Teknik- och ingenjörsutbildningar

2

XXXprogrammet

3

Innehåll

Bygg 4

Data- och elektroteknik 8

Energi och miljö 12

Maskinteknik 14

Industriell ekonomi 16

Sjöfart 18

Fartygselteknik 21

Drift- och underhållsteknik 22

Skog och träteknik 26

Magister- och masterprogram 30

Programinnehåll, översikt 36

Teknikutbildning ger framtidsjobb

Innehåll

Ju bättre nätverk du bygger upp med företag och omgivande samhälle under studietiden ju större chans att du får jobb efter avslutad utbildning. Du som läser en teknikutbildning hos oss har kontinuerlig

kontakt med företagen i regionen. Vi frågade 1000 studenter som avslutade sin utbildning 1997-2007: 95% av dem har jobb. De allra flesta inom privata sektorn men även inom stat, kommun och landsting.

Nu ser jag ser den överallt. Skogen.Nina läser Skogskandidatprogram-met på distans och jobbar som taxi- chaufför samtidigt. Lärarna är fantastiska – en otrolig inspirationskälla. Läs mer på sid 29.

Pier fick jobb som byggnadsinspektör.Pier Andersson läste utbildnings- programmet Byggnadsutformning. Innan han tagit ut sin examen fick han jobb som byggnadsinspektör på Svenljunga kommun. Läs mer på sid 5.

Karin stortrivs med sitt jobb som andre fartygs­ingenjör på Stena Line.Karin Landin gick det treåriga sjö ingenjörsprogammet. Arbetet är otroligt varierande och det känns som om jag utvecklas hela tiden. Läs mer på sid 20.

4

Bygg

Om du tycker att både teknik och arkitektur är intressant kan programmet Byggnadsutformning vara ett bra val för dig. I utbildningen får du kunskaper i byggnadsteknik, produktion och projektledning, men också om formgivningens betydelse och vilka möjligheter den innebär för den byggda miljön.

Utbildningen har en tydlig inriktning mot digital visualisering. Programmet är alltså en mix av tek-nik- och arkitekturorienterande ämnen och inte så matematiskt inriktat. Förutom examensarbetet görs ytterligare ett större projekt i den tredje årskursen. I detta projekt övas du i hela kedjan från den inledande formgivningen till produktion av bygghandlingar. Med detta i bagaget tror vi att du står dig väl i den konjunkturkänsliga byggbranschen. Som byggnads-utformare kan du t ex arbeta som projektör på en arkitektfirma eller hustillverkare, ingenjör på fastig-hetsbolag, arbetsledare, bygglovsarkitekt i kommun, fukttekniker eller ventilationsprojektör.

Byggnadsutformning

ByggnadsutformningStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen Teknologie kandidatexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Matematik C, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 3b / 3c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2.Kontaktperson Åke Tyrberg, ake.tyrberg@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

5

Bygg

Pier Andersson läste utbildningsprogrammet Byggnadsutformning. Innan han tagit ut sin examen fick han jobb som byggnadsinspektör på Svenljunga kommun.

Vad gör en byggnadsinspektör?– Vi tar hand om tekniska fråge-ställningar i byggprocessen. Det kan vara allt ifrån energi-, barnsäkerhets- och tillgänglig-hetsfrågor. Innan bygget kan starta måste vi sedan ha ett sam-rådsmöte där byggnadsinspek-tören, kontrollansvarig enligt PBL (plan- och bygglagen) och byggherren är med. Det är i dag en viktig bit av bygglovsprocessen. När allt detta är klart kan bygg-starten ske, säger Pier.

– Jag gör också tillsyn. Det kan handla om ett bygge som är olovligt uppfört eller klagomål på stökiga tomter. Jag har koll på vilka regler och lagar som tilläm-pas och numera gör vi platsbesök på alla större byggplatser.

Utbildningsprogrammet byggnadsutformning ger ingen direkt spets men en stor bredd, säger Pier. Detta har passat ut-omordentligt bra till jobbet som byggnadsinspektör.

– Det var kanske inte så konstigt att jag hamnade just på kommunkontoret i Svenljunga. Jag är ju från Svenljunga.

Då är det väl många som känner igen dig. Är det bra?– Det är inte alltid bra, säger Pier. Men jag har tidigare jobbat både som snickare och montör. Detta har hjälpt mig att få respekt i olika sammanhang även om jag är ganska ung och ny i jobbet. Ibland är det dock nödvändigt att man åker två på ett jobb. Det är inte alltid man är så välkommen.

När Pier började på Svenljunga

kommun jobbade han också med bidrag för bostadsanpassning.

– Det var ett tufft jobb att åka ut och försöka hjälpa människor som kanske råkat ut får en svår skada och sätta sig in i deras livs-situation.

Hur är det att jobba i kommu­nen?– Jag tror att många glömmer bort att det finns jobb på kom-munen som passar en byggnads-utformare. Byggnadsinspektö-rens jobb är just ett sådant. Jag har stor nytta av vissa delar av utbildningen, som till exempel projektledningen och det vi lärde oss om mätning. Det var också mycket bra att få input från byggbranschen både från arkitektledet och från konstruk-törsledet. Byggnadsutformarna fyller glappet mellan arkitekter och ingenjörer.

– Kommunen ser också till att man får löpande utbildning inom de områden som man måste kunna. Jag har just gått en utbildning till Kontrollansvarig enligt PBL och hoppas snart få min certifiering.

Det ser vi tydliga spår av. Väg-garna i Piers rum är fyllda med kursintyg.

– Mina årskursare från ut-bildningen på Linnéuniversitetet har hamnat på olika ställen. Jag vet att någon är arbetsledare, en annan har blivit inköpschef på ett husföretag, en kille jobbar med energifrågor, en jobbar på ett arkitektkontor och någon har blivit säljare. Utbildningen ger helt enkelt möjlighet att jobba

på många olika ställen i olika branscher.

En annan del av Piers jobb handlar om att jobba med GIS (Geografiska Informations System) och bland annat göra nybyggnadskartor.

– GIS kommer just nu ut ur garderoben, säger Pier. Väldigt mycket utgår från platser. Platser finns på kartor. I GIS-systemen kan du följa alla detaljer. Med nybyggnadskartor uppdateras GIS-systemen, så att kommuner-na har koll på vilka byggnader, vägar och områden som man har inom sin kommun.

Nu måste vi lämna Pier, som tar med sin mätutrustning och ger sig ut i kommunen. Vi vet att han privat renoverar ett hus till-sammans med sin sambo, att han tycker om att teckna och att han vid årsskiftet lämnar Svenljunga kommun delvis för att bli kon-trollansvarig på Arkcon i Borås.

I glappet mellan arkitekter och ingenjörerEfter examen

6

Bygg

Möt våra företags-kontakter

Ett nära samarbete med näringsliv och offentlig förvaltning är viktigt för dig som student, tycker vi.

Du som student får möta företagen i regionen på olika sätt under din utbildnings-tid. Mötena sker i form av studiebesök, praktik, exjobb, sommarjobb, arbetsmark-nadsdagar, gästföreläsningar och skarpa projekt som du gör i företagen. Detta leder till att du bygger upp ett bra nätverk och ofta till att du efter avslutad utbildning får jobb.

Lägg grunden till en framtida anställning– Teknikutbildningen på Linnéuniversitetet har under årens lopp varit en mycket viktig rekryteringskälla för bygg- och anläggnings-företagen i Sydöstra Sverige. Mitt råd till teknikstudent-erna är följande: Bygg upp ett kontaktnät. Försök skaffa ett fadderföretag och gärna en mentor. Det är under utbildningstiden man läg-ger grunden för framtida anställningar.

/Kjell Karlsson Sveriges Byggindustrier

Under utbildningen deltar ingen-jörer och arkitekter från närings-livet i undervisningen och tillför sina olika erfarenheter. I utbild-ningen ingår också kontinuerliga fadderföretagskontakter som ger dig ett viktigt komplement till utbildningen på universitetet och inblick i din framtida yrkesroll.

Som byggnadsingenjör kom-mer du att möta en bred arbets-

marknad. Den sträcker sig från att vara arbetsledare på byggföre-tag till ritbordet som konstruktör eller projektör på ett arkitekt-kontor eller varför inte samhälls-planerare på kommunen.

Många byggnadsingenjörer jobbar också med fastighets-förvaltning, som experter och rådgivare och förstås som säljare och inköpare.

Som ingenjör i byggteknik har du en bred teknisk kompetens och en helhetssyn på byggprocessen. Du lär dig om att bygga bostäder, kontorshus, vägar, flygplatser och mycket annat. Du kommer att vara med att bygga och utveckla våra närmiljöer.

Högskoleingenjör i byggteknik

Högskoleingenjör i byggteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.Kontaktperson Åsa Bolmsvik, asa.bolmsvik@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

7

Bygg

Det gick snabbt när Sara Pettersson fick jobb efter sin utbildning till högskoleingenjör i byggteknik. Nu har hon jobbat några år som arbetsledare på Peab Anläggning.

– Jag hade jättetur för jag hade en bekant som job-bar här som hjälpte mig att få in en fot, berättar Sara. Det var det andra jobbet jag sökte.

Sara är fortfarande ny på jobbet så mycket tid går åt att lära sig arbetet.

– Jag är ute bland anläggarna för att lära mig hur allt fungerar och för att lära känna alla medarbe-tare. Sen blir det att hjälpa till så mycket man kan,

till exempel med att beställa grejer och planera. Det blir även en del möten och mycket kontakt med människor.

Under sin studietid var Sara engagerad i både teknologernas studentförening och mässansvarig på AMÅR10, studenternas arbetsmarknadsdag.

– Jag tror att jag kommer ha mycket nytta av det. Jag har fått öva på att ta mycket ansvar och lösa problem redan under studietiden. Jag fick även träna på att samarbeta med nya människor.

– Omväxlingen och att jobba tillsammans med andra är också det roligaste med det jobbet jag har fått nu.

Sara började jobba direkt efter examen

Sara Pettersson jobbar som arbetsledare på Peab Anläggning.

Efter examen

8

Data- och elektroteknik

Vill du arbeta med inbyggda system och Internet of Things? Utbilda dig till dataingenjör! Behovet på arbetsmarknaden är stort.

Internet of Things är ett begrepp som står för alla uppkopplade saker. Det kan vara telefoner, sensorer som används inom sjukvården eller för träning, olika maskiner, bilar etc. Gemensamt för dessa upp-kopplade saker är att de har elektronik och datorer i sig, dvs inbyggda system. Det här programmets huvudinriktning är just inbyggda system, som alltså är en viktig del av Internet of Things. De inbyggda datorerna används för att ge produkterna fler funk-tioner, göra dem energisnålare, smartare, billigare och uppkopplade.

Utbildningen är upplagd så att du läser en kombi-nation av kurser som behövs för att bli en bra ingen-jör. I början är det grundläggande kurser i datalogi, ellära, elektronik, matematik mm. Under andra och tredje året blir kurserna allt mer tillämpade med programmering, elektronikkonstruktion och pro-jektkurser. En stor del av kurserna under tredje året är valbara, vilket innebär att du själv kan bestämma inriktning på din utbildning. Sista terminen gör du också ett examensarbete, vilket de allra flesta gör på ett företag. Du får då värdefull praktik och arbetar med en konkret uppgift i industrin.

Som nyutbildad jobbar du ofta med program-mering på ett företags utvecklingsavdelning eller på ett konsultföretag. Du kan också arbeta med tester i produktion eller utveckling, elektronikkonstruk-tion, installationer av större anläggningar, försälj-ningsstöd, projektledning mm.

Högskoleingenjör i datateknik

Högskoleingenjör i datateknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B, Matematik D. Eller: Fysik 2, Matematik 3c.Kontaktperson Anders Haggren, anders.haggren@lnu.seTa ett steg till, se Programvaruteknik sidan 30-35.

9

Data- och elektroteknik

Malin Brolien ser stora utvecklingsmöjligheter, både inom IT-branschen och hos polisen.

– Ända sedan jag var liten har jag haft ett stort intresse för datorer och teknik, så dataingenjörs-utbildningen kändes väldigt passande för mig. Men tanken har alltid funnits att kombinera min utbildning med något inom polisen, så när jag såg annonsen om ett traineeprogram hos polisen för nyutexaminerade dataingenjörer sökte jag direkt, berättar Malin Brolien.

En av hundraHundra personer sökte jobbet, tio valdes ut för intervjuer – och Malin fick den enda platsen. Nu arbetar hon som systemutvecklare på Rikspolis-styrelsen och får samtidigt en djup inblick i polisens organisation och verksamhet. Hon bygger nätverk och knyter kontakter och ska bland annat besöka Europool i Haag och Nationella insatsstyrkan.

– Just nu arbetar jag med ANPR (Automatic Number Plate Recognition), ett kamerasystem som ska användas i polisbilar för att automatiskt läsa av bilars registreringsskyltar och larma om till exempel fordonet är efterlyst. Inom polisen programmerar vi till stor del i Java, vilket var det programmerings-språk jag främst läste under min utbildning.

Malin hade inte några större kunskaper om

programmering innan utbildningen, men lärde sig mycket under de tre åren. Att programmet var brett och ger möjlighet till många olika typer av arbeten bidrog till valet.

– Utbildningen var en bra mix av teori och prak-tik och gav mig även ett sätt att tänka för att lösa uppgifter på ett bra vis. Laborationerna var något

av det roligaste för mig som är mer praktiskt lagd. Ibland ville man slita av sitt hår i frustration inför svårlösta uppgifter, men när man väl lyckades lösa dem blev man istället väldigt glad!

Stora möjligheterMalin ser stora möjligheter inför framtiden, både hos polisen och inom det yrkesområde hon har valt.

– En utbildning inom datateknik känns både spännande och tryggt. Spännande, för att teknik hela tiden utvecklas. Tryggt, för att läget inom IT-branschen känns väldigt ljust och med stora karriärmöjligheter.

Malin Brolien funderade på att bli polis, men ändrade sig när hon kom in på högskoleingenjörsprogrammet i datateknik. Som systemutvecklare på Riks­polisstyrelsen har hon fått möjlighet att kombinera sina båda stora intressen.

Malin jobbar med programmering hos polisen

„ Det bästa med jobbet är att jag kan kombinera programmeringen med att göra en samhällsinsats.

Efter examen

10

Data- och elektroteknik

Under de två första åren får du en grundutbildning i elektro-teknik. Det innebär att du får läsa kurser i t ex elektronik, digitalteknik, kraftelektronik, reglerteknik samt signaler och system. Dessa kompletteras med kurser i matematik och fysik samt även kurser som belyser samspelet mellan teknik, män-niska och samhälle.

I årskurs 2 och 3 kan du välja inriktning.

Inom inriktningen trådlös kommunikation kan du läsa kur-ser som radioteknik och mobil radiokommunikation.

Inom inriktningen elektronik ges kurser som analog elektronik och elektrisk mätteknik.

Inriktningen elkraft förbere-der för den teoretiska delen för allmän behörighet som elinstal-latör och innehåller kurser som kraftelektronik, elkraftteknik

och elkraftsystem.Under utbildningen får du

kontakter med företag i regionen genom exempelvis studiebesök, gästföreläsningar och exa-mensarbete. Du kommer även i kontakt med den forskning vi bedriver inom områden som antenner och signalbehandling.

Utbildningen förbereder dig för att arbeta med tekniska

projekt, i team eller självständigt. Efter din examen kan du exem-pelvis arbeta med utveckling, konstruktion, konsultarbete, service, försäljning eller projekt-ledning, inom teknikområden som elkraftteknik, energiförsörj-ning, elektronik, automation, IT eller trådlös kommunikation.

Elförsörjning och telekommunikation är viktiga funktioner i dagens samhälle. Därför erbjuder utbildningen inom elektroteknik stora möjligheter, tack vare inriktningar som trådlös kommunikation, elkraft och elektronik.

Högskoleingenjör i elektroteknik

Högskoleingenjör i elektroteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B, Matematik D. Eller: Fysik 2, Matematik 3c.Kontaktperson Pieternella Cijvat, ellie.cijvat@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

11

Data- och elektroteknik

Joacim Augustsson arbetar som elkraft-ingenjör hos el- och teknikkonsulten ÅF.

Joacim Augustsson valde sin utbildning för att den verkade rolig och intressant. Nu är han konsult inom elkraft, ett jobb som dessutom är både flexibelt och utmanande.

Ett tips till en chef från en före detta studiekamrat gav Joachim Augustsson jobb som elkraftingenjör hos el- och teknikkonsulten ÅF. Där sysslar han till stor del med konstruktion av elkraftsystem, exempelvis ställverk och kontrollutrusningar. Just nu arbetar Joacim på kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG, med vad han beskriver som ”hemligheter”.

– På så stora projekt som det här på OKG sker det mesta av arbetet framför datorn tillsammans med flera olika konsultfirmor och personer, men det innebär också en del besök på anläggningarna för att titta på befintlig utrustning.

Flexibelt och utmanandeNär Joacim berättar om sitt jobb framhåller han flexibiliteten och utmaningarna.

– Jag är till stor del fri att själv disponera min arbetstid; kan till exempel arbeta in en dag eller gymma på lunchen. Utmaningarna hänger ihop med ett ord jag lärt mig på OKG – ”vedervåga”. Det innebär att vad jag än konstruerar får det inte riskera att störa befintlig utrustning. Och teori kan-ske inte alltid verkar så intressant, men om jag inte

hade det med mig från utbildningen skulle många av de principer som jag konstruerar efter vara helt obegripliga.

Skruva sönder sakerIntresset för tekniska saker har Joacim alltid haft. Utifrån det valde han att läsa till högskoleingenjör i elektroteknik med inriktning mot elkraft.

– Jag har alltid tyckt om att skruva sönder saker och se hur de ser ut inuti. Kanske var jag lite för bra på det, för det hände ofta att jag inte fick ihop sakerna igen. Det tyckte jag var så synd att jag nog redan som liten bestämde mig för att lära mig sätta ihop dem igen och få dem att bete sig som jag ville.

Joacim arbetade halvtid som labbhandledare un-

der sitt sista studieår och förutom kunskaperna var kamratskapet det viktigaste på utbildningen.

– Vi i klassen gick ihop och hade räknestugor i något ledigt klassrum. Det diskuterades kanske inte alltid bara matte, men det var både nyttigt och intressant att förklara lösningar och idéer för varandra.

Joacim har alltid skruvat sönder saker

„ Som konsult får man se så många olika saker och projekt att det sällan blir enformigt eller långtråkigt.

Efter examen

12

Energi och miljö

Världen står inför stora klimatförändringar och den gigantiska utmaningen att ställa om till förnybara energisystem. Utmaningen är att framställa värme, kyla, elektricitet och fordonsbränslen från källor som inte bidrar till växthuseffekten. Utbildnings-programmet till högskoleingenjör inom energi och miljö har inriktning mot förnybar energi och ger särskild kompetens i hur bioenergi produceras och distribueras. Målet är att du ska få en bred teknisk grund att stå på och kunskap att vara med och utveckla ny teknik och effektiva, rena processer där minimalt med råvara krävs. Du får också studera den globala energiförsörjningen och hur den teknik som utvecklas kan bidra till en hållbar samhällsut-veckling. Världens energiföretag står inför stora för-ändringar och behöver därför experter och ingenjö-rer med den kompetens du får på vår utbildning.

Som student hos oss har du nära kontakt med en-gagerade lärare – vi brinner för att förmedla viktig kunskap i det här ämnet!

Detta är en yrkesgrupp som är på stark framväxt. Programmet förbereder dig för att arbeta inom den svenska och den internationella energisektorn eller med lokala, regionala och globala miljöfrågor.

Högskoleingenjör i energi och miljö

Högskoleingenjör i energi och miljöStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hp Examen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.Kontaktperson Björn Zethraeus, bjorn.zethraeus@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

Hur kan vi se till att den energi vi använder är förnybar och bidrar till en hållbar miljö? Kan vi utnyttja vårt avfall som biobränsle? Vill du arbeta med att lösa dessa frågor har du kommit helt rätt!

13

Energi och miljö

Martin Sjölander nybliven konsult och mätingenjör på MLT.

Tredje året gör studenterna sitt exjobb. Martin och hans kompis skrev om vindkraft.

Bioenergi – vad är det för dig, Martin?– Inom programmet handlar en hel del om bioenergi från trä, från skogen. Men inte bara, det finns mer... Jag gillar det förnyelsebara. Vi kollar på alla grenar inom energibranschen i utbildningen.

– Själva programmet i sig är väldigt intressant. Jag har lärt mig sjukt mycket. Jag hade ju ett intresse för branschen, för energi, redan innan jag började plugga. Men även sånt jag inte trodde...har visat sig vara intressant. Det är till exempel kanske mer kemi än jag trodde, men de kunska-perna ger mig mycket.

Hur är kurserna?– De flesta kurserna känns nya och fräscha, väldigt up to date. Det går snabbt i branschen och man vill ju ha de senaste kunskaperna.

– Vi har också mycket kontakt med näringslivet under utbild-ningen. Det är bra att kunna koppla ihop det man läser med verkligheten. Vi har till exempel gjort flera studiebesök på VEAB (Växjö Energi). När man var där första gången i ettan kändes det mest som kaos, en massa rör överallt och så. Men nu när vi

var där för några veckor sedan kände jag verkligen att jag förstår hela processen, allt som sker där.

Det som är streck och fyrkanter i boken är skönt att få se och höra om ”på riktigt”.

– Genom hela utbildningen har vi haft väldigt kunniga och engagerade lärare, det gör mycket.

Exjobbet då, vad handlar det om?– Vi har jämfört ett gammalt och ett nytt vindkraftverk. Även om det gamla inte tjänat ut sin livslängd kanske det lönar sig att ersätta det med ett nyare. För att ta reda på det ska vi göra det som heter livscykelanalys av båda och jämföra. Det är faktiskt ganska stor skillnad på de nya vindkraft-verken jämfört med tidigare. På Gotland har man bytt ut 30 gamla mot nya precis. Det finns väldigt mycket pengar att tjäna.

Spännande. Hur har ni jobbat i praktiken?– Vi har gjort exjobbet i samarbete

med Energikontor sydost. Där hade vi en handledare som sitter i Karlskrona, som hjälpt oss med mycket kunskap. Sen har vi haft hjälp både av vår professor och av en handledare som är expert på livscykelkostnadsanalyser. Vi har jobbat en del på distans min kompis och jag. Jag här på cam-pus och min kompis i Värnamo. Vi har haft kontakt via Skype flera gånger om dagen, så det funkar. Även vår handledare på energikontoret har varit med på Skype-samtalen.

Hur är studierna nu jämfört gymnasiet?– Det är ju som sagt mer själv-ständigt och så. Men framför allt känner jag att jag har ett annat driv! Det här har jag ju valt själv, jag vill ju själv det ska bli så bra som möjligt. Man blir engagerad på ett annat sätt. Jag har läst lite extra kurser också som jag tycker är kul, CAD och projektledning till exempel.

Martin gjorde exjobb om vindkraft

„ Det går bra för Linnéuniversitetets ingenjörsstudenter, 95% jobbar och 3% läser vidare.

Efter examen

Snart dags att jobba?Det går bra för Linnéuniversitetets ingenjörsstudenter, 95% jobbar och 3% läser vidare. Sedan hösten 2012 arbetar Martin som konsult och mätingenjör på en firma som heter MLT.

14

Maskinteknik

Företagskontakt

En maskiningenjör arbetar med problemlösning. Du lär digmetoder för att utveckla pro­dukter och förbättra arbetssätt inom det tekniska området.

Du som väljer att studera ma-skinteknik kommer kunna påverka framtidens nya produk-ter! Allt med utgångspunkten att vi måste använda resurser så klokt som möjligt. Genom att lyssna på användarna kan teamet som maskiningenjören oftast jobbar i ta fram ett bra koncept på en ny produkt, och kanske en prototyp. En konstruktion beräknas, ritas med hjälp av CAD-program och testas. Dess-utom kontrolleras hållbarhet och kvalitet.

Under utbildningen träffar du studenter från olika delar av

världen. Du kan välja att läsa en eller två terminer utomlands. De flesta svenska industrier är multi-nationella och deras koncern-språk är engelska.

Högskoleingenjör i maskinteknik

Högskoleingenjör i maskinteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen Högskoleingenjörs-examenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik 2, Matematik 3c (Med reservation för ändringar, se även Lnu.se) Kontaktperson Samir Khoshaba, samir.khoshaba@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

Industrin behöver kunniga och drivna ingenjörer.– Vi på SwePart Transmis-sion tycker det är viktigt att eleverna under studietiden får inblick i kommande arbetsuppgifter och de för-väntningar vi har på en bli-vande ingenjör. Att konkret visa att vi inom industrin behöver kunniga och drivna ingenjörer upplevde jag själv som mycket motiverande under min studietid.

– Vi bidrar med projekt-arbetsförslag, examens-arbeten, studiebesök och föreläsningar.

– Förutom att vi bidrar till utbildningen med kunskap och som motivationshöjare ser vi samarbetet som en bra rekryteringsbas.

– Vi har rekryterat ett antal medarbetare från Linné universitetet och Lunds universitet som gjort examensarbete hos oss.

/Hans Hansson, teknisk chef, SwePart Transmission AB

15

Maskinteknik

Arbetsmarknaden är mycket god för oss som valt maskiningenörsutbildningen.

Ida och Christopher är konstruktörerIda, 22 år, och Christopher, 23 år, var radarparet som läste maskinteknik tillsammans. De tog sin högskoleingenjörsexamen våren 2012 och har i dag jobb som konstruktörer på olika företag inom den tillverkande industrin.

Ida kommer från Kalmar och fick lägenhet på campus tillsam-mans med sin pojkvän.

– Jag trivdes bra på Linnéuni-versitetet, det var skönt att ha nära till allt. Jag bodde på cam-pus, vilket innebar att jag hade nära mellan bostad och skol-byggnaderna. Även närheten till Ica/Willys var skönt då jag inte hade någon bil under skoltiden.

– Jag tyckte det var billigt men det kanske berodde på att jag bodde tillsammans med min pojkvän och vi delade på kostna-derna. Där jag bodde ingick tv och bredband. En annan positiv sak var att man inte behövde köpa något tvättmedel eftersom maski-nerna doserade det automatiskt.

Christopher kommer från Älmhult och pendlade varje dag.

– Jag åkte tåg och det tog mig en timme enkel resa. Men det var ett relativt billigt sätt att ta sig till universitetet och så kunde jag bo kvar hemma.

Positiv anda vilade över universitetet– Under studietiden var det alltid en positiv anda som vilade över hela skolan där alla hade ett trev-ligt bemötande. Men trots allt är det ju faktiskt klasskompisarna som kommer att stå en närmast. Då jag pendlade hade jag alltid tider att passa vilket ledde till att jag missade den sociala delen på campus om kvällar och helger.

Var det lätt att få nya kompisar?– Både ja och nej, säger Ida. Man umgicks med klasskompisarna på skoltid och när man jobbade i olika projekt. Sen blev det en och annan fika med tjejerna i klassen.

– Dock blir det svårare att hålla kontakten nu efteråt efter-som många flyttar. Själv flyttade jag tillbaka till Kalmar så man springer inte direkt på någon klasskompis på stan.

Var det svårt att få jobb?Både Ida och Christopher fick jobb direkt som konstruktörer, fast på olika företag.

– Jag började arbeta i augusti som konsult på Technogarden Engineering Resources AB och sitter som konstruktör på TM Design & Installation AB i Torsås utanför Kalmar, säger Ida.

– Nu måste jag först lära mig yrket ordentligt och mitt mål är att så småningom bli projekt-ledare.

Christopher arbetar på Inva-care REA i Diö som konstruktör på nyutvecklingsavdelningen.

– På Invacare REA har vi ett globalt utvecklingsansvar för passivrullstolar. Jag fick jobb un-der studietiden så en vecka efter

examineringen började jag min heltidstjänst och trivs väldigt bra.

– I framtiden tänker jag vidare utveckla mig som material-specialist eller mot beräkningar, men först måste jag lära mig yr-ket ordentligt. Startsträckan för en nyutexaminerad konstruktör är minst ett år.

Engagemang utanför studierna– Vi engagerade oss som student-ambassadörer och var med på mässor och studiebesök och in-formerade om hur det är att vara student på Linnéuniversitetet.

– Det var roligt att berätta för presumtiva studenter om hur det är att läsa här. Dessutom fick man ju lite betalt och ett intyg att lägga till sitt CV.

Efter examen

16

Industriell ekonomi

Industriell ekonomi, högskoleingenjör

Programmet ger dig en helhetsbild över ett före-tags verksamhet och styrning och därmed en bra grund för intressanta och utvecklande arbetsupp-gifter inom exempelvis logistik, inköp, försäljning, underhåll, drift, produktionsplanering. Programmet avslutas med ett examensarbete.

Under hela utbildningen har du nära kontakt med företag i form av kursprojekt och studiebesök. Programmet förbereder dig för att arbeta inom såväl stora som små industriföretag, exempelvis kan man arbeta som underhållsingenjör, produktions-ingenjör, kvalitetsingenjör och projektledare.

Tidigare studenter har fått jobb på bl a Svevia, Scania, ITT-Flygt och Atlas Copco.

Industriell ekonomi, högskoleingenjörStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B och Matematik D. Eller: Fysik 2, Matematik 3c.Kontaktperson Tobias Schauerte, tobias.schauerte@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

Moderna företag måste arbeta rationellt och resurssnålt för att kunna konkurrera på en global marknad. Deras produktion måste planeras, styras, underhållas på ett sätt så att kunder får sina produkter levererade i rätt tid, med rätt kvalitet och till rätt pris.

17

Industriell ekonomi

– Efter några månader på Combitech är jag fortfa-rande rätt färsk efter utbildningen. Företaget satsar på sina anställda, och i höst ska jag iväg på ett antal olika fortbildningar. Jag tycker det är kul att plugga, så hade jag inte fått det här jobbet hade jag garan-terat läst ett år till, säger Viktor. Jag gillar att kasta mig in i nya teorier, och det finns mycket spän-nande inom systemekonomi, industriell ekonomi och maskinteknik som jag är nyfiken på.

Hur fick du jobbet?– Jag stötte på en annons till jobbet genom ett re-kryteringsföretag jag arbetade på under studie tiden. Systemsäkerhetskonsult, nja, det är jag nog inte kvalificerad för tänkte jag eftersom det stod att de sökte civilingenjörer, men slängde iväg en ansökan.

– Jag blev uppringd direkt dagen efter, och dagen efter det var jag på intervju. Följande vecka började jag på mitt nya jobb.

Vad jobbar du med egentligen?– Bland Combitechs kunder finns bland annat försvaret. Ett av de projekt jag jobbar praktiskt med handlar om systemsäkerhetsanalys av ett system som räknar ut säkerhetsavstånd vid skarpa skjut-övningar.

– 5 av 18 på min enhet på jobbet har faktiskt läst precis den här utbildningen fast under olika år. Vi jobbar bland annat med ILS som betyder Integrated Logistics Support. Det handlar i praktiken om att hitta rätt balans mellan underhåll och kvalitet. Det kan både vara att göra saker på rätt sätt – och att göra rätt saker. Hur en produkt eller ett system ska skötas, underhållas, kan påverka redan i produkt-utvecklingsfasen, och styr hur man ska utveckla underhållet.

Viktor är konsult på CombitechVid terminsstarten kom en av våra tidigare studenter, Viktor Gustafsson, och berättade om sitt jobb som ILS­ och systemsäkerhetskonsult på Combitech.

Viktor Gustafsson såg en annons, tog kontakt och dagen efter fick han jobb.

Efter examen

18

Sjöfart

SjöingenjörsprogrammenStudieort KalmarStudietakt 100 %Poäng 3 och 4 år Examen SjöingenjörsexamenBehörighet 4-årigt program: Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik B eller Fysik 1b1 / 1a, Mate-matik 2a / 2b / 2c. Särskilt behörighetsvillkor för student som blir antagen: Giltigt läkarintyg för sjöfolk i befattning maskin, obegränsad fart.3-årigt program: Som ovan samt Motormansbe-hörighet eller 15 månaders behörighetsgrundande praktik för maskinbefäl klass V, enligt gällande förordning om behörighet för sjöpersonal.

Sjöingenjörsprogrammen

Jobb och karriärSjöingenjörsutbildningen förbereder dig för maskin-befälsbefattningar ombord.

Efter utbildningen börjar de flesta att arbeta som förste eller andre fartygs ingenjör. Fartygsingenjören ansvarar för drift och underhåll av maskin och övrig teknisk utrustning.

När du har arbetat som fartygsingenjör i ett par år kan du börja som teknisk chef. Du har då huvud-ansvaret för alla tekniska system ombord på fartyget och för driftekonomin. På svenska fartyg är du även ansvarig för brandsäkerheten.

Arbeta ilandDå sjöingenjörens tekniska kompetens är efterfrågad både till sjöss och iland har sjöingenjörer många valmöjligheter när det gäller jobb. Några av de organisationer som gärna anställer sjöingenjörer är kraftverksindustrin, energisektorn, rederikontor och varvsindustrin.

Programmens innehåll Utbildningen fokuserar på maskinteknik, el- och reglerteknik samt säkerhets- och miljöteknik. Ut-bildningen är praktiskt inriktad. Studenterna varvar teori med övningar i simulatorer, i el- och regler-tekniksalar och på utbildningsfartyget Calmare Nyckel.

Sjöingenjör fyraårigt program Vill du bli sjöingenjör men saknar praktisk erfaren-het av att arbeta till sjöss?

Då söker du till det fyraåriga sjöingenjörs-programmet. Här ingår cirka fyra månaders kvalificerad verkstads- och elverkstadsutbildning, samt tio månaders ombordutbildning som motsvarar den sjötid du behöver för behörighet som maskin-befäl. Praktiken är planerad över de fyra år som du studerar.

Sjöingenjör treårigt program Du som redan har motormansbehörighet kan söka till det treåriga sjöingenjörsprogrammet. Det teoretiska innehållet är identiskt med det fyraåriga program-mets men man gör ingen praktik under studietiden.

Utbildar du dig till sjöingenjör får du en bred teknisk kompetens som gör dig eftertraktad både till sjöss och iland.

19

Sjöfart

Efter examen

Karl Huss hade sjöfarten i blodet eftersom hans pappa jobbat som sjöingenjör. Därför var valet inte så svårt.

– Jag tog några korttidsjobb på olika båtar efter att jag gått ut sjömansskolan men kände att pluggar jag inte nu så kommer det aldrig att bli av.

Valet föll på det fyraåriga sjöingen-jörsprogrammet. I det får man möj-lighet att göra praktik på olika typer av fartyg, något som kändes som en viktig erfarenhet för Karl.

Ett spännande jobbSedan han tog examen våren 2009 har han jobbat som fartygsingenjör på Stena Drilling. Just nu arbetar han på fartyget Stena IceMAX som är ett väldigt tekniskt avancerat specialfartyg för oljeborrning.

Besättningen är stor, omkring 180 personer kan finnas ombord samtidigt och då jobbar omkring 100 dagskift och 80 nattskift. Skiften är alltså 12 timmar långa.

– Jag gillar att arbeta med den senaste tekniken och lära mig nytt. Här kommer man i kontakt med sådant man aldrig hade fått se inom någon annan typ av sjöfart. Dessutom gillar jag att jobba med en internationell besättning, även det gör att man lär sig mycket.

Karl jobbar 28 dagar och är sedan ledig lika länge. Fast det där med ledig är relativt, det händer inte alltför sällan att han måste gå en kurs under ledig-heten. Många av kurserna har med nya regler och

lagar att göra. Man måste uppdatera sig kontinuer-ligt för att arbeta inom offshoreindustrin.

Minns studietiden med glädjeKarl har haft stor nytta av sin utbildning som han tycker är mer omfattande än många andra länders sjöingenjörsutbildningar.

Studietiden upplevde han som väl-digt rolig och han trivdes bra i Kal-mar, en stad där många av vännerna stannade kvar även efter examen.

– Jag saknar umgänget, men man kan inte leva som student hela livet. Man måste vidare och använda det man lärt sig.

I skolan uppskattade han särskilt lärarnas engagemang och vilja att lära ut sina äm-nen.

– Allt jag var intresserad av och kunde se nyttan av i mitt kommande jobb ville jag lära mig mer om. El, reglerteknik, simulatorkörningar, allt det var ganska lätt tyckte jag.

– Men engelskan var tuff för mig som har dyslexi och inte är bra på språk. Som tur är hade vi en bra lärare som lärde ut på ett perfekt sätt för oss maskin intresserade.

Några råd som Karl skulle vilja ge blivande studenter är att gå på lektionerna, vara med på festerna (fast inte alla, då får man nog räkna med ett extra år på skolan), samarbeta i grupper när man pluggar men även tenta-plugga ensam.

– Och ha skoj, så att du kan minnas studietiden med ett leende!

Karl jobbar på ett specialfartyg

För Karl var det inget svårt val att bli sjöingenjör.

„ Jag gillar att arbeta med den senaste tekniken och lära mig nytt.

20

Sjöfart

Efter examen

Efter gymnasiet testade Karin Landin ett antal olika arbeten både i Sverige och utomlands. Men sjöfarten verkade ha det hon sökte och därför valde hon att söka Sjöingenjörsprogram­met.

– Jag letade efter variation och möjlighet att lägga upp min egen tid. Sjöfarten verkade erbjuda det. Kalmar kände jag till sen tidigare och tänkte att det skulle vara en bättre studentstad än Göteborg, som är det andra alternativet om man vill studera sjöfart i Sverige.

Ingen dag är den andra likIdag är Karin anställd som andre fartygsingenjör på Stena Line. Arbetet innebär att ta hand om drift och övervakning av syste-men ombord.

Man jobbar i tolvtimmars-skift, eller vakter som det heter ombord. Eftersom man anländer till både Fredrikshamn och Oslo dagligen, blir det många ankom-

ster och uppstarter att ta hand om. Dessutom pågår ständigt ett underhåll av fartygets maskineri och hjälpsystem och dessutom arbete med säkerheten ombord.

– Det bästa med mitt jobb är att det är otroligt varierande. Ing-en dag är den andra lik och det känns som om jag utvecklas hela tiden eftersom jag är involverad i det mesta som händer ombord på ett eller annat sätt. Det sämsta måste jag säga är att vara borta från familj och vänner.

Bra koppling till yrkeslivetUtbildningen tyckte Karin hade ett bra upplägg eftersom den var varierad och blandade teori med

praktik. Allra roligast var brand-skyddsutbildningen och den far-tygsförlagda utbildningen. Hon uppskattade också att lärarna var tillgängliga även utanför lektions-tid så att man kunde få hjälp när man kört fast.

– Jag kände att jag kom vidare efter varje termin och praktik-period. Praktiken gav också en bra kontakt med arbetsgivare. Utbildningen är över huvud taget nära knuten till yrkeslivet.

Det finns en hel del jobb för sjö ingenjörer, såväl i Sverige som internationellt. Det tycker Karin är en annan anledning till att man ska söka. Och när man väl är på plats i Kalmar ska man förstås passa på att njuta av studentlivet också.

– Jag flyttade till Kalmar på vinst och förlust och utan för-väntningar. Men tiden där och de människor jag lärt känna har gett mig massor! Studieåren är en unik tid. Ta det på allvar men ha kul samtidigt!

Karin ville ha variation och utmaningar

Karin har ett omväxlande yrkemed goda framtidsutsikter.

„ Ingen dag är den andra lik och det känns som om jag utvecklas hela tiden.

21

Fartygselteknikprogrammet

Jobb och karriärTekniken ombord blir allt mer avancerad och därför kommer det från första januari 2017 att krävas en behörighet som fartygseltekniker för att jobba med vissa uppgifter ombord på större fartyg. Fartygsel-teknikprogrammet förbereder dig för denna position.

Arbetet som fartygseltekniker innebär att ansvara för och under-hålla eltekniken i fartygets maski-neri. Du sköter dessutom mycket annan elteknik ombord.

Arbeteta ilandNaturligtvis kan du även arbeta iland efter utbildningen. Du arbetar

då som ingenjör inom elkraftteknik, energiförsörjning, elektronik eller automation.

Programmets innehåll Utbildningen ger dig kunskap i avancerad teknik. De teoretiska momenten på skolan varvas med praktiskt arbete i simulatorer och labbsalar.

För att kunna arbeta till sjöss krävs, förutom den teoretiska ut-bildningen, så kallad sjötid. Denna får du genom den fartygs- och verkstadsförlagda utbildning som pågår i perioder under utbildningens gång. Efter fyra år har du den utbildning du behöver för

att arbeta som fartygseltekniker.Efter avklarade studier kan du

ansöka om en examen Högskolein-genjör i Fartygselteknik.

FartygselteknikVill du lära dig förstå hur elektriska system fungerar? Vill du ha världens alla hav som arbetsplats? Då ska du söka Fartygselteknikprogrammet!

Programmet är under utveckling och förväntas starta hösten 2016.

22

Drift- och underhållsteknik

Drift­ och underhållsteknikStudieort KalmarStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen Filosofie kandidatexamen i energiteknikBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik A, Matematik B. Eller Fysik 1b1 / 1a, Matematik 2a / 2b / 2c.

Jobb och karriärMånga branscher förutspår ett stort rekryteringsbehov av drifttekniker/-ingenjörer och yrkesmöjligheterna är många.

Efter genomförd utbildning får du vanligtvis arbete som stationstekniker, drifttekniker eller driftingenjör. Då programmet innehåller kurser som ledarskap, pro-jektledning och företags ekonomi finns det möjlighet att arbeta i arbetsledande positioner.

Du kommer att bli attraktiv inom verksamhets-områden som kärnkraftsindustri, kraftverksindustri, processindustri, reningsverk och kommunala energiverk. Du kommer också att kunna arbeta med förnybara energikällor som vind- och vattenkraft.

ArbetetArbetsuppgifterna kan vara mycket varierande. Bransch och storlek på företaget har stor betydelse. På större företag har du ofta en specialiserad roll och ingår i ett arbetslag som en driftingenjör leder. På mindre företag har du ofta en bredare roll, med många olika arbets-uppgifter och ett större ansvarsområde.

Gemensamt för driftutbildad personal är att de flesta arbetar med övervakning i kontrollrum och ute i anläggningen, hanterar driftstörningar och sköter underhåll.

Programmets innehåll Utbildningen innehåller kurser som inriktar sig mot drift och underhåll av komponenter, system samt anläggningar – som producerar el och/eller värme. Dessutom ingår kurser inom elteknik och styr- och reglerteknik. Undervisningen omfattar såväl teori som praktiska laborationer och simulatorövningar med nära koppling till det kommande yrkeslivet.

Pump- och fläktteknik, driftteknik, elkraft och teknisk engelska är exempel på kurser som ingår i programmet.

Drift- och underhållsteknikUtbildningen är bred och du studerar allt ifrån kylteknik och förnybar energi till kärnkraftsteknik.

Drift- och underhållsteknik är en vidareutveckling av det tidigare Driftteknikerprogrammet och Drift-ingenjörskursen.

23

Drift- och underhållsteknik

Efter examen

Drift- och underhållsteknik

Alexander Nyberg har alltid varit teknikintresserad och valde att satsa på energibranschen eftersom den är stabil och han visste att möjligheterna att få jobb efter studierna var goda.

– Det är en utbildning som öppnar upp för en mängd olika yrken beroende på vad man är intresserad av. Som kärnkraft, kraftvärme, kylteknik, underhåll, styr- och reglerteknik och elinstallation till exempel.

En utbildning med gott rykteEfter några år med hyttproduktion på Scania kände Alexander för att plugga vidare. Han valde Drift-teknikerprogrammet och Driftingenjörskursen på Linnéuniversitet eftersom han hört mycket gott om dem från tidigare studenter.

Studietiden kommer han alltid att minnas med glädje eftersom klassen hade, och fortfarande har, en mycket god sammanhållning. Engagerade lärare som gjorde undervisningen intressant är också en anledning till varför han trivdes så bra.

– Överlag så tyckte jag allra bäst om grupparbete-na som till exempel labben där vi fick programmera ett styrsystem till en ångpanna.

Tentaplugg där nästan hela klassen samlades innan tentorna är också minnesvärt. Det blev många sena kvällar på Sjöfartshögskolan där vi inte bara pluggade.

Efter studierna fick Alexander jobb inom driften på Affärsverken AB i Karlskrona som har tre stora och flera mindre anläggningar för el- och värmeproduk-tion.

Ett omväxlande jobbArbetsuppgifterna är väldigt blandade och även arbetsbelastningen varierar. Det kan vara väldigt lugnt när allt fungerar för att i nästa stund bli mycket hektiskt om något går sönder berättar han. Att arbeta i många olika anläggningar upplever han också som roligare än att bara vara på en enda.

Nyligen bytte Alexander tjänst och slutade arbeta på driftsidan. Hans nya jobb handlar om att ta fram säkra instruktioner och rutiner för driftpersonalen. Ett uppdrag han tycker är kul eftersom han verkli-gen fått tid att lära sig varje produktionsanläggning på djupet.

– Jag märker nu i efterhand vilken hög kvalitet det är på utbildningen. Tack vare den har jag lätt att lära mig en ny anläggning och förstå hur processer fungerar.

Alexander satsade på energibranschen

Goda jobbmöjligheter efter studierna var en av anledningarna till att Alex-ander valde sin utbildning.

„ Det är en utbildning som öppnar upp för en mängd olika yrken beroende på vad man är intresserad av.

24

Drift- och underhållsteknik

– Jag har alltid varit intresserad av teknik. Min pappa är sjöin­genjör men det var inget för mig. Jag valde istället att utbilda mig till drifttekniker, eftersom den liknar sjöingenjörsutbildningen fast på land, säger Saad M. Boss.

Han arbetar på Sysav Avfalls-kraftvärmeverk i Malmö och ångrar inte sitt utbildningsval.

– Man kan ju aldrig veta, men det visade sig vara helt rätt beslut, säger han.

Saad sommarjobbade på Sysav när han blev erbjuden en fast tjänst som drifttekniker på verket. Han tackade snabbt ja till erbjudandet.

– Jag trivdes enormt bra och kände samtidigt att jag kunde utvecklas här, berättar han.

Vissa dagar larmar det konstant Saad sköter driften på en av anläggningarna och ser till att fjärrvärme kommer ut, det är ett omväxlande arbete.

– Vi får in en hel del larm och

i början var det nervöst trots att jag varit där och sommarjobbat tidigare. Men det ger sig med tiden, man får in sina rutiner snabbt.

Vissa dagar larmar det kon-stant, andra dagar är det lugnare. Men det finns alltid saker att göra på verket, berättar Saad. Varje skift går han på rondering och ser till så att allt är som det ska. Stöter han på något fel rät-tar han till det eller skriver en arbetsorder.

Det är sammanlagt fem arbets lag som sköter verket. I Saads arbetslag ingår en skift-ingenjör och fyra tekniker varav en är 1:e tekniker, skiftingenjör-ens högra hand.

– Verket är igång året runt, dygnet runt så det behövs mycket personal.

Sökte bara en utbildning När det var dags att söka utbild-ning visste Saad sedan länge att det var driftteknikerprogrammet som gällde.

De hade lärarledda lektioner nästan varje dag och Saad tror att detta hjälpte honom mycket. Han säger att det är tufft, men att man inte ska ge upp i första

taget, och poängterar att lärarna är ett stort stöd.

– Behöver man hjälp är det bara att fråga, de ställer alltid upp. Vi hade mycket bra kontakt med lärarna. De är fantastiskt duktiga, både inom sina ämnen och på att ge stöd. Många av dem har varit ute och arbetat och det märks, det de lär oss hade de inte kunnat plugga sig till.

Arbetet som drifttekniker är långt ifrån inrutat

„ Det finns inte många driftteknikerutbild-ningar i Sverige. Sjöfartshögskolan har ett bra rykte så jag sökte helt enkelt dit och ingen annanstans.

Efter examen

25

Drift- och underhållsteknik

26

Skog och träteknik

Högskoleingenjör i skog och träteknikDu lär dig om hur man sköter skogen, och hur skogsskötseln påverkar kvaliteten på det virke som kommer från skogen. Vilken planka ska användas till vilka hus eller möbler?

Vi tittar också närmare på hur materialet trä är uppbyggt och hur virkesråvaran förädlas, bearbetas och slutbehandlas. Det handlar här om både mas-sivt trä och sammansatta produkter som skiv-material, limträ och olika typer av komponenter. Utbildningen är inte bara teknisk. Du får också kunskaper om ekonomistyrning, marknadsföring, logistik och organisation. Eftersom materialet trä är en förnyelsebar råvara, som ingår i naturens kretslopp, tar vi också upp frågor om miljöhänsyn och miljöpåverkan. Exkursioner och industribesök ingår och projekt utförs i kontakt med branschens företag och organisationer. I årskurs två genomförs en obligatorisk praktikperiod. Under utbildningens senare del finns möjlighet till utlandsstudier.

Utbildningsprogrammet läser du antingen på campus i Växjö eller på distans.

Din blivande arbetsplats kan vara företag som köper och säljer skogsråvara, biobränsleleverantörer, såg-verk, hyvlerier, husfabriker, möbelindustri, skivtill-verkare, golvindustri, tillverkare av inredning och byggvaruhandlare.

Högskoleingenjör i skog och träteknikStudieort Växjö, campus eller distansStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen HögskoleingenjörsexamenBehörighet Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c.Kontaktperson Göran Peterson, goran.peterson@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

27

Skog och träteknik

David är ingenjör i skog och träteknik och menar att hans specialkompetens öppnat vägar för att arbeta i, och i nära samar­bete med, IKEA­företag sen han tog examen.

Vad arbetar du med idag?– Jag arbetar med kvalitet, närmare bestämt som kvalitets-chef på IKEA Industrial Group i Älmhult. Vi är IKEAs pro-duktionsbolag och en av många fabriker runt om i världen. I Älmhult är produktionen inriktad på kök och köksluckor. Min uppgift är bland annat att vara kontakten mot IKEA när det gäller kvalitet och krav på till exempel material, förpackningar eller förpackningsmaterial.

Hur hamnade du där?– Innan min nuvarande anställning jobbade jag som produkttekniker på IKEA of Sweden. Det före-taget har det övergripande ansvaret för IKEA-varuhusens sortiment, vilket ju är väldigt

spännande. Produktutvecklare, designers, logistiker och alla andra yrkesroller som krävs i framtagandet av nya produkter, arbetar tillsammans från idé till färdig produkt i varuhusen. Efter examen arbetade jag som projektledare hos en av IKEAs underleverantörer, Spaljisten i Åseda.

– Det finns en stor potential i IKEA-världen och IKEA är ju en otroligt populär arbetsgivare. Inte minst finns det spännande möjligheter och chanser att jobba utomlands.

Vad är det roligaste med ditt jobb?– Det är faktiskt kontakten med IKEA. Det var därför jag sökte jobbet. Det roliga är ju storleken i det hela och att det är ett företag i ständig förändring. Det innebär utmaningar.

Varför föll valet på ingenjör i skog och träteknik?– Jag har alltid tyckt att trä är

ett trevligt material. Från början var jag nog mer intresserad av det skogliga, men under utbildningens gång växte mitt intresse för materialet trä och träindustrin. Skogs- och träbranschen är en spännande bransch. Råvaran finns i stora mängder och produkterna ligger i tiden, sett ur ett miljöperspektiv. En förädlad träråvara är en bra råvara som kan användas för många olika ändamål.

Vilka kompetenser upplever du att man efterfrågar i branschen?– Det finns en stor efterfrågan på spetskompetens inom IKEA-världen, och jag tänker att ingenjörsutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö faktiskt kan vara en genväg till en del jobb inom IKEA. När jag sökte jobb på IKEA of Sweden var mina kunskaper inom skog och trä, i kombination med erfarenheterna från Spaljisten, väldigt efterfrågade.

Stor potential i trävärlden

Få utbildningar i Sverige ger samma kompetens som ingenjörsprogrammet.

Efter examen

28

Skog och träteknik

Företagskontakt

Provsitt en dumper och ratta en skogsmaskin.Rottne Industri och Volvo är exempel på våra kontakter. De visade upp en skotare och en dumper i samband med att universitetet hade öppet hus. Besökarna fick både provsitta och provköra.

Är du intresserad av en framtid inom skogsbruket? Du läser på distans och förbereder dig för arbete med till exempel skoglig rådgivning och förvaltning inom skogs­ och sågverksindustrin.

Skogs- och träbranschen har ett växande behov av kvalificerad arbetskraft och rekrytering av akademiker är en viktig del i företagens utvecklingsarbete. Under utbildningen berörs kedjan från plantering till färdig produkt, med fokus på skogen. Kurser ges inom skogsproduk-tion, skogsskötsel, mark- och vattenfrågor, GIS, virkeslära, skogsbränsle, träets användning,

organisation och ledarskap samt inköp och försäljning. Examens-arbetet utförs med anknytning till företag eller forskningsverk-samhet.

Att läsa på distans har blivit populärt. Information, föreläs-ningar, kursmaterial och öv-ningsuppgifter läggs ut på web-ben via en digital lärplattform. Under terminerna har vi ett antal träffar med föreläsningar, labora-tioner, fältövningar i skogen och besök på industrier. Examination sker genom muntliga och skrift-liga tentamina samt inlämnings-uppgifter och praktiska moment som ibland genomförs i samband med träffar.

SkogskandidatprogrammetStudieort DistansStudietakt 100 %Poäng 180 hpExamen: KandidatexamenBehörighet: Grundläggande behörighet.Kontaktperson: Johan Lindeberg, johan.lindeberg@lnu.seTa ett steg till, se sidan 30-35.

Skogskandidat-programmet

29

Skog och träteknik

Nina Petersson bor strax utanför Växjö med sin sambo och deras två barn. Förutom att studera job-bar hon som taxichaufför – hon är faktiskt ute och kör när hon blir uppringd för en intervju.

Varifrån kommer intresset för skogen?– Det är nog farfar som varit min inspiration. Han äger 50 hektar skog och jag har vistats mycket på hans marker under hela uppväxten. Jag blir glad av att vara ute i skogen och jag har alltid tyckt att det är fantastiskt att se hur stolt farfar är över sitt arbete där. Dessutom tycker jag om de långsiktiga perspektiven i skogsbruket. Man värnar om miljön, framtiden, och kommande generationer.

Varför Skogskandidatprogrammet?– Jag kände att det viktigaste för mig var att få göra något jag trivs med, och att mitt framtida jobb innehåller ett visst mått av variation. Att sitta på ett kontor hela dagarna passar nog inte mig, men jag vill inte heller vara ensam ute i skogen jämt. En kombination skulle passa mig bra. En annan avgörande faktor var att Skogskandidatprogrammet ges på distans, med tanke på min livssituation med två små barn.

Vad har varit roligast hittills?– Introduktionsträffen, att vi gav oss ut i skogen

direkt efter bara en timmes föreläsning. Det blev väldigt konkret och alla mina förhoppningar infria-des från första stund. Sen måste jag också säga att lärarna är fantasiska – en otrolig inspirationskälla.

Hur är det att läsa på distans?– Det går förvånansvärt bra. Innehållet är väldigt intressant och då är det lätt att hitta disciplinen. Och lärarna är som sagt mycket hjälpsamma. Sen kan man nästan alltid ringa någon klasskompis ifall man fastnar.

Vad från utbildningen kommer du ha mest nytta av i framtiden?– Jag har blivit väldigt duktig på att söka informa-tion. Insikten om att information är en färskvara och kunskapen om hur man går tillväga för att få fram den information man behöver tror jag är två av de viktigaste sakerna jag har lärt mig hittills. Utöver all den skogliga kunskapen då förstås.

Vad har du för tankar kring materialet trä?– Det är ett fantastiskt material eftersom det är för-nyelsebart och miljövänligt, något som gynnar oss i framtiden. Tänker man långsiktigt så är använ-dandet av trä viktigt för att uppfylla våra miljömål. Skogen är ju fantastisk på så vis att den binder koldioxid och motverkar växthuseffekten.

Fanns det så här mycket skog innan jag började läsa om den? Nina på Skogskandidatprogrammet ställer sig frågan i sin studentblogg på Lnu.se.

Nu ser jag den överallt. Skogen.

Skogskandidatprogrammet ges på distans på hel- och halvfart.

Student på programmet

30

Magister- och masterprogram

Vill du lära dig mer, specialisera dig eller fördjupa dina kunskaper ytterligare? Att läsa vidare på en master- eller magisterutbildning är ett sätt att ta dina kunskaper till ytterligare en nivå. Fördjupade kunskaper kan vara attraktiva både för en fram-tida arbetsgivare och för en eventuell karriär som forskare.

En magisterexamen består av 60 hp och innebär ett års heltidsstudier. En masterutbildning är på 120 hp och innebär två års heltidsstudier. Linnéuniversi-tetet erbjuder drygt 50 master- och magisterutbild-ningar inom en rad olika ämnen. Gemensamt för alla är att det krävs en kandidatexamen på 180 hp i botten. Ta gärna kontakt med våra studievägledare som kan guida dig genom hur olika utbildningar kan kombineras.

Bygg vidare på din utbildning

Masterprogram i bioenergiteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 120 hpExamen Masterexamen i bioenergiteknik. Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Björn Zethraeus, bjorn.zethraeus@lnu.se

Inom EU – liksom i Sverige – är biobränslena, främst skogsbränslen, den viktigaste och största av de förnybara energislagen även om vindkraften är på snabb frammarsch. Masterprogrammet i bio-energiteknik ger dig fördjupade kunskaper inför jobb inom detta område. Arbetsmarknaden är internationell.

Bioenergiteknik, master

31

Magister- och masterprogram

En teknisk utbildning på avancerad nivå ger dig goda förutsättningar att lära dig att analysera olika typer av konstruktioner och att använda kvali­ficerade beräkningsverktyg som finita element­metoden.

Du får generella kunskaper som kan tillämpas på många områden men också möjlighet att fokusera särskilt på modern träbyggnadsteknik. På det områ-det finns det en omfattande forskning vid universi-tetet och ett välutrustat laboratorium. Utöver de be-räkningsinriktade kurserna innehåller utbildningen kurser inom bl a vetenskaplig metodik och plane-ring samt ett avslutande examensarbete. Magister-programmet i byggteknik ges på engelska. Det ger dig möjlighet att utveckla dina språkkunskaper och att lära känna studenter från många olika länder.

Programmet förbereder främst för arbete i indust-rin, inom en växande träbyggnadsbransch eller på andra områden där kvalificerade konstruktörer och beräkningsingenjörer behövs men även för fortsatta studier på forskarnivå.

Magisterprogram i byggteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 60 hpExamen Teknologie magisterexamen. Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Johan Vessby, johan.vessby@lnu.se

Byggteknik, magister

Masterprogram i elektroteknik, inriktning signalbehandling och vågutbredningStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 120 hpExamen Masterexamen med huvudområde elektroteknik, inriktning signal behandling och vågutbredning.Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Sven-Erik Sandström, sven-erik.sandstrom@lnu.se

Programmet innehåller såväl teori som tillämp­ningar och förbereder dig för avancerat ingenjörs­arbete inom industrin eller för forskarutbildning.

Vågutbredning och signalbehandling är viktiga områden i dagens samhälle. Kunskaper i dessa ämnen krävs inom bl a trådlös kommunikation och antennteknik. Första året studerar du de matema-tiska metoder som behövs för studier på avancerad nivå och möter tillämpningar som radiosystem och ny teknik inom datalogiområdet. Andra året kan du fördjupa dig teoretiskt inom signalbehandling eller vågutbredning.

Efter utbildningen väntar för de flesta avance-rat ingenjörsarbete inom industrin. Två tänkbara områden är telekommunikation och sensorteknik.

Elektroteknik, master

Masterprogram i förnyelsebar energi Studieort Växjö

Studietakt 100 %Poäng 120 hpExamen Teknologie masterexamen. Huvudom-råde: Energiteknik. Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Ellie Cijvat, ellie.cijvat@lnu.se

Frågan om förnyelsebar energi är en av vår tids viktigaste. Hur löser man världens energibehov, samtidigt som man minskar utsläppen av växt­husgaser och utvecklar smarta elnät?

Programmet ger fördjupade kunskaper i energi- teknik, med speciell tyngd på förnyelsebar energi, och består av ungefär lika delar av ämnena bio- energi och elkraftteknik. Du får kunskap om för-utsättningar och tekniker för produktion av el från t ex biobränslen, solceller, vind- och vattenkraft. Programmet ges på engelska och vänder sig till studenter från hela världen.

Förnyelsebar energi, master

Föredrar du forskarutbildning är de teoretiska kur-serna en utmärkt förberedelse.

32

Magister- och masterprogram

Detta tvååriga masterprogram utgår från före­tagens behov av personal med förmåga att initiera, leda och verka för skapandet av innovationer. Programmet ges på engelska.

I sitt arbete med innovationer skall studenten kunna balansera processens olika delar avseende gestalt-ning, funktion, hållbarhet och produktionens förut-sättningar. Detta kräver kunskap i, eller samverkan mellan, olika discipliner där olika metoder, per-spektiv och arbetssätt utnyttjas. Programmet bygger på gemensamma projektarbeten ofta i samarbete med näringsliv eller organisationer tillsammans med ämnesfördjupning i design och en breddning mot andra discipliner (företagsekonomi och teknik). Erfarenheter utifrån projektarbeten diskuteras och ställs i relation till studentens yrkeskunnande. I separata kurser studeras vetenskaplig metod som används i innovationsprocessen.

Programmet tränar studenterna i projekt och innovationsledning, process och produktutveck-ling, affärs och systemutveckling samt samhälleligt entreprenörskap. Studenten utvecklar fördjupad kunskap inom design samtidigt som samverkan och utbyte sker med företagsekonomi och teknik. Studenter kommer genom utbildningen att kunna skapa hållbara lösningar, som tar hänsyn till form, funktion och resurseffektivitet.

Innovation genom ekonomi, teknik och design

Innovation genom ekonomi, teknik och design – inriktning teknik, masterprogramStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 120 hpKontaktperson Jimmy Johansson, jimmy.johansson@lnu.se

33

Magister- och masterprogram

Magister i maskinteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 60 hpExamen Magisterexamen Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Andreas Linderholt, andreas.linderholt@lnu.se

Efter utbildningen är du väl förberedd för att ar­beta med olika frågeställningar inom det maskin­tekniska området.

Programmet fokuseras på beräkningsmekanik och Systems Engineering, vilka är två forskningsområ-den inom Linnéuniversitetet. Magisterprogrammet förbereder dig för en rad arbetsuppgifter inom det maskintekniska området såväl inom industrin, där kvalificerade beräkningsingenjörer och konstruk-törer efterfrågas, som för forskarstudier.

Maskinteknik, magister

En miljöriskanalytiker ska självständigt kunna analysera riskproblem och tillämpa olika metoder för kvantitativ riskuppskattning inom miljö­området. Du ska även kunna kommunicera kring risker och osäkerheter samt resultat från miljörisk­bedömningar.

Försiktighetsprincipen har visat sig vara otillräcklig för att avgöra prioriteringar när olika samhälls-intressen kommer i konflikt. Vid Linnéuniversitetet forskar och utbildar vi om nya kvantitativa och san-nolikhetsbaserade metoder som underlättar dessa prioriteringar.

Utbildningen ger dig fördjupade kunskaper i att utföra kvalificerade riskanalyser och är en lämplig påbyggnad för dig som har en naturvetenskaplig eller teknisk grundutbildning. Är du redan yrkes-verksam inom området är detta en möjlighet att

spetsa kunskaperna ytterligare. Programmet är helt webbaserat med ett fåtal obligatoriska träffar på studieorten och kan genomföras på hel- eller halvfart.

Programmet förbereder för kvalificerade arbets-uppgifter inom miljöriskanalys. Centrala myndig-heter, länsstyrelser och kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar har behov av kompetens inom området, liksom många konsultföretag inom miljösektorn och större industriföretag.

Miljöriskanalys, magister

Miljöriskanalys, magisterprogramStudieort Kalmar, distansStudietakt 50 %Poäng 60 hp Examen MagisterexamenBehörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Anna Augustsson, anna.augustsson@lnu.se

34

Magister- och masterprogram

När vi träffar studenterna Fred­rik, Linu och Johan är det dags för de första tentorna. Igår hade studenterna en dugga, vilket fick dem att ses tidigt idag för att jobba vidare på ännu olösta frågor i kursen Teknisk model­lering: bärverksanalys.

Johan Lessner från Sverige pluggar på magisterutbildningen i byggteknik (Structural Engi-neering). Kursen de läser just nu går de tillsammans med magis-terstudenterna i maskinteknik (Mechanical Engineering), så maskinarna Linu Joseph från In-dien och Fredrik Eriksson sitter vid samma bord.

Det är några veckor in på terminen, och alla tre vittnar om att det kräver mer att läsa på avancerad nivå.

– Första året hade vi ofta en svår kurs parallellt med en lite enklare kurs, säger Fredrik.

Kanske allt inte är så svårt nu, men det kräver att man lägger mer tid på att jobba med övning-arna vi får.

– Ja, vi har alltid något att göra, kommenterar Johan med ett leende.

Hur kommer det sig att ni valde den här utbildningen?– Förmodligen kommer jag inte att plugga fler gånger i livet, så det kändes klokt att passa på, resonerade Johan.

– Jag sökte efter olika möj-ligheter genom min agent, och tyckte detta verkade vara ett bra alternativ, förklarar Linu. I like the weather here, it is cold and nice. The Swedes are really friendly, calm and beautiful, ler han.

– Det är kul och intressant att jobba ihop, fortsätter Johan.

– Yes, we have a good time exchanging ideas, säger Linu.

Ser ni vad nyttan är med det ni läser just nu?– Ja, definitivt. Matten är väl framför allt ett verktyg för de andra kurserna. ”Without maths no engineering.” Just nu handlar teorierna och beräkningarna om konstruktioner, till exempel att sätta upp ekvationer för dimen-sionering av stål- eller träkon-struktioner, förklarar Johan och Linu.

– Men de här typerna av beräkningar kan lika gärna an-vändas kring frågor som har med uppvärming att göra, fortsätter Fredrik.

Studierna kräver tid och enga-gemang. Genom en annan bok än den som fanns på litteratur-listan listade studenterna ut hur de kunde använda matten för just den här övningen.

Utan matte blir man inte ingenjör

I hus N, Linnéuniversitetets nyaste hus, finns mycket intressant ny teknik.

Studenter på programmet

35

Magister- och masterprogram

Masterprogram i Skogs­ och träteknikStudieort Växjö, campus eller distansStudietakt 100 %Poäng 120 hpExamen MasterexamenBehörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Jimmy Johansson, jimmy.johansson@lnu.se

Skogs­ och träindustrin har tidigare präglats av hantverksmässiga arbetsmoment. Detta har förändrats och den högteknologiska utrustningen tillsammans med en global marknad kräver väl­utbildad personal. Om du vill bli en del av eller vidareutbilda dig inom denna bransch är detta programmet för dig.

I programmet får du kunskaper inom både skogs- och träteknologi. Efter inledande kurser väljer du en av inriktningarna skogsteknologi eller trätek-nologi. Du introduceras också till aktuell forsk-ning. Programmet ges både som campusutbildning och distansutbildning. Distansalternativet gör det enklare för dig som är yrkesverksam att delta i ut-bildningen. Undervisningen sker företrädelsevis på engelska och kan ge möjligheter till ett internatio-nellt samarbete med företag och universitet i andra länder. Framtidsjobb väntar som t ex produkt-

utvecklare, produktionstekniker, affärsutvecklare, och konsult inom skogs- och träindustrin. Programmet förbereder dig även för en framtida forskarutbildning.

Skogs- och träteknik, master

Magister­ eller masterprogram i program­varuteknikStudieort VäxjöStudietakt 100 %Poäng 60/120 hpExamen Filosofie magister-/masterexamen med inriktning mot programvaruteknik. Huvudområde: Datavetenskap.Behörighet Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet, se detaljer på Lnu.seKontaktperson Morgan Ericsson, morgan.ericsson@lnu.se

Programmet har fokus på utvecklandet av komplexa programvarusystem – stora program­projekt med miljontals rader kod och avancerade tekniker såsom web services, distribuerade sys­tem, komponentbaserad utveckling och paral­lella beräkningar.

Inom programvaruteknik studerar du teorier, me-toder och tekniker för att utveckla högkvalitativa och komplexa programvarusystem.

Första året ger en solid grund via kurser i data-logi på avancerad nivå och i forskningsmetodik.

Andra året har fokus på praktiska tillämpningar inom olika områden. Vi presenterar de senaste tek-nikerna inom programvaruutveckling och genom-för ofta projekt i samarbete med lokala företag och forskningsavdelningar.

Programvaruteknik, magister eller master

En trolig anställning är som utvecklare på en kon-sultfirma eller en IT-avdelning. Därefter kan du ta steget till projektledning, teknisk expert eller en chefsposition. Du kan också söka till doktorand-studier för en akademisk karriär.

36

Programinnehåll, översikt

Fartygselteknikprogrammet, 4 år

År 2 Elektroteknik Fartygsteknik Teknik, människa och samhälle

År 3 Praktik

År 4 ElektroteknikTeknik,

människa och samhälle

År 1 Matematik och fysik Elektroteknik Fartygsteknik

Programinnehåll, översiktByggnadsutformning, 3 år

År 1 Matematik Byggteknik Arkitektur CAD Projektledning

År 2 Industr. ekonomi Byggteknik Byggnadsutformning CAD Geodesi

År 3 Byggteknik Energi Större byggprojekt Examensarbete

År 3 ExamensarbeteStörre byggprojektByggteknik

Byggteknik, högskoleingenjör, 3 år

År 1 ProjektledningMatematik MekanikByggteknik CAD

År 2 Konstruktion MekanikIndustr.ekonomi Anläggning Geodesi

Energi och miljö, högskoleingenjör, 3 år

År 1 Energi- och miljöteknik Kemiteknik Matematik & fysik

År 2 Energi- och miljöteknik Matematik & ekonomiKemiteknik

År 3 ExamensarbeteKemi- och materialteknik Regler-teknik Valfritt kurspaket

Drift­ och underhållsteknik, 3 år

År 1 Drift- & underhållsteknik El- & regler-teknik

Metod & projekt

Arbetsrätt & arbetsmiljö

År 2 El-& reglerteknikDrift- & underhållsteknik

År 3 El- & reglerteknik Självständigt arbete Drift- & underhållsteknik Sjukvård & brandskydd

År 2 Elektroteknik Datateknik Övrigt

År 3 Elektroteknik Övrigt Examensarbete

År 1 Elektroteknik Datateknik Matematik Fysik

Elektroteknik, högskoleingenjör, 3 år

Datateknik, högskoleingenjör, 3 år

År 1 Datateknik Elektroteknik Datavetenskap FysikMatematik

Datateknik Elektroteknik DatavetenskapÅr 2 Matematik Övrigt

År 3 Data-vetenskap Valbart ExamensarbeteÖvrigt

37

Programinnehåll, översikt

År 3 ExamensarbeteIndustriell ekonomi

Industriell ekonomi, högskoleingenjör, 3 år

År 1 Matematik CADIndustriell ekonomi Fysik

År 2 Kvalitets-teknikIndustriell eknomi Management Simulering/

Prod.tek.Juridik/

Processförbättr.Ledarskap/Strategier

Maskinteknik, högskoleingenjör, 3 år

År 1 Matematik MaskinteknikFysik

År 3 ExamensarbeteIndustr.ekonomi Maskinteknik inriktning produktutveckling

År 2 ProgrammeringMaskinteknik Kvalitets-teknik

Skog och träteknik, högskoleingenjör, 3 år

År 1 Skogsvetenskap Teknik FysikMatematik Träteknik Matematik Matematik

År 2 TräteknikEkonomi Skogsbränsle CAD Praktik

År 3 ExamensarbeteTräteknikSkogsvetenskap Marknad/logistik

Skogskandidatprogrammet, kandidat, 3 år, distans

År 1 Skogsskötsel SkogsekologiJuridikÖvrigt Virkeslära Skogsbränsle GIS

År 2 ValbartSkogsskötsel/planering Skogsteknik

Ekonomi Valbart

År 3 SkogsekologiLövskog & förädling

Övrigt ValbartExamensarbete

Skogens användning

Sjöingenjör, 3 år

År 1 Fartygsteknik El- och reglerteknik Metod och projekt

År 2 Fartygsteknik El- och reglerteknik Säkerhets- och miljöteknik

År 3 Fartygsteknik El- och reglerteknik Säkerhets- och miljöteknik Examensarbete

Sjöingenjör, 4 år

År 1* El- och reglerteknik Fartygsteknik Metod och projekt

År 2 El- och reglerteknik Fartygsteknik Säkerhets- och miljöteknik

År 3** Fartygsteknik Säkerhets- och miljöteknik

År 4*** El- och reglerteknik Fartygsteknik Säkerhets- och miljöteknik Examensarbete

* Under årskurs 1 genomförs två perioder av fartygsförlagd utbildning, varav en ligger på sommaren mellan årskurs 1 och 2.** Under årskurs 3 genomförs fartygsförlagd utbildning, samt verkstadskurs och tillämpad elteknik. Totalt cirka 8 månader.*** Efter årskurs 4 genomförs cirka 10 veckors fartygsförlagd utbildning.

38

Programinnehåll, översikt

Bioenergiteknik, master, 2 år

År 2 Tillgångar Projekt som arbetsmetod och vetenskapsteori Examensarbete

År 1 Processtekn/Valfritt

Logistik och Enhetsoperationer Matematik

Byggteknik, magister, 1 år

Termin 2 Strukturdynamik Examensarbete

Termin 1 Matematik Strukturanalys Finita elementmetoden Träkonstruktion

Maskinteknik, magister, 1 år

Termin 2 Strukturdynamik Examensarbete

Termin 1 Matematik Strukturanalys Finita elementmetoden Produktutveckling

Programvaruteknik, magister, 1 år eller master, 2 år

År 1 Datavetenskap ValbartProgramvaruteknik Övrigt

År 2 Programvaruteknik Datavetenskap Examensarbete

Skog och träteknik, master, 2 år

År 1 Virkeslära Metod Skogen och dess produkter

År 2 ExamensarbeteMarknadProduktionsteknik

Magister- och masterprogram

Miljöriskanalys, magister, 2 år, distans 50 %

År 2 Examensarbete (30 hp)

År 1 Miljöriskanalys (15 hp)Miljöriskkommunikation (7,5 hp) Miljöriskanalys (7,5 hp)

År 1 ValbartElektroteknik Matematik

År 2 ExamensarbeteValbart

Elektroteknik, master, inriktning signalbehandling och vågutbredning, 2 år

Termin 1 Lokal innovation och metoder i arbete

Termin 2 Innovationsprocessen och interdisciplinära projekt

Innovation genom ekonomi, teknik och design

Termin 3 Fördjupning, valbara kurser inom teknik (utlandsstudier möjligt)

Termin 4 Examensarbete

År 1 Elkraftteknik och bioenergiMatematik Metod

År 2 ExamensarbeteValbart

Förnyelsebar energi, master, 2 år

Elkraftteknik och bioenergi

39

XXXprogrammet

Produktion

Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet

rev 20151018

391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöTelefon 0772-28 80 00E-post studera@lnu.se

Linnéuniversitetet är ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi ger 140 utbildningsprogram och 2500 fristående kurser i Kalmar och Växjö.