Click here to load reader

N:R 16 (1059) TORSDAGEN DEN 18 APRIL 1907

  • View
    224

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of N:R 16 (1059) TORSDAGEN DEN 18 APRIL 1907

  • N:R 16 (1059) TORSDAGEN DEN 18 APRIL 1907 20:DE RG.

    HUFVUDREDAKTR OCH ANSV. U T G I F V A R E : JOHAN N O R D L I N G.

    SVENSKA KONSTNRERNAS FRENINGS VRUTSTLLNING KONSTNRSHUSET I STOCKHOLM. 1. PORTRTT A F MIN HUSTRU; OLJEMLNING A F

    DAVID W A L L I N . 2. I DRREN; P A S T E L L A F FREDRIK LAGERSTRM. 3 . MOTIV FRN LEKSAND; OLJEMLNING A F EMERIK STENBERG. 4 VIN-

    T E R D A G ; OLJEMLNING A F ANTON GENBERG. 5. VRBRYTNING; OLJEMLNING A F A L F R E D BERGSTRM. FOTO FR IDUN A F A. BLOMBERG

    SVENSKA KONSTNRERNAS fre-nings vrutstllning denna gng

    anordnad i Konstnrshuset r af en jmn och stillsam prgel. Det r fver-fldigt att nmna, att landskapen nu som frr dominera och att de stora figurala mlningarna lysa genom sin frnvaro De ersttas af ngra f, men bra mlade portrtt. Af de expone-rade landskapsbilderna sldes Alfr. Bergstrms " Vrbrytning" s godt som genast. Kparen var Gteborgs museum.

    Som vrt knappa utrymme fr dagen ej ens medgifver en kortfattad redogrelse fr utstllningen, msie vi lta de hr reproducerade dukarna mla om vrdet hos hela gruppen af konstnrsalster. Och d densamma, som sagd t, ifrga om mnesval r begrnsad till land-skap och portrtt, torde de iergifna profyen vara nog s talande. En re-flexion kunna vi emellertid ej under-trycka vid tanken p dessa rliga kol-lektivutstllningar, hvilka visa bena-

    genhet att krympa med ren. Gagna de fver hufvud taget vrt konstlif? Verka de sporrande p artisternas strfvan? Vore det ej bttre att hrr konstnrer, ssom redan vid ngra till-fllen skett, endast hlle specialutstll-ningar, hvarigenom individualiteten

    lngt bttre kommer till synes?

  • IDUN 1907 188

    F R U V E N D E L A U L N E R MED SIN MAKE, LJT-

    NANTEN VID FLOTTAN R. T. ULNER.

    "I eld beprfvad . . En lifsbild af H e l e n a N y b l o m .

    QOAf MOTSTTNING till de skildringar af dd-

  • 189 IDUN 1907

    J o h a n n e s , dr hon h a d e en st i l la vacker bo-ning. H o n ka l l ade honom g r n a fr li l la far och var honom i allt en lyd ig dot te r , l iksom hon till geng ld var honom en k lok och t ro -fast vn inna , till hv i lken han k u n d e g med al l t , som b e k y m r a d e honom.

    Men det var icke b lo t t fr dr W e s t e r l u n d , som Vende l a Ulne r var den inner l igas te vn . F ro v l de , som haft en s s tor t a l ang fr v n s k a p som j u s t hon.

    M h n d a det var under hennes lnga , smn-lsa n t t e r , som hon fick tid a t t s lifligt sys-se l s t ta sig med al la , som kommo til l h e n n e med sin gldje eller sin sorg , med si t t a rbe te , s ina p laner och sina bekymmer . H o n hade et t ovanl ig t s k a r p t minne , och hennes samta l be-s todo som oftast i f rgor; hon frgade efter al la och al l t , som lg ens h j r ta n r a .

    D e t t a s k e d d e dock icke p det y t l i ga och t a n k s p r i d d a s t t , hva rmed syss lo lsa mnn i skor framstl la en mngd frgor, hv i lkas b e s v a r a n d e r dem tml igen l ikgi l t ig t . H e n n e s de l t agande i a l l t , som angick h e n n e s vnne r , var s djupt och lefvande, och ofta fick m a n sjlf g ra s lu t p ett samta l , hva r s l i fakt ighet anna r s skul le haft alltfr sv r a fljder fr den , som t lde s l i tet .

    H e n n e s in t resse fr alla vnner och deras tal var s tor t visade sig ock i den ifver, hvar -med hon om dem b e r t t a d e allt hon hade r t t a t t be r t t a , i den gldje h v a r m e d hon frevi-sade fotografier, poem eller a n n a t , som man hade gifvit henne . Hon hade en s l l syn t fr-mga a t t f en in t resse rad fr alla dem, som hon sjlf k n d e in t resse fr och hys t e k r l ek till .

    Det var g rna i skymnings s tunde rna j a g be-skte henne . H o n b e s t m d e all t id sjlf klock-s lage t , d hon k u n d e t aga emot , och j a g fann henne oftast hv i lande p sin schs long , med en filt fver benen och en l i ten l t t hvi t flschy fver det s v a r t a h re t . I k r o n a n b r a n n b lo t t et t l jus, och genom det s to ra fnstret , till hvil-ke t g a r d i n e r n a icke voro n e d d r a g n a , sg m a n de sp r idda l y k t o r n a p J o h a n n e s ' gamla k y r k o -grd; ib land k y r k a n u p p l y s t ; i k l a r t vde r v in te r s t j rnorna p h immeln .

    Ingen j a g k n n e r tog emot en s v a r m t som h o n !

    H o n s t r ck t e s ina fina h n d e r emot en och anvisade p la t s n ra sin hvi los tad . U n d e r samta le t s lopp k u n d e det d vl hnda , a t t hon icke blot t s a t t e sig upp , men krp hel t upp p k a n t e n af soffan, u n d e r det a t t hon med sin mjuka, v l l j udande rs t t a l ade has t ig t och f ramstl lde frgor, m e d a n hennes mrka gon sk to b l ix ta r af en tus iasm, gldje eller v rede , al l t ef tersom s a m t a l s m n e n a f ramkal lade det .

    "Och s fr du in te g, frrn du spela t fr m i g , " h e t t e de t a l l t id .

    D l ade hon sig till r t t a p en soffa l ng t frn den hr l iga flygeln och j a g fick spela en s tund . H o n va r djupt musikal isk och hon fann sin s t r s t a t rs t och gldje i a t t h ra Beetho-v e n s , Bachs , Chopins och de a n d r a s to ra ms-s t a rnes kompos i t ioner .

    A ld r ig mycke t p en gng , men ofta samma sak om och om igen.

    Det var ngo t i r ummets s t i l lhe t och half-dage r , flygelns mjuka k l a n g och framfr al l t i den sjlfulla u p p m r k s a m h e t e n hos h e n n e , som l y s s n a d e , s o m gjorde dessa s t u n d e r ofr-gt l iga .

    D Vende l a Ulner p v ren 1905 gaf sig af t i l l Sof iahemmet fr a t t dr u n d e r g en a l lvar l ig opera t ion , var det t ml igen k l a r t fr h e n n e och oss al la, a t t hon icke skul le g igenom den. F r henne var det en g ld jes tund , d hon t n k t e sig snar t befriad frn al la h r d a l i danden .

    Men , som frut r s agd t , hon t e r v n d e ti l l lifvet, med dess s t nd iga h r d a prfning.

    D hon ifjol res te till E n k p i n g , t n k t e in-gen p , a t t de t t a sku l l e bli hennes s i s ta resa . n n u frn sjlfva p s k d a g e n har j a g e t t l i te t kor t frn h e n n e , skrifvet med b l y e r t s med hen-nes spe ts iga , sv r l s t a s t i l , men inneh l l ande en hel v r ld af v rme och t i l lgifvenhet .

    P kv l l en efter en l ngre p romenad k n d e hon sig i l l amende , och d hennes t ro t jna-r inna ngs l ig t f rgade henne om hennes till-s t nd , sva rade h o n :

    " D u skal l in te v a r a l edsen , men bara j u b l a och gldja dig, om de t t a ve rk l igen r dden. Dock har den s m n g a gnge r lu ra t mig , a t t j a g in te v g a r h o p p a s . "

    Det blef emel ler t id a l lvar denna gngen . H o n lg s t i l la tv dygn och dog sak ta , som n r en flod sinar u t , d roppe fr d roppe .

    F l y k t i g t sedt inneh l le r hennes lif ej myc-ke t , men om man ser djupare , har hon gifvit en stor s k a t t af godhe t och de l t agande ti l l sin samtid . H v e m kan be rkna hvad et t ord, s agd t t i l l t rs t i sorgen , till u p p m u n t r a n i a rbe te t , till m e d k n s l a i f ramgngen, kan ha fr e t t inf lytande? Och hon var gifmild med goda ord.

    Och s de t t a t l amod! M alla de , som lida, alla de, som tro sig

    fverfldiga i lifvet, drfr a t t de, b u n d n a vid s juksngen , inte k u n n a spr inga omkr ing som s mnga a n d r a och gldja sig med a t t ihg-k o m m a an ta le t af s ina m a n d a t e r , m de hmta t rs t af V e n d e l a Ulners lif! H o n hade in te hel ler kraft a t t u t fra a l l t , hvar t i l l hennes lif-ak t iga ande u p p m a n a d e henne , men hon kunde l ida och lska , och de t t a r och frblir dock det hgs t a l iksom ocks det s v r a s t e fr oss m n n i s k o r .

    HON VAR ett barn. Med ppen famn fr alla, Hon ville dela allas sorg och frjd. Sjlf fver lifvets jkt och oro hjd, P allt hon lt sin krleks solsken falla.

    Hon var en varelse i eld beprfvad, Ty "smrta" hette hennes hvardagsbrd, Och hennes lif var blott en lngsam dd, All friskhet, frihet, arbetsfrjd berfvad.

    Hon var en ande. Kroppens spda drkt Ett blomsterhlje blott fr sjlens krna, Som lyste oss till mtes lik en stjrna.

    Nu r den svaga blomsterstngeln brckt, Och hennes starka sjl har brjat frden Emot den obekanta andevrlden.

    V E N D E L A U L N E R P L D R E DAGAR.

    PROFESSORSKAN ARLA WALLIS:

    SOM " F A N A T I S K " nyk t e r i s t vill j a g ha r s t r t t och va lba rhe t fr kv innor , drfr a t t j a g

    vet, a t t t. ex. r 1905 endas t i vr goda huf-vuds t ad u t sknk te s och frsldes cirka 8 miljo-ner liter spi r i tusa ,

    vet, a t t s / 4 af alla de brot t , som leda till in tag-ning i s t a t ens fngel-ser, ro o rsakade af a lkohol ,

    vet, a t t fngelser, , f a t -t ighus , s jukhus och h o s -pital till s tor del fyllas-

    af genom a lkoho lmissb ruk a rbe t sodugl iga m n och kv innor till frlust fr hem och samhl le ,

    vet, a t t e t t s to r t an ta l idioter ha a lkohol i s te r a t t k l a n d r a fr sin t i l lvaro ,

    vet, hur int imt frenad a lkoholen r med tuberku losen och de vene r i ska s jukdomarna .

    Nr j a g s ser g t ebo rgsk rogens ra , r a g l a n d e , sv r j ande , sknhe t sv id r iga figurer ( t nk e n d a s t p de ras hemkoms t till hus t ru r och barn! ) och jmfr dem med t. ex. Res t au ran t F r i dhems lugna , s a n s a d e och i allo hyfsade gs te r och vet, a t t det u t e s l u t a n d e r a lkoholen , som fram-m a n a r denna enorma ski l lnad p pe r soner ur samma k lass , ja , d vill j a g ha r s t r t t , vill' bli i tillflle a t t till lagst i f tare vlja sunda, , vakna , sjlfuppoffrande mn och kv innor , som. k u n n a och vga stdja n y k t e r h e t s a r b e t e t genom res t r ik t iva lagar , lagar hvi lka i synne rhe t fr l ande t s u n g d o m minska frestelserna till b ruk af a lkohol och dr igenom blifva lagar till fre

Search related