Mot nya utmaningar - srfkonsult.se · Redaktionen har ordet... Det nya året innebär en hel del förändringar för redovisningsbranschen, bland annat är det hög tid att välja

Rådgivarråd – Ny artikel-serie

Yrkesklassificering för löneadministratörer

Nya regler för redovisning av årsmoms

Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 1 2014 Pris 56 kr

16Under februari tillträdde Stefan Pärlhem som kanslichef för Bokföringsnämnden.

Mot nya utmaningar

SRFs Nöjd Medlems-index 2014: Vi närmar oss målet!

10

Nytt allmänt råd kopplat till bokföringslagen

39

SID 21 SID 19 SID 15

Nu finns Konsulten också som webbtidning! Där hittar du alltid de senaste branschnyheterna. www.tidningenkonsulten.se

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisnings-byrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovis-

ningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på.

Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning.

Hyr en helhetslösningDetta ingår när du hyr en helhetslösning:

Ekonomisystemet BL Administration

Skatte- och deklarations-programmet BL Skatt (WinSkatt)

BL Bokslut – för bokslut och årsredovisning

Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd

e-bokpaket med 26 e-böcker

Nyhetstjänst med personlig frågeservice

Dokumentmallar med juridiska hjälptexter

Antal användare/anställda:1–2 799 kr/mån/pers3–6 599 kr/mån/pers7–14 499 kr/mån/pers

Fler än 15, begär offert!Moms tillkommer på alla priser.

Ulf Bokelund Svenssonvd Björn Lundén Information

eBibliotekBL Klient Mallar & dokumentBL BokslutBL SkattBL Administration BL Info

Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning.

– program, nyheter, e-böcker, mm

Redaktionen har ordet...Det nya året innebär en hel del förändringar för redovisningsbranschen, bland annat är det hög tid att välja K-regelverk. Att många ännu inte känner sig helt säkra på regelverk och tillvägagångssätt kan vår utbildningsavdelning verifiera. Kurserna om K-regelverken blir snabbt fullbokade och nya kursdatum planeras in efter hand.

Några förändringar från SRF är att tidningen Konsulten från och med nu kommer ut sex gånger om året istället för tidigare åtta. Detta för att i större grad kunna fokusera på ytterligare kanaler. En av dem är vår nylanserade webbtidning, den digitala Konsulten. Där kommer du att kunna läsa om det senaste i branschen, reportage och aktuella händelser. En tidning där nyhe-terna kommer ut när de fortfarande är nya, ett komplement till den tryckta Konsulten. I papperstidningen kommer du så klart fortfarande att hitta längre reportage, branschinformation och aktuella frågeställningar. Precis som förut. Vår webbtidning hittar du på www.tidningenkonsulten.se.

Vi på redaktionen önskar dig trevlig läsning och en energifylld start på det nya året.

36

5 LEDAREN Möjligheter

6 KVALITETSSÄKRING Frågor om SRFs kvalitetskontroll

7 NYTT & AKTUELLT

10 SRFs NöjD MEDLEMSINDEx 2014 Vi närmar oss målet!

12 På gång inom SRF Lön

13 NY ARTIKELSERIE Reko ska-krav

15 Nya regler för redovisning av årsmoms

16 PROFILEN Mot nya utmaningar

19 Yrkesklassificering för löneadministratörer

21 NY ARTIKELSERIE RÅDGIVARRÅD Finansiering via checkkredit

22 På gång med SRF Ekonomiutbildning

25 Löneekonom – en eftertraktad utbildning

26 Grattis 2013 års Diplomerade Redovisningskonsulter!

28 K2/K3 – Borde en bostadsrättsförenings syfte påverka redovisningen?

30 STORA LöNEDAGEN En dag med lön i fokus

32 En ny väg till jobb för unga – och en möjlighet för arbetsgivare

33 Nytt år – Nya lagar

34 Rapportering till Fora ett årligt måste för företagen

36 BYRÅPORTRÄTT Sticker ut i mängden och utmanar branschen

39 Nytt allmänt råd kopplat till bokföringslagen

43 Vad menas med väsentligt inflytande?

44 Vad krävs för att fri motion och friskvård ska vara skattefri?

45 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor

49 jURISTEN HAR ORDET Den heta styrelsestolen

50 Hantering av ny kollektivavtalad föräldraförsäkring

25

INNEHåLL

Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: [email protected] Redaktionschef: Petra Lagnehag Zars, e-post: [email protected]: Petra Lagnehag Zars, redaktionschef • Tina Sjöström, journalist och redaktör • Zennie Sjölund, branschansvarig lön • Mikael Carlson, branschansvarig redovisning • Lena Iredahl, redaktionssekreterare • Karolina Gunnarsson, grafisk form Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina GunnarssonTryck: TMG Tabergs, ISSN 1652-988XPrenumerations- och medlemsärenden: Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected]: Mats åsman Webbplats: www.tidningenkonsulten.se

Redovisningskonsulten utkommer med 6 nummer per år. Eftertryck av Redovisningskonsulten medges först efter överens-kommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs.

Rådgivarråd – Ny artikel-serie

Yrkesklassificering för löneadministratörer


Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 1 2014 Pris 56 kr

16Under februari tillträdde Stefan Pärlhem som kanslichef för Bokföringsnämnden.

Mot nya utmaningar

SRFs Nöjd Medlems-index 2014: Vi närmar oss målet!

10

Nytt allmänt råd kopplat till bokföringslagen

39

SID 21 SID 19 SID 15

Nu finns Konsulten också som webbtidning! Där hittar du alltid de senaste branschnyheterna. www.tidningenkonsulten.se

Vad menas med väsentligt in-f lytande? sid 43

25

36

Nr 1 2014

vi tar ditt företagande personligt

jessica thörn, VisMa sPcs

Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket. Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån.

Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra.

vill du ta lönsamheten till en ny nivå?då är Jessicas råd nya visma Byråpaket med advisor.

integrerad tidsredovisning

Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning 2013.

4015

5Redovisningskonsulten nr 1 2014

MöjligheterEtt nytt år har börjat och för vår yrkesroll inom redovisning är det ett mycket intressant år, fyllt med möjligheter att skapa mervärden för både oss själva och våra kunder. En av dem är att avta-let mellan SRF, FAR och Skatteverket nu är i full drift. Avtalet är en bekräftelse på det förtroende som yrkesrollen och auktorisationen har fått, men också på de möjligheter som vi står inför i våra kundmöten. En Auktoriserad Redovisnings-konsult är inte bara en administratör utan också en viktig kvalitetsstämpel för kundföretaget i sitt möte med intressenter, banker och myndigheter. Samma sak gäller för våra lönekonsulter där vi snart kommer att se de första auktoriserade som därmed kan ge motsvarande kvalitetsstämpel till den viktiga lönehanteringen ute hos företagen. Ett företag bedöms baserat på vilken kvalitet man kan leverera, och våra båda yrkesroller kom-mer att bidra till kundernas status genom att vara en kvalitetssäkrad del av kundföretagens resurser.

I vår senaste medlemsundersökning är ett av de högst prioriterade önskemålen att förbundet bidrar till att profilera yrkesrollen på markna-den. Ett led i detta arbete är våra informations-möten med viktiga intressenter som banker och

Skatteverket över hela landet. I dessa möten står det klart att Bokslutsrapporten är ett efterlängtat verktyg i deras arbetsutövning. För att uppnå målen i vår marknadspåverkan är det därför viktigt att skriva Bokslutrapporter nu när alla vårens årsbokslut och årsredovisningar är klara. Bokslutsrapporten och noten till den visar att årsbokslutet/årsredovisningen håller hög kvali-tet. Det betyder att rapporterna kan användas som ett beslutsunderlag för att bedöma företa-gets ekonomiska status. Korrekt information är en av nutidens viktigaste resurser, och att kunna förmedla en sådan kvittens får därför hög prio-ritet i vår leverans till kunderna. Så ta vara på möjligheten att ge yrkesrollen fullt genomslag på marknaden och skriv Bokslutsrapporter för era kundföretag!

SRFs pris- och löneenkät för 2013 har nu pu-blicerats och visar intressanta strukturer. Lönelä-get för den som är auktoriserad ligger något högre än för övriga, vilket visar att det lönar sig att investera i ökad kompetens. Samtidigt är priset på våra tjänster lägre än inom revisionsbranschen, vilket är en intressant reflexion när drygt hälften av alla aktiebolag nu har valt bort revisionen. Allt

fler väljer istället att kvalitetssäkra redovisningen redan i produktionen genom att använda en Auktoriserad Redovisningskonsult. Det borde därför finnas utrymme för prisökningar på våra tjänster, vilket är samma utveckling som man sett i till exempel Norge efter införandet av sin auktorisation. Jämförelsen med enkätsvaren ger även en intressant möjlighet att utvärdera hur din egen byrå ligger till pris- och lönemässigt.

Låt oss ta vara på våra möjligheter 2014!

2014 års Rätt-böcker ute nu!

Läs mer, köp dina böcker och

onlinetjänster på

Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

6 Redovisningskonsulten nr 1 2014

k v a l i t e t s s ä k r i n g

Många frågor i samband med kvalitetskontrollSRFs kvalitetskontroller har pågått under ett antal år. Här är några av de frågor som är vanliga i samband med kvalitetskontrollbesöken.

Vad kontrolleras vid en kvalitetskontroll? Vid kvalitetskontrollen följer vi upp att byråns och den Auktoriserade Redovisningskonsultens rutiner och arbeten följer Svensk standard för re-dovisningstjänster Reko. Fokus ligger på ramver-kets ska-krav. Vid genomgången av rutiner har vi också lagen om penningtvätt att ta hänsyn till. Lagen innehåller krav på strukturerade rutiner för att kontrollera kundföretaget samt om deras affärsverksamhet kan innehålla transaktioner som strider mot penningtvättslagen.

Jobba med krav på åtgärder – förbättringarEfter besöket är det vanligt att man får ett antal åtgärder som ska vidtas gällande byråns rutiner. Det går bra att lämna kompletteringar och tilläggsinformation efter besöket. Det ska ske inom en viss tid. Ibland kan det dock behövas lite längre tid att genomföra förändringar av by-råns rutiner och då är det bättre med en uppfölj-ning inom ett år vilket sker med en omkontroll. En omkontroll innebär att man inte är klar vid kvalitetskontrollen med godkänt resultat. Omkontrollen kan antingen vara fullständig,

det vill säga en ny likadan kvalitetsuppföljning görs eller en begränsad omkontroll där vi följer upp en enstaka rutin.

När brukar Kvalitetsnämnden besluta om en begränsad omkontroll?Kvalitetsnämnden beslutar om en begränsad om-kontroll när byrån till exempel inte har tecknat uppdragsavtal med kunderna enligt Reko 330, uppdragsavtal. Uppdragsavtal är en av grund-stenarna för den standard som är uppbyggd för redovisningstjänster, en bekräftelse av affärsöver-enskommelsen att båda parter har samma syn på vad som ska utföras.

Vad händer med mitt certifikat om jag inte har fått godkänt vid kvalitetskontrollen?SRFs medlemskap är knutet till ett certifikat. Detta utfärdas vart tredje år. I samband med förnyelse av certifikatet kontrolleras bland annat att utbildningstimmarna är uppfyllda. Kvalitets-kontrollen sker parallellt inom sexårsperioder och påverkar inte certifikatet primärt. Det är disciplinnämnden och styrelsen som beslutar om uteslutning ur SRF. Exempel på sådana situationer är när den Auktoriserade Redovis-ningskonsulten har fått flera underkända resultat eller har allvarliga brister i kvalitetskontrollen. Andra situationer är när medlem har brutit mot stadgar eller etiska regler.

Eva Sandström, kvalitetschef SRF

Frågor om SRFs kvalitetskontroll

Kan jag fortsätta skriva Bokslutsrapporter om jag inte får godkänt vid kvalitetskontrollen?I de fall kvalitetskontrollen inte leder till godkänt resultat har man fått ett antal förbättringspunkter som ska åtgärdas. De krav på förbättringar som framgår ovan ska omgående genomföras. Under perioden fram till nästa kontroll och kommande godkänt resultat fortsätter man sin yrkesutövning och titulerar sig Auktoriserad Redovisningskon-sult. Jämför detta med en bilbesiktning. När man får underkänt med krav på ombesiktning får man fortsätta köra bilen och när man får körförbud får man inte köra bilen alls.

Har du frågor och funderingar kring SRFs kvalitetskontroll? Skicka ett mejl till: [email protected]

Den smarta fickguiden med gällande basbelopp, förmånsregler, räntesatser med mera finns nu för beställning. SRF Ekonomifakta är användbar för både medarbetare och kunder.

Ett exemplar av SRF Ekonomifakta skickas ut tillsammans med kommande nummer av SRF Företagsaktuellt i slutet av februari. Alla medlemmar, de som är registrerade som anställd på byrå, serviceabonnenter och kunder som prenumererar på Företagsaktuellt får då ett exemplar.

Beställ fler exemplar på srfkonsult.se/produkter

SRF Ekonomifakta 2014

Bättre råd för din ekonomiHitta din Auktoriserade Redovisningskonsult

på vår webbplats srfkonsult.se

2014 Ekonomifakta

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Besöks- och postadress Stockholm: Klarabergsgatan 33, 111 21 STOCKHOLM

Besöks- och postadress Falun: Ölandsgatan 7, Box 143, 791 23 FALUN

Telefon: 010-483 80 00 • E-post: [email protected] • srfkonsult.se


Nytt & Aktuellt

Bostadsbeskattningskommittén har nu i ett betänkande (SOU 2014:1) lagt fram vissa förslag till skattesänkningar inom bostadsbe-skattningsområdet som föreslås träda i kraft från och med 2015. Enligt utredningsförslaget så ska de nya reglerna finansieras med att taket för skattereduktion för ROT- och RUT-arbete sänks från 50 000 kronor till 34 000 kronor per person och år.

Fastighetsavgiften slopas för vissa hyresrätterDen kommunala fastighetsavgiften för bostäder i hyreshus slopas liksom för hyresbostäder i småhus och ägarlägenheter om byggnaden ingår i en näringsfastighet.

Fastighetsavgift ska dock även i fortsättningen tas ut för bostäder som inrymmer eller avser att inrymma bostad åt en delägare i ett hyreshus som utgör ett andelshus liksom bostäder som upplåts med bostadsrätt i privatbostadsföretag.

Fastighetsavgiften ska inte slopas för småhus eller ägarlägenheter som bara delvis upplåts med hyresrätt för bostadsändamål. Om en eller flera, men inte samtliga, bostadslägenheter i ett hyreshus upplåts med hyresrätt för bostadsän-damål slopas fastighetsavgiften bara för dessa lägenheter.

Lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs inteDe lättnadsregler som gäller för medlemmar i oäkta bostadsrättsföreningar förlängs inte när de löper ut 2015. Detta medför att medlem-marna ska ta upp all utdelning och kapitalvinst på bostaden till beskattning. Däremot föreslås en sänkning av skattesatsen från dagens 30 pro-cent till 25 procent, samt att den kommunala fastighetsavgiften avskaffas för bostäder i oäkta bostadsrättsföreningar.

Delägare med sparade lättnadsutrymmen fö-reslås dock få möjlighet att utnyttja dessa under perioden 2016 till och med 2020.

Kooperativa hyresrättsföreningar kan vara privatbostadsföretagKooperativa hyresrättsföreningar som själva hyr de bostadslägenheter som hyrs ut till med-lemmarna (hyresmodellen) ska kunna utgöra privatbostadsföretag. Kommittén föreslår att kooperativa hyresrättsföreningar som upplåter lägenheter med hyresrätt till medlemmarna, ska beskattas på samma sätt som kooperativa fören-ingar som äger sina lägenheter. Detta innebär att kooperativa föreningar inte ska beskattas för hyresrelaterade inkomster.

Förslaget medför inte att en bostad i en koo-perativ hyresrättsförening kan likställas med en

privatbostadsrätt. Det blir inte möjligt att få uppskov med kapitalvinsten vid avyttring av en privatbostad om ersättningsbostaden är en kooperativ hyresrätt.

Kommittén har även föreslagit att skattesatsen för stämpelskatt när kooperativa hyresrättsför-eningar förvärvar fast egendom och tomträtter ska sänkas från 4,25 till 1,5 procent.

I huvudsak är reglerna tänkta att träda i kraft från 2015. Om det här förslaget blir lagstiftning eller hamnar i papperskorgen är för tidigt att

BostadsbeskattningSällan har ett område varit så omfattande utrett som bostadsbeskattningsområdet. Antalet utredningar där förslag lämnats om ändringar av bostadsbeskattningen är otaliga. Vissa har blivit lagstiftning. Andra har direkt, eller med viss fördröjning, kastats i papperskorgen av olika anledningar. Ofta av politiska skäl.TEXT: BERTIL BåvALL

säga men att det skulle gå igenom utan änd-ringar är väl närmast en utopi. Finansieringen genom att taket för ROT- och RUT-avdrag sänks från 50 000 till 34 000 kronor per år är väl inte helt enkelt att baxa igenom ett valår.

AvyttringsbegreppetI ett nyligen avgjort förhandsbesked 2013-12-30 har avyttringsbegreppet återigen klarlagts när det gäller omvandling av aktier från röststarka A-aktier till B-aktier.

En omvandling av aktier som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning har i praxis bedömts som en sådan förändring i

andelsrätten som i princip leder till att aktierna anses avyttrade (jfr RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44 och RÅ 2005 ref. 76).

En omvandling av A-aktier till B-aktier inne-bär emellertid inte någon förändring i andelsrät-ten. Den anses då inte som en sådan avyttring som kan utlösa en beskattning (RÅ84 1:1).

Det innebär också att sparat utdelningsut-rymme som är hänförligt till kvalificerade an-delar inte förloras om andelarna omvandlas från A-aktier till B-aktier utan att en avyttring sker.


Nytt & Aktuellt

Bestämmelserna om straff för penningtvätt pla-ceras i en särskild lag tillsammans med bestäm-melser om penningbeslag och förverkande av egendom som varit föremål för penningtvätt. Den nya lagen innehåller därutöver en del nyheter:• Nyttbrott–penningtvättsbrott.Genomden

nya brottsrubriceringen blir det tydligt att penningtvätt är ett brott och bestämmelserna har också gjorts lättare att tillämpa.

• ”Självtvätt”blirbrottsligt.Ävenden somtvättar vinster från sin egen brottslighet, till exempel vinning från knarkhandel eller rån, ska, till skillnad från i dag, kunna dömas för penningtvättsbrott.

• Nyttstraffansvarförpenningtvättsbrottinä-ringsverksamhet. Bestämmelsen avser att träffa affärsmän som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penning-tvätt.

• Kopplingen tilldetbrott somgettvinstenbreddas. Det kommer vara tillräckligt att brottsvinstenkommerfrån”brottellerbrottsligverksamhet”snarareänfrånettspecifiktangivetbrott för att dömas för penningtvättsbrott. Det innebär att åklagarens bevisföring underlättas och att fler penningtvättare kan lagföras och dömas till ansvar.

• Ökademöjligheterattförverkaegendomsomvarit föremål för penningtvätt. Enligt nuva-rande reglering kan egendom som har varit föremål för penninghäleri bara förverkas hos den som begått det brott som gett en brotts-vinst, till exempel den som sålt narkotika eller rånatenbank.Genomdennyalagenblirdetmöjligt att förverka tvättad egendom även hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren utan den som begått förbrottet.

• Nyamöjligheter att säkrapengar.Förattförbättra möjligheterna att komma åt brotts-vinster och förhindra att pengar försvinner utom räckhåll för polis och åklagare införs en möjlighet att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankme-del. Det införs också en möjlighet att ta sådan egendom i beslag. Reglerna gör det möjligt att säkra egendomen, så att den kan förverkas om den misstänkte senare döms för brottet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.Källa: Justitiedepartementet

Ny lag om penningtvättRegeringen har den 10 januari överlämnat en remiss till Lagrådet. I lagrådsremissen föreslås en effektivare kriminalisering av penningtvätt.

Priserna på småhus har stigit med en procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med det tredje. På årsbasis, senaste kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med nästan fyra procent.

Mellan de två senaste kvartalen redovisas sti-gande priser i 12 av 21 län, medan det i fyra län redovisas sjunkande priser. Den största prisök-ningen på länsnivå återfinns i Jämtlands län med femprocent,följtavNorrbotten,ÖrebroochVästernorrlands län med fyra procent. Det län därprisernapåsmåhussjönkmestvarGotlandslän med fem procent, följt av Kronobergs län med två procent. I storstadsregionerna Stor-Stockholm och Stor-Malmö steg priserna med enprocent,medanpriserna iStor-Göteborgvar oförändrade.

På årsbasis, fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med nästan fyra procent. I 19 av 21 län steg priserna på småhus. Den största prisuppgången redovisas i Norrbottens län med åtta procent, följt av Västernorrland med sju procent. Endast två län redovisar sjunkande priser, Värmlands ochGotlandslänmedenprocent.Istorstads-regionerna Stor-Malmö, Stor-Stockholm och Stor-Göteborgstegprisernamellantreochfemprocent.

Det genomsnittliga priset för ett småhus i lan-det var nästan 2,2 miljoner kronor under fjärde kvartalet 2013. I storstadsregionerna spänner det genomsnittliga priset från nästan 2,8 miljoner kronor i Stor-Malmö till nästan fyra miljoner i Stor-Stockholm.Källa: Statistiska centralbyrån

Stigande småhuspriser


Aktuell LitteraturBöckerna kan beställas via Mina sidor/Medlemssidor på www.srfkonsult.se under litteratur. Inloggning krävs.

Redovisa rätt 2014Nancy Holmström, 549 kr Bland nyheterna märks framför allt all informa-tion kring att mindre aktiebolag och ekonomis-ka föreningar från och med 2014 ska tillämpa antingen Bokföringsnämndens regelverk K2, eller K3. Nu finns anvisningar för samtliga fyra K-regelverk och dessa har fått egna kantrubriker.

Rätt moms 2014 Anna Sandberg Nilsson, 549 kr Innehåller alla nya regler som införs från 2014 och sådana förändringar från 2015 som är kända och måste förberedas redan under 2014. Boken innehåller alltid uppdaterade skattesatser inom EU, nya skrivelser från Skatteverket och viktiga rättsfall från såväl svenska domstolar som EU-domstolen.

Skatte- och deklarationshandboken 2014 623 krPraktisk uppslagsbok för ekonomiansvariga, fö-retagare, skattekonsulter och revisorer. Utmärkt hjälpmedel vid såväl deklarationsarbetet som i det dagliga arbetet med löpande skattefrågor. Allt samlat i en bok.

Skattelagstiftning 14:1 428 krI Skattelagstiftning 2013:2 ingår förutom alla väsentliga lagar på skatteområdet även lagar med EU-anknytning såsom fusionsdirektivet, moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydi-rektivet och sparandedirektivet samt utdrag ur EUF-fördraget liksom OECD:s modellavtal.

–Förslagen innebär ett starkare skydd förkonsumenterna. Det ökar genomlysningen av snabblåneföretagen och bidrar till att minska de problem vi ser med att en del ibland drar på sig alltför stora skulder genom att använda sig av så kallade snabblån, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Enligt regeringens förslag ska företag som läm-nar och förmedlar konsumentkrediter, särskilt snabblån, söka tillstånd för sin verksamhet hos Finansinspektionen och därmed ställas under myndighetens tillsyn.

Med dessa förändringar får snabblåneföreta-gen regler som blir liknande de som gäller för andra finansiella företag. Det innebär att:

• företagenmåstebedrivaverksamhetenpåettsunt sätt,

• företagenmåstelevaupptilltydligakravpåinformation och dokumentation,

• Finansinspektionenkanlämplighetsprövabådepersoner i företagens ledning och större ägare,

• Finansinspektionenkaningripaochbeslutaom sanktioner mot de företag som inte följer lagen.

Finansinspektionens nya uppdrag komplet-terar Konsumentverkets arbete, vars tillsyn över kreditprövningen enligt konsumentkreditlagen förblir oförändrad.Källa: Finansdepartementet

Regeringen vill reglera snabblåneföretagenRegeringen föreslår att snabblåneföretag ska behöva tillstånd och lyda under Finansinspektionens tillsyn på liknande sätt som andra finansiella företag. Förslaget lämnas i en remiss till Lagrådet den 24e januari.

Mellan oktober och november ökade konsum-tionen, i säsongrensade värden, med 0,5 procent. För perioden september-november var ökningen 0,5 procent, säsongrensat, jämfört med perioden juni-augusti. Hushållskonsumtionen ökade med 2,8 procent under november 2013 jämfört med samma månad förra året.

Från och med 2013 producerar SCB ny må-nadsstatistik över hushållens konsumtionsutgif-ter. Statistiken är en viktig konjunkturindikator eftersom hushållskonsumtionen står för cirka 47 procent av den totala bruttonationalprodukten (BNP). Statistiken ska ses som experimentell.

Hushållskonsumtionen ökade i novemberHushållskonsumtionen ökade med 2,8 procent

under november 2013 jämfört med november föregående år, i kalenderkorrigerade tal. Den grupp med starkast utveckling var övriga varor och tjänster, där ökningen var 13,7 procent. För perioden september till november 2013 jämfört med samma period föregående år ökade konsumtionsvolymen med 2,1 procent. Priserna, enligt konsumtionsdeflatorn, ökade med 0,2 procent i november 2013 jämfört med november föregående år.Källa: Statistiska centralbyrån


SRFs medlemsindex (NMI) hamnar i årets mät-ning på 7,63 på en 10-gradig skala. Den siffran visar hur nöjda våra medlemmar är med SRF.

–Viharinteriktigtnåttupptillmåletiårmen vi är på god väg, säger marknadschef Petra Lagnehag Zars. Vi har som mål att nå minst 8 i betyg. Jämfört med föregående mätning har vi höjt betyget med 0,15. Efter årets mätning kan vi också se vilka detaljer i medlemskapet vi kan finslipa för att leverera ännu mer medlemsnytta. Vi tar till oss av de synpunkter som inkommit i enkäten och kommer under året att arbeta med förbättringar inom de områden där vi inte rik-tigt nått upp till den höga nivå vi önskar vara på.

Medlemskapet viktigtNMI mäts utifrån betygsättningen som visar på hur nöjd medlemmarna är med sitt medlemskap, om de kan tänka sig att rekommendera organi-sationen till andra och om de kommer att vara

kvar som medlemmar. Betyget för medlemska-pet rent allmänt blev 7,06. På frågan om man är beredd att rekommendera SRF till andra är

Vi närmar oss målet!Resultatet från SRFs senaste medlemsenkät som mäter hur nöjda våra medlemmar är med oss som organisation har nu sammanställts. Överlag är våra medlemmar nöjda med sitt medlemskap hos oss men på vissa punkter kan vi absolut öka servicegraden för att leverera medlemsnytta på bästa möjliga sätt.TEXT: TINA SjöSTRöM

betyget något högre, 7,55. Följdfrågan om man kommer att fortsätta vara medlem gav betyget 8,29. Ytterst få har således för avsikt att lämna organisationen.

–Idetfritextsvarsomärkopplattillfråganomman ämnar fortsätta vara medlem är det flera av de som lämnat låga poäng som nämner att de av-slutar sitt medlemskap på grund av att de lämnar yrket, inte för att de är missnöjda, berättar Petra Lagnehag Zars. Det känns viktigt för oss att veta.

De områden som framkom i enkäten som de viktigaste för SRF att fortsätta utveckla är

bevakning av branschens frågor inom Sverige, att bevaka och påverka utbudet av relevant fortbildning för medlemmarna samt marknads-

påverkan mot banker, myndigheter och andra organisationer. Det som ansågs vara minst viktigt var bevakning av branschens frågor internationell. Det är också trevligt att läsa de fritextsvar som bekräftar att vi gör ett bra arbete. Det behövs det med, även om enkäten syftar till att hitta förbättringspotentialer.

Bokslutsrapporten en viktig nyckelI enkäten kan vi se några områden där våra med-lemmar har synpunkter. Bland annat gäller det Reko och Bokslutsrapporten, att auktorisationen har blivit för byråkratisk med all dokumentation som krävs.

–Ienkätenhardet framkommitattvåramedlemmar tycker det är av stor vikt att vi be-vakar branschens frågor och att vi marknadsför yrkesrollen mot banker och myndigheter, säger SRFs förbundsdirektör Fredrik Dahlberg. Där håller jag fullständigt med. Vi har jobbat hårt med marknadsaktiviteter mot just banker och nyckeln där är faktiskt Bokslutsrapporten. Det är ett verktyg som banken nu signalerar att de efterfrågar. Här måste alla Auktoriserade Re-dovisningskonsulter hjälpa till, vara delaktiga och använda de verktyg som banken förstår är ett fantastiskt kvitto på kundföretagets aktuella ekonomi. Detta tillsammans med den samver-kan med Skatteverket vi arbetat fram skulle jag vilja påstå är de viktigaste händelserna för yrkesgruppen Auktoriserad Redovisningskon-sult de senaste åren.

Förväntas hög kvalitetAvgifter på medlemskap och utbildningar är det också en del som har synpunkter på. Framför allt är det de små byråerna, de med inga eller bara någon enstaka anställd, som efterfrågar en annan prisbild.

I enkäten har det framkommit att våra medlemmar tycker det är av stor vikt att vi bevakar branschens frågor och att vi marknadsför yrkesrollen mot banker och myndigheter.

Efter årets mätning kan vi också se vilka detaljer i medlemskapet vi kan finslipa för att leverera ännu mer medlemsnytta.

Svar förmedlas av SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun.Mejl: [email protected] Märk svaret ”Stockholm med omnejd”

Mindre auktoriserad redovisningsbyrå i Stockholms innerstad, med 4 anställda, letar efter annan redovisningsbyrå att köpa. Vi är intresserade av byråer i stor-leksordningen 1-4 anställda. Vi söker dig som antingen vill gå i pension eller av annan anledning vill förändra ditt engagemang och därmed vill sälja din byrå.

Redovisningsbyrå köpes – i Stockholm med omnejd


–Vårakunderförväntarsigenhögnivåpåutbildning och tittar vi på vad vi erbjuder så har vi rätt prisbild jämfört med våra konkurrenter, säger Fredrik Lantz, VD för SRFs utbildningsbo-lag. Vi är till och med något billigare än jämför-bara alternativ. Vi satsar på lättillgängliga lokaler, lärare av hög kvalitet och bra dokumentation. Naturligtvis förstår vi att en del ändå uppfattar priset som för högt, därför har vi den gångna säsongen genomfört ett flertal högaktuella kurser i våra kretsars regi till mycket rimliga priser.

–Våraöppnakurserskaplanerasochbokas,lärare ska anlitas, kursdokumentation tas fram innan vi ens vet om kursen fylls eller inte, fortsät-ter Fredrik Lantz. Det kostar. De gånger vi tjänar pengar på våra kurser är det inte kopplat till ett högt pris utan att kursen är populär och att många bokar den. För tillgänglighetens skull ordnar vi kurser på mindre orter ute i landet där deltagar-antalet ofta är allt för lågt. De kurserna gör vi ingen vinst på, men vi ser det som medlemsnytta.

–Däremotoffererarvimerängärnaföre-tagsutbildningar där medlemmarna håller med lokal och vi kommer ut med lärare, säger Fredrik Lantz. Samla ihop ett gäng så kommer vi med en utbildning!

Frågeservice via e-postSRF erbjuder frågeservice där våra sakkunniga inom olika områden svarar på medlemmarnas frågor via e-post. Ett flertal av våra medlem-mar efterfrågar att det även ska gå att få svar via telefon.

–Attvivaltattenbarterbjudafrågeserviceskriftligt via webben har så klart sina skäl, säger Fredrik Dahlberg. Vår avdelning med sakkun-niga är inte så stor, vi har en expert inom varje område. Av kostnadsskäl har vi inte möjlighet att utöka denna del i vår verksamhet. Därför finns det heller ingen tid att ha telefonjour vissa tider varje dag. Dessutom är ett skrivet svar betydligt mer säkerställt och går att spara för framtida behov.

Vi tackar alla som tagit sig tid att besvara årets enkät. Vi tar till oss av era synpunkter och jobbar vidare mot att vara landets bästa med-lemsorganisation!

Skulle du rekommendera andra att bli medlemmar?

Hur nöjd är du allmänt med ditt medlemskap?

350

300

250

200

150

100

50

01 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 = mycket missnöjd och 10 = mycket nöjd • Medelvärde 7,06

Kommer du fortsätta att vara medlem i SRF?

600

500

400

300

200

100

01 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 = Absolut inte och 10 = Absolut • Medelvärde 8,29

300

250

200

150

100

50

01 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 = Absolut inte och 10 = Absolut • Medelvärde 7,55


Digital examenRunt 200 lönekonsulter har validerats i ansök-ningsprocessen och fått sin ansökan godkänd av SRF Lön Auktorisationsråd.

SRF kommer för de som ska genomgå aukto-risation inom lön att använda sig av en digital examen. Den digitala examen består av tre delar;

snabbvalsfrågor (ett eller flera korrekta svarsal-ternativ), kortsvarsfrågor med beräkningar samt en del som består av utredande och analyserande frågor. Frågorna kommer slumpvis utvalda ur en stor frågedatabas och detta gör att varje person får ett unikt urval av frågor, i olika ordningsföljd.

Frågorna motsvarar de områden som de sö-kande har fått styrkt kompetens för under vali-

deringen. Varje ansökan har bedömts individuellt och minst två referenspersoner har kontaktats och fått svara på frågor kring den sökandes lönekompetens.

Den digitala examen är tillgänglig under en examensperiod och frågorna ska besvaras inom utsatt tid. Varje frågedel kan göras vid eget valt

tillfälle, vilket gör att den som gör examenspro-vet själv kan välja när och vid vilken tidpunkt det passar. SRF kommer även att utföra stick-provskontroller på de som utför examen.

Auktorisationsseminarium Det är ett historiskt tillfälle när denna duktiga kår får den sedan länge efterlängtade bekräftel-

På gång inom SRF Lön

sen på sin yrkesroll och den eftertraktade titeln Auktoriserad Lönekonsult.

Under auktorisationsseminariet får deltagarna en genomgång av SRF Löns bakgrund och orga-nisation, vad medlemskap innebär och medför, och SRFs framtida planer. SRF bedriver många arbetsgrupper för att främja löneprocesser och standards, ett arbete som även inkluderar de Auktoriserade Lönekonsulterna.

Kompetensnivån på de som nu blir auktori-serade är mycket hög. Det är en erfaren grupp som utgör denna nya medlemskår inom SRF. Genomsnittsåldernär43,03årochantaletyrkes-verksamma år inom löneområdet är i snitt 14,57 år. De flesta som har ansökt är kvinnor och finns i storstadsregionerna.

Efter genomgånget auktorisationssemina-rium utdelas certifikat och därefter inbjuds till mingel. TEXT: ZENNIE SjöLuNd, BRANSChANSvARIG LöN, SRF

Vi hjälper dig att göra rätt direktMed Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du skapa och ombilda lager-bolag, skapa privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Du slipper pappers hantering och det blir rätt från början. Dessutom blir handläggningstiden upp till en vecka kortare än när du gör ärendena på traditionellt sätt.– Tjänsten har fördelar för både större byråer och enskilda ombud. Verksamheten blir effektivare, det går snabbare och blir dessutom billigare.

Camilla Kruse Produktansvarig Företagsärenden för ombud www.bolagsverket.se/ffo

SRF kommer för de som ska genomgå auktorisation inom lön att använda sig av en digital examen.


Gör plats i din kalender för ett besök i Kista 23-25 september. Årets Kongressdagar planeras för fullt, i ett nytt format. Mer information kommer!

Rekos”ska-krav”ärdeobligatoriskakravsomutgör grunden för Reko och som redovisnings-konsulten alltid måste följa. De anger hur en redovisningskonsult ska förhålla sig i olika situa-tioner och utforma sitt arbete, för god yrkessed för redovisningstjänster.

Dessa”ska-krav”återkommerlöpandeideolika avsnitten i Reko, som en röd tråd.

Standarden innehåller följande ska-krav: 1. Redovisningsverksamhetens organisation Redovisningsverksamheten ska vara ändamålsen-ligt organiserad för att kunna bedrivas effektivt.

Här fokuseras det på att uppdragen ska utföras med hög kvalitet, med personal som har rätt kompetens och som vidareutbildas, med kva-litetssäkrade processer för det löpande arbetet och kvalitetssäkring i det enskilda uppdraget. Skriftliga rutiner och riktlinjer ska finnas i verk-samheten, omfattningen och utformningen av dessa beror på verksamhetens storlek.

2. Antagande, omprövning och avslut avuppdrag Vid antagandet av ett nytt uppdrag ska bedöm-ningen göras av om rätt kompetens och tillgäng-liga resurser finns som möter uppdragsgivarens behov. För pågående uppdrag ska omprövning ske löpande. Vid avslut av uppdrag ska uppsäg-ning av uppdrag alltid bekräftas skriftligt.

3. Uppdragsavtal Uppdragsavtalet ska vara skriftligt och bekräftas skriftligen av båda parter. Val av uppdragsav-talets utformning är beroende av uppdragets omfattning. Bland SRFs dokumentmallar finns exempel på olika uppdragsavtal tillgängliga för alla SRFs medlemmar.

4. Parternas ansvar Fördelningen av arbetsuppgifter och parternas ansvar är definierade i uppdragsavtalet. Det är alltid uppdragsgivaren som har det formella ansvaret för företagets redovisning, även om

redovisningskonsulten har ansvaret att utföra del av arbetet enligt uppdragsavtalet. Redo-visningskonsulten har även ett ansvar att vara proaktiv och ta initiativ i sin kommunikation med uppdragsgivaren.

5. Planering av arbetet Ett viktigt moment är planering av arbetet, som ska vara skriftlig. För att på bästa sätt kunna planera måste man samråda och diskutera med sin uppdragsgivare. Dels ska planering av upp-draget göras i redovisningsverksamheten gäl-lande bemanning, kompetensbehov, tidsåtgång och leveransplaner, dels ska planering göras i det enskilda uppdraget, gällande områden som kräver särskild uppmärksamhet samt utförande, för att uppdragsgivaren ska kunna erhålla den information som behövs.

6. Förståelse av uppdragsgivarens verksamhet För att utförandet av uppdraget ska göras med hög kvalitet ska redovisningskonsulten ha kun-skap om och förstå uppdragsgivarens verksamhet. Detta är en förutsättning för att redovisningskon-sulten ska kunna identifiera, förstå och hantera de händelser, transaktioner och förhållanden som kan ha en väsentlig påverkan på uppdragsgivarens redovisning.

7. Utförande Som redovisningskonsult har du ansvaret att följa gällande lagar och regler, samt god redo-visningssed. Du har även ansvaret att följa SRFs yrkesetiska regler och Reko.

8. Dokumentation Du ska som redovisningskonsult dokumentera ditt arbete. Dokumentationen ska innehålla vä-sentlig information om, uppdragets antagande, överenskommelser om uppdragets utförande och hur uppdraget har utförts.

Uppdraget ska ständigt hållas i överlämnings-bart skick, så att någon annan redovisningskon-

sult (utomstående eller medarbetare) med rimlig tidsinsats kan överta uppdraget. Det underlättar dessutom den egna tidsinsatsen då man ska åter-uppta det löpande arbetet i uppdraget.

9. Rapportering Rapporteringen till uppdragsgivaren ska planeras så att rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt. Att informationen i rapporterna blir rätt regleras vid planeringen av uppdraget, mot-tagare och tidpunkt för rapportering bör anges i uppdragsavtalet.

Samtliga rapporter ska vara rimlighetsbedömda och skriftligt kommenteras när de levereras.

10. Tystnadsplikt Redovisningskonsulten har tystnadsplikt mot utomstående. Undantag från tystnadsplikten gäller enbart om avtal, lagstiftning eller myn-dighetsbeslut medför rätt till sådan information, samt för sådana situationer som följer av redo-visningskonsultens professionella skyldigheter, till exempel kvalitetskontrollen.

Vid förfrågningar från myndigheter ska all-tid ett beslut efterfrågas och sparas som egen dokumentation.

SammanfattningOvanstående ska-krav är förtydligade i och med införandet av Reko, samt krav på att Auktori-serad Redovisningskonsult och medarbetare i dennes uppdrag ska följa dem. Ska-kraven kan tyckas medföra en stor och tidskrävande arbetsinsats. Min uppfattning är dock att de flesta redovisningskonsulter redan innan Rekos införande uppfyllde dessa ska-krav och hade rutiner, för hur är det annars möjligt att sköta en redovisningsverksamhet?

Reko ska-kravunder 2014 presenteras en ny artikelserie i tidningen som på ett enkelt sätt beskriver Svensk standard för redovisningstjänster, Reko 2014. Serien startar här med en övergripande genomgång av Rekos ska-krav.TEXT: hELEN BäCKqvIST, REKOANSvARIG

Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo

www.blinfo.seScanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om vår molnlösning.

Läs mer om BLA i molnet!

BL Administration – programmet med de nöjdaste användarna – nu även i molnet!

2) Åtkomst till molnföretag överalltRedovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjlig-heten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute hos kund.

1) Redovisningsbyrå – KlientRedovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid, dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare BL Administration medan kunden hyr de program delar han eller hon ska arbeta med, t ex BL Fakturering.

Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund. Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt – ingen export eller import av fi ler behövs.

Åtkomst till molnföretag överallt

Jobba fl era samtidigt

Arbeta i molnet eller lokalt

Koppling redovisningsbyrå – klient

Säker datalagring

Automatisk säkerhetskopiering

Nöjdaste användarna 4 år i rad!Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är program-användarna som har tyckt till i enkäten. Programet har de nöjdaste användarna på samtliga punkter: funktion, användar-vänlighet och programsupport. Du kan också bli en av våra nöjda kunder!

Vill du veta mer om att använda BL Administration i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00 eller [email protected].

Jobba var du vill och när du vill!

Flexibilitet för dig och dina klienter


NyhET!

BAS-boken – nu som två böcker med K2/K3

Svensk Redovisning – Löpande bokföringSvensk Redovisning – Bokslutsboken

SRFs auktoriserade medlemmar och serviceabonnenter beställer böckerna till förmånligt medlemspris via SRF!

Läs mer och beställ på srfkonsult.se/produkter

Riksdagen har fattat beslut om en ändring i skat-teförfarandelagen som innebär att de företag som omsätter högst en miljon kronor kan redovisa och betala moms för helt år i samband med att inkomstdeklarationen lämnas in. Reglerna gäller från 1 januari 2014 och baseras på ett undantag i EUs momsdirektiv. Beslutet gäller dock inte för företag som har handel med andra EU-länder, eftersom man här måste samordna redovis-ningen mellan länderna. För dessa företag gäller att momsen ska redovisas senast den 26e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Samma datum gäller även för handelsbolag och representanter för enkla bolag som inte heller omfattas av lagändringen.

EU-kommissionenEU-kommissionen har dock presenterat ett förslag till ändring av EUs momsdirektiv som innebär att en standardiserad momsdeklaration ska införas i samtliga EU-länder. Samtidigt fö-reslås att det undantag som Sverige tillämpade för att tillåta att årsmoms redovisas i samband med inkomstdeklarationen ska tas bort. Motive-

ringen är att man vill standardisera deklarations-förfarandet genom en process utan undantag. Målsättningen är att medlemsstaterna senast den sista december 2016 ska ha satt ikraft de lagar som är nödvändiga för att följa direktivet. Det bör innebära att en eventuell regelföränd-ring kommer att omfatta räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare.

SRFs remissvarSRF har lämnat synpunkter på EU-kommisso-nens förslag som innebär att SRF är positiv till att en standardiserad momsdeklaration införs. Men ett undantag måste införas när det gäller inlämningstidpunkt för de mindre företagen som inte handlar med andra EU-länder. På så sätt minskar den administrativa bördan för dessa företag i linje med EUs övergripande målsätt-ningar. En uppfattning som delas av regeringen. I en promemoria skriver regeringen att den slår vakt om styrkan i den svenska modellen för hantering av momsdeklarationen och de tid-punkter för avlämnande av momsdeklarationer som gäller i Sverige.

SRF kommer att bevaka frågan aktivt och deltar som remissinstans inför eventuella för-slag om lagändringar. Vi återkommer när något händer i ärendet framöver.

Jonas SjulgårdSakkunnig skatt


jonas Sjulgård


p r o f i l e n

Stefan PärlhemBor: Stockholm

Familj: Sambo, bonusbarn och två vuxna barn

Fritidsintressen: Reser gärna till speciella platser, jag gillar aktiva semesterresor. Har ett stort motorintresse.

Senast lästa bok: Sanningen om Pinocchios näsa av Leif GW Persson

Mest stolt över: Att mina söner börjat sina vuxen-liv på ett bra sätt. I det lilla är jag stolt över att jag precis lärt mig dreja.

Oanad talang: jag är ganska duktig på att meka med motorer.


Stefan Pärlhem är personen som klargör att den gamla nidbilden av revisorn som tråkig verkli-gen inte stämmer. Han visar sig istället vara av det lite mer äventyrliga slaget. Bland annat har han kört sträckan Paris-Dakar (världens tuffaste ökenrally), är utbildad klätterinstruktör och står, vid intervjutillfället, inför en resa till Kam-bodja med djungeltrekking på programmet.

–Attjaghamnadeirevisionsbranschenfrånbörjan beror på att jag både har en fallenhet och ett intresse för siffror, säger han. Att arbeta som revisor eller redovisningskonsult handlar abso-lut inte bara om att bolla med siffror fram och tillbaka. Yrkena innehåller mycket annat, som kundkontakter och rådgivning, vilket kräver en stor social kompetens för att lyckas. På fritiden gör jag gärna helt andra saker, som i motsats till yrket låter lite mer spännande. Det kräver en helt

annan typ av koncentration och har på mig en meditativ inverkan.

Vad har du för bakgrund yrkesmässigt?–Jagärauktoriseradrevisorochbörjademinbana hos LR Revision en gång i tiden. Då job-bade jag mycket med Föreningsbanken och Länsförsäkringar.SengickjagvidaretillÖhr-lings, nuvarande PwC, där kunderna bestod av både större som mindre ägarledda företag. Efter det jobbade jag en period som utredare av eko-brott hos länskrim i Stockholm. Och de senaste 15 åren har jag varit på Justitiedepartementet med ansvar för framförallt redovisningsfrågor. Jag har jobbat en hel del med förhandlingar kring EUs bolagsrättsliga direktiv som reglerar års- och koncernredovisning samt införandet av IFRS. Under senare tid har jag ansvarat för

förhandlingar om nya regler om hållbarhetsre-dovisning inom EU och om finansiering av ett antal internationella organisationer på redo-visnings- och revisionsområdet. Parallellt med det löper arbetet med att genomföra det nya redovisningsdirektivet i svensk rätt.

Varför fick just du uppdraget som ny chef hos Bokföringsnämnden, BFN?–GenomårenharjaghaftmycketkontaktmedBokföringsnämnden. Bland annat eftersom jag varit ansvarig för redovisningslagstiftningen som har en direkt koppling till utvecklingen av god redovisningssed, som ju BFN jobbar med. Förra året inledde vi en dialog som mynnade ut i att jag och nämnden var intresserade av att jag skulleefterträdaGunvorPautschsomkanslichef.

under februari tillträdde Stefan Pärlhem som kanslichef för Bokföringsnämnden. Med en bakgrund som auktoriserad revisor och som ansvarig för redovisningsrätten vid justitiedepartementet är han lite av en drömvärvning. Som klippt och skuren för uppdraget.TEXT: TINA SjöSTRöM FOTO: MATS åSMAN

fortsättning på nästa sida

Stefan Pärlhem

Mot nya utmaningar


–Bokföringsnämndenharpåsenareårbe-drivit ett arbete som innebär en stor förändring när det gäller redovisningsnormgivningen för företag. Det ska bli både spännande och intres-sant att fortsätta det viktiga arbetet.

Finns det likheter mellan ditt gamla jobb och detta nya uppdrag?–Sakområdetärimångtochmycketdetsamma.På Justitiedepartementet har mitt uppdrag varit att skriva regler som fungerar i praktiken och beaktar olika intressenters behov. Detsamma gäller Bokföringsnämndens uppdrag. Norm-givningen måste vara praktisk, ändamålsenlig och balansera olika intressen mot varandra. Den

största skillnaden blir att BFNs arbete ligger mycket närmare den praktiska tillämpningen än arbetet på Justitiedepartementet.

Fler skillnader?–Enstorskillnadrentpraktisktärantaletmed-arbetare. På Justitiedepartementen är det några hundra personer, på Bokföringsnämnden runt 10. Jag kommer att uppskatta att jobba med människor med samma intresseområde och bakgrund som jag själv.

Finns det någon speciell fråga du brinner för?–Jagharintetänktkastamigövernågotspecielltutan inledningsvis sätta mig in i verksamheten.

Det jag ser som det viktigaste är att slutföra det somnämndenochGunvorPautschinitierat.Det betyder först och främst att föra de sista bitarna i K-projektet i hamn. K-projekten är en stor förändring i sättet att se på normgivningen för redovisning. Här har man investerat både engagemang och resurser så det är mycket viktigt att det slutförs på ett bra sätt.

Hur tror du det blir att ersätta en så färg-stark profil som Gunvor Pautsch?–Detblirnaturligtvissvårt,Gunvorharenlångerfarenhet av arbetet här. Det blir en utmaning för mig att matcha hennes kompetens. Jag kom-mer inte att jobba precis på samma sätt som hon gjort, jag tror dessutom att det kan vara bra för en organisation när det kommer en person som gör saker lite annorlunda. Jag känner mig trygg inom kompetensområdet och det ska bli fantastisktkulatttaöverdärGunvorslutat.

Vad tror du blir din största utmaning?–Närmastblirdetattutvärderaochanalyseradeerfarenheter vi gör när K-regelverken nu börjar tillämpas på allvar. Att få ett grepp över vilka åt-gärder vi kommer att behöva göra i regelverken. Vi kommer att samla på oss erfarenheter och på sikt ta ställning till om det är något vi behöver förändra. Ett frågetecken som redan lyfts fram är principer för avskrivning av fastigheter i bostadsrätter. Här finns det variationer i hur reglerna ska tolkas och vad standarden innebär. Utvärderingen av K-regelverken kommer helt klart att ta en hel del resurser i anspråk. Jag räknar också med att nämnden kommer att ha ett större engagemang och samarbete med regeringskansliet i redovisningsfrågor, inte minst när det gäller att påverka utformningen av kommande lagstiftning i Sverige och inom EU. På Bokföringsnämndens kansli finns mycket kompetenta medarbetare som det ska bli väldigt intressant att få börja jobba tillsammans med.

På Bokföringsnämndens kansli finns mycket kompetenta medarbetare som det ska bli väldigt intressant att få börja jobba tillsammans med.

nj.se/svenskredovisning

För att möta ett förändrat behov har vi gjort två handböcker: • Bokföringsboken – konteringsinstruktioner för löpande

redovisning och ett viktigt komplement till BAS-kontoplanen.• Bokslutsboken – för bokslut enligt Bokföringsnämndens

K2- och K3-regler. Förklarar och kommenterar.

Två unika delar som kompletterar varandra!

REDOVISNINGSHANDBOKEN HAR BLIVIT TVÅ


Statistiska Centralbyrån (SCB) använder SSYK, Standard för svensk yrkesklassificering, för att möjliggöra en yrkesindelning som återspeglar dagens yrkesstruktur och som gör det möjligt att belysa förändringar av arbetsmarknaden. An-vändningsområdena är flera, den används i den officiella statistiken till exempel i SCBs löpande arbetskraftsundersökningar, i yrkesregistret och i mindre undersökningar. Den nyttjas även för klassificering av de anställda inom företag och organisationer. Den svenska indelningen ska uppfylla kraven på internationell rapportering och gör det möjligt att jämföra statistik länder emellan. SCB och Arbetsförmedlingen har utarbetat en ny standard för yrkesklassificering, kallad SSYK 2012 som används från januari 2014. Den bygger på den internationella yr-kesklassifikationen ISCO-08. SSYK 2012 är en uppdatering av SSYK 96, som den också ska ersätta. Publiceringen av Lönestrukturstatistiken, utifrån SSYK 2012 sker år 2015, yrkesregistret publicerar uppgifter utifrån SSYK 2012, år 2016.

Var finns lön i dagens statistik?Tidigare har yrkesrollerna kring lön bland annat benämnts administratör löner, avlöningskas-sör, avlöningskontorist, avlöningsuträknare, löneadministratör, löneassistent, löneförrättare, lönehandläggare, lönekontorist och summerats i gruppen 412. 412 motsvarar Bokförings- och redovisningsassistenter vilka har definierade arbetsuppgifter som att registrera, sammanställa och bearbeta data om penningflöden; kontrol-lera fakturor, beräkna ackord, löner, skatter med mera, sköta och bokföra in- och utbetalningar, informera anställda om löner, semester och till-lämpning av avtal, sammanställa lönestatistik och underlag för lönerevision. Det fanns i den tidi-gare strukturen även löneingenjörer. De ingick i gruppen Redovisningsekonomer, administrativa assistenter med flera som enligt beskrivning utför olika assisterande administrativa uppgifter; sam-manställer underlag för sammanträden och för protokoll, upprättar förteckning över dödsbos tillgångar och skulder, sammanställer rapporter, analyserar och redovisar företags eller myndighets ekonomiska resultat. Dessa beskrivningar spän-

ner över flera yrkesuppgifter, och hur många av de 52 100 personer som 2011 innefattades i kategorin 412 som jobbar med lön finns det ingen statistik på.

Vad blir titeln?Nu kommer det en unik kod för löne- och personalområdet. I det ursprungliga förslaget för den nya SSYK som SCB och Arbetsförmed-lingen har utarbetat titulerades rollen Löne-och personalassistenter. Beskrivningen av rollen var ”Sköterpersonalregisterochpersonalstatistik.Sammanställer lönestatistik och underlag för lönerevision. Beräknar ackord, registrerar och betalar ut löner, samt tolkar och tillämpar avtal. Informerar anställda om till exempel löner och semester. Handhar övertidsrapporter. Hanterar löpande pensions-och försäkringsärenden samt sköterredovisningtillskattemyndigheten”.Närdetta kom SRF tillkänna (dåvarande Lönefören-ingen) kontaktades SCB. Vår uppfattning om rollen var snarare att detta var en administratörs-

roll än en assistentroll. SCB tog både emot och ändrade till förslaget 4112 Löne- och personal-administratörer.Ävenbeskrivningenavrollenutveckladestill”Utförlöneberedningsrutineroch löpande lönearbete. Hanterar anställnings-former och tillämpning av arbetsrätt och avtal i löneberedning, löneformer och lönedelar. Sam-manställer underlag för statistik, pensions- och försäkringsärenden.”DettaärettexempelpåhurSRF verkar för löneområdet, SCB ändrade titeln från assistent till administratör och vi påverkade även beskrivningen av arbetsuppgifterna.

Vad medför detta?Inom andra verksamhetsområden har kartlägg-ning av arbetsuppgifter medfört insikten i att de anställda utfört mer kvalificerade uppgifter än den generella uppfattningen var att de gjorde. Ett exempel var när en kartläggning av assisten-terna inom Piteå kommun visade att ett antal

personer hade så pass avancerade arbetsuppgifter att de i praktiken var handläggare. Den kart-läggningen medförde ett nytt arbetsvärdering-system. Att nu löneadministratör blir ett tydligt yrke gör det lättare att värdera arbetet. Och att besvarafrågan”HurmångagörlöniSverige?”

Mer information om kommande SSYK finns på SCBs hemsida. Där finns även en nyckel mellan SSYK 96 och SSYK 2012.

Yrkesklassificering för löneadministratörerhur många gör lön i Sverige? den frågan kan ställas, men inte så enkelt besvaras. vanligtvis brukar SCBs mätningar kunna utgöra ett bra underlag, men för löneområdet har det inte tidigare funnits någon unik särskillnad gentemot andra administrativa grupper. 2014 införs ett nytt system för kategorisering av yrkes-koder. Bland dessa återfinns för första gången en kod som särskiljer löneyrket. Det tydliggör yrkesrollen.TEXT: ZENNIE SjöLuNd, BRANSChANSvARIG LöN, SRF

Zennie Sjölund

2014 införs ett nytt system för kategorisering av yrkeskoder.

Aktuella kursstarterSpecial Ort Kursdatum

Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Stockholm 27/3 2014

Excel – grundkurs för ekonomer Stockholm 27/2 2014

Likvidation av aktiebolag Göteborg 27/2 2014

Från bra till RIKTIGT BRA – Ledarskap och grupputveckling

Gotlands Tofta 19-23/5 2014

Reko – fördjupning Malmö 25/2 2014

Reko – fördjupning Göteborg 26/2 2014

Reko – fördjupning umeå 14/3 2014

Auktorisation Ort Kursdatum

Företagsekonomi, Steg 1 – 2,5 år Stockholm 21/5 2014 (start)

Beskattningsrätt, Steg 1 – 2,5 år Stockholm 3-4/6 2014 (start)

Externredovisning, Steg 1 – 2,5 år Stockholm 21-5 2014 (start)

Beskattningsrätt, Steg 2 Stockholm 24-26/6 2014 (start)

E-kurser

Vi har även ett utbud av e-kurser. För mer information se www.srfekonomiutbildning.se

För hela vårt kursutbud sesrfekonomiutbildning.se

Redovisning Ort Kursdatum

Bokföring – bokföringens grunder Solna 17-20/3 2014

Redovisning I – löpande redovisning Solna 24-28/3 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Malmö 24-27/3 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Göteborg 7-10/4 2014

Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 22-25/4 2014

Redovisning II – fördjupning, med skatter Stockholm 15-16/4 2014

K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna

Malmö 27/3 2014

K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna

Stockholm 3/4 2014

K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 umeå 21/2 2014

Skatt Ort Kursdatum

Deklaration I Stockholm 18-20/3 2014

Deklaration II Stockholm 26-28/3 2014

jord- och skogsbruksbeskattning – grundkurs Solna 5-6/3 2014

jord- och skogsbruksbeskattning – fortsättning Solna 18-19/3 2014

Dags att deklarera Malmö 4/3 2014

Dags att deklarera Göteborg 5/3 2014

Dags att deklarera Stockholm 13/3 2014

Lön Ort Kursdatum

Lön II – praktisk fortsättningskurs i löne-hantering

Stockholm 27-28/3 2014

Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter Stockholm 28-29/4 2014

Semesterlagen Stockholm 17/3 2014

Kollektivavtal 2 dagar för tjänstemän och arbetare

Stockholm 15-16/5 2014

SRF Ekonomiutbildning • srfekonomiutbildning.se


Yrkesrollen som redovisningskonsult utvecklas snabbt mot att bli en av näringslivets viktigaste rådgivare. Detta är även naturligt mot bakgrund av den kompetens och erfarenhet som finns hos en Auktoriserad Redovisningskonsult, och den nära kundkontakt som är en del av yrkesutöv-ningen.ÄvenRekohardefinieratdettagenomkonceptet”proaktiv”,vilketbetyderattvaratillgagn och nytta för uppdragsgivarens verksamhet.

Rådgivning kan ta många former, allt från enkla tips för den löpande verksamheten till mera komplicerade förändringar av inriktning, bolagsstruktur eller finansiella konstruktioner. Flera av de senare kan behöva medverkan av spe-cialister och kräva stora resurser att genomföra. Det finns dock många områden i den löpande verksamheten som kan förbättras för att skapa ökad lönsamhet och likviditet från de befintliga affärerna. Därför ska vi i en serie artiklar beskriva olika områden för löpande rådgivning som kan förekomma i redovisningskonsultens arbete.

En viktig utgångspunkt är alltid att ha grund-läggande kunskaper om verksamheten. Utan en sådan förståelse kan man inte identifiera de områden som kan förbättras, eller på vilket sätt det kan ske. Den som till exempel utgår från en årsredovisning som inte är representativ för hur säsonger i verksamheten påverkar kapitalbeho-vet kan lätt dra felaktiga slutsatser.

En mycket viktig del av rådgivningen är dia-logenmeduppdragsgivaren.Genomentydligdialog och en tät kontakt får båda parter ökade förutsättningar att identifiera och diskutera hur olika problem kan lösas, och hur olika beslut påverkar uppdragsgivarens verksamhet. Det är här viktigt att klargöra rollerna mellan den som är rådgivare och den som är beslutsfat-tare. Redovisningskonsultens roll består i att lämna råd om olika alternativ, men det är alltid uppdragsgivaren som fattar beslutet om vad som faktiskt ska genomföras och därmed blir ansvarig för vad som kommer att ske.

Syftet med artikelserien är att identifiera områden som kan vara tillämpliga på olika uppdragsgivare, men det är alltid upp till din egen bedömning vad ett förslag innebär för det enskilda fallet och hur det ska tillämpas där. Mot denna bakgrund kommer olika förslag att

diskuteras under denna rubrik och vi börjar med en diskussion om checkkreditens limit i detta nummer!

Nivån på checklimitenDe flesta företagen har en checkkredit för att utjämna inkommande och utgående likvidflö-den. Om man till exempel inte har fått in sina kundfordringar, men ändå måste betala sina leverantörer eller skatter så kan checkkrediten användas som en tillfällig finansiering. Det är också detta som är syftet med finansiering via checkkredit och den ska därför inte användas till permanentellerlångfristigfinansiering.Ändåärdet många företag som utnyttjar sin checkkredit som ett långfristigt lån. Men varför skulle det vara ett problem?

Problemet består i att en checkkredit har två kostnader, dels en limitavgift på det takbelopp som får utnyttjas, och dels en dispositionsränta på det utnyttjade saldot. Jämfört med ett van-ligt lån är detta dyrare, eftersom det inte finns någon limitavgift på lånet. Men om man inte minst en gång per år kan nollställa sin check-kredit så innebär det att en del av checkkrediten fungerar som ett vanligt lån, och att man då betalar limitavgift på detta saldo i onödan. Se exemplet nedan:

Företaget i exemplet har en checklimit på fyra mkr som man utnyttjar enligt bilden, med som mest drygt tre mkr under högsäsongen i juni. Men saldot går aldrig under en mkr, så denna del av checkkrediten fungerar som ett vanligt lån. Om limitavgiften är en procent så skulle företaget kunna spara 10 000 kr per år genom att sänka sin checklimit till tre mkr och lägga upp ett vanligt lån på 1 mkr. Ofta är även räntan lägre på ett vanligt lån, så besparingen är sannolikt större.

Företagets redovisningskonsult har en ut-märkt position att följa verksamheten löpande för att bedöma om situationen är som i exem-plet.Genomkunskapomverksamhetenochenaktiv dialog är det möjligt att vara proaktiv och lämna ett råd som spar 10 000 kr för uppdrags-givaren. Om man har 10 procent marginal på sina produkter är det värt lika mycket som en omsättning på 100 000 kr!

Denna typ av löpande rådgivning är en natur-lig del av redovisningskonsultens arbete, och det bygger starka kundrelationer över tiden. Fun-dera därför över om du har sådana kunder som i exemplet, där du kan skapa kundnytta genom att inleda en dialog för att trimma lönsamheten.

Mikael CarlsonBranschansvarig redovisning, SRF

Finansiering via checkkreditR ÅD g i v ar R ÅD

1 500

1 250

1 000

750

500

250

0

-250

-500

-750

-1 000

-1 250

-1 500

-1 750

-2 000

-2 250

-2 500

-2750

-3 000

- 3 250

-3 500

jan Feb Mar Apr Maj jun jul Aug Sep Okt Nov dec

Saldo på checkkrediten per månad

Lånelinjen

Nu rullar vi ut en ny artikelserie i Konsulten med tips och råd för en proaktiv kundkontakt. Via vår webbtidning tidningenkonsulten.se, kan du söka bland artiklar som publiceras under året.


På gång med SRF Ekonomiutbildning

Framtidsyrket redovisningskonsult – en karriärmöjlighet

Att bli Auktoriserad Redovisningskonsult är ett steg mot mer kvalificerade arbetsuppgifter och ett sätt att göra karriär inom redovisningsyrket. Utbildningen som krävs, arbetslivserfarenheten och de årliga aktualitetstimmarna ger dig inte bara kompetens utan är också en kvalitetsstäm-pel mot dina kunder. Titeln är nu så pass känd att kunderna förstår att den gör skillnad, den väger tungt i valet av kvalificerad affärsrådgivare.

Fördjupade kunskaperOm du varit auktoriserad en tid och känner att det är dags att fördjupa kunskaperna ytterligare kan vi rekommendera steg 2 i vårt nya upplägg av auktorisationsutbildningen. Där kan du välja vilket eller vilka ämnen du vill fördjupa dig inom. Flera av kurserna inom steg 2 ger dig en helhetssyn på företagets affärer utifrån ett ledningsperspektiv. Ämnena i Steg 2 är:Beskattningsrätt –specialistutbildningpåhög-skolenivå som avser att utveckla din förmåga att analysera och lösa skatterättsliga problem.Ekonomistyrning–analyseravfinansiellaflö-den, du jobbar praktiskt med styrmodeller och

verktyg som tillämpas på små och medelstora företag.Externredovisning–dulärdigattsjälvständigttillämpa och analysera redovisningens principer och regelverk på olika redovisningsproblem samt argumentera för valda lösningar.Företagsekonomi–gerenhelhetssynpåfö-retagets affärer utifrån ett ledningsperspektiv. Deltagarna ska utveckla färdigheter i att använda ekonomiska modeller och begrepp för att pla-

Redovisningsyrket har på senare år blivit mer eftertraktat. Allt fler ser möjligheter att göra karriär, till viss del tack vare revisionspliktens avskaffande för några år sedan. Redovisningskonsulten har för många företagare blivit den naturliga rådgivaren.TEXT: TINA SjöSTRöM FOTO: LARS dAhLSTRöM

nera och styra ett företags verksamhet mot ökad lönsamhet.

Bli specialistOavsett om du är auktoriserad eller inte så har du möjligheter att specialisera dig inom ett specifikt område. Det kan handla om skatter, juridik eller

ekonomi. Att specialisera sig är ytterligare ett sätt att göra karriär inom redovisningsyrket. Några exempel på spetsutbildningar:Högre skattekurs–aktuellabeskattningsregleroch tillämpningar för samtliga företagsformer. Du höjer avsevärt din kompetens inom strategisk skatterådgivning. Affärsrådgivning för redovisningskonsulter–kursen ger kunskap och verktyg för att skapa en aktiv dialog med ägare och ledning kring hur

Titeln är nu så pass känd att kunderna förstår att den gör skillnad.

lönsamhetochlikviditetkanförbättras.Genomatt öka sina kunskaper och arbeta på ett proaktivt och strukturerat sätt blir du företagets viktigaste rådgivare. Lönsammare byrådrift–attutvecklabyrånsverksamhet och tjänster för lönsamhet och tillväxt.Kassaflödesanalys–måletärattduskakunnaförstå och analyserar företagets likviditet och kassaflöde samt medverka aktivt till att styra företagets kapitalbehov och finansiering.Ägarskifte i praktiken–efterkursenkanduini-tiera och leda den process som leder fram till ett framgångsrikt ägarskifte. Du får insikt i både de civilrättsliga och skatterättsliga reglerna som styr.

Redovisningsyrket är en framtidsbransch. Med nya karriärmöjligheter lockas allt fler att välja redovisning istället för revision. Med rätt kunskaper och ett brinnande intresse kan du nå hur långt som helst.


En kurs som genomförs vid flera tillfällen och påolikaplatserundervårenär”K2-attupprättaårsredovisningenligtK2-reglerna”.Attdetfort-farande finns ett stort behov hos landets redovis-ningskonsulter att lära sig mer i ämnet vittnar de snabbt uppbokade platserna om. Kurstillfället i Malmöijanuarivaringetundantag–lokalenvar fullsatt av djupt koncentrerade deltagare.

Lärare vid kursen var Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom. Både mycket omtyckta och väl insatta i ämnet. En förklaring till det fortsatt stora intresset för, och behovet av, kurser gäl-lande K2 ger Per Lindblom:

–Nunärredovisningskonsulternabörjarar-beta praktiskt med K2 så dyker det upp en och annan fråga som man inte tänkt på tidigare. Nu måste de börja granska vad som faktiskt står i lag och norm mer kritiskt för att kunna upprätta boksluten på rätt sätt. Vi har under våren fått sätta in flera extra kurser, så stor är efterfrågan.

Verkliga exempelKursen är indelad i två avsnitt. Halva dagen fo-kuserar man på bokslutsregler och andra halvan ägnas åt att praktiskt upprätta årsredovisning enligt K2.

–AttupprättaårsredovisningenligtK2äriteorin väldigt enkelt, säger Per Lindblom. Det är bara att följa vad som står i lagen. Det som

Rykande åtgång på platserna vid K-kurserFrån och med 1 januari i år är det som bekant obligatoriskt att redovisa enligt något av K-regelverken. De kurser SRF anordnar när det gäller K-regelverken blir snabbt uppbokade. Nu är det skarpt läge för företagen att välja regelverk och alla i redovisningsbranschen står inför nya utmaningar.TEXT: TINA SjöSTRöM FOTO: KRISTER hANSSON

gör det svårt är att de flesta inte vet vad som står i lagen. När vi går igenom lagtexten är det flera som faktiskt blir lite omskakade.

–Underkursdagenbeskrivervi22olikahändelser, tagna ur verkligheten, fortsätter Per Lindblom. Det är händelser som utlöser någon form av reaktion i den finansiella rapporten.

Deltagarna ska, genom att följa regelverket, klura ut vilka effekter dessa händelser får i K2. Eftersom K2 är regelbaserat finns lösningen i lagtexten och det allmänna rådet.

–Viharmedflitvaltutrelativtsvåraupp-gifter, fortsätter Per. Det är ingen idé att öva på för enkla frågor, det är vi övertygade om att redovisningskonsulterna löser ändå. De flesta som går våra kurser är väldigt erfarna.

Fokus på kundnytta–Vårtmålärattdeltagarnaskahabrabegreppom vad som är obligatoriskt och vad som är

en frivillig upplysning, berättar Per vidare. Vi rekommenderar att redovisningskonsulten verk-ligen ska ta ställning till när det är kundnytta att ta med mer information i årsredovisningen än vad lagen och K2 kräver. Här gäller det att kom-municera med kunden, redogöra för vilka val man har och hur man ska förhålla sig till dem.

K2 är regelbaserat, vilket betyder att man måste läsa på i regelverket för att förstå vad som gäller. Kan man det är processen enkel att följa.

–Viförsökertydliggöraskillnadenpåattproducera en årsredovisning och att upprätta en. Att upprätta en årsredovisning handlar om att vara aktiv i processen och förstå vad man gör. Inte bara tanka in uppgifter i ett program och nöja sig med det som kommer ut. Vi har fått väldigt bra utvärdering efter våra kurser och jag är övertygad om att deltagarna kom-mer att lösa den här uppgiften galant, avslutar Per Lindblom.

under kursdagen beskriver vi 22 olika händelser, tagna ur verkligheten.


Sven-Inge Danielsson

Per Lindblom


Så här tycker några av deltagarna:

Marie Olofsson, Redovisningsbyrån Tranan, Traryd Jag tycker att det var en mycket nyttig kurs. Vi fick inte bara lära oss att något ändrats utan fick också jobba rent praktiskt, vilket gör att jag kan använda mina nya kunskaper direkt. Jag har bland annat gått SRFs Nyhetsdagar tidigare där K-regelverken varit en del av programmet men tyckte det var svårt att ta till mig när det var relativt långt kvar innan jag skulle börja använda mig av det. Nu är det nödvändigt att lära sig det nya och då går det också lättare.

Det som är svårast med nytt regelverk är att de gamla kunskaperna ställs på ända, man måste börja tänka på ett annat sätt. K2 ska ju innebära förenklingar men att lära nytt är inte alltid enkelt. Med tiden blir det så klart bättre, när man lärt sig och förstår förenklingsprinciperna.

I samband med årets bokslut, som i de flesta fall upprättas enligt gamla regler, kommer vi att fundera på effekterna framöver när vi går över till K2 så att vi är väl förberedda och kan upplysa kunderna om vad som kommer. Att ta sig an förändringar tycker jag ändå är bra, det är ett sätt att utvecklas i sitt yrke.

Håkan Berggren, Redovisningsbyrån Håkan Berggren, Växjö–Dethärvarenmycketbrakursochuppläggetmed grupparbeten fungerade över förväntan. Vi fick bra stöd av kursledarna. Jag har upplevt kurserna i SRFs regi väldigt givande från första stund. Att jag nu valde att gå en kurs i att upp-rätta årsredovisningar i K2 beror ju på att de är synnerligen aktuellt. De kunder som har bokslut 30 april ska ju in i det här nya regelverket. Jag

har börjat anpassa boksluten enligt K2, det gäller mina kunder som har bokslut sista augusti och sista december. Allt eftersom få man börja tänka om och plocka in vissa detaljer. Precis som när årsredovisningslagen kom så tror jag att det tar några år innan allt har fallit på plats när det gäller K2. Hittills har jag inte fått någon reaktion från mina kunder. I stor sett alla kommer att passa inom ramen för K2 så det är också det regelver-ket jag kommer att hålla mig till i första hand.

Marie Olofsson Håkan Berggren

En praktisk handbok för dina byrårutiner och en kvalitetssäkring i redovisningsuppdragen. Beställ på srfkonsult.se/produkter

Nu är Reko utgåva 2014 här!

Svensk standard för redovisningstjänsterUtgåva 2014


–Detmärksattdetråderbristpålöneekonomer,för intresset från arbetsmarknaden är väldigt stort, berättar Emma Carlsson, när vi träffar henne för att få en pratstund om utbildningen. VisesietttomtklassrumpåÅsöGymnasiumpå Södermalm dit skolan flyttat under jul-ledigheten. Det är en av de första skoldagarna i januari, ute har den försenade vintern just anlänt med snö och kyla. I klassrummet är det varmt och skönt, och även lugnt och stilla för Emmas kurskamrater har nyss slutat för dagen. Men i korridorerna utanför är det full fart, Frans Schartaus Handelsinstitut delar lokaler med både grundskola och vuxengymnasium, totalt finns 1 500 elever på skolan.

Emma berättar att intresset för lön väcktes på hennes förra arbete som receptionsansvarig på en träningsanläggning, ett jobb som hon hade i två år.

–Jobbet innebarblandannatatt jaghadepersonalansvar och det väckte frågor om både personalens rättigheter och skyldigheter.

Så Emma Carlsson började leta utbildningar som matchade hennes intresse och hon fastnade då för YH-utbildningen till Löneekonom.

–Denpassarmigperfekt.Lönochpersonalärminaintressen.Områdetärkomplext–mycketstörre än vad jag trodde innan jag började. Det spänner över så mycket, olika avtal, försäkringar, semesterregler, med mera. Auktorisationen känns också spännande, den ger branschen en kvalitetsstämpel. Jag kommer definitivt att söka om auktorisation när jag uppfyller villkoren.

Redan första terminen fick Emma och hennes klasskamrater en tidig introduktion till aukto-risationen då Zennie Sjölund, branschansvarig SRF Lön, föreläste om (den då kommande) auktorisationen.

Lång praktikFörsta året av utbildningen består av teori, medan huvuddelen av andra året ägnas åt praktik, LIA, Lärande I Arbete, och examensarbete. Emma berättar att de flesta av lärarna är yrkesverksamma inom lön och ekonomi, något som hon tycker är väldigt positivt. Eleverna läser bland annat arbetsrätt, lönehantering och ekonomi. Och klassen har gjort studiebesök både på Ekonomi-mässan och Stora Lönedagen.

–Skolanärbraochjagharkäntmigpositivtomhändertagen från dag ett. Och skolan ger oss bra förutsättningar för att klara jobbet. Fast det är ett intensivt tempo med mycket plugg som tar mycket tid. Men det är inget bekymmer, jag är här för att jag vill studera, säger Emma.

Om ett par månader är det dags för henne att påbörja sin första praktikperiod. Den ska Emma Carlsson göra på Stockholms Stads centrala serviceenhet för löner och pensioner. Det är en stor enhet med cirka 70 anställda som gör lön åt omkring 50 000 anställda i kommunen.

–Detskablispännande,sägerhoninnanviskiljs åt.

Stort intresse för utbildningenKonsulten tar sedan trapporna upp till Christina Vallin, utbildningsledare för löneekonomerna. Hon berättar att Frans Schartaus Handelsinsti-tut har anordnat utbildningen till löneekonom sedan 2006 och att intresset för den stadigt ökar.

–Tillvårterminens35platserhadevi300sökande, det är fantastiskt kul.

Och att arbetsmarknaden ropar efter löneeko-nomer visar statistiken över dem som avslutat utbildningen. Nästan alla får jobb på en gång, ofta på sin praktikplats.

–Avdemsomgickutidecemberharallautomtvå fått jobb. Men bägge skulle på jobbintervju i dag så de har antagligen också jobb snart, och då har det bara gått tre veckor sedan de avslutade utbildningen.

Christina Vallin säger också att hon märker att statusen på yrket gradvis höjs.

–Auktorisationenkommerdefinitivtattgeden utvecklingen en extra skjuts. Och jag tror också att lönenivån kommer följa med upp. Redan i dag tycker jag mig se att det har börjat hända.

Löneekonom – en eftertraktad utbildningYrkeshögskoleutbildningar (YH) är en populär väg till ett nytt yrke. På Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm anordnas bland annat en tvåårig utbildning till Löneekonom. Konsulten har träffat Emma Carlsson som just har inlett sitt andra år.TEXT OCh FOTO: MATS åSMAN

Christina vallin

Emma Carlsson

Till vårterminens 35 platser hade vi 300 sökande.


–Vårbranschärviktigochdenväxer.Ochniarbetar med en vital och viktig del av svenskt näringsliv, ägarledda företag, inledde Anders Bernåker.

Han fortsatte med att poängtera att det är viktigt att branschen fortsätter på den inslagna vägen att ta betalt för värde istället för tid. Det ska åstadkommas genom bland annat produkti-fiering av tjänster. Och då gäller det att göra rätt saker rätt, med rätt engagemang och från början. Kort sagt RFB, rätt från början.

–Taredapåkundensbehov.Vågafråga.Ställöppna frågor sådana som inte bara går att svara ja eller nej på. Vad, hur, när, på vilket sätt, vilka förändringar behövs, i vilken ordning ska de gö-ras, vilka mål har du är frågor som du bör ställa.

Ta vara på befintliga kunderDe kunder som du redan har är oerhört viktiga. Och eftersom Anders Bernåker tror att bran-schen kommer att utvecklas i en riktning där vi utför fler tjänster för varje enskild kund gäller det att vi är på hugget och hör av oss till våra kunder regelbundet. Kunden ska känna till allt du kan. Då blir ditt företag det de tänker på först när de behöver hjälp med nya saker.

–Skaffadärföranledningtillatttakontaktregelbundet med dina kunder.

Men för att kunna göra ett bra jobb måste vi vara beredda på att ställa höga krav på oss själva och se till att hänga med i den snabba förändring som oavbrutet pågår i branschen. Anders cite-rade Darwin som sade: "De som bäst anpassar sig överlever". Hur kan det då gå till rent praktiskt? Jo, till exempel genom att skaffa sig förebilder, mentorer, på de områden som vi vill förbättra.

–Detärkloktattläraavandra,förviharlättför att härma.

Men det är inte bara det vi kan som är vik-tigt, utan vi måste också se till att våra kunder förstår vad vi säger. Vissa kunder förstår siffror, andra grafer.

–Setillattdinkundförstårvaddumenar.Anders Bernåker föreslog att man också försö-

ker lära sin kund ekonomiska fundamenta. Då ökar chansen till gemensam förståelse lättare, och kanske kunden får en bättre förståelse för sin affär på köpet.

–Dukandittområdeochärdärförenut-märkt lärare.

Lyckad kommunikation beror inte bara på hur du lägger fram den. Den avgörs också av att du kan hantera olika typer av människor. Så det kanske kan vara läge att skapa förståelse för ditt eget beteende. Varför reagerar jag som jag gör? För det är lättare förstå andra om man förstår

sig själv, dessutom kan man bara förändra sig själv–inteandra.

–Detgåratttränaupphurvibeteross.Sparaenergi och låt bli fokusera på det du inte kan göra något åt.

Vårda ditt undermedvetnaGlömintehellerbortattvårdadittundermed-vetna, för våra tankar styr oss mer än vi tror. Anders Bernåker hänvisade till Bodil Jönsons bok Tankekraft som bland annat berättar att vi ska vara försiktiga med vad vi tänker eftersom det undermedvetna styr oss. Forskning visar att vi till och med kan tänka oss sjuka.

–Ochdittundermedvetnasoveraldrigutanlyssnar hela tiden på vad du tänker. Ett tips är att använda ordet jag när du tänker, för då kommer du i kontakt med ditt undermedvetna. Tänk Jag vill…

Därefter var det dags för 2013 års Diplo-merade Redovisningskonsulter, DRK, Frida Lundblad, Hannele Westin, Åsa Frölander, Eva Andreasson,KetyGillgren,MarianneOlofsson,Camilla Hamrelius, Susanne Vendel, Mikaela Wingren, Cecilia Forsberg, Helen Larsson och Marléne Isaksson (Anita Nilsson, Beata Sjögren och Marcus Ahlvin var frånvarande vid diplom-seminariet) att få sina efterlängtade bevis på att

Traditionsenligt hölls även 2013 års diplomseminarium på Westmanska palatset i Stockholm. Föreläsare var ett välkänt ansikte för alla inom SRF, nämligen förbundsstyrelsens vice ordförande Anders Bernåker. Förutom insiktsfulla inblickar i branschens nutid och framtid tipsade han kunnigt och inspirerande om vad vi kan göra för att själva utvecklas och hur vi kan förbättra våra affärer.TEXT OCh FOTO: MATS åSMAN

Grattis2013 årsDiplomerade Redovisningskonsulter!


de avslutat två och ett halvt års distansutbild-ning, ett guldinramat diplom. Konsulten ringde upp två av dem, Susanne Vendel och Cecilia Forsberg, några dagar senare för att höra vad de hade att säga om utbildningen.

Susanne Vendel jobbar på Svensk Redovisning i Kalmar sedan 2006.

–Jagbörjadehäreftersomminpappa,somäger byrån, hade mycket att göra och behövde hjälp.

Susanne är utbildad förskollärare, men hon har även haft andra arbeten innan hon började jobba med redovisning. Efter några år på jobbet kände Susanne att hon ville utbilda sig, helst via en kurs på distans.

–DåpassadeutbildningentillDiplomeradRedovisningskonsult bra.

Susanne Vendel tycker att utbildningen var bra och att den fungerat mycket bra på distans. Hon har lärt sig massor och fått ett bevis på vad hon kan.

–Detärenbredochbrautbildning.Mendethar varit tuffa år, det har varit mycket att läsa samtidigt med jobb och familj.

Susanne Vendel säger att hon kommer att bli kvar i yrket.

–Jagharfåttmerköttpåbenenochblivitmycket säkrare i min yrkessroll.

CeciliaForsbergarbetarsedanåttaårpåGlo-bal Redovisning, på Södermalm i Stockholm. Cecilia arbetar med löpande bokföring, bokslut och årsredovisningar samt inkomstdeklarationer och övriga konsultationer.

–Jaggicksamhälle-ekonomipågymnasietoch fastnade för ekonomi. Direkt efter gym-nasiet gick jag en KY-utbildning, Business IT, på Nackademin. Den utbildningen hade tre perioder med praktik och den gjorde jag där jag jobbar idag.

För att vara en bra konsult krävs att man utbil-dar sig och håller sig uppdaterad, säger Cecilia. Eftersom yrket är brett så finns det mycket att lära.Ävenreglernainomyrketförändraskon-tinuerligt, så det gäller att följa med.

–JagvaldedenhärutbildningenförattbliDiplomerad Redovisningskonsult, vilket är en bra titel att ha i sitt bagage, säger Cecilia Forsberg.

–Jagtyckteattutbildningenvarlärorikochatt lärarna var kunniga och pedagogiska. Alla fem kurserna rör inte det arbete som jag gör idag men jag tycker att det, inför framtiden, är bra att ha vetskap om andra områden.

Cecilia säger att beskattningsrätt var den tuf-faste kursen samtidigt som den var den kurs som hon har mest nytta av idag.

–Jagtyckerävenattdetvarpositivtattträffanya människor och skaffa mig ett kontaktnät i branschen.

ÄvenomCeciliasframtidsplanerärliteovissaså är hon säker på att hon kommer att vara kvar i yrket på något sätt, antingen som konsult eller som egen företagare.

–Ochjagharjustskrivitredovisningsexamenför att bli Auktoriserad Redovisningskonsult, berättar Cecilia Forsberg.

Cecilia ForsbergSusanne Vendel


Redovisning av investeringar, underhåll och avskrivningar på föreningens byggnader har avgörande inverkan på resultat och avgiftsnivåer och hur föreningens ekonomi uppfattas. Trots sektorns betydelse och speciella förutsättningar finns dock ingen speciell anpassning i de nya re-gelverken. Avsikten är enligt uppgift att överlåta till branschen att utveckla praxis, men det finns inte någon branschorganisation som kan före-träda den mångfald och skilda förutsättningar som förekommer.

Vad är det då som särskiljer förvaltningen och redovisningen i en bostadsrättsförening, Brf, jämfört med ett vanligt fastighetsförvaltande företag? Något förenklat kan det på en generell nivå sammanfattas med att verksamheten i viss mening är publik, att den drivs enligt en själv-kostnadsprincip och att åtgärder för att under-hålla föreningens fastighet hanteras annorlunda än i ett traditionellt fastighetsföretag. Dessutom kan både styrelsen, medlemmar och många andra intressenter vanligtvis anses vara lekmän vad gäller deras förståelse för den redovisning som upprättas för föreningen. Samtidigt ska dessa intressenter utifrån årsredovisningen kanske fatta beslut om en av livets viktigaste investeringar.

Att verksamheten är av publik karaktär inne-bär att andelar i föreningen omsätts på en öppen marknad och att möjliga intressenter har ett legitimt intresse av tillförlitlig information. Den som köper en bostadsrätt förvärvar en andel i en ekonomisk förening och en nyttjanderätt till en bostad. Andelen i föreningens förmögenhet bör vara av väsentligt större intresse än till exempel färgen på lägenhetens tapeter, eller om köket är nyrenoverat. Men det är inte alldeles lätt att utifrån redovisningsinformation bedöma fören-ingens förmögenhetsvärde. Styrelsen i en Brf bör därför vara generös med tilläggsupplysningar i förvaltningsberättelsen.

Att verksamheten bedrivs enligt en självkost-nadsprincip innebär att det redovisade resultatet ett enskilt år är av förhållandevis liten betydelse. Näringsverksamhet bedrivs normalt i vinstsyfte och resultatet är ett effektivitetsmått. Ett vinst-drivande företag som inte genererar överskott förlorar sin legitimitet. Vinsten är ett uttryck för att företaget skapar värde för kunder och ägare. För medlemmarna i en bostadsrättsför-ening är boendet det primära och verksamheten ska långsiktigt inte generera överskott, annat än i eventuell värdetillväxt på fastigheten (och

bostadsrätterna). Däremot krävs ett tillräckligt kassaflöde för att möjliggöra underhåll och återinvesteringar i fastigheten.

I en traditionell hyresfastighet svarar fastig-hetsägaren för underhåll och reparationer. Lö-pande förbrukning av byggnaden i alla dess delar motsvaras av planenliga avskrivningar. Oavsett om byggnaden betraktas som en enhet eller som ett flertal komponenter, utgör den historiska anskaffningsutgiften grund för allokering av kostnaden över nyttjandeperioden, men också i syfte att generera kassaflöde för återinveste-ringar. Till skillnad från en vanlig hyresfastighet kan byggnaden i en bostadsrättsförening prin-cipiellt delas upp i tre olika beståndsdelar vad avser förbrukning och åtgärder för att återställa olika komponenter: • Vidupplåtelsenövergåransvaretfördetinre

ytskiktet på medlemmarna. Enligt årsredo-visningslagen ska avskrivningar ändå göras, men det faktum att föreningen som fastig-hetsägare inte ansvarar för att underhålla eller återställa det inre ytskiktet, innebär att det ur föreningens perspektiv inte finns någon nyttjandeperiod och att avskrivningstiden därmed kan förlängas.

• Komponentersomåterställsviaunderhålls-fondering. Huruvida underhållsfondering bör påverka nyttjandeperioden kan diskuteras. Avsättning till underhållsfonden regleras i för-eningens stadgar, som kan ändras, och olika föreningar tillämpar olika principer i sina underhållsplaner. Ytterst är underhållspla-nen ett redskap i den löpande förvaltningen och förvaltningsåtgärder bör inte påverka redovisningen. Men det finns andra exempel där det omvända gäller. Det kan därför fin-nas argument för att nyttjandeperioden bör påverkas av en aktiv underhållsplanering.

• Storakomponentermedlångnyttjandeperiod,som inte omfattas av underhållsplanen och för vilka avskrivningar är det primära instru-mentet för kostnadsallokering, till exempel stomme.

K2/K3 – Borde en bostadsrättsförenings syfte påverka redovisningen?Diskussionen kring val av regelverk, K2 eller K3, för bostadsrättsföreningar har av naturliga orsaker primärt kommit att handla om redovisning av materiella anläggningstillgångar och avskrivningar. Verksamhetens syfte är att i föreningens hus upplåta bostäder till medlemmarna. TEXT: ERIK dAvIdSSON OCh jöRGEN GöTEhEd

Svar förmedlas av SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun.Mejl: [email protected] Märk svaret ”Uppsala/Stockholm”

Redovisningsbyrå köpes I Uppsala eller Stockholm med omnejd Redovisningsbyrå önskar expandera och söker en redovisningsbyrå med någon/några anställda. Intresse finns även för att överta enbart kundstock. Överlåtelse kan ske successivt över tid om så önskas.


De tre olika kategorierna/beståndsdelarna skulle kunna motivera en annan uppdelning i komponenter vid tillämpning av K3, än i vanliga fastighetsförvaltande företag. Antalet komponenter skulle kunna reduceras och nytt-jandeperioden skulle i vissa fall förlängas. Utifrån nuvarande tolkningar av K3-regelverket tycks det dock inte finnas möjlighet att ta hänsyn till att en bostadsrättsförening har en genomarbetat underhållsplanering som den arbetar utifrån, det vill säga ingenstans i debatten har diskussioner förts om att de aktuella komponenterna skulle kunna åsättas längre nyttjandeperioder. Inte hel-ler den speciella omständigheten vad gäller det inre underhållsansvaret har debatterats.

De särdrag som en bostadsrättsförening upp-visar enligt ovan motiverar en delvis annan syn på vad fastigheten representerar i verksamheten. Tillsammans med andra variationer, bland an-nat beroende på hur fastigheten historiskt har förvärvats och finansierats, kan redovisningen för i förmögenhetshänseende likvärdiga för-eningar se väldigt olika ut. De nya regelverken ger knappast utrymme för en anpassad syn på fastighetsförvaltningen i en Brf.

Den ståndpunkt som intagits av normgivaren och som också framförts inom FARs policy-grupp reflekterar en syn som inte gör skillnad mellan en byggnad och till exempel bil. Vi kan vara överens om att avskrivningarnas syfte är att allokera kostnaden för en tänkt förbrukning över den beräknade nyttjandeperioden. Men de tillgodoser inte behovet av att skapa medel för återinvesteringar i en byggnad. I fallet med en bil medför den förhållandevis begränsade nytt-jandeperioden att en nyanskaffning vanligen blir aktuell när den ekonomiska livslängden är till ända. Att ersätta alla komponenter utöver bärande delar (chassi vs stomme) är inte eko-nomiskt försvarbart. Att köpa en bil i delar

kostar kanske tio eller tjugo gånger så mycket som att köpa en ny bil som en enhet (bortsett från teknisk utveckling och att man kanske vill ha en annan färg).

Byte av komponenter i en byggnad represen-terar på ett likartat sätt en väsentligt större utgift än summan av de ursprungliga komponenterna vid byggnadens uppförande, inflation eller inte. För en associationsform som en Brf, vars enda uppgift är att förvalta en eller flera fastigheter, och vars avgiftsuttag är självkostnadsbaserat, får redovisningen en annan innebörd än i bolagssek-torn, som också påverkas av skattelagstiftningen. Avskrivningar på byggnader kan inte tillgodose de associationsrättsliga ambitionerna om ett jämt avgiftsuttag för att fördela kostnaderna jämt över tiden. Det har en gång föranlett lagstiftaren att införa underhållsfondering som ett väsentligt instrument för framtida återanskaffning. Den nu aktuella frågeställningen är primärt hur avskriv-ningar och underhållsavsättningar ska kunna samverka inom ramen för den nya normgivning, och vems ekonomiska verklighet redovisningen är tänkt att avspegla.

En förenklad bild av konsekvensen av ett val mellan K2 och K3 innebär att en bostadsrättsför-ening som väljer K3 i praktiken kan avveckla sin underhållsfond. Enligt K3 kan alla utgifter som förlänger nyttjandeperioden för en komponent aktiveras. Därmed finns det inget utrymme för att använda underhållsfonden. Det riskerar också att på kort sikt ge utrymme för sänkta avgifter i äldre föreningar, för att senare medföra kraftigt höjda avgifter. Den förening som väljer K2 får gå den rakt motsatta vägen och så långt det är möj-ligt, med hänsyn till lagstadgade avskrivningar, använda underhållsfonden som huvudsakligt instrument för återinvesteringar. Tillkommande utgifter kan vanligtvis inte aktiveras och det kan medföra stora svängningar i redovisat resultat.

För yngre föreningar medför de nya reglerna i de flesta fall (kraftigt) ökade avskrivningar och följaktligen vanligtvis höjda avgifter, om man inte väljer att balansera underskott.

De senaste decenniernas utveckling med anam-mande av progressiva avskrivningsplaner kan ges olika förklaringar och alla kan vara överens om att de inte återspeglar en faktisk förbrukning. Samtidigt har det medverkat till en prisutveckling på mark vid nyproduktion (och ombildningar) som inte enkelt kan revideras bara genom nya redovisningsregler. I en bostadsrättsförening är det summan av avskrivningar och underhålls-avsättningar som bör ligga till grund för om avgiftsuttaget är tillräckligt och en bedömning av föreningens ekonomi. Varken K2 eller K3 bidrar till ökad transparens och förekomsten av två parallella regelverk riskerar istället att göra redovisningen mindre tillgänglig och relevant för den stora målgruppen, vanliga människor som ska fattaettmycketviktigtbeslut.Ärmåletmedårs-redovisningen endast att den ska vara upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och gällande normgivning? Borde inte syftet vara att intres-senterna ska få vederhäftig och ändamålsenligt information som de kan tillgodogöra sig inför de beslut som de ska fatta?

Erik Davidsson och Jörgen Götehed är verk-samma med rådgivning och revision av fastighets-företag och ekonomiska föreningar på BoRevision, med särskild inriktning på bostadsrättsföreningar. Författarna svarar även för utbildning avseende god redovisningssed i bostadsrättsföreningar för SRF Ekonomiutbildning och FAR Akademi och deltar aktivt i debatten kring en anpassad normgivning för bostadsrättsföreningar. BoRevision är ledande inom revision av bostadsrättsföreningar och det enda revisionsföretaget specialiserat på sektorn.

Nu finns resultatet för 2013 års Pris- och löneenkät tillgängligt under ”Mina sidor” på srfkonsult.se. Där kan du ta del av hur en genomsnittlig SRF-byrå ser ut, vilka timpriser som används vid prissättning av olika tjänster, löneläget i branschen samt storleken på debiteringsgrad för olika roller i en byråverksamhet. Ett mycket användbart verktyg för alla i redovisningsbranschen.

Du vet väl att…


Stora Lönedagen 2013 hölls i början av decem-ber förra året och lockade drygt 250 intresse-rade, både yrkesverksamma och studenter från branschen. Dagen inleddes med ett intressant seminarium om anställdas pensioner av Annika Creutzer. Sedan var det dags för SRFs egen lö-neexpert, Zennie Sjölund, att berätta om vilka möjligheter auktorisationen av lönekonsulter öppnar för alla som jobbar med lön. Och hon nämnde självklart det historiska beslutet som togs av kongressen i oktober, att lönekonsulter nu organiseras av SRF. Marknaden kommer därmed att få se en ny kvalitetssäkrad yrkesroll växafram–AuktoriseradLönekonsult.

Zennie underströk att auktorisationen höjer kvaliteten på yrket, klassificerar kompetens sam-tidigt som det ger en förtroendemärkning. Lön är ett komplext och samhällsbärande område där yrkesrollen hela tiden ställs inför ökande kravpånyochbredarekompetens.Globalise-

ringen medför också ökade krav på att kunna hantera internationella löner.

Yrkesrollen tydliggörs–Iochmedattviorganiserardemsomjobbarmed lön så tydliggörs yrkesrollen. Det ger oss ökade möjligheter att påverka vår omvärld. Det behövs. Ta bara semesterlagstiftningen, den hade inte sett ut som den gör om organiserade löne-konsulter hade fått vara med och utforma den, sade Zennie, vilket lockade till instämmande skratt från publiken.

På seminariet redogjorde hon också för de krav som ställs för att man ska få auktorisera sig. Bland annat krävs minst tre års erfarenhet för dem som utbildat sig på Yrkeshögskola (sex år för dem utan).

De första Auktoriserade Lönekonsulterna väntas få sina certifikat i början av 2014. Intresset från branschen har varit stort och Zennie Sjölund

berättar för Konsulten, när vi får en pratstund efter seminariet, att de som sökt om auktorisation är otroligt kompententa.

–Branschenkommerattmåbraavauktori-sationen. Ju fler medlemmar vi får, desto lättare blir det att driva opinion i frågor som rör löne-området.

Zennie Sjölund säger att det inte finns statis-tik på hur många som arbetar med lön i landet, men uppskattningsvis är det åtminstone cirka 7 000-8 000. Målet för SRF Lön är att 1 500 av dem ska vara auktoriserade inom tre år. Och får man döma av intresset från branschen så är det ett högst relevant mål.

Ävenintresset frånsystemleverantörernapålönesidan har varit stort och SRF Lön leder ett samverkansprojekt med aktörer från hela löne-branschen.

–Detärviktigtattskapabrarelationertillallasom på något sätt arbetar med lön.

För femte året anordnades Stora Lönedagen, i år av tidningen Lag & Avtal. Bland många uppskattade före-läsare under dagen fanns Zennie Sjölund, branschansvarig lön på SRF. under dagen delades även Stora Lönepriset ut, i år uppdelat i tre priskategorier: årets Löneavdelning, årets Lönechef och årets Innovation.TEXT: MATS åSMAN FOTO: MATS åSMAN OCh FREdRIK PERSSON

En dag med lön i fokusZennie Sjölund


När de startade sitt förändringsarbete för 18 månader sedan tog arbetsprocessen att göra fär-digt lönerna till ekonomiavdelningen tio dagar. Nu gör man det på fem dagar. Dessutom gör man det med samma resurser, utan att stressen har ökat och med ökad kvalitet.

Årets Lönechef – Martina Törnsten, AxfastStora Lönepriset 2013 i kategorin Årets Löne-chef går till en kandidat som lyckats med något unikt inom lönebranschen. Hon har själv drivit igenom att lönechefen ska ha en plats i lednings-

gruppen och på så sätt lyft lönefrågorna högre upp i organisationen.

Årets lönechef fokuserar på kundperspektivet, där de fyra ledorden är arbetsrätt, ekonomi, teknik och service. För att åstadkomma detta resultat arbetar hon med att tydliggöra medarbe-tarnas yrkesroller, bland annat genom att skapa funktionsansvar. Och framgången ligger i att hon lyfter medarbetarnas kompetenser genom ett intensivt motivationsarbete.

Nätverk av experterInom SRF har det skapats ett nätverk med några av Sveriges främsta löneexperter och bland dessa kommer SRF Lönegrupp att skapas. De ska hjälpa till med ställningstaganden i svåra löne-frågor, efter frågeställningar från bland annat Auktoriserade Lönekonsulter.

Ävenomarbetetinomlöntagitsjumilaklivunder de senaste åren återstår massor att göra. Mycket är redan på gång. Under våren släpps en gemensam nomenklatur, löneartsplan, för lön och ett lexikon i löneengelska. Arbete pågår också med ett valideringssystem för ut-bildningar och med att ta fram en gemensam branschspecifik standard för hur avtal och regler ska tolkas. Med mera.

–Jagmötsavettotroligtpositivt intresseoch positiv energi när jag är ute och pratar om auktorisationen. Det är många som spontant kommer fram och tackar för jobbet vi gör. Auktoriserad Lönekonsult kommer att bli en kraftfull yrkesidentitet, säger Zennie Sjölund, avslutningsvis.

Stora LöneprisetÅter till Stora Lönedagen 2013 där Stora Löne-priset var en av dagens begivenheter. Här följer priskategori, pristagare och motiveringar:

Årets Löneavdelning – Academic WorkVinnarna av Stora Lönepriset 2013 i kategorin Årets Löneavdelning är ett fantastiskt gäng med resultatfokus.

Det som utmärker dem är att de blivit duktiga på att utveckla processerna och på så sätt kom-mit närmare kunderna.

Avdelningen har förmågan att se kopplingen till det man gör i vardagen, så att det ger effekt för kunderna. De ser sin del i det totala resultatet.

Årets Innovation – Sven Ingemarsson, HRM SoftwareHRM Software ABs programvara för löne- och personaladministration har under året haft stora framgångar marknadsmässigt. Innovatören Sven Ingemarsson har varit med sedan start i detta bolag men har under hösten sadlat om till ett eget litet konsultbolag med bara sig själv som an-ställd. Sven har de senaste 34 åren varit primus motor och innovatör och delaktig till ett antal framgångsrika systemlösningar för löneadmi-nistration i olika företagskonstellationer. Några exempel är PA-systemet, PI-lön och HR-plus.

Programvaran har stor flexibilitet och anpass-ningsförmåga gentemot olika användarroller.

Tillgängligheten och driftformerna möter den nya teknikens fördelar på ett genomtänkt sätt. En innovation av denna komplexitet är inget som skapas under bara ett år utan ett resultat av ett fokuserat och uthålligt utvecklingsarbete med många involverade under åtskilliga år. Bakslag och problem är vanliga, men en god innovation klarar alltid även dessa påfrestningar tillsammans med den målmedvetne innovatören i spetsen.

Academic Work

Martina Törnsten

Sven Ingemarsson


Regeringen har beslutat om en förordning om stöd till arbetsgivare för yrkesintroduktionsan-ställningar för att stimulera att fler ungdomar under 25 år kommer in på arbetsmarknaden. Stödet är ett konkret resultat av regeringens trepartssamtal med arbetsmarknadens parter och öppnar en helt ny väg in på arbetsmarknaden för unga. Anställningarna riktar sig till unga personer (15-24 år) som saknar relevant yrkes-erfarenhet eller som är arbetslösa. Syftet är att underlätta övergången från utbildning till arbete.

Tror på framgångSå här sa finansminister Anders Borg vid ett seminarium i mitten av januari:

–Omdethärskablienframgångmåstevifåtill en bred användning av yrkesintroduktions-anställningen, hos både företag och offentliga organisationer. De är väl bekant att Sverige har en hög arbetslöshet. Numera ligger vi ändå på ett EU-genomsnitt men det beror tyvärr på att vissa EU-länder rusat rejält senaste tiden. Ett allvarligt problem är att unga har svårt att ta

sig in på arbetsmarknaden, speciellt i åldern 18-21 år. Det är just i övergången mellan gym-nasieskola och arbete. Vi har under en lång tid haft alldeles för svag koppling mellan skola och arbetsmarknad. I ett försök att anpassa oss till den lokala arbetsmarknaden inför vi nu yrkes-introduktionsanställningar.

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantes-son är också positiv till det nya stödet.

–Dethärkommerattstärkakopplingenmel-lan unga och arbetsmarknaden. Vi räknar med 30 000 anställningar när systemet är fullt utbyggt.

Lära upp från grundenDen nya introduktionsanställningen är en bra möjlighet för dig som arbetsgivare att få in unga människor på arbetsplatsen och genom stödet ha resurser att lära upp personen från grunden. En modern form av lärlingsplats. Kraven är att personen är under 25 år, saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetslös. Det handlar om en nyanställning om minst sex månader, du måste avsätta minst 15 procent av arbetsti-

den till handledning/utbildning och lönen ska motsvara 75 procent av ordinarie lägsta lön. För detta får du en tilltalande ersättning i form av olika subventioner. Det medför att din totala arbetsgivarkostnad för en månadslön på 18 000 kronor blir cirka 9 000 kronor med lönesubven-tion och handledarstöd. Stödet lämnas så länge yrkesintroduktionsanställningen varar, dock längst 12 månader. För en arbetsgivare kan detta bli en enorm möjlighet till nyanställning och att kunna forma en oerfarenhet person till den egna organisationens rutiner. De som anställer folk efter genomförd praktikplats kan vittna om den stora fördelen att lära känna en person under längre tid samtidigt som personen får lära sig yrket under handledning. Med yrkesintroduk-tionsanställningen får du tillgång till en energisk och vetgirig person under förhållandevis lång tid till en mycket rimlig kostnad. Låter som ett vin-nande koncept för både unga och arbetsgivare.

En ny väg till jobb för unga – och en möjlighet för arbetsgivareAtt få ut fler ungdomar i jobb snabbare än vad som sker i dagsläget har länge varit en prioriterad fråga för regeringen. Därför har man beslutat om en så kallad yrkesintroduktionsanställning. En möjlighet för unga att lära sig jobbet ”på jobbet” men också en möjlighet för dig som arbetsgivare.TEXT: TINA SjöSTRöM

Numera kan SRFs medlemmar få preliminära ränteanalyser helt gratis. SRF Ränteanalys har lanserats i en ny version där du har tillgång till för-handsbedömningar som visar ungefär hur ränteanalysen kommer att se ut. Genom att mata in kundföretagets lånevillkor kan du kvalitetssäkra dess räntor och välja att enbart beställa analyser för de som har stora förhandlingsutrymmen eller ofördelaktiga säkerheter. Det är med andra ord enklare att avgöra för vilka kundföretag ränteanalyserna är använd-bara i en förhandling med banken.

Du hittar SRF Ränteanalys på Mina sidor/Medlemssidor på www.srfkonsult.se under analysverktyg.

Du vet väl att…


Ändrad deklarationstidpunkt för momsVissa företag har nu möjligt att redovisa moms för helt beskattningsår i en särskild momsdekla-ration i samband med att företaget lämnar sin inkomstdeklaration. För fysiska personer inne-bär det att när inkomstdeklarationen lämnas den 5 maj 2014 ska momsdeklarationen lämnas senast den 12 maj. För de kunder som omfattas av byråanstånd kan momsdeklarationen läm-nas i anslutning till att inkomstdeklarationen lämnas in.

Denna nya bestämmelse gäller dock inte för enkla bolag, handelsbolag eller företag som handlar med andra EU-länder. Dessa företag ska även i fortsättningen lämna momsdeklara-tion den 12e eller 26e i andra månaden efter beskattningsårets utgång.

Frivillig moms vid uthyrning av verksamhetslokalAnsökan och anmälan till Skatteverket har nu slopats i de flesta fall vid frivillig skattskyldighet för moms vid uthyrning av verksamhetslokal. En fastighetsägare blir i stället frivilligt skattskyl-dig genom att ställa ut en faktura med moms för uthyrningen. En fastighetsägare behöver inte heller längre anmäla till Skatteverket om uthyrningen upphör eller om fastigheten säljs.

Förändringen omfattar inte frivillig skattskyl-dighet under uppförandeskede.

Dessutom har en obligatorisk skatteskyldighet till moms införts vid uthyrning till mobilopera-tör av plats för mast.

FåmansföretagsreglernaFör att den som äger kvalificerade aktier i ett få-mansföretag ska få utnyttja löneunderlagsregeln vid utdelning under 2014 eller senare krävs att han eller hon äger minst fyra procent av kapitalet i företaget.

Det lönebaserade utdelningsutrymmet har höjts till 50 procent av hela löneunderlaget. Utrymmet får dock inte överstiga 50 gånger den egna eller närståendes kontanta lön från företaget.

För att förhindra dubbel koncerntillhörighet måste mer än 50 procent av kapitalet ägas i ett dotterföretag för att del av det företagets löner ska få ingå i löneunderlaget.

RäntefördelningProcentsatsen för positiv räntefördelning har höjts med 0,5 procentenheter till statslåneräntan plus sex procentenheter.

Certifierat kassaregisterKravet på certifierat kassaregister gäller nu även torg- och marknadshandel. Tänk på att för före-tag som både har butiksförsäljning och torgför-säljning ska gränsbeloppet på fyra prisbasbelopp, för att slippa ha ett certifierat register, nu räknas för hela företagets verksamhet. Torgförsäljningen kan inte anses som en självständig verksamhet inom företaget.

Någon omräkning av säsongsverksamhet till helår ska inte göras när Skatteverket avgör om kassaregister ska krävas.

Lägre arbetsgivaravgifter för FoU-arbetenFör personer som arbetar med forskning och utveckling får underlaget för arbetsgivaravgifter sättas ned med tio procentenheter. Nedsätt-ningen får dock uppgå till högst 230 000 kronor per koncern och månad.

Sänkta egenavgifterNedsättningen av egenavgifter har ökats med 2,5 procentenheter till 7,5 procentenheter. Sam-tidigt har den maximala nedsättningen höjts till 15 000 kronor. Ungdomar och pensionärer omfattas inte av denna nedsättning.

SpecialbyggnaderSkattefriheten för fastighetsinkomster från spe-cialbyggnader har slopats.

Skattefri utbildningReglerna om skattefri utbildning vid perso-nalavveckling har utvidgats. Fler utbildningar och åtgärder kan nu omfattas av skattefriheten.

JobbskatteavdragJobbskatteavdragets femte steg har införts. För den som förvärvsarbetar innebär det lägre skatt.

PensionärsskattDet särskilda grundavdraget har höjts. Det sänker skatten för den som vid årets ingång fyllt 65 år.

MiljöbilarMiljöanpassade tjänstebilar som drivs med el eller gas har rabatt på förmånsvärdet i ytterligare tre år. Rabatten har alltså förlängts till och med den 31 december 2016.

SINK-skattDen särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta har sänkts med fem procentenheter till 20 procent. Skatten är en källskatt som tas ut på skattepliktiga inkomster från Sverige.

Lägre a-kasseavgiftDifferentieringen av arbetslöshetsavgiften har slopats. Det innebär att många får sänkt a-kasseavgift.

StudiemedelFribeloppet för den som har studiemedel har höjts till 86 007 kronor per kalenderhalvår för den som studerar på heltid under 20 veckor. Fler studenter kan därmed jobba mer under lov och helger.

BostadstilläggÅlderspensionärer som har bostadstillägg får ha en arbetsinkomst på upp till 24 000 kronor per år utan att bostadstillägget sänks.

FöräldrapenningFöräldrar får nu ta ut föräldrapenning tills barnet är tolv år. Högst 96 dagar får tas ut efter det att barnet fyllt fyra år. Varje förälder har rätt till föräldrapenning i 195 dagar plus 45 dagar med lägstanivån. När ett barn har avlidit får föräld-rarna ta ut tio dagar med tillfällig föräldrapen-ning i upp till 90 dagar efter dödsfallet.

Öl, vin och spritAvslutningsvis får vi upplysa om att skatten på öl, vin och sprit har höjts.

Nytt år – Nya lagarI din yrkesroll måste du ständigt vara uppdaterad på nya lagar och regler. Det gäller oavsett om du är redovisningskonsult eller lönekonsult. För att hjälpa dig att vara uppdaterad sammanfattar vi några av de viktigaste lagändringar som började gälla den 1 januari 2014.TEXT: jONAS SjuLGåRd, SAKKuNNIG SKATT


Fora-rapportering = lönerapporteringUnder januari rapporterar företagen in slutliga lönesummor för föregående år samt prelimi-nära lönesummor för innevarande år till Fora. Utifrån dessa summor beräknar Fora sedan de premier och avgifter som företagen ska betala för sina anställda. Uppgifterna om lönesummor rapporteras via Foras webbtjänst på Mina Sidor. Här kan man rapportera via fil eller manuellt. Vissa företag väljer fortfarande att rapportera på blankett, men dessa blir färre och färre för varje år.

Lönerapporteringen är nödvändig för att Fora ska kunna beräkna rätt premie för såväl Avtalspension SAF-LO som de trygghetsförsäk-ringar som de anställda omfattas av via jobbet. Det kan handla om arbetsskadeförsäkringar och omställningsförsäkringar som är reglerade via kollektivavtal eller andra avtal. Fora ad-ministrerar alltså både trygghetsförsäkringar och pensionsval för SAF-LO-kollektivet samt ansvarar för att förmedla premierna till rätt försäkringsbolag och pensionsförvaltare. Det-samma gäller olika kollektivavtalade avgifter. Det kan exempelvis handla om särskilda fonder som vissa branscher har. Ett exempel på detta är Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond,

Rapportering till Fora ett årligt måste för företagenAtt ”Fora-rapportera” innebär att företagen under januari varje år rapporterar hur mycket lön som man har betalat till sina anställda föregående år. Det som i dagligt tal kallas Fora-rapportering är alltså en rapportering av lönesummor. Men vad händer när man har tryckt på ”Fora-knappen” och finns det några tips som kan vara bra att känna till? TEXT: BOdIL NELSSON, FORA AB

som jobbar med att utveckla byggprocessen i enlighet med forskning. Många branscher har liknande fonder och initiativ, som finansieras av medlemsföretagen.

Hur ser jag beräknad slutpremie?Fora har inte någon information kring semes-terlöneskuld och andra reserverade löneskulder. Däremot kan man, direkt när rapporteringen är klar, få uppgifter om vilka premier som kommer att faktureras under året, berättar Pia Sandeborg, processägare på Fora. I februari får man den slutliga fakturan för föregående år.

Många företag vill så tidigt som möjligt se kostnaden för tidigare år så snart de slutliga lö-

nerna har rapporteras. Har man lönerapporterat i Foras webbtjänst så kan man gå in på Mina sidor, under fliken Ekonomi. Där väljer man ”Beräkningsunderlag”.Härsermanhurstoradeslutliga premierna och avgifterna blir för inneva-rande år. Beräkningen här tar dock inte hänsyn till de särskilda premier som kan gälla för vissa avtal, utan grundar sig på ordinarie premier. På www.fora.se kan man dock hitta de premier som gäller för särskilda avtal, eftersom det här kan skilja sig något åt mellan olika kollektivavtal.

Företagen rapporterar också in preliminära siffror för innevarande års lönesumma på Mina Sidor. Denna beräkning ligger till grund för de preliminära fakturor som Fora skickar ut. Skulle beloppen visa sig vara för höga eller för låga när man året därpå gör den slutliga lönerapporte-ringen, regleras summan och slutfaktura skickas ut i februari.

Vad gäller för löneskatt?Löneskatten för företagets pensionskostnader ska redovisas i deklarationen. Som arbetsgivare betalar man Särskild löneskatt på pensionskost-nader (SLP). Den särskilda löneskatten beräknas på företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda. Här ingår premierna till Avtals-

När rapporteringen är klar kan man direkt få uppgifter om vilka premier som kommer att faktureras

Skaraborgs mest företagsamma människaSvenskt Näringsliv har för 2013 utsett Skaraborgs mest företagsamma människa. Vinnaren blev den i redovisningskretsar inte helt okände Mats Olsson, en av grundarna till Modern Ekonomi.

Enligt organisationen Svenskt Näringsliv pratas det mycket om hur viktigt det är att fler jobb skapas. Men få pratar om hur det ska gå till.Med”Åretsmestföretagsammamänniska

2013”riktardedärförljusetpådemsomskaparmöjligheter för fler än sig själva. Företagsamma människor som vågar när andra tvekar, satsar och inspirerar fler. I Skaraborgs län vann alltså Mats Olsson denna prestigefulla titel.

Juryns motivering lyder: ”Mats är en driftig person som engagerar och motiverar såväl sina

anställda som sina kunder till framgång och att ta det där extra klivet för att lyckas.”

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF gratulerar Mats Olsson till den fina ut-märkelsen.TEXT: TINA SjöSTRöM


pension SAF-LO, Premiebefrielseförsäkringen och Avgiftsbefrielseförsäkringen för KAP-KL, berättar Pia Sandeborg.

Ävendusomäregenföretagare,ellerhandels-bolagsdelägare alternativt kommanditdelägare, och har tecknat Avtalspension SAF-LO i Före-tagares egen försäkring, betalar löneskatt på de premier som du har betalat in. Du redovisar löneskatten i inkomstdeklarationen.

Löneskatten finns uträknad på Mina sidor–Forahjälperdittföretagmeduträkningenavlöneskatten. När du har gjort den slutliga löne-rapporteringen från ditt företag beräknar Fora företagets löneskatt, säger Pia Sandeborg. Du hit-taruppgifternapåForaswebbplatsunder”Mina

sidor”ochfliken”Ekonomi”.Uppgifternakandu få på en pdf som du kan spara eller skriva ut.

Kort om ForaFora är ett servicebolag som erbjuder administra-tiva lösningar för kollektivavtalade försäkringar och avgifter för parter på arbetsmarknaden.

Fora administrerar kollektivavtalade försäk-ringar och andra trygghetslösningar som cirka fyra miljoner anställda omfattas av via sin anställ-ning. Varje år förmedlar Fora drygt 15 miljarder kronor i premier och avgifter från 210 000 företag till ett 40-tal försäkringsbolag, stiftelser och fonder. Dessutom sköter de pensionsval och information för Avtalspension SAF-LO.

Ny kollektivavtalad föräldraförsäkring från den 1 januari 2014 Från och med den 1 januari 2014 finns det en ny avtalsförsäkring som stärker skyddet för an-ställda som är föräldralediga. Försäkringen som

även egenföretagare betalar löneskatt på inbetalda premier

heter Föräldrapenningtillägg (FPT) innebär att den som är föräldraledig och får föräldrapen-ning från Försäkringskassan kan få en komplet-terande ersättning.

Försäkringen gäller för arbetareFörsäkringen gäller för anställda arbetare och har kommit till genom en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och LO på samma sätt som avtalsförsäkringarna vid sjukdom (AGS),arbetsskada(TFA),dödsfall (TGL),arbetsbrist(AGBellerOmställningsförsäkring)samt Avtalspension SAF-LO. Försäkringsgivare är AFA Försäkring och det är också hos dem den anställde gör anmälan.

Har man frågor gällande försäkringsavtalet kan man kontakta Fora på 08-787 40 10. Har man frågor om villkoren och anmälan om Föräldrapenningtillägg (FPT) vänder man sig till AFA Försäkring på telefon 0771-88 00 99.

Det spelar ingen roll vilken typ av kunder du har. Det finns alltid en lösning med e-conomics byråmodul.

Fler än 167 000 företag och 5200 byråer använder e-conomic idag. Systemet är enkelt och flexibelt och som bokföringskonsult eller revisor får du gratis åtkomst till e-conomic om din kund använder e-conomic.

Ring Lotta på e-conomic på 08-562 766 93 för mer information eller läs mer på e-conomic.se

Bokföring av verifikat i marknadens kanske snabbaste gränssnitt

Smarta och enkla integrationer till bl.a. Webbshop, CRM- och Kassasystem

Oavsett behov slipper du startavgifter, installering och backup. Det gör vi åt dig.

Kom igång med e-conomic idag

Snabb fakturering - Enkel bokföring


b y r å p o r t r ä t t

–Minpappavarentreprenörutifingerspetsarnaoch hade väldigt många idéer, berättar Björn Elfgren. Bland annat hade han bärodlingar. Han dog tyvärr när jag bara var 12 år men hans entre-prenörskap verkar ha gått i arv. När jag var 15 år startade jag en jordgubbsodling i Hagfors, min hemort, och när jag var 16 hade jag 25 anställda under bärsäsongen. Att vara företagare var min grej, det kände jag direkt. Det var görroligt, som vi säger på värmländska.

Tidig lärdomEftersom Björn tyckte att pappersarbetet och administrationen var roligare än själva företa-gandet gick han en bokföringskurs.

–Minförstaochviktigastelärdomnärdetgäl-ler företagande var att det måste komma in mer pengar än vad som går ut. Det gjorde det inte. Att dessutom ha anställa med allt vad det innebär redan som 16-åring var en nyttig skola för mig.

Intresset för bokföring gjorde att Björn hjälpte en kompis, som hade ett tryckeri, med redovisningen och övriga administrativa sysslor. I gengäld fick han en dator. Det här var i början av 1980-talet och datorerna började så smått göra sitt intåg i kontorsvärlden. För Björn, som är mycket teknikintresserad, blev det början på den numera helt digitaliserade verksamheten.

–Minjordgubbsodlingleddeinmigpådenadministrativa banan. Mitt administrativa ar-

bete ledde sen till att en revisor i trakten fick upp ögonenförmig,berättarBjörn.”Dusomkandethärmeddatakanvälbörjajobbahosmig”,sa han. Så då började jag på hans revisionsbyrå. Men något datorarbete var det inte tal om, allt sköttes traditionsenligt på papper. Jag tjatade och tjatade och till slut köptes en dator in till mig. Jag hade också hittat ett bokföringspro-gram och var jättetänd på att äntligen få bokföra mina kunders verifikationer med datorns hjälp. Det fick jag inte. Så jag gjorde det ändå, i smyg, åt en kund. Sen visade jag chefen hur snabbt det gick att bokföra med hjälp av dator och vilken förenkling det skulle innebära för kontoret. Han var inte alls övertygad men jag fick i alla

Sticker ut i mängden

och utmanar branschenSom 15-åring startade Björn Elfgren sitt första företag och ett år senare hade han 25 anställda. Eftersom han tyckte att administrationen var roligare än själva företagande satsade han på en karriär som revisor. Nu har hans bolag Wint utvecklats till stor aktör i redovisningsbranschen med fokus på digitala kundlösningar.TEXT: TINA SjöSTRöM FOTO: OLLE PERSSON

Björn Elfgren


fall fortsätta. Han förstod nog att det inte var lönt att stoppa mig.

Vågade gå sin egen vägSom ett led i sitt karriärval pluggade Björn eko-nomi i Uppsala där han blev kvar i åtta år.

–Jagblevfärdigmedminastudier1994,isamma veva som finanskrisen var ett faktum, berättar Björn. Jag var en av få som fick jobb. Lite av ett drömjobb till och med, hos då-varande Ernst & Young. Alla som studerade ekonomi ville dit och jag fick det enda lediga jobbet de hade då. Eftersom jag trots allt är en entreprenör började jag efter något år fundera på vad jag skulle göra. Då ringde min gamla chef frånHagfors.”NuBjörn,hardulektklart”sahan.”Jagskasäljaminbyråochvillattdutaröver”.Detbetyddeendubbelutmaning–taöver en revisionsbyrå och flytta tillbaka till en utflyttningsort.

Björn fortsätter berätta att det var många som tyckte att han var dum i huvudet som valde att satsa vidare i Hagfors, sa att det inte skulle gå.

–Klartdetgörtänktejag.FirmanblevElfgrenRevision AB och jag anställde en tjej som faktiskt jobbarkvarfortfarande.Äntligenskullejagfådriva arbetet på mitt sätt, med ny teknik.

Under slutet av 90-talet blev Elfgrens Revision en byrå i nätverket BDO. Björn valdes in i styrel-sen och började få ett skapligt nätverk runt om i landet. Byrån i Hagfors växte till 10 personer.

–Nästautmaningförmigvarattöppnaettkontor i Karlstad, största staden i Värmland. Jag hittade bra folk och tog in några fler ägare. Efter några år var vi 10 personer där också.

SuperkollFör några år sedan började det hända mycket när det gäller teknikutvecklingen på redovisnings-sidan. Bland annat introducerades flera web-baserade system på marknaden. Ett av dem är Fortnox och Björn Elfgren var en av deltagarna i företagets utvecklingsprojekt.

–Därträffadejagnågrapersonersom,liksomjag, var redo att utmana branschen, berättar han. Vi slog oss ihop med målet att utveckla en egen produkt för att ta redovisningsyrket ytterligare ett digitalt steg. I samma veva bytte vi också namn på bolaget till Wint.

Wint har idag egna programmerare och de-signers och har utvecklat en helhetslösning som heter Superkoll.

–MedSuperkollblirdenekonomiskarap-porteringen enkel och kunden har verkligen



Under 2014 är systemet med rullande taxering igång. Uppdatera dig kring förändringarna i skatte-lagstiftning och i praxis inför ditt deklarationsarbete.

• Dags att deklarera• Dags att deklarera med Norstedts Skatt

Välj det seminarium som passar dig bäst.

DAGS ATT DEKLARERA 2014 Datum, tider, orter och bokning hittar du på www.nj.se – boka nu!

superkoll på sina dokument, säger Björn. Redo-visningen presenteras modernt, utan debet och kredit, i pedagogiska grafer. Allt från kvitton och fakturor till själva årsredovisningen är digitalt och papperslöst. Superkoll är papperslös bokfö-ring på riktigt. Tack vare digitala lösningar, som vår kvittoapp, kan vi jobba tillsammans med kunderna på ett effektivt sätt, i vårt eget system.

Snabb tillväxtFrån 2010 har Wint tredubblat sin personal. Idag är man 67 medarbetare och finns på åtta kontor runt om i landet. Från Mora i norr till Växjöisöder,frånStockholmtillGöteborgochpå fyra orter i Värmland.

–Baraunderförraåretrekryteradevi27perso-ner, berättar Björn. Det gäller att hitta folk som gillar det vi håller på med. För att göra det har vi ett belöningssystem. Den som tipsar om bra folk

som man tror passar hos oss får helt enkelt en belöning. Vår framgång är egentligen rätt enkel och handlar om två saker: rätt människor och ett system som pratar ett språk man begriper.

–Vivillförändrabranschenochtaledartröjan,fortsätter Björn. Möjligheterna som digitalise-ringen för med sig gör redovisningen både rolig och lätt att förstå. Ytterligare ett steg mot en enklare vardag är vår prismodell. Vi tar fast pris på allt och har helt kommit ifrån det där med timdebitering. Mycket bättre för oss samtidigt som kunderna uppskattar det.

Utmanar branschenI början av året lanserade Wint en utmaning på sidan crowding.se.

–Viharutfästenbelöningpå10000kronortill den som kan hitta en bra prismodell för oss och resten av redovisningsbranschen, berättar

Björn. Vi har klurat länge på det här utan att komma helt i mål. Crowding är ett utmärkt sätt att hjälpas åt med idéer. Vi har fått in ett antal förslag och ska nu välja ut några som vi kommer att gå vidare med. Det här är ett sätt att vara innovativ i sin paketering av tjänster och att kunna ta betalt på ett sätt som är begripligt. Jag vågar påstå att vi med detta utmanar hela redo-visningsbranschen att börja tänka annorlunda.


Normgivningen innehåller bestämmelser om löpande bokföring, verifikationer, arkivering av räkenskapsinformation samt systemdoku-mentation och behandlingshistorik och ska tillämpas av alla som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078), BFL med några få angivna undantag. I samband med antagandet fattades beslut om upphävande av ett antal andra normer:1 BFNAR 2000:5 Räkenskapsinformation

och dess arkivering, 2 BFNAR 2000:6 Verifikationer, 3 BFNAR 2001:2 Löpande bokföring, 4 BFNAR 2002:14 Redovisning av försäljning

från myntautomat, 5 BFNAR 2003:1 Anläggningsregister, 6 BFNAR 2004:1 Systemdokumentation och

behandlingshistorik för kassaregister, 7 BFN U 88:11 Bokföring av tvistiga skulder, 8 BFN U 88:17 Bokföringsskyldighetens full-

görande i partrederi, 9 BFN U 89:11 Försäljning mot kontokort, 10 BFN U 90:5 Bokföring av redovisnings-

medel, 11 BFNR2Gemensamverifikation,och12 BFN R10 Systemdokumentation och be-

handlingshistorik.

Den nya vägledningen ersätter med andra ord en hel del av den tidigare normgivningen. En utgångspunkt har varit att inte göra några ändringar i sak av de regler som funnits. Men det blir en del nyheter, framförallt på grund av att Bokföringsnämnden (BFN) nu tolkar de ändringar som genomfördes redan 2011 i BFL med anledning av propositionen Enklare redovisning. I normgivningen får vi nu äntligen svar på hur lagändringen avseende tidpunkt för redovisning ska tolkas. En del andra förändringar och förtydliganden kommer också. Jag har i denna artikel sammanställt en del av vad den nya vägledningen innehåller.

Tidpunkten för redovisningÄndasedanlagändringenkomhardetdebat-terats vid vilken senaste tidpunkt bokföring

måste vara upprättad. I BFNAR 2001:2 (hittills gällande normering) anges att redovisning för andra affärshändelser än kontanta in- och utbe-talningar ska vara bokförda senast månaden efter att de inträffat. Det medförde att bokföringen skulle vara färdig knappa två veckor innan dess att företagen var skyldiga att deklarera momsen.

Den lagändring som genomfördes av 5 kap. 2 § andra stycket BFL hade till syfte att möj-liggöra samordning mellan tidpunkterna för bokföringen och redovisningen av momsen. Huvudregeln är fortfarande att affärshändelserna ska bokföras så snart det kan ske. I den nya normgivningen får däremot bokföring av icke kontanta in- och utbetalningar ske 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade. Det innebär att en affärshändelse som inträffat i januari ska vara bokförd senast 22 mars, vilket till och med är senare än den tidpunkt då deklaration avseende moms ska ha lämnats.

Det finns dessutom regler för företag med låg omsättning. Den första regeln anger att företag som har en nettoomsättning som normalt upp-går till högst tre miljoner kronor får bokföra senast 50 dagar efter utgången av det kvartal då affärshändelsen inträffade. Det innebär att affärshändelser som inträffat i januari ska vara bokförda senast den 20 maj. Denna regel är tänkt för de företag som redovisar moms kvartalsvis. Den andra regeln anger att företag som har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst en miljon kronor och dessutom har normalt högst 50 verifikationer som avser högst 250 af-färshändelser per räkenskapsår får bokföra senast 60 dagar efter utgången av det räkenskapsår då affärshändelsen inträffade. Det innebär, för ett företag som har kalenderår, att en affärshändelse som inträffar i januari år 1 ska vara bokförd senast 1 mars år 2.

Den andra möjligheten är tänkt för mycket små företag som får redovisa moms på årsbasis. För tillfället finns regler i skatteförfarandelagen, SFL, som ger vissa företag en möjlighet att re-dovisa moms i samband med att de upprättar inkomstskattedeklaration. BFN har tagit hänsyn även till detta och skrivit en särskild regel för

vissa enskilda näringsidkare. En enskild närings-idkare som, enligt gränserna ovan, får bokföra senast 60 dagar efter räkenskapsårets utgång, och dessutom inte har gjort någon transaktion med ett EU-land, får senarelägga bokföringen ytterligare till den dag som inkomstdeklaration för det år affärshändelsen inträffade ska lämnas. Observera att regeln i vägledningen bara gäller för enskilda näringsidkare.

Inget undantag ovan är tillåtet att tillämpa avseende bokföring av kontanta in- och utbe-talningar för presentation i registreringsordning. Där är lagens krav att de ska vara registrerade senast påföljande arbetsdag. För företag med krav på certifierade kassaregister känns lagstift-ningenochnormeringen”tung”dågrundkravetpå redovisning enligt BFL senast dagen efter ändå ska vara uppfyllt. SRF påtalade detta i sitt remissvar och BFN lyssnade till viss del.

En särskild regel anger att bokföringen av kontanta in- och utbetalningar så att de kan presenteras i registreringsordning får senareläg-gas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelserna inträffade. För att det ska vara tillåtet krävs att in- och utbetalningarna är registrerade i ett certifierat kassaregister. Det är däremot så att alla åtgärder inte kan skjutas upp. Senareläggs bokföringen ska ändå verifikationer ordnas i takt med att de sammanställs. Det innebär att avseende försäljningen ska en ge-mensam verifikation tas fram varje dag, men den behöver inte registreras i någon kassabokföring. Kontanta transaktioner som inte registreras i ett certifierat kassaregister måste bokföras löpande på så sätt att de kan presenteras i registrerings-ordning, till exempel i en kassajournal.

En vanlig fråga är om kassajournalen kan redovisas i en post i huvudboken eller om varje dag måste redovisas för sig? Av normgivningen framgår att kassajournalen kan bokföras i sam-mandrag i huvudboken. Detta eftersom fö-

Nytt allmänt råd kopplat till bokföringslagenden 5 december 2013 fattade Bokföringsnämnden beslut om ett nytt allmänt råd, BFNAR 2013:2 Bokföring, med tillhörande vägledning.TEXT: CLAES ERIKSSON, REdOvISNINGSEXPERT SRF FOTO: MATS åSMAN

Claes Eriksson



retaget redan har bokfört transaktionerna för presentation i registreringsordning var för sig. En bokföring i sammandrag förutsätter med andra ord att det faktiskt finns en kassabokföring för presentation i registreringsordning. Har före-taget använt sig av möjligheten att senarelägga bokföringen för presentation i registreringsord-ning med avsikt att göra all registrering samtidigt måste varje gemensam verifikation som tagits fram registreras var för sig.

För bland annat ideella föreningar och stiftel-ser finns möjlighet att senarelägga bokföringen för presentation i registreringsordning till högst fyra veckor efter den dag då affärshändelsen inträffat. Denna möjlighet till senareläggning förutsätter att de kontanta inbetalningarna un-der ett år normalt understiger ett prisbasbelopp.

Vid försäljning från myntautomat får senare-läggning ske till dagen efter att automaten tömts eller till dagen efter då uppgift mottagits från företag som anlitats för att tömma automaten.

RättelseDen fråga som kanske flest remissinstanser reagerade på var reglerna avseende rättelser. I 5 kap. 5 § BFL anges att om rättelsen sker genom en särskild rättelsepost ska vissa åtgärder vidtas. Såsom paragrafen är utformad har de flesta tolkat det som att det finns ett alternativ till att rätta via en särskild rättelsepost. Den nya vägledningen anger däremot att i en datorbaserad bokföring finns inget alternativ till att rätta med rättelse-post. Det medför att möjligheten att stryka över en post och skriva det rätta precis bredvid inte är tillåten om bokföringen sker i ett bokförings-program. Det är en möjlighet som idag finns i många bokföringsprogram.

Trots en massiv kritik från flera remissinstanser har regeln antagits. I samband med arbetet med remissvaren gjordes däremot en del förtydli-ganden som delvis underlättar den praktiska hanteringen. En praktisk komplikation som följer med regeln om rättelse är att det kan bli väldigt många registreringar och svårt att följa en bokföringspost. En annan praktisk komplikation är att regeln till synes inte ger någon möjlighet att rätta ett fel i den period det faktiskt uppstod om felet upptäcks i en senare period. Det med-för till exempel att resultatrapporter riskerar att inte blir jämförbara med motsvarande perioder för andra år.

En intressant fråga är när reglerna om rättelse aktualiseras? Det vill säga när är egentligen något bokfört enligt BFL:s mening?

I det allmänna rådet anges att bokföring ska ske på ett varaktigt sätt. För att något ska anses bokfört ska noteringen inte gå att radera eller på annat sätt göras oläslig. Innan dess anses inte transaktionerna bokförda enligt lagens

mening. Om preliminär bokföring görs i ett bokföringsprogram anses det inte bokfört innan en aktiv åtgärd vidtas för att låsa bokföringen. Äraffärshändelsernaintebokfördatordeintereglerna om rättelse vara aktuella.

När anses då företaget ha vidtagit en aktiv åtgärd som låser bokföringen? I program med funktionen”preliminärbokföring”,detvillsägaaffärshändelsen kan raderas eller ändras fram till dess att den som bokför anger att registreringen är slutlig, anses det inte bokfört i BFL:s mening innan den åtgärden vidtagits.

Registreringen ska ske i redovisningsperioder. En redovisningsperiod motsvarar i princip alltid en kalendermånad. Bokföringen ska löpande stämmasav.Ärregistreringenpreliminärnäravstämning sker torde eventuella justeringar baserade på avstämningarna kunna göras utan att reglerna om rättelser är tvingande. Arbetet torde i praktiken kunna läggas upp på så sätt att registreringar görs preliminärt, bokföringen kontrolleras och justeras, varefter åtgärd vidtas för att låsa bokföringen. Detta beror däremot på hur bokföringsprogrammet fungerar.

Arbetet med en redovisningsperiod anses avslutat när registreringar, avstämningar, juste-ringar och eventuella rättelser har gjorts. Enligt BFL:s huvudregel om bokföring ska det göras så snart det kan ske. Om den regeln tillämpas avslutas en redovisningsperiod (läs månad) normalt några dagar in i efterföljande månad.

Som anges ovan finns möjligheter att sena-relägga redovisningen. Tillämpas till exempel reglerna om redovisning kvartalsvis låses en redo-visningsperiod när kvartalets affärshändelser och justeringar efter avstämningar är bokförda. Det kan noteras att även om registreringen i detta fall av till exempel månaderna januari till mars sker i maj ska de i kvartalet ingående månaderna bokföras så att redovisningen i efterhand kan följas månadsvis.

Sammanfattningsvis är min tolkning att om justering sker innan något anses bokfört kan det göras utan särskild rättelseverifikation. Det som inte är möjligt inom ramen för den nya vägledningen är att rätta ett fel i en avstämd och avslutad period. Det kan bland annat leda till att perioder inte blir jämförbara med motsvarande perioder andra år. Denna fråga torde däremot gå att lösa. Det finns inget som säger att bokförings-systemet inte ska kunna ta fram andra rapporter än de som BFL kräver.

Hur överblickas företagets resultat och ställning?Ett centralt krav i BFL är att affärshändelserna ska bokföras så att det är möjligt att överblicka verksamhetens ställning och resultat, se 5 kap. 1 § BFL. Det finns dessutom en paragraf som

anger att även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser ska följa vad som föreskrivs i ovan nämnd paragraf. Det har varit föremål för debatt vad som krävs för att det ska vara möjligt att överblicka ställning och resultat. I samband med BFN:s arbete med remissyn-punkterna är det framförallt två typfrågor som har ställts:1 Ställer BFL i något fall krav på att löpande

bokföra avskrivningar?2 Ställer BFL i något fall krav på att under

innevarande år periodisera andra poster?

I de utkast jag tog del av under arbetet med vägledningen fanns det, enligt min bedömning, skrivningar som antydde att det aldrig behövde bokföras avskrivningar och periodiseringar under löpande år, men i samma version kan det senare ha antytts att företagen i vissa fall måste göra det. I den nu beslutade versionen synes BFN ha satt ner foten och menar att det aldrig är nödvändigt. Vägledningen ställer, i vart fall enligt min tolkning, inte i något fall krav på att avskrivningar eller periodiseringar bokförs under löpande år. Väsentligheten i posterna synes inte spela någon roll.

Visserligen anges i kommentartext att det för varje enskilt företag måste bedömas vilken grad av precision som kan krävas för att den systematiska sammanställningen ska möjlig-göra en överblick av verksamhetens ställning och resultat löpande under räkenskapsåret. Jag tolkar dock detta mer som hur mycket posterna ska delas upp systematiskt, det vill säga kan företaget ha till exempel ett konto för samtliga omsättningstillgångar och ett för samtliga an-läggningstillgångar, etcetera. Av kommentartex-ten framgår nämligen även följande:

”Detställsingakravpåattdensystematiskasammanställningen ska ge en exakt avspegling av verksamhetens resultat och ställning lö-pande under året. Det finns till exempel inte något krav i BFL på att periodiseringar ska göras löpande. Enligt 5 kap. 3 § BFL ska de poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen (boksluts-transaktioner) bokföras senast i samband med attdenlöpandebokföringenavslutas.Genombokslutstransaktionerna periodiseras inkomster och utgifter samt görs avskrivningar på anlägg-ningstillgångar. Det är först i samband med att bokslutstransaktionerna bokförs som ställning ochresultatmerexaktkanläsasut.”

Avskrivningar och andra periodiseringar be-höver alltså bokföras senast vid upprättande av bokslut. Jag har svårt att hitta något i vägledning där det antyds att periodiseringar eller avskriv-ningar i något fall ska ske under innevarande år.


Man kan däremot diskutera vad kravet på kontering av en affärshändelse innebär. Kon-tering definieras som en klassificering av affärs-händelsen. Den ska med andra ord ange i vilken utsträckning affärshändelsen ger upphov till en tillgång, skuld eller resultatpåverkan.

Låt oss ta en betalning av en företagsförsäkring uppgående till 120 tkr för en tid om ett år som exempel. Antag att företaget har kalenderår som räkenskapsår. Försäkringen betalas med bankgiro imarsochavserperiodenapril14–mars15.Den bokförs, med hänvisning till reglerna om möjlighet att senarelägga redovisningen, i maj månad. Den ska tillföras redovisningsperioden mars, men hur ska den konteras? Per sista mars det år den betalas synes hela utgiften vara en tillgång. Företaget har ju betalat för en försäkring som börjar gälla i april. Med det resonemanget torde hela utgiften konteras på konto 1730 Förutbetalda försäkringspremier.

Jag tror det är betydligt vanligare att företagen utgår från ett resonemang som bygger på vad det är för typ av utgift, i detta fall en utgift för försäkring. Utgiften konteras då på konto 6310 Företagsförsäkringar och konto 1730 används inte initialt. Oavsett vilket är den intressanta frågan vilka krav som ställs under perioden april 14 - december 14.

Har företaget konterat betalningen som en interimspost blir frågan om den i april borde minska med 10 tkr som i så fall förs om till för-säkringskostnad. Har företaget istället konterat betalningen som en kostnad blir frågan i april om en interimspost om 110 tkr borde bokas upp? Eftersom vägledningen inte ställer något krav på att periodisering behöver göras under löpande år blir den initiala konteringen intres-sant. Vad är då rätt, kostnad eller tillgång? Eller kan båda vara rätt?

Vägledningen anger att affärshändelserna normalt klassificeras som slutliga redan när de bokförs. Det torde betyda att det är mer korrekt kostnadsföra försäkringspremien för att sedan

LagerbolagEtt lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag

som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den

stora fördelen med ett lagerbolag är att samma

dag du köper lagerbolaget kan du komma igång

med verksamheten.

– Kompletta handlingar– Leverans inom 2 timmar– Bolagspärm– Hjälp med firmanamnet

www.formabolag.seForma Bolagstjänster AB Box 1030, 85111 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35

LAGERBOLAG • LIKVIDATIONSNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION

BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK

göra en periodisering i bokslutet i december. Jag tycker dessutom att man kan se det på det sättet även om premien betalas i november och avserperiodendecember14–november15.Den slutliga klassificeringen av denna utgift är att det ska vara en kostnad och inte en tillgång.

Ju mer man analyserar detta teoretiskt desto fler frågor dyker upp. För tillfället är min be-dömning att det blir rätt vilken initial konte-ring företaget än väljer. Ingen slutlig justering behöver ske innan det att bokslut upprättas. Enligt min uppfattning ger normgivningen inget tydligt svar på hur den ursprungliga kon-teringen ska göras. Det synes som att företagets argumentation och upplägg av redovisningen har betydelse. Det som enligt min uppfattning däremot är klart är att inga periodiseringar (el-ler avskrivningar) behöver ske innan bokslutet.

Varför är det intressant att veta exakt vad BFL anger? Ett skäl till att denna diskussion har intensifierats är Reko. För att följa Reko ska ambitionen vara att försöka få så korrekt periodi-serade resultat som möjligt löpande. Det innebär att väsentliga periodiseringar och avskrivningar måste göras löpande. Men om kunden inte vill det ska en Auktoriserad Redovisningskonsult ändå kunna skriva Bokslutsrapport om redovis-ningen följt minimikraven enligt BFL.

I många fall är säkerligen periodiseringspos-terna inklusive avskrivningarna relativt små och oväsentliga. I de fall de inte är det bör am-bitionen absolut vara att övertyga kunden om att löpande periodisera och bokföra väsentliga avskrivningar månadsvis. Det finns många för-delar med att bokföringen löpande återspeglar ett så korrekt periodiserat resultat som möjligt. Bland annat är det lättare att använda redovis-ningen som analys- och styrningsverktyg samt att det minimerar risken för överraskningar vid bokslutet.

Det ska också noteras att jag ovan bara re-dogjort för reglerna i BFL. I sammanhanget får man inte glömma bort att aktiebolagslagen

innehåller ett krav på att företaget vid varje tid-punkt ska kunna bedöma att det egna kapitalet inte understiger hälften av det registrerade ak-tiekapitalet.Givetvisärenkorrektperiodiseradredovisning en bra utgångspunkt för en sådan bedömning.

IkraftträdandeDen nya vägledningen ska tillämpas på alla räkenskapsår som inleds första januari 2014 och senare. Det får tillämpas tidigare. Det innebär att pågående räkenskapsår med brutet räken-skapsår inte behöver tillämpa den nya vägled-ningen under innevarande år. Jag kan däremot inte se några skäl till att inte börja tillämpa den.

Det kan noteras att reglerna avseende rättelse får börja tillämpas först för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2014. BFN ger ett års respit. Med största sannolikhet är det för att programvaruföretagen ska få ett år på sig att anpassa sina program.

SammanfattningBFN har arbetat utifrån att i så stor utsträckning som möjligt inte ändra i vägledningen jämfört med dagens normering. Den nya vägledningen innehåller ändå en del ändringar och ett antal tolkningsfrågor. Av olika skäl kan vi inte ge svar på alla dessa i en artikel. Det finns anledning att återkomma med fler artiklar kring denna vägledning.

Jag har i denna artikel bara berört tre fråge-ställningar och som framgår av artikeln kan man till viss del ha lite olika uppfattning om hur dessa frågeställningar ska tolkas. SRF kommer att ha seminarier på olika orter i landet för att gå igenom den nya vägledningen. De som är intres-serade av vilka krav som ställs av lagstiftare och normgivare på det dagliga arbetet med bokfö-ring rekommenderas att besöka ett sådant. Mer information om dessa seminarier presenteras på SRFs webbplats www.srfkonsult.se.

Utveckla din roll somredovisningskonsult!

Vilka kurser behöver du i vår?

Har du funderat över vilka kurser du behöver gå i vår?

Oavsett om du arbetar som redovisningskonsult och har som målsättning att auktorisera dig, eller du redan tagit steget till auktoriserad redovisningskonsult så är utbildning en förutsättning för trygghet, både för dig och dina kunder.

Vi på FAR Akademi erbjuder rätt kompetens för ditt företags framgång och är det självklara valet för din kompetensutveckling. Fler än 10 000 personer vidare-utbildar sig årligen tillsammans med våra engagerade lärare som alla ligger i framkant inom sitt område.

FAR Akademi vet vilken kunskap som lyfter ditt företag. Gå in på farakademi.se eller kontakta oss så berättar vi mer!

Reko 2014Stockholm 17 mars

Fällor och fel i redovisnings-konsultens vardag – bokslutsfrågorStockholm 5 mars

Aktuella momsfrågorGöteborg 13 mars Malmö 24 mars Stockholm 26 mars

K3 – fördjupning– Välj en eller två dagar!Malmö 6–7 februariGöteborg 6–7 mars Stockholm 10–11 april

Ett axplock ur vårens kursutbud


Avdragsförbud vid intressegemenskapFör aktiebolag gäller sedan 2003 att en kapital-förlust på en fordran på ett annat företag inte är avdragsgill om fordran har uppkommit när företagen var i intressegemenskap. Avdragsför-budet gäller bara kapitaltillgångar, det vill säga i normalfallet lånefordringar eller liknande. En kundfordran på ett dotterbolag omfattas alltså inte av avdragsförbudet.

Varför råder avdragsförbud? Bestämmelsen är en del av regelverket om näringsbetingade andelar. Vinster på näringsbe-tingade andelar är skattefria och förluster är inte avdragsgilla. Utan bestämmelsen skulle företag i intressegemenskap kunna kringgå avdragsför-budet för kapitalförluster på näringsbetingade andelar.

Exempel:Ett aktiebolag bildar ett helägt dotterbolag. Dotterbolaget gör en investering som finansieras genom ett lån från moderbolaget. Faller inves-teringen väl ut ökar värdet på moderbolagets aktier i dotterbolaget, som då kan säljas med en skattefri vinst. Misslyckas investeringen skulle moderbolaget istället kunna sälja sin fordran på dotterbolaget med en avdragsgill förlust till följd, om inte den nämnda bestämmelsen fanns.

Vad menas med företag i intresse-gemenskap? Med intressegemenskap menas att ett av före-tagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller att de båda står under i huvudsak gemensam ledning.

Uttrycket”genomägarandelellerpåannatsätt”innebärattdetkanvaramycketsvårtattavgöra när ett väsentligt inflytande föreligger. Dessutom ligger en avsiktlig oklarhet i själva begreppet”väsentligt”.

Det aktuella fallet Bolaget A yrkade avdrag för kapitalförluster på sålda villkorade aktieägartillskott. Tillskotten hade lämnats till bolag B vid tre tillfällen, i de-

cember 2005, i december 2006 och i december 2007. När de två första tillskotten lämnades ägde man 20 procent av B, och vid det tredje tillfället ägde man 35 procent.

Bolag A:s ende ägare hade dessutom under 2006 och 2007 suttit i styrelsen för bolag B. Han hade först varit en av sex ledamöter, men då det tredje tillskottet lämnades var han en av tre ledamöter och dessutom styrelsens ordförande.

Skatteverket ansåg därför att det under 2006 och 2007 hade funnits en sådan intressege-menskap mellan bolagen A och B att avdrag för förluster på de två sista tillskotten inte kunde medges. Bolag A överklagade, men för-valtningsrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket. Kammarrätten, KR, har dock en annan uppfattning.

Kammarrätten om ägarandelen InledningsvisslårKRfastattuttrycket”väsent-ligtinflytande”ärettvedertagetbegreppinomskattelagstiftningen, men att lagstiftaren inte närmare har specificerat hur stor ägarandel som krävs. I praxis och doktrin har en ägarandel om 40 procent tagits som utgångspunkt.

I förarbetena till de nya reglerna om ränte-avdragsbegränsningar menade dock regeringen att begreppet väsentligt inflytande innebär att i vart fall en ägarandel strax under 50 procent kan beaktas. Regeringen underströk i samman-hanget att vid bedömningen är även annat än storleken på ägarandelen av betydelse.

Mot den bakgrunden bör gränsen för vä-sentligt inflytande enligt KR i normalfallet inte understiga en ägarandel på 40 procent. Detta innebär att ägarandelen i det aktuella fallet inte vid något tillfälle i sig räcker för intressegemen-skap mellan bolagen. För att Skatteverket ska kunna vägra avdrag krävs därför att bolag A har haft ytterligare inflytande i B genom andra faktorer.

Kammarrätten om inflytande på annat sätt Bolag A:s ägare har inte, vare sig som styrelseord-förande eller tidigare, haft ensam firmatecknings-rättförbolagB.ÄvenövrigastyrelseledamöteriB har, direkt eller indirekt, ägt aktier i bolaget.

Två närstående personer har tillsammans under hela den aktuella tiden innehaft aktiemajoriteten i B och den ena av dem har dessutom varit VD.

Enligt KR finns därför inget i utredningen som indikerar att styrelseuppdraget har gett bo-lag A ett större inflytande i bolag B än vad dess ägarandel har medfört. KR finner därför att de båda företagen inte har varit i intressegemenskap när tillskott lämnades år 2006 och 2007. Bolag A har därmed rätt till avdrag för kapitalförlust även avseende dessa tillskott.

Kommentar Domen är en välkommen pusselbit i frågan om när väsentligt inflytande föreligger. KR:s motivering är också intressant i så motto att den knyter an till andra bestämmelser än just de som är aktuella i målet. Angreppssättet kan tyckas rimligt när det gäller att definiera inne-börden av ett begrepp som används i flera olika sammanhang.

Vid tveksamheter om huruvida en kapital-förlust på en fordran på ett annat företag är avdragsgill bör man alltid göra ett öppet yrkande i deklarationen. På det viset riskerar man inte skattetillägg.

Skatteverket har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vad menas med väsentligt inflytande?Kammarrätten i jönköping (mål nr 1037-13) anser inte att intressegemenskap föreligger mellan två bolag, där bolag A äger 35 procent av bolag B. Inte ens det faktum att bolag A:s ende ägare var ordförande i styrelsen för bolag B leder till väsentligt inflytande. Bolag A fick därför avdrag för kapitalförluster på fordringar på bolag B.TEXT: ALEXANdRA WALLERIuS, NORSTEdTS juRIdIK AB

Utveckla din roll somredovisningskonsult!

Vilka kurser behöver du i vår?

Har du funderat över vilka kurser du behöver gå i vår?

Oavsett om du arbetar som redovisningskonsult och har som målsättning att auktorisera dig, eller du redan tagit steget till auktoriserad redovisningskonsult så är utbildning en förutsättning för trygghet, både för dig och dina kunder.

Vi på FAR Akademi erbjuder rätt kompetens för ditt företags framgång och är det självklara valet för din kompetensutveckling. Fler än 10 000 personer vidare-utbildar sig årligen tillsammans med våra engagerade lärare som alla ligger i framkant inom sitt område.

FAR Akademi vet vilken kunskap som lyfter ditt företag. Gå in på farakademi.se eller kontakta oss så berättar vi mer!

Reko 2014Stockholm 17 mars

Fällor och fel i redovisnings-konsultens vardag – bokslutsfrågorStockholm 5 mars

Aktuella momsfrågorGöteborg 13 mars Malmö 24 mars Stockholm 26 mars

K3 – fördjupning– Välj en eller två dagar!Malmö 6–7 februariGöteborg 6–7 mars Stockholm 10–11 april

Ett axplock ur vårens kursutbud


En förutsättning för att en personalvårdsförmån ska vara skattefri är att den riktas till hela perso-nalen på arbetsplatsen på samma villkor. Vanliga frågor är till exempel om motionsbidraget kan minskas om man arbetar deltid. Definitionen avbegreppet”helapersonalen”ärattsamtligaanställda på arbetsplatsen oavsett anställnings-villkorskaomfattas.Äventidsbegränsatan-ställda och vikarier måste alltså erbjudas samma motionsaktiviteter som de fast anställda.

Det spelar i sammanhanget inte heller någon roll vilken sysselsättningsgrad de anställda har. Den som endast arbetar deltid ska ha samma möjlighet att utnyttja de aktiviteter som den har som arbetar heltid.

Den som arbetar på företaget till exempel endast en månad omfattas av förmånen just den månaden. Om övriga får årskort till ett gym kan den tillfälligt anställde få ett månadskort eller kanske motionera mot kvitto.

Om arbetsgivaren subventionerar 3 000 kronor per år för skattefria motionsaktiviteter torde subventionen till den som endast arbetar en månad kunna begränsas till 1/12, det vill säga 250 kronor.

En annan fråga som kan uppkomma är om även personer som är föräldralediga måste er-bjudas personalvårdsförmåner, till exempel fri motion och friskvård. Eller blir förmånerna skat-tepliktiga om de föräldralediga skulle undantas?

EnligtSkatteverketkrävs–förskattefrihet–attallaanställdasomäri”aktivtjänst”erbjudsdeaktuella förmånerna. Ur skattemässig synvinkel skulle föräldralediga alltså kunna undantas.

Att inte erbjuda föräldralediga personer mo-tion och friskvård är förmodligen inte heller att betrakta som ett brott mot det så kallade missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen. Observera dock att denna fråga inte har prövats rättsligt. Ur personalpolitisk synpunkt är det antagligen av värde att erbjuda föräldralediga motion. Ledigheten kan dock bli långvarig så en begränsning i tiden för motionsbidraget kan eventuellt vara motiverad. Huvudsaken är att samma villkor gäller för alla föräldralediga.

Den skattefria motionen kan ges genom att

arbetsgivaren betalar eller subventionerar de anställdasårskortpåolikaanläggningar.Ävenflera kort avseende enklare åtgärder kan accepte-ras. Fria klippkort till motionsanläggningar kan också vara skattefria. Kort som omfattar träning för hela familjen är däremot skattepliktiga.

Fria medlemsavgifter är alltid skattepliktiga. Det spelar ingen roll att medlemskapet är en förutsättning för en i övrigt skattefri motions-aktivitet.Ävenindividuellastartavgifterimo-tionslopp är normalt alltid skattepliktiga. De kan dock vara skattefria under förutsättning att flera anställda deltar i loppet och då tävlar som

en grupp. Detta oavsett om det finns en lagklass i det aktuella loppet eller inte.

För att fri motion och friskvård ska vara skat-tefri krävs att aktiviteterna är av enklare slag. Ex-empel på aktiviteter av enklare slag är spinning, massage och yoga. Andra exempel är gymnastik, styrketräning, bowling, racketsporter (till ex-empel tennis, bordtennis och squash) och van-liga lagidrotter (till exempel volleyboll, fotboll, handbollochbandy).Ävenenklareformeravmotionsdans som bugg, folkdans, squaredance och jazzdans godtas som skattefri motion.

Till skattefri friskvård räknas så kallad kon-torsmassage, kurser om rökavvänjning, infor-mation om stresshantering samt individuell kost- och motionsrådgivning. Hit räknas också floating rest, rosenterapi, akupressur, kinesio-logi, ljusterapi, homeopati, zonterapi, fotvård och fotmassage.

Ävenolikatyperavavspänningsgymnastikoch mental träning, till exempel tai chi, qigong, yoga även graviditetsyoga samt profylaxkurser för gravida anställda ryms inom det skattefria området.

En annan förutsättning för att fri motion och friskvård ska vara skattefri är att aktiviteten ifråga är av mindre värde. Vad menas då med detta? Eftersom kostnaden för samma aktivitet kan variera mellan olika orter gäller det att un-dersöka vad som utgör marknadspriset för en enklare åtgärd på den aktuella orten. Vad som till exempel kostar 5 000 kronor på en viss ort kanske kostar 3 000 kronor på en annan.

En arbetsgivare kan även subventionera mo-tionsredskap och kringutrustning för de anställda utan att någon beskattning uppkommer. En förutsättning är dock att det är fråga om enklare sådana redskap.

Utrustningen får heller inte bli personlig. Olikaanställdaskaalltså–vidolikatillfällen–kunna låna samma utrustning, till exempel ett par gångstavar, ett tennisracket, en stegräknare eller en bandyklubba.

Eftersom fria motionskläder och träningsskor som huvudregel är skattepliktiga går det inte attanvända”motionsbidraget”tillettparjog-gingskor. Fria motionskläder och motionsskor kan dock vara skattefria för till exempel anställda som har fysisk träning på arbetsschemat.

Vad krävs för att fri motion och friskvård ska vara skattefri?Fri eller subventionerad motion och friskvård är exempel på skattefria personalvårdsförmåner. För skattefriheten krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.TEXT: ThOMAS ENGLuNd

En förutsättning för att en personalvårds-förmån ska vara skattefri är att den riktas till hela personalen på arbetsplatsen på samma villkor.


Fråga: Vilken månadslön motsvarar högsta sjuk-penninggrundande inkomst (SGI) under 2014?

Svar: Prisbasbeloppet för 2014 är 44 400 kro-nor.HögstaSGInärdetgällersjukpenninggårdärför vid 333 000 kronor (7,5 × 44 400). Detta motsvarar en månadslön på 27 750 kronor.

När det gäller föräldrapenning uppgår högsta SGItill10prisbasbelopp,detvillsäga444000kronor under 2014. Detta motsvarar en månads-lön på 37 000 kronor.

••• Fråga: En anställd kommer under 2014 att i stor omfattning göra tjänsteresor till Kina. Han kommer att fördela sin arbetstid mellan två olika orter som är belägna cirka 20 mil från varandra. Kommer dessa orter att ses som en ort när det gäller den så kallade tremånadersregeln?

Svar: Nej. Han kan erhålla fullt traktamente för Kina under tre månader för vardera orten. Först därefter reduceras det skattefria traktamentet till 70 procent av fullt traktamente.

•••Fråga: En anställd lämnade hastigt sin arbetsplats då hon fick besked om att hennes make förts till sjukhuset efter en trafikolycka. Vad gäller i fråga om rätten till ledighet i sådana fall och om löneav-draget för denna frånvaro?

Svar: Det finns en särskild lag som ger en an-ställd rätt att vara ledig om någon i familjen har råkat ut för en allvarlig olycka eller drabbats av en akut och oförutsedd sjukdom och därmed måste föras till sjukhus. Den anställde måste då så snabbt som möjligt meddela arbetsgivaren att man måste vara ledig.

Arbetsgivaren har rätt att göra löneavdrag för den lediga tiden. Det kan däremot finnas kol-lektivavtal som innebär att något löneavdrag inte ska göras. Istället ska den anställde då beviljas permission.

Företag som saknar kollektivavtal kan ha mot-svarande regler. Detta bör då skrivas in i företagets personalhandbok.

•••Fråga: Kan ett företag ge bidrag till anställdas fotvård utan att detta blir skattepliktigt?

Svar: Ja. Skatteverket anser att enklare slag av fotvård eller fotmassage kan ses som en skattefri friskvårdsförmån.

•••Fråga: En anställd som började den 1 juni förra året fick möjlighet att ta ut fyra veckors förskotts-semester sommaren 2013. Han har endast tagit ut tre av dessa veckor. Kan han spara den fjärde veckan till sommaren 2014?

Svar: Nej. Endast intjänade och betalda dagar får sparas. Eftersom förskottssemester inte är intjänade får dessa dagar inte sparas till kom-mande semesterår.

Däremot kan nya förskottssemesterdagar be-viljas även för det andra anställningsåret, det vill säga till sommaren 2014. Det kan vara aktuellt om personen har anställts under året och därmed inte har tjänat in fullt antal dagar till nästföljande år. I detta fallet har ju bara 21 dagar tjänats in till semesteråret 2014. Om arbetsgivaren vill kan fyra förskottsdagar beviljas till denna sommaren.

•••Fråga: Ett företag som geografiskt ligger i risk-område för den fästingburna sjukdomen TBE vill inför sommaren gärna erbjuda sin personal gratis vaccinering. Skulle detta skattemässigt kunna jämställas med vaccinering inför till exempel influ-ensaperioden och därmed vara en skattefri förmån för de anställda?

Svar: Ja. En arbetsgivare som bedriver verksam-het i ett område där det finns information om

att fästingar kan bära på sjukdomen TBE torde skattefritt kunna erbjuda sin personal skattefri vaccinering.

•••Fråga: En arbetsgivare står inför att behöva säga upp viss personal. Vilka möjligheter har företaget att betala utbildningar för dem som berörs utan att det blir aktuellt med någon förmånsbeskattning?

Svar: Från och med 2014 är reglerna om skat-tefria utbildningar till exempel i samband med personalavveckling utvidgade och förtydligade. Det innebär bland annat att flera utbildningar än tidigare omfattas av skattefriheten idag.

Ävendensomredanharblivitarbetslösellersom riskerar att bli det inom fem år omfattas av bestämmelserna. Detta gäller även om syftet med utbildningen är att den anställde ska få ett annat arbete hos arbetsgivaren.

Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Mejla dina frågor till [email protected]

Frågor & SvarArbetsrätt, löne- och personaladministration


Fråga: Vi har ett mindre svensk företag som kund. Det svenska företaget är ett dotterbolag till en stor koncern i Nederländarna. Vilket K-regelverk ska det svenska företaget tillämpa?

Svar: Eftersom bolaget är mindre kan det välja mellan K2 och K3. Det är bara moder-bolag i större koncerner som tvingas ha K3 även i den enskilda årsredovisningen. Men eftersom du hanterar dotterbolaget är det valfrihet som gäller.

Det kan däremot vara bra att fundera över enligt vilka regler bolaget ska rapportera till sitt moderföretag. Det är inget krav att årsre-dovisningen i Sverige upprättas enligt samma (eller ens liknande) principer, men det kan underlätta.

••• Fråga: Ett aktiebolag köper en inventarie som kostar 15 000 kronor exklusive moms. Bolaget vill aktivera utgiften och skriva av den under fem år. Företaget tillämpar K2. är det tillåtet att aktivera inventarien?

Svar: Att kostnadsföra inventarier som anskaf-fats för mindre än ett halvt prisbasbelopp är en frivillig regel i K2 (10.4). Det går med andra ord bra att aktivera inventarien.

I enlighet med regel 10.23 får företaget alltid sätta nyttjandeperioden till fem år för inventarier.

••• Fråga: Kan kostnader för underkonsult till en immateriell tillgång aktiveras i K2?

Svar: Utgifter för egenupparbetade immate-riella tillgångar får inte aktiveras. Det spelar ingen roll om det enbart är egen personal som jobbat med tillgången eller om man delvis an-litatunderkonsulter.Ärdetenegenupparbetadimmateriell tillgång (vilket det är om företaget äger idén) får inga utgifter aktiveras.

Fråga: Ett aktiebolag har utvecklingskostnader inom dataområdet och har aktiverat 1 700 000 kronor. Bland tilläggsupplysningarna i årsredo-visningen anges att företaget ”tillämpar RR15 Immateriella tillgångar beträffande balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande arbeten”. är detta tillåtet?

Svar: Innan bolaget går in i K-regelverken är det möjligt att tillämpa RR15. Uppfyller före-taget samtliga kriterier för att kunna aktivera ska så ske.

Snart (exakt när beror på vilket räkenskapsår bolaget har) måste bolaget välja mellan K2 och K3. I K2 är det inte tillåtet att ta upp egenupparbetade immateriella tillgångar. Har företaget tagit upp det tidigare måste det bokas bort mot eget kapital.

I K3 är det möjligt att ha kvar utvecklings-kostnaderna i balansräkningen. Observera däremot att det är viktigt att stämma av att alla villkor (se punkt 18.12 i K3) för att få ta upp dem i balansräkningen verkligen är uppfyllda.

I inget av K-regelverken är det möjligt att hänvisa till RR15.

••• Fråga: Hur ska checkkrediten redovisas i K2 respektive K3, det vill säga som lång- eller kortfristig?

Svar: Vad gäller K2 framgår av schemat i punkt 4.5 att företaget ska göra en bedömning av om krediten är långfristig eller inte. Redovisning sker utifrån bedömningen. Regel 17.5 andra stycket anger dock att krediten oftast är att se som långfristig:

”Encheckräkningskreditsomförfallerinom12 månader efter balansdagen ska normalt re-dovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efterförfallodagen.”

I K3 är det regel 4.7 som gäller och även här måste en bedömning göras. Man har inte

samma hjälp som i K2, men enligt min uppfatt-ning torde man kunna resonera på samma sätt. Det är inte givet och de finns de som har annan uppfattning. De finns de som menar att check-krediten oftast ska klassificeras som kortfristig eftersom den formellt (oftast) omprövas varje år. Regel 4.7 i K3:

”Ettföretagskaklassificeraskuldersomlång-fristiga eller kortfristiga och redovisa dem under egna rubriker. En skuld ska klassificeras som kortfristig nära) företaget avser att reglera skulden under

företagets normala verksamhetscykel,b) företaget primärt innehar skulden för han-

delsändamål,c) skulden förfaller inom tolv månader efter

balansdagen, ellerd) företaget inte har en ovillkorad rätt att senare-

lägga skuldens reglering i minst tolv månader efter balansdagen.

När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar ska den anses uppgå till tolvmånader.”

•••Fråga: En klädaffär köper in en bostadsrätt i vilken verksamheten ska drivas. Hur ska det bokföras och rubriceras i årsredovisningen?

Svar: En bostadsrätt är egentligen ett ägande av en andel i en ekonomisk förening. Det ska med andra ord klassificeras som en finansiell anläggningstillgång.Gårmanstriktpåårsredo-visningslagensschemalandardetdåsom”Andralångfristigavärdepappersinnehav”.

Ovanstående stämmer också med hur det är hanterat i BAS-kontoplanen. I Svensk Redovis-ning 2014 Bokföringsboken anges att konto 1350 (eller underkonto 1353 Andelar i bo-stadsrättsföreningar) ska tillämpas för andelar i bostadsrättsföreningar.

Frågor & Svar Redovisning

Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Frågor & SvarRedovisning


Fråga: A förvärvade den 1 juli 2013 tre procent av aktierna i ett fåmansbolag där han var anställd. Han betalade 200 000 kronor för aktierna vilket var marknadsmässigt belopp. Han har erhållit en lön på 600 000 kronor. Får A när han räknar fram gränsbeloppet tillgodoräkna sig sin del av löneunderlaget på 500 000 kronor?

Svar: Nej. Reglerna om beräkning av gränsbe-lopp och möjligheterna till att utnyttja ett löne-underlag ändrades från 1 januari 2014. För att få räkna ett löneunderlag har ett kapitalandelskrav införts som innebär att minst fyra procent av aktierna måste ägas. A får därför begränsa sitt gränsbelopp för 2014 till att räkna på anskaff-ningskostnaden x 11,09 procent (SLR + 9%).

•••Fråga: A bedriver jordbruk som enskild närings-verksamhet och har tidigare redovisat en särskild övergångspost som uppkom i samband med att han förvärvade en jordbruksfastighet mot vederlagsrevers. När ska övergångsposten tas fram till beskattning?

Svar: Övergångspostenliggerkvarvidberäkningav räntefördelning. Någon tidsgräns när över-gångsposten ska tas fram till beskattning finns inte.Ärkapitalunderlagetinäringsverksamheteninte längre negativt före tillägget får den särskilda posten inte användas igen. Däremot kan den särskilda posten ändras från ett år till ett annat så länge man har ett negativt kapitalunderlag. Det ska tilläggas att den särskilda posten bara får läggas till kapitalunderlaget så länge fastigheten finns kvar i näringsverksamheten.

•••Fråga: Två personer driver näringsverksamhet i form av enkelt bolag. Bolagsmännen har för avsikt att gemensamt köpa in ett inventarium till verksamheten. Varje bolagsman kommer att äga 50 procent av inventariet. Ska beloppsgränsen på ett halvt prisbasbelopp för inventarier av mindre

värde tillämpas av varje bolagsman eller gäller beloppsgränsen för inventariet i sin helhet.

Svar: Skatteverket har i ett ställningstagande 131 474845-09/111 redovisat sin uppfattning att det är inventariets totala anskaffningsvärde som avgör om det är av mindre värde. Detta gäller även för inventarier som ägs gemensamt.

•••Fråga: AB X tillämpar restvärdesavskrivning för sina inventarier. Vissa inventarier har nu sålts un-der räkenskapsåret. Försäljningen har resulterat i en bokföringsmässig förlust. Hur ska förlusten redovisas vid beskattningen?

Svar: Skatteverket, SKV, anser i ett ställnings-tagande 131 521631-09/111 att de resultat-påverkande posterna i redovisningen inte ska påverka det skattemässiga resultatet, utan ska elimineras i inkomstdeklarationen. Detta efter-som vid restvärdesavskrivning är beräkningen av värdeminskningsavdraget helt frikopplad från företagets redovisning.

Det innebär att ersättning för avyttrade inven-tarier ska tas upp som intäkt och ett motsvarande avdrag får göras. Avskrivningsunderlaget ska då minskas med avdraget. I det fall ersättningen överstiger avskrivningsunderlaget före avdraget ska skillnadsbeloppet beskattas.

•••Fråga: A, äger direkt och indirekt via sitt aktie-bolag AB X, andelarna i hB y. Andelarna i han-delsbolaget ska nu säljas och beräknas medföra en kapitalförlust på 100 000 kronor som ska fördelas lika mellan A och AB X. Får A respektive AB X avdrag för förlusten?

Svar: A får avdrag med 70 procent av förlusten. För AB X gäller att andelar i handelsbolag är infogade i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Andelen i HB Y behandlas som en näringsbe-

tingad andel men bara om ägaren är ett företag. En kapitalvinst på andelen i HB Y är därför normalt skattefri.

En konsekvens av detta är att kapitalförlusten vid försäljningen av andelarna i HB Y inte får dras av.

•••Fråga: A är aktiv delägare i ett fåmansföretag och innehar både A-aktier och B-aktier. Aktiebolaget ska nu lösa in B-aktierna genom indragning. Inlösningsförfarandet kommer att leda till en kapitalförlust. Får A avdrag för förlusten?

Svar: Särskilda regler gäller för delägare i få-mansföretag som innehar kvalificerade aktier för det fall det blir vinst vid inlösen av aktier genom indragning. Den ses då som utdelning. Någon särskild reglering när inlösen leder till en förlust finns inte. Inlösen av aktier anses som avyttring. Det innebär att vanliga regler om förlust vid avyttring av aktier i fåmansföretag tillämpas.

•••Fråga: AB A förvärvade under 2013 40 procent av aktierna i AB B där man sedan tidigare ägde 60 procent. Förvärvet skedde genom att man lånade pengar från AB C som var ett helägt dotterföretag till AB B. Ska AB A beskattas för transaktionen?

Svar: Nej. AB A:s förvärv av de resterande 40 procent av aktierna i AB B omfattas av förvärvs-låneförbudet eftersom lånet sker i syfte att lån-tagaren (AB A) ska förvärva aktier i överordnat bolag i koncernen. AB B är i förhållande till AB C överordnat bolag.

Någon beskattning av det förbjudna lånet ska inte ske eftersom beskattning undantas när låntagaren är ett aktiebolag.

Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till [email protected]

Frågor & SvarBeskattning


Fråga: Kan en Bokslutsrapport lämnas för den egna redovisningsverksamheten?

Svar: Ja, man kan lämna en Bokslutsrapport för den egna redovisningsverksamheten, samt en not-upplysning i årsredovisningen, enligt Reko 690.

I detta fall ska Bokslutsrapporten innehålla en upplysning om att ett närstående föreligger enligt tillämpningsupplysningarna till Reko 670.

••• Fråga: Hur gör man när kundens bokföringspro-gram saknar behandlingshistorik?

Svar: Behandlingshistorik måste alltid kunna tas fram från bokföringsprogrammet, eftersom det är räkenskapsinformationen enligt BFL 6 kap 11§. Ett bokföringsprogram som inte innehåller behandlingshistorik uppfyller då inte kraven i Bokföringslagen. För att kunna fortsätta an-vända detta program måste programleverantören kontaktas för att få en uppdatering som gör att programvaran uppfyller BFL.

•••Fråga: jag har en kund där jag nu ska ta över betal-ningsuppdraget för leverantörsfakturor, löner och dylikt. jag undrar då ifall en attest via elektronisk signatur är att betrakta som en godkänd attest? Kunden får då ett mejl och kan klicka på en länk och lägga in sin attest i programmet och man kan sedan ta ut en rapport som visar vem som har at-testerat vad och när. Vi vill hitta ett sätt där kunden enkelt kan attestera betalningar utan att behöva komma till kontoret eller att vi ska behöva skicka pappren emellan oss varje gång.

Svar: Reko 540 Betalningsuppdrag, anger att uppdragsgivaren alltid ska attestera underlagen för betalning, så att det inte kan ifrågasättas i efterhand att det är uppdragsgivaren som har godkänt betalningen. Det anges dock inte ut-tryckligen att sådan attest inte kan vara digital, utan det avgörande är att godkännandet kan

knytas direkt till uppdragsgivaren. Av din be-skrivning framgår att ert system kan knyta en attest till respektive faktura, som gör att det är klargjort att den är godkänd för betalning, samt att det dessutom finns en rapport som visar vem som attesterat och när det har skett. Förutsatt att det i efterhand alltid går att ta fram denna rapport och knyta den till respektive faktura ser jag inte något hinder i den föreslagna rutinen enligt kraven i Reko.

•••Fråga: Går det att lämna en Bokslutsrapport när uppdragsgivaren har förbrukat sitt aktiekapital till mer än hälften?

Svar: Syftet med Bokslutsrapporten är att infor-mera om att redovisningen följer lagar och regler, samt att den information som lämnas ger ett bra beslutsunderlag avseende verksamhetens resultat och ställning. I en situation när det egna kapitalet är förbrukat är det redovisningens uppgift att visa detta, och det finns bestämmelser i aktiebolags-lagen som ska följas för att hantera situationen. Det innebär att en kontrollbalansräkning ska upprättas, samt att en första och andra kontroll-stämma ska hållas för att bedöma om det egna kapitalet är återställt. Då det egna kapitalet inte är återställt ska upplysningen om att verksamheten bedrivs under personligt betalningsansvar stå i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Om detta sker uppfylls kraven i ABL, med följden att en Bokslutsrapport kan lämnas. Om däremot företaget inte agerar enligt ABL enligt ovan så kan inte någon Bokslutsrapport lämnas, även om det egna kapitalet blir fullt återställt. Orsaken är att kraven i Reko och förutsättningarna för att lämna en Bokslutsrapport bygger på att följa lagar och regler i hela processen.

•••Fråga: Enligt Reko ska kunden attestera bok-slutsverifikationer upprättade av byrån. Skulle vi kunna skriva in i uppdragsbrevet att kunden i och

med att vi får uppdraget att upprätta bokslutet, även godkänner de verifikationer byrån upprättar i samband med detta?

Svar: Enligt Reko 560 Bokslutpunkt och års-bokslut/årsredovisning, punkt 13, ska alla rättel-ser, kompletteringar och bokslutstransaktioner som redovisningskonsulten upprättar i samband med uppdragsgivarens bokslut attesteras, som en bekräftelse på att uppdragsgivaren godkänt posten. Detta krav kan inte avtalas bort, men kan till exempel lösas praktiskt genom att kunden i efterhand bekräftar bokslutstransaktionerna via mejl på ett utdrag från verifikationslistan som innehåller dessa poster.

•••Fråga: Enligt Reko 540 Betalningsuppdrag ska dosor, koder, lösenord med mera bevaras på ett betryggande sätt. Vad menas med betryggande sätt?

Svar: De bör förvaras inlåsta i till exempel ett låsbart skåp eller låda, oåtkomligt för obehöriga.

Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Ställ din fråga gällande Reko under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Frågor & SvarReko


Juristen har ordetJonas Sjulgård, SRFs skattejurist skriver om allmän juridik

Den heta styrelsestolen

En styrelseledamot i ett aktiebolag kan bli personligen ansvarig för de förpliktelser som bolaget ådragit sig om årsredovisningen inte lämnats in till Bolagsverket inom femton månader efter räkenskapsårets utgång. Det framgår av 8 kapitlet 12 § årsredovisningslagen.

För att undgå personligt betalningsansvar i ett sådant fall måste styrelseledamoten kunna visa att underlåtenheten att lämna in redovis-ningshandlingarna inte beror på försummelse från hans eller hennes sida.

Ansvaret upphör efter det att redovisnings-handlingar lämnats in, men kvarstår för de förpliktelser som uppkommit under den period som underlåtenheten förelegat.

Förbrukat aktiekapitalNär det finns skäl att anta att ett bolags egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen agera och genast upprätta samt underteckna en kontrollbalans-räkning. Kontrollbalansräkningen ska dessutom revisorsgranskas om bolaget har en vald revisor.

Uppfyller inte styrelsen de krav på handling som finns uppställda i 25 kapitlet 13-16 §§ aktiebolagslagen svarar styrelseledamöterna personligen och solidariskt för de nya förplik-telser som uppkommer för bolaget efter det att styrelsen senast skulle ha vidtagit den åtgärd som den inte har vidtagit.

Ansvaret för bolagets förpliktelser uppkom-mer för det första om styrelsen inte upprättar en första kontrollbalansräkning när det finns skäl att göra det.

För det andra uppkommer ett ansvar om sty-relsen inte kallar till en första kontrollstämma när en kontrollbalansräkning visar att aktie-kapitalet inte längre är täkt till minst hälften.

För det tredje uppkommer ett ansvar om styrelsen inte ansöker hos tingsrätten att bo-laget ska försätts i likvidation, om en andra kontrollstämma inte har hållits inom före-skriven eller om det vid en andra stämma har beslutats att verksamheten ska fortsätta trots att aktiekapitalet enligt kontrollbalansräkningen inte är helt täckt.

Ansvaret är dock tidsbegränsat. Talan mot styrelseledamoten ska väckas inom tre år från det att bolagets förpliktelse uppkom. För förpliktelser som uppkommit före den 1 maj 2013 gäller äldre bestämmelser till och med den 30 april 2014. Då är preskriptionstiden tio år.

SkatteinbetalningEn styrelseledamot eller annan företrädare kan bli ansvarig för i princip alla skatter och avgifter som debiteras en juridisk person, 59 kapitlet 12-13 §§ skatteförfarandelagen.

Kravet är att företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att göra skatteavdrag eller låtit bli att betala in skatten enligt skatteförfarandelagen.

Skatteverket har bevisbördan för att kravet på uppsåt eller grov oaktsamhet är uppfyllt. Enligt rättspraxis handlar det om att visa att företrädaren i sin egenskap som sådan har insett eller bort inse att den juridiska personen inte skulle kunna betala skatten senast på förfal-lodagen och ändå inte vidtagit åtgärder för att avveckla verksamheten med hänsyn tagen till samtliga fordringsägare.

Betalningsskyldigheten kan begränsas om det finns särskilda skäl. Men företrädaren kan inte ursäkta sig enbart med att företrädarskapet varit av formell natur eller att han eller hon inte förstått dess innebörd.

Företrädaransvar kan även bli aktuellt för en företrädare för en juridisk person som, upp-såtligen eller av grov oaktsamhet, har lämnat oriktiga uppgifter som lett till att den juridiska personen har tillgodoräknats överskjutande moms med ett för stort belopp.

Ej behörig firmatecknareEn styrelseledamot i ett aktiebolag som har utfärdat en handling utan att vara behörig firmatecknaren är solidariskt ansvariga för förpliktelser enligt handlingen som för egen skuld. Detta gäller inte om det framgår att handlingen utfärdats på bolagets begäran, 28 kap. 6 § aktiebolagslagen.

StraffUtöver de ekonomiska krav som kan riktas mot en styrelseledamot finns det även straffsanktio-ner i bland annat aktiebolagslagen som innebär att en styrelseledamot kan dömas till böter eller fängelse vid överträdelser. Sådant straffansvar kan exempelvis aktualiseras • fördensomgenomannonseringellerpå

annat sätt försöker sprida aktier och teck-ningsrätter med mera i ett privat aktiebolag,

• för styrelseordföranden sompåbegäraninte kallar till styrelsesammanträde, inte ger styrelseledamot och styrelsesuppleant tillfälle att effektivt delta i behandlingen av styrelseä-rende eller låter bli att inkalla suppleant vid förfall för ordinarie styrelseledamot,

• fördensombeslutaromettförbjudetlån,• fördensommedverkartillettbeslutattutse

en”målvakt”,detvillsägaenstyrelseledamot,styrelsesuppleant, vd eller vice vd som inte har för avsikt att delta i verksamheten.

AnsvarsförsäkringDe ekonomiska kraven mot en enskild styrel-seledamot kan bli betydande och helt förstöra hans eller hennes privata ekonomi. Därför finns det möjlighet att teckna en särskild ansvarsför-säkring för styrelsens ledamöter. Detta görs van-ligtvis som ett tillägg till företagsförsäkringen.

Observera att den ansvarförsäkring du har som Auktoriserad Redovisningskonsult inte omfattar ditt arbete som styrelseledamot i andra företag. Du bör därför se till att de företag du har styrelseuppdrag i tecknar en ansvarsförsäkring för sina styrelser.

En ansvarsförsäkring tar dock inte bort något av styrelsens ansvar utan löser enbart ansvarets ekonomiska konsekvenser, helt eller delvis.

En styrelseledamot har ett stort personligt ansvar, inte minst ekonomiskt. Det gäller därför att vara aktiv i styrelsearbetet och följa det ekonomiska utfallet och löpande kontrollera den juridiska personens betalningsförmåga.


Nya auktoriserade medlemmar

Hantering och ersättningsnivåHanteringen av tillägg till föräldrapenningen (FPT) innebär att en försäkring träder in för anställda på arbetsplatser där kollektivavtal finns. Istället för att arbetsgivaren administrerar och betalar ut ersättningen, så kommer det bli upp till den anställde att ansöka om ersättningen från AFA. Den anställde kommer att kunna få kompletterande ersättning som motsvarar 10 procent av inkomsten upp till 10 prisbasbelopp. För lönedelar över 10 prisbasbelopp motsvarar ersättningen 90 procent. Ersättningen betalas

under högst 60 dagar under förutsättning att anställningstiden är minst 12 månader alter-nativt 180 dagar om anställningstiden är minst 24 månader, innan barnets födelse eller adop-tion. Då kan även anställningstid hos tidigare arbetsgivare som också har kollektivavtalade försäkringar räknas in.

OmfattningEnligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Nä-ringsliv så kommer ungefär 1,5 miljoner anställda omfattas av försäkringen. Den nya försäkringen

Hantering av ny kollektivavtalad föräldraförsäkringFrån den 1 januari 2014 införs höjd ersättning till föräldralediga för privat- eller kooperativt anställda anslutna till något av LOs 14 medlemsförbund. Denna uppgörelse mellan LO och Svenskt Näringsliv är en försäkring som kommer att handläggas av AFA försäkring. I och med att det är en försäkringslösning kommer det att kostar lika mycket för arbetsgivarna oavsett vem de anställer.TEXT: ZENNIE SjöLuNd, BRANSChANSvARIG LöN, SRF

börjar gälla från och med den 1 januari 2014 och även barn födda före den 1 januari 2014 kan omfattas. Arbetsgivaren fortsätter att betala i de fall där ett tillägg idag betalas ut fram till den 31 december, därefter tar försäkringen över. Om kvarstående dagar hos arbetsgivaren ska tas ut senare under 2014, så anmäls det hos AFA, men barnet får inte vara äldre än 18 månader.

Falkenberg Camilla Nilsson AH Juridik & Redovisning

Falköping Magnus Karlsson Modern Ekonomi Skaraborg AB

Falun Fredrik Jonsson Visma Services AB

GöteborgJenny Dahlberg Synneby Revision KB

Hallstahammar Helen Larsson Modern Ekonomi Hallstahammar AB

Halmstad Martin Tholin EY AB

Karlskrona Per Rydell EY AB

Kungälv Tommy Andersson ICA Sverige AB, ButiksadministrationHelen Larsson ICA Sverige AB, Butiksadministration

Lidköping Lisa Lundmark EY AB

Norrtälje Monica Lind Lind Ekonomi i Norrtälje AB

OxelösundLotta Lönnmo Numbers by lönnmo AB

Stockholm Henrik Fallemark Redovisningsbyrån Q ABElin Herodes Revaco RedovisningCecilia Refors Visma Services AB

Stånga Cecilia Kjellstedt Ekonomibyrån i Burs ABAnette Westberg Ekonomibyrån i Burs AB

TrelleborgChristopher Fröjd Rosengren & Walldén Redovisning AB

uppsala Marcus Ahlvin DUO RevisionSofiaGustavssonGrant Thornton AB

Vellinge Catarina Pettersson Fyra C Redovisning

Vällingby Mikaela Wingren E.Lundin Redovisning AB

Vänersborg Christina Olsson LRF Konsult AB

Örkelljunga Fredrik Jönsson LR Revision & Redovisning Örkelljunga AB

Örnsköldsvik Pia Eriksson Reda Ekonomi ARKal ABBengt-Åke VestmanModern Ekonomi AB

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

www.blinfo.se

Följande eKurser ingår i Stora eKurspaketet:

Bokföring, grundkurs Bostadsrättsföreningar Byte från enskild firma till aktiebolag Deklaration i aktiebolag Deklaration i enskild firma Deklarationsnyheter 2014 Deklarera K10:an (3:12-reglerna) Enskild firma eller aktiebolag Fåmansföretag Fällor och fel i praktiken – Moms Fällor och fel i praktiken – Skatt Företagets ekonomi Förmåner K2 eller K3 – dags att välja! K2 i praktiken – nu är det dags! Lön I Lön II Moms i praktiken Momsnyheter 2014 Pensionsplanering för företagare Personalnyheter 2014 Redovisningsnyheter 2014 Representation Samfälligheter Semester Skatteförfarandet Skattenyheter 2014 Skatteplanering i enskild firma Traktamente Utlandsmoms

Vi tar löpande fram nya eKurser – se www.blinfo.se

Pris per användare

1–2: 799:-/månad per person



15 eller fler: begär offert

Med Stora eKurspaketet får du som redovisningskonsult eller revisor tillgång till alla våra onlinekurser inom skatt, personal och redovisning. Till en låg månatlig kostnad har du ständig tillgång till den utbildning du behöver. Du går kurserna var du vill, när du vill och i din egen takt. Du hittar dels återkommande nyhetsbaserade kurser – t ex Skattenyheter, Momsnyheter och Deklarationsnyheter – dels mer permanenta kurser som Fåmansföretag, Semester och Fällor och fel i deklarationen. I och med att nyhets-kurserna kommer nya för varje inkomstår och att utbudet i övrigt utökas kan vi garantera din löpande kompetensutveckling. Du som behöver utbildningstimmar för att upprätthålla din kompetens och din auktorisation kan på ett tids- och kostnads effektivt sätt uppfylla utbildningskraven. Det gäller inte minst dig som är auktoriserad genom SRF eller FAR.

För mer information eller beställning av Stora eKurspaketet, kontakta någon av våra säljare på 0650-54 14 00 eller [email protected].

Stora eKurspaketet – säkra dina utbildningstimmar!

Olle! Det här är väl nåt för oss?!

ES

Förmånligt paket med alla våra onlinekurser

– eKurserna är ett hypereffektivt sätt att skaffa nya kunskaper.Björn Lundén

Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra ekurser.

www.fortnox.se

BLI FORTNOX BYRÅPARTNER

SKRÄDDARSY SAMARBETET MED VARJE KUND! HUR ENKELT SOM HELST.Olika kunder har olika behov och med våra internetbaserade program kan du enkelt fördela arbetet och skräddarsy samarbetet med varje enskild kund.

En kund vill endast sköta sin fakturering själv medan du sköter bokföringen, en annan kund har bara behov av att själv kunna ta ut rapporter, en tredje vill attestera sina leverantörsfakturor och en fjärde behöver avlastning endast under en viss period.

Alla tjänar på ett samarbete – bli Fortnox Byråpartner. Läs mer på www.fortnox.se/dela

Documents

Mot nya utmaningar - srfkonsult.se · Redaktionen har ordet... Det nya året innebär en hel del förändringar för redovisningsbranschen, bland annat är det hög tid att välja