1

Makroekonomi med tillämpningar

Föreläsning 3: IS-LM-modellen

Karolina Ekholm

2

Dagens föreläsning Några ytterligare aspekter av

penningmarknaden Penningmultiplikatorn Riksbanken

Jämvikt på varu- och penningmarknaden samtidigt

IS-LM-modellen Verktyg för att analysera hur ekonomin

påverkas av olika förändringar när vi utgår från jämvikt på både varu- och penningmarknaden

3

Bankernas reserver Av flera skäl håller bankerna en del Av flera skäl håller bankerna en del reserverreserver, dvs dvs

de sparar en del av sin inlåning i likvid formde sparar en del av sin inlåning i likvid form De måste ha likvida medel för (oförutsedda) uttagDe måste ha likvida medel för (oförutsedda) uttag De måste ha reserver för att klarera transaktioner De måste ha reserver för att klarera transaktioner

mellan varandramellan varandra I vissa länder är de av lag tvingade att hålla vissa I vissa länder är de av lag tvingade att hålla vissa

reserver (kassakrav)reserver (kassakrav) Låt Låt vara reservkvoten = reserver/inlåningeservkvoten = reserver/inlåning Dessa är aldrig 100%Dessa är aldrig 100%

En bank klarar inte av att alla samtidigt tar ut sina En bank klarar inte av att alla samtidigt tar ut sina pengarpengar

För att minska risken för att banker går omkull finns För att minska risken för att banker går omkull finns statligt garanterade insättarförsäkringarstatligt garanterade insättarförsäkringar

4

Efterfrågan på sedlar och mynt Efterfrågan på likvida medel kan delas upp i två Efterfrågan på likvida medel kan delas upp i två

komponenter:komponenter: efterfrågan på sedlar och myntefterfrågan på sedlar och mynt efterfrågan på uttagskonton (”efterfrågan på uttagskonton (”checkable deposits”)”)

Antag att en given andel Antag att en given andel cc är efterfrågan på sedlar och är efterfrågan på sedlar och mynt (mynt (CUCUdd):): CUCUdd = cM = cMdd

Resten sätts in på uttagskonton (Resten sätts in på uttagskonton (DD för deposits): för deposits): D = D = ((1-c1-c))MMdd

Av dessa insättningarAv dessa insättningar vill bankerna hålla en del, vill bankerna hålla en del, , som , som reserver i form av sedlar och mynt (reserver i form av sedlar och mynt (RRdd): ): RRdd = = D = D = ((1-c1-c))MMdd

5

Efterfrågan på sedlar och mynt (forts.) Den sammanlagda efterfrågan på sedlar och Den sammanlagda efterfrågan på sedlar och

mynt, mynt, HHdd, blir då: blir då:

HHdd = CU = CUd d + RRd d

= cM= cMdd + + ((1-c1-c))MMdd

= = ((c + c + ((1-c1-c))))MMd d

= (= (c + c + ((1-c1-c)) )) $YL(i)$YL(i) I jämvikt ska I jämvikt ska HHdd vara lika med utestående vara lika med utestående

mängd sedlar och myntmängd sedlar och mynt

6

Jämvikt på penningmarknaden igen

Slutsats:Jämviktsräntan är sådan att efterfrågan på sedlar och mynt är lika med utbudet.

Sedlar och mynt, H

Rän

ta, i

Efterfrågan på Efterfrågan på sedlar och mynt sedlar och mynt ((c + c + ((1-c1-c)) )) $YL(i)$YL(i)

Centralbankens Centralbankens utbud av sedlar och utbud av sedlar och myntmynt

i

7

Penningmultiplikatorn I jämvikt är utbudet av sedlar och mynt =

penningefterfrågan multiplicerad med en faktor (c + (1-c))<1

Med andra ord är den totala penningefterfrågan i jämvikt större än utbudet av sedlar och mynt (den s.k. monetära basen)

Skillnaden mellan penningmängd och monetär bas anges av penningmultiplikatorn:

1/(c + (1-c))>1 Hur mycket den monetära basen måste multipliceras

med för att få penningmängden

8

Riksbanken Inflationsmål: 2% 1% Huvudsakligt penningpolitiskt instrument:

repa (repurchase agreement) Riksbanken köper obligationer för pengar med

återköp en vecka senare till högre pris. Den procentuella skillnaden mellan återköps- och

inköpspriset utgör den s.k. reporäntan.

Riksbanken sätter också golv- och takränta som ges (tas) när affärsbankerna deponerar (lånar) pengar i Riksbanken.

Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta.

9

Riksbankens styrräntor under en 10-årsperiod

0

1

2

3

4

5

6

1997 Vecka 15 1998 Vecka 15 1999 Vecka 14 2000 Vecka 14 2001 Vecka 14 2002 Vecka 14 2003 Vecka 14 2004 Vecka 14 2005 Vecka 13 2006 Vecka 13

Proc

ent

Reporänta Golvränta Takränta

10

Varumarknaden och IS-kurvan Varumarknaden är i jämvikt när

produktionen är lika med efterfrågan (Y=Z).

Investeringarna har vi tidigare antagit vara exogena

Nu låter vi investeringarna vara en endogen variabel som påverkas av både produktion och ränta.

IS-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då varumarknaden är i jämvikt

11

Investeringarna Ju högre försäljning, desto starkare incitament

för investeringar i ny kapacitet Försäljning (produktion) positiv effekt på I

Ju högre ränta, desto mer kostsamt att finansiera investeringar Räntan negativ effekt på I

I I Y i ( , )

( ) ( , )Y C Y T I Y i G

Jämviktsproduktionen i en sluten ekonomi blir då:

Nu påverkar Y både konsumtionen och investeringarna…

12

Samband mellan produktion och ränta I

Slutsats: Jämviktsproduk-tionen minskar

Effekten på produktionen Effekten på produktionen av en räntehöjning. En av en räntehöjning. En högre ränta minskar högre ränta minskar efterfrågan vid varje efterfrågan vid varje given produktionsnivå.given produktionsnivå.

ZZ

Produktion, Y

Eft

erfr

ågan

, Z

45º

Y

ZZ’

Y’

GiYITYCZ ),(

Dynamik: Z faller, vilket leder till minskad Y, vilket i sin tur minskar investeringarna och konsumtionen så att Z faller ytterligare etc.

13

Härledning av IS-kurvan

Slutsats: IS kurvan är nedåtlutande.

ZZ

Eft

erfr

ågan

, Z

45º

ZZ’

Produktion, Y

Rän

ta,

i

YY’

IS

För att jämvikt skall råda på För att jämvikt skall råda på varumarknaden krävs att en varumarknaden krävs att en ökning av räntan förknippas ökning av räntan förknippas med en minskning av med en minskning av produktionen.produktionen.

i=0,05

i=0,07

0,05

0,07

14

Hur påverkar förändringar i skatten IS-kurvan?

Slutsats: En skattehöjning leder till ett inåtskift av IS-kurvan.

Produktion, Y

Rän

ta,

i

ISIS’

Högre skatter leder Högre skatter leder till mindre efterfrågan till mindre efterfrågan genom minskad genom minskad disponibel inkomst disponibel inkomst och därmed lägre och därmed lägre produktion för varje produktion för varje räntenivå.räntenivå.

15

Penningmarknaden och LM-kurvan Penningmarknaden är i jämvikt när

penningmängden är lika med efterfrågan på pengar:

LM-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då penningmarknaden är i jämvikt.

M YL i $ ( )

M = (nominell) penningmängd $YL(i) = (nominell) efterfrågan på pengar$Y = nominell inkomsti = nominell ränta

16

Real penningmängd, real inkomst och räntan

Vi kan skriva om M =$YL(i) så att jämviktsvillkoret uttrycks i reala termer:

I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån (Y) och räntan (i).

M

PYL i ( )

$Y YP

Kom ihåg att nominell BNP = real BNP multiplicerad med prisnivån (BNP-deflatorn):

$Y

PY

…eller:

17

Samband mellan produktion och ränta II

Slutsats: Vid given penningmängd måste räntan stiga för att återställa jämvikten på penningmarknaden.

Effekten på räntan av en Effekten på räntan av en inkomstökning. En högre inkomstökning. En högre inkomst ökar efterfrågan inkomst ökar efterfrågan på pengar vid given på pengar vid given räntenivå.räntenivå.

Real penningmängd, M/P

Rän

ta,

i

Ms

i

i’

Md inkomst = Y

Md inkomst = Y’>Y

18

Härledning av LM-kurvan

Slutsats:LM kurvan lutar uppåt.

För att jämvikt skall För att jämvikt skall råda på råda på penningmarknaden penningmarknaden krävs att en ökning krävs att en ökning av räntan förknippas av räntan förknippas med en ökning av med en ökning av produktionen.produktionen.

Real penningmängd, M/P

Rä

nta

, i

Ms

i

i’’

Produktion, Y

Rä

nta

, i

Y Y’

LM - kurvan

19

Hur påverkar förändringar i penningmängden LM-kurvan?

Slutsats:En ökning av penningmängden skiftar LM–kurvan nedåt.

En ökning av (reala) En ökning av (reala) penningmängden penningmängden leder till en minskad leder till en minskad ränta för given ränta för given produktionsnivå.produktionsnivå.

Produktion, Y

Rän

ta, i

Y

LM–kurvan förM/P

i LM–kurvan förM’/P>M/P

i’

20

IS- och LM-kurvorna tillsammans

I skärningspunkten mellan IS- och LM-kurvorna är både varu- och penningmarknaden i jämvikt.

IS kurvan: ( ) ( , )Y C Y T I Y i G

LM kurvan: ( )M

YL iP

Produktion, Y

Rän

ta, i

Y

LM

i

IS

Penningmarknaden

Varumarknaden

21

Finanspolitik Finanspolitisk åtstramning

minskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet)

Finanspolitisk expansion ökar statens budgetunderskott (eller minskar

överskottet) Skatter och bidrag påverkar IS–kurvan,

men inte LM–kurvan.

IS kurvan: ( ) ( , )Y C Y T I Y i G

22

Finanspolitisk åtstramning

En skattehöjning skiftar IS-kurvan åt vänster.Slutsats:Räntan och produktionen faller

Hur påverkas ränta Hur påverkas ränta och produktion av en och produktion av en skattehöjning?skattehöjning?

Produktion, Y

Rän

ta, i

Y

LM

i

IS

IS’ för högre T

i’

Y’

23

Sammanfattning IS-LM-modellen kan användas för att analysera

hur finans- och penningpolitik påverkar produktionen på kort sikt Utgångspunkten är samtidig jämvikt på varu- och

penningmarknaden IS-kurvan

Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat) Investeringar aggregerad efterfrågan produktion

negativt samband mellan ränta och produktion

LM-kurvan Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat)

Efterfrågan på obligationer efterfrågan på pengar För jämvikt krävs oförändrad efterfrågan (eftersom utbudet

oförändrat) inkomsten produktion Positivt samband mellan ränta och produktion

24

Sammanfattning, forts. Expansiv (kontraktiv) finanspolitik leder till

höjd (sänkt) produktion och ränta Kontraktiv finanspolitik:

Skatterna ökar och/eller offentliga utgifter minskar

Konsumtion (privat/offentlig) aggregerad efterfrågan produktion inkomst efterfrågan på pengar överskottsefterfrågan på obligationer priset på obligationer räntan