Nycklar till frihetenKunskap om ADHD & kriminalitet

RED

AK

TÖR

: NIN

A N

OR

ÉN

FOTO

: UN

SPLA

SH.C

OM

OM

SLA

G, J

OH

AN

LIN

DB

ERG

S 1

1, V

ALE

RIA

BO

LTN

EVA

S 7,

PR

ESSB

ILD

S 1

1

GR

AFI

SK F

OR

M: P

ERN

ILLA

FÖ

RN

ES F

OR

M

Vi vill ge interner med ADHD en ny chansVILKA ÄR ATTENTION? Attention är en intresseorganisation som arbetar för att förbättra villkoren för personer med ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. Vi representerar många människor. Räknar man in samtliga diagnoser berörs minst fem procent av alla barn och ungdomar. Majoriteten känner av funktionsnedsättningen även som vuxna.

VI FÖRESPRÅKAR TIDIGA INSATSERAtt så tidigt som möjligt bli medveten om sin diagnos är otroligt viktigt. På så vis kan barn och unga få stöd och hjälp i tid – innan svårigheterna blivit för stora. För även om de allra flesta som får en ADHD-diagnos varken utvecklar ett missbruk eller kriminalitet, så finns det en ökad risk. Många föräldrar anstränger sig till det yttersta för att försöka rädda sina ungdomar undan olika problem, men utan hjälp från samhället kämpar de i motvind.

MÅNGA MED ADHD PÅ LANDETS FÄNGELSERBland kriminellt belastade och personer med missbruksproblematik är det många som har ADHD. Studier visar att av de cirka 4 000 personer som är intagna på landets fängelser har minst 25 procent ADHD och i gruppen långtids-dömda är de omkring 40 procent.

EN DIAGNOS KAN BETYDA EN NY CHANS I LIVET På sikt kan förebyggande insatser förhindra både drogmissbruk och kriminalitet. När problemet är ett faktum är det viktigt att de berörda erbjuds en ADHD- utredning och behandling. Även de som får en diag- nos senare i livet kan ha stor nytta av att veta varför man fungerar som man gör. En diagnos öppnar också dörrar till hjälp och stöd i det dagliga livet.Detta är en viktig orsak till att Attention under lång tid arbetat aktivt för att förstärka de förebyggande insatserna.

Riksförbundet Attention• Har drygt 15 500 medlemmar i alla åldrar

• Har ca 60 lokala föreningar och finns i alla län

• Samarbetar med och deltar aktivt i utvecklings-arbetet i bland annat skolan, kommuner och landsting, Kriminalvården, Arbetsförmedling-en, Socialstyrelsen och SIS

• Har en omfattande informationsverksamhet

• Erbjuder personalutbildning genom Attention Utbildning

Attention arbetar för: • Att människor med neuropsykiatriska funk-

tionsnedsättningar (NPF) ska få det stöd som de behöver

• Att vård och stöd ska ha hög kvalitet och utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet

• Att sprida information och expertkunskaper om NPF

• Att skapa möten och verksamhet för medlem-marna

Läs mer om oss på www.attention-riks.se

5

Vad är ADHD? KRITERIERNA FÖR ADHDFör att sätta en diagnos ska de ADHD-relaterade syptomen ha börjat redan i barn - och ungdomsål-dern (före 12 års ålder). Problemen ska också ha visat sig i minst två olika miljöer. Funktions-nedsättningen ska vara bestående och ge betydande svårigheter i vardagen. Kärnsymtomen är uppmärk-samhetsproblematik, impulsivitet och hyperaktivitet. Dessa kan förekomma var för sig eller i kombination.

OLIKA FRÅN INDIVID TILL INDIVID ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer. Symtomen har olika tyngdpunkt och svårighetsgrad och varierar från barndomen upp till vuxen ålder.

VAD BEROR ADHD PÅ? Det är biologiska faktorer som är avgörande för uppkomsten av ADHD. Ärftligheten spelar stor roll. Konsekvenserna av de grundläggande svårigheterna påverkas också av den miljö personen växer upp i.

RELATERADE PROBLEM Det är också vanligt att personer med ADHD har andra svårigheter. Dit hör motoriska, perceptuella svårigheter, språkliga och kognitiva problem, inlärningsproblem och dyslexi. Många har också svårt i samspelet med andra, sociala beteendepro-blem som trots och uppförandestörning, sviktande självkänsla, sömnstörningar, oro, ångest och depres-sion. Närbesläktade diagnoser som Tourettes syndrom och ASD/Asperger förekommer också relativt ofta. Läs mer om samtliga NPF-diagnoser på vår webb-sida: www.attention-riks.se/npf

TIDIGA INSATSER A OCH OMånga av de problem som uppkommer i samband med ADHD går att begränsa genom att personen får rätt insatser tidigt. Om en person med ADHD möts av förståelse, anpassade krav och förväntningar och rätt typ av stödinsatser minskar risken att hamna snett senare i livet avsevärt.?adhd

6 7

Personer med ADHD ska få rätt stöd och behandling i fängelset STÖD OCH BEHANDLING INNE PÅ FÄNGELSERNAAtt Kriminalvården numera ser till att personer med diagnosen ADHD får behandling och stöd är något Attention ser väldigt positivt på. Förutom att det ökar livskvaliteten hos dessa personer kan det också ge betydande samhällsekonomiska vinster genom att behandlingen gör att man undviker att begå nya brott eller hamna i missbruk. Rätt stöd och behand-ling inne på fängelserna kan underlätta internernas väg tillbaka till samhället. Förutsättningen för att detta ska lyckas är dock att den behandling som påbörjats inom Kriminalvården kan fortsätta efter frigivningen. Än så länge kan det vara svårt att få till, men allt fler vårdgivare inser behovet.

ATTENTION BRINNER FÖR FRÅGAN Attention fortsätter ställa krav på att den här gruppen måste få adekvat behandling, hjälp och stöd, såväl under fängelsevistelsen som efteråt. I takt med att förbundet växer vill Attention också göra mer för medlemsgruppen. Vissa av Attentions lokalföreningar har börjat organisera sin egen be- söksverksamhet. Om du är intresserad av att veta mer kan du kolla med din lokalförening om det är en verksamhet som bedrivs på din ort. Kontaktuppgifter till lokalföreningarna hittar du under ”lokalt” på www.attention-riks.se

8 9

Högre impulsivitet ökar riskenBLIR ALLA MED ADHD KRIMINELLA? Nej, även om ADHD kan öka risken för att hamna i kriminalitet och missbruk är det viktigt att poäng-tera att de flesta inte gör det. I första hand är det de utåtagerande barnen som är i farozonen. Inom barnpsykiatrin används också begreppen trotssyn-drom och uppförandestörning. Med trotssyndrom menas barn som är starkt aggressivt utagerande och som ofta tappar humöret, är trotsiga och har svårt att följa regler. Många av dem utvecklar i tonåren ett antisocialt beteende som uttrycks i skolk, snatteri, stöld, bråk, förstörelse, misshandel och rymningar.

NÄR DIAGNOSER ÖVERLAPPAR VARANDRA Trotssyndrom och uppförandestörning är beteende-störningar medan ADHD är en funktionsned-sättning. Diagnoserna överlappar emellertid varan-dra. Hälften av personer med de två förstnämnda diagnoserna uppfyller också kriterierna för ADHD. Hälften med ADHD har trotssyndrom och uppföran-destörning. Att ha trotssyndrom, uppförandestörning och ADHD innebär att impulsiviteten fördubblas. Det är som att köra bil med för mycket gas (impul-siviteten och hyperaktiviteten i ADHD) och dåliga bromsar (trotssyndrom och uppförandestörning). Den här kombinationen ökar risken för en antisocial utveckling med missbruk och kriminalitet.

STRAFFAR OFTA UT SIG TIDIGTBland barn och unga med den här typen av proble-matik är det vanligt med inlärningssvårigheter och ständiga konflikter med omgivningen och skolan. Ofta får de en allt glesare kontakt med skolan, vilket leder till att de straffar ut sig med förödande konsekvenser som följd.

trotssyndrom + uppförandestörning = impulsivitet x2

10 11

”Kriminalitet blev min identitet”Att få ihop Johan Viktors förflutna med nutid är snudd på omöjligt. Nu – en kärleksfull småbarnspappa och fästman, som jobbar som coach och är en god förebild för personer som gått vilse i den kriminella världen. Då – en impulsiv, hänsynslös gängmedlem som importerade stora kvantiteter knark från utlandet utan att ha det minsta konsekvenstänk.

Johan Viktors kriminella bana började redan när han var i 10-11 års åldern. Han växte upp under knapra förhållanden med en ensamstående mamma och två småbröder. För att kunna förse sig själv och sina småbröder med märkeskläder började han tidigt göra mindre inbrott. Ingen kom på honom. I skolan fick han jämt höra att han skulle vara tyst och sitta still. Han kände sig hopplös och värdelös. I sitt småligist-gäng fick han höra att han var bra. Han sög åt sig av bekräftelsen och kände en tillhörighet.

FRÅN SMÅLIGIST TILL KRIMINELL Åren gick och successivt gick Johan från att vara en småligist till att bli kriminell på riktigt. Han lycka-des inledningsvis hålla en fot kvar i det vanliga livet. När gymnasiestudierna gick åt skogen skaffade han ett jobb som markanläggare. Han lyckades sköta sitt jobb i många år och det var få i hans omgivning som visste om hans mörka hemlighet. 1995 ballade det ur på riktigt för första gången. Johan greps misstänkt för delaktighet i ett värdetransportrån. Han släpptes i brist på bevis. Han lämnade häktet både lättad och upprymd.

– Jag kände wow! Jag är ju riktigt bra på det här! Från och med nu klev jag in i kriminaliteten helt och hållet och det kom att bli min identitet, säger Johan. Johan gav sig in i knarkbranschen och nöjde sig inte med att vara en smålangare. Han började importera stora mängder hasch och cannabis. Allt snurrade på runtomkring honom i ett rasande tempo och pressen var olidlig. Så en dag tog allt slut. – 2005 grips jag. Karusellen jag inte hade lyckas få stopp på stannade plötsligt upp. Allt snurrade när jag åkte in. I häktescellen stannade allt upp. Det var skönt. Jag hade länge levt under en enorm press. Jag visste aldrig om jag skulle få en pistol i huvudet eller pengar i handen, säger Johan. Han hamnade på Hall-anstalten och inväntade nervöst sitt straff. Han hoppades och trodde att det skulle bli ensiffrigt, men det visade sig bli tvåsiff-rigt. Han fick 13 år. Något som kändes tufft då, men som sjunkit in nu.

ÅREN PÅ HALL VAR INTE ENKLAJohan hamnade gång på gång i olika farliga och impulsiva situationer. Tidigare hade han aldrig

”Jag visste aldrig om jag skulle få en pistol i huvudet

eller pengar i handen...”

12 13

För dig med ADHD som brottas med kriminalitet och missbrukSAJTEN BESTÅR AV FÖLJANDE DELAR:

• Filmklipp med personliga berättelser om att bryta med kriminalitet och missbruk.

• En vägledningsdel där du får ta ställning till frågor utifrån din situation.

• En karta med kortfattad info om samhällsstöd.

HUR KAN FRIGUIDEN ANVÄNDAS?

1 På egen hand som inspirationsmaterial. Välj det tema du tycker är mest intres-sant! Du behöver inte följa någon viss struktur. Inom varje tema kan du

se på filmer, gå igenom vägledningsfrågorna eller titta på samhällskartan.

2 Två och två som coachingverktyg. Du som jobbar som coach eller kotaktperson kan använda Friguiden som underlag för samtal med

den du arbetar med. Gå exempelvis igenom ett område per gång.

3 I grupp som diskussionsunderlag. Materialet fungerar med födel att använda i studiecirklar eller gruppträffar.

prioriterat att reflektera och försöka förstå sig själv. Nu när det fanns tid och stöd för detta började tankarna komma i fatt. – Det tog fart på riktigt när jag en dag fick möjlighe-ten att åka på retreat på ett kloster. Där var det som att jag hittade ett lugn. Jag hittade något borttappat inom mig själv. Jag började tänka. Varför har det sett ut som det gjort och varför har jag hamnat i de här situationerna? berättar Johan. Parallellt med att Johan upptäckt något nytt inom sig själv, så gjorde kriminalvården en satsning på ADHD-utredningar under fängelsetiden. Johan fick påbörja en utredning och det konstaterades att han har ADHD. En hög dos Omega 3 och en låg dos ADHD-medicin sattes in och resultaten lätt sig inte väntas på. Medicinen var en liten del i hans fortsatta uppbyggnadsprocess. År av samtalsterapi följde parallellt. Han fick aktivt hela tiden jobba på att inte fatta impulsiva beslut och i terapin fick han använd-bara mentala verktyg. – Diagnosen gjorde att jag hittade en kompass och fick en karta till mig själv. Det var stort. Jag hade nog lyckats vända mitt liv utan diagnosen, men det hade varit mycket jobbigare. Jag fick en kvittens på ”så här är du Johan”. Jag var tvungen att lära mig leva utifrån de förutsättningarna, säger han.

LYCKADES VÄNDA SITT LIV Det var med en nyfunnen kunskap om sig själv han 2014 gick ut ur fängelsemurarna. Nu började hans

nya liv – på rätt sida av lagen. Redan innan han muckade hade han fixat jobb på Fryshusets verksam-het Passus. – På Fryshuset omgavs jag av människor som trodde på mig. Det var jätteviktigt. Jag har liksom inte varit så bortskämd med människor som tror på mig, säger Johan.Via Fryshuset har han utbildat polisen, kriminalvår-den och coachat klienter som ska lämna kriminaliteten bakom sig.

HANS ERFARENHETER HJÄLPER ANDRAI mötet med klienterna är hans egen brokiga bak-grund väldigt användbar. – När jag träffar klienter försöker jag förklara vad de kommer vara med om. Hur de kommer bli svikna, hur de kommer svika. Jag hade massor med pengar, men jag ljög för min mamma, sambo barn varje dag, säger Johan. Johan skyller aldrig sitt förflutna enbart på sin ADHD. Han tror att utmaningarna han stött på beror på flera komponenter, däribland pappans frånvaro under uppväxten. – När jag ser tillbaka på mitt liv ser jag en röd tråd. Jag ser samma sak i sak i alla killar jag möter. Nämligen avsaknaden av positiva manliga förebil-der. Jag hoppas jag kan vara det för min 6-åriga son och kanske också till en viss del även för mina klienter, avslutar Johan.

friguiden.se

14 15

Nytänkande behövs inom psykiatrin Forskning visar att behandling av kriminella med ADHD minskar lidande och sparar miljarder åt samhället. Men om satsningarna inom Kriminalvården ska vara meningsfulla måste ADHD- behandlingen fortsätta efter frigivning. Det menar Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare inom Kriminalvården.

2008 startade Stockholms läns landsting och Karolinska institutet ett viktigt forskningsprojekt. Projektet gick ut på att erbjuda de intagna vid Norrtälje- och Hågaanstalterna i Stockholm ADHD-utredningar. De intagna som blev diagnosticerade erbjöds medicinering i kombination med samtalsbe-handling och hjälpmedel. På Norrtäljeanstalten erbjöds även vissa interner att delta i olika program med fokus på aggressionshantering, kriminella värderingar och missbruk. Resultaten av projektet är positiva – synnerhet på Norrtäljeanstalten. Det spred sig ett lugn och fler intagna hamnade i arbete, gick utbildningar, deltog i olika program och färre var isolerade.

EN STOR SAMHÄLLSBESPARING Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson finns det dessutom stora pengar att tjäna på att ge interner behandling. Hans uträkningar visar att om man - via behandling - lyckas hålla 30 personer utanför droger och kriminalitet blir den samhällsekonomiska vinsten 15 miljoner kronor per år. Alltså en kvarts miljard på 20 år. Med dessa siffror i bakhuvudet kan man ju bara konstatera att ADHD- utredning och efterföljande behandling och stöd kan spara avsevärda summor.

EFFEKTIVARE UTREDNINGAR OCH STÖD Inom psykiatrin har man under 2000-talet börjat utreda patienter med fokus på neuropsy-kiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. Tidigare doldes dessa diagnoser av framför allt personlighetsstörningsdiagnoser. Det finns dock en hel del saker som kan förbättras. Utredningar är ibland för omfat-tande och dåligt individuellt anpassade, vilket bygger in bromsklossar och för långa vänteti-der, tycker Lars Håkan. Dessutom har Kriminalvårdens intagna svårt att bli utredda då många utredare ställer krav på att patien-terna under lång tid ska lämna urinprov.– En vårdgaranti för psykiskt

funktionshindrade skulle underlätta genom-strömningen. Om en intagen verkställer ett fängelsestraff på åtta - nio månader är det ett utmärkt tillfälle att utreda och behandla honom/henne. Sedan gäller det ju att det finns någon som vill fortsätta behandlingen när de ska friges, säger Lars Håkan. – Lite tillspetsat kan man säga att den svenska öppenvårdspsykiatrin fungerar för dem som är socialt etablerade och har en akademisk utbildning. Men är du missbrukare, kriminell eller socialt dysfunktionell är du inte välkom-men. Förutom i Stockholm så är det bara på Gotland, i Göteborg, Skåne och i Uppsala som det finns enheter som tar emot intagna efter avtjänat fängelsestraff. I Västmanland fanns tankar på en sådan mottagning men landstinget ansåg sig inte ha resurser till det, berättar Lars Håkan. – Nu finns studier som visar att de personer som är i behandling begår 30–40% färre brott under den period de är i behandling än när de är utan. Men det är inte mera resurser som behövs till psykiatrin utan ett annat sätt att prioritera. Ska man leva upp till begreppet ”jämlik vård” måste psykiatrin göras tillgäng-lig för de grupper som är i störst behov av den, säger Lars Håkan.

personer som är i behandling begår 30-40% färre brott

16 17

› TIDIG DIAGNOSBästa sättet att förebygga kriminalitet och sociala katastrofer är tidig upptäckt av ADHD hos barn och ungdomar, samt att så snart som möjligt ge rätt stöd och behandling.

› SAMLAD INSATSBehandling som påbörjats under fängelsevistelsen måste fortsätta under utslussning och efter frigiv-ning. Insatserna behöver vara samlade. Samtidigt behövs ett nätverksarbete och mentorskap byggas upp, och det behöver anordnas anhörigträffar.

› STRUKTUR I VARDAGENIndividens styrkor och svagheter bör kartläggas och man behöver se vilka möjligheter och svårigheter som finns. Hemmiljön kan behöva anpassas genom till exempel uppmärkning och sortering. Många kan få stöd av hjälpmedel. Ett eget schema som struktu-rerar alla vardagsaktiviteter ger överblick och underlättar.

› UTVECKLAS MED ANDRAMöjlighet att möta andra med liknande erfarenheter och samtala om det som har med funktionsnedsätt-ningen att göra är ett viktigt stöd för klienterna.

› MODELLER FÖR BÄTTRE LIVSKVALITETUtveckla metoder och mötesplatser som ökar livskvaliteten för gruppen med ADHD med särskilt fokus på de med missbruksproblematik och/eller kriminalitet och deras anhöriga.

› NYA ARENOR PÅ ARBETSMARKNADENPersoner med ADHD som har ett arbete behöver ofta en anpassad arbetsplats och/eller coachning. Eftersom många med ADHD står utanför den ordinarie arbetsmarknaden är chansen att få ett arbete för dem, som därtill har missbruksproblem och är kriminellt belastade, liten. Attention vill därför se fler nya nätverk/sociala företag som drivs med stöd av personer med egen erfarenhet samt ett ökat samarbete med näringslivet

› SE ÖVER REGELVERKENRegelverk som försvårar en integration i samhället för människor med ADHD behöver ses över, till exempel skuldindrivning och betalningsanmärk-ningar. Svårigheten att få körkortstillstånd utestänger också onödigt många.

› KOMMUNIKATIONSTRÄNINGMånga klienter behöver förbättra sin språkliga förmåga. Därför är det viktigt att träna läs- och hörförståelsen, liksom skriftliga färdigheter och muntlig framställan.

› SPRIDA KUNSKAP OCH INFORMATIONDet behöver spridas kunskap om ADHD och vilka behandlingsmetoder som är framgångsrika samt vilka hjälpmedel och strategier som finns för att klara vardagen. Det gör Attention genom seminarier och föreläsningar. Kunskapsspridning behöver riktas till dem som har diagnoserna, deras anhöriga och till yrkesverksamma som möter gruppen.

› SAMVERKAN EFTER ANSTALTSTIDENFör att inte personer med ADHD ska återfalla i kri-minalitet är det viktigt att Kriminalvården samverkar med exempelvis socialtjänsten och vården så att per-sonerna får de insatser som behövs efter anstaltstiden. Det kan handla om hjälp med bostad, försörjning, behandling, arbete, familjerådgivning.

Attention tycker att satsningar på personer med ADHD

inom kriminalvården ska bygga på:

Attention kräver:• Effektivare utredningar.• Resurser för utredningar, stöd och behandling inom Kriminalvården.• Samarbete med ordinarie vårdgivare om utredningar/behandling.• Garantier från ordinarie vårdgivare att påbörjad behandling får fortsätta efter frigivning.• Vårdgaranti för ADHD-behandling.• Bättre samordning av insatserna mellan olika aktörer så att man får de insatser som behövs

efter anstaltstiden, t.ex. behandling, boende, sysselsättning, försörjning.• Ökade satsningar på stöd och samarbeten som leder till arbete.

Läs mer om oss på www.attention-riks.se