23-04-22 1

Makroekonomi med tillämpningar

Föreläsning 10: Den öppna ekonomin

23-04-22 2

Dagens föreläsning Vad innebär det att en ekonomi är öppen?Vad innebär det att en ekonomi är öppen? Vad bestämmer valet mellan:Vad bestämmer valet mellan:

utländska och inhemska varor/tjänster?utländska och inhemska varor/tjänster? utländska och inhemska tillgångar?utländska och inhemska tillgångar?

Hur påverkar växelkursen den aggregerade Hur påverkar växelkursen den aggregerade efterfrågan?efterfrågan?

Hur bestäms BNP och handelsbalansen i en Hur bestäms BNP och handelsbalansen i en öppen ekonomi?öppen ekonomi?

23-04-22 3

Öppenhet på olika marknader Med öppenhet menas vanligen frånvaro av betydande

hinder för transaktioner över nationsgränserna Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader

1. Varumarknader Restriktioner i form av tullar och import- eller exportkvoter

2. Finansiella marknader Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land

kan äga finansiella tillgångar som aktier eller obligationer i andra länder

3. Faktormarknader Olika regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och

kapitalägare att välja var tjänsterna skall erbjudas Hur skall vi se på tjänster?

Traditionellt sett skyddade från internationell konkurrens, men inte längre

23-04-22 4

Handel som andel av BNPAmerikansk export och import som andel av BNP sedan 1960

Export och import ökat betydligt sedan slutet av 1960-talet

Sedan början av 1980-talet betydande underskott i handelsbalansen

23-04-22 5

Handel som andel av BNP, forts.

Svensk export och import som andel av BNP 1950-2006

Export och import på betydligt högre nivåer

Överskott i handelsbalansen

0

10

20

30

40

50

60

1950

1952

1954

1956

1958

1960

1962

1964

1966

1968

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

Procent

Export/BNP Import/BNP

23-04-22 6

Exportandelar i några andra länder

Variationen beror framförallt på ekonomins storlek och geografiska läge

Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP

Export som andel av BNP, år 2003Land Exportandel (%) Land Exportandel (%)

USA 10 Sverige 44Japan 12 Österrike 51Tyskland 36 Holland 62Storbrit. 25 Belgien 79

23-04-22 7

Graden av öppenhet Graden av öppenhet fångas inte så väl av

handelsandelar i BNP Ett bättre mått är andelen av all produktion

som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den kan exporteras/importeras (”tradable goods”) Den sektor som producerar sådana varor kallas den

konkurrensutsatta sektorn För USA beräknas att den konkurrensutsatta

sektorn står för ca 60% av BNP

23-04-22 8

Nominell växelkurs En växelkurs anger relativpriset mellan två valutor Den nominella växelkursen kan definieras på två sätt:

priset på utländsk valuta i termer av den inhemska valutan T.ex. SEK/USD Vanligaste definitionen i tidningar etc.

priset på den inhemska valutan i termer av den utländska valutan T.ex. USD/SEK Används i Blanchard Medför att en appreciering (”appreciation”) eller förstärkning av den

inhemska valutan medför att växelkursen ökar En depreciering (”depreciation”) eller försvagning av den inhemska

valutan medför att växelkursen minskar Under fasta växelkurser talar man om

revalveringar/devalveringar (”revaluation/devaluation”) istället för apprecieringar/deprecieringar

23-04-22 9

Hög variabilitet i nominella växelkurser

SEK/USD

källa: euroinvestor

23-04-22 10

Hög variabilitet i nominella växelkurser, forts.

SEK/EUR

källa: euroinvestor

                                                                                                                                             

23-04-22 11

Real växelkurs Relativpriset mellan inhemska och utländska varor bestäms av den

reala växelkursen Antag att priset på en Big Mac i Stockholm är 25 SEK och 3 USD i

New York och att växelkursen är 1/6 USD/SEK Hamburgaren i New York kostar:

3/(1/6) = 6 3 = 18 SEK Relativpriset (inhemskt/utländskt) är:

25/(3/(1/6)= 25/18 = 1.39 För att fånga relativpriset på en varukorg kan vi använda ett

prisindex T ex KPI eller BNP-deflatorn Den reala växelkursen ges då av: = PE/P*P* = prisindex för utländska varor P = prisindex på inhemska varorE = nominell växelkurs

23-04-22 12

Reala växelkursförändringar Om ökar så blir utländska varor billigare relativt de

inhemska Detta kallas för en real appreciering En real appreciering uppstår om:1. inflationen är densamma i båda länderna och den nominella

växelkursen stiger2. den nominella växelkursen är konstant men inflationen är

lägre i utlandet Om istället minskar så blir utländska varor relativt sett

dyrare Detta kallas för en real depreciering

Reala och nominella växelkurser följer ofta varandra åt Nominella växelkurser ändras snabbt, priser är trögrörliga

23-04-22 13

Bilaterala och multilaterala växelkurser Bilateral växelkurs: kursen mellan två

valutor Multilateral växelkurser: kursen mellan

ett visst land och flera andra länder Utgörs av vägda genomsnitt av flera bilaterala

växelkurser Oftast används handelsvikter

23-04-22 14

Handelsvägd kronkurs (SEK/utländsk valuta)

källa: http://www.riksbank.se

90

100

110

120

130

140

150

1990Januari

1991Januari

1992Januari

1993Januari

1994Januari

1995Januari

1996Januari

1997Januari

1998Januari

1999Januari

2000Januari

2001Januari

2002Januari

2003Januari

2004Januari

2005Januari

2006Januari

2007Januari

2008Januari

TCW-index

Kronan börjar flyta

23-04-22 15

Öppenhet på finansiella marknader Fördelar med finansiell öppenhet:

Möjliggör en högre grad av diversifiering av tillgångar

Möjliggör under- och överskott i handeln med omvärlden

Dvs möjliggör att konsumtion/investeringar överstiger/understiger den löpande inkomsten

23-04-22 16

Betalningsbalansen Betalningsbalansen (”balance of payments”): systematisk

uppställning över ett lands transaktioner med omvärlden De samlade betalningarna ut ur ett land måste motsvara det

samlade betalningsinflödet I Sverige delas betalningsbalansen in i:

Bytesbalansen (”current account”): visar handel i varor och tjänster, överföringar av löneinkomster, avkastning på finansiella tillgångar och skulder, samt löpande transfereringar som t.ex. EU-bidrag och avgifter

Kapitalbalansen: omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar och köp och försäljning av rättigheter, såsom t.ex. patent

Den finansiella balansen (”capital account”): visar förändringar i finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Innefattar direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övrigt kapital och valutareserven

23-04-22 17

Betalningsbalansen, forts. Den finansiella balansen mäter nettoutlåningen gentemot

omvärlden En förändring i bytesbalansens saldo motsvaras av en likartad

förändring i den finansiella balansen, fast med omvänt tecken Antag att Sverige köper mer tillgångar utomlands än vad som

säljs till utlandet Kapitalutflöde, nettot av den finansiella balansen är negativt

Då måste Sverige samtidigt sälja mer varor och tjänster till utlandet än vad som köps från utlandet

Överskott i bytesbalansen Lånar ut till omvärlden genom att placera i utländska tillgångar

23-04-22 18

USA:s betalningsbalansBetalningsbalans, 2003 (miljarder USD)BytesbalansExport 1018Import 1508 Handelsbalans (nettoexport) (1) 490Mottagna kapitalinkomster 275Betalade kapitalinkomster 258 Netto kapitalinkomster (2) 17Nettotransfereringar från utlandet (3) 68Bytesbalans (1) + (2) + (3) 541Kapitalbalans (Finansiell balans)Ökning av utlänningars innehav av tillgångar i USA (4) 856Ökning av amerikaners tillgångar i utlandet (5) 277Kapitalbalans (4) (5) 579Statistisk felterm -38

23-04-22 19

Sveriges betalningsbalans 2007

Bytesbalans, netto 256,5Handel i varor och tjänster

Handelsbalans (f.o.b. - f.o.b.) 126,2Tjänstebalans 96,4Handel, totalt 222,6

FaktorinkomsterLöner -1,9Kapitalavkastning 69,4Faktorinkomster, totalt 67,5

Löpande transfereringarEU-bidrag/avgift -14,3U-bistånd -8,3Övrigt -11,0Löpande transfereringar, totalt -33,6

Kapitalbalans -2,8

Finansiell balans, netto -153,8Direkta investeringar -121,1Portföljinvesteringar 68,7Finansiella derivat -7,0Övrigt kapital -96,7Valutareserv 2,2

Restpost -99,8

23-04-22 20

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror på

skillnader i räntor/avkastning förväntningar om framtida växelkurser

Jämför den förväntade avkastningen på två investeringar: Svensk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr Amerikansk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr

Amerikansk

1000

1000

År 11000(1+it)

1000*Et

1000*Et*(1+it*)/Eet+1

1000*Et*(1+it*)

SvenskÅr 0

23-04-22 21

Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar Om vi bortser från skillnader i risk måste den

förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma

Förväntad avkastning lika på grund av arbitrage Kan approximeras som

et

ttt EiEi

1

* 1)1()1(

t

tet

tt EEEii

1*

Öppen ränteparitet

23-04-22 22

IS-kurvan i en öppen ekonomi Efterfrågan på inhemskt producerade

varor (och tjänster) i en öppen ekonomi:

Notera att importen divideras med den reala Notera att importen divideras med den reala växelkursenväxelkursen

Görs för att översätta importen till något som går att Görs för att översätta importen till något som går att jämföra med den inhemska produktionenjämföra med den inhemska produktionen

XIMGICZ /

23-04-22 23

Ett räkneexempel… Antag att:

Sverige bara tillverkar Ericssontelefoner och har bara en importrelation Importerar Nokiatelefoner från Finland

I och G är båda 0 Vi konsumerar 900 Ericssontelefoner och 100 Nokiatelefoner 100 Ericssontelefoner exporteras Ericssons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50. Den nominella växelkursen är 0,1 €/SEK

Vi räknar först ut 10000,1/50=2 Dvs. det går två Nokiatelefoner på varje Ericsson

Vi kan inte bara summera ”äpplen” och ”päron” (Ericsson och Nokia). Att konsumera 100 Nokiatelefoner är ”lika” med att konsumera 50 Ericssontelefoner.

Uttryckt i Ericssontelefoner är därför C=950 (900 ”riktiga” Ericsson och 50 ”Ericssonekvivalenta” Nokia) X=100 IM/=50

Därmed får vi Z = C+X-M/= 950+100-50 = 1000 NX = X-M/= 50

23-04-22 24

Växelkursen och aggregerad efterfrågan

Den reala växelkursen kan antas påverka Den reala växelkursen kan antas påverka hur stor andel hur stor andel av av konsumtion och investeringar som består av inhemskt tillverkade konsumtion och investeringar som består av inhemskt tillverkade varor respektive utländska varorvaror respektive utländska varor Men påverkar inte nödvändigtvis själva nivånMen påverkar inte nödvändigtvis själva nivån

Högre inkomst och en appreciering av den reala växelkursen leder Högre inkomst och en appreciering av den reala växelkursen leder till mer import (det senare gör utländska varor relativt sett billigare)till mer import (det senare gör utländska varor relativt sett billigare)

En ökning i utländsk BNP och en real depreciering (lägre En ökning i utländsk BNP och en real depreciering (lägre ) ökar ) ökar exporten (det senare gör utländska varor relativt sett dyrare)exporten (det senare gör utländska varor relativt sett dyrare)

),(

YIMIM

),*(

YXX

23-04-22 25

Efterfrågan på inhemsk produktionEfterfrågan på inhemsk produktionInhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst)

Efte

rfråg

an

Produktion/inkomst, Y

DD

Inhemsk efterfrågan(C+I+G)

AA

Import, IM/

Nästa steg blir att lägga till exporten

Genom att dra ifrån importen får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor – AA-kurvan. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är importen IM(Y, )/ .

/),(),()(

YIMDAGrYITYCD

23-04-22 26

Efterfrågan på inhemsk produktion, forts.Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk produktion

När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD.

DD

Efte

rfråg

an

Inhemsk efterfrågan(C+I+G)

AA

ZZ

Export

Y

Net

toex

port,

NX

YTB

0Z-D=NX

Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/, vilket är lika med Z-D. Vid YTB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

HandelsbalansöverskottHandelsbalansunderskot

t

XYIMDZGrYITYCD

/),(),()(

23-04-22 27

Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten

Är NX=0 vid jämviktsproduktionen?

Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemsk produktion (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45-graderslinjen.

Efte

rfr./P

rod.

, Y

YTB

Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor

ZZ

45o

Y

Net

toex

port,

NX

0NX

Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor

DD

Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid YTB

Y

Slutsats:Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB

vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0.

XYIMGrYITYCYZY

/),(),()(

23-04-22 28

Sammanfattning En öppen ekonomi är inte begränsad att

konsumera/investera för de löpande inkomsterna Kan låna eller låna ut till omvärlden

Ekonomiska transaktioner med utlandet följs i betalningsbalansen Överskott i bytesbalansen motsvaras av kapitalutflöde

och vice versa Efterfrågan på inhemsk produktion påverkas av

den reala växelkursen En öppen ekonomi är mindre känslig för

förändringar i aggregerad efterfrågan än en sluten