Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2019
PERSONCENTRERAD VÅRD AV
PATIENTER MED
DEMENSSJUKDOM -SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHETER EN LITTERATURSTUDIE
MAGDALENA ROSENGREN LOUISA SKÄRVSTRAND
PERSONCENTRERAD VÅRD AV
PATIENTER MED
DEMENSSJUKDOM -SJUKSKÖTERSKANS ERFARENHETER EN LITTERATURSTUDIE
MAGDALENA ROSENGREN LOUISA SKÄRVSTRAND
Rosengren, M & Skärvstrand, L. Personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom – sjuksköterskans erfarenheter, en litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Idag finns cirka 150 000 individer i Sverige med demenssjukdom och gruppen växer i takt med att befolkningen blir äldre. Personcentrerad vård har sitt
ursprung inom humanistisk psykologi och begreppet beskrevs redan på 1960-talet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och är en god
grund för att tillgodose de varierande behov som finns hos den komplexa patientgruppen. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vad sjuksköterskans erfarenheter är av att ge personcentrerad vård till patienter med
demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på studier med kvalitativ ansats. Vid sökning användes databaserna; CINAHL, PsycINFO och
PubMed. Resultatets femton artiklar analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2016) femstegsmetod. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av fyra huvudteman; organisationen, patientrelationen, kommunikation, vårdmiljö
samt sju underteman; stöd på arbetsplatsen, kompetensutveckling, tids- och personalbrist, livsberättelsen - patientens historia, personliga attribut, samverkan i
team och dokumentationsrutiner. Konklusion: Hälso- och sjukvården är en komplex organisation och sjuksköterskan står inför många utmaningar. Otillräckligt stöd från både ledning och kollegor samt vårdmiljöns utformning var
alla faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att tillgodose personcentrerad vård. Vidareutbildning i kommunikation och demenssjukdomar
upplevde sjuksköterskorna gynnsamt för deras arbete. Även vikten av att ha en god relation till patienten och att lära sig deras livshistoria framhölls som viktiga komponenter i den personcentrerade vården.
Nyckelord: Demens, erfarenheter, sjuksköterska, patientcentrerad vård,
personcentrerad vård.
PERSON CENTRED CARE OF
PATIENTS WITH DEMENTIA -NURSES’ EXPERIENCES A LITERATURE REVIEW
MAGDALENA ROSENGREN LOUISA SKÄRVSTRAND
Rosengren, M & Skärvstrand, L. Person centred care of people with dementia – Nurses’ experiences, a literature review. Degree Project in nursing 15 credits.
Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2019.
Background: Today there is approximately 150 000 individuals with dementia in Sweden and the group is expanding at the same time the population is ageing. Person centred care has its roots in humanistic psychology and the concept was
described already in the 1960’s. Person centred care is one of the nurses’ six core competencies and is a good foundation for the various needs amongst the complex patientgroup. Aim: The aim for the literature review is to illustrate nurses’
experiences of giving person centred care to patients with dementia. Method: A literature review with a result based on studies with a qualitative approach.
Databases used was CINAHL, PsycINFO and PubMed. The fifteen articles of the result were analyzed according to Forsberg and Wengströms (2016) model of five steps. Results: The result was presented using four main themes; the organisation,
patient-relations, communication, care environment and seven subthemes; workplace support, quality of competens, lack of time and personel, lifestory - a
patient’s history, personal attributes, team cooperation and documentation routines. Conclusion: The health-care system is a complex organisation and the nurse faces many challenges. Insufficient support from both management and
colleagues and the formation of the care environment was all factors that affected the nurses’ ability to provide person centred care. More education in
communication and different types of dementia illnesses were seen by nurses as positive contribution in their work. Even the importance of having a good relationship with the patient and learn about their lifestory was brought to daylight
as important components in person centred care.
Keywords: Dementia, experiences, nurse, patient centered care, person centred care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING............................................................................................................1
BAKGRUND ...........................................................................................................1
Demens- vår tids folksjukdom .............................................................................1
Personcentrerad vård............................................................................................2
Personcentrerad demensvård............................................................................2
Personcentrerad vård - en kärnkompetens .......................................................2
Sjuksköterskan – en del av teamet .......................................................................3
Etiska dilemman inom demensvården .................................................................4
Etiska dilemman relaterat till personcentrerad vård ........................................4
Lagens betydelse för omvårdnad .........................................................................5
PROBLEMFORMULERING ..................................................................................5
SYFTE .....................................................................................................................5
METOD ...................................................................................................................6
Urval.....................................................................................................................6
Inklusions- och exklusionskriterier ......................................................................6
Litteratursökning ..................................................................................................7
Kvalitetsgranskning .............................................................................................8
Analys och sammanställning ...............................................................................8
RESULTAT .............................................................................................................9
Organisationen .....................................................................................................9
Stöd på arbetsplatsen......................................................................................10
Kompetensutveckling.....................................................................................11
Tids- och personalbrist...................................................................................11
Patientrelationen.................................................................................................12
Livsberättelsen - patientens historia...............................................................12
Personliga attribut ..........................................................................................13
Kommunikation .................................................................................................13
Samverkan i team...........................................................................................14
Dokumentationsrutiner...................................................................................14
Vårdmiljö ...........................................................................................................15
DISKUSSION ........................................................................................................16
Metoddiskussion ................................................................................................16
Trovärdighet...................................................................................................16
Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................17
Urval och litteratursökning ............................................................................17
Kvalitetsgranskning .......................................................................................18
Analys och sammanställning .........................................................................19
Resultatdiskussion..............................................................................................19
KONKLUSION .....................................................................................................22
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ...23
REFERENSER ......................................................................................................24
BILAGOR ..............................................................................................................29
Bilaga 1: Sökschema: CINAHL.........................................................................29
Bilaga 2: Sökschema: PubMed. .........................................................................30
Bilaga 3: Sökschema: PsycINFO. ......................................................................31
Bilaga 4: Artikelmatris.......................................................................................33
1
INLEDNING
Vi har valt att skriva om personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom då vi finner området både intressant och komplext. Vår nyfikenhet har väckts på
grund av tidigare arbetslivserfarenhet och upplevelser från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där vi mött många patienter med demenssjukdom. Varje möte
inom hälso- och sjukvården ska präglas av personcentrerad vård där människan står i fokus och inte sjukdomen, men för att kunna tillgodose behoven måste sjukvårdspersonalen ha rätt förutsättningar för att omvårdnaden inte ska bli
lidande. Befolkningen blir äldre och detta medför att patienter med demenssjukdom ökar. Vi som blivande sjuksköterskor är medvetna om att vi
kommer möta denna patientgrupp inom de flesta vårdinrättningar. Därav är det viktigt att ha väl förankrade kunskaper för att kunna generera en god omvårdnad. Ämnet ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och har belysts som ett viktigt
område under hela vår utbildning. Det ligger oss båda varmt om hjärtat och i vår framtida yrkesroll som legitimerade sjuksköterskor vill vi kunna bidra till ett ännu
bättre omvårdnadsarbete. Vi vill därför fördjupa vår kunskap och förståelse kring vilka faktorer som är av betydelse för att kunna tillgodose personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom.
BAKGRUND
Enligt Nationalencyklopedin (NE) (2019) kommer ordet demens från det latinska språket; de ‘utan’ och mens ‘förstånd’ och definitionen av begreppet lyder “en
förvärvad omfattande försämring av psykiska funktioner” (intellekt, minne och personlighet).
Demens- vår tids folksjukdom Demenscentrum (2018) beskriver att demens är mer vanligt förekommande i
högre ålder men att det inte är en del av det normala åldrandet. Demens är inte en sjukdom i sig utan ett samlingsnamn för en rad olika diagnoser som uppstår på grund av hjärnskador. De funktioner som vanligtvis påverkas negativt är kognitiva
förmågor, såsom; minne, språk, orientering i tid och rum, initiativförmåga samt planering. Det finns flera olika demenssjukdomar och i Sverige är Alzheimers den
vanligaste och står för över 60% av fallen (a.a.). I dag finns det cirka 150 000 personer i Sverige med demenssjukdom
(Socialstyrelsen 2017). Befolkningen blir allt äldre och detta bidrar till att antalet patienter med demenssjukdom växer. Medellivslängden ökar i Sverige och även
globalt vilket är en bidragande faktor till att cirka 5-8% av jordens befolkning över 60 år har någon form av demenssjukdom. Patientgruppen ökar i omfattning och behovet av omvårdnad stiger i jämförelse med andra äldre utan
demenssjukdom. Detta höjer kraven på anställda inom hälso- och sjukvård (a.a.). Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i vardagen då allt från medicinsk
utveckling till förändrat beteendemönster och brister i den kognitiva förmågan hos den demenssjuke måste tas i beaktning om vården ska kunna bli personcentrerad (Burshnic m.fl. 2018). I Evripidou m.fl. (2019) beskrivs det hur sjuksköterskan
anser sig ha goda baskunskaper kring patientgruppen men att det saknas mer ingående kunskap som är av vikt för att optimera omvårdnaden av patienter med demenssjukdom.
2
Personcentrerad vård Personcentrerad vård är inget nytt begrepp utan beskrevs redan på 1960-talet och har sitt ursprung inom humanistisk psykologi (Bergbom 2013). Patienters
upplevelser och känslor kring sitt mående var centralt redan då och poängterades som viktiga aspekter inom omvårdnad (a.a.). Personcentrerad vård innebär att
patienten ska betraktas ur ett holistiskt perspektiv vilket betyder att den ska ses som något mer än bara sin sjukdom (Burshnic m.fl. 2018). Patienten spelar en central roll i vårdteamet och ska alltid ges en möjlighet att vara delaktig i sin egen
vård (Skog 2013; Burshnic m.fl. 2018). Sjuksköterskan kan skapa förståelse genom att sätta sig in i patientens livssituation. Vården ska fokusera på att bevara
det friska, hjälpa i det sjukliga samt ge patienten inflytande i att aktivt få medverka i beslutsfattande vad gäller önskemål och behov (a.a). Viktigt är också att ta till vara på patientens resurser dels för att upprätthålla befintlig kapacitet
men även för att stärka individens integritet (Ekman 2014). Inom demensvården har den personcentrerade vården sedan länge haft stor betydelse och vetskapen om
dess goda inverkan för patienter med demenssjukdom är redan klarlagd (Burshnic m.fl. 2018). Processen att skapa en vårdmiljö med fokus på personcentrerad vård är dock inte alltid helt enkel.
Personcentrerad demensvård
En man som lyfte personcentrerad vård som ett viktigt begrepp inom vård av personer med demenssjukdom var Tom Kitwood (1997). Han beskrev med besvikelse hur demenssjuka sågs som mindre värda, levande döda och att de var
drabbade av en sjukdom där personen i sig upphörde att existera och istället fanns bara ett tomt skal kvar. Kitwood (1997) stred för att förändra grundsynen av
personer med demenssjukdom och han lyfte fram hur viktig personcentrerad vård var just för de här personerna som fick det allt svårare att förmedla sina tankar, känslor och önskemål på grund av sin sjukdom. Han menade också att om
vårdpersonalen saknade förståelse för hur det är att leva med demenssjukdom kunde personcentrerad vård aldrig uppnås. På flera olika vis har Kitwood (1997)
gjort så att personcentrerad vård har blivit en del av den dagliga omvårdnaden för patienter med demenssjukdom inom alla vårdkontexter och han har även bidragit till att olika teoretiska omvårdnadsmodeller har utvecklats i flera av världens
länder (a.a.).
Personcentrerad vård - en kärnkompetens Sjuksköterskans sex kärnkompetenser; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik ligger till
grund för att ge både god och säker omvårdnad (Leksell & Lepp 2013) (Bild 1). Personcentrerad vård bygger på en väl grundad filosofi om vikten av att skapa god
vård utifrån patientens behov (Fazio m.fl. 2018). Demenssjukdomars progression varierar mellan olika individer vilket innebär att varje patient behöver anpassad omvårdnad. En god grund för att tillgodose de varierande behoven är
personcentrerad vård. Specifikt för patienter med demenssjukdom är att de behöver ett bemötande som skapar trygghet då patienterna i sin sjukdom allt mer
förlorar sin existerande världsbild och identitet. Ett personcentrerat förhållningssätt inom hälso- och sjukvården hjälper således patienten att upprätthålla sin identitet vilket skapar trygghet och ger livsmening (a.a).
3
Bild 1: Sjuksköterskans kärnkompetenser.
Kitwood (1997) beskriver vikten av att sjuksköterskan hjälper patienter med demenssjukdom att upprätthålla sin identitet för att på så vis kvarhålla den så
länge som möjligt. Sjuksköterskan kan genom en livsberättelse bestående av historia, personliga preferenser och sociala relationer skapa sig en djupare förståelse av personen bakom sjukdomen (a.a). Livsberättelsen ger således en bild
av individen och en förståelse för hur hon eller han uttrycker sig beteendemässigt och verbalt (McKeown m.fl. 2010). Enligt Skog (2013) finns det studier som visar
på att kännedom och förståelse bidrar till en ökad trygghetskänsla och djupare relation mellan sjuksköterskan och den demenssjuke. Detta ger i sin tur en möjlighet för sjuksköterskan att inte bara arbeta uppgiftsorienterat utan även
personcentrerat utifrån livsberättelsen (McKeown m.fl. 2010). På så vis kan sjuksköterskan styra omvårdnadsarbetet och hjälpa till att skapa ett bättre liv för
patienten (Edvardsson m.fl. 2014). Genom beprövad erfarenhet och evidens kan den personcentrerade vården appliceras och ge en säker vård som kännetecknas av en effektiv arbetskultur med patienten i fokus (Mork Rokstad 2014).
Sjuksköterskan – en del av teamet
Som omvårdnadsansvarig leder sjuksköterskan arbetet för att patienter med demenssjukdom ska få vård av hög kvalitet (Socialstyrelsen 2017). Enligt de nationella riktlinjerna ska detta bland annat innefatta förståelse för individens
önskemål, värderingar och autonomi samtidigt som ett förtroende skapas. Detta ligger till grund för ett personcentrerat förhållningssätt, minskat lidande, samt en
fortsatt god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska (a.a.). Sjuksköterskans kärnkompetens; samverkan i team är av yttersta vikt i sammanhanget då möjligheten att ge god omvårdnad inte är ett ensamarbete utan kräver ett helt
teams kompetens (Skog 2013). För att det ska fungera krävs ett tydligt formulerat ramverk, gemensamma målsättningar och delade grundvärderingar av hur
omvårdnadsarbetet ska utföras (Berlin 2013; Salas m.fl. 2005; Körner & Wirtz 2013). Teamarbetet har två grunder där det första handlar om att kunna erbjuda hjälp och det andra handlar om att kunna ta emot hjälp (Skog 2013). Detta
möjliggörs genom ett öppet arbetsklimat, tillåtande attityd samt att olika yrkeskategorier arbetar över varandras professionella gränser. På så vis optimeras
patientens dagliga vård och behandling (a.a.). Ett välfungerande team har också en god inverkan på vårdpersonalen då trivseln på arbetsplatsen ökar och personalen får en mer positiv attityd (Ezziane m.fl. 2012). Dessa faktorer återspeglas även i
hela organisationen som blir mer kostnadseffektiv då både personalomsättning samt vårdtider minskar (a.a.).
En förutsättning för att ge god vård och omsorg till patienter med demenssjukdom är kompetensutveckling (Skog 2013). Socialstyrelsen (2017) betonar vikten av
regelbunden personalutbildning som kombineras med praktisk träning och återkoppling, detta för att minska personalomsättningen och höja demensvårdens
4
kvalitet. Sjuksköterskan har till uppgift att kontinuerligt hålla sig uppdaterad inom den senaste forskningen samt att sprida kunskapen vidare för att utveckla vårdarbetet (Rosén 2013). Genom att arbeta evidensbaserat och med en enad
målsättning skapar teamet bästa möjliga förutsättningar för personcentrerad omvårdnad av patienter med demenssjukdom (Mork Rokstad 2014).
Etiska dilemman inom demensvården
“Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” (Matt 7:12, Jesu Bergspredikan)
Etiskt handlande inom omvårdnaden av demenssjuka är inte alltid det lättaste och
många gånger behöver personalen förlita sig på sunt förnuft i sitt beslutsfattande (Sonde 2013). Beauchamp och Childress (2009) har tagit fram en etisk modell som innefattar göra-gott-principen, autonomiprincipen, icke-skada-principen och
rättviseprincipen. Principerna ovan används i det dagliga vårdarbetet och hjälper sjuksköterskan att motivera sitt moraliska handlande (Sandman & Kjellström
2013). Göra-gott-principen innebär att alla människor ska utföra positiva handlingar som främjar det goda, minskar lidande och förebygger skada. Vad gäller autonomiprincipen ska alla människors rättighet att bestämma över sin
kropp och sitt liv tas tillvara. Icke-skada-principen sägs vara den äldsta och innebär att människor inte ska skada andra, varken fysiskt eller psykiskt. Alla människors lika värde är en grundpelare i rättviseprincipen som beskriver den
moraliska skyldigheten att fördela resurser likvärdigt. Rättviseprincipen kompletteras ofta med andra principer för att beskriva hur fördelning av till
exempel vård ska ske. De etiska principerna återfinns i etiska koder hos vårdande professioner och i lagstiftning. Därmed utgör de en grund för hur sjuksköterskan ska arbeta samt hur hälso- och sjukvården ska verka i samhället (a.a.).
Etiska dilemman relaterat till personcentrerad vård
Dagligen ställs vårdpersonal inför etiska dilemman inom demensvården (Hasselkus 1997). Sjuksköterskan ska alltid sträva efter att tillgodose omvårdnad av hög kvalitet och värna om patientens behov, dock är inte situationer där det är
orimligt eller omöjligt att tillmötesgå patientens önskningar ovanliga (Sonde 2013). Patienter med demenssjukdom är en komplex grupp där den kognitiva
svikten kan ta sig uttryck i form av aggression, depression och andra beteendeförändringar (Hasselkus 1997; Kitwood 1997). Förändringarna kan leda till att vårdpersonalen använder sig av till exempel vita lögner, medicinska och
fysiska ingripande vilket skildras i Hasselkus (1997) studie. Kitwood (1997) beskrev att en gammal vårdkultur många gånger lever kvar där vårdpersonalen
inte ser till patienten bakom sjukdomen vilket kan leda till en destruktiv interaktion. Personcentrerad vård har som kontrast till den gamla vårdkulturen setts ge positiva resultat i mötet med patienter som har demenssjukdom (a.a.). För
att en god och korrekt omvårdnad av den demenssjuke ska kunna utföras krävs det att sjuksköterskan fattar rätt beslut vilket kan vara svårt (Skog 2013). Stöd av
lagen, ett etiskt resonemang samt kontinuerlig reflektion över sitt handlande ökar chansen för att sjuksköterskan fattar de beslut som är minst oetiska utifrån vad patienten hade velat om samma situation uppstått när denne var helt klar (Mork
Rokstad 2014).
5
Lagens betydelse för omvårdnad Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 (HSL) skriver att vård ska ges med grund i alla människors lika värde med målet att ge god och jämlik vård för hela
befolkningen. Det beskrivs även att vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska
är asymmetrisk även om det mellan personerna råder ett lika värde (Svensk sjuksköterskeförening 2010). Det är därför viktigt att sjuksköterskan kontinuerligt reflekterar över obalansen och de olika maktpositionerna som kan uppstå i
vårdmötet. På grund av kognitiva funktionsnedsättningar kan patientens förmåga att fatta egna beslut vara nedsatt. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan som
fortfarande i största möjliga mån måste främja patientens rätt till självbestämmande (a.a.).
I Patientlagen 2014:821 (PL) framgår det att patienten har rätt till att få information samt vara delaktig i sin egen vård. Människan har behov av att känna
samhörighet med andra och är en social varelse (Mork Rokstad 2014). För att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård krävs det att sjuksköterskan anpassar informationen som ges efter situation och person (Sonde 2013). Patienter med
demenssjukdom är många gånger inte kapabla att varken uttrycka sin vilja eller ta till sig av information som delges. Sjuksköterskan måste då gå in och besluta åt
patienten vilket leder till att etiska dilemman lätt kan uppstå (a.a.). Hos den demenssjuke är ofta den icke verbala kommunikationen mer framträdande än den verbala (Mork Rokstad 2014). Det är därför viktigt att sjuksköterskan lär sig att
tolka patienten rätt och läsa dennes signaler för att på så vis kunna fatta de minst oetiska besluten i situationer som kräver det (a.a.).
PROBLEMFORMULERING Det finns riktlinjer för hur en god personcentrerad vård bör utformas men trots
detta verkar det vara svårt att applicera inom vissa vårdformer (Carlström 2013). Hur den personcentrerade vården ska anpassas skiljer sig åt mellan olika individer
och forskning tyder på att patienter med demenssjukdom har ett stort behov av personcentrerad vård (Socialstyrelsen 2017). Detta för att förmågor, välbefinnande och livskvalitet ska kunna upprätthållas (a.a.). Alla legitimerade
sjuksköterskor har under sin grundutbildning fått någon form av teoretisk genomgång av vad personcentrerad vård innebär och hur den ska utformas. Hur
demenssjukdom ter sig samt hur det kan påverka den drabbade patienten tas också upp under studierna. Detta ska sedan appliceras i verklighetens komplicerade vårdkontexter. Sjuksköterskans största ansvarsområde är omvårdnad och genom
att belysa olika erfarenheter ökar kunskapen kring ämnet vilket är viktigt. Författarna önskar genom sin studie kunna bidra till en förbättrad möjlighet för
sjuksköterskor att kunna tillgodose personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom.
SYFTE Syftet med den här litteraturstudien är att belysa vad sjuksköterskans erfarenheter
är av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom.
6
METOD Val av metod var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien framställdes genom en metodisk sökning, relevansbedömning, kvalitetsgranskning och till sist
sammanställning av redan befintligt material (Forsberg & Wengström 2016). En kvalitativ ansats syftar till att beskriva, förklara och generera en förståelse kring
ett fenomen eller situation (a.a.). För att kunna skapa en helhetsbild av det valda fenomenet var studier med en kvalitativ ansats därför lämpliga, då syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att ge personcentrerad vård
till patienter med demenssjukdom. Litteraturstudien byggdes upp enligt de åtta steg som beskrivs i Forsberg och Wengström (2016) (Tabell 1), ett metodiskt
tillvägagångssätt som passade studien väl. Tabell 1: Forsberg och Wengströms (2016) s 31-32 åtta steg för att bygga upp en litteraturstudie.
1 Motivera varför studien görs (problemformulering).
2 Formulera frågor som går att besvara.
3 Formulera en plan för litteraturstudien.
4 Bestämma sökord och strategi.
5 Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter.
6 Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå.
7 Analysera och diskutera resultatet.
8 Sammanställa och dra slutsatser.
Urval POR-modellen (Population, Område, Resultat) som presenteras i Willman m.fl. (2016) ansågs vara en lämplig struktur för att identifiera teman och relevanta
begrepp för litteraturstudiens syfte. Som population valdes sjuksköterskor, området var personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom och resultatet
som eftersöktes var erfarenheter. Detta mynnade ut i tre sökblock som översattes till engelska (Tabell 2) (a.a.). Tabell 2: POR-modellen med sökblock enligt Willman m.fl. (2016) till databassökning.
Population Område Resultat
Sjuksköterskor (Nurses). Personcentrerad vård (Person centred care).
Demens (Dementia).
Erfarenheter
(Experiences).
Inklusions- och exklusionskriterier För att databassökningen skulle bli så effektiv som möjligt tog författarna beslut
kring vilka inklusions- och exklusionskriterier som skulle vara aktuella. Personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom var det övergripande
ämnet i alla studier. Demens är ett paraplybegrepp och innefattar alla typer av demenssjukdomar vilket innebar att samtliga kategorier av dessa inkluderades. Populationen som eftersöktes var sjuksköterskor, såväl grund- som
specialistutbildade. Studier som innefattade andra yrkeskategorier än sjuksköterskor behövde ha sjuksköterskornas erfarenheter tydligt presenterade i
7
resultatet. Alla former av vårdkontexter inkluderades för att sökningen skulle bli så omfattande som möjligt. Studierna som inkluderades var primärartiklar, hade ett abstrakt och var peer-reviewed. De skulle också ha en kvalitativ ansats och ett
etiskt förhållningssätt. För att forskningen skulle vara så aktuell som möjligt men även ge tillräckligt med sökträffar begränsades tidsintervallet för publicering till
mellan år 2000-2019. Artiklar som bedömdes ha låg kvalitet enligt kvalitetsgranskningen samt de som var skrivna på ett annat språk än engelska exkluderades från studien. Författarna valde att endast inkludera studier som fanns
tillgängliga via Malmö universitets bibliotek samt databaser.
Litteratursökning Vid sökning efter material är det viktigt att använda flera olika databaser för att undvika bias (Willman m.fl. 2016). Därav har de utvalda studierna eftersökts på
databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. CINAHL har sitt främsta fokus inom omvårdnad vilket är sjuksköterskans huvudområde medan PubMed är den
största medicinska databasen. PsycINFO berör det psykologiska området och tillsammans gav de olika databaserna en bred sökmöjlighet (a.a.).
Inledningsvis genomfördes en pilotsökning i alla tre databaser för att få en överblick av hur mycket material som fanns att tillgå. Följande sökord med
relevanta synonymer valdes ut och användes; nurse, person centred care, dementia och experiences. Till att börja med slogs sökorden upp i databasernas ämnesordlistor för att få en korrekt definition och därefter granskades ämnesord
och fritextord separat i respektive databas (Willman m.fl. 2016). Ämnesordlistorna som också kallas tesaurus benämns olika i samtliga databaser;
PubMed: MeSH-terms, Cinahl: Cinahl headings och PsycINFO: Thesaurus. Olika termer sammanlänkades med citationstecken och enskilda ord optimerades genom konjugering för att fånga upp ändelser av olika slag. Den booleska termen “OR”
användes för att bredda sökningens resultat. Detta genom att “OR” bidrar till att söktermerna inkluderas både separat och tillsammans. Nästa steg blev att använda
den booleska termen “AND” för att på så vis precisera sökningen och koppla samman de olika sökblocken. De booleska termerna måste användas då enstaka söktermer aldrig kan ge ett bra sökresultat (a.a.).
Den slutgiltiga sökningen gav 148 träffar i CINAHL, 139 i PubMed och 82 träffar
i PsycINFO (Tabell 3). Under slutsökning fann författarna ytterligare två studier av intresse via PubMed. Artiklarna rekommenderades som “liknande studier” av databasen och innehöll flera av litteraturstudiens bärande begrepp, därför
inkluderades även dessa. Båda artiklarna är representerade i slutsökningen under PubMeds antal granskade artiklar (Tabell 3). Samtliga steg i urvalsprocessen av
artiklar genomfördes först separat för att sedan sammanställas gemensamt av författarna. Efter acceptabel sökträff enligt kombination av sökblock granskades samtliga titlar och de av relevans för studiens syfte sammanställdes i en lista.
Vidare lästes totalt 189 abstrakt igenom för att finna de som innehöll bärande begrepp, var av kvalitativ ansats och hade potential att besvara litteraturstudie ns
syfte. Därefter lästes 54 artiklar i fulltext och 25 av dem valdes ut för relevansbedömning. Denna värdering är ett genomsnitt av författarnas individuella förmågor att bedöma relevans i sammanhanget. De artiklar som inte
var av värde för frågeställningen eller saknade inklusionskriterier valdes bort och till sist återstod 19 artiklar för kvalitetsgranskning. Även två studier med “mixed
method”, det vill säga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, inkluderades i den slutgiltiga granskningen.
8
Tabell 3: Sökschema - slutsökning.
Databas Antal
träffar Antal
lästa
titlar
Antal lästa
abstrakt Antal lästa
artiklar
fulltext
Antal
granskade
artiklar
Antal
utvalda
artiklar till
resultat
Cinahl 190329
148 148 78 22 8 5
PubMed 190329
139 139 68 18 7 6
PsycINFO 190329
82 82 43 14 4 4
Totalt 369 369 189 54 19 15
Kvalitetsgranskning
Med hjälp av mallen; “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser” från Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering (SBU) kvalitetsgranskades samtliga utvalda studier (SBU 2019). Mallen består av 21 frågor som är uppdelade i fem olika kategorier och varje enskild rubrik har en utförlig förklaring. Frågorna kan besvaras med Ja, Nej,
Oklart eller ej tillämpligt och detta låg till grund för om studierna höll låg, medel eller hög kvalitet. De studier som kom med i det slutgiltiga urvalet var antingen av
medel eller hög kvalitet. Enligt SBU (2019) innebär hög kvalitet att studien bland annat är logiskt strukturerad, har hög läsförståelse, pålitlig data samt att urval och kontext är relevant och väl beskrivet. Utebliven eller oklar dokumentation, vaga
beskrivningar och otydlig struktur är alla exempel på faktorer som kan sänka studiens kvalitet (a.a.) Studier som inkluderades hade minst 17 stycken frågor som
besvarats med ett ja. Vid granskning och analys av artiklar är det av största vikt att noggrant gå igenom materialet och vara kritisk i sitt förhållningssätt för att undvika misstag (Willman m.fl. 2016). Till att börja med granskades därför
artiklarna av båda författarna oberoende av varandra. Materialet diskuterades sedan gemensamt innan det till slut sammanställdes i en artikelmatris (Bilaga 4)
(a.a.). Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar och 15 stycken av både medel och hög kvalitet valdes ut till att användas i studiens resultat; fem från Cinahl, sex från PubMed och fyra från PsycINFO.
Analys och sammanställning
Innehållsanalysen utgick från Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod som baseras på fem steg (Tabell 4). En innehållsanalys innebär att materialet delas upp i mindre delar för att kunna granskas och ge en djupare kunskap och förståelse
kring innehållet (a.a.). Författarna läste alla artiklar separat och analyserade sedan tillsammans för att skapa insikt om vad som framkom i studiernas resultat. I
“mixed method” studierna analyserade författarna enbart de kvalitativa delarna. All text i artiklarna som kunde vara av intresse för litteraturstudiens syfte markerades av författarna och samtidigt valdes bärande begrepp ut. De markerade
texterna kodades och kategorier dokumenterades. Kategorierna diskuterades och omformulerades till övergripande huvudteman och underteman. Detta för att få en
helhetsbild av innehållet i studierna och samtidigt kunna spegla resultatet. Materialet som användes i resultatet översattes gemensamt av författarna till
9
svenska under arbetets gång. Därefter diskuterades alternativa huvudteman och underteman utifrån de kategorier som hade framkommit efter genomläsningen.
Tabell 4: Innehållsanalys i fem steg enligt Forsberg och Wengströms (2016) s 153.
1 Bekanta dig med materialet genom att läsa igenom det flera gånger.
2 Identifiera vad texten handlar om, koda och välj ut bärande begrepp.
3 Kondensera koderna till kategorier.
4 Formulera kategorierna till övergripande teman efter mönster.
5 Tolka och diskutera ditt resultat.
RESULTAT I resultatet användes 15 artiklar från olika delar av världen (Bilaga 4); fyra från
Irland, tre från England, två från Australien och två från Sverige samt en från vardera USA, Norge och Kanada. Utöver de nämnda studierna användes ytterligare en vars resultat grundade sig i två olika länder; Tyskland och Österrike.
Både intervjuer och fokusgrupper har använts för att samla in information i de kvalitativa artiklarna där både män och kvinnor var representerade. Sammanlagt
utfördes nio av studierna på olika sjukhusavdelningar samt sex stycken på äldreboende för demenssjuka.
Studiens resultat visar att sjuksköterskans erfarenheter av att ge personcentrerad vård mynnar ut i fyra huvudteman; organisationen, patientrelationen,
kommunikation, vårdmiljö och sju underteman; stöd på arbetsplatsen, kompetensutveckling, tids- och personalbrist, livsberättelsen- patientens historia, personliga attribut, samverkan i team och dokumentationsrutiner (Tabell 5).
Tabell 5: Resultat i form av huvudteman och underteman.
Huvudteman Underteman
Organisationen Stöd på arbetsplatsen Kompetensutveckling Tids- och
personalbrist
Patientrelationen Livsberättelsen- patientens
historia Personliga attribut
Kommunikation Samverkan i team Dokumentationsrutiner
Vårdmiljö
Organisationen Organisationen framhölls i åtta av artiklarna (Borbasi m.fl. 2006; Dahlke m.fl.
2019; Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl. 2016; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2015; Smythe m.fl. 2017; Yevchak m.fl. 2019) som en viktig faktor för sjuksköterskans förmåga att tillhandahålla personcentrerad vård till patienter med
demenssjukdom. Därav formades det första huvudtemat. Framträdande delar inom organisationen som också var av betydelse för sjuksköterskan valdes som
underteman; stöd, kompetensutveckling och tids- och personalbrist.
10
I åtta av artiklarna framhöll sjuksköterskorna att hög arbetsbelastning gav svårigheter att skapa en personcentrerad vård (Borbasi m.fl. 2006; Dahlke m.fl 2019; Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl. 2016; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl.
2015; Smythe m.fl. 2017; Yevchak m.fl. 2019). Detta innebar att de fick prioritera andra arbetsuppgifter istället för att lägga fokus på omvårdnad (a.a.). I Smythes
m.fl. (2015) studie från äldreomsorgen i England intygas det att personcentrerad vård sattes åt sidan och att organisationen prioriterade andra arbetsuppgifter. Personcentrerad vård ansågs vara en separat arbetsuppgift istället för att den sågs
som en del av den holistiska omvårdnaden (a.a.). I Pinkerts m.fl. (2018) studie beskrev sjuksköterskorna vården som inrutad och standardiserad. Fokus ansågs
ligga på det medicinska och att kostnadseffektivitet gick före patientens välmående. Sjuksköterskans grundläggande värderingar gällande omvårdnad krockade därför ofta med den uppgiftsorienterade och vinstdrivande atmosfären
som kunde finnas på sjukhus. Stress, frustration och nedstämdhet växte hos sjuksköterskorna, detta då de inte kunde tillgodose den personcentrerade vård som
de visste att patienter med demenssjukdom behövde (a.a.). Pinkert m.fl. (2018) var en studie som hade ett kombinerat resultat från nio olika
sjukhus där kontexten som undersöktes var akuta sjukvårdsavdelningar med fokus på erfarenheter av omhändertagandet av patienter med demenssjukdom.
Organisationens rutiner sågs här som ett huvudtema då sjuksköterskorna upplevde osäkerhet kring vården av demenssjuka. Vissa sjuksköterskor använde existerande rutiner som en slags säkerhet och fick då en känsla av trygghet, detta trots att
rutinerna var svåra att anpassa efter den demenssjukes ofta avvikande behov (a.a.). De bristande rutinerna bekräftades vara en bidragande faktor till ökad
osäkerhet hos sjuksköterskor även i andra studier (Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl. 2016; Pinkert m.fl. 2018). I Nilssons m.fl. (2013) studie upplevde sjuksköterskorna att subjektivitet saknades och att patienterna objektifierades. En
bidragande faktor till detta var organisationens ständiga strävan efter effektivisering samt att de korta vårdtiderna också kunde försvåra etablering av
personcentrerad vård (a.a.). Ledningen ansåg inte att personcentrerad vård var en primär arbetsuppgift och avsatte därför inte heller resurser för ändamålet (Smythe m.fl. 2015). Sjuksköterskorna uttryckte missnöje över att omvårdnadsarbetet
bortprioriterades samt att känslan av att inte kunna påverka sin arbetssituation infann sig (a.a.).
Stöd på arbetsplatsen Vikten av stöd från organisationens ledning uttrycktes i flera studier (Chenoweth
m.fl. 2015; Nilsson m.fl. 2013; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2015; Smythe m.fl. 2017). Sjuksköterskorna talade om att stöd från ledningen var en viktig
bidragande faktor för att orka med sitt arbete och på så vis kunna tillgodose personcentrerad vård (Smythe m.fl. 2017). Om ledningen inte visade uppskattning gick både lust och inspiration för arbetet förlorad vilket ledde till en mer stressig
arbetsmiljö. Tecken på utebliven uppskattning beskrevs av sjuksköterskor som; dåliga arbetstider, bristande utvecklingsmöjligheter och att inte känna sig hörda
(a.a.). En likvärdig behandling av olika professioner var ett förhållningssätt från ledningen sida som hade en positiv inverkan på teamet (Chenoweth m.fl. 2015). Sjuksköterskorna inspirerades till att göra mer för patienterna än vad som gjordes
vid bristande stöd och den personcentrerade vården kunde optimeras (a.a.).
Flera sjuksköterskor uttryckte att de lade mycket tid på att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat förhållningssätt (Pinkert m.fl. 2018).
11
Den tid och energi som avsattes verkade dock aldrig uppmärksammas eller erkännas av ledningen vilket skapade stor frustration (a.a.). För att höja arbetsglädjen och känna uppskattning beskrev sjuksköterskorna att stöd från
kollegor också var av stor vikt (Cleary & Doody 2016; Smythe m.fl. 2015; Pinkert m.fl. 2018). Sjuksköterskorna upplevde dock att deras arbetsinsats sällan
värdesattes i samma utsträckning som andra professioner (Smythe m.fl. 2015). I Pinkerts m.fl. (2018) studie påvisades att fokus på omvårdnad åsidosattes till skillnad från det medicinska. För ett optimalt teamarbete behöver både medicin
och omvårdnad vara lika prioriterat för att på bästa vis kunna stödja patienten (Dahlke m.fl 2019). Såväl läkare som sjuksköterskor behöver samarbeta,
respektera och stötta varandra för att personcentrerad vård av hög kvalitet ska kunna uppnås (a.a.).
Kompetensutveckling Patienter med demenssjukdom beskrevs vara en komplex grupp att vårda och
utbildning ansågs behövas då kunskap är vägen till förståelse för den demenssjuke (Clifford & Doody 2017). I flera av studierna presenterades bristande kompetens hos vårdpersonal vara en bidragande faktor till att personcentrerad vård inte
upprätthölls (Brooke & Semlyen 2019; Chenoweth m.fl. 2015; Cleary & Doody 2016; Clifford & Doody 2017; Dahlke m.fl. 2019; Nilsson m.fl. 2016; Pinkert
m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2017). Flera sjuksköterskor uttryckte brist på kompetensutveckling inom organisationen vilket bidrog till att omvårdnaden blev lidande då utbildning sågs som en essentiell faktor (Clifford & Doody 2017;
Smythe m.fl. 2017). Frustration uppstod när viljan att utvecklas inom sin profession inte möttes av ledningen (Smythe m.fl. 2017). Utbildning som erbjöds
ansågs ofta vara billig och av låg kvalitet. Den var varken adaptiv för varierande kunskapsnivåer eller givande för olika personalkategorier (Smythe m.fl. 2017). Sjuksköterskorna sade sig ha kunskap från skoltiden men att mer utbildning och
praktiska erfarenheter också behövdes (Clifford & Doody 2017).
Vid utåtagerande beteende hos den demenssjuke kunde brist på utbildning leda till att personal felaktigt använde sig av både fysiska och psykiska begränsningar (Dahlke m.fl. 2019). Sjuksköterskorna bekräftade att begränsningar användes i
brist på kunskap och riktlinjer för hur demenssjuka patienter skulle bemötas samt hur personcentrerad vård skulle etableras (a.a.). Denna bristande kunskap bidrog
till stor osäkerhet gällande patienternas omvårdnad (Pinkert m.fl. 2018). Behov av utbildning kring demenssjukdomars inverkan samt hur patienter kan uttrycka sina fysiska och psykiska behov betonades av flera sjuksköterskor (Chenoweth m.fl.
2015; Cleary & Doody 2016; Pinkert m.fl. 2018). Ett fåtal i personalstyrkan var dock motsträviga till kompetensutveckling (Brooke & Semlyen 2019). De
sjuksköterskorna ansåg sig redan kunna det som behövdes och menade att ökad kunskap inte bidrog till ett förbättrat mående hos patienterna (a.a.).
Tids- och personalbrist God tillgång gällande tid och personal poängterades som två viktiga delar i att
kunna skapa en lugn och trygg miljö för patienter med demenssjukdom på sjukhus (Pinkert m.fl. 2018). Sjuksköterskorna i Dahlkes m.fl. (2019) studie talade om svårigheterna att vårda demenssjuka då dessa patienter ofta är multisjuka och
kräver omfattande vårdresurser. Personalbrist ledde till att sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med sina egna åtaganden då de ofta fick hjälpa och
stötta andra kollegor i deras arbetsuppgifter (Nolan 2007). Sjuksköterskorna beskrev vikten av utökade resurser som till exempel fler undersköterskor på
12
avdelningen för att få avlastning och mer tid över för omvårdnadsarbete (Dahlke m.fl. 2019).
Personcentrerad vård av demenssjuka patienter beskrevs vara en tidskrävande uppgift och i flera studier påtalade sjuksköterskorna den negativa innebörden av
tidsbrist (Borbasi m.fl. 2006; Brooke & Semlyen 2019; Clifford & Doody 2017; Nolan 2007). De betonade även problem med att etablera personcentrerad vård då tiden knappt räckte till för att utföra de mest basala omvårdnadsåtgärderna
(Borbasi m.fl. 2006; Brooke & Semlyen 2019; Clifford & Doody 2017; Nolan 2007). Administrativa arbetsuppgifter ansågs få ett större fokus vilket tog av den
tid som krävdes för att uppnå en personcentrerad vård (Smythe m.fl. 2017). Tidsbrist för omvårdnad skapade stress hos sjuksköterskan då vårdbehovet hos den demenssjuke inte kunde tillgodoses (Brooke & Semlyen 2019; Nilsson m.fl.
2016; Nolan 2007). Sjuksköterskorna ansåg sig vara bakbundna av underbemanningen och att detta var utom deras kontroll (Clifford & Doody 2017).
Tids- och personalbrist var båda faktorer som kunde leda till ett utåtagerande beteende hos den demenssjuke, då uppmärksamhet, trygghet och uppföljning av deras mående blev lidande (Brooke & Semlyen 2019; Nilsson m.fl. 2016).
Patientrelationen
Nio av artiklarna (Chenoweth m.fl. 2015; Clifford & Doody 2017; Nilsson m.fl. 2013; Nolan 2006; Nolan 2007; Pinkert m.fl. 2018; Sellevold m.fl. 2013; Smythe m.fl. 2015; Yevchak m.fl 2019) framhöll patientrelationen som en viktig
komponent för att sjuksköterskan skulle kunna ge personcentrerad vård. Under denna rubrik utvecklades två underteman; Livsberättelsen - patientens historia och
personliga attribut som båda var framträdande i utvecklingen av en god relation mellan patient och sjuksköterska.
Personcentrerad vård ansåg sjuksköterskor vara svårt att definiera (Smythe m.fl. 2015). Flera studier lyfte dock fram att en av grundpelarna i den personcentrerade
vården är en god relation mellan patient och sjuksköterska som bygger på tillit och respekt (Nolan 2006; Pinkert m.fl. 2018; Sellevold m.fl. 2013; Smythe m.fl. 2015). I Yevchaks m.fl. (2019) studie från USA intervjuades sjuksköterskor och
undersköterskor angående deras erfarenheter av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom på sjukhus. Det framkom att sjuksköterskan ansåg
sig behöva ökad kunskap kring patienten för att kunna skapa en god relation (a.a.). I studier från olika äldreboenden i Australien (Chenoweth m.fl. 2015) och Irland (Clifford & Doody 2017) påpekades vikten av att sjuksköterskan fick egentid med
patienten för att möjliggöra en god gemenskap. Sjuksköterskorna sade sig ha viljan och önskan om att bygga en relation utifrån ett personcentrerat
förhållningssätt då de ansåg att det kunde förbättra patientens övriga vård (Nolan 2007). Genom att ta sig tid och lyssna samt sätta sig in i patientens livsvärld gavs sjuksköterskan möjlighet att skapa förståelse på ett djupare plan (a.a.). På så vis
ökade vetskapen kring vad som kunde trigga patienten negativt men även vad som kunde lugna och förbättra hennes eller hans välmående och livskvalitet
(Chenoweth m.fl. 2015; Clifford & Doody 2017).
Livsberättelsen - patientens historia
Tiden det tog för en god relation att utvecklas gav sjuksköterskan en möjlighet att lära sig mer om patienten (Chenoweth m.fl. 2015; Nolan 2006). Till exempel ta
del av patientens familjehistoria, tidigare arbete och upplevelser är några av de komponenter som gav sjuksköterskan lärdom om patientens livsberättelse (a.a.).
13
Livsberättelsen lyftes fram en essentiell del av den personcentrerade vården och innebär ‘att veta allt om patienten’ (Clifford & Doody 2017). Enligt Chenoweths m.fl. (2015) och Pinkerts m.fl. (2018) studier var det viktigt för sjuksköterskan att
lyssna till patienten, läsa i journalen och prata med anhöriga för att få en ökad kunskap och förståelse kring patientens livshistoria. All information var av värde
och kunde hjälpa sjuksköterskan och övrig personal att förstå varför vissa faktorer till exempel skapade glädje eller lugn medan andra triggade patienten negativt (a.a.). Samarbetet med anhöriga framhöll sjuksköterskor som en viktig del i den
personcentrerade vården, både inom äldreomsorg och sjukhusvård (Chenoweth m.fl. 2015; Nolan 2006; Pinkert m.fl. 2018). I första hand önskade
sjuksköterskorna att patienten själv fick delge sin historia men i de fall där det inte gick kunde anhöriga vara en stor tillgång (Pinkert m.fl. 2018).
Sjuksköterskorna beskrev hur deras sätt att arbeta med hjälp av kunskap från livsberättelsen bidrog till både minskad agitation och oro hos den demenssjuke
(Chenoweth m.fl. 2015). Genom patientens livshistoria ökade både förståelsen till varför de beteendemässiga uttrycken gav sig tillkänna och vilket bemötande som var mest effektivt för att lugna (Chenoweth m.fl. 2015; Sellevold m.fl. 2013).
Med hjälp av kunskapen fick sjuksköterskan även en möjlighet att införa aktiviteter som patienten uppskattar; som att lyssna på musik eller gå en promenad
(Yevchak m.fl. 2019). Vetskap kring vad patienten värdesätter samt hjälpa dem att genomföra det stärkte inte bara patientens självkänsla utan medverkade även till att relationen mellan sjuksköterska och patient stärktes (a.a.).
Personliga attribut
Alla sjuksköterskor har olika personliga egenskaper som kan vara viktiga för att personcentrerad vård ska kunna tillgodoses (Clifford & Doody 2017; Smythe m.fl. 2015; Yevchak m.fl. 2019). Omtänksamhet, empati och att vara genuin är
egenskaper en sjuksköterska bör ha inom sig då de inte kan läras ut eller tränas upp och deltagarna i studien lyfte fram tålamod som ett av de viktigaste
karaktärsdragen (Smythe m.fl. 2015). I Nolans (2007) studie framhölls de olika personliga attributen vara av stor betydelse för att kunna vinna både tillit och förtroende hos den demenssjuke. Sjuksköterskan måste inom flera
vårdsammanhang vara tuff, stark och uthållig för att bedriva den dagliga omvårdnaden samt införa förändringar vid behov (Clifford & Doody 2017;
Pinkert m.fl. 2018; Yevchak m.fl. 2019). Det gäller att inte ge upp vid motgångar utan att fortsätta anpassa vården efter den demenssjuke för att på så vis finna rätt tillvägagångssätt och kunna tillhandahålla en god personcentrerad vård (Pinkert
m.fl. 2018; Yevchak m.fl. 2019).
Kommunikation I sex av artiklarna framställdes kommunikation som ett viktigt redskap för sjuksköterskan i att kunna ge personcentrerad vård till patienter med
demenssjukdom (Clifford & Doody 2017; Dahlke m.fl. 2019; Pinkert m.fl. 2018; Sellevold m.fl. 2013; Smythe m.fl. 2015; Yevchak m.fl. 2019). Kommunikation
blev därför huvudtemat. Samverkan blev ett undertema då kommunikation inte bara sker mellan sjuksköterska och patient utan även mellan sjuksköterska och team. Ytterligare ett undertema som växte fram var dokumentation då detta är
kommunikation i skriftlig form istället för muntlig.
Kommunikation är ett av människans främsta redskap och en god sådan ställer höga krav på sjuksköterskan och teamet (Dahlke m.fl. 2019; Sellevold m.fl. 2013;
14
Smythe m.fl. 2017). Sjuksköterskorna som arbetar med demenssjuka patienter sa att det finns ett stort behov av utbildning i just kommunikation (Smythe m.fl. 2017). Detta på grund av att förmågan att kommunicera genom tal och skrift ofta
går förlorad under demenssjukdomens progression. Med förlorade förmågor kommer nya utmaningar och lärdom om den demenssjukes nya sätt att
kommunicera behövs (a.a.). För att kunna ge god personcentrerad vård ville sjuksköterskorna öka sina färdigheter och därav förbättra sina möjligheter att kommunicera på andra vis (Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2017).
När kommunikation genom tal och skrift successivt försämras och till sist går
förlorad kommer nya sätt att förmedla sina känslor och behov att utvecklas hos den demenssjuke (Yevchak m.fl. 2019). Sjuksköterskorna beskrev det avvikande beteendet som en del av patientens nya sätt att förmedla att de inte är tillfreds med
sin tillvaro (Clifford & Doody 2017; Sellevold m.fl. 2013; Yevchak m.fl. 2019). Kommunikation på andra vis till exempel genom; kroppsspråk, ögonkontakt och
beröring blev då av än större relevans enligt sjuksköterskorna i Sellevolds m.fl. (2013) studie. Genom god patientkännedom där sjuksköterskan lär sig om individens behov och uttryck kan individuella strategier för kommunikation tas
fram (Clifford & Doody 2017; Sellevold m.fl. 2013; Yevchak m.fl. 2019). Därav kan även god personcentrerad vård med olika metoder som fungerar för den
enskilda individen tillpassas och patientens livskvalitet kan förbättras (a.a.).
Samverkan i team
För att den personcentrerade vården av demenssjuka patienter ska kunna tillämpas krävs ett välfungerande multidisciplinärt team (Clifford & Doody 2017; Dahlke
m.fl. 2019). Sjuksköterskor, läkare, psykoterapeuter och undersköterskor är några av de viktiga professioner som ska ingå men även patienter och familjemedlemmar fyller en viktig roll i teamet (Clifford & Doody 2017).
Sjuksköterskorna upplevde ofta en ensamhet gällande ansvar för att personcentrerad vård skulle kunna bli en del av patientens vardag (Pinkert m.fl.
2018). De kände brist på förståelse för den personcentrerade vårdens betydelse och hamnade även i konflikter på grund av oenigheter med andra professioner (a.a.). För att kunna tillgodose personcentrerad vård sa sjuksköterskorna i Dahlkes
m.fl. (2019) studie att de hierarkiska strukturerna behöver sättas åt sidan. Med detta menade sjuksköterskorna att deras omvårdnadskunskaper och
patientobservationer måste värdesättas lika högt som den medicinska professionens kunskaper och iakttagelser (a.a.). För att ett välfungerande team ska kunna växa fram krävs en samsyn i hur samverkan ska gå till och hur patienterna
ska behandlas (Dahlke m.fl. 2019). Samarbete är en av grunderna och arbetar teamet utifrån ett holistiskt synsätt beaktas hela människan och inte bara
sjukdomen vilket är en viktig del för den personcentrerade vården (Cleary & Doody 2016; Dahlke m.fl. 2019). Sjuksköterskorna i Dahlkes m.fl. (2019) studie uttryckte att god kommunikation mellan dem och undersköterskorna stärkte den
personcentrerade vården. Detta underlättade också att korrekt information förmedlades inom det interprofessionella teamet. Sjuksköterskorna upplevde att
viktig information annars kunde gå förlorad vilket gjorde att den personcentrerade vården fallerade. De kände därför ett stort ansvar i att samla teamet och ta tillvara på all kunskap som fanns och i sin tur behövdes för omvårdnadsarbetet (a.a.).
Dokumentationsrutiner
Dokumentation är en form av kommunikation som var viktig inom teamet (Nilsson m.fl. 2013). Information om patientens fysiska och psykiska välmående
15
kan samlas in på flera olika vis till exempel genom; journalläsning, observation och samtal med patient och anhöriga. Sjuksköterskorna framhävde att de olika professionernas samsyn av patienten ofta brast och en bidragande faktor till detta
var dokumentationsrutiner. En viktig del av det personcentrerade arbetet är att ha en samlad dokumenterad bild av patienten som all personal kan ta del av samt
arbeta efter. Går information förlorad på grund av bristande dokumentation blir arbetet i att ge en individanpassad vård av hög kvalitet svårare för sjuksköterskan att etablera. Den medicinska dokumentationen får ofta ett större fokus än den
psykosociala och en sjuksköterska i Nilssons m.fl. (2013) studie beskrev att det saknades rubriker för omvårdnad att dokumentera under. Detta försämrade
möjligheten för att få en god bild av patientens grundläggande behov (a.a.). Sjuksköterskor i Brook och Semlyens (2019) studie fick erfara hur dokumentation kunde förbättras när stationära rum för dokumentation togs bort. Istället
placerades datorer i eller i närheten av patientrummen vilket skapade bättre dokumentationsrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att närheten till patienten gav en
mer grundlig och detaljerad helhetsbild då de kunde observera patienten samtidigt som de dokumenterade (a.a.).
Vårdmiljö Vikten av en god vårdmiljö för både sjuksköterskor och patienter betonades i åtta
av artiklarna och valdes därför som ett huvudtema (Chenoweth m.fl. 2015; Clifford & Doody 2017; Dahlke m.fl. 2019; Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl. 2016; Nolan 2007; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2017).
En vårdmiljö som är anpassad för patienter med demenssjukdom är också en del i
att bygga en personcentrerad vård (Chenoweth m.fl. 2015). En miljö där den demenssjuke känner sig lugn och trygg skapar ett ökat välmående hos patienten men även ett bättre arbetsklimat för personalen. Sjuksköterskorna i Clifford och
Doodys (2017) studie beskrev hur en mer hemlik miljö är gynnsam för patientens mående. Ett ökat välmående hos den demenssjuke bidrog till att personalens
möjligheter att arbeta personcentrerat förbättrades (a.a.) Personcentrerad vård innebär bland annat en tillåtande vårdmiljö där det finns tid för aktiviteter och umgänge som främjar patientens livskvalitet (Chenoweth m.fl. 2015). Olika
beteendeförändringar hos patienter med demenssjukdom kunde bero på; hög ljudnivå, miljöombyte, inredning och okända människor (Nolan 2007).
Förändringar hos patienterna skapade ett ökat behov av övervakning på avdelningarna. Stressnivån hos personalen steg därför och gav sjuksköterskan dåligt samvete för att tiden inte räckte till alla medpatienter (a.a.). Den akuta
sjukvården upplevdes av sjuksköterskor som en utlösande faktor för oroliga beteenden hos demenssjuka patienter (Nolan 2007). Vårdmiljön på sjukhus
beskrevs som oflexibel och stressig samt att avdelningarnas utförande i form av till exempel trånga utrymmen och flersalar inte passade den demenssjuke (Nilsson m.fl. 2013). Detta bidrog till att personcentrerad vård blev svår att etablera och
flera sjuksköterskor uttryckte att den osäkra miljön inte var passande för patienter med demenssjukdom (a.a.). I flera studier betonade de även att bristen på
personcentrerad vård i den hektiska miljön ökade risken för vårdrelaterade skador (Clifford & Doody 2017; Nilsson m.fl. 2016; Nolan 2007; Pinker 2018).
I flertalet studier beskrevs det att en gammal vårdkultur som lever kvar kan hindra nytänkande och uppbyggnad av personcentrerad vård (Chenoweth m.fl. 2015;
Dahlke m.fl. 2019; Smythe m.fl. 2017). Gamla invanda rutiner kunde vara den uppgiftsorienterade och standardiserade vården medan nytänkande beskrevs som
16
att till exempel titta i fotoalbum med den demenssjuke (Pinkert m.fl. 2018). För att etablera ett nytänk behövde sjuksköterskor skapa mer flexibla rutiner på avdelningen som var anpassningsbara efter patienternas behov (Dahlke m.fl.
2019; Pinkert m.fl. 2018; Chenoweth m.fl. 2015). Genom att använda sig av tidigare erfarenheter, kreativitet och flexibilitet försökte vissa sjuksköterskor
anamma ett mer personcentrerat förhållningssätt (Pinkert m.fl. 2018). Sjuksköterskor som försöker etablera god omvårdnad beskrev att de ofta slits mellan organisationens gamla invanda rutiner och nytänk (Dahlke m.fl. 2019). För
att möjliggöra en förändring hos personalen krävs det också att organisationen strävar framåt och vill utvecklas (a.a.)
DISKUSSION Litteraturstudiens diskussion har delats upp i två delar, metoddiskussion och
resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekterar författarna kring tillvägagångssätt och val av metod både gällande styrkor och svagheter. I
resultatdiskussionen framgår viktiga delar kopplat till olika synvinklar i litteraturen med sjuksköterskans erfarenhet av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom i fokus.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom därav ansågs en kvalitativ ansats lämplig (Forsberg & Wengström 2016). Detta för att fokus var att få en
ökad förståelse och helhetsbild av valt fenomen. På grund av författarnas bristande erfarenheter av uppsatsskrivande behövdes en tydlig struktur att följa för
att kunna sammanställa en väl uppbyggd litteraturstudie. Forsberg och Wengströms (2016) metodiska åttastegsmodell (Tabell 1) användes därför som förfarande i skapandet av studien. Författarna valde bort den kvantitativa ansatsen
då den syftar till att mäta, beräkna och jämföra mer än att beskriva och skapa förståelse för en situation eller ett fenomen (Henricson 2017).
Trovärdighet I kvalitativa studier är det viktigt att bekräfta kvaliteten och tillförlitligheten under
hela forskningsprocessen (Polit & Beck, 2014). Forskaren kan endast förtjäna läsarens förtroende om studien innehåller så mycket information som möjligt om
vilka val som gjorts. För att kunna bedöma studiens tillförlitlighet, trovärdighet samt överförbarhet har författarna därför försökt att ge en tydlig beskrivning av hela forskningsprocessen. Tillförlitlighet handlar om hur pålitligt resultatet är och
innebär teoretiskt sätt att resultatet ska kunna replikeras av en annan forskare som följer samma tillvägagångssätt. Författarna har i sitt förfarande använt befintlig
och beprövad metod vilket i teorin möjliggör att studien kan repeteras och få ett likvärdigt resultat vilket är en styrka. Dock består en kvalitativ studie alltid av deltagarnas subjektiva upplevelser av ett fenomen vilket kan ge svårigheter i att
skapa ett identiskt resultat. Trovärdigheten kan bevisas genom att vald metod är väl beskriven och att förförståelsen har satts åt sidan. Författarna anser sig ha
beskrivit studiens tillvägagångssätt och metod väl samt följt metodlitteratur och riktlinjer som angivits från Malmö universitet (a.a.). Enligt Henricson (2017) är det viktigt att författarna reflekterar över tidigare erfarenheter och förförståelse
kring valt intresseområde innan det slutgiltiga examensarbetet påbörjas. Om förståelsen inte sätts åt sidan kan den påverka slutresultatet negativt (a.a.). Hänsyn
17
till vilka länder studierna kommer ifrån har inte tagits vilket kan ha påverkar överförbarheten då olika länder kan ha olika infrastruktur gällande hälso- och sjukvård (Polit & Beck 2014). Detta kan ses som en svaghet då överförbarhet
inom kvalitativ forskning innebär att fynden från ett sammanhang går att överföra till liknande situationer eller vara till gagn för vidare forskning (a.a.). Hade
studierna varit från ett och samma land hade resultatet troligtvis påverkats.
Inklusions- och exklusionskriterier
Från början var kvalitativa studier tänkt att ha som en sökbegränsning då det var sådana studier som eftersöktes. I samband med pilotsökningen framkom det dock
att relevanta studier försvann på grund av begränsningen och därför valdes den bort. Studier som var publicerade mellan år 2000-2019 inkluderades med avsikt att tillämpa så aktuell forskning som möjligt. Svagheten med att ha en
tidsavgränsning är risken för att relevant material uteblir. Endast studier som var kostnadsfria och tillgängliga i fulltext inkluderades vilket kan ha påverkat studiens
resultat då artiklar av värde kan ha fallit bort. Artiklar skrivna på andra språk än engelska exkluderades med tanke på författarnas språkkunskaper. Denna begränsning kan innebära att studier relevanta för syftet men skrivna på andra
språk ej framkom. Ytterligare en aspekt att ha i åtanke är risken för att studier på engelska kan ha misstolkats med tanke på att språket inte är granskarnas
modersmål. Inkluderade studier skulle vara peer reviewed vilket innebär att de hade granskats av experter inom området innan de publicerades (Willman m.fl. 2016). För att säkerställa att ett vetenskapligt tillvägagångssätt använts
inkluderade författarna endast artiklar som följde IMRAD:s struktur (Polit & Beck 2014). Resultatet presenterades då enligt ett tydligt mönster från inledning till
konklusion (Forsberg & Wengström 2016). Sjuksköterskors erfarenheter av att tillgodose personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom finns över hela världen och därför valde författarna att inte exkludera några länder i sin sökning.
Sjuksköterska var ett av litteraturstudiens inklusionskriterier. För att få en bredd
av erfarenheter inkluderades alla sjuksköterskor med legitimation oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet. Studier som innefattade andra yrkeskategorier än sjuksköterskor behövde ha sjuksköterskornas erfarenheter tydligt presenterade i
resultatet för att det skulle kunna användas i litteraturstudien. Sjuksköterskan kan träffa patienter med olika former av demenssjukdomar inom alla vårdinrättningar.
Därför valdes paraplybegreppet demens som inklusionskriterie då författarna inte vill begränsa sig till en viss sjukdom.
Urval och litteratursökning PICO-modellen avser att skapa sökblock utifrån en kvantitativ ansats, därför
användes den motsvarande POR-modellen (population, område, resultat) (Tabell 2) för den valda kvalitativa studiedesignen (Willman m.fl. 2016). Populationen som eftersöktes var sjuksköterskor, området var patienter med demenssjukdom
inom alla vårdkontexter och resultatet var erfarenheter. För att öka litteraturstudiens trovärdighet samt minska risken för bias användes tre olika
databaser i sökningen (Willman m.fl. 2016). Författarna ansåg även att samtliga databaser gav en god bredd och ökade möjligheterna för att finna användbara artiklar som svarade till studiens syfte samt höjde kvaliteten. Författarna valde
bort mindre givande databaser då de hade andra ämnesområden i fokus.
I varje databas utfördes sökningen både via ämnesordlista och fritext. Ämnesordlistan består av olika termer där en term motsvarar ett ord och dess
18
eventuella synonymer. Användning av dessa termer ökade författarnas möjlighet att fånga fler artiklar inom det valda området trots att enbart liknande ord eller synonymer brukats. De ord som inte fanns att finna i de olika ämnesordlistorna
eftersöktes som identiska sökord i fritext i alla tre databaser. Detta för att inte gå miste om eventuella artiklar som kunde gått förlorade vid enbart sökning med
hjälp av ämnesord. Trunkering och citattecken lades till vid sökningen i fritext. Trunkering för att söka på ordens olika ändelser och citattecken för att inkludera viktiga fraser och för att få sökningen mer specifik (Willman m.fl. 2016; Polit &
Beck 2014). Även de booleska termerna “OR” och “AND” samt funktionen “explode” användes för att täcka intresseområdet då enstaka söktermer och fritext
aldrig kan ge ett bra sökresultat (Willman m.fl. 2016). En pilotsökning genomfördes inledningsvis för att få en överblick av hur mycket
material som fanns att tillgå. På grund av ett lågt antal träffar med enbart sjuksköterskor valde författarna att inkludera studier där även andra
yrkeskategoriers erfarenheter fanns representerade. Under sammanställningen av resultatet var det därför viktigt att beakta vilka erfarenheter som tillhörde vilken yrkeskategori för att spegla studiens syfte på rätt vis. Pilotsökningen visade även
att syftet behövde breddas ytterligare gällande vald vårdkontext. Sjukhusmiljö som var en del i det primära syftet fick omformuleras. Den slutgiltiga sökningen
innehöll istället samtliga vårdkontexter där demenssjuka kan påträffas. Vid genomgång av titlar och abstrakt fanns det en risk för att relevanta artiklar
inte lästes i fulltext på grund av författarnas bristande erfarenhet av detta moment, vilket är en svaghet för studien. Flera artiklar med “mixed method” påträffades
när titlar och abstrakt lästes igenom och dessa valdes från början bort. Efter närmare efterforskning visade det sig att denna metod dock var godtagbar så länge endast den kvalitativa delen presenterades i litteraturstudiens resultat. Under
slutsökning fann författarna ytterligare två studier av intresse via PubMeds lista för “liknande studier”. Även kring dessa artiklar rådde det tvivel om de fick
användas i resultatet eller inte. Författarna valde till sist att inkludera dem då de innehöll flera bärande begrepp, var intresseväckande samt besvarade syftet.
Kvalitetsgranskning Totalt granskades nitton artiklar innan urvalet gjordes till det slutgiltiga resultatet.
Primärt skulle Polit och Becks (2014) granskningsmall användas. Efter noggrann efterforskning visade sig dock granskningsmallen från SBU (2019) ha en, enligt författarna, högre tillförlitlighet. Granskningsmallens gradering av artiklarnas
kvalitet var författarparet nöjda med trots avsaknad av poängsystem. Mallen fungerade väl då frågorna var tydliga och enkla att arbeta med vilket bidrog till att
granskning av artiklar skedde likvärdigt. På grund av avsaknad av ett poängsystem övervägdes det att ta fram ett eget. Med detta ville författarna möjliggöra ett tillvägagångssätt att räkna fram artiklarnas grad av kvalitet. Det
visade sig dock vara svårt att bedöma värdet på de olika frågorna i mallen på grund av författarnas ringa erfarenheter kring kvalitetsbedömning. Författarna
valde först att granska, analysera samt kvalitetsbedöma artiklarna separat genom att ha ett noggrant och kritiskt förhållningssätt och därefter skedde det gemensamt (Willman m.fl. 2016). Genom att arbeta på detta vis höjs både studiens
trovärdighet samt tillförlitlighet då författarna påverkar varandra i mindre grad. Innan granskning är det dock viktigt att vara överens om hur samtliga delar i vald
granskningsmall ska tolkas för att en likvärdig granskning ska kunna ske (a.a.).
19
I studiens resultat användes två artiklar av vardera författare; Nilsson (2013; 2016), Nolan (2006; 2007) och Smythe (2015; 2017). Ofta har forskare sitt fokus inom ett specifikt ämnesområde och därför genomförs flera studier inom samma
kontext. Detta kan ses som en styrka då forskare kan besitta en hög grad av expertis som är gynnsam för studien. Det kan även innebära att det genomförs lite
forskning inom området vilket kan ses som en svaghet. Forskarnas förförståelse inom ämnesområde kan även ha påverkat studiens resultat negativt om den inte satts åt sidan. Författarparet hade en gemensam diskussion kring hur studier med
samma forskare kunde inverka på resultatet men beslutade att ha med artiklarna. I studierna av Nolan (2006; 2007) förekom även samma antal deltagare vilket också
kan ses som en svaghet då risken finns att samma deltagare används i flera olika studier. Enligt författarparets bedömning var så inte fallet och därav inkluderades artiklarna i resultatet.
Analys och sammanställning
Forsberg och Wengström (2016) beskriver vikten av en noggrann genomgång av insamlat material och därför ansåg författarna att innehållsanalys var en bra metod. Forsberg och Wengströms (2016) femstegsmetod (Tabell 4) var väl
beskriven i litteraturen och valdes därför. Genom att följa denna metod stegvis höjs litteraturstudiens tillförlitlighet (a.a.). Författarparet strävade efter att
innehållsanalysen gjordes objektivt och att eventuell förförståelse eller förväntningar lyftes fram och beaktades under hela processen (Polit & Beck 2014). Viss förförståelse bar författarna med sig från inläst litteratur, VFU och
arbetslivserfarenhet. Denna förståelse ansågs behärskad då den tydliggjorts och därmed kunde kontrolleras av den andra. Materialet frambringade bärande
begrepp och kodord som mynnade ut i olika kategorier som i sin tur gav studien sina huvudteman och underteman. För att uppnå detta skedde även analys och färgkodning av samtliga artiklar först separat och sedan gemensamt av författarna
(Forsberg & Wengström 2016). Detta tillvägagångssätt minskar risken för att viktigt innehåll går förlorat eller att bias uppstår (Willman m.fl. 2016). Insamlad
data ansågs täcka behovet för att svara på studiens syfte. Författarna var väl medvetna om att risken för misstolkningar var stor då utvalda textavsnitt skulle översättas från engelska till svenska. Därför fördes en kontinuerlig dialog och
diskussion dem emellan under hela analysen.
Resultatdiskussion I resultatet framkom personcentrerad vård vara mycket viktig för sjuksköterskan. Dock visade det sig finnas flera faktorer som komplicerade möjligheterna att
tillgodose personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskornas erfarenheter påvisade att olika vårdkontexter påverkar vilka
förutsättningar som finns för att applicera den personcentrerad vård som den demenssjuke mår bäst av. Upplevelser av bristande stöd från både ledning och team framhölls, precis som betydelsen av för lite tid och personal. Detta var några
av sjuksköterskans erfarenheter kring att tillgodose personcentrerad vård.
Personcentrerad vård bygger på en väl grundad filosofi och fyller en viktig funktion i vården av patienter med demenssjukdom (Fazio m.fl. 2018). Patientgruppen kan vara komplex och kunskap behövs då utbildning kan vara en
avgörande faktor för god omvårdnad (Clifford & Doody 2017; Smythe m.fl. 2017). I flertalet artiklar i resultatet framgår det att professionens ökade
arbetsbelastning gör så att personcentrerad vård blir allt svårare att tillgodose då sjuksköterskorna måste prioritera andra arbetsuppgifter istället för omvårdnad
20
(Borbasi m.fl. 2006; Dahlke m.fl. 2019; Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl. 2016; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2015; Smythe m.fl. 2017; Yevchak m.fl. 2019). En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård som är en av
grundpelarna i att ge god vård (Leksell & Lepp 2013). I Burshniks m.fl. (2018) studie beskrevs sjuksköterskans omfattande ansvarsområden och att
personcentrerad vård är en svår arbetsuppgift då demenssjuka patienter har ett omfattande vårdbehov. Demenssjukdom är en åldersrelaterad sjukdom och med en stigande medelålder och växande befolkning blir patientgruppen allt större
(Socialstyrelsen 2017). Detta är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen inom hälso- och sjukvården ökar (a.a.).
Idag råder ingen brist på legitimerade sjuksköterskor, dock råder det brist på sjuksköterskor som väljer att arbeta inom hälso- och sjukvård (Vårdfokus 2019).
Detta i kombination med ett felaktigt fokus från organisationen gällande prioritering av administrativa uppgifter och ett standardiserat vårdarbete leder till
att den personcentrerade vården blir lidande (Swedberg 2010). Brist på kompetens kan leda till att vård och omsorg utförs på ett felaktigt sätt vilket bidrar till att antalet tillbud och avvikelser ökar (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Även
insikten om att god och säker vård är kopplad till hög omvårdnadskompetens saknas bland flera beslutsfattare och arbetsgivare (a.a.). Möjligheten att bedriva
personcentrerad vård är avhängande ledningens inställning till både personal och deras arbetsuppgifter (Ekwall 2011). Det är också ledningen som avgör i vilken grad personalen har möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter och i vilken
omfattning patienterna blir sedda som individer och inte som diagnoser. Dock har samtliga som arbetar inom vården en plikt att reflektera över och ta ansvar för sitt
arbete och förändra det vid behov (a.a.). I resultatet framgick det att patientrelationen spelar en viktig roll för att
sjuksköterskan ska kunna ge personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom (Chenoweth m.fl. 2015; Clifford & Doody 2017; Nilsson m.fl.
2013; Nolan 2006; Nolan 2007; Pinkert m.fl. 2018; Sellevold m.fl. 2013; Smythe m.fl. 2015; Yevchak m.fl 2019). Genom att spendera tid med patienten kan sjuksköterskan ta del av hennes eller hans livsberättelse (Chenoweth m.fl. 2015;
Clifford & Doody 2017; Nolan 2007). Sjuksköterskorna upplevde också att kunskap om patientens livshistoria ökade möjligheterna att införa aktiviteter
patienterna uppskattade vilket bidrog till minskad agitation och oro (Chenoweth m.fl. 2015). Genom att lyssna och låta mötet mellan människor få ta plats kan det organiserade arbetet påverkas positivt och bli mer personcentrerat (Svensk
sjuksköterskeförening 2019). För att kunna sätta sig in i patientens livsvärld räcker det inte med kognitiv kompetens utan även en hög grad av medvetenhet
och förståelse behövs (Dahlberg & Ekman 2017). Det är först när sjuksköterskan reflekterar med ett öppet sinne och förhållningssätt gentemot patienten som dennes livshistoria kan komma till sin fulla rätt (Ekebergh 2017).
En grundförutsättning för en god relation är tillit (Willman 2011). Tillit byggs upp
i ett ömsesidigt samspel mellan vårdare och patient där det för sjuksköterskan inte enbart handlar om att lyssna, utan även om att höra och respektera den unika personen (a.a.). All omvårdnad bedrivs i enlighet med etiska principer varav
sjuksköterskorna följer sin egen etiska kod som utgår från International council of nurses (ICN) (2019). Den gemensamma värdegrunden bygger på autonomi,
rättvisa och strävan efter att skydda patienters hälsa. I enlighet med HSL (2017:30) ska samtlig vårdpersonal ge vård med respekt och värdighet på lika
21
villkor för hela befolkningen. För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan ta sitt moraliska ansvar och beakta de etiska aspekterna som uppstår i den komplexa vårdmiljön (a.a.). Etik är en fråga om mänskliga värden
och bedömningar i vårdens vardag vilket sjuksköterskan som arbetar med demenssjuka präglas av (Kihlgren 2011). Sjuksköterskan måste ta hänsyn till
patientens sårbarhet i uppbyggnaden av relationen då total symmetri aldrig kan uppstå mellan dem (Dahlberg & Ekman 2017). Det är sjuksköterskans ansvar att få patienten att känna sig likvärdig genom att bekräfta samt erkänna och på så vis
dämpa asymmetrin som kan råda (a.a.). Sjuksköterskornas krav är många och idag ställs nyutbildade inför arbetsuppgifter som egentligen kräver specialistkompetens
(Svensk sjuksköterskeförening 2019). Ett stort antal patienter är multisjuka, svaga och deras tillstånd kan snabbt förändras vilket ställer ännu högre krav på vårdpersonalen. Sjuksköterskans legitimation innebär alltså inte bara ett stort
yrkesansvar utan är också en garanti för att en viss kunskapsnivå och vissa personliga egenskaper innehas (a.a.).
Lika viktigt som tillit är för att bygga en relation är relationen i sig en förutsättning för kommunikation (Willman 2011). I resultatet lyftes
kommunikation som ett av sjuksköterskans främsta redskap (Dahlke m.fl. 2019; Sellevold m.fl. 2013; Smythe m.fl. 2017). Patienter med demenssjukdom förlorar
ofta successivt förmågan att kommunicera genom tal och skrift (Yevchak m.fl. 2019). För att kunna tillgodose personcentrerad vård och bemöta den demenssjukes nya sätt att kommunicera behövs allt från ljud, rörelser och beröring
uppmärksammas (Sellevold m.fl. 2013). Den största delen av den kommunikation som förs är icke-verbal och kommunikation pågår ständigt (Asplund & Normann
2011). Demenssjukdom leder till nedsatt förmåga att förstå och tolka intryck samt interaktioner i sin omvärld (Hallberg 2011). För sjuksköterskan kan denna kommunikativa problematik innebära ökad belastning och bli en stor prövning.
De som vårdar demenssjuka upplever det som en svår uppgift på grund av bristen på respons och bekräftelse från patienten att den vård som ges är tillfredsställande.
En stark önskan finns i att hjälpa och stödja patienten i sin sjukdom men många vårdare vet inte hur de ska kunna uppnå det (a.a.). För att kommunikationen ska fungera behöver sjuksköterskan först och främst kunskap om hur demenssjukdom
påverkar patientens förmåga att kommunicera (Norberg 2017). Kunskapen bidrar i sin tur till att kommunikationen kan anpassas efter patientens kapacitet och
möjliggöra en förståelse för personens livsvärld (a.a.). Ett multidisciplinärt team är en förutsättning för att personcentrerad vård ska
kunna fungera (Clifford & Doody 2017; Dahlke m.fl. 2019). I resultatet beskrev sjuksköterskorna att de kände ett ansvar i att samla teamet för att få en bred
kunskap som kunde ligga till grund för den personcentrerade vården (Dahlke m.fl. 2019). Såväl kommunikation som dokumentation måste fungera för att teamet ska kunna samarbeta väl samt för att viktig information inte ska gå förlorad (Dahlke
m.fl. 2019; Nilsson m.fl. 2013). Brister dokumentationsrutinerna minskar teamets samsyn vilket skapar svårigheter för sjuksköterskan att bygga personcentrerad
vård (Nilsson m.fl. 2013). Enligt Socialstyrelsen (2019) är ett multiprofessionellt teamarbete tillsammans med personcentrerad vård en nödvändig grund inom god demensvård. Det ska kunna minska stress hos både patienter och anhöriga men
även motverka beteendeproblem hos patienten (a.a.). Samverkan i team är dock inget som kommer av sig självt utan kräver träning i form av olika teamövningar i
den kliniska vardagen (Härenstam & Lindgren 2016). Rutiner, strukturerade
22
kommunikationsverktyg och ledaregenskaper är några av de aspekter som fortsatt behöver ses över för att så småningom kunna bidra till en bättre omvårdnad. (a.a.).
I enlighet med Patientdatalagen 2008:355 (PDL) har vårdpersonal en lagstadgad skyldighet att föra journal. Samverkan mellan olika instanser är en viktig del i att
ge en säker vård (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Journalföring genomförs för att patienten ska få vård av hög kvalitet men även för att säkerställa god vård mellan instanser. Samverkan sker inom alla delar av hälso- och sjukvården och för
att den ska vara hälsofrämjande krävs ett enat synsätt, där personal från både landsting och kommun gemensamt bidra till att patienten vårdas utifrån ett
helhetsperspektiv (a.a.). I resultatet framkom det att sjuksköterskor anser att vårdmiljön har stor inverkan
på huruvida personcentrerad vård kan etableras eller inte (Chenoweth m.fl. 2015; Clifford & Doody 2017; Dahlke m.fl. 2019; Nilsson m.fl. 2013; Nilsson m.fl.
2016; Nolan 2007; Pinkert m.fl. 2018; Smythe m.fl. 2017). I resultatet lyftes också främmande miljöer, människor och ljud fram som bidragande faktorer till beteendeförändringar hos den demenssjuke (Nolan 2007). En tidig förespråkare av
miljöns betydelse för patienters välbefinnande var Florence Nightingale (1860). Hon förstod och beskrev relevansen av olika faktorer i vårdmiljön samt
innebörden av sjuksköterskans närvaro och samspel med patienten (a.a.). Vårdmiljöns betydelse är alltså ingen ny företeelse även om det inom forskning är ett relativt nytt intresseområde (Wijk 2014).
Wijk (2010) beskriver sjukhusmiljön som en plats med fokus på medicin och
teknik samt att vårdmiljön sällan planeras utifrån ett personcentrerat synsätt. Vårdmiljön framhölls som både segregerad och steril vilket kunde påverka sjuksköterskans och patientens relation negativt. Detta kunde i sin tur leda till att
patienten kände sig både objektifierad och ensam. Inom särskilda boenden finns större förutsättningar att skapa en mer hemlik miljö som både kan öka trygghet
och välbefinnande hos den demenssjuke (a.a.). Detta ger bättre möjligheter för att bygga en god relation mellan sjuksköterska och patient då en trygg och familjär miljö kan frambringa lugn och en känsla av ’hemlikhet’ (Wijk 2014). Då patienter
med demenssjukdom inte är en homogen grupp kan svårigheter att skapa en hemlik miljö påverkas av till exempel bakgrund, ålder och socioekonomisk
tillhörighet (a.a.). För en personcentrerad omvårdnad behöver vårdmiljön ses som en del i läkeprocessen och patientens uppfattning om den måste beaktas (Wijk 2013). Omvårdnad innefattar patientens subjektiva samt objektiva upplevelser och
enligt HSL (2017:30) ska sjuksköterskan arbeta för att förebygga ohälsa. Det skulle vara omöjligt att totalt anpassa vårdmiljön utifrån varje patients unika
önskemål, men genom att vara lyhörd och ha ett kreativt förhållningssätt kan sjuksköterskan påverka till att även små förändringar kan bidra till stora effekter för patientens välbefinnande (Wijk 2014).
KONKLUSION
Denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor står inför stora utmaningar i att applicera personcentrerad vård till patienter med demenssjukdom. Erfarenheter av ledningens bristande stöd samt resurser försvårar sjuksköterskans
omvårdnadsarbete men en nära relation mellan patient och sjuksköterska förbättrar den personcentrerade vården. Bristande kunskap i att till exempel
23
kommunicera försvårar dock uppbyggnaden av tillit och i sin tur patientrelationen. Hos sjuksköterskan finns en stor önskan och vilja i att arbeta mer personcentrerat men de multipla faktorer som måste tas i beaktning skapar såväl stress som en
känsla av otillräcklighet. Genom att anpassa miljön efter patientens behov kan dock en lugn och trygg atmosfär frambringas. Alla delar inom organisationen är
sammanlänkade och samtliga påverkar varandra såväl kortsiktigt som långsiktigt. Sjuksköterskornas erfarenheter visar att förändringsarbete inom hälso- och sjukvård kan vara komplext, men att även små förändringar kan leda till stora
framsteg av betydelse.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE Litteraturstudien gav författarparet ökad insikt om sjuksköterskans erfarenheter av
att tillgodose personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom. Även kunskap om sjuksköterskans erfarenheter kring vilka faktorer som försvårar att ge personcentrerad vård förbättrades. Med tanke på litteraturstudiens resultat vore det
intressant att veta hur olika enheter inom hälso- och sjukvård definierar personcentrerad vård. Genom att alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård
sluter upp och arbetar enhälligt ges en möjlighet att skapa en god grund för vidareutveckling. Det behövs tydliga ramverk och rutiner för att på ett strukturerat vis vårda patienter med demenssjukdom på ett personcentrerat sätt. Därav kan
vidare forskning kring vilka riktlinjer som finns att tillgå samt om de är realistiska för de anställda att arbeta efter vara av intresse. Författarparet anser även att det
behövs mer kompetensutveckling kring olika demenssjukdomar såväl inom grundutbildningen som kontinuerligt på arbetsplatsen. Detta för att bibehålla inlärd kunskap men även vidareutveckla den för att på så vis kunna tillgodose
personcentrerad vård. Sjukhusmiljön framkom vara den svåraste kontexten att etablera en god patientrelation i och därav blev den personcentrerade vården
lidande. Därför behövs ett större fokus läggas på att utveckla ett gemensamt synsätt men även en högre grad av kunskap i hur personcentrerad vård ska kunna frambringas under den korta vårdtiden och ofta inte anpassade miljön. Studier
kring hur många patienter med demenssjukdom som drabbas av vårdrelaterade skador på sjukhus på grund av bristande rutiner skulle också vara intressant att
eftersöka. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser samt en
grundpelare för att ge god vård enligt såväl lag som forskning. Författarparet har efter denna litteraturstudie en större insikt i vilka utmaningar sjuksköterskor inom
hälso- och sjukvård står inför med en åldrande befolkning. Tillsammans med en stigande medelålder samt mer avancerad medicinsk teknik följer en mer komplex patientgrupp där demenssjukdomar fortsätter att öka. Detta kräver ett nytänkande,
strategiska omvärderingar samt en strävan efter en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård. För att lyckas genomföra en bestående förändring behöver samtliga
yrkesverksamma professioner samt ledning gå samman för att bygga ett gemensamt förhållningssätt så att vård av hög kvalitet kan bedrivas.
24
REFERENSER * Anger studier som ingår i resultatet.
Asplund K, Normann K, (2011) Episoder av psykisk klarhet hos personer med svår demenssjukdom. I: Edberg A-K, (Red.) Att möta personer med demens (2a
upplagan). Lund, Studentlitteratur AB. Beauchamp T L, Childress J F, (2009) Principles of Biomedical Ethics. New
York, Oxford University Press.
Bergbom I, (2013) Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I: Leksell J, Lepp M, (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
Berlin J, (2013) Teamarbete - ett livsviktigt samspel. Leksell J, Lepp M, (Red.)
Sjuksköterskans kärnkompetenser (1a upplagan). Stockholm, Liber AB. *Borbasi S, Jones J, Lockwood C, Emden C, (2006) Health Professionals’
Perspectives of Providing Care to People with Dementia in the Acute Setting: Toward Better Practice. Geriatric Nursing, 27, 300-308.
*Brooke J, Semlyen J, (2019) Exploring the impact of dementia-friendly ward environments on the provision of care: A qualitative thematic analysis. Dementia,
18, 685-700.
Burshnic V L, Douglas N F, Barker R M, (2018) Employee attitudes towards aggression in persons with dementia: Readiness for wider adoption of person-centered frameworks. Journal Psychiatric and Mental health Nursing, 2018, 176-
187.
Carlström E, (2013) Vårdens organisation. I: Brynolfsson C, (Red.) Boken om demenssjukdomar (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
*Chenoweth L, Jeon Y H, Stein-Parbury J, Forbes I, Fleming R, Cook J, Cheah S, Fletcher S, Tinslay L, (2015) PerCEN trial participant perspectives on the
implementation and outcomes of person-centred dementia care and environments. International Psychogeriatrics, 27:12, 2045-2057.
*Cleary J, Doody O, (2016) Nurses’ experience of caring for people with intellectual disability and dementia. Journal of Clinical Nursing, 26, 620-631.
*Clifford C, Doody O, (2017) Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities. Journal of Psychiatric
Mental Health Nursing, 25, 26-36.
Dahlberg K, Ekman I, (2017) Att lyssna på och förstå patienters berättelser - några teoretiska utgångspunkter. I: Dahlberg K, Ekman I, (Red.) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd (1a
upplagan). Stockholm, Liber AB.
25
*Dahlke S, Hunter K F, Negrin K, Kalogirou M R, Fox M, Wagg A, (2019) The educational needs of nursing staff when working with hospitalised older people. Journal of Clinical Nursing, 28, 221-234.
Demenscentrum, (2019) Svenskt demenscentrum.
>http://www.demenscentrum.se< HTML (2019-03-18) Edvardsson D, Varrailhon P, Edvardsson K, (2014) Promoting Person-
Centeredness in Long-Term Care. An Exploratory Study. Journal of Gerontological Nursing, 40, 46-53.
Ekebergh M, (2017) Hur kan “konsten att förstå patientens värld” integreras i vården?. I: Dahlberg K, Ekman I, (Red.) Vägen till patientens värld och
personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
Ekman I, (2014) Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. Stockholm, Liber AB.
Ekwall A K, (2011) Personcentrerad vård ur ett akutvårdsperspektiv. I:
Edvardsson D, (Red.) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (1a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Evripidou M, Charalambous A, Middleton N, Papastavrou E, (2019) Nurses´knowledge and attitudes about dementia care: Systematic literature
review. Perspective in Psychiatric Care, 2019, 48-60. Ezziane Z, Maruthappu M, Gawn L, Thompson E A, Athanasiou T, Warren O J,
(2012) Building Effective Clinical Teams in Healthcare. Journal of Health Organization and Management, 26, 428-436.
Fazio S, Pace D, Flinner J, Kallmyer B, (2018) The Fundamentals of Person-Centered Care for Individuals With Dementia. The Gerontologist, 58, 10-19.
Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Natur & Kultur.
Hallberg I R, (2011) Att vara vårdare - tillfredsställelse och påfrestning. I: Edberg A K, (Red.) Att möta personer med demens (2a upplagan). Lund, Studentlitteratur
AB. Hasselkus B R, (1997) Everyday Ethics in Dementia Day Care: Narratives of
Crossing the Line. The Gerontologist, 37, 640-649.
Henricson M, (2017) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur AB.
Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 Bestämmelser för all hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 Verksamheten.
26
Härenstam K P, Lindgren P, (2016) Att kommunicera och arbeta i team kräver övning - utmaning omvandla träning i klinisk vardag. Läkartidningen, 113, 1-2.
Kihlgren M, (2011) Integritet - en värdegrund i demensvården. I: Edberg A K, (Red.) Att möta personer med demens (2a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Kitwood T M, (1997) Dementia Reconsidered: The Person Comes First. Buckingham, Open University Press.
Körner M, Wirtz M A, (2013) Development and Psychometric Properties of a
Scale for Measuring Internal Participation from a Patient and Health Care Professional Perspective. WMC Health Service Research, 13, 1-11.
Leksell J, Lepp M, (2013) Kvalitativ god vård inom hälso- och sjukvård. I: Leksell J, Lepp M, (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1a upplagan).
Stockholm, Liber AB. McKeon J, Clarke A, Ingleton C, Ryan T, Repper J, (2010) The use of life story
work with people with dementia to enhance person-centered care. International Journal of Older People Nursing, 5, 148-158.
Mork Rokstad A M, (2014) Se vem jag är! Personcentrerad vård vid demenssjukdom. Lund, Studentlitteratur AB.
NE Nationalencyklopedin AB, (2019) Demens.
>https://www.ne.se/info/< HTML (2019-03-19) *Nilsson A, Rasmussen B H, Edvardsson D, (2013) Falling behind: a substantiv
theory of care for older people with cognitive impairment in acute settings. Journal of Clinical Nursing, 22, 1682-1691.
*Nilsson A, Rasmussen B H, Edvardsson D, (2016) A threat to our integrity - Meanings of providing nursing care for older patients with cognitive impairment
in acute care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30, 48-56.
*Nolan L, (2006) Caring connections with older persons with dementia in an acute hospital setting - a hermaneutic interpretation of the staff nurse’s experience. International Journal of Older People Nursing, 1, 208-215.
*Nolan L, (2007) Caring for people with dementia in the acute setting: a study of
nurses’ views. British Journal of Nursing, 16, 419-422. Norberg A, (2017) Personcentrerad omvårdnad av personer med avancerad
demens. I: Dahlberg K, Ekman I, (Red.) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd (1a upplagan). Stockholm,
Liber AB. Patientdatalagen, 2008:355 Skyldigheten att föra patientjournal.
Patientlagen, 2014:821 Delaktighet.
Patientlagen, 2014:821 Information.
27
*Pinkert C, Faul E, Saxer S, Burgstaller M, Kamleitner D, Mayer H, (2018) Experience of nurses with the care of patients with dementia in acute hospitals: A
secondary analysis. Journal of Clinical Nursing, 27, 162-172.
Polit D F, Beck C T, (2014) Essentials of nursing research: Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins.
Rosén M, (2013) Evidens och evidensbaserad vård. I: Leksell J, Lepp M, (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
Salas E, Sims D E, Burke C S, (2005) “Is there a “Big Five” in Teamwork” ?. Small group Research, 36, 555-599.
Sandman L, Kjellström S, (2013) Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund,
Studentlitteratur AB. *Sellevold G S, Egede-Nissen V, Jakobsen R, Sorlie V, (2013) Quality care for
persons experiencing dementia: The significance of relational ethics. Nursing Ethics, 20, 263-272.
Skog M, (2013) Gemensam värdegrund och arbetssätt- etik och reflektion. I: Brynolfsson C, (Red.) Boken om demenssjukdomar (1a upplagan). Stockholm,
Liber AB.
*Smythe A, Bentham P, Jenkins C, Oyebode J R, (2015) The experience of staff in a specialist mental health service in relation to development of skills for the provision of person centred care for people with dementia. Dementia, 14, 184-
198.
*Smythe A, Jenkins C, Galant-Miecznikowska M, Bentham P, Oyebode J, (2017) A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today, 50, 119-123.
Socialstyrelsen, (2017) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning. > http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2019-03-19)
Sonde L, (2013) Tvingande skyddsåtgärder i demensvården. I: Brynolfsson C, (Red.) Boken om demenssjukdomar (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2019) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –
patientupplevelser. >https://www.sbu.se< PDF (2019-03-19)
Svensk sjuksköterskeförening (2010) Värdegrund för omvårdnad. >https://www.swenurse.se< PDF (2019-04-02)
Svensk sjuksköterskeförening (2019) Svensk sjukvård behöver omvårdnad. >http://www.swenurse.se< PDF (2019-05-02)
28
Swedberg K, (2010) Personcentrerad vård - klinikerns comeback. Anamnesen och patientens symptom åter i fokus. Läkartidningen, 107, 320-321.
Vårdfokus tidning för vårdförbundet (2019) Fortsatt stor brist på legitimerad personal. >http://www.vårdfokus.se< HTML (2019-05-07)
Wijk H, (2010) Personcentrerad miljö. I: Edvardsson D, (Red.) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (2a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Wijk H, (2013) Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för omvårdnad
och vårdens genomförande. I: Brynolfsson C, (Red.) Boken om demenssjukdomar (1a upplagan). Stockholm, Liber AB.
Wijk H, (2014) Personcentrerad utformning av vårdmiljön. I: Wijk H, (Red.) Vårdmiljöns betydelse (1a upplagan). Lund, Studentlitteratur AB.
Willman A, (2011) Evidens och personcentrerad omvårdnad. I: Edvardsson D, (Red.) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (1a upplagan). Lund,
Studentlitteratur AB.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2016) Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur AB.
*Yevchak A M, Fick D M, Kolanowski A M, Monroe T, Leviere A, Mion L, (2019) Implementing Nurse-Facilitated Person-Centered Care Approaches for
Patients with Delirium Superimposed on Dementia in the Acute Care Setting. Journal of Gerontology Nursing, 43, 21-28.
29
BILAGOR
Bilaga 1: Sökschema: CINAHL.
Sök
ID:
Söktermer/Sökblock: Begränsning: Antal
träffar:
Datum:
S1 (MH “Patient Centered Care”)
Search modes: Boolean/Phrase
24,561 29/3-2019
S2 “patient centered care” Search modes:
Boolean/Phrase
25,554 29/3-2019
S3 (MH “Dementia”) Search modes: Boolean/Phrase
33,804 29/3-2019
S4 “cognitive impairment” Search modes:
Boolean/Phrase
17,154 29/3-2019
S5 (MH “Job Experience”) Search modes: Boolean/Phrase
9,148 29/3-2019
S6 experience* Search modes:
Boolean/Phrase
348,930 29/3-2019
S7 perception* Search modes: Boolean/Phrase
129,951 29/3-2019
S8 emotion* Search modes:
Boolean/Phrase
85,945 29/3-2019
S9 (MH “Nurses+”) Search modes: Boolean/Phrase
197,770 29/3-2019
S10 nurs* Search modes:
Boolean/Phrase
768,336 29/3-2019
S11 “health professional” Search modes: Boolean/Phrase
6,604 29/3-2019
S12 “cognitive dysfunction” Search modes: Boolean/Phrase
2,616 29/3-2019
S13 “person centred care” Search modes: Boolean/Phrase
875 29/3-2019
S14 S1 OR S2 OR S13 Search modes: Boolean/Phrase
25,883 29/3-2019
S15 S5 OR S6 OR S7 OR S8 Search modes:
Boolean/Phrase
536,495 29/3-2019
S16 S3 OR S4 OR S12 Search modes: Boolean/Phrase
50,133 29/3-2019
30
S17 S9 OR S10 OR S11 Search modes: Boolean/Phrase
776,077 29/3-2019
S18 S14 AND S15 AND S16 AND S17
Search modes -
Boolean/Phrase
Limiters - Peer
Reviewed; Published Date: 20000101-20191231
Narrow by
Language: - english
144 29/3-2019
Bilaga 2: Sökschema: PubMed.
Sök
ID: Söktermer/Sökblock: Begränsningar: Antal
träffar: Datum:
#1 “Patient-Centered
Care”[Mesh]
17,836 29/3-2019
#2 “Patient Centered Care”
19,612 29/3-2019
#3 “person centred care”
1157 29/3-2019
#4 “Dementia”[Mesh]
152,739 29/3-2019
#5 “cognitive impairment”
50,601 29/3-2019
#6 “cognitive dysfunction”
22,513 29/3-2019
#7 experience*
979,985 29/3-2019
#8 perception*
404,626 29/3-2019
#9 emotion*
202,704 29/3-2019
#10 “Nurses”[Mesh]
84,469 29/3-2019
#11 nurs*
909,509 29/3-2019
#12 “health professional”
8339 29/3-2019
#13 ((“Patient-Centered
Care”[Mesh]) OR “Patient Centered care”) OR “person
centred care”
20,915 29/3-2019
#14 ((“Dementia”[Mesh]) OR “cognitive impairment”) OR
“cognitive dysfunction”
199,059 29/3-2019
#15 ((experience*) OR perception*) OR emotion*
1,472,423 29/3-2019
31
#16 ((“Nurses”[Mesh]) OR nurs*) OR “health professional”
915,811 29/3-2019
#17 ((“Patient-Centered Care”[Mesh]) OR “Patient
Centered care”) OR “person centred care”)) AND
(((“Dementia”[Mesh]) OR “cognitive impairment”) OR “cognitive dysfunction”))
AND (((experience*) OR perception*) OR emotion* ))
AND (((“Nurses”[Mesh]) OR nurs*) OR “health professional”)
Filters:
Peer-reviewed
Publication date from 2000/01/01 to
2019/12/31
Language: English
139 29/3-2019
Bilaga 3: Sökschema: PsycINFO.
Sök ID:
Söktermer/Sökblock: Antal träffar:
Datum:
S1 “patient centered care” 3,781 29/3-2019
S2 “person centred care” 484 29/3-2019
S3 S1 OR S2 4,150 29/3-2019
S4 MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE
(“Dementia”)
71,945 29/3-2019
S5 “cognitive impairment” 46,817 29/3-2019
S6 “cognitive dysfunction” 6,721 29/3-2019
S7 S4 OR S5 OR S6 107,267 29/3-2019
S8 experience* 634,296 29/3-2019
S9 perception* 540,037 29/3-2019
S10 emotion* 404,109 29/3-2019
S11 MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE(“Nurses”) 29,462 29/3-2019
S12 nurs* 160,366 29/3-2019
S13 “health professional” 4,820 29/3-2019
S14 S8 OR S9 OR S10 1,348,330 29/3-2019
S15 S11 OR S12 OR S13 164,247 29/3-2019
S16 S3 AND S7 AND S14 AND S15 V Limited
applied
82 29/3-2019
32
Applied filters; Peer-reviewd, 2000-2019 and English.
29/3-2019
33
Bilaga 4: Artikelmatris
Author Title Year and Country
Aim Study design Setting Population Number of participants
Method Main findings Study
quality
Borbasi et al. “Health
professionals´
Perspectives of
Providing Care to
People with
Dementia in the
Acute Setting:
Toward Better
Practice.” (2006) Australia
1. Explore, understand and
interpret nurses´ and health care
professionals´ experiences of
managing patients who have
dementia and have been admitted
to hospital for treatment of non-
dementia-related illness and 2. provide a rich description of
current practice and perceived
better/best practice.
Constructivist epistemological study. Three large hospitals in South
Australia. Hospital staff in different disciplines. Twenty three in total; four Senior
medical officers (MOs), five clinical
nurse consultants (CNCs), three
clinical nurses (CNs), three nurse
unit managers (NUMs), one
registered nurse-research, two
occupational therapists, three social
workers, one assistant director of
nursing and one psychotherapist.
A qualitative
study with
interviews.
Themes: the acute Care Built
environment, the Acute Care
Operational System, key Players
Within the Acute Care System, role of
the family, role of the Staff, current
Dementia Care Practice in the Acute
Setting, recommendations for
Dementia Care Practice in the Acute
Setting. The complexity of caring for
people with dementia in an acute care
setting is emerged. Importance of
different roles in the team,
organisational barriers and the
importance of a person-centered
approach is shown.
High.
Brooke J and
Semlyen J.
“Exploring the
impact of dementia-
friendly ward
environments on
the provision of
To understand the impact of
dementia friendly ward
environments on nurses’
experiences of caring for acutely
unwell patients with dementia.
A qualitative thematic analysis. Three different wards within a
District General Hospital. Nurses and health care staff.
A qualitative
methodological
approach with
group-based
discussions and
seminars.
Four themes developed and were the
main focus of the study; 1. It doesn’t
look like a hospital: A changed
environment, 2. More options to
provide person-centered care: No size
fits all, 3. Before you could not see
the patients: A constant nurse
presence, 4. The ward remains the
same: Resistance to change.
High.
34
care: A qualitative
thematic analysis” (2019)
United Kingdom.
Thirty eight in total; seventeen junior
qualified nurses, twenty one health
care assistants.
Chenoweth et al. “PerCEN trial
participant
perspectives on the
implementation and
outcomes of
person-centred
dementia care and
environments.”
(2015) Australia
1. Understand the inconsistencies
in PerCEN study findings for
person-centred care (PCC) and
person-centred environment
(PCE) from the hospital staff and
2. Gain views on whether PCC
and PCE had made any difference
to the quality of care service and
outcomes for residents and 3.
Factors that they believed both
enabled and inhibited the
implementation of PCC and PCE.
Qualitative study with semi-
structured interview
Three acute medical units in a
hospital in Western Canada. Nursing staff.
Twenty nine care managers, seventy
nurses and care staff, seventy three
family members of residents.
A qualitative
study with semi-
structured
interviews,
telefone surveys.
Themes that emerged; improvements
in care practices, improvement in
resident agitation and well-being,
enabling factors, inhibiting factors.
Data showed that person-centered
care improved interaction between
nurses and residents, reduced
agitation and improved well-being.
Barriers in the organisational structure
is also discussed.
Medium.
Cleary J and Doody
O. “Nurses’
experience of
caring for people
with intellectual
disability and
dementia”
To explore nurses’ experiences of
caring for older people with
intellectual disability and
dementia.
A qualitative descriptive
phenomenology. A long-established voluntary service
unit. Nurses.
A qualitative
husserlian
descriptive
phenomenological
methodology with
semi-structured
interviews.
The findings reflect the participants’
experiences of caring for adults with
intellectual disability from early signs
and symptoms of dementia to end-of-
life care. Three themes were
conducted: Knowledge of dementia,
person-centered care and transitioning
with the service.
High.
35
(2016)
Ireland.
Twenty in total; eleven registered
intellectual disability nurses, nine
general nurses.
Clifford et al. “Exploring nursing
staff views of
responsive
behaviours of
people with
dementia in long-
stay facilities” (2017) Ireland.
Explore nurses’ views of
supporting people with dementia
and responsive behaviours in
long-stay facilities.
Qualitative descriptive study. One public and eight private long-
term facilities were represented. Registered nurses. Fourteen participants in the
beginning but five people dropped
out during the study.
A qualitative
study with semi-
structured
interviews.
Themes; recognizing and
understanding responsive behaviour,
resources and interventions to support
people with dementia and responsive
behaviour, the impact of education on
nursing practice, the care
environment. Knowing your patient,
educational needs, teamwork and
organizational problems are
discussed.
High.
Dahlke et al.
“The educational
needs of nursing
staff when working
with hospitalised
older people.”
(2018) Canada.
Examine nursing staffs´ geriatric
knowledge about interprofessional
collaboration and patient-centered
care and perceive learning needs
related to working with
hospitalized older people.
Mixed methods.
Three acute medical units in a
hospital in Western Canada.
Nursing staff. Quantitative method: twenty two
participants answered the survey. Qualitative: fourteen nursing staff
participated in interviews.
Mixed method;
Quantitative:
Question survey.
Qualitative: Semi-
structured
interviews.
Themes conducted was; workload,
complex, vulnerable population,
clinical care concerns, use of
restraints, mobility, continense,
managing patients with cognitive
impairment, working as a team,
leadership, communication and team
conflict. The study discussed high
workload in hospitals, importance of
teamwork and leadership and the
complexity of caring for older people
with cognitive impairment.
High.
36
Nilsson et al.
“Falling behind: a
substantive theory
of care for older
people with
cognitive
impairment in acute
settings” (2013) Sweden.
Develop theoretical understanding
of the process hindering person-
centered care of older people with
cognitive impairment in acute care
setting.
Grounded theory.
Cardiology ward in a university
hospital in Sweden.
Hospital staff. Hundred and ten hours of
observation of registered nurses
(RNs) and licensed practical nurses
LPNs). Hundred informal interviews
with staff, patients and relatives.
Eleven formal interviews with one
patient, one family member, four
RNs, three LPNs and two doctors.
A qualitative
study with ethnografical-
style observations
and informal and
formal interviews.
Themes that emerged from this study
is: falling behind in meeting the needs
of older patients with cognitive
impairment, working without
consensus about the care of older
patients with cognitive impairment,
working in disease-oriented and
efficiency-driven organisation,
working with a busy and inflexible
environment. Results show the
complexity of implementing person
centered care in an acute care setting.
Staff presents the need for stronger
guidelines, more time and importance
of different disciplines working
together.
Medium.
Nilsson et al.
“A threat to our
integrity -
Meanings of
providing nursing
care for older
patients with
cognitive
impairment in acute
care settings” (2016)
Sweden.
Illuminate the meanings of caring
for older cognitively impaired
people in acute care settings as
experienced by nursing staff.
A qualitative phenomenological
hermaneutical analysis.
Acute care setting.
Nurses
Thirteen nurses.
A qualitative
study with
narrative
interviews.
The study expresses the nurses’
perspective of giving care in the acute
care setting to older people with
dementia. It shows that acute settings
does not support nurses’ possibilities
to care for people with dementia in a
safe and supporting way.
High.
37
Nolan L.
“Caring
connections with
older persons with
dementia in an
acute hospital
setting - a
hermaneutic
interpretation of the
staff nurse´s
experience” (2006) Ireland
Exploring nurses’ experience of
caring for older persons with
dementia in an acute hospital
setting.
Qualitative hermaneutic study.
A unit caring for acutely ill older
persons in a large acute hospital.
Nurses. Seven in total.
A qualitative
hermaneutic
approach with in-
depth interviews.
This study highlights the complexity
of caring for patients with dementia in
an acute care setting. Themes as
building a relationship with patients
and family members, knowledge and
time is discussed.
High.
Nolan L. “Caring for people
with dementia in
the acute setting: a
study of nurses’
views” (2007)
Ireland.
Explore nurses’ experiences of
caring for older people with
dementia in an acute hospital
setting.
Qualitative. Specialist unit in a large hospital.
Registered nurses. Seven registered nurses.
A qualitative
study with in-
depth interviews.
“The reality of caring” “Caring for people with dementia who
are agitated or aggressive differs from
caring for people with dementia who
are not”
“The meaning of caring”
Medium.
Pinkert et al.
To describe nurses’ experiences in
caring for people with dementia in
acute hospital settings.
A qualitative content analysis.
A qualitative
study with audio-
Different strategies used by nurses in
Germany and Austria to face
challenges in providing care was
High.
38
“Experiences of
nurses with the care
of patients with
dementia in acute
hospitals: A
secondary analysis” (2018) Germany and
Austria.
Hospitals; four in Austria, five in
Germany. Nurses.
Sixty eight in total; twenty two
nurses in Germany and forty six
nurses in Austria.
recorded focus
group interviews. found: sticking to routines, becoming
involved, breaking routines and
establishing a new normality.
Sellevold et al. “Quality care for
persons experience
dementia: The
significance of
relational ethics.” (2013) Norway.
Describe healthcare providers`
experience with the ethical
challenges and possibilities in the
relationship with patients
suffering from dementia and its
impact on quality care.
Phenomenological-hermaneutic
interpretation study. Two nursing homes in Norway. Healthcare providers; four registered
nurses, eight assistant nurses, nine
female and three male healthcare
providers.
A qualitative
study with in-
depth individual
narrative
interviews.
Themes that’s shown in this study is;
to sense the patientś expression, to
understand the patientś expression,
reciprocity in expression. Results
show the importance of knowing your
patients, communication and the
complexity of dementia care.
High.
Smythe et al.
“The experience of
staff in a specialist
mental health
service in relation
to development
skills for the
Explore experiences of staff
working within a specialist mental
health service in relation to
development of skills for the
provision of person-centered care
for people with dementia.
Qualitative phenomenological study.
A large National Health Service trust
in the United Kingdom.
Seventy in total. Nurses; occupational therapists,
physiotherapists,
A qualitative
study with focus
groups.
Themes in this artikel are called;
competency-based skills, ways of
learning and finding from focus group
with family carers. The findings
showed the importance of knowledge,
god personal attributes and different
barriers that can emerge and prevent
Medium.
39
provision of person
centred care for
people with
dementia”
(2015)
United Kingdom.
other qualified and unqualified staff,
mental health teams and assessment
wards.
the implementation of person centered
care.
Smythe et al. “A qualitative study
investigating
training
requirements of
nurses working
with people with
dementia in nursing
homes” (2017) United Kingdom.
Explore the training needs of
nurses working with people with
dementia in nursing homes with a
view to developing an educational
intervention to reduce nurses’
burnout and improve person-
centred care.
A qualitative study with a thematic
analysis. Nursing homes. Nurses. Eleven in total; ten female and one
male.
A qualitative
study with focus
group interviews.
Nurses responsibilities, frustration
and complex role at work were
highlighted. The need for future
training and barriers to learn were
also discovered.
High.
Yevchak et al.
“Implementing
Nurse-Facilitated
Person-Centered
Care Approaches
for Patients with
Delirium
To describe examples and
qualitatively derived themes of
nurse-facilitated, person-centered
care for hospitalized older adults
with dementia and delirium.
An exploratory, descriptive study
converging quantitative and
qualitative data. Hospital- three diverse acute care
sites. Nurses.
Mixed method.
Mixed method: Quantitative:
cluster-
randomized trial
of early detection
The qualitative analysis revealed
different themes such as; knowing the
patient’s interest, values and baseline.
Barriers such as; failure to recognize
the patient first and not enough time
was also discovered. Amongst the
themes importance of communication,
Medel.
40
Superimposed on
Dementia in the
Acute Care Setting” (2019) USA
Unknown number of nurses.
of delirium
superimposed on
dementia. Qualitative: data
from open-ended
questions.
getting to know the patients and time
is discussed.
41
