På tal om lika villkor vid Linköpings universitet 2017 · ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. • Jämställd hälsa. Kvinnor

1

På tal om lika villkor vid Linköpings universitet 2017

2

PRODUKTION: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet.Foto: David Einar, Peter Holgersson, Peter Karlsson. Tryck: LiU-tryck, Linköping mars 2017.

3

Innehåll Inledning ................................................................................................................4

Sammanfattning .............................................................................................6

1. Statistikinhämtning ......................................................................................9

2. Kvinnor och män på ledande poster ............................................. 10

3. Anställda ............................................................................................................. 16

4. Anställda och löner vid LiU .................................................................. 28

5. Professorer och karriärvägar ............................................................ 36

6. Forskarstuderande vid LiU ................................................................... 42

7. Ekonomi och fördelning.......................................................................... 44

8. Arbetsvillkor och arbetsmiljö .............................................................. 48

9. Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiU .............. 54

4

Välkommen att ta del av På tal om Lika Villkor vid Linköpings universitet 2017.Statistiken vi har tagit fram avser att visa kvantitativ och könsuppdelad information om medarbetare och studenter vid Linkö-pings universitet (LiU) från (främst) 2015. Syftet är att bidra till ökad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män vid LiU, skillnader som bidrar till ojämställdhet och ojämlikhet. Inom vissa områden har även andra uppgifter, som är relevanta för Lika Villkor, inkluderats i materialet.

Universitet och högskolor är statliga myndigheter och offentligt styrd verksam-het ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla – oavsett kön. Universitetets viktiga uppdrag att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap och därmed bidra till samhällets utveckling ställer höga krav på arbetet med jämställdhet och jäm-likhet.

Samtliga lärosäten i Sverige har fått ett regeringsuppdrag om jämställdhetsinte-grering under 2016–2019 som syftar till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomström-ning. Jämställdhetsintegrering är ett sätt att planera arbetet i en organisation så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar makt(o)balansen mellan kvinnor och män. Det gäller den politiska styrningen, besluts-fattare på olika nivåer och alla andra som kan påverka hur verksamheten fungerar. Vid LiU kallas jämställdhetsintegreringsar-betet för Equitas och detta statistikmaterial är bl.a. en del av detta arbete.

Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställd-

het innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhällsområ-den. Procentuellt brukar en grupp anses vara kvinnodominerad om den innehåller mer än 60 procent kvinnor och vice versa. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla sam-hällsområden (På tal om kvinnor och män 2016, SCB).

Att ha tillgång till grundläggande fakta om kvinnors och mäns situation är en för-utsättning för att kunna arbeta med jäm-ställdhet. Det innebär att all statistik som relaterar till individer dels ska vara insam-lad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och sam-hällets utmaningar. Kön ska, enligt lagstift-ningen, vara en övergripande och genom-gående indelningsgrund i redovisning av statistik. Den könsuppdelade statistiken i detta material har utgått ifrån en binär könsmodell, vilket tyvärr bland annat osyn-liggör personer som inte följer cisnormen.

JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHETJämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämlikhet innebär rättvisa förhållan-den mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etni-citet, religion, social tillhörighet med mera (På tal om kvinnor och män 2016, SCB). Så länge det inte förekommer jämställdhet kan jämlikhet inte uppstå.

De jämställdhetspolitiska målen i Sveri-ge handlar om att kvinnor och män ska ha

Inledning

5

samma makt att forma samhället och sitt eget liv. De sex jämställdhetspolitiska del-målen är:

• En jämn fördelning av makt och infly-tande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva med-borgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och vill-kor i fråga om betalt arbete som ger eko-nomisk självständighet livet ut.

• Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjlig-heter och villkor när det gäller utbild-ning, studieval och personlig utveckling.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

• Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flick-or och pojkar ska ha samma förutsätt-ningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kropps-lig integritet.

AKADEMIN OCH JÄMSTÄLLDHET När det gäller jämställdhet och jämlikhet har varje sektor sina särskilda utmaningar. Inom akademin förekommer det, liksom i alla delar av samhället, sexuella och andra trakasserier i både medarbetar- och stu-dentgruppen vilket är ett hot mot jäm-ställdhet och jämlikhet – och en form av diskriminering.

Inom studentgruppen utgör genomström-ning, studieval och en homogen studentpo-pulation särskilda utmaningar för jäm-ställdheten.

För medarbetare inom akademin hand-lar jämställdhetsutmaningarna exempelvis om karriärvägar, arbetsvillkor, finansiering och publicering samt normer och värde-ringar kring forskning, forskare/lärare och utbildning.

På en samhällsnivå får avsaknaden av ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom exempelvis utbildning och forskning olika konsekvenser för olika grupper av människor. Det kan handla om att skapa forskning som möter allas behov och förut-sättningar liksom att ha kompetens i sin profession att kunna bemöta olika typer av människor och behov.

Strategigruppen för lika villkor (SLV) står bakom detta material.

Johanna ForsellHR-specialist och koordinator

Lika Villkor

Folke SjöbergPro-rektor och ordförande SLV

6

Nedan sammanfattas några av resultaten inom respektive avsnitt.

KVINNOR OCH MÄN PÅ LEDANDE POSTER • Under 2015 föreligger det en jämn köns-

fördelning bland kvinnor (42 procent) och män (58 procent) i LiU:s högsta led-ning.

• Bland direktörerna föreligger en ojämn könsfördelning bland kvinnor (62 pro-cent) och män (38 procent) under 2015.

• Bland avdelningscheferna är könsfördel-ningen ojämn med 39 procent kvinnor och 61 procent män, bland enhetschefer-na är könsfördelningen ojämn med 38 procent kvinnor och 62 procent män, bland föreståndare är könsfördelningen jämn med 50 procent kvinnor och 50 procent män, och bland forskningsledare är könsfördelningen ojämn med 27 pro-cent kvinnor och 73 procent män.

• Det föreligger en ojämn könsfördelning bland studierektorerna vid LiU totalt – med 38 procent kvinnor och 62 procent män. På institutionsnivå så är könsför-delningen bland studierektorer både jämn och ojämn.

• Bland programansvariga är könsfördel-ningen jämn vid LiU totalt – med 59 pro-cent kvinnor och 41 procent män. På fakultetsnivå är könsfördelningen ojämn.

ANSTÄLLDA VID LINKÖPINGS UNIVERSITET• Könsfördelningen vid LiU totalt, under

2015, är jämn med 51 procent kvinnor och 49 procent män.

• Inom fakulteter och inom olika befatt-ningar föreligger det frekvent en ojämn könsfördelning (även om det förekom-

mer jämn könsfördelning inom vissa områden).

• Bland doktorander är könsfördelningen jämn, med 46 procent kvinnor och 54 procent män vid LiU totalt, på fakultets-nivå är dock könsfördelningen ojämn vid samtliga fakulteter.

• Bland lärargruppen är könsfördelningen jämn med 40 procent kvinnor och 60 procent män vid LiU totalt.

• Bland administrativ personal är könsför-delningen ojämn med 81 procent kvinnor och 19 procent män där 60 procent av samtliga anställda är 45 år eller äldre.

• Bland direktörerna är endast 16 procent i åldern 35–44 år.

• 23 procent av anställda vid LiU har ett annat födelseland än Sverige. Tekniska fakulteten har flest anställda (531) med annat födelseland än Sverige.

• 0,7 procent av anställda vid LiU kommer från Afrika och 8 procent av alla anställ-da med annat födelseland än Sverige kommer från EU (28 utom Norden)

ANSTÄLLDA OCH LÖNER VID LIU• Den totala medellönen vid LiU år 2015

skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar i genomsnitt 35 274 kr och män 41 236 kr, en skillnad på 5 962 kr.

• Det föreligger en löneskillnad mellan kvinnor och män bland befattningarna lektorer och professorer vid samtliga LiU:s fakulteter, under 2015.

PROFESSORER OCH KARRIÄRVÄGAR • LiU når nästan (35 procent) regeringens

mål (36 procent) om nyutnämnda kvinn-liga professorer under målperioden 2012–2015.

Sammanfattning

7

• Under 2015 är 27 procent kvinnor och 73 procent män av samtliga nya professorer vid LiU totalt, en markant minskning av antalet nya kvinnliga professorer från tidigare år.

• På fakultetsnivå skiljer sig könsfördel-ningen åt bland nya professorer under 2015. Bland nya professorer har Filoso-fiska fakulteten 29 procent kvinnor och 71 procent män, Medicinska fakulteten har 50 procent kvinnor och 50 procent män, Tekniska fakulteten 11 procent kvinnor och 89 procent män.

• LiU:s interna rekryteringsmål för bland andra nya lektorer faller väl ut på de fles-ta fakulteter, dock för LiU totalt (36 pro-cent) uppnås inte målsättningen med 38 procent nya kvinnliga lektorer.

FORSKARSTUDERANDE VID LIU• Under 2015 har LiU totalt en jämn köns-

fördelning bland forskarstuderande, med 48 procent kvinnor och 52 procent män.

• På fakultetsnivå är könsfördelningen bland forskarstuderande under 2015 ojämn bland samtliga fakulteter utom en.

• Könsfördelningen bland de forskarstu-derande med avlagd doktorsexamina under 2015 är jämn, med 50 procent kvinnor och 50 procent män.

EKONOMI OCH FÖRDELNING• De basanslag som tilldelats LiU av reger-

ingen har av LiU fördelats med 41 pro-cent till Tekniska fakulteten, 23 procent till Filosofiska fakulteten, 23 procent till Medicinska fakulteten och 12 procent till Utbildningsvetenskap.

• Tekniska fakulteten tilldelas 41 procent av LiU:s basanslag, har 38 procent av

LiU:s studenter (varav 32 procent kvin-nor och 68 procent män) och 28 procent av LiU:s anställda (varav 24 procent kvinnor och 76 procent män).

• Filosofiska fakulteten tilldelas 23 procent av LiU:s basanslag, har 32 procent av LiU:s studenter (61 procent kvinnor, 39 procent män) och 17 procent av LiU:s anställda (55 procent kvinnor, 45 procent män).

• Den resursfördelning till olika utbild-ningsområden som tilldelas LiU fastslås av regeringen och är likadan för samtliga lärosäten. Information om eventuella omfördelningar mellan utbildningspro-gram på institutionsnivå har inte gått att fastställa.

• Bland forskarstuderande som inte är LiU-finansierade under 2015 så befann sig bland annat 16 procent kvinnor och 84 procent män på forskarstipendium, 27 procent kvinnor och 73 procent inom näringslivet, 50 procent kvinnor och 50 procent män var anställda som läkare, 69 procent kvinnor och 31 procent män var anställda inom kommun/landsting/annan myndighet.

ARBETSVILLKOR OCH ARBETSMILJÖ• Könsfördelningen bland tillsvidarean-

ställda (kvinnor 55 procent, män 45 pro-cent) och visstidsanställda (kvinnor 43 procent, män 57 procent) vid LiU totalt är jämn under 2015. Könsfördelningen bland heltidsanställda (kvinnor 51 procent, 49 procent män) och deltidsanställda (kvinnor 46 procent, 54 procent män) anställda vid LiU totalt är jämn under 2015.

8

• Det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende nyan-ställningar (kvinnor 48 procent, 51 pro-cent män) vid LiU totalt under 2015 (Reach Mee).

• Under 2015 står kvinnor för 76 procent och män för 24 procent av korttidssjuk-frånvaron vid LiU.

• Under 2015 står kvinnor för 74 procent och män för 26 procent av långtidssjuk-frånvaron vid LiU.

• Kvinnor står för 92% och män för 8% av uttag av vård av barn och obetald föräld-raledighet (partiell ledighet) vid LiU under 2015

• Av rapporterade tillbud och arbetsskade-anmälningar vid LiU under 2015 så är könsfördelningen 67 procent kvinnor och 33 procent män.

STUDENTER VID LIU• Könsfördelningen bland studenter vid

LiU under 2015 är jämn, med 53 procent kvinnor och 47 procent män.

• Könsfördelningen bland studenterna på

fakultetsnivå är ojämn under 2015. På Filosofiska fakulteten är 61 procent kvin-nor och 39 procent män, på Utbildnings-vetenskap är 73 procent kvinnor och 27 procent män, på Medicinska fakulteten är 73 procent kvinnor och 27 procent män och inom Tekniska fakulteten är 32 procent kvinnor och 68 procent män.

• Genomströmningen bland LiU:s studen-ter under 2015 visar att kvinnor i åldern 25-34 år har en prestationsgrad på 97 procent medan män under 25 år har en prestationsgrad på 78 procent (baserat på helårsprestationer).

• Antalet studenter födda i utlandet vid LiU under 2015 är 11 procent, varav 56 procent av dessa studenter är kvinnor och 44 procent är män.

9

VALET AV STATISTIKOMRÅDEN har gjorts med utgångspunkt i det statistikmaterial som tidigare har tagits fram av Lika villkor vid LiU. Det materialet har nu utvidgats och tar sin utgångspunkt i de områden där det generellt förekommer risk för ojämställd-het – beslutsfattande och påverkansmöjlig-heter, karriärvägar, löner, ekonomi och könsbundna studie- och yrkesval, med mera. Där det varit möjligt har vi valt att även redovisa aspekterna etnicitet och ålder.

Uppgifterna avser 2015, i vissa fall fler årtal, och är inhämtade under hösttermi-nen 2016. Vår ambition har varit att ha med flera år för att kunna visa utveckling och möjliggöra jämförelser över tid. På grund av utrymmesskäl har vi dock behövt avgränsa materialet. Uppgifterna är häm-tade från olika källor, vilket innebär att de ibland varierar något, exempelvis när det gäller antal innehavare av en viss befatt-ning eller totalsummorna i tabellerna.

UPPGIFTERNA OM KÖNSFÖRDELNINGEN på ledande poster är inhämtade från olika register vid LiU, uppgifterna om anställda och anställdas löner är inhämtade från Pri-mula, uppgifterna om professorer och kar-riärvägar är inhämtade från Primula och LiU-dok, register vid LiU samt LiU:s webb, uppgifterna om forskarstuderande är inhämtade via Ladok, uppgifterna från

ekonomi och fördelning är inhämtade via Agresso, uppgifterna från arbetsvillkor och arbetsmiljö är inhämtade via Primula, Reach Mee och register vid HR-enheten (HRE), uppgifterna om studenter är inhämtade via Ladok, register hos koordi-natorerna for studenter med funktionshin-der och register från studentkårerna. Sta-tistik kring födelseländer/utländsk bakgrund kommer från Statistiska central-byrån (SCB).

Uppgifterna från såväl SCB som LiU:s statistikdatabaser är uträknade på olika sätt. Det innebar att det i anslutning till tabellerna anges om det handlar om antal personer, antal anställningar eller heltids-ekvivalenter. Mer exakt förklaring av begreppen beskrivs vid respektive tabell. För studenter finns en motsvarande varia-tion då det kan handla om antal personer eller antal registreringar. Variationerna kan också påverkas av att siffrorna inte alltid är hämtade från exakt samma tidpunkt i sta-tistikdatabaserna.

Under våren 2017 kommer HR-enheten att genomföra en lönekartläggning vid LiU som syftar till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Ett stort tack till alla som hjälpt till i statis-tikinsamlingsarbetet.

1Statistikinhämtning

10

11

Högsta ledning – LiU-övergripande

2014 2015

Kv. Män Kv. Män

Rektor 1 0 1 0

Pro-rektorer 1 1 1 1

Dekaner 1 3 0 4

Pro-dekaner 4 4 4 4

Prefekter 4 10 5 9

Pro-prefekter 9 14 9 15

Överbibliotekarie 2 0 2 0

Direktörer 5 6 6 5

Totalt 27 38 28 38

2Kvinnor och män på ledande posterEtt av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser en jämn fördelning av makt och inflytande, att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för

beslutsfattande. Detta avsnitt visar köns-fördelningen på de högre beslutsfattande positionerna vid Linköpings universitet avseende både LiU:s strategiska arbete samt forskning och utbildning.

Direktörer

2014 2015

Befattning K M Tot K M Tot

Adm. direktör 1 - 1 1 - 1

Chefsjurist 1 - 1 1 - 1

Direktör - 1 1 - 1 1

Ekonomidirektör 1 - 1 1 - 1

Forskningsdirektör - 1 1 - 1 1

HR-direktör 1 - 1 1 - 1

IT-direktör - 1 1 - 1 1

Komm. direktör 1 - 1 1 - 1

Samv. direktör - 1 1 - 1 1

Univ. direktör - 1 1 - 1 1

Utb. direktör - 1 1 1 - 1

Överbibliotekarie 2 - 2 2 - 2

Total 7 6 13 8 5 13

12

Chefer – LiU övergripande

2015 Avd. chef Enhetschef Föreståndare Forskn. ledare

Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män

Beteendevetenskap och lärande (IBL) 4 2 – – – – 1 4

Datavetenskap (IDA) 2 4 3 8 1 0 4 12

Ekonomisk o industriell utveckling (IEI) 4 15 – – 1 3 – –

Fysik, kemi och biologi (IFM) 4 28 – – – – – –

Klinisk och experimentell medicin (IKE) 3 3 2 1 – – 19 43

Kultur och kommunikation (IKK) 2 6 – – 2 2 1 2

Matematiska institutionen (MAI) 2 4 – – 0 1 – –

Medicin och hälsa (IMH) 8 1 – – – – 8 8

Medicinsk teknik (IMT) 1 1 – – – – 2 7

Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) 4 3 – – – – 1 3

Studier av samhällsutv. och kultur (ISAK) 4 2 – – 2 1 1 1

Systemteknik (ISY) 2 7 – – – – – –

Teknik och naturvetenskap (ITN) 0 5 2 15 – – 9 44

Tema 3 2 – – 2 1 – –

Universitetsförvaltningen 8 4 19 19 – – – –

Biblioteket 6 1 – – – – – –

Totalt 54 86 26 43 6 7 46 124

Adm.chef inkluderas i avd.chef.I vissa fall har chefsbyte ägt rum under året, då har två personer räknats in under samma år.Definitionen av forskningsledare kan variera mellan olika fakulteter. Samtliga befattningar finns inte överallt vid LiU.Streck: funktion saknas

Könsfördelning chefer i SverigeStyrelseledamöter, statligt

hel- eller delägda företag i Sverige

Gäller 2014. Källa: SCB På tal om kvinnor och män, 2016

kvinnor

37%män

63%

kvinnor

46%män

54%

13

Studierektorer

2014 2015

Kv Män Kv Män

Beteendevetenskap och lärande (IBL) 3 3 3 3

Datavetenskap (IDA) 1 5 1 5

Ekonomisk och industriell utveckling (IEI) 5 15 6 20

Fysik, kemi och biologi (IFM) 2 3 2 3

Klinisk och experimentell medicin (IKE)* – – – –

Kultur och kommunikation (IKK) 7 10 6 12

Matematiska institutionen (MAI) 1 2 1 2

Medicin och hälsa (IMH) 1 0 2 0

Medicinsk teknik (IMT) 0 4 0 4

Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) 11 3 11 3

Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) 0 2 0 2

Systemteknik (ISY) 0 4 0 4

Teknik och naturvetenskap (ITN) 2 5 2 5

Tema 6 2 6 2

Totalt 39 58 40 65

Avser studierektor, forskningsstudierektor, huvudstudierektor, etc. Om byte skett under året har två personer registrerats.* Funktion finns ej på IKE.

Programansvariga på fakultetsnivå

Programansvariga

2014 2015

Kv. Män Kv. Män

Fil. fakultet 11 24 13 22

Med. fakultet 10 3 12 3

Utb. vetenskap 12 0 14 2

Totalt 33 27 39 27

Programnämnder Teknisk fakultet

2014 2015

Kv. Män Kv. Män

Nämndordförande 2 3 2 3

Utbildningsledare 4 1 4 1

Totalt 6 4 6 4

ÅR 2031 BERÄKNAS LIKA MÅNGA KVINNOR SOM MÄN VARA CHEFER I SVERIGELedarnas jämställdhetsbarometer 2015

14

Universitetsstyrelsen Kvinnor Män

2014 7 (8) 8 (7)

2015 8 (9) 7 (6)

Totalt 15 15

Siffror inom parentes gäller från 1 juli

Rektors beslutsforum

Rektors beslutsmöte Kvinnor Män

2014 2 3

2015 3 2

Totalt 5 5

LiU-övergripande råd

2014 2015

Kv. Män Kv. Män

LiU:s forskningsråd 6 7 4 8

LiU:s utbildningsråd 7 8 12 6

LiU:s samverkansråd 8 10 6 10

Totalt 21 25 22 24

Rektors ledningsråd Kvinnor Män

2014 5 7

2015 5 8

Totalt 10 15

15

Styrelser och nämnder

2014 2015

Kvinnor Män Kvinnor Män

vt ht vt ht vt ht vt ht

Fakultetsstyrelser

Filosofiska fakulteten 7 7 6 6 6 6 7 7

Utbildningsvetenskap 8 9 5 4 8 8 5 5

Medicinska fakulteten 7 7 7 7 7 7 7 7

Tekniska fakulteten 3 3 10 10 7 7 6 6

Anställningsnämnder

Filosofiska fakulteten* 4 4 4 4 6 6 8 8

Utbildningsvetenskap - - - - - - - -



Forskarutbildningsnämnder





Grundutbildningsnämnder




Tekniska fakulteten DM 2 2 10 10 4 4 8 8

Tekniska fakulteten EF 2 2 10 10 2 2 10 10

Tekniska fakulteten IL 3 3 9 9 4 4 8 8

Tekniska fakulteten KB 4 4 8 8 4 4 8 8

Tekniska fakulteten MD 4 4 8 8 3 3 9 9

Totalt 95 96 121 120 103 104 115 114

Då byte har skett under året har två personer registrerats.* 2014 fanns på Filosofisk fakultet två nämnder - Anställningsnämnd och Rekryteringsnämnd

16

3Anställda

Ett kvantitativt mått på jämställdhet kan handla om en jämn könsfördelning bland kvinnor och män på arbetsplatsen, något som uttrycks i de jämställdhetspolitiska målen. En jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner regleras även i Diskrimineringslagen (2008:567) där arbetsgivare genom utbild-ning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder ska arbeta för att främja en jämn könsfördelning.

17

Könsfördelningen på LiU:s anställda 2015

2014 2015

K M Total K M Total

Administrativ personal 624,4 152,8 777,1 629,0 149,3 778,3

Bibliotekspersonal 63,7 23,0 86,7 59,7 19,5 79,2

Doktorander 343,1 420,2 763,2 334,9 412,6 747,5

Doktorand 328,4 391,3 719,7 327,4 388,4 715,8

Forskningsassistent 14,6 28,9 43,5 7,5 24,2 31,7

Lärare 624,2 927,3 1 551,5 633,2 931,9 1 565,2

Adjungerad universitetsadjunkt 6,0 1,6 7,6 7,0 2,1 9,1

Adjungerad universitetslektor 6,5 11,2 17,8 7,2 11,6 18,9

Adjungerad professor 3,3 9,2 12,5 2,6 9,7 12,3

Amanuens 3,4 13,6 16,9 4,6 17,0 21,6

Biträdande professor 17,0 37,0 54,0 24,0 43,0 67,0

Bitr. universitetslektor 21,9 28,5 50,4 29,2 42,5 71,7

Forskarassistent 9,0 34,1 43,1 7,0 6,0 13,0

Forskare 2,0 2,0 1,0 1,0

Gästadjunkt 1,3 2,2 3,5 0,8 3,0 3,8

Gästlektor 2,6 4,8 7,4 1,1 3,5 4,5

Gästprofessor 1,0 9,8 10,8 3,1 9,2 12,2

Junior universitetslektor 17,0 21,0 38,0 19,0 23,0 42,0

Postdoktor 63,8 93,7 157,5 70,7 90,3 161,0

Professor 72,0 227,1 299,1 74,0 225,4 299,4

Professor emerita 3,3 3,3 5,4 5,4

Professor emeritus 1,6 14,6 16,1 1,6 23,8 25,4

Timlärare 0,1 0,1 0,1 0,1

Universitetsadjunkt 144,6 106,5 251,1 140,6 114,2 254,7

Universitetslektor 249,9 310,4 560,3 235,5 306,8 542,3

Teknisk personal 213,5 280,4 494,0 235,9 294,1 530,0

Övrig personal 4,0 4,0 5,4 5,4

Total 1 872,8 1 803,7 3 676,5 1 898,1 1 807,4 3 705,5

Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100%

ADMINISTRATIV PERSONAL

LÄRARE/FORSKARE

LINKÖPINGS UNIVERSITET

Kvinnor Män

49%51%

Könsfördelning Linköpings universitet

40%

81%

60%

19%

18

Lärare och forskare vid Linköpings universitet inom resp. fakultet 2015

Kv Män –24 25-34 35-44 45-54 55- Total

FILOSOFISK FAKULTET

Doktorander

Doktorand 109 63 111,0 51,0 8,0 2,0 172

Forskningsassistent 1,5 3,2 0,2 4,5 4,7

Totalt Doktorander 110,5 66,2 0,2 115,5 51,0 8,0 2,0 176,7

Lärare

Adj universitetsadjunkt 0,6 1,6 0,5 0,2 1,6 2,3

Adj universitetslektor 0,9 0,5 0,5 0,2 0,7 1,4

Adjungerad professor 0,5 0,4 0,4 0,5 0,9

Biträdande professor 9 14 8,0 7,0 8,0 23

Bitr. universitetslektor 16,8 6 16,8 5,0 1,0 22,8

Forskarassistent 3 1 3,0 1,0 4

Gästadjunkt 1 1,0 1

Gästlektor 0,2 1,5 1,2 0,5 0,1 1,7

Gästprofessor 1 2,4 2,3 1,0 3,4

Junior universitetslektor 13 5 2,0 13,0 3,0 18

Postdoktor 15,7 17 10,0 19,4 2,3 1,0 32,7

Professor 21 43,2 8,0 20,0 36,2 64,2

Professor emerita/emeritus 2,6 6 8,6 8,6

Universitetsadjunkt 49 33,2 8,3 19,8 24,2 29,9 82,2

Universitetslektor 93,8 79,6 2,0 53,9 64,8 52,8 173,4

Totalt Lärare 227,1 212,4 22,4 145,1 130,8 141,4 439,6

Totalt Filosofisk fakultet 337,6 278,6 0,2 137,8 196,1 138,8 143,4 616,3

Anställda efter befattning, kön och ålder för 2015. Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100%

DOKTORANDER

Kvinnor Män

Könsfördelning Filosofisk fakultet

63%

33%

54% 46%

67%

37%

PROFESSORER

UNIVERSITETSLEKTORER

19

Kv Män –24 25-34 35-44 45-54 55- Total

MEDICINSK FAKULTET

Doktorander

Doktorand 82,4 45,5 1,0 103,0 19,6 1,5 2,8 127,9

Forskningsassistent 3 3 4,0 1,0 1,0 6

Totalt Doktorander 85,4 48,5 1,0 107,0 20,6 2,5 2,8 133,9

Lärare


Adj universitetslektor 5,4 5,1 2,0 4,2 4,4 10,5



Bitr. universitetslektor 2,4 8,5 1,0 4,9 4,0 1,0 10,9

Forskarassistent 2 1,0 1,0 2

Forskare 1 1,0 1

Gästadjunkt 0,6 0,5 0,1 0,6

Gästlektor 0,5 0,1 0,4 0,5

Gästprofessor 0,4 2,9 0,2 0,5 2,6 3,3

Junior universitetslektor 1 4 4,0 1,0 5

Postdoktor 27 13,5 22,5 15,0 3,0 40,5

Professor 31 65 2,0 29,0 65,0 96

Professor emerita/emeritus 2,6 6,5 9,1 9,1

Timlärare 0,1 0,1 0,1

Universitetsadjunkt 58,4 12 7,2 17,1 15,2 31,0 70,4

Universitetslektor 72,6 27 24,9 27,4 47,4 99,6

Totalt Lärare 213,7 154,1 32,7 76,6 87,0 171,6 367,8

Total Medicinsk fakultet 299,1 202,6 1,0 139,7 97,2 89,5 174,4 501,7


DOKTORANDER

Kvinnor

Könsfördelning Medicinsk fakultet

Män

64%

32%

73% 27%

68%

36%

PROFESSORER


20

Kv Män –24 25-34 35-44 45-54 55- Total

TEKNISK FAKULTET

Doktorander

Doktorand 111,5 265,9 317,0 53,6 6,0 0,8 377,4

Forskningsassistent 3 18 20,0 1,0 21

Totalt Doktorander 114,5 283,9 337,0 53,6 7,0 0,8 398,4

Lärare


Adj universitetslektor 0,9 6 0,6 3,8 2,1 0,5 6,9



Bitr. universitetslektor 9 27 5,0 29,0 2,0 36

Forskarassistent 2 5 7,0 7

Gästadjunkt 0,2 2 1,0 1,2 2,2

Gästlektor 0,4 2 1,4 0,6 0,5 2,4

Gästprofessor 1,7 3,9 0,1 2,9 2,6 5,6

Junior universitetslektor 4 13 3,0 12,0 2,0 17

Postdoktor 26 56,8 52,8 29,0 1,0 82,8

Professor 19 111,2 9,0 46,0 75,2 130,2

Professor emerita/emeritus 1 10,5 11,5 11,5

Universitetsadjunkt 10,8 53,2 10,2 14,7 18,1 21,0 64

Universitetslektor 40,1 187,6 10,0 91,2 84,3 42,2 227,7

Totalt Lärare 127,1 502,1 82,6 213,4 171,3 161,9 629,2

Totalt Teknisk fakultet 241,6 786 419,6 267,0 178,3 162,7 1 027,6


DOKTORANDER

Kvinnor Män

30%

15%

18% 82%

85%

70%

PROFESSORER


Könsfördelning Teknisk fakultet

21

Kv Män –24 25-34 35-44 45-54 55- Total

UTBILDNINGSVETENSKAP

Doktorander

Doktorand 24,5 14 13,0 20,5 4,0 1,0 38,5

Totalt doktorander 24,5 14 13,0 20,5 4,0 1,0 38,5

Lärare

Adj universitetsadjunkt 0,5 0,1 0,4 0,2 0,7

Adj universitetslektor 0 0

Biträdande professor 1 6 5,0 2,0 7

Bitr. universitetslektor 1 1 2,0 2

Gästlektor

Junior universitetslektor 1 1 1,0 1,0 2

Postdoktor 2 3 2,0 3,0 5

Professor 3 6 1,0 5,0 3,0 9

Professor emerita 0,8 0,8 0,8

Professor emerita/emeritus 0,8 0,8 1,6 1,6

Universitetsadjunkt 22,3 15,8 1,0 8,9 9,9 18,3 38,1

Universitetslektor 29,1 11,6 9,0 12,0 19,7 40,6

Totalt lärare 60,6 45,3 3,0 22,3 36,2 44,6 105,9

Totalt Utbildningsvetenskap 85,1 59,3 16,0 42,8 40,1 45,6 144,4

DOKTORANDER

Kvinnor Män

64%

33%

72% 28%

67%

36%

PROFESSORER


Könsfördelning Utbildningsvetenskap

22

Administrativ personal 2015

Totalt efter ålder

Befattning Kv. Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt

Administrativ personal 622 143,5 0,7 94 208,5 237,3 225,1 765,5

Administrativ chef 11 2 0 0 1 5 7 13

Administratör 39,1 5 0 7 6,5 19,1 11,6 44,1

Arkivarie 0 1 0 0 1 0 0 1

Avdelningschef 1 0 0 0 0 1 0 1

Bitr universitetsarkitekt 0 0 0 0 0 0 0 0

Controller 12 7 0 1 4 7 7 19

Ekonom 26,5 8 0 10,8 7,8 8 8 34,5

Ekonomiintendent 9 4 0 0 2 4 7 13

Expert 2,3 22,9 0 1,7 12,3 8 3,3 25,3

Fakultetsadministratör 1,3 0,5 0 0,8 0 0 1 1,8

Fakultetskoordinator 25,8 3 0 5 6,8 9 8 28,8

Fakultetssamordnare 30,6 2,7 0,7 4,8 4,8 12 11 33,3

Fastighetsekonom 1 0 0 0 0 0 1 1

Forskningskoordinator 7 8,7 0 2 6,7 5 2 15,7

Föreståndare 0 0,2 0 0 0 0 0,2 0,2

Gruppchef 1 0 0 0 0 0 1 1

HR-konsult 6 0 0 0 2 2 2 6

Hälsoekonom 0 1 0 0 0 1 0 1

Informatör 6,7 0 0 0 4 2,6 0 6,7

Inredningsarkitekt 1 0 0 0 0 0 1 1

Institutionsadministratör 145,3 2 0 17,8 40,8 46,1 42,7 147,3

Institutionskoordinator 6 4 0 1 4 3 2 10

Institutionssamordnare 49,6 3 0 2 9 20,8 20,9 52,6

Internrevisionschef 0 1 0 0 0 0 1 1

Internrevisor 0 1 0 0 1 0 0 1

Kommunikatör 27,3 8 0 9 15 4,8 6,5 35,3

Koordinator 42,1 16 0 4 20,2 16,7 17,3 58,1

Kurator 3 0 0 0 0 1 2 3

Lokalplanerare 2 2 0 3 1 0 0 4

Personalintendent 20 0,2 0 0 8,2 9 3 20,2

Projektledare 5,2 7 0 0 0 3,2 9 12,2

23

Totalt efter ålder


Psykoterapeut 2,3 0 0 0 0 0,3 2 2,3

Redaktionschef 0 1 0 0 0 0 1 1

Redaktör 0 2 0 0 0 1 1 2

Registrator 3 0 0 2 0 1 0 3

Rektorsråd 0 0 0 0 0 0 0 0

Rektorssekreterare 1 0 0 0 0 0 1 1

Revisionschef 0 0 0 0 0 0 0 0

Samordnare 59,5 10 0 9,5 20,2 20,8 19 69,5

Servicechef 1 0 0 0 0 0 1 1

Sjuksköterska 2,4 0 0 0 0 0,4 2 2,4

Statistiker 3 1 0 0 2 2 0 4

Studentvägledare 0,2 0 0 0,2 0 0 0 0,2

Studievägledare 33,8 3,7 0 3,8 12,7 13 8 37,5

Telefonist 4,8 1 0 0 2 0 3,8 5,8

Universitetsarkitekt 1 0 0 0 0 0 1 1

Universitetscontroller 0 1 0 0 0 0 1 1

Universitetsjurist 4 1 0 2 2 0 1 5

Universitetsregistrator 3 0 0 0 1 1 1 3

Universitetsråd 0 1 0 0 0 0 1 1

Utbildningskoordinator 0 0 0 0 0 0 0 0

Utbildningsledare 12 3 0 0 5 5 5 15

Utredare 8,4 5,5 0 5,8 5,7 2,5 0 14

Webredaktör 1 2 0 1 0 1 1 3

Vetenskaplig redaktör 0 1 0 0 0 1 0 1

Bland administrativ personal är 81% kvinnor och 19% män, 60% är i åldern 45–99 år gamla. Bland direktörerna är 16% i åldern 34–44 år.

För teknisk personal är köns-fördelningen bland lokal-vårdare 91% kvinnor och 9% män, bland IT-tekniker 13% kvinnor och 87% män och system ingenjörer 5% kvinnor och 95% män.

För biblioteksper-sonal är könsför-delningen 75% kvinnor och 25% män, och 45% är mellan 55–99 år.

24

Totalt efter ålder


Chefer 6,4 7,8 0 1 2 4,4 6,8 14,2

Kanslichef 2,4 2 0 0 0 1,4 3 4,4

Lönechef 1 0 0 0 0 0 1 1

Redovisningschef 0 1 0 0 1 0 0 1

Säkerhetschef 1 0 0 0 1 0 0 1

Teknisk chef 1 4 0 1 0 2 2 5

Upphandlingschef 1 0,8 0 0 0 1 0,8 1,8

Direktörer 7,6 5 0 0 2 5 5,6 12,6

Administrativ direktör 1 0 0 0 0 1 0 1

Chefsjurist 1 0 0 0 1 0 0 1

Direktör 0 1 0 0 0 0 1 1

Ekonomidirektör 1 0 0 0 0 1 0 1

Forskningsdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1

HR-direktör 1 0 0 0 0 0 1 1

IT-direktör 0 1 0 0 1 0 0 1

Kommunikationsdirektör 1 0 0 0 0 0 1 1

Samverkansdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1

Universitetsdirektör 0 1 0 0 0 1 0 1

Utbildningsdirektör 1 0 0 0 0 0 1 1

Överbibliotekarie 1,6 0 0 0 0 0 1,6 1,6

Total 636 156,3 0,7 95 212,5 246,7 237,5 792,3


25

Teknisk personal 2015

Kv Män -24 25-34 35-44 45-54 55- Totalt

Biomed. analytiker 8,5 1 0 0 1 1 7,5 9,5

Ekonomibiträde 1 0 0 0 0 0 1 1

Forskningsingenjör 36 45,2 0 26 22 16,5 16,7 81,2

Forskningssköterska 1,1 0 0 0 0 0,1 1 1,1

1. forskningsingenjör 56,1 67,2 0 15 76,8 19,9 11,6 123,3

Grafisk formgivare 0 4 0 0 1 2 1 4

Ingenjör 1 1 0 0 0 0 2 2

IT-chef 0 3 0 0 1 1 1 3

IT-tekniker 8,3 54,3 2,8 12,8 20 13 14 62,6

Lokalvårdare 74,7 7 1,5 19,8 12,8 22 25,7 81,7

Systemadministratör 0 2 1 1 0 0 0 2

Systemförvaltare 11,3 17 0 2 10 11 5,3 28,3

Systemingenjör 1 20 0 1 10 4 6 21

Systemutvecklare 1 6 0 2 1 3 1 7

Tekniker 31 56,8 5 23,2 20 17,2 22,4 87,8

Webmaster 1 2,7 0 2,7 0 1 0 3,7

Total 231,9 287,1 10,3 105,4 175,6 111,7 116,2 519


Bibliotekspersonal 2015

Kvinnor Män Total

25-34

35-44

45-54

55- Total K

25-34

35-44

45-54

55- Total M

Bibliometriker 1 1 2 2

Bibliotekarie 3 6 13 17 39 1,5 3 3 5 12,5 51,5

Biblioteksassistent 0,5 1 2,6 4,1 1 1 1 2 5 9,1

Förste bibliotekarie 1 4 8 13 1 1 2 15

Total 4,5 8 18 27,6 58,1 2,5 4 5 8 19,5 77,6


26

Anställdas födelseland, fakultetsvis 2015

Utanför Sverige Sverige Totalt

Fil fak 173 676 849

Med fak 220 778 998

Tek fak 531 1 083 1 614

Utb.vet 18 181 199

Övriga 83 736 819

Totalt 1 025 3 454 4 479

Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler.Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade.

Anställdas födelseländer efter landgrupperingar, 2015

Kv. Män Tot

Afrika 11 20 31

Asien 118 221 339

EU28 utom Norden 169 211 380

Europa utom EU28 och Norden

58 56 114

Norden utom Sverige 35 26 61

Nordamerika 24 33 57

Sydamerika 12 22 34

Oceanien, Sovjetunionen 5 6 11

Sverige 1 785 1 669 3 454

Totalt 2 217 2 264 4 481

Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade.

LiU-anställdas födelseland

Sverige 77%

Afrika 0,7%

Övriga 14,3%

EU 8%

27

Anställda efter utländsk respektive svensk bakgrund och kön 2015.

Kvinnor Män Totalt

Utländsk bakgrund

Utrikes född 432 595 1027

Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 33 48 81

Svensk bakgrund

Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 166 127 293

Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 1586 1494 3080

Totalt 2217 2264 4481

Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade.

Anställda efter befattning och födelseland Sverige eller annat land, 2015

Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt

Professor 93 354 447

Biträdande professor 16 52 68

Universitetslektor 119 502 621

Universitetslektor, biträdande 23 50 73

Universitetsadjunkt 33 237 270

Adjungerad professor 5 34 39

Adjungerad lektor 14 52 66

Adjungerad adjunkt .. .. 25

Forskarassistent 5 9 14

Gästadjunkt .. .. 5

Gästlektor .. .. 18

Gästprofessor 11 42 53

Postdoktor 86 70 156

Doktorand 280 403 683

Forskningsassistent 17 19 36

Administrativ personal 75 681 756

Bibliotekspersonal 5 76 81

Teknisk personal 135 434 569

Amanuenser .. .. 50

Totalt 924 3 106 4 030

Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. För att inte riskera att röja uppgifter som kan härledas till enskild genomför SCB röjandekontroll av statistiktabeller före leverans. Detta kan leda till att inget skydd mot röjande behövs, eller innebä-ra att vissa uppgifter u tabeller inte redovisas exakt utan ersätts med prickar (..).

28

4Anställda

och löner vid LiU

29

Anställdas medellöner vid LiU

2014 2015

Befattning Kvinna Man Kvinna Man

Administrativ personal 32 758 39 566 33 604 40 458

Bibliotekspersonal 33 130 30 743 34 430 31 595

Doktorander

Doktorand 26 403 27 361 27 127 27 940

Forskningsassistent 22 300 23 705 25 569 25 558

Lärare

Amanuens 20 000 19 988 20 400 20 418

Biträdande professor 53 156 52 215 54 150 52 864

Biträdande universitetslektor 40 500 40 181 41 039 40 670

Forskarassistent 40 639 40 341 41 000 41 467

Forskare - 81 750 - 68 000

Gästadjunkt 34 580 33 967 37 533 33 633

Gästlektor 45 892 48 830 60 700 48 102

Gästprofessor 66 025 72 038 63 021 76 193

Postdoktor 34 228 34 183 34 723 35 140

Professor 64 852 67 378 65 942 69 489

Professor emerita 67 590 - 67 238 -

Professor emeritus 55 800 67 718 58 300 70 609

Timlärare - 49 200 - 50 200

Universitetsadjunkt 34 774 37 880 35 580 38 917

Universitetslektor 45 013 46 370 45 866 47 669

Teknisk personal 27 265 31 044 27 892 32 279

Total 34 329 40 204 35 274 41 263

Sverige har i flera avseenden kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots det återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jäm-ställt. De arbetsförhållanden och villkor kvinnor och män möter i arbetslivet ser oli-ka ut beroende på var de arbetar, vad de arbetar med och om de befinner sig i ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Arbets-livet är i många avseenden segregerat: hori-sontellt, vertikalt och internt. Könssegre-geringen får konsekvenser, bland annat för

kvinnors och mäns lön, inkomst, arbetstid, arbetsmiljö och hälsa.

Ersättningen för arbete hänger samman med tiden på arbetet. Kvinnor har i genom-snitt 13,4 procent lägre lön än män i Sveri-ge. Efter standardvägning, som enkelt uttryckt innebär att man jämför personer som är i samma ålder, har samma utbild-ningsnivå, arbetar i samma sektor och yrke och har samma arbetstid, återstår en oför-klarad löneskillnad på 5,8 procent (SOU 2015:50).

30

Anställdas medellöner, fakultetsvis

2014 2015

Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man

Fil. fak Doktorander Doktorand 25 724 25 700 26 424 26 121


Lärare Amanuens - 20 000 20 000 20 500


Bitr. universitetslektor 41 333 44 013 41 703 43 850


Gästadjunkt - 37 800 - 40 600

Gästlektor 43 575 49 511 49 800 49 373

Gästprofessor 71 367 66 895 67 017 74 728

Postdoktor 37 744 36 711 38 055 37 853

Professor 65 074 67 128 66 045 68 956

Professor emerita 69 100 - 66 770 -

Professor emeritus 55 400 73 408 - 73 113



Medellön 38 299 43 784 39 048 45 298

Med. fak Doktorander Doktorand 25 803 25 049 26 447 25 664


Lärare Amanuens 20 000 20 000 20 500 20 462



Forskarassistent 39 050 39 300 40 200 -

Forskare - 81 750 - 68 000

Gästadjunkt 35 600 - 39 800 -

Gästlektor 54 750 - 76 500 -

Gästprofessor - 73 500 - 75 000

Postdoktor 32 184 32 640 32 878 32 214

Professor 66 793 67 965 67 627 70 335

Professor emerita/emeritus 66 250 67 450 69 825 72 657

Timlärare - 49 200 - 50 200



Medellön 36 602 46 414 38 516 47 195

31

2014 2015

Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man

Tek. fak. Doktorander Doktorand 27 904 28 240 28 674 28 924


Lärare Amanuens 20 000 19 981 20 286 20 400




Gästadjunkt 32 100 26 300 33 000 30 150

Gästlektor 36 000 47 808 50 350 46 408

Gästprofessor 50 000 76 631 60 025 77 392

Postdoktor 33 038 33 452 34 263 34 803

Professor 61 936 67 334 63 505 69 430

Professor emerita/emeritus 56 200 65 658 58 300 68 154



Medellön 36 010 40 983 37 172 42 119

Utb. vet Doktorander Doktorand 24 648 23 664 25 576 24 786

Lärare Biträdande professor 51 000 49 375 52 400 51 650


Gästlektor 42 700 - - -

Postdoktor 37 200 39 200 38 200 39 833

Professor 62 033 63 350 63 800 65 250

Professor emerita/emeritus 64 400 62 500 64 400 -



Medellön 37 411 41 442 38 222 41 403

I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner.

Enligt World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2015 så minskade skillnaden mellan mäns och kvinnors löner i Sverige med en procent enhet mellan 2006 och 2015. Med den takten kommer det att ta 160 år innan Sverige får jämställda löner.

jamstall.nu

I Sverige har arbetsgivare varit skyldiga att verka för att utjämna och förhindra osakliga löneskillnader mellan könen sedan 1994. Fr o m 2017 införs årliga lönekartläggningar i Sverige. Vid LiU genomförs nästa lönekart-läggning våren 2017.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

32

Anställdas medellöner, administrativ personal

2014 2015

Kvinna Man Kvinna Man

Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön

Administrativ chef 12 52 525 2 50 825 11 54 686 2 52 725

Administratör 37 26 974 3 25 317 42 27 773 5 25 280

Arkivarie - - 1 - - - 1 -

Avdelningschef - - - - 1 - - -

Bitr universitetsarkitekt 1 - - - - - - -

Controller 11 43 873 5 46 280 12 45 042 7 46 450

Ekonom 20 35 140 7 37 021 27 36 783 8 36 288

Ekonomiintendent 9 40 522 5 38 790 9 40 456 4 40 338

Expert 1 45 000 31 39 605 3 41 000 27 42 294

Fakultetsadministratör 4 22 525 1 - 2 23 050 1 -

Fakultetskoordinator 24 34 090 3 31 433 26 35 510 3 31 100

Fakultetssamordnare 31 29 031 2 32 150 31 29 863 3 29 983

Fastighetsekonom 2 37 550 - - 1 - - -

Forskningskoordinator 7 38 629 8 45 213 7 39 986 9 45 444

Föreståndare 1 - 1 - - - 1 -

Gruppchef - - - - 1 - - -

HR-konsult 6 48 683 - - 6 47 617 - -

Hälsoekonom - - 1 - - - 1 -

Informatör 8 32 775 1 - 7 34 971 - -

Institutionsadministratör 150 26 565 5 25 620 152 27 313 2 24 850

Institutionskoordinator 7 31 871 4 34 263 6 32 825 4 35 288

Institutionssamordnare 48 29 858 3 28 433 50 30 542 3 29 300

Internrevisionschef - - - - - - 1 -

Kommunikatör 27 34 219 4 34 625 29 36 081 8 37 606

Koordinator 43 36 957 20 39 965 45 37 929 16 41 875

Kurator 3 35 467 - - 3 36 867 - -

Lokalplanerare 2 36 500 2 40 550 2 36 500 2 39 700

Personalintendent 20 38 890 1 - 20 40 258 1 -

Projektledare 7 37 586 10 39 590 6 38 683 7 39 857

Psykoterapeut 2 44 225 - - 3 42 800 - -

Redaktionschef - - 1 - - - 1 -

33

2014 2015


Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön

Redaktör 1 - 2 31 813 - - 2 32 800

Registrator 5 26 540 - - 3 28 133 - -

Rektorsråd - - 1 - - - - -

Rektorssekreterare 1 - - - 1 - - -

Revisionschef 1 - - - - - - -

Samordnare 63 28 794 12 30 596 61 29 681 10 32 210

Servicechef 1 - - - 1 - - -

Sjuksköterska 2 33 950 - - 3 34 633 - -

Statistiker 4 34 088 1 - 3 36 017 1 -

Studentvägledare 1 - - - 1 - - -

Studievägledare 34 32 010 4 30 900 34 33 176 4 31 975

Telefonist 6 24 492 1 - 5 25 100 1 -

Universitetsarkitekt 1 - - - 1 - - -

Universitetscontroller - - 1 - - - 1 -

Universitetsjurist 3 41 733 1 - 4 44 450 1 -

Universitetsregistrator 4 27 650 - - 3 29 033 - -

Universitetsråd - - 1 - - - 1 -

Utbildningskoordinator 1 - - - - - - -

Utbildningsledare 25 47 214 3 48 167 12 45 761 3 49 367

Utredare 15 28 870 1 30 000 10 30 320 7 33 457

Webredaktör 1 - 2 32 800 1 - 2 33 675

Vetenskaplig redaktör - - 1 - - - 1 -

Chefer 6 47 617 8 51 888 7 53 043 8 52 006

Direktörer 7 65 643 6 66 383 8 67 225 5 69 960

Total 666 32 810 168 39 790 661 33 647 165 40 691

I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner.

Studier visar att köns-lönegapet är störst bland höginkomsttagare och stör-re bland tjänstemän än bland arbetare.

– Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO)

Studier visar att mödrar i kvalificerade yrken har en relativt lägre lönenivå än fäderna i kvalificerade yrken. För förvärvs-arbetande i kvalificerade yrken som inte har barn finns det däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad i lön. Resulta-ten tyder på att de negativa effekter på lönen som kvinnors större familjeansvar för med sig (relativt mäns) är störst inom högkvalificerade yrken.

– Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO)

34

Anställdas medellöner, teknisk personal

2014 2015


Befattning Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön

Biomed. analytiker 10 31 315 1 - 10 32 935 1 -

Ekonomibiträde 1 23 300 - - 1 24 300 - -

Fo. ing. 31 27 902 56 31 739 39 28 550 50 32 933

Fo. sköterska 1 - - - 2 33 400 - -

Förste fo. ing. 53 33 369 56 36 173 58 34 249 69 36 267

Grafisk formgivare - - 4 29 575 - - 4 30 575

Ingenjör 1 - 1 - 1 - 1 -

IT-chef - - 3 44 217 - - 3 45 600

IT-tekniker 7 27 214 60 27 896 9 27 689 63 29 162

Lokalvårdare 90 21 182 9 21 089 90 21 659 9 21 633

Sys. admin. - - - - - - 2 32 250

Sys. förvaltare 13 33 627 15 36 273 12 34 050 17 36 635

Sys. ingenjör 1 - 19 35 297 1 - 20 36 210

Sys. utvecklare 1 - 7 38 586 1 - 6 39 567

Tekniker 22 25 845 65 25 038 31 25 284 59 26 430

Webmaster - - 2 33 150 1 - 3 33 167

231 26 886 298 30 712 256 27 589 307 31 965

Anställdas medellöner, bibliotekspersonal

2014 2015


Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön

Bibliometriker 2 33 700 - - 2 36 900 - -

Bibliotekarie 42 31 424 13 32 846 39 32 487 13 33 492

Biblioteksassistent 5 25 550 6 23 183 5 26 800 5 25 140

Förste bibl. 14 37 514 4 35 250 13 39 108 2 35 400

63 32 383 23 30 743 59 33 614 20 31 595

35

På Tekniska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland professorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 5 925 kr.

På Medicinska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 3 444 kr.

På Filosofiska Fakulteten är löneskillnaderna lägst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 612 kr.

Bland direktörer är löneskillnaden mellan kvinnor och mäns medellöner 2 735 kr (Kvinnor 8 st, 67 225 kr, Män 5 st, 69 960 kr)

36

5Professorer och karriärvägar

37

Professorer – regeringens mål och utfall vid LiU

Mål Utfall

1998–2000 17% kvinnor 19 kvinnor, 20%

2001–2004 26 % kvinnor 21 kvinnor, 19%

2005–2008 27% kvinnor 16 kvinnor, 21%

2009–2011 inga mål satta av regeringen

30 kvinnor, 34%

2012–2015 36% kvinnor 29 kvinnor, 35%

Andel kvinnor bland nyutnämnda professorer

Lärare med docentkompetens

2014 2015

Tillsvidare Visstid Tot Tillsvidare Visstid Tot

Fakultet K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot

Fil fak 39 39 78 8 15 23 101 37 38 75 8 11 19 94

Med fak 37 16 53 14 21 35 88 36 16 52 12 21 33 85

Tek fak 24 103 127 4 36 40 167 23 102 125 2 26 28 153

Utb.vet. 6 9 15 1 1 16 4 9 13 1 1 14

Övriga 1 1 1 1 1 1

Total 106 167 273 28 72 100 373 100 165 265 24 58 82 347

Avser antal anställningar (ej professorer)

Inom högre utbildning och forskning är den manliga dominansen på högre poster markant. Andelen kvinnor bland landets professorer har ökat med knappt en pro-centenhet per år, från 14 procent till 24 pro-cent mellan 2004 och 2014. Det är långt kvar till en jämn könsfördelning (SOU 2015:86).

Universitets- och högskolerådet (UHR) konstaterar en brist på jämställda villkor i akademin. Delegationen för jämställdhet i högskolan rapporterar om kvinnor och mäns skilda möjligheter till forskarutbild-ning och/eller den ojämna könsfördelning-

en på högre tjänster och befattningar inom högskolan i sina studier (SOU 2011:1). Män tilldelas mer forskningsmedel än kvinnor och forskning om beredningsprocesser och fördelningsutfall bekräftar bilden av att kvinnor förfördelas vid finansiering av forskning (Vetenskapsrådet 2013). Enligt UHR tecknar slutrapporterna en nedslåen-de bild av akademin, en organisation präg-lad av normer och värderingar som bekräf-tar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns merite-ring och karriärutveckling (SOU 2015:86, SOU 2011:1).

Rekryteringsmålen för 2017–2019 är en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod.

År 2030 ska 50 procent av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor.

Källa: Regeringen

38

Nya professorer – LiU 2010–2015

Kv Män Total Kv Män

Fil fak

2010 1 2 3 33% 67%

2011 6 8 14 43% 57%

2012 4 5 9 44% 56%

2013 3 1 4 75% 25%

2014 4 2 6 67% 33%

2015 2 5 7 29% 71%

Total 20 23 43 47% 53%

Med fak

2010 2 9 11 18% 82%

2011 1 8 9 11% 89%

2012 2 3 5 40% 60%

2013 3 3 6 50% 50%

2014 4 8 12 33% 67%

2015 3 3 6 50% 50%

Total 15 34 49 31% 69%

Kv Män Total Kv Män

Tek fak

2010 4 10 14 29% 71%

2011 2 7 9 22% 78%

2012 - 5 5 100%

2013 - 2 2 100%

2014 2 5 7 29% 71%

2015 1 8 9 11% 89%

Total 9 37 46 20% 80%

Utb.vet

2010 1 1 2 50% 50%

2011 - - - - -

2012 - 1 1 100%

2013 - 1 1 100%

2014 1 1 2 50% 50%

2015 - - - - -

Total 2 4 6 33% 67%

Nya professorer, lektorer och adjunkter – LiU övergripande 2013-2015

2013 2014 2015

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Adjungerad professor 3 75% 1 25% - - 2 100% 1 12% 7 88%

Biträdande professor 15 47% 17 53% 8 31% 18 69% 12 43% 16 57%

Bitr. universitetslektor 10 59% 7 41% 9 35% 17 65% 12 41% 17 59%

Gästprofessor 1 24% 6 86% 4 20% 16 80% 8 62% 5 38%

Professor 6 46% 7 54% 11 41% 16 59% 6 27% 16 73%

Universitets adjunkt 23 55% 19 45% 30 54% 25 46% 21 56% 17 45%

Universitetslektor 32 46% 38 54% 31 52% 28 48% 20 36% 36 64%

Total 86 48% 92 52% 92 44% 118 56% 79 41% 114 59%

Avser första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar.

46 98 144 32% 68%Totalt LiU

Avser antal personer och första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen ny professor.

39

40

Nya professorer, lektorer och adjunkter – fakultetsnivå 2013-2015

2013 2014 2015


Filosofiska fakulteten

Bitr. professor 5 56% 4 44% 3 33% 6 67% 5 50% 5 50%

Bitr. univ. lektor 6 75% 2 25% 4 80% 1 20% 6 67% 3 33%

Gästprofessor - - 3 100% 2 20% 8 80% 2 50% 2 50%

Professor 3 75% 1 25% 4 67% 2 33% 2 29% 5 71%

Univ. adj. 9 56% 7 44% 12 60% 8 40% 8 50% 8 50%

Univ. lektor 15 60% 10 40% 15 83% 3 17% 8 44% 10 56%

Total 35 57% 26 43% 39 58% 28 42% 30 48% 33 52%

Medicinska fakulteten

Adj. professor 2 100% - - - - 1 100% 1 20% 4 80%

Bitr. professor 6 60% 4 40% 2 67% 1 33% 1 33% 2 67%

Bitr. univ. lektor - - 3 100% 3 50% 3 50% 2 33% 4 67%

Gästprofessor - - 2 100% 1 17% 5 83% 2 50% 2 50%

Professor 3 50% 3 50% 4 33% 8 67% 3 50% 3 50%

Univ. adj. 8 89% 1 11% 9 90% 1 10% 7 88% 1 12%

Univ. lektor 7 54% 6 46% 7 58% 5 42% 8 67% 4 33%

Total 25 58% 18 42% 26 53% 23 47% 24 54% 20 46%

Första år per unik befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar.

Rekryteringsmål för nya befattningar på fakultetsnivå 2015

Filosofiska fakulteten

Utbildningsvetenskap

Medicinska fakulteten

Tekniska fakulteten LiU

Biträdande professor

mål: 40% 40% 40% 20% 35%utfall: 50% 0% 33,3% 46,2% 42,9%

Universitetslektor mål: 40% 40% 40% 30% 38%utfall: 44,4% 50% 66,7% 12,5% 35,7%

Biträdande universitetslektor

mål: 40% 40% 40% 30% 38%utfall: 66,7% 0% 33,3% 28,6% 41,4%

Första år per befattning.

41

2013 2014 2015


Tekniska fakulteten

Adj. professor 1 50% 1 50% - - 1 100% - - 3 100%

Bitr. professor 4 36% 7 64% 2 17% 10 83% 6 46% 7 54%

Bitr. univ. lektor 4 67% 2 33% 2 13% 13 87% 4 29% 10 71%

Gästprofessor 1 50% 1 50% - - 3 100% 4 80% 1 20%

Professor 1 33% 2 67% 2 29% 5 71% 1 11% 8 89%

Univer. adj. 3 25% 9 75% 2 12% 14 88% 4 36% 7 64%

Univ. lektor 7 27% 19 73% 4 17% 19 83% 3 12% 21 88%

Total 20 33% 40 67% 12 16% 62 84% 22 28% 57 72%

Utbildningsvetenskap

Bitr. professor 1 25% 3 75% 1 50% 1 50% - - 2 100%

Bitr. univ. lektor - - - - - - - - - - 1 100%

Professor - - 1 100% 1 50% 1 50% - - - -

Universitetsadj. 3 50% 3 50% 7 78% 2 22% 2 67% 1 33%

Univ. lektor 4 57% 3 43% 5 83% 1 17% 1 50% 1 50%

Total 8 44% 10 56% 14 74% 5 26% 3 38% 5 62%

- - - - - 1 100% - - - - - -

Totalt LiU 86 48% 92 52% 92 44% 118 56% 79 41% 114 59%

Hedersdoktorer 2014–2015

2014 2015

K M K M

Medicinska fakulteten 0 2 1 2

Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap

1 1 0 2

Teknisk fakultet 2 1 0 2

Förtjänstmedaljer 2014–2015

Kvinnor Män

2014 0 0

2015 2 1

42

6Forskarstuderande vid LiUEnligt UKÄ:s rapport om kvinnor och män i högskolan (2016) så studerade cirka 18 500 doktorander i utbildning på forskarni-vå under hösten 2015.

Männen har varit i majoritet (utgjort mer än 60 procent) bland doktorandnybör-jarna ända fram till och med år 1994. Men från år 1995 och framåt har könsfördel-ningen legat inom jämställdhetsintervallet 40–60 om man ser till forskarutbildningen som helhet. Dock har könsfördelningen varit fortsatt ojämn inom vissa ämnesom-råden och sammantaget har det inte skett någon tydlig förändring av doktorandny-börjarnas könssammansättning per forskn-ingsämnesområde under perioden 2000–2014.

Andelen i befolkningen som har avlagt en licentiat- eller doktorsexamen är liten. År 2015, i åldersspannet 25–64, var andelen 1,5 procent bland män och 1,1 procent bland kvinnor. Denna skillnad mellan könen visar att forskarutbildningen tradi-tionellt sett har varit en utbildning med fler män än kvinnor.

Könsfördelningen bland dem som avläg-ger doktorsexamen har varit jämn utifrån intervallet 40–60 allt sedan år 2001 när andelen kvinnor för första gången nådde upp till 40 procent.

43

Aktiva forskarstuderande 2015

Fakultet Kvinnor Män Antal

Fil fak 146 97 243

Med fak 281 152 433

Utb vet 48 24 72

Tek fak 158 420 578

LiU 633 693 1 326

Med aktivitet ≥10%. Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater.

Nyantagna till forskarstudier efter fakultet, examenstyp och kön 2015

Licenciatexamen Doktorandexamen

Kv. Män Tot Kv. Män Tot

Filosofiska fakulteten 3 3 6 28 13 41

Medicinska fakulteten 5 0 5 48 25 73

Utbildningsvetenskap 6 6 12 12 7 19

Teknisk fakultet 6 14 20 25 85 110

Totalt 20 23 43 113 130 243

Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater.

Avlagda forskarexamina efter fakultet, examenstyp och kön 2015

Licenciatexamina Doktorsexamina med föregående lic.examina

Doktorsexamina

Kv. Män Tot Kv. Män Tot Kv. Män Tot

Filosofiska fakulteten 1 0 1 1 0 1 20 5 25

Medicinska fakulteten 1 0 1 1 0 1 33 24 57

Utbildningsvetenskap 4 3 7 0 0 0 3 1 4

Teknisk fakultet 8 31 39 1 26 27 16 42 58

Totalt 14 34 48 3 26 29 72 72 144

Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater.

SCB:s statistik visar att könsfördelningen bland Sveriges totala forskar studerande hösten 2015 är jämn, med 47% kvinnor och 53% män.

Källa: SCB

44

45

7Ekonomi och fördelningLinköpings universitet får intäkter till utbildning och forskning i huvudsak på tre sätt: anslag (direkt från regering och riks-dag), bidrag (till exempel från forsknings-råd och forskningsstiftelser) och avgifter (till exempel uppdragsutbildning/-forsk-ning). Totalt uppgick intäkterna till 3 688 mnkr, varav 43 procent utbildning och 57 procent forskning. Under 2015 fick Linkö-pings universitet 2 100 mnkr i intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå. Bidragsintäkterna nådde 1 009 mnkr under 2015. Finansieringen av forskningen skiljer sig väsentligt från finansieringen av utbildningen eftersom den vid sidan av anslagsfinansiering från regering och riks-dag till stor del utgörs av externa medel från till exempel forskningsråd, forsk-ningsstiftelser, EU och svenska organisa-tioner. (LiU:s årsredovisning 2015).

Två av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser jämställd ekonomi samt jäm-ställd utbildning där den senare innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Utifrån ett jämställdhetsper-spektiv är det viktigt att få vetskap om hur ekonomiska medel fördelas mellan kvinnor och män, hur dessa medel möter olika behov samt effekterna av dessa i en verk-samhet. Här nedan presenteras viss infor-mation om fördelning utifrån ett jäm-ställdhetsperspektiv vid LiU, dock finns det ett utvecklingsbehov avseende ökad kun-skap inom detta område.

46

Basanslag vid LiU under 2014 och 2015

Utbildning på grund- och avancerad nivå

Fil. fak

Utb.vet

Med.fak

Tek.fak

Särskilda åtaganden

Totalt

2014 321 151 317 564 1353

2015 320 162 320 560 17 1379

Forskning och utbildning på forskarnivå

Fil. fak

Utb.vet

Med.fak

Tek.fak

Rektors budget ram

Strategiska fo. omr.

Strategiska lokaler

Samverkans koord.

Totalt

2014 141 34 138 256 119 68 40 796

2015 155 38 134 246 124 68 40 1 806

Forskarstuderande per vetenskapsområde 2015

HumSam Medicinskt Tekniskt Totalt LiU

K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot

LiUfinansierade

anst som doktorand 92 60 152 63 37 100 83 214 297 238 311 549

annan anst vid univ. och högskolor

3 4 7 8 4 12 8 10 18 19 18 37

S:a LiUfinansierade 95 64 159 71 41 112 91 224 315 257 329 586

Andel 87% 47% 85% 74%

Ej LiUfinansierade

anst inom näringslivet 2 3 5 0 1 1 4 12 16 6 16 22

anst som läkare 0 0 0 27 27 54 0 0 0 27 27 54

anst vid kommun/lands-ting/annan myndighet

6 5 11 35 10 45 2 4 6 43 19 62

stipendium 0 2 2 1 2 3 3 17 20 4 21 25

övrigt 3 2 5 15 9 24 2 13 15 20 25 45

S:a ej LiUfinansierade 11 12 23 78 49 127 11 46 57 100 108 208

Andel 13% 53% 15% 26%

Totalt antal doktorander 106 76 182 149 90 239 102 270 372 357 437 794

Avser antal årsarbetare. Av 2015- års 794 doktorander var 588 finansierade av ordinarie forskningsmedel, såväl anslag som externa medel. Detta motsvarar 74% totalt vid LiU. Att andelen är så låg som 47% inom det medicinska området kompenseras av att Region Östergötland finansierar specialistläkares forskarutbildning i kliniska discipliner.Andelen kvinnor totalt vid LiU 2015 som är anställda som forskarstuderande är 45%.Notera att 794 doktorander är heltidsekvivalenter. Detta kan jämföras med tabell 5.1 som uppvisar 1308 aktiva forskar-studerande med en aktivitetsgrad på 10% och mer

47

Resursfördelning utbildningsområde 2015

Kvinna Man

Antal HST

Andel Antal HST

Andel Summa Dep. Pris-lapp HST

DE Design 29 51% 28 49% 57 178 702 kr

FA Farmaceutiska området 1 70% 0 30% 1 87 288 kr

HU Humanistiska området 832 59% 585 41% 1 417 39 554 kr

JU Juridiska området 385 60% 252 40% 637 39 554 kr

LU Undervisningsområdet 551 75% 187 25% 738 77 346 kr

ME Medicinska området 1 313 68% 620 32% 1 934 149 572 kr

NA Naturvet.a området 1 114 46% 1 334 54% 2 449 87 288 kr

SA Samhällsvet. området 2 238 62% 1 360 38% 3 597 39 554 kr

TE Tekniska området 1 521 31% 3 388 69% 4 909 87 288 kr

TL Teologiska området 37 53% 33 47% 70 39 554 kr

VU Verksamhetsförlagd utbildning

183 77% 54 23% 237 101 516 kr

VÅ Vårdområdet 874 85% 160 15% 1 034 95 308 kr

ÖV Övriga områden 188 80% 46 20% 234 67 524 kr

Summa 54% 46% 17 313

Departementets prislapp per HSt är detsamma i hela landet. Det finns sedan möjlighet att internt omfördela medel vid respektive institution vid LiU.

Gender Budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur offentliga resurser fördelas mellan könen, hur dessa möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov samt vilka effekterna blir.

Källa: jamstall.nu

48

49

8Arbetsvillkor och arbetsmiljöArbetsvillkor och arbetsmiljö har nära koppling till jämställdhet och jämlikhet i arbetslivet. Arbetsmiljön formas av, och är en konsekvens av, arbetsplatsens organise-ring där genus märker verksamhetens mål, organisering av lednings- och styrsystem, resurstilldelning, kulturer och handlingslo-giker på ett sätt som får betydelse för kvin-nors och mäns arbetsmiljö. När olika vill-kor inte synliggörs riskeras ojämlika villkor att förstärks och upprätthållas1. Vikten av

1 Sjöstedt Landén, A, Olofsdotter, G & Bolin, M. (2015) Sprickor, öppningar & krackelering – nya perspektiv på arbetsmiljö, Forum for Gender Stu-dies, Sundsvall: Mittuniversitetet

ett organisatoriskt, strukturellt perspektiv med en (intersektionell) maktkritisk analys i arbetsmiljöarbetet betonas i både forsk-ning och praktik.

Inom akademin påtalas ofta anställ-ningsvillkor, karriärvägar, meriteringssys-tem och strukturer och normer som ojäm-ställda. Kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar, utför en större andel obetalt administrativt arbete, upplever stress i större utsträckning och har högre sjukskrivningstal. Kvinnor upp-lever en väsentligen högre utsatthet i form av trakasserier och kränkningar, samt står för ett större uttag av föräldrapenning än män inom akademin.

Anställningsformer och arbetstidsmått 2015

Kvinnor anställningar Män anställningar Total anställningar

Antal Andel Antal Andel Antal Andel

Anställningsform

Tillsvidare 1 300 54,80% 1 073 45,20% 2 373 100,00%

Visstid 768 43,10% 1 012 56,90% 1 780 100,00%

Total 2 068 49,80% 2 085 50,20% 4 153 100,00%

Omfattning

Deltid 339 46,10% 397 53,90% 736 100,00%

Heltid 1 729 50,60% 1 688 49,40% 3 417 100,00%

Total 2 068 49,80% 2 085 50,20% 4 153 100,00%

50

Rekryteringar vid Linköpings universitet

Antalet rekryteringar via LiU:s rekryteringsverktyg Reach Mee visar att det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende både anställningar och ansök-ningar till lediga tjänster vid LiU. Män i åldern 25–34 år står för en stor andel av ansök-ningar till lediga tjänster, medan kvinnor åldrarna 45–54 samt 55> i större utsträckning än män i samma ålderskategorier ansöker om lediga tjänster vid LiU.

Anställningar 20150101–20151231

Kvinnor Män Uppgift saknas Total

Anställdes 196 211 6 413

Total 196 211 6 413

Andel 47,5% 51,1% 1,5%

Jobbansökningar 20150101–20151231

< 18 18–24 25–34 35–44 45–54 55 > N/A Total Andel

annat 0 4 1 0 0 0 0 5 0,1%

Kvinnor 1 106 1 192 721 535 271 2 2 828 47,5%

Män 1 82 1 742 798 264 190 12 3 089 51,9%

Uppgift saknas 0 0 0 0 0 0 32 32 0,5%

Total 2 192 2 935 1 519 799 461 46 5 954

Antal publicerade uppdrag 2015

460

Deltagare vid LiU:s chefsutbildning

2014 2015

Utbildning Män Kv. Män Kv.

Nyfiken på ledarskap 2 17 4 16

Chefsprogrammet 10 12 14 6

PLUF - - 11 13

För kvinnor är det vanligare med sjukfrånvaro ju äldre man är i Sverige. Bland män är mönstret ett annat, där är sjukfrånvaron lägst i åldern 35–44 år.

Statistiska Centralbyrån

Regeringens jämställdhets-politiska delmål om jämställd häl-sa framhåller att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa.

Arbetsmiljöverket rapporterar i sin arbetsmiljösta-tistik (2016) att det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö, att organi-satoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador.

51

Den senaste medarbetarundersökningen (2015) vid Linköpings universitet visar inga större skillnader i svar mellan kvinnor och män, med svarsfrekvensen kvinnor (80,3%) och män (74,6%). Vissa mönster inom områdena social och organisatorisk arbets-miljö har dock kunnat utrönas i skillnader i upplevelser mellan kvinnor och män.

När det gäller social arbetsmiljö (sam-verkan) upplever kvinnor att kommunika-tionsklimat, konstruktiv hantering av kon-flikter/meningsskiljaktigheter och arbetet med attityder och beteenden på arbetsplat-sen fungerar bra i lägre grad i jämförelse med män.

Omdöme K M

Kommunikationsklimatet inom min avdelning/enhet präglas av ärlighet och goda avsikter

3,8 4,1

På min arbetsplats hanterar vi kon-flikter/meningsskiljaktigheter på ett konstruktivt sätt, när de uppstår

3,4 3,8

Min avdelning/enhet kännetecknas inte av attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medar-betare

3,9 4,3

På min avdelning/enhet agerar vi mot attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medarbetare

3,6 4,0

När det gäller området organisatorisk arbetsmiljö (arbetssituation) så finns det även en viss skillnad i upplevelser mellan kvinnor och män, där kvinnor i lägre grad upplever att de har bra balans mellan forskning och undervisning liksom känner avdelningsvis forskning och resultat.

Omdöme K M

Jag har en bra balans mellan forskning och undervisning

3,3 3,6

Jag känner till den forskning och de resultat som nås på min avdelning/enhet

3,5 3,8

När det gäller åldersuppdelade svar i med-arbetarundersökningen så finns det fram-förallt en fråga som särskiljer sig och där upplevelserna i arbetsrelaterad stress som påverkar välbefinnandet skiljer sig åt i de olika åldrarna. Dessa skillnader återfinns inte mellan kvinnor (3,0) och män (3,1).

Jag upplever sällan arbetsrelaterad stress som påverkar mitt välbefinnande:

<30 30-39 40-49 50-59 60-66 67 + Tot

3,0 2,9 2,9 3,0 3,4 4,0 3,0

SPRÅKNär det gäller skillnader mellan svensk- och engelsktalande svaranden så är det främst det upplevda stödet vid arbetsrela-terade hälsoproblem som skiljer sig åt, där engelsktalande svaranden (2,5) i lägre grad är nöjda med den hjälp de fått i jämförelse med svensktalande svaranden (3,5).

Sv Eng

Jag är nöjd med den hjälp jag de senaste 12 månaderna fått i samband med arbetsrelaterade hälsoproblem

3,5 2,5

Medarbetarundersökningen 2015

52

Friskvård 2015

Löneart Män Kvinnor Total

7770 Friskvård övrigt 1 296 130 1 875 977 3 172 107

7780 Friskvård mas-sage

125 937 325 423 451 360

Total 1 422 067 2 201 400 3 623 467

39% 61%Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet samt föräldralediga extradagar

Föräldraledighetsuttag, 10% som LiU står för (2015)

Löneart M K Total

2620 Föräldralön 3 314 731 4 873 424 8 188 155

40% 60%

Avser 10% föräldralön (löneart 2620)

Sjukfrånvaro vid LiU 2015

Kvinnor Män

Medarbetare Antal Andel Antal Andel Total

Kort sjuk=Korttidssjukfrånvaro (dag 1–59) 698 15.0% 279 6.0% 977

Långtidssjukfrånvaro (dag 60–) 111 2.4% 38 0.8% 149

Saknar Sjukfrånvaro 1 474 31.7% 2 055 44.1% 3 529

Total 2 283 49.0% 2 372 51.0% 4 655

Andel sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid Kvinnor Män Total

3.7% 1.2% 2.4%

Kvinnor Män

Andel kort resp lång av total sjukfrånvaron

Sjuktimmar Andel

Sjuktimmar Andel Total

Kort sjuk=Korttidssjukfrånvaro (dag 1–59) 47 310 75.7% 15 158 24.3% 62 468

Långtidssjukfrånvaro (dag 60–) 74 469 74.2% 25 924 25.8% 100 393

Summa 121 779 41 082 162 861

Samma person kan komma ifråga fler gånger om man har parallella befattningar. Antalet i tabellen visar unika individer.

53

kvinnor

91,5%

män

8,4%

Tillbud och arbetsskador på institutioner

20120

50

100

Kvinnor

Män

Lokalutrymmen

2013 2014 2015

Regeringensjämställdhets politiska delmål om

jämställd hälsa framhåller att kvinnor och män, flickor och poj-kar ska ha samma förutsättning-

ar för en god hälsa.

Det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö — organisatoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador.

Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik (2016)

Föräldraledighet utan ersättning.Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet

samt föräldralediga extradagar för 2015.

54%

54

55

9Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiUI rapporten Kvinnor och män i högskolan (2016) redogörs för de jämställdhetspro-blem som finns inom akademin och där könsbundna studieval och genomström-ning särskilt pekas ut. Kvinnor påbörjar i högre grad än män en högskoleutbildning och har dessutom högre genomströmning. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män. Det är en större andel kvin-nor än män i befolkningen som har avlagt en minst treårig examen i högskolan och så har det förhållit sig från och med de års-kullar som föddes i mitten av 1950-talet. Könsskillnaden har därefter ökat över tid. Därtill är högskolan starkt könsuppdelad i

den meningen att kvinnor och män i stor utsträckning studerar på olika utbildning-ar. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta ämnesområden och följer ett tradi-tionellt mönster, vilket bidrar till en köns-segregerad arbetsmarknad. Kvinnorna är i majoritet (med mer än 60 procent av hög-skolenybörjarna) inom juridik och sam-hällsvetenskap, humaniora och teologi, medicin och odontologi samt vård och omsorg medan män är i majoritet inom teknik respektive naturvetenskap. Andelen kvinnor har till exempel ökat på några av de större mansdominerade utbildningarna, omvänt förhållande för män har inte skett.

56

Helårsstudenter efter fakultet och kön 2015

Kv. Män LiU


Utbildningsvetenskap 1 803 684 2 487

Medicinska fakulteten 1 973 722 2 695

Tekniska fakulteten 2 098 4 484 6 582

Totalt 9 341 8 091 17 432

Inkl. utbildning med särskild statlig finansiering, men exkl. uppdragsutbildning. Helårsstudenter = summan högskolepoäng (HP) för alla studenter delat med 60 HP (antalet poäng som ges för ett år med studier på exakt heltid).

Förstagångsregistrerade studenter per fakultet, kön och ålder

<25 25–34 ≥35 Totalt

Fil. fak 3 403 2 458 806 6 667

K 2 000 1 376 517 3 893

M 1 403 1 082 289 2 774

Utb. vet. 1 204 1 146 1 331 3 681

K 888 798 1 024 2 710

M 316 348 307 971

Med. fak 1 046 846 506 2 398

K 852 624 432 1 908

M 194 222 74 490

Tek. fak 4 627 2 205 185 7 017

K 1 496 659 114 2 269

M 3 131 1 546 71 4 748

Totalt 10 280 6 655 2 828 19 763

Studerande på grund- och avancerad nivå som under höstterminen 2015 registrerat sig på kurser för första gången. Avser 18990 unika individer, vissa studerar på flera fakulteter.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

<25 25–34 >34K M K M K M

84,8

97,4 94,987,7

82,378,2

Genomströmning vid LiU 2015 (kön och ålder)

Avser helårsprestationer.

57

Beviljat pedagogiskt stöd till studenter efter funktionsnedsättning vid LiU

LiU 2015 Antal personer

Döva (med tolk) 4

Hörselskadade (utan tolk) 2

Synskadade 7

Studenter med rörelsehinder 40

Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 330

Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar 102

Studenter med andra tillstånd/hinder 37

Totalt 2015 558

Antal helårsstudenter vid LiU under 2015 var 17432

Samtliga universitet och högskolor 2015 Antal personer

Döva (med tolk) 120

Hörselskadade (utan tolk) 240

Synskadade 248

Studenter med rörelsehinder 651

Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 6 441

Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar 2 612

Studenter med andra tillstånd/hinder 815

Totalt 2015 12 220

Antal helårsstudenter vid samtliga lärosäten i Sverige under 2015 var 294 400

58

Studenter efter utländsk eller svensk bakgrund och kön vid LiU 2015

Kvinnor Män Totalt

Utländsk bakgrund

Utrikes född 1 761 1 361 3 122

Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 782 668 1 450

Svensk bakgrund

Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 1 142 1 032 2 174

Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 11 212 9 118 20 330

Totalt 14 897 12 179 27 076

Avser antal unika personer vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade.

Studenter efter fakultet och födelseland – Sverige eller annat land

Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt


Medicinska fakulteten 494 3 593 4 087

Tekniska fakulteten 914 8 693 9 607

Utbildningsvetenskap 582 4 428 5 010

Totalt 3 360 24 677 28 037

Avser antal registreringar vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. ”Registreringar” tar hänsyn till att en person kan vara registrerad på mer än en kurs/ett program vid olika fakulteter, totalsumman blir högre än antal personer. Internationella studenter är ej medräknade, d.v.s. i LiU-underlaget som skickades till SCB hade alla studenter utan svenskt personnummer plockats bort och vid SCBs matchning av underlaget mot folk- och bostadsräkningen föll eventuella inter-nationella studenter med svenskt personnummer bort.

Studenters födelseländer efter landgrupperingar och kön vid LiU 2015

Kvinnor Män Totalt

Afrika 114 99 213

Asien 678 616 1 294

EU28 (utom Norden) 332 235 567

Europa (utom EU28 och Norden) 327 202 529

Norden (utom Sverige) 142 77 219

Nordamerika 67 57 124

Sydamerika 89 72 161

Oceanien, Sovjetunionen 12 3 15

Sverige 13 136 10 818 23 954

Totalt 14 897 12 179 27 076

Avser antal unika personer vt och ht 2015. Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade.

59

Stuff (Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap)

Män Kvinnor

Kårstyrelsen

2016–2017 5 62,5% 3 37,5%

2015–2016 3 37,5% 5 62,5%

2014–2015 4 50% 4 50%

2013–2014 5 50% 5 50%

Kårfullmäktige Uppgift saknas

Consensus (Medicinska fakulteten)

Män Kvinnor

Styrelsen

2013–2014 6 55% 5 45%

2014–2015 3 30% 7 70%

2015–2016 5 50% 5 50%

2016–2017 6 46% 7 54%

Totalt 20 45% 24 55%

Kårfullmäktige

2013–2014 8 19% 20 71%

2014–2015 6 15% 18 75%

2015–2016 12 50% 12 50%

2016–2017 5 13% 17 77%

Totalt 31 35% 57 65%

Lintek (Tekniska fakulteten)

Män Kvinnor

Kårledning + Styrelse

2013/2014 9 50% 9 50%

2014/2015 9 43% 12 57%

2015/2016 16 59% 11 41%

Kårfullmäktige

2013/2014 17 63% 10 37%

2014/2015 20 74% 7 26%

2015/2016 16 59% 11 41%

Den sociala sammansättningen och sned-rekryteringen utifrån föräldrars utbildnings nivå inom akademin kvarstår. Mönstret att andelen som påbörjar hög-skole ut bildning är större ju högre utbildning föräldrarna har gäller för såväl kvinnor som män. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det dock en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan.

UKÄ (läsåret 2015/16)

60

liu.se/likavillkor

Linköpings universitet581 83 LinköpingTel 013-28 10 00

Documents

På tal om lika villkor vid Linköpings universitet 2017 · ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. • Jämställd hälsa. Kvinnor