Click here to load reader

Fredagen den 31 oktober 1890. N:r 44 (150) 3:dje årg. Amalia

  • View
    222

  • Download
    2

Embed Size (px)

Text of Fredagen den 31 oktober 1890. N:r 44 (150) 3:dje årg. Amalia

  • SlocUwlm, Gernandta Soktr.-Aktieb.

    Fredagen den 31 oktober 1890. N:r 44 (150) A n n o n s p r i s :

    35 r e p r p e t i t r a d (10 s lafvelser) . F r P l a t s s k a n d e - o c h ' L e d i g a p l a t s e r -

    25 r e . U t l n d s k a a n n o n s e r 70 r e p r p e t i t r a d .

    y | | ag lste fr ngra iNl veckor sedan i Idun * " fljande ord: Att Idun grna fr sin stora lsekrets framstller bil-den af en del kvinna, vet jag mycket vl; men det r mig nogsamt be-kant, att den vill hafva sina bilder tydligt och vl utfrda, hvarfr det r med tvekan den of-vade pennan vgar frs-ket att teckna en sdan. Dessa ord runno mig i minnet, just som jag var i begrepp att frska teckna en enkel ram om-kring nrstende portrtt, och som sagda ord full-komligt uttrycka, hvad jag sjlf knner hrvid-lag, ber jag Max om tilltelse att f lna de-samma och p s stt frutskicka ett slags ur-skt fver bristerna i teck-ningen.

    Den kvinna, hvars bild vi i dag se p Iduns fr-sta sida, r mhnda fr Stockholmsborna obekant, icke s fr rikets andra stad, dr hon lefver och verkar med en aldrig trtt-nande sjlfuppoffring och mnniskokrlek.

    1865 den 2 november ppnades i Gteborg en hushllsskola fr fattiga flickor, hvars frestnda-rinna blef frken Amalia

    T i d n i n g e n kos t a r endast I kr. fr kvartalet, med Iduns- Mode- och Mnstertidning

    I kr. 65 re; pos t a rvode t i nbe rknad t .

    Redaktr och utgifvare: F R I T H I O F H E L L B E R G .

    Trffas b y r n k l . 910

    A l l m . T e l e f . 8 1 4 7 .

    T J t f r i f n i n g r s t i d : h v a r j e h e l g f r i f r e d a g .

    Lsnummerpris: 15 re (vid komple t t e r inga r ) .

    3:dje rg. B y r : *

    H a m n g a t a n 1 6 , 2*/j t r . (midt fr Kungs t rdgrden . )

    P i e n u m e r a t i o n s k e r i landsorten &^post-a n s t a l t , i Stockholm h o s r e d a k t i o n e n .

    Arfvidson. Att fra den-na skola framt blef nu hennes lifsuppgift, och att hon lyckats, fver all frvntan lyckats dri, tror jag vi litet hvar, som haft tillflle se, hvilket mnsterhem praktiska hus-hllsskolan r, med tack-samhet erknna. Med tacksamhet, nr man tn-ker p, huru vlsignelse-rikt det varit bde fr samhllet och den enskilde att s mycken arbetskraft tillvaratagits och kommit till sin rtt.

    Jag nmnde fattiga flic-kor. I frsta brjan af skolans verksamhet var det ocks nstan endast dttrar af Gteborgs fat-tigare arbetarefamiljer, som dr intogos. Flic-kor, som eljes till en stor del skulle hamnat p fa-brikerna, emedan ngon husmor vl nppeligen skulle velat ha besvr med att infva dessa vid ett ordnadt lif ovana och med de enklaste hushlls-groml fullkomligt okun-niga unga flickor. Detta blef nu frken Arfvidsons uppgift, och med en energi, som aldrig sviktat, ett tlamod, som aldrig bru-stit, har hon arbetat fr sitt stora ml: att dana dugliga tjnarinnor och husmdrar.

    A m a l i a A r f v i d s o n .

  • A t t v g a t n k a t a n k e n u t , A t t e j p v g e n s i g s j l f f r l o r a ,

    D e t r d e t s v r a , d e t r d e t s t o r a , A t t i c k e s t a n n a f r r n v i d s l u t .

    p . f- J S T U R Z E N - J 3 E C K E R .

    P dessa 25 r, som frflutit, sedan skolan ppnades, hafva nra 500 flickor utgtt ur den-samma, rustade att sjlfva arbeta sig fram i lifvet. Och det r en stor lifsgrning Amalia Arfvidson kan blicka tillbaka p, att ha fr-mtt bibringa alla dessa flickor ej blott krlek till arbetet, utan ock frmga att kunna utfra det. Men hon anser sig dock ej ha gjort tillfylles med detta, utan hon sker ock efter bsta frmga att dana deras karaktr, s att de mtte blifva gudfruktiga, samvetsgranna och rttrdiga mnniskor, med sinnet stlsatt mot de frestelser, som kunna mta dem p deras vg, nr de p egen hand skola ut i lifvet.

    Den 2 november innevarande r firar frken Arfvidson sitt 25-rs jubileum med skolan, och mngen med mig tnker nog den dagen med krlek och tacksamhet p den afhllna husmo-dern i skolan samt minnes, med hvilken moderlig omsorg hon in i de minsta detaljer vakade fver och med allvarlig strnghet, dr s behfdes, hll reda p sina kra flickor.

    Om praktiska hushllsskolan, dess verk-samhet, framtgende och utvidgning, liksom om den stora offervillighet, som bland Gte-borgs invnare alltid gjort sig gllande, nr frga varit om att understdja henne, kunde nnu mycket sgas. Dessa rader afse blott en enkel tacksamhetsgrd t dess frestnda-rinna fr god vakt.

    Gamma/ elev.

    En gammal, gammal historia...

    e?^Jff'rn forna dagar, frn gosser c?* jag gmmer n p ett minne;

    det talar stilla om sol och vr,

    och blomdoft sluter det inne

    Det var en gng, d jag sorgls sprang

    i kapp med vinden till fjllen,

    dr vallhornslten s muntert klang

    frn ljusan dag intill kvllen.

    Ej ensam var jag l En flnhglt m,

    s tck och yster som bcken,

    jag frde med mig frn fjll och sj

    och bjd syrener frn hcken.

    Ett hrligt lifl Och i gon bl

    stod klart och tydligen skrifvet,

    att hon hll af mig en smula d

    om ej det rckte fr lifvet!

    Hon kunde somna ibland s varm,

    s trtt af leken och frjden,

    och drmma, lutad emot min arm,

    om stjrneblossen i hjden.

    D var hon drottning, och jag var kung

    en kung i drmmarnes riken,

    och skymning fll fver hedens ljung,

    och mnen byggde i viken .. .

    Det hnde fven minsann en gng,

    jag stal en kyss eller tvnne,

    men lrkan skvallrade sans fagon

    om hela stlden fr henne.

    Och frn den dagen hon ensam gick

    och var s, skygg och s sluten,

    och om jag kom tvrt hon vingar fick

    och flydde bort p minuten.

    S sommarn gick. Bde l ch cd

    snart sklfde nakna fr vin ,

    cl mste skiljas en tr sig stal

    ur gat ned fver kinden.

    Jag fick en pressad frgt mig ej,

    hon skulle aldrig mig glmma,

    i bla gon j.ag lste: *nej,

    din bild skall trofast jag gmma!

    *

    P snabba vingar i rastls flykt

    drog tiden fram fver vrlden

    af vackra drmmar jag hade byggt

    min lycka, lngt ifrn frden.

    Jag sg en koja visst var den arm,

    en skatt dock gmdes dr inne

    det var en krlek s djup och varm,

    frn unga dagar ett minne.

    Men alltfr snart fick jag lra mig,

    hvad kvinnan lskar p jorden

    ej trofast krlek, hon glmmer dig,

    se'n vl hon hviskcd de orden:

    TI Jag lskar dig! Nej, blott guldets glans,

    juveler, sammet och siden

    en kvinna tillber med nycker, dans

    jrdrifver sedan hon tiden.

    En kvll vi trffades p en bal

    fr ett par r sedan var det

    vi dansade omkring bonad, sed,

    i yra ringar s bar- det.

    Jag frde henne vid valsens slut

    frn flrd och kvalm i salongen

    en liten stund i det fria ut

    att andas luft p balkongen.

    Jag vet ej hoarfr, men s min arm

    kring hennes midja jag lade,

    och med en blick, som var ljus och varm,

    hur kr hon var mig, jag sade.

    D log hon, ej som i gngna r,

    med sol och vr i sitt ga

    hon log s bittert, och tyst en tr

    jag kindens rosor sg lga.

    Se'n smg hon sakta sig ur min famn

    och snkte pannan i handen

    hon glmt sin krlek hon glmt mitt namn,

    och brustna voro nu banden. ..

    D bjd jag henne p nytt min arm,

    vi trdde in i salongen

    till balens nje och yra larm

    frn nattens frid p balkongen

    Du stackars hjrta, som svek din tro

    frn lifvets solljusa vrar,

    sg, fann du nn'sin i lifvet ro,

    sg, srjde du ej i trar-,

    emedan djupt i ditt unga brst

    ett minne lefde frn fjllen,

    emedan hjrtat blott gde hst

    vid' brasans flarn ma frn hllen?

    Daniel Fallstrm.

    Viss procent af affrens af kastning "t arbetstagande

    kvinnor! enna sats ha r helt nyligen i pressen

    frts bane i bref frn en korrespon-dent i utlandet.

    Brefskrifvaren berttar, att han beskt en mnsterfabrik och af dennes egare erhllit de mest intressanta meddelanden. De kvin-nor, som, emot en ringa, bestmd aflning, skulle uppfinna nya mnster, gjorde detta mycket intresselst och upprepade sig ide-ligen sjlfva.

    Fabriksegaren misstrstade redan om sin affrs fortgng i publikens ynnest, d en tanke rann upp i hans hjrna. Denna tan-ke realiserades smedels, att han tillknna-gaf, att kvinnorna skulle, utom den vanliga, bestmda lnen, enhlla viss procent i af-frens afkastning kvartalsvis, allt beroende p visadt nit och skicklighet.

    Och, berttar han, det var ett sllsamt gonblick att bli vittne till deras frtjusning vid den frsta utdelningen. De inkommo med den vanliga, trtta minen, vissa om att lftet, som frut gifvits, men ej hllits, fven denna gng skulle g om intet; men nr de s hade penningarne i sina hnder, msom skrattade och msom grto de af gldje, liksom barn, frskrande, att s mycket penningar hade ej p en gng funnits i det tarfliga hemmet.

    De mest storartade framsteg i uppfin-ningsfrmga, skicklighet, flit och ihrdighet gjordes sedermera, hela fabriken hjdes, och det konstaterades, att en kvinna, som tnjt procent af fabrikens inkomst, var i stnd att bringa ett nyss elndigt hem in i ett efter frhllandena godt vlstnd. fven som gift hade hon samma rttighet.

    S lngt korrespondenten, som meddelat detta i afsikt, att vederbrande i vrt eget land ville, om mjligt, fven hrstdes ska vidtaga anordningar i samma riktning.

    Se vi oss hr hemma omkring hr och dr, s finna vi visserligen, att iden del-vis ej r alldeles ny. Vra kvinliga bitr-den t. ex. i de strre manufakturaffrerna erhlla i srskilda fall viss procent af hvad de slja. Den, som skrifver dessa rader, knner personligen en kvinna i manufak-turaffr med dylik frmn, frutom den fixa lnen.

    fven i andra branscher torde dylika fall finnas, men tvifvelsutan terstr ond-ligt mycket att gra i den

Search related