Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten

Lagmässig grund….HSL SoL LSS

Ramlag/”Erbjudandelag” Ramlag/”Rättighetslag” Rättighetslag

God vård på lika villkor Skälig levnadsnivå Goda levnadsvillkor

Oändligt med insatser Oändligt med insatser 10 insatser

… vara en god hälsa och en vård på lika villkor (HSL §2, §18)

….när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…. ..möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar (HSL § 18 a)

……vara av god kvalitet ( Sol kap 3 §3)

….. beskriva och analysera sina tjänster… resultatet av analyserna samt forskningserfarenheterna bör ligga till grund för arbetet (SOSFS 2006 4 kap).

vara av god kvalitet….. respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet…. ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges…

….kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (LSS§6)

Yrkesförbundens etiska riktlinjer - EvidensBaserad Praktik

• Den professionelle ska i sin verksamhet undvika att skada brukaren

• Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras till vetenskap och beprövad erfarenhet

Socialtjänsten som verksamhetsområde

Vård och omsorg om äldre, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, Individ- och Familjeomsorg

* Brukare * Socialarbetare

Förebilden är EvidensBaserad Medicin

Tre kunskapskällor

Patienten den professionelle och

vetenskaplig kunskap

Socialarbetarens relation till brukaren….

Myndighetsbaserat socialt arbete”Autority-based social work”

Kunskapsbaserat socialt arbete”Evidence-based social work”

Resultat visar att….

”…… socialtjänstens arbete i för lite utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder…”

Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren SoU 2008:18

Utvecklingsprocessen……• 2008:18 (SOU) Betänkade… Evidensbaserad praktik inom

socialtjänsten – till nytta för brukaren

• 2009 SKL: utarbeta förslag på modell/er för hur kommunerna ska få till en struktur för sitt långsiktiga behov av stöd, samt hur landstingets motsvarande verksamheter kan involveras …..

• 2009 Idéseminarium i länet

• 2010 Avsiktsförklaring

• 2011 Stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten

Definition EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten (Sackett 2000)

En praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter,

den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga

kunskap

Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten , till nytta för brukaren SoU 2008:18

Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett)

Professionens erfarenhetsbaserade kunskap

Brukarens kunskap, erfarenhet och

önskemål

Bästa tillgängliga

vetenskapliga kunskap

Evidens-baserad praktik

EvidensBaserad Praktik kräverReflekterande praktiker

• Ett förhållningssätt till kunskap och process

• En modell för praktikern att bli bättre på sitt arbete

• En metod för ökad brukarmedverkan

• Öppen redovisning - Transparens

• Tolkning och sammanvägning

Etiskt utgångsläge för EBP

• ….de svagaste grupperna i samhället, och socialtjänstens insatser utgör några av de mest ingripande insatser som samhället förfogar över

• Det är oetiskt att intervenera i människors liv om det inte finns stöd för att insatserna åtminstone inte är skadliga

Vad kan det betyda att en arbetsmetod är skadlig?

• Insatser för asociala ungdomar

• Psykosociala insatser mot missbruk

• Drogförebyggande skolprogrammet DARE/Våga

• Scared straight för unga kriminella

Den huvudsakliga frågan….

Är insatserna till bästa nytta för brukaren?

Vetenskaplig kunskap

Den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen ….om olika insatsers effekter

Evidens = Vetenskapligt stöd för insatsens effekter

• Finns det ett samband mellan en viss insats och ett visst resultat (utfall)?

• Resultatet visar att insatsen i genomsnitt har positiva effekter, det är ingen garanti för att insatsen hjälper alla

En anledning till begreppet EvidensBaserad Praktik…?

• För att betona att det inte är all kunskap som ger tillräckligt säkert stöd (evidens) för att en insats är effektiv

• Evidens är inget absolut tillstånd, utan handlar om graden av tillförlitlighet….

(intern och extern validitet)

Randomiserande kontrollerad studie (RCT)

• Slumpmässigt urval av brukare, (experiment-respektive kontrollgrupp)

• Brukarna bör i viktiga avseenden vara så lika varandra som möjligt

• Statistiska analysmetoder används

• Stora populationer

Kvasiexperimentella studier

• Kontroll – och experimentgrupp kommer inte från samma population….

• Likvärdig intervention …

Kritisk granskning av evidensstudier

• Resultatens giltighet i relation till den egna praktiken

• Metodens tillförlitlighet i relation till studiens slutsatser

• Interventionens tillförlitlighet

Single case design (SCD)

• Prova på en/ett par brukare

• Prova att testa i ett större sammanhang

• Ett sätt att kunskapsutveckla och implementera – ny kunskap i vardagen

Single case design (SCD)

• Skriv hur det är – baslinjedokumentation

• Vi provar detta

• Vad händer? – dokumentera

• Vi provar något nytt – dokumentera

• Jämför resultaten - dokumentera

Studiers trovärdighet… i fallande skala

• Randomiserat kontrollerad utvärdering (RCT)

• Kvasiexperimentella med jämförelsegrupp

• Före- och eftermätning utan jämförelsegrupp

Bikupa….

• Är de insatser/metoder som ni använder evidensbaserade (har visat sig i genomsnitt ha positiva effekter i vetenskapliga studier)?Vet ni om de är det?

• Om vissa inte är det, skulle ni kunna börja med att göra en SCD studie i samband med vissa insatser?

Om inte, vilka är hindren? Går de att påverka?

Forskningsstöd

• Riktlinjer• Kunskapssammanställningar (SoS, SBU)• Artiklar• Läroböcker

• OBS! måste översättas till den egna praktiken & brukaren

Pga faktorer som…

• Intern respektive extern validitet• Specifika och gemensamma faktorer• Kontextens betydelse

….. måste forskningen kompletteras med Brukaren & praktikerns perspektiv

Brukarmedverkan på verksamhetsnivå

Brukarnas medverkan har stor betydelse för resultatet

Utom-terapeutiska faktorer

40%

Specifik faktor/metod15%

Placeboeffekten

15%

Terapeutisk al-lians30%

Faktorer som påverkar utfallet av en insats

Brukar…..-samverkan

-representation -inflytande

-information

-medverkan-delaktiget

-referens -samråd

Vad är brukarmedverkan och inflytande?

”…att brukare kan påverka besluten som rör deras egna insatser eller när brukare kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna.”

Förutsättningar för medverkan och inflytande

• organisationen behöver avsätta resurser för brukarinflytande

• uppmärksammat maktskillnader • utbildat både brukare och personal• kontrollera att formerna för

inflytande kan anpassas efter brukargruppen

De största hindren

• ointresserade chefer• motvillig personal • bristande praktiska resurser i form av tid,

pengar och utbildning

Varför ska brukaren medverka och ha inflytande?

• Serviceanpassning• Effektivitet• Maktutjämning• Legitimitet• Empowerment• Demokratiskt perspektiv• Brukarens rätt att bli involverad• Möjligheter att lära nytt• Stärker socialtjänstens kvalité

Några olika sätt för brukarna att vara kunskapsproducenter.

• Brukarråd• Representation• Medverkan• Expert• Brukarrevision• Fokusgrupper• Dialoger

Rapport som bidragit med materialMetoder för brukarinflytande och medverkan Inom socialtjänst och psykiatri– en kartläggning av forskning och praktik

ISBN 978-91-86885-85-4Artikelnr 2011-12-20Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012

Individ- och familjeomsorg

• Att lära av fosterbarn• Allmänna Barnhuset & FoU - utvecklar och prövar

metoder för barns inflytande i barnavården• Verdandi tillsammans med en FoU-enhet utvecklat

en brukarrevision, inom kunskap till praktik.• Nationell databas av brukares erfarenheter och

upplevelser av insatser de har fått. Inga publikationer av dessa metoder.

Intellektuella funktionsnedsättningar

• Brukarrevisioner utfört av en intresseorganisation respektive en kommun

• Delaktighetsmodellen avviker från de övriga eftersom den ägs och utförs av personalen.

Psykisk ohälsa

• Shared Decision Making, SDM, eller delat beslutsfattande – olika verktyg för brukarens deltagande i beslutsfattandet t ex guideböcker och elektroniska beslutsstöd.

• Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildar personal. Randomiserade studier visar på förändringar av personalens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa. Översikter visar – viktig faktor för stärkt brukarinflytande.

• Brukarinflytandesamordnare , BISAM• Brukarrevision.

Äldre

• För äldre personer finns det framförallt metoder för att öka inflytandet på Individnivå;

• Linköpingsmetoden• Discovery Interviews eller Levnadsberättelser.• Brukar- och anhörigrevision inom

demensområdet är under utveckling hos socialstyrelsen - BIKVA

Goda exempel…

• Göteborgsmodellen - brukare intervjuar brukare. Fokuserar på bemötande, delaktighet och inflytande.

• Används inom olika former av boende och sysselsättning • Vänder sig till personer med antingen intellektuell eller

psykisk funktionsnedsättning och inom boenden för personer med missbruk eller psykosociala problem.

BikupaVilken brukargrupp kan vi inleda

ett samarbete med – ska vi träffa våra egna brukare eller

brukarföreträdare? Vilken metod skulle vi kunna använda

oss av?

BRUKARREVISION- ETT EXEMPEL PÅ

BRUKARMEDVERKAN

HUR KAN DET SE UT?

VILKA RESULTAT KAN DET GE?

Skellefteå• Föreningarnas hus – drivs av

fem föreningar inom psykiatriområdet.http://foreningarnashus-skea.se/om-oss/

• Har brukarrevisionsgrupp; åtta personer med egen erfarenhet som utbildats (psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig)

• Gruppens uppdrag: - planera och genomföra granskningen- informera berörda (före och efter)- intervjua de boende, skriva ut texter - analysera och skriva rapport med förbättringsförslag. Vissa förslag kan vara svåra att genomföra, tar upp det vi ser utifrån vårtperspektiv, om inte annat väcker det tankar och diskussion

• Samordnare finns: Birgitta Sjögren Öhlund, 0910-77 58 05, 070-295 63 78, e-post: bisam.skea@gmail.com

• Rapporterna: http://foreningarnashus-skea.se/brukarrevision/

Brukarrevision våren 2009: Gruppbostad för personer med psykisk ohälsa

• 5 av 7 boende tackar ja till intervju.

• Skelleftemodellen – grund för hur revisionen går till

• Åtta personer med egen erfarenhet gör revisionen; psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig

• Dessa områden ingår alltid: - miljö och trivsel- bemötande - inflytande - kunskap och kompetens - genomförandeplan

+ Stöd till återhämtning

+ Betydelsen av samtal

Skellefte-modellen• Planering:

- vilken typ av verksamhet? - utforma frågor- information/planering boende och boendechef

• Genomförande: - intervjuar de boende, bandas. - lyssnar förutsättningslöst, utgår från det i kommande analys (inga intervjuer med personal)

• Analys och återkoppling: - sammanställa intervjuer, sammanfattning godkänns- revisionsgruppen reflekterar utifrån resultat - skriva en rapport med förbättringsförslag- återkoppla till verksamheten

1.boende: alltid först till de boende själva2.chef/beställare3.personal: utifrån chefens/beställarens önskemål

• Erfarenhetsbaserad teori:Brukarrevisionsgruppen reflekterar utifrån intervjuer och egna erfarenheter, bifogas som ”personliga” till rapporten.

”det speciella med brukarrevision är att den teori som används är främst den egna erfarenheten. Det är tillåtet att ta ut svängarna och vara personlig. Brukarrevisionsgruppens egna erfarenheter, funderingar och upplevelser är en del av resultatet”.

• Beställd brukarrevision = uppföljning - har förbättringsarbete skett enligt revisionens resultat?

forts Skellefte-modellen

Rapport - Struktur

1. Inledning

2. Beskrivning och reflektion

3. Intervjuernas resultat

4. Förbättringsförslag i ”ska”-form

Ex rapport – innehåll Miljö och trivsel

Beskrivning och reflektion: • Personalutrymme - spring, entré – ej hemtrevligt, små egna rum,

öppna gemensamhetsytor – kan störa, korridorlikt, husdjur finns.

Intervjuernas resultat:• För små rum, andra bjuder in kompisar – upplevs som störande - känna

andras ogillande, svårt vara privat, vänskap, bryter isolering, fungerar bra

Förbättringsförslag:• Gemensamt akvarium för trivsel och gemensamt ansvarstagande• Få sätta sin egen prägel i högre grad utanför eget rum• Rumsavskiljare och TV på bord med hjul• Mer blommor, textilier och tavlor, boende och personal • En matta och fåtölj vid entrén

Rapport – innehåll BemötandeInledning• Samtalet är verktyget för bra bemötande. Behövs ett äkta intresse från personalens

sida. Det förväntas ofta att de boende ska vara öppna om sig själva, då är det bra om även personalen kan vara personliga. I annat fall skapas hinder för en relation.

Beskrivning och reflektion: • Medmänsklighet räcker långt. Rädsla och brist på förståelse skapar ofta ett dåligt

bemötande. Det är bra om personalen tar tag i saker och står för det, men samtidigt tonar ner personalrollen och agerar mer som engagerade medmänniskor.

Intervjuernas resultat:• Nonchalerad, ifrågasatt, olika bemötande, behandlad som barn, pratar förbi mig,

inte lika värdig människa, bättre här, förtroende för en del av personalen.

Förbättringsförslag:• Personalen ska lyssna aktivt och ställa frågor som kan bli hjälp till självhjälp.• Bemötande är en färskvara och ska vara en punkt på varje ”bomöte”.• Personalen ska ha kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor ur brukarperspektiv.

Rapport – innehåll ÅterhämtningInledning Att återhämta sig betyder inte att man är fri från alla symtom, utan att man kan lära sig

hantera dem och leva ett bra liv. Återhämtning är ofta en livslång process. Det gäller att verkligen lyssna på den enskilde, utan att lägga sina egna värderingar på vad som är återhämtning. Var och en har sin egen väg att gå. Viktigaste nyckeln är att personal har förståelse.

Beskrivning och reflektion: i mångt och mycket saknas verktyg för återhämtning i gruppboendet. Det får inte bli en hopplöshetsattityd som styr utifrån inställningen att de boende har en svår problematik. Om de boende är i behov av stöd och service dygnet runt, som insatsen gruppboende står för, är det desto viktigare att personalen har en positiv inställning till att återhämtning är möjlig. Det handlar om unga människor som vill vidare med sina liv.

Intervjuernas resultat:Det finns en vilja om förändring hos de vi intervjuar. De har insikt om sig själva och vill vidare med sina liv.Insikt om eget ansvar men saknar uppmuntran från personalenKänsla att inte bli trodd

Förbättringsförslag:- Personalen ska uppmuntra de boende att gå framåt i sin återhämtning, se positiva tankegångar och drömmar som en möjlighet, utan egen värdering.- Personalen ska stödja personerna att gå vidare till ett mer självständigt boende.- Personalen ska ha utbildning i psykiatrisk rehabilitering/återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat enligt punkterna i vår inledning. Kunskapen är färskvara och ska uppdateras.

Erfarenheter av brukarrevision

• Ett verksamt verktyg för ökat inflytande och delaktighet.

• Ju fler granskningar vi gör desto mer lär vi oss. • Inspirerande och viktigt arbete som leder framåt.• Det är vi som vet hur det är att leva med psykisk ohälsa

eller funktionsnedsättning, som tillsammans med andra ska förändra saker till det bättre.

• Ramarna finns där, men varje granskning är unik, med tanke på att de boende är unika och förutsättningarna runt om kan vara olika.

Länkar till material och inspiration om brukarmedverkan

• Göteborgs kommunhttp://www.goteborg.se/wps/portal/brukarrevision

• SKL- positionspapper om brukarmedverkanhttp://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/brukarmedverkan

• Västernorrlandhttp://www.fouvasternorrland.se/sida60.html

Deras handbok för brukarrevision:http://www.fou-vasternorrland.se/Filer/Rapporter/en_handbok__om_brukarrevision.pdf

Ny publikation från SKL• Brukarmedverkan — Ett nytt sätt att arbeta

Från mottagare till medskapare. Synen på brukare och patienter ändras och det blir allt mer uppenbart att brukarnas och patienternas kunskap är en viktig källa för att utveckla verksamheten. I denna bok ges exempel på hur det kan gå till i praktiken. Några landsting och en kommun beskriver hur de har gjort.

Boken vänder sig till alla som arbetar med att utveckla vård och omsorg och ska förhoppningsvis inspirera till nya idéer. ... Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se

Hur går vi vidare?

• Socialstyrelsen avser att ta fram en vägledning.

• Vi hjälps åt i Norrbotten. Ger stöd och inspiration till varandra. Prövar olika modeller, ihop eller var för sig.

• Konferens om brukarmedverkan i november.

Erfarenhetsbaserad kunskap

Beprövad erfarenhet

Hörnstenar …i en evidensbaserad praktik

A. Reflekterande praktiker

B. Systematiskt arbetssätt

C. Systematisk dokumentation

A. Reflekterande praktiker

• Söka efter vetenskaplig kunskap om lämpliga insatser och diskutera dem med brukaren

• Att lyssna på brukaren• Att värdera informationen• Beakta brukarens egen uppfattning om orsakerna

till och lämpliga insatser för dennes behov• Väga samman olika typer av kunskap och..• Noggrant dokumentera…. för uppföljning och

utvärdering

A. Både kunskapskonsument och kunskapsproducent….

Tolka sammanväga

omsätta i handling följa upp information

….. från tre kunskapskällor

B. Systematiskt arbetssättFörhållningssätt /Metod

1. Utifrån ett problem formulera frågan. Hur kan det komma sig att det är så ………? Vad beror det på? Vad kan vi göra?

2. Sök bästa möjliga stöd (i första hand från forskningen)3. Tillförlitlighet (Validitet )?4. Integrerar de tre källorna• Tillsammans beslut om lämplig insats• Insats genomförs5. Utvärdering

C. Systematiserad dokumentation

Hur ska vi komma igång med EBP?

Vi dokumenterar vad vi gör!

Vi gör det tillsammans

med brukarna. Vi berättar om vad vi erfarit?

Vi för en ständig dialog med

andra.

Brukaren är aktör i sitt eget förändringsarbete

Vi andra är medaktörer, som är där för att få det att ske…

Beslutsunderlag

Vilken/ vilka är frågeställningarna?Vad anser brukaren om orsaken till sina problem?

Vilka faktorer anser brukaren vara viktiga för resultatet?Vilka faktorer anser handläggare, anhöriga, sakkunniga m fl vara viktiga?

Vad säger forskningen?Vad säger praktikernas erfarenhetsbaserade kunskap?

Vad säger brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap?

Utifrån detta; Vilket beslut vill brukaren ha?

Beslut

Utifrån beslutsunderlaget och brukarens syn på beslutet;Hur väger handläggaren samman och motiverar detta utifrån sin

professionella bedömning, lokala riktlinjer, lagstiftning, lokala omständigheter mm?

Handläggaren föreslår eller beslutar om insats/ bistånd/åtgärd.

Genomförande

En genomförandeplan upprättas.Dialog med brukaren om önskat tillvägagångssätt.

Vad säger forskningen?Finns det utvärderade metoder för hur man bör göra?

Finns praktikernas och brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap att tillgå?Vilka lokala faktorer och faktorer kring brukaren är viktiga at ta hänsyn till?

Planen upprättas i samråd med brukaren och andra aktörer.

Uppföljning

Uppföljning av genomförandet sker enligt planering.Brukaren tillfrågas om sin syn på vad som varit bra/ mindre bra, om målet

med insatsen är nått. Behöver utförandet av insatsen eller målet förändras?Har målet uppnåtts helt eller delvis?

Är det fortfarande viktigt att nå målet?Behöver problematiken ytterligare belysas via en ny utredning?

Kommunikation sker med brukaren och andra aktörer. Insatsen fortsätter eller avslutas.

Utvärdering

Hur gick det för Pelle, Lotta och Kim?Vilka faktorer var gemensamma i deras problematik och vilka var olika?

Hur såg deras förutsättningar ut, socialt, psykologiskt och relationsmässigt?Vad var lika och vad skiljde sig åt i de insatser de fick?

Vilka slutsatser kan vi dra av detta?

Dokumentation professionell kompetens

• Dokumentera en brukares väg genom ”systemet”. Dokumentera olika faktorer som beskriver brukarens situation och förutsättningar. Diskutera/reflektera i din arbetsgrupp. Belys tillsammans problematiken och dokumentera de förutsättningar och förslag som gruppen av ”praktiker” kan enas om. Följ upp och dokumentera resultatet för brukaren. Följ på samma sätt fler brukare. Dra slutsatser i arbetslaget. Jämför med resultat från andra arbetslag. Försök att ta reda på om er kunskap är generell. Gäller den i er kommun, er region, nationellt eller internationellt?

Lokala rutiner och riktlinjer

• Dokumentera på samma sätt de rutiner och riktlinjer som gäller lokalt. Ha en ständig dialog om riktigheterna i dessa och om skäl finns att förändra eller förbättra dem.

• Lokala rutiner och riktlinjer hjälper alla medarbetare att utveckla sin professionella kompetens samtidigt som alla deltar i den nya kunskapsproduktionen.

BikupaHur kan vi göra det här arbetet lustfyllt?? Vi kan börja prata om formerna vid nästa …….möte, vi kanske inte behöver ägna all tid

till att……!

Vilken hjälp finns att få?

KontaktpersonerEBP SKL

Socialstyrelsen Medarbetare och kollegor

Socialstyrelsen kommer…

under våren ut med skrifter om - implementeringskunskap - vad lokal uppföljning är - en manual om hur SSD kan användas

under senhösten - Webb baserat stöd - steg för steg i en

evidensbaserad praktik, webb verktyg för lokal uppföljning.

Goda exempel

När forskningen inte räcker till ges goda exempel

• SkolFam

• Goda exempel kan även samlas lokalt och regionalt och skapa underlag för lokala rutiner och riktlinjer

SoS ger stöd via arbetet med...

• Konsensusprocess – expertis för socialtjänsten

• Termer och begrepp • Identifiera kvalitetsindikatorer • Utveckla socialtjänststatistik• Systematiska översikter• Standardiserade instrument

Finns redan nu...

• Kunskapsguiden.se

• Metodguiden

• Effektstudier

• Nationella riktlinjer

Länkar som kan vara till hjälp…• Nationell e - Hälsa

http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa• Öppna jämförelser http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser• Evidensbaserad praktik - hur arbeta, hur förändra, utbildningar,

metodguide, bedömningsinstrument, insatser. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik

• Indikatorbiblioteket http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer• Kunskapsguiden http://www.kunskapsguiden.se• Nationella riktlinjer

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer

Kvalitetsregister

• Svenska palliativregistret • http://www.palliativ.se• Senior alert • http://www.senioralert.se• Registret för beteendemässiga och Psykiska

Symtom vid Demens• http://www.bpsd.se

”Konsten att ändra” (W E Deming)Process: - ett i tiden utdraget förlopp där något förändras

FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP

SOSFS 2011:9Ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete

Kap 5 Systematiskt förbättringsarbete

Kap 6 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Att inte bara utföra sitt jobb påett bra sätt..

Att göra sitt jobb bättre!

Professionell kunskap:Är ej tillräcklig för implementering av ny kunskap och ej tillräcklig för att åstadkomma förbättringar i processer och system.

Förbättringskunskap:Ett komplement till den professionella kunskapen.

Vad är förbättringsarbete?•

Ökat värde för dem vi är till för

Professionell kunskap• Ämneskunskap• Personliga färdigheter• Värderingar, etik

Förbättringskunskap• System• Variation• Förändringspsykologi• Metoder, tekniker för förändringsarbete

Förbättring avdiagnos, behandling

och insatser

Förbättring avprocesser och system i

verksamheten+

Enl professor Paul B Batalden, Patricia Stoltz

Definition av begrepp• Förändra:

Att göra saker på annat sätt än tidigare. Rutiner, system. Att sluta göra något är också en förändring

• Förbättring:Att göra bättre innebär förändring jämfört med nuläget. Kräver att man definierar nuläget och önskvärd utveckling

(enl professor Donald Berwick, Institute for Healthcare Improvement)

En förändring innebär inte alltid en förbättring, men förbättring kräver någon form av förändring.

”Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger”(Donald Berwick, Institute for Healthcare

Improvement, IHI, Boston, USA)

”Berätta gärna om det som inte fungerar,

men… lämna minst ett förslag på hur vi skulle kunna

göra på ett bättre sätt!”

Vad tycker kunderna om era tjänster?• Vänta inte på klagomål – var proaktiva!

• Vi är intresserade!- vad tyckte du om …..?- hur skulle du vilja….?

• Kund/klient/brukare = aktiv samverkanspart!

• Vad gör vi med de missnöjda? Är det ok att t ex 20% inte är nöjda?

Vinnande attityder ger resultat -5 framgångsfaktorer för Best practice

• Värdeskapande organisationerVärdegrund Inflytande Följ upp: samarbete, teamwork

• Utmanande kulturStändiga omvärderingar Ifrågasätta är självklart

• Våga visa resultatTransparens; bra, mindre bra

• FramgångskunskapVad gjorde att vi lyckades? ”Storytelling”

• Förbättringssträvan Känsla av: det går alltid göra lite till, lite bättre!

BP= En praxis som är införd, fungerar och används. Bedömd av experter på området som det bästa som finns i bruk just nu.

Att tänka på…• Dela målbild! – från början

• Identifiera partners – vilka är berörda?

• Kommunikation – strategi från början

• Redovisa öppet och ofta

• Dokumentera under arbetets gång

• ”Skit in, skit ut” – struktur, process och resultat

• ”Tjalle tvärvigg” – andra perspektiv?

• Försvåra för det gamla

• Belöna resultat – ger resultat!

Spridning

• Alltid av godo!

• Anslå resultat och pågående arbete på särskild plats – väcker intresse, engagemang, känsla av delaktighet: RESULTAT TAVLA

• Redovisa resultat i tillgängliga forum

• Jämför lösningar – sprid erfarenheter

• Mentorer – de som klarat av kan stödja andra

• Lyft fram goda exempel!

Bikupa med närmaste grannen:

Hur arbetar ni med förbättringsarbete i din

verksamhet idag?

Kloka ord…• ”Det sägs att tiden förändrar saker,

men man måste faktiskt förändra dem själv”

Andy Warhol

• ”Vi kan inte hitta lösningar på dagens problem genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när vi skapade problemen”

Albert Einstein

Y-modellen(prof Mats Lundeberg, Handelshögskolan, Stockholm)

Nuläge Avsett framtida läge

Förändringsbehov

Förändringsalternativ

Handlingsplan

”Om vi genomför denna förändring och den ger resultat,

kommer vi då närmare vårt avsedda framtida läge?”

Bättre palliativ vård för våra

äldre

Alltid erbjuda eftersamtal till

närstående

Notera erbjudande om eftersamtal till anhöriga, samt hur många som genomförts. Följ resultat i palliativa registret på längre sikt

Efter 4 veckor: Vilka resultat har vi

fått? Hur har det fungerat?

Har vi gjort som vi planerade? osv

Rutinen integreras i arbetet i hela

boendet. Palliativa registret följs på

lång sikt. Enkät till anhöriga som fått

samtal.

Kontaktpersonen ska alltid erbjuda eftersamtal 1-2 månader efter

dödsfallet. Rutin skapas innan test. Mall för samtal.

Vad behöver vi göra för att öka antalet

eftersamtal?

Hur kan vi mäta det

här? Vi vill fortsätta!Nu går vi vidare med att utveckla samarbetet med vårdcentralens

doktor för att få rutin på informationssamtal till den sjuke och

de anhöriga!

Arbete enligt rutin och

dokumentation under testperiod

Mål, mått, ideer!

Vi testar 4 veckor.

Ref: Deming W E (1986) Out of Crisis. Cambridge University Press. Nolan, Model of Improvement, Nolan och medarbetare.

Mätning av oro/aggressivitet enligt VAS skalan 1-10

Vårt mål är att minska fru Gulds oro under dagen genom

att öka aktiviteter

Delta i kökssysslorAktivare i ADL

Hjälpa till med städ och andra sysslorPyssla i sitt eget rum

Promenader

Mätning under 2 månader

• SMARTA mål:

S specifikaM mätbaraA angelägnaR realistiskaT tidssattaA ansvarsfördelade

5. Jag gör det i mitt dagliga arbete

4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring

3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet

2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort

1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)

Införande trappan

Vilka resultat finns redan idag?

- Kvalitetsregister:Senior alert, Svenska palliativregistret,

BPSD…

- Öppna jämförelser:Barn & ungdomsvård, Brottsoffer,

Ekonomiskt bistånd, Äldreomsorg och hemsjukvård, m fl…

Hur använder vi dessa idag?Innehåller viktiga fakta om våra

styrkor och svagheter = utgångspunkt!

Ta tillvara alla tillfällen att ha kul!

Fira framgång!

Framgångsfaktorer i förbättringsarbetetLedarskapet – en nyckelroll:Personligt engagemang och aktivt ledarskap

Tillåta och skapa förutsättningar tillförbättringsarbetet - DELAKTIGHET

Uppmuntra till vision och ge mandatatt uppfylla rimliga mål

Förmåga att inspirera medarbetare tillatt förstå varför förbättringsarbete är viktigtsamt att det passar in i organisationen

Att ”inte lägga sig i men bry sig om”

Efterfråga resultat av förbättringsarbetet

Standardisera och säkra redan gjorda förbättringar

Medarbetarskapet – en förutsättningGemensamma syften, tydliga mål: vart ska vi och varför? DELAKTIGHET

Strukturerade arbetsmetoder förenklar, skapar trygghet

Förändringstryck – tillräckligt många måste vilja

Tvärprofessionella team skapar möjligheteratt se helheten

Få idéer! Hur har andra gjort i liknande situationer?

Öppen och kontinuerlig information som sprids via dialog – skapar delaktighet och möjligheter att påverka

Skapa en mätkultur (faktabaserade beslut) förkartläggning och kontinuerlig uppföljning av mål

Avsätt tid! Annars händer ingenting

Långsiktighet och kontinuitet. Förbättringarkräver uthållighet

Medarbetarskap innebär att chefer och medarbetare lämnar det traditionella

tänkandet i ”överordnad” och ”underordnad” till förmån för en mental

inställning som handlar om ”partnerskap”, där både chefer och medarbetare tillsammans tar ägarskap för sin

arbetsvardag

Bikupa med närmaste grannen:

Hur ser du på din roll i förbättringsarbetet?

Finns något du skulle kunna göra annorlunda?

Att sluta gapet…

… mellan det vi inom professionerna vet och det vi gör i praktiken

Förbättringskunskap

Det här ska jag göra redan i morgon för att bidra ytterligare

till förbättringsarbetet i min verksamhet!

Några slutsatser….om att arbeta evidensbaserat

Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett)

Professionens erfarenhetsbaserade kunskap

Brukarens kunskap, erfarenhet och

önskemål

Bästa tillgängliga

vetenskapliga kunskap

Evidens-baserad praktik

Det är Du som reflekterande praktiker som har

”Nyckelrollen”

Uppföljningoch

Utvärdering

Systematisk dokumentation …inför beslut om insats, under genomförandet….

…… dokumentera den kunskap som ligger till grund för……

…… brukaren kan ställa krav på att den kunskap som ligger som grund för beslut redovisas

Systematisk dokumentation… av erfarenhetsbaserad kunskap

Beprövad erfarenhet

• En kunskap om arbetssätt och metoder som prövats vid upprepade tillfällen och som fått en viss spridning och legitimitet inom professionen

• Ett förhållningssätt, för praktikern att på sikt utveckla en professionell kompetens

Din inställning…. påverkar förhållningssättet till brukaren!

”Brukaren har inflytande eller medverkari personalens arbete”

”Personalen har inflytande eller medverkar i brukarens liv”

”Det goda mötet” á la 2000-talet

Forskningen+Praktikern+Brukaren

Organisatoriskt tänkande

• Stödjande policy för EBP• Mötet med brukaren - en öppen process • Utrymme för reflektion• Insatserna – ett medel att nå målet• Se förbättringarna i första hand• Kunna väga samman olika perspektiv• Resurser• Lärande … Förbättringskunskap

Nu är det dags för sjösättning…

Varje socialförvaltning har påbörjat sitt arbete mot EBP med stöd av de redan utsedda kontakt-personerna.

De är sammanhållande för det fortsatta lokala arbetet och ingår i ett regionalt nätverk.

Frågor att arbeta med hemmavid……

• Vilket förbättringsarbete kan vi, i vår arbetsgrupp komma igång med?Vad behöver förändras, och vad är målet?Hur kan vi mäta, så vi får svar på om vi nått vårt mål?Vad ska vi göra/ vad tror vi att vi måste göra för att nå den önskade förändringen?

Genomför ett PDSA arbete. • Hur kan vi, i vår arbetsgrupp, genomföra ett mindre utvärderingsarbete?

Kan vi undersöka resultatet av en mindre brukargrupps insatser?Vilken grupp brukare/vilka individer ska vi välja?Hur kan vi mäta, så vi får veta insatsens effekter?Genomför studien och se vilka slutsatser vi kan dra av resultatet.

• Hur kan vi, i vår arbetsgrupp arbeta för att öka brukarnas medverkan och inflytande? På vilka sätt kan vi skapa förutsättningar för att få med brukarna i bedömning, planering, genomförande och utvärdering, hur skulle det kunna gå till och hur kan vi arbeta för att öka deras medverkan och inflytande av de insatser de erhåller från oss?Testa en modell för brukarmedverkan och inflytande i syfte att, personalgruppen ska få ökade kunskaper och kunna utveckla verksamheten. Kan vi samla in brukarnas uppfattning och fråga brukarna vilka frågor som är viktiga för dem, bjuda in dem till olika beslutsforum, ska vi be någon annan att genomföra ”intervjuer” med några av våra brukare?

Lycka till med ert fortsatta arbete!Information om EBP i Norrbotten finns på:www.bd.komforb.se/verksamhetsomraden/socialtjanst

Länka vidare till: kunskapsutvecklingen och EBP

Monica Helinmonica.helin@bd.komforb.se

Annika Greenannika.green@bd.komforb.se

Marianne Forsgärdemarianne.forsgarde@bd.komforb.se