Upload
yannis
View
41
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen. Pågående riktlinjearbeten. Stroke Depression och ångestsyndrom Diabetes Demens Psykosocialt omhändertagande vid schizofreni Lungcancer - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen
Pågående riktlinjearbeten
StrokeStroke
Depression och ångestsyndromDepression och ångestsyndrom
DiabetesDiabetes
DemensDemens
Psykosocialt omhändertagande vid schizofreniPsykosocialt omhändertagande vid schizofreni
LungcancerLungcancer
Metoder för att förebygga sjukdomMetoder för att förebygga sjukdom
Rörelseorganens sjukdomarRörelseorganens sjukdomar
TandvårdTandvård
Preliminära versionerRegionala seminarierSlutversion 2009 /2010
PrioriteringsfasPreliminära versioner 2010Regionala seminarierSlutversion 2010/11
Prioriteringsfas 2010Preliminära versionerRegionala seminarierSlutversion 2011
Bästa tillgängliga kunskap Systematiska kunskapsöversikter
Nationell uppföljning Nationella riktlinjeroch öppna jämförelser
Uppföljning och analys Lokal/regional styrningpå lokal/regional nivå och systematiskt
förbättringsarbete
God vård och omsorg
Nationell strategi för god vård och Nationell strategi för god vård och omsorgomsorg
Indikatorer-Mått för att följa utvecklingen och förbättringen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården inom det psykosociala området
-Viktig del av riktlinjerna
-Utgår från riktlinjernas viktigaste rekommendationer
-Preliminära – vi behöver era synpunkter till den slutliga versionen
Nationella riktlinjer – olika dokument
Stöd för ledning och
styrning
Vetenskapligt underlag
Webbaserade tillstånds-
och åtgärdslistor: http://www.socialstyrelsen.se/AZ/Sakomr
aden/nationella_riktlinjer/
Populärversion
Vad är riktlinjerna?
Rekommendationer på gruppnivå
Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner
Bidrar till öppna och systematiska beslut om resursfördelning
Vem riktar sig riktlinjerna till?
Politiker, tjänstemän och verksam-hetschefer
Vård- och omsorgspersonal
Patienter, brukare och anhöriga
Nationella riktlinjer - schizofreni Förutsättningar för arbetet
Regeringsuppdrag (2008)
Syfte:
- underlag för beslut om fördelning av resurser
- främja utveckling av evidensbaserad praktik inom området
Avgränsning:
- psykosociala insatser ges i tillägg till lämplig läkemedelsbehandling
- riktlinjerna utgår från de metoder inom området där det finns vetenskapligt underlag
Förutsättningar för arbetet, forts.
Vissa insatser berör flera aktörer – kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Förtydligande i lagstiftning (HSL och SoL) 1 jan 2010
Psykosociala insatser
bidra till att individen kan
- behålla eller öka sin delaktighet i samhället
- behålla eller förbättra sin funktion inom viktiga livsområden som boende, arbete och mellanmänskliga relationer.
- behålla eller förbättra den subjektiva livskvaliteten samt minska symtom.
- ges i tillägg till adekvat läkemedelsbehandling.
Tillstånd/ åtgärdslistans roll i riktlinjearbetet
Ger en struktur för det systematiska arbetet med bedömning av det vetenskapliga och hälsoekonomiska läget
Underlag för disposition av och innehåll i det medicinska och hälsoekonomiska faktadokumentet
Definierar de områden där vi kommer att lämna rekommendationer
Vetenskapligt underlag och centrala preliminära rekommendationer
Agneta Öjehagen, professor, Lunds universitetLena Flyckt, docent, Norra Stockholms psykiatri
Lotta Persson, socialchef, Botkyrka kommun
Fakta om schizofrenisjukdom
Livstidsrisken är cirka 0,8 procent
Mellan 30 000 – 40 000 personer behöver samhällets insatser till följd av sjukdomen
Debuterar ofta i unga år (män insjuknar mellan 15-25 års ålder och kvinnor mellan 25-35 års ålder)
Det vetenskapliga underlaget inkluderar • Systematiska översikter (av god kvalitet)
• Primärstudier om insatsers effekter (av god kvalitet)
Olika kvalitetsaspekter på översikterna och studierna vägs in och leder fram till bedömning av evidensstyrka
Sammanfattning evidens
Evidensstyrka 1 – Hög vetenskaplig evidens
• Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported employment)
• Psykologiska insatser (KBT)
• Familjeinsatser (ett flertal olika)
• Samordnade vård och stödinsatser (ACT)
• Kognitiv träning (Integrerad Psykologisk Terapi, IPT)
Evidensstyrka 2 - Måttlig vetenskaplig evidens
• Social färdighetsträning (Liberman ”Ett självständigt liv”)
• Psykoedukativa program (anhöriga/patienter)
Sammanfattning evidens, forts.
Evidensstyrka 3 - Låg vetenskaplig evidens
• Brukarinflytande i vård och stöd
• Tidig intervention/insatser för förstagångsinsjuknade
• Insatser för att öka deltagande i vård och stöd
• Eget boende och Boendestöd (Bostad först)
Evidensstyrka 4 - Otillräckligt vetenskapligt underlag
• Daglig sysselsättning
Samtidigt missbruk, beroende- otillräckligt vetenskapligt underlag
Metoder riktade mot missbruket:
• Inga specifika metoder (KBT, MI) har ännu visat bättre resultat utöver sedvanlig behandling för psykossjukdomen
Samordningsmodeller (över längre tid):
• ACT och intensiv case management
- viss effekt missbruket
- påverkar ej avbrott (hög vet evidens)
Delkomponenter vid prioriteringar
Människovärdesprincipen
Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen
Hälsotillståndets svårighetsgrad
Patientnytta (effekt av åtgärd) Kostnadseffektivitet E
V
I
D
E
N
S
*Aktuellt hälsotillstånd- symtom- funktionsförmåga- livskvalitet
*Risk för- förtida död- permanent sjukdom/skada- försämrad livskvalitet
*Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd- symtom- funktionsförmåga- livskvalitet
*Effekt på risk- förtida död- permanent sjukdom/skada- försämrad livskvalitet
*Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden
*Direkta kostnader- medicinska åtgärder- ej medicinska åtgärder
*Indirekta kostnader- produktionsbortfall- andra tidskostnader (patient, anhörig m. fl.)
I förhållande till……….
Patientnytta(effekt av åtgärd)
Tre typer av rekommendationer
Rekommendationer om vad som bör eller kan göras
10-gradig skala
Rekommendationer om vad som inte bör göras
Rekommendationer om fortsatt forskning
inte tvingande, men stark vägledning
Samordnade vård- och stödinsatserCase managementIntensiv case management ”Assertive Community Treatment”
• Team med aktivt uppsökande arbetssätt
• Små case loads 10-15 klienter/CM
• Icke tidsbegränsade insatser
• Koordination av alla interventioner, merparten interventioner genomförs av teamet
• Interventioner i klientens miljöer
• Mobilt krisstöd dygnet runt
• Hög grad av tillgänglighet
Effekter
• Färre inläggningar
• Kortare vårdtider
• Färre som avbryter kontakt
• Fler i självständigt boende
• Mindre risk för hemlöshet
• Fler i arbete
• Färre symtom
Preliminära rekommendationer:Samordnade vård och stödinsatser
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård, riskerar att ofta bli inlagd på psykiatrisk vårdavdelning eller avbryter vårdkontakter (prioritet 1)
- erbjuda mindre intensiv case management enligt resursmodellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av insatser (prioritet 6)
Familjeinterventioner
Gemensamma drag i effektiva familjeinsatser:
• Skapa en positiv allians med anhöriga
• Minska negativa aspekter i familjeklimat (fientlighet, kritik, överengagemang)
• Öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll
• Öka kapacitet för problemlösning och krishantering
• Skapa rimliga förväntningar på den sjuke familjemedlemmen
• Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen
Effekter
• Reducerar återfall med ca 1/3 (1-årsuppföljningar)
• Minskar återinläggningar på sjukhus
• Fler patienter stannar kvar i behandling
• Förbättrar det känslomässiga klimatet i familjen
Preliminära rekommendationer:
Familjeinterventioner
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med sin familj eller närstående (prioritet 1).
Psykologisk behandling -Psykoterapi
Kognitiv beteendeterapi
• Korrigera felaktiga uppfattningar/föreställningar om symptom
• Undersöka och ge stöd till alternativa tolkningar
• Förbättra coping/stresshantering
• Förbättra problemlösningsfärdigheter
Effekter
• Minskar symtom
• positiva och negativa symtom
• stämningsläge och ångest
• Förbättrar psykosocial funktion
Psykologisk behandling -Psykoterapi
Psykodynamisk terapi
• Kan inkludera en mångfald av flexibelt använda strategier och
• Kan vara utforskande, insiktsorienterande, stödjande
• Metod: att arbeta med överföring och motstånd
Effekter
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av psykodynamisk terapi
Psykologisk behandling -Psykoterapi
Musikterapi
• Hjälper personen att kommunicera
• Personen behöver vara motiverad att arbeta aktivt med musik (som lyssnare eller medverkande)
• Kan ske i grupp eller individuellt
Effekter
• Har positiva effekter på symtom och funktionsnivå
Psykologisk behandling -Psykoterapi
Bildterapi
• Hjälper personen att kommunicera
• Kan ske i grupp eller individuellt
Effekter
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av bildterapi
Psykologisk behandling -Psykoterapi
Stödterapi
• Syftar till att personen ska behålla sin nuvarande funktion
• Viktigt att skilja åtgärden stödterapi från de stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats
Effekter
• Stödterapi tycks vara mindre effektiv i jämförelse med KBT och jämfört med annan specifik behandling
Preliminära rekommendationer:
Psykologisk behandling
Hälso- och sjukvården bör- erbjuda individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 1).
Hälso- och sjukvården kan- erbjuda musikterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns (prioritet 4)- erbjuda bildterapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom när behov av icke-verbala terapiformer finns och musikterapi inte är lämplig (prioritet 8) .
Preliminära rekommendationer:Psykologisk behandling, forts.
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall- erbjuda psykodynamisk terapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom (prioritet 10).
Hälso- och sjukvården bör inte- erbjuda stödterapi i syfte att minska kvarstående symtom vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (däremot bör man ge stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller insats).
Hälso- och sjukvården bör- erbjuda kognitiv beteendeterapi i grupp till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående symtom endast inom ramen för vetenskapliga studier (FoU).
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Två traditioner för arbetslivsinriktad rehabilitering
– Arbetsinriktade träningsmodeller
– Arbete med stöd (Supported employment/ Individual placement and support)
Arbetsinriktad rehabilitering
Arbetsförberedande
träningsmodell
• Ursprung i institutionernas arbetsterapi
• Skyddade träningsmiljöer
• Stegvis arbetsträning för att nå konkurrensutsatt arbete
• Generalisering av färdigheter kan ske från träningssituation till arbetssituation
Supported employment
• Baserad på individens personliga val
• Direkt fokus på konkurrensutsatt arbete med lön
• Inga krav på mer omfattande bedömningar ”Place then train”
• Integrerad del av andra psykiatriska eller övriga stödinsatser
• Individualiserat stöd anpassat till den enskildes behov och förmåga
• Ej tidsbegränsat stöd
Effekter
• Arbete med stöd effektivare än arbetsinriktad träning
– Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%)
– Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning)
– Högre månadsinkomst, fler arbetstimmar
• Arbetsinriktad träning inte effektivare än ”vård som vanligt”
Preliminära rekommendationer:Arbetslivsinriktad rehabilitering
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1).
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inte
-erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete.
Preliminära rekommendationer:
Sysselsättning
Socialtjänsten bör
- erbjuda dagverksamhet som är anpassad och har individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 3)
Fortsättning vetenskapligt underlag och preliminära rekommendationer
Eget boende och boendestöd
”Housing first” (Bostad Först)
- att nå och erbjuda hemlösa personer med psykisk sjukdom (ofta med samsjuklighet) en långsiktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet
Eget boende och boendestöd
Trappstegsmodellen
- att avhjälpa hemlöshet på sikt genom motivera hemlösa personer att acceptera ett temporärt lågtröskelboende (härbärge eller annat övergångsboende). Klientens kliniska tillstånd och grad av följsamhet kopplas till boendet inom denna modell.
Effekter
• Långsiktigt boende av olika utformning till tidigare hemlösa personer i målgruppen innebär minskat behov av sjukhusvård
• Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt housing first-modellen tycks avhjälpa hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav.
Eget boende och boendestöd
Boendestöd till personer i målgruppen som inte befinner sig i konkret hemlöshet
- i ordinärt boende
- bostad med särskild service
Effekter
• Stabilitet i boendet oavsett boendelösning tycks minska inläggningar på psykiatrisk vårdinrättning
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om stöd i ordinärt boende eller bostad med särskild service ger bättre resultat
Preliminära rekommendationer:Eget boende och boendestöd
Socialtjänsten bör
-erbjuda en långsiktig boendelösning till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 1)
-erbjuda en boendelösning enligt ”housing-first”-modellen utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering till hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
(prioritet 3)
- i undantagsfall erbjuda bostad enligt en trappstegsmodell där målsättningen på sikt är eget boende för hemlösa personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 10)
Preliminära rekommendationer:
Eget boende och boendestöd, forts.
Socialtjänsten bör
-erbjuda stöd i ordinärt boende (som är individanpassat) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
(prioritet 2)
- erbjuda bostad med särskild service om personen har behov av sådant stöd för att klara boendet (prioritet 4)
Tidiga insatser
Utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam
Effekter
Tiden med obehandlad psykos tycks minska
Tidiga insatser
Samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom
Effekter• Personerna tycks oftare ha tillgång till eget boende även efter avslutad insats
• Personerna tycks tillbringa färre dagar på sjukhus även efter avslutad insats
• Symtomen tycks minska så länge insatsen pågår
Preliminära rekommendationer:
Tidiga insatser
Hälso- och sjukvården bör erbjuda
- utbildning till allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och direkt hänvisning till specialteam (prioritet 3)
- samordnade insatser i ett team enligt ACT-modell med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom (prioritet 3)
Psykoedukativa insatser -Patient och anhörigutbildning
Tre varianter av insatser• Patientutbildning• Patient + anhörigutbildning• Anhörigutbildning
• Innehåll– Kunskap om sjukdom– Kunskap om behandling– Tecken på försämring/återfall i sjukdom– Familjens/Anhörigas roll
Effekter
• Enbart patientutbildning– Inga effekter på återfall eller symtom
• Patient och anhörigutbildning– Minskar risk för återfall– Minskar symtom hos patienten
• Enbart anhörigutbildning – tycks minska risk för återfall
Psykoedukativa insatser –
Illness management and recovery-modellen (IMR-modellen)
Innehåll• Psykopedagogisk metod • syftar till att öka personens kunskap om sin sjukdom,
dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen
• Innehåller även kognitiva beteendetekniker
Effekter
psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen tycks:• ge personen ökade kunskaper om sin sjukdom och
större möjlighet att nå personliga mål för återhämtning
psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen som tillägg till boendestöd tycks:
• förbättra personens vardagliga hantering av sjukdomen• och förbättra livskvaliteten samt minska symtom
Preliminära rekommendationer:
Psykopedagogiska insatser
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
- gemensam utbildning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga (prioritet 1)
- utbildning till anhöriga till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd där gemensam utbildning tillsammans med personen inte är möjlig (prioritet 3)
- psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen (sjukdomsåterhämtning) till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (prioritet 4).
Kognitiv träning
Integrerad psykologisk terapi
Innehåll– manualbaserat program med kognitiv beteende-
terapeutisk grund– integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial
inriktning
Effekter
• ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom och kognition
Preliminära rekommendationer:Kognitiv träning
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
- integrerad psykologisk terapi (IPT) till personer med schizofreni- eller schizofreniliknande tillstånd som har kvarvarande psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter (prioritet 1).
(IPT = manualbaserat program med kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning).
Social färdighetsträning
syftar till att..
• Förbättra sociala färdigheter
• Minska återfallsrisk
• Bli mer kunnig om egna reaktioner
• Minska kvarstående symptom
• Förbättra compliance/samarbete
med vården
Exempel på moduler:
• Hantera medicinering
• Förebygga/identifiera återfall
• Hantera/kontrollera symptom
• Vardagliga samtal med andra
• Konfliktlösning
• Missbruksfrågor
”Ett självständigt liv”
Robert P Liberman
Effekter
• Sociala färdigheter förbättras • Färdigheter kan vidmakthållas (dock få långa uppföljningar)• Social funktion förbättras• Färre symtom (negativa symtom)
• Minskad risk för återfall
Preliminära rekommendationer:
Social färdighetsträning
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - erbjuda social färdighetsträning enligt ESL-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter (prioritet 2).
Inflytande och delaktighet
En modell finns beskriven och studerad:
Shared decision making
Innehåll– hjälper patienterna/brukarna att spela en aktiv roll i
beslut som rör deras hälsa – förmedlar information om alternativ– tydliggör patienternas/brukarnas preferenser
Effekter
• Metoden tycks medföra att personen blir mer delaktig i beslut om sin egen behandling
• Personens kunskap om sin sjukdom och dess behandling tycks öka
Preliminära rekommendationer:
Inflytande och delaktighet
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
- erbjuda metoden shared decision making till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd när vård- och stödinsatser planeras (prioritet 4).
Övrigt
Synpunkter senast den 31 augusti till Socialstyrelsen:
www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/schizofreni
Samtycke till att upprätta lista med E-postadresser för utskick av presentationer och nyhetsbrev
TACK!
IndikatorerResultatindikatorer
- Överdödlighet för patienter med schizofrenidiagnos (patientregister och dödsorsaksregister)
- Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av patienter med schizofrenidiagnos (patientregister)
- Långsiktig boendelösning för personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator)
- Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning (utvecklingsindikator)
Indikatorer som speglar de rekommenderade insatserna
- Tillgång till respektive rekommenderad insats inom psykiatrin och socialtjänsten – mäts genom återkommande enkäter till landsting och kommun
Indikatorer, forts.Indikatorer som speglar mer generella förutsättningar för god kvalitet , samt generella aspekter på god kvalitet i vård- och stödprocessen
- T. ex. överenskommelser om samverkan på verksamhets- och individnivå
- Uppföljningssystem för insatser på individnivå
- Årlig uppföljning av insatser för personer med schizofreni med stöd av etablerade instrument för bedömning/ uppföljning
- Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i verksamhetsutvecklingen
Brukar- och anhörigupplevd kvalitet
- Brukar- och anhörigföreningarnas upplevelse av delaktighet i verksamhetsutvecklingen
(utvecklingsindikator)
Prioriteringsgrupp
Lena Flyckt, ordförande, docent, Psykiatri Nordöst, Danderyd
Lotta Persson, vice ordf., socialchef, Botkyrka kommun
Marie Jureén-Bennedich, psykolog, rehabteamet, Södertälje
Ulrika Beijerholm, dr med vet, arbetsterapeut, Lunds universitet
Mikael Nilsson, avdelningschef psykiatriska kliniken, Varberg
Henrik Gregermark, enhetschef, Psykiatri Nordöst, Stockholm
Pia Rydell, överläkare, psykiatri, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg
Johan Lindström, områdeschef, Eskilstuna kommun
Eva Jonsson, t.f. avdelningschef, socialförvaltningen, Falkenberg
Nils Varg, chef för boende inom Karlskoga kommun
Ingela Lagerskog, verksamhetschef, Luleå kommun
Christina Gustafsson, resultatområdeschef, Södertälje kommun
Expertgrupp - vetenskapligt underlagMikael Sandlund, docent psykiatri ,Umeå universitet, ordf. 2008
Lars Hansson, professor, Inst. för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, ordförande 2009-2010
Agneta Öjehagen, professor, socionom, psykiatri Lunds universitet
Bengt-Åke Armelius, professor, psykologi Umeå universitet
Eva Lindström, docent, Rättspykiatriska kliniken, Malmö
Lennart Jansson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen
Carina Gustafsson, (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete t. o. m. 2009), Socialstyrelsen
Karin Tengvald, projektledare t. o. m. februari 2009, Socialstyrelsen
Ekonomisk expertgrupp
Lars Bernfort, CMT, Linköpings universitet
Karin Mossler, Socialstyrelsen
Matilda Hansson, Socialstyrelsen
Åsa Wikberg, Socialstyrelsen
Indikatorexpertgrupp
Marianne Björklund, delprojektledare, Socialstyrelsen
Carina Gustafsson, projektledare för NR, Socialstyrelsen
Lena Steinholtz-Ekecrantz, Socialstyrelsen
Birgitta Lindelius, Socialstyrelsen
Mattias Agestam, överläkare, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde
Ulla-Karin Schön, Sveriges Kommuner och Landsting
Jonas Eberhard, MD och PhD, psykiater, Lunds universitetssjukhus
Leena Kuusipalo, verksamhetschef, Socialpsykiatriska enheten, Socialförvaltningen, Botkyrka kommun
Lennart Lundin, leg. psykolog, sektionschef, Kompetenscentrum för Schizofreni vid Psykossektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Majka Stenberg, ordförande i Socialpsykiatriskt forum samt projektledare för personliga ombud, Länsstyrelsen i Stockholms län
Ann Tjernberg, utvecklare, Västmanlands kommuner och Landsting