven jobbet med att paketera komplette-rande upplevelsepaket.

– Vi kan klappa osssjälva på axeln

S – Alla turister är imponerade över Piteåshantverkskultur och detta vill vi ta fastapå, förklarar Katarina. Tillsammans medvåra duktiga entreprenörer inom äventyr,upplevelser med lugn, spänning och adre-nalin tillsammans med yrkesskickligahantverkare ger möjligheter till fantas-tiska upplevelser.

SÄLSAFARI OCH SIGHTSEEINGFör de turister som ville andas frisk havs-luft och samtidigt få mötas av fantastiskavyer erbjöds denna sommar fem veckorsmöjlighet att ta sig ut i skärgården medturbåten m/s Favourite. Turer som denpolulära sälsafarin, Pite Rönnskär, Sten-skär, Pite Älvtur samt en sightseeingturfrån norra hamn till södra hamn fanns attvälja mellan.

– Tillsammans med Stenskär är dessavåra populäraste turistmål i skärgården,men jag vill även slå ett slag för öarnaBaggen och Vargön, säger Katarina. Vadmånga inte än har upptäckt är att man kanhyra stugor på öarna både sommar- ochvintertid. De är självhushållsstugor medfyra bäddar, gasolkök, kamin, utegrill-platser och dessutom finns vedeldad bastuoch ved..

PRIVATA UTHYRAREAvslutningsvis vill Katarina och de öv-riga på turistbyrån tacka alla de privat-personer som hyrt ut sina bostäder till tu-risterna i sommar vid evenemang där vi iövrigt haft fullbelagt.

– Antalet objekt ökar varje år och utanmöjligheten att hyra ut dessa logiplatsertror jag vi hade fått svårt att klara allasommararrangemang.

JACOB JOHANSSON

S O M M A R E V E N E M A N G E NVARFÖR FLYTTADE DU

TILL PITEÅ?

Lars Öqvist, 84 år, har lämnat Sävar ochUmeå.– Det känns verkligen som att flytta hemeftersom jag har bott här 52 år av mitt liv.Satt förresten i kommunstyrelsen i Piteåpå den tiden. Och jag har bott både i Laxå,Krokom och Sävar och ingen kommun haruppmärksammat sina nyinflyttade – det skava´ Piteå.

Maureen Hellsten, 27 år, kommer ur-sprungligen från Kenya.– Det var kärleken som fick mig till Piteå.Och jag trivs jättebra, även om jag integillar kylan.

Fredrik Weiland, 33 år, tillbaka i Piteå ef-ter 8 år i Stockholm.– Ja äntligen, jag ville hem till lugnet ochskogen. Och när min fru fick jobb som eko-parksamordnare flyttade vi upp. Själv fickjag jobb på ETC.

Inflyttningsfest 2008

13

pitekvarten

B ättre och bättre dag för dag… Ja, så kan utvecklingen

för sjukfrånvaron faktiskt beskrivas.Vid juni månad utgång låg sjukfrån-varon på strax under 9 procent.

Piteå kommun har inte haft några trevligasiffror att visa upp under senare år.Jämfört med andra kommuner, såväl i Norr-botten som i riket som helhet, har sjuk-frånvaron legat på en alldeles för hög nivå.Nu pekar kurvan åt rätt håll, vilket gläderbland andra Jenny Axelsson, personal-strateg.

2003 2008

S J U K F R Å N V A R O N

Nu går det åträtt håll

– När vi summerade sjukfrånvaron i junilåg den på 8,8 procent. Det är alltså be-tydligt bättre än t ex 2003 då frånvaronuppgick till drygt 13 procent.

– Men vi har fortfarande en bit kvar föratt komma ner till rikssnittet, fortsätterJenny och konstaterar att då krävs att sjuk-frånvaron pressas ner till 6-7 procent.

REHABARBETET VIKTIGTVad ligger då bakom den positiva tren-den?

– Att vi jobbar på flera fronter. Vi satsarpå det förebyggande arbetet samtidigt somvi anstränger oss ordentligt när det gällerrehabiliteringsinsatser. Just rehabarbetetär viktigt; ju förr vi lyckas komma i gång,desto större möjligheter att lyckas.

Med rehabiliteringskonsulent AnnMarkström i spetsen fortsätter nu den sats-ningen. Bland kommunens anställdafinns 210 personer som är långtidssjuka(sjukdomstid mer än 59 dagar).

Samtliga dessa, uppdelade i mindre grup-per, kommer att kallas till en träff.

– I egenskap av arbetsgivare är kom-munen förstås angelägen om att behållakontakten med de sjukskrivna. Kontak-ten med arbetsplatsen är en värdefull del irehabarbetet och samtidigt får vi ett till-fälle att informera om olika saker, t ex nyaregler och lagar på arbetsmarknaden, sä-ger Ann Markström som träffade den för-sta gruppen i början av september.

BO STAFFAN JOHANSSON

Jenny Axelsson noterar att sjukfrånvaronminskar bland kommunens anställda.

VARFÖR FLYTTADE DU

TILL PITEÅ?

Wilma Falkman, 4 år, från Västerås– Min pappa fick jobb på Pilkington, sådärför bor vi här. Jag har hittat många nyakompisar på dagiset Trollsländan.

Allan Sandman, 74 år, nybliven pitebo somlämnat Norrköping efter 31 år.– Jaa du, det var kärlekens dragningskraft,säger han och skrattar gott. Människornahär är öppnare och trevligare än i Norrkö-ping.

Birgitta Göras, 71 år, f d Vidsel.– Jag har alltid tyckt om Piteå, lagom storstad och trevligt folk. Vi hade bestämt ossför att när vi säljer huset då flyttar vi tillPiteå. Och så blev det. Det känns riktigtbra. Dessutom bor två av våra söner ocksåhär.

Inflyttningsfest 2008

14

pitekvarten

Det är ett glatt gäng som sammanstrålarpå jobbet en måndagmorgon i september.Ingbritt är alkoholhandläggare medanJennie Bogren, Ellinor Sundström, EvaAndersson, Ewa Grönberg och Tarja Nils-son jobbar som arbetsledare inom hem-tjänsten. Gunilla Björkman, som också ärmed i gänget jobbar sedan en tid som vård-lärare i Älvsbyn och Annika Morén, ävenhon arbetsledare i hemtjänsten

– Men Annika stannade hemma i år ef-tersom hon var bjuden på bröllop. Nor-malt är det inte mycket som får går förevår fjällresa, säger Ewa Grönberg.

SUPERNÖJDADe har vandrat i fjällen tillsammans mångagånger, både i Björkliden, Katterjokk,Tärnaby och Hemavan. De åker alltid torsdag eftermiddag och kommer hem söndagkväll. I år föll valet på Kittelfjäll eftersom

G J O R D E ” I N B R OT T ” I P O L I S F Ö R E N I N G E N S F J Ä L L S T U G A

Handlingskraftiga fjällbrudarmed smak för det goda

portbehå, skavsårs- plåster och svarta oliver – det och mycket mer

packades med när tjejerna frånsocialtjästen åkte iväg på sin årligafjällresa. Och trots att de kom hemsent i går kväll längtar de redan tillnästa år.

– Man får en sådan kick och vihar så roligt tillsammans både föreoch efter, säger Ingbritt Dahlquist.

S

Jennie Bogrens syster har en stuga där.– Det var lite spännande för mig vad de

andra skulle tycka, både om boendet ochom vandringslederna, säger Jennie somkan känna sig helt lugn.

Alla är supernöjda. Men vart de styrkosan nästa år då de ska fira 10-årsjubileumåterstår att se. Men ett är säkert och det äratt det blir en resa med frisk luft, mångaglada miner och vacker natur.

– I år var första gången vi hade strålandesol alla tre dagarna. Helt underbart, sägerEwa Grönberg som kallar sig själv ”avnaturen lat” men hon vill för sitt liv intemissa den här resan.

– Det är sådan härlig gemenskap. Ävenom vi är olika och åldrarna varierar från36 till 63 känns det ändå som att vi är rättlika. Alla är handlingskraftiga, ingen avoss är omständlig och det är aldrig någrasura miner.

15

pitekvarten

Vad är då bakgrunden till denna gymna-siesamverkan?

– Det finns egentligen tre orsaker tillvarför man började titta på en samverkan,berättar Thomas. Det handlar om mins-kande elevkullar, en ökande konkurrensav friskolor samt en gemensam strävan attförbereda eleverna i fyrkanten på inträdetpå arbetsmarknaden.

GRANSKNINGENS ASPEKTERMed de givna premisserna som utgångs-punkt beslöt sig Thomas för att granskagymnasiesamverkan ur tre perspektiv: Hurser det politiska stödet ut för samverkan?Hur ser elevernas inflytande ut? Hur harsamverkansavtalet kommunicerats till rek-torer, studie- och yrkesvägledare samtelever?

– Jag fann att det råder politisk oenig-het mellan vissa kommuner gällande enhandfull kärnfrågor, berättar Thomas. Det-ta kan få som effekt att processen stannarupp och ”korkar igen.”

– Vad gäller brukarinflytandet finns dethögt ställda ambitioner med årliga sam-råd och etableringar av råd för elev-demokrati. Jag kan dock konstatera attverkställigheten hittills har varit förhål-landevis svag och att det därför finns ut-rymme för förbättring på detta avtals-område, fortsätter han. Hur har då politi-ker och chefstjänstemän i beslutsfattandepositioner lyckats förmedla avtalet?

– De har varit tämligen lyckosamma iförmedlingen av avtalet, förklarar Thomas.Rektorerna har gjorts delaktiga i gymna-

I april 2008 fick Thomas Johansson, utredare vidKultur & Fritid i Piteå, i uppdrag att utvärdera dengymnasiesamverkan som pågått mellan Fyrkants-kommunerna de senaste två läsåren. Målet var attkontrollera om den aktuella samverkan är till gagnför eleverna i Fyrkanten med utgångspunkt i deavtal och protokoll som ligger till grund fördensamma.

Hur fungerar gymnasie-samverkan i Fyrkanten?

siesamverkan och deltar i diskussionerkring utbildningarnas omfattning och in-riktning. Dessutom har man jobbat brettmed sin marknadsföring till eleverna i åk9 som kan ta del av skriftlig och elektroniskinformation samt medverka vid gymna-sieskolornas ”öppet hus”-tillfällen. Detkvarstår dock frågetecken kring de vill-kor som studie- och yrkesvägledarna harjobbat under.

BEGRÄNSAT FLÖDEGymnasiesamverkan har som avsikt attundanröja en rad strukturella hinder förelevers rörelser inom Fyrkanten. Hur serdå verkningsgraden ut efter implemente-ringen av avtalet?

– Än så länge är det ett svagt flöde avelever över kommungränserna, berättarThomas och fortsätter. Detta kan bero påden korta tid som samverkan faktiskt harvarit igång eller att många elever helt en-kelt föredrar att stanna på hemorten, fort-sätter han. Slutsatsen blir att samverkanhittills haft ett begränsat genomslag påeleverna i fyrkanten.

Ett nytt läsår har precis tagit sin börjanoch förhoppningsvis kan Thomas objek-tiva granskning av gymnasiesamverkaninom fyrkanten leda till framtida förbätt-ringar för alla inblandade parter.

JACOB JOHANSSON (text och foto)

– Ja, det känns som att vi är världens bästakompisar, säger Tarja Nilsson, äldst i gän-get. Det är lugn och vackert och allt bararinner ifrån en när man går i fjällen. Sedanså skrattar vi och surrar och kan också hadjupa samtal med varandra. Alla bjuder påsig själva och vi känner ett stort förtro-ende för varandra.

”INBROTT” HOS POLISENEn episod som de minns är en mörk höst-kväll för ett par år sedan då de tvingadeslåna en yxa för att ta sig in i polisföre-ningens fjällstuga, som de hade hyrt.

– Vad skulle vi göra? De före oss hadelåst in nyckeln. Men vi hade ringt polisenoch fått klartecken att det var ok att vihögg oss in. Minen på mannen som mot-strävigt lånade ut sin yxa glömmer vi inte,säger de och skrattar.

TRERÄTTERSMIDDAGAROavsett inbrott eller tuffa vandringslederfungerar samarbetet perfekt. Tarja ser tillatt allas skor är torra på morgonen, Jenniepeppar och ger mer ork medan Ingbritt,som dessutom är scout, är gruppens orga-nisatör. Hon gör listor, fotar och dokumen-terar medan matinköp och middagar görstillsammans. Glöm storkok och stekt palt.Här är det trerättersmiddagar som gäller.En snabb titt på menyn och du förstår:Torsdag: Middag på restaurang på vägen.Fredag: Hummercockétte, grillad entre-coté vinrisotto och varm frukt med glass.Lördag: Ensaladia rusa (spansk förrätt),sjötunga Walewska och hallonbakelse.Söndag: Pastasallad med rester och smör-gås.

JULBAKMen innan de börjar planera nästa års resaväntar en skön kväll med foton och film,och innan första advent blir det gemen-samt julbak.

– Jo, för ett par år sedan när jag var sjuk-skriven för axlar och nacke, lagom till, julerbjöd sig det här härliga gänget att hjälpatill, berättar Ingbritt. Och sedan dess harvi fortsatt med det. Helt perfekt och be-tydligt roligare!

SUSANNE JACOBSSON(text)

INGBRITT DAHLQUIST(foto)

16

pitekvarten

– Särskilt kvinnor med bra idéer tror oftaatt idéerna inte är värda någon större upp-märksam, säger Ewa Degerstedt som till-sammans med Eva-Britt Norberg jobbarprojektet som är finansierat av EU ochALMI Företagspartner Nord AB, där blandannat Piteå kommun är medfinansiär.Innovationer i Norr har fått 10 miljonerför att under tre år stimulera till utveck-ling av produkter och tjänster för vård,omsorg och hälsa.

STORA MÖJLIGHETERPå Ewas rum hänger två anslagstavlorfulla av produkter som utvecklats för attgöra arbetet lättare inom vård och omsorg.De har exempel på helt nya produkter ochandra som är en vidareutveckling av pro-dukter som redan finns. En av de senasteprodukterna är ett bäddkoncept. Ett kon-cept som de tror ska kunna utvecklas såatt det även passar hotellbranschen.

– Vi lever längre och vi kommer att fåallt mer av vården i våra hem, som vi ab-solut inte vill ska se ut som en vårdinrätt-ning, säger Eva- Britt som menar att detfinns en enorm potential att utveckla bådetjänster och produkter för hemsjukvården.

Hur går det till rent praktiskt, undrarjag?

– Har man en idé så tar man kontaktmed oss, säger Ewa. Som en trygghet föridégivaren så skrivs ett sekretessavtal, senhjälper vi till att göra en sökning för att seom det finns några liknande produkter påvärldsmarknaden. Vi hjälper till att hittadesigners, utvärdera produkten och ävenatt få kontakt med bra företag som skullekunna vara intresserade av att tillverkaoch marknadsföra.

ÖRONMÄRKTA PENGARI år och nästa så finns det öronmärktapengar i projektet för kvinnor som haridéer inom vård, omsorg och hälsosektornoch som bedöms vara utvecklingsbara.För dessa finns en möjlighet att få ekono-miskt stöd med max 75 000 kronor. Pengarsom kan användas till att söka patent,köpa expertkompetens, göra en förstudieeller en utvärdering av produkten.- Vår uppgift är att underlätta för kvin-norna, så att de ska kunna ta sina godaidéer ut på marknaden, säger Eva-Brittsom menar att de flesta av kvinnorna deträffat på och som jobbar inom vården,inte i första hand vill bli egna företagare

utan vill bara få en möjlighet att ta sin idévidare.

– Men det är väl inte så dumt att kunnatjäna några extra kronor på en idé man varitmed att utveckla, säger hon och hoppasatt kvinnor ska bättre lära sig värdera deegna idéerna.

ÄVEN MÄN?Men männen då, får inte de komma mednågra idéer?

– Jo självklart, vi tar god hand om derasídéer också, säger Ewa .

– Men då slussas de till den ordinarieverksamheten, för i det här projektet vän-der vi oss speciellt till underrepresenteradegrupper, som kvinnor, unga och invand-rare.

Projektet pågår även under nästa år, så

har du en idé du vill testa, en produkt elleren tjänst, så tveka inte, kontakta Innova-tioner i Norr som har kontor både i Skel-lefteå och i Luleå

– Vi svarar på anrop, säger Ewa och Eva-Britt i mun på varandra. Ingen idé är förliten, inget problem för stort eller för litet.Ibland räcker det med att få ett bollplankoch ibland så leder det till utvecklade pro-dukter vi ser på marknaden.

Kontakta:Agneta Löf 070-586 79 29Eva-Britt Norberg 073-800 34 26Ewa Degerstedt 070-554 12 73 e-postförnamn.efternamn@almi.se

GERD SÄVENSTEDT(text och foto)

Kan hon - kan jag !?

obbar du inom vården? Har du en idé du har utvecklateller vill utveckla? Har du ett problem i jobbet som

behöver lösas? Då kanske ett möte med projektledarna avInnovationer i Norr är någonting för dig?

I

17

pitekvarten

Idésmedjan

D

Förslagsverksamhetens bedömningsgruppbeslöt vid sitt senaste sammanträde att pre-miera 10 förslag med totalt 36 100 kronor.

Leif Persson, Belysning på trappautomat.Torgny Magnusson, Minicall som infor-mationsverktyg.Kvalitetsgruppen Hk c/o Annica LagerskogArbetsmetoder, rutiner vid inflyttning inomhandikappomsorgen.Personal Öjagruppen c/o Gunvor Ahlin,Minnesbok inom äldreomsorgen.Eva Sonnenschine, Leif Lindgren, Trapp-grind inom äldreomsorgen.Eva Sonnenschine, Leif Lindgren, Hand-tag för källsorteringsvagn.Personal Cypressens Förskola. c/o SivLindvall, Tyst legobord/låda.Linda Eriksson, Karina W-Sandström,Krister Pettersson, Hjul på lyftstol till bas-säng.Karina W-Sandström, Inger Österberg,Intyg ferieungdom.Cecilia Björklund, Klädnypor som hand-dukshållare.

Öjagruppen enflitig idékläckare

En kvintett idékläckare vid Öjagården. Här ser vi Inger Österberg, Karin Svensson,Carita Westin Nilsson, Karina W-Sandström och Gunvor Ahlin.

et började med kläd-nypor och därefter harÖjagruppen varit en

flitig inlämnare av förslag som syftartill förbättringar i verksamheten.

– Mer än hälften av våra förslaghar blivit belönade, säger några nöj-da representanter för gruppen.

Efter klädnyporna, som underlättar ocheffektiviserar märkningen av de boendestvätt, har Öjagruppen bidragit med ettjämnt flöde av förbättringstips. Det hand-lar om översiktskarta, blöjbank, fall-rapport, personalkartotek, måltidskortmed foto, dokumentation om hot ochvåld, id-märkning av trygghetslarm, kon-troll av brandlakan, minnesbok för av-lidna...

PITEKVARTENFörslagen har i de flesta fall fått en positivbehandling och belönats av förslagsverk-samhetens bedömningsgrupp.

– För några år sedan såg vi en artikel i

Pitekvarten som berättade om möjlighe-ten att lämna in förslag och eventuellt fåpengar. Det var s a s starten för vårt in-tresse när det gäller att kläcka nya idéeroch lämna in förslag, berättar en kvintettur Öjagruppen och summerar penning-belöningen till ca 20 000 kr, pengar somanvänds vid gemensamma aktiviteter.

Belöningarna blir något av guldkorn ivardagen.

– Alla strävar vi mot samma mål och igruppen har vi en otroligt bra samman-hållning.

TIPSBANKÄven om gruppen oftast når framgång närbedömningsgruppen träffas, blir det tum-men ner för vissa förslag.

– Men det betyder inte att förslagenläggs på is. De förslag som inte belönaskommer också till användning i vår verk-samhet, förklarar Öjagruppens represen-tanter och låter samtidigt förstå att förslags-verksamheten bidrar med många goda tipsfrån andra håll som kan användas i det dag-liga arbetet.

BO STAFFAN JOHANSSON

Piteå och Lomma kommer att föreläsa hurde två kommunerna använt sig av resulta-ten från ”Din kommuns resultat i korthet”.Piteå representeras av Helena Stenberg ochAnna Lena Pogulis.

Piteå har använt sitt resultat i:- Årsredovisning som en del i besluts-underlaget för Verksamhetsplan och bud-get 2009-2011- ”Värt att veta om din kommun”, som endel i medborgardialogen- Information i Pitekvarten

Konferensen ”5th Quality Conference”anordnas inom ramen för EU:s förvaltnings-politiska samarbete EPAN går av stapeln iParis den 20–22 oktober 2008. Under kon-ferensen möts cirka 1 500 deltagare fråneuropeiska länder för att diskutera förvalt-ningspolitik och verksamhetsutveckling itre dagar.

Du som vill läsa mer om ”Piteås resultat ikorthet” kan gå in och titta på resultatsidanwww.pitea.se/resultat

PARIS NÄSTA. . .

18

pitekvarten

E Projektet startade 2002 när man börjadefundera på hur man skulle locka fler attjobba inom vård och omsorg med tankepå det framtida personalbehovet, och sam-tidigt verkställa kommunens jämställd-hetsplan där det framgår att alla anställ-ningar senast 2008 ska bygga på heltid –med möjlighet till deltid för den som vill.

MÅNGA FRISKA DIALOGERSammanlagt har över 100 arbetslag berörtsoch förankringsprocessen har varit lång.

– Det har varit otroligt mycket dialogute på arbetsplatserna, förklarar socialchefGunnar Ericsson, som suttit som ordföran-de i styrgruppen.

– Vi har känt stor delaktighet och entu-siasm ute i verksamheterna. Det är ju desom jobbar där ute i verkligheten som kanhjälpa till och hitta fungerande lösningar.Samverkan har varit en otroligt viktigframgångsfaktor för att hitta organisato-riska lösningar som håller över tid, sägerprojektledare Lars-Gunnar Bergman.

– Och så har vi hela tiden haft en frisk-het i dialogen, tillägger Gunnar. Ingen harsuttit på sin egen kammare och tänkt utannågon färdig lösning, utan här har arbets-givare, fack och arbetstagare samlats ochtänkt tillsammans. Vi har sett gemensammaproblem och hittat gemensamma lösnin-gar.

VIKTIGT TRENDBROTTPå grund av arbetets karaktär och speci-ella arbetsvillkor omfattas inte personligaassistenter och de som arbetar journatt avhel-del. Men styrgruppen, som bestått av

Här är heltid en rättighetoch deltid en möjlighet

P ITEÅ KOMMUN EN ATTRAKT IV ARBETSGIVARE

fter sju års samarbete är Hel-delprojektet i mål och flaggan i topp. 600 deltidsanställda inom socialtjänsten har fått heltid och 1 100 har kunnat påverka sin egen arbetstid.

– Det känns riktigt roligt att vi kunnat förbättra arbetsvillkoren för såmånga, säger socialchef Gunnar Ericsson.

Lars-GunnarBergman, GunLundström, Anna-Lena Eriksson,Ingbritt Dahlqvistoch Gunnar Erics-son från Hel-del-projektets styrgruppär glada att de lyc-kats omvandla 600deltidsanställningartill heltid.

19

pitekvarten

Siv Öhlund

Foto

: Sus

anne

Jaco

bsso

n

KONSUMENT-RUTAN

representanter från Kommunal, Vård-förbundet, SKTF och ledare inom social-tjänsten och personalenheten, känner sigriktigt nöjda med resultatet. Så gott somalla inom socialtjänsten har idag en hel-tidsanställning i botten utan att det med-fört några merkostnader.

”Det här känns somett riktigt och viktigt

trendbrott”

– Jag måste säga att det här känns somett riktigt och viktigt trendbrott. Vi ärsnudd på unika som kan erbjuda en hel-tid i botten, säger Anna-Lena Eriksson,Kommunal sektion 4.

FRÅNVARO I TIMMARHel-delprojektet har väckt många frågorunder resans gång och därför har styr-gruppen jobbat parallellt i ett projekt somde kallat ”Månadsschema”. Här har dejobbat med delar som rört planerings- ochschemahjälpmedel, frånvarohantering itimmar, schemaperiodernas längd, per-sonaladministrativa system, självservice,användarstöd och ansvarsfördelningt.Men i höst har den här styrgruppen gjortsitt och de frågor som lever vidare kom-mer framöver att hanteras i den befintligaorganisationen och i olika samverkans-grupper.

Vill du veta mer om Hel-delprojektet?Kontakta Lars-Gunnar Bergman,tel 0911-69 62 60 eller mejla:lars-gunnar.bergman@soc.pitea.se

SUSANNE JACOBSSON(text och bild)

Ny MarknadsföringslagDen 1 juli 2008 började en ny marknadsföringslag att gälla. Den nya lagenbygger på ett EG-direktiv om otillbörliga affärsmetoder vilket på sikt innebäratt samma regler kommer att gälla i hela den europeiska unionen.

Förstärkningar· En så kallad svart lista har skapats. Där finns 31 marknadsföringsmetodersamlade som alltid är förbjudna· Den nya lagen gäller även efter att ett köp har gjorts. Om en konsument tillexempel får felaktig information om sin reklamationsrätt efter ett köp är det ettbrott mot lagen.· Förbud mot aggressiva affärsmetoder är nu infört i lagen.· EG-direktivet måste föras in i samtliga medlemsländers lagstiftning. Tolk-ningen av direktivet kan dock till en början skilja mellan länderna. På sikt skalagstiftningen på marknadsföringsområdet vara snarlik i samtliga 27 medlems-länder.· Om marknadsföringen innehåller både en produkt och pris måste annan infor-mation också finnas med. Det handlar till exempel om produktens utmärkandeegenskaper, ångerrätt och annonsörens identitet och adress.

Försvagningar· Det blir mer tillåtande att göra överdrifter i marknadsföring men en överdriftfår inte vilseleda konsumenter.· Viss information får utelämnas i marknadsföring i TV och radio. Eftersom TVoch radio ger marknadsföraren begränsat med tid behöver inte all informationfinnas med där. Den utelämnade informationen får dock inte innebära att konsu-menten blir vilseledd.· Nivån för vad som anses bryta mot god marknadsföringssed eller vad somanses vara vilseledande eller aggressiv marknadsföring höjs.· En följd av den nya marknadsföringslagen är att prisinformationslagen för-svagas. Nu är det endast ett krav att lämna prisinformation på stället där produk-ten säljs.

Övriga förändringar· Den tidigare lagen tvingade annonsörer att ha med viss information som varväsentlig ur konsumentsynpunkt. Den nya lagen anger i stället att marknadsfö-ringen inte får vilseleda konsumenter genom att utelämna information så attmarknadsföringen blir oklar, obegriplig eller tvetydig.

Läs mer om nya Marknadsföringslagen på www.konsumentverket.se

SISTA SIDAN

Under vänortsfirandet ställdes fotoutställ-ningen ”Leva och bo i Piteå” ut i parken.Det var ett 40-tal bilder på djur, natur,människor och ögonblick, samtliga tagnaav amtörer för att på olika sätt beskrivahur det kan vara att leva och bo i Piteå.Bilderna och utställningen kommer attvisas upp i respektive vänort så att de sombor i Ryssland, Island och Västindien kanfår en uppfattning om Piteå.

Gladast av finalisterna i tävlingen blev20-åriga Evelina Lif som drog vinstlottenoch får åka till St Barth och representeraPiteå under Sverigeveckan i november.Evelinas bild (se omslagsbilden, sidan 1)är tagen en tidig sommarmorgon nedan-för Coop i centrala Piteå.

ördag den 16 augusti 2008 sken solen från en klarblå himmel och det vimlade av folk från Södra till Norra hamn – loppis,

skärgårdsfest och vänortsfirande. Dagen till ära fanns det ocksålångväga gäster på plats, inbjudna till vänortsjubileum i Piteå.

– Det kändes roligt att vi kunde genomföra de här dagarna och fira3O-årisjubileum tillsammans med representanter från våra vänorterKandalasksha, Grindavik och St. Barth. Det var första gången de var härsamtidigt och fick möjlighet att träffa varandra, säger Gerd Sävenstedt,kommunens vänortssamordnare.

Konstverket Livräddningen, en gåva frånGrindavik till Piteå kommun, avtäcktes avkonstnären Einar Lárusson själv. Därefterinvigdes St. Barthuset, som med sin speci-ella charm och karaktär ger Piteå ett hörn av Västindien. Och sist, meninte minst, förenades de fyra vänorternas flaggor i parkens egen rondellunder stämningsfylld sång och vackra tal.

Vänorterna präglar nu Piteå och parken på olika sätt. Och som HelenaStenberg sa i sitt tal: ”Vänortsutbytet bidrar till gemenskap och utbytenmellan folk och länder. Det är viktigt att vi kommer ihåg att möten alltidär viktiga, med det känns också viktigt att vi tänker på att vi alla faktisktockså ingår i ett större sammanhang. Jag hoppas att den här parken fårbli en plats för möten, vila och motion och att det också får finnas tidoch utrymme för reflektion och inspiration.”

F O T O U T S T Ä L L N I N G O M P I T E Å

Vänortsfirande med pompa och ståt

L

”Vänortsutbytet bidrar tillgemenskap och utbytenmellan folk och länder”