KvalitetsrapportCentrala elevhälsan

Läsår: 2016-2017Verksamhetschef: Gunilla Håkansson

Elevhälsans syfte

För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Beskrivning av verksamheten

Kort presentation av elevhälsans, organisation, antal medarbetare etc.

Centrala elevhälsan omfattar den särskilda elevhälsopersonalen. Den leds av verksamhetschef, 0,5, som har ansvar för verksamhet och personal. Det medicinska ledningsansvaret har den skolläkare som är anställd på avtal. 4,0 specialpedagoger, inriktning; förskolan, tal- och språk, läs- och skriv samt neuropsykiskt 4,0 (under vt 2017 4,5) skolsköterskor med ansvar för 2-4 skolor, 3,0 (under vt 2017 5,0) skolkuratorer med ansvar för 2-4 skolor 1,6 skolpsykolog. Skoldatateket har 0,2 tjänst för hantering av programvaror. En skolassistent på 0,3 för det administrativa stödet. 1,0 verksamhetsledare för Familjecentralen.

Varje skola har ett lokalt elevhälsoteam som träffas regelbundet. Där ingår personal från centrala elevhälsan och den personal på skolan som rektor utser. De lokala elevhälsoteamen leds av rektor på resp. skola.Varje förskola har regelbundna möten. Centrala elevhälsans specialpedagog kontaktas, för råd och stöd, vid behov.

Uppföljning av prioriterat område

Det prioriterade området för Centrala elevhälsan 2016-2017 har varit att hitta kvalitetsmått som gör att vi kan utvärdera om insatserna ger eleverna högre måluppfyllelse.Under läsåret har vi haft interna och upphandlade utbildningar i PMO. Detta för att de olika personalkategorierna ska dokumentera på samma sätt och möjliggöra säkert statistikuttag. Vi har kommit en bra bit på väg för Centrala elevhälsans personal, men ännu finns det mycket att göra för att alla rektorer ska använda och dokumentera på samma sätt i PMO.Alla personal som för journal/dokumenterar behöver träffas vid fler tillfällen för att diskutera hur och vad vi dokumenterar. Kvalitetsmått har delvis upprättats för elevhälsoarbetets fem mål. Arbetet med enkäter/frågor/självskattning fortsätter.

Året i verksamheten

Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Viktiga händelser som haft betydelse för måluppfyllelse och utveckling.

Under vt 2017 har personalförstärkningar skett genom 0,5 skolsköterska, 2,0 skolkuratorer.

TRIO, vårt samarbete med socialtjänsten och landstinget har fungerat mycket bra under läsåret 2016-2017. Dock har socialtjänsten haft svårt att finnas på plats på Familjecentralen, i den omfattning som finns beskrivet i samverkansavtalet.

Stort antal nyanlända elever under ht 2016 men under vt 2017 har antalet nya nyanlända elever minskat.

2

Användningen av PMO, som dokumentations- och journalsystem används nu av alla personalkategorier på Centrala elevhälsan samt i varierande grad av rektorer.

Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medelHedemora kommun har fått statsbidrag från Skolverket för Personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser 2017. 0,5 skolsköterska, 2,0 kurator och 1,0 specialpedagog. Det har inneburit att vi kunnat förstärka kurators insatser och gett skolsköterskorna möjlighet att komma i kapp med nyanlända elever. Under ht 2017 förstärker vi även på specialpedagog sidan och kan därmed utöka stödet till förskolorna.

Lednings och kvalitetsarbete.

Redovisa hur organisationen är utformad. Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter, redovisa till vem och vilka uppgifter det avser. Hur försäkrar du dig om att den/de du överlämnat ledningsuppgifter till har kompetens och erfarenhet att fullgöra dessa?

Svar:Elevhälsan leds av verksamhetschef. Det medicinska ansvaret har skolläkaren, enligt avtal (Hälso- och sjukvårdslagen 29-30§§). En arbetslagsledare har ansvaret för att uppdrag till Centrala elevhälsan fördelas inom Centrala elevhälsan och följs upp på teammöten varje vecka.

Redovisa hur arbetet med att planera, följa upp och utveckla Centrala elevhälsans arbete (det systematiska kvalitetsarbetet) går till. Hur dokumenteras arbetet? Ge några exempel på uppföljningar och pågående utvecklingsarbete.

Svar: Centrala elevhälsans arbete följs upp av verksamhetschef och personal i slutet av vårterminen och redovisas enligt bildningsnämndens årshjul, i okt/nov. Centrala elevhälsans hälso- och sjukvård planeras, leds och kontrolleras, i ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (PSL 3 kap. 9-10§§), som redovisas senast 1 mars. Arbete med Centrala elevhälsans dagliga insatser följs upp på då teamet träffas varje måndag em. Centrala elevhälsas fokusområde är att alltid tänka åtgärder/insatser på organisation, grupp och individnivå. I den ordningen, för att både jobba förebyggande för alla elever, samtidigt som vi gör insatser för enskilda elever.

Hur följer du i rollen som elevhälsochef upp och inhämtar kunskap om elevhälsopersonalens insatser och hur använder du denna kunskap?

Svar:Centrala elevhälsan har möte varje måndag em. På dessa möten lyfts, nya, pågående och planerade insatser för elever och grupper, även om det fortfarande är övervägande del enskilda ärenden. Den informationen används för att fördela arbetsuppgifter, stödja personalen, identifiera fortbildningsbehov för både elevhälsans och skolornas personal, se informationsbehov till övriga inom förvaltningen.

3

Elevhälsan – en resurs i skolan

Lag och förordning:För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare

Beskriv resultatet och analysera elevhälsoarbetet på förskolor och skolorna (både de som utförs av Centrala elevhälsan och av skolans egen personal, lokala elevhälsa) i förhållande till skolornas måluppfyllelse avseende kunskaper och värdegrundsarbete.

UTVECKLINGSMÅL FRÅN 2015-2016MÅL: Minska antalet aktiva och vilande uppdrag hos Centrala elevhälsan (förskola och grundskola)

ResultatAntal aktiva/vilande uppdrag till Resursteamet/Centrala elevhälsanÅr flickor pojkar Totalt2012-2013 ? ? 1712013-2014 50 108 1582014-2015 51 99 1622015-2016 48 112 1602016-2017 46 94 140

Centrala elevhälsans fyra personalkategorier använder PMO för journaler och dokumentation, på individ, grupp och organisationsnivå. Rektorer har också tillgång till PMO, men använder det i lite olika grad, än så länge.Det finns ännu en del svårigheter med att ta ut statistik ur PMO, så statistik vad gäller uppdrag till Centrala elevhälsan hanteras manuellt. För att det ska vara möjligt att plocka ut statistik framledes är det av största vikt att PMO hanteras på samma sätt vad gäller journaltyp och rubriker.Centrala elevhälsan, lokala elevhälsoteam och stora elevhälsan har identifierat områden för förebyggande och hälsofrämjande insatser, som på sikt och i kombination med lokala

4

elevhälsans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, förväntas minska antal uppdrag till Centrala elevhälsan och öka arbetet med förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Fördelning på frågeställning i aktiva uppdrag juni 2017 (antal)

Läs o Skri

vKonc

Soc Tal

HandlednMatte

Hörsel

Otydlig

t

Utredning

Motorik0

5

10

15

20

25

30

Chart Title

flickor pojkar

Analys

Utvecklingsmål

Vi kan se en tendens att antalet uppdrag till Centrala elevhälsan är på väg nedåt.. Arbetslagsledaren ansvarar för att dessa uppdrag fördelas till Centrala elevhälsans personal. Dessutom ger ju Centrala elevhälsans personal råd och stöd, runt elever och grupper, på LEHT och direkt till pedagoger och rektorer. Därför är antalet uppdrag bara ett av de mätverktyg, som behövs. Ett uppdrag eller en insats måste alltid sättas i relation till omfattningen på insatser.

Detta gemensamma arbete borde minska antal uppdrag som behöver skickas till Centrala elevhälsan för ytterligare insatser. Eftersom vi behöver mer tid, fler läsår, för att se att tendensen håller i sig så behöver vi hålla i och hålla ut och fortsätta arbetet med tidiga insatser, före uppdrag. Om tendensen håller i såg kommer vi att frigöra tid, för förebyggande och hälsofrämjande arbete.

En stor del av insatserna på individnivå, är för elever med frågeställning koncentrationssvårigheter. Det är flest pojkar, men även för flickor är det den största andelen av flickorna som inkommer med den frågeställningen. Vi behöver bli bra på att analysera hur organisation och grupp påverkar eleverna. Kan vi göra förebyggande insatser på generell nivå för att minska antalet elever som får koncentrationsproblem i skolan? Ett sätt är att alltid börja se över hur organisation och grupp ser ut och fungerar och sedan om det är en individinsats som behöver göras. För att lyckas med det så är det viktigt med en bra samverkan med elevens pedagoger.

5

Ett uppdrag runt någon elev bör leda till handledning och råd gällande hela inlärningsmiljön. Erfarenheter som framkommer vid uppföljningen av inkomna uppdrag kan användas till att identifiera och undanröja hinder, förebyggande arbete, för fler elever. För att kunna dra nytta av dessa erfarenheter är uppföljning av insatser, i förhållande till resultat, bli en del av arbete med uppdrag och andra insatser, både för skolans personal och Centrala elevhälsans personal.

Välfungerande LEHT är en viktig del i arbetet med att ge råd och stöd, till både personal och elever. Under läsåret har vi förstärkt Centrala elevhälsan personalstyrka, vilket innebär att vi kan delta på LEHT i mycket hög grad. Det innebär att den lokala elevhälsogruppen, som börjar i klassrummet, har möjlighet att få Centrala elevhälsans hjälp med att hitta rätt extra anpassningar och särskilt stöd. Vilket i sin tur borde leda till färre uppdrag till Centrala elevhälsan och i nästa steg med tid för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på generell nivå.

Skolkurator behöver arbeta mycket på gruppnivå, vara med i klasser och ge lärare/mentor stöd. Informera om stress, behov av återhämtning och motivera. Elever behöver hjälp att balansera studier – ambition, värdegrund. Detta arbete är påbörjat i F-6 skolor och behöver få en fortsättning i åk 7-gy.

Skolkuratorer efterlyser arbete på rektors uppdrag i högre grad. Under vt 2017 har kuratorer påbörjat ett värdegrundsarbete som benämns Vänskapsverkstad. Ett arbete som startas för att några rektorer efterfrågat det och som sedan görs som ett förebyggande arbete för alla klasser i åk 2. Effekterna av detta arbete kan inte ses än, men behöver utvärderas näst kommande läsår.

För att rektorer och pedagoger ska få mer stöd av Centrala elevhälsan i trygghetsarbetet bör varje skola ta mer hjälp, bjuda in av Centrala elevhälsans personal i detta arbete.

Det behöver läggas tid på hur vi dokumenterar i PMO så att alla inom samma yrkeskategori dokumenterar och kategoriserar på samma sätt, för att statistik ska kunna plockas ur systemet.

Specialpedagogiskt stöd i förskolorna

Resultat

Förskolorna uttrycker att specialpedagogens stöd och handledning är värdefullt och fungerar bra. På inplanerade besök lyfts frågor, behov av handledning önskemål om observation av barn, mm. Regnbågen, Ekorren, Stallgården och Svedjans förskolor tycker att specialpedagogens tid inte är tillräcklig.

Analys

Det specialpedagogiska stödet är värdefullt och en trolig anledning till att fyra förskolor inte tycker att det räcker till kan vara att det finns många nyanlända barn på dessa förskolor. Vi behöver se över om vi kan utöka stödet till förskolorna och då i främsta hand de förskolor där många nyanlända barn finns.

6

Åtgärder, delmålGenom att fortsätta stärka hela elevhälsokedjan, så att alla barn och elever får så tidiga insatser som möjligt, hoppas vi kunna minska antalet uppdrag till Centrala elevhälsan ytterligare. Centrala elevhälsans personal ska vara ett aktivt stöd för extra anpassningar och särskilt stöd och uppföljning av gjorda insatser. Förskolan ska få förstärkt specialpedagogisk resurs för att så tidigt som möjligt får stöd och råd att hur verksamheten ska utvecklas, vilka extra anpassningar som behövs, för att stötta alla barn. Ett rimligt delmål, grundat på den tidigare minskningen av uppdrag, är att våren 2018 har Centrala elevhälsan har 130 aktiva uppdrag, förskolan – gymnasiet samt att andel uppdrag med frågeställningen koncentrationssvårigheter har minskat,

Hur säkerställer elevhälsochefen att Centrala elevhälsans kompetens används på ett effektivt sätt (rätt sätt, i rätt situationer och på rätt förskola/skola). Svar:Genom att lyssna in Centrala elevhälsans personal, vad gäller insatser på alla nivåer och använda den informationen för att organisera verksamheten.

Beskriv hur elevhälsochefen stöttar förskolechefer och rektorerna i deras elevhälsoarbeteSvar:Verksamhetschefen fördelar Centrala elevhälsans personal, utifrån antal elever och annan belastning, så att alla rektorer vet vilken som är ”deras” skolsköterska och skolkurator, samt när dessa finns på plats på skolan och vid vilka möten. Spec ped och skolpsykologs resurser används av alla skolor och fördelning och prioritering av insatser sker, i första hand, på elevhälsans måndagsmöten.En specialpedagog har haft uppdraget att vara förskolornas specialpedagogiska stöd och vara behjälplig vid upprättande av handlingsplaner, mm.Genom att styra dagar och mötestider för LEHT möjliggör verksamhetschefen att varje möte har deltagande skolkurator, skolsköterska och spec. pedagog och vid behov skolpsykolog (vilket har ökat i omfattning under vt 2017).

Utvecklingsmål och åtgärder för nästa årMÅL: Minska antalet aktiva uppdrag hos Centrala elevhälsan och minska andelen uppdrag med frågeställning koncentrationssvårigheter.

På rektors och pedagogers uppdrag ska Centrala elevhälsan stödja elevhälsoarbetet, extra anpassningar, särskilt stöd och insatser på individnivå.

På rektors uppdrag, med information från elevhälsans personal, enkäter, mm jobba med både elever och personal i syfte att förebygga hinder i inlärningssituationer, förebygga ohälsa och främja trygghet och trivsel.

Alla personalkategorier i Centrala elevhälsan och rektorer har tillgång till och använder PMO. Detta kommer att innebära att alla, framför allt rektor, får lättare att följa insatser för organisation, grupp och elev.

7

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Lag och förordning:Elevhälsan ska aktivt delta i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutveckling på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser. Elever, skolans personal och vårdnadshavare är målgrupper för det hälsofrämjande arbetet.

Beskriv resultatet och analysera hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolorna (både de som utförs av elevhälsans resursteam och av skolans egen personal) i förhållande till skolornas måluppfyllelse avseende kunskaper och värdegrundsarbete.

UTVECKLINGSMÅL FRÅN 2015-2016 MÅL: Öka personalens andel av arbetstiden som ägnas åt hälsofrämjande och förebyggande arbete, för organisation och grupper.

Andelen individinsatser kommer att börja mätas under ht 2017. Detta genom att personalen får göra en självskattning av hur de fördelar sin arbetstid på generella (grupp, organisation) och individinsatser. Planering av handledning och fortbildning har påbörjats i flera av de identifierade risk- och friskområdena, på generell nivå, för att under läsåret 2017-2018 genomföras i olika grupper.

Resultat

Resultat/insatser som framkommit under utvärderingsdagen med elevhälsans personal och från skolornas kvalitetsarbete för 2016-2017.

Måluppfyllelse avseende kunskap: Råd och stöd samt samarbete med Centrala elevhälsan upplevs öka elevernas

måluppfyllelse. Råd, stöd och handledning ges till personal för att arbeta förebyggande och

hälsofrämjande, på en generell nivå, med elevernas arbetsmiljö i skolan.

Måluppfyllelse avseende värdegrund: Vänskapsverkstad i klasser om värdegrundsfrågor upplevs ha gett en positiv utveckling på

dessa grupper..

ResultatFrågor till elever, vårdnadshavare och pedagog ang. elevhälsoarbete på resp. skola ger följande resultat:Elevfråga: Elevhälsogruppen på min skola frågor oss elever om hur vi upplever sin skol- och livssituationVårdnadshavare: Jag upplever att elevhälsoarbete på skolan är tillräckligt utifrån mitt barns behov.

8

Pedagog: Elevhälsogruppen på den här skolan frågar eleverna om deras uppfattning om sin skol- och livssituation.skola Fyrkl G-berg Jonsbo Smedb

yV-hy V-by Sture Vasa MK

Elev 15/16

7,6 - 6,4 6,0 7,5 6,4 8,8 6,0 4,9

16/17 8,0 - - 6,7 -- - - 5,4V-havare 15/16

7,1 - 6,8 7,7 7,4 7,0 6,7 5,4

16/17 7,9 - 7,1 7,0 7,2 7,2 7,8 6,2Pedagog 15/16

6,7 - 6,7 6,7 5,0 7,4 7,8 6,7 5,0

16/17 8,0 - 6,4 8,0 8,0 - 7,0 7,9Martin Koch gymnasiets kvalitetsrapport kommer senare under hösten.

Underlag för självskattning är inte upprättat läsåret 2016-2017, men kommer att finnas klart i december 2017. Så nästkommande läsår finns självskattning av fördelning mellan individ och generella insatser.

Analys

Enkätfrågor till elever och personal om Elevhälsogruppen efterfrågar hur de upplever sin livs- och skolmiljö, varierar i svarsresultat.På Vasaskolan har resultatet för eleverna sjunkit, men ökat för vårdnadshavare och pedagoger. Under läsåret har det funnits skolkurator på skolan, fyra dagar/vecka, men det har i perioder saknats skolsköterska. Det kan till viss del vara en förklaring till att eleverna inte upplever att elevhälsogruppen intresserar sig för deras skol- och livssituation..Fyrklöverskolans resultat har ökat i alla tre kategorier.

I Smedby har resultatet ökat vad gäller elev och pedagoger, men minskat för vårdnadshavare. Smedby har skolsköterska och kurator på plats ca 1 dag/vecka. Vårdnadshavare upplever att elevhälsoarbetet behöver utvecklas. En trolig orsak är att centrala elevhälsans personal är där så lite tid.

För att sätta mer fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver vi samtala om generella insatser, både i skolor och på Centrala elevhälsan. Det innebär att Centrala elevhälsan arbetar mer med handledning, fortbildning, stöd till hela skolor, arbetslag och/eller pedagoger i en viss grupp. T ex handledning till arbetslagen som har elev med ett visst behov av stöd, hellre än att bara jobba med individen. Då finns det förutsättning för att ökad kunskap och stödet kommer fler elever till del.

Arbetsmiljön påverkar elevernas inlärning. Därför är det viktigt att vi säkerställer elevernas arbetsmiljö. Det är rektor som har ansvaret för den, men elevhälsans personal har kompetens att stödja det arbetet. En viktig fråga att lyfta på de lokala elevhälsoteamen.

Barn kan upplevas behöva stöd när det egentligen , till största delen är arbetsmiljön som framkallar problemen. Därför behöver arbetet med skolans arbetsmiljö utvecklas, både i klassrum och på raster. För att ge eleverna den trygghet de har rätt till behöver vi också jobba med utemiljön. Tydliga rastaktiviteter i förebyggande arbete – rastpedagoger. Hjälpa barnen i

9

socialt samspel och kommunikation. En väg att gå är att samtala med elever och vårdnadshavare hur eleven uppfattar sin skolsituation och med hjälp av det hitta en väg som är positiv för elev och grupp.

Samtal och handledning till pedagoger om konfliktlösning, som de uttrycker att de lägger mycket tid på. Ett sätt att minska arbetsbelastningen är att utveckla det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor.

Personalens resultat i Vikmanshyttan har ökat mycket. Medan resultatet ligger ganska lika för vårdnadshavare. Personalen kan ha börjat se sin egen del i elevhälsoarbetet och förstår att de är en del av jobba och därmed pratar mer med eleverna hur de ser på sin situation. Vårdnadshavares uppfattning av om elevhälsoarbetet har ökat mycket på Stureskolan. Pedagogernas syn på elevhälsogruppen har där emot minskat. Svårt att hitta anledningen till den stora ökningen vad gäller vårdnadshavare. Kan utökningen av skolans lokala elevhälsoteam vara en anledning? Flera speciallärare är anställda under läsåret.

Eftersom det svänger så från år till år är det svårt att dra några tydliga slutsatser av dessa frågor.

Specialpedagogiska stöd i förskolorna

Resultat I vårdnadshavarenkäten på förskolorna beskriver flera förskolor att vårdnadshavare tycker att deras barn får tillräckligt stöd på förskolan och att anpassning efter barnets behov görs.

AnalysFörskolorna har en tradition att i första hand se över organisation, sedan grupp och sista på individnivå. Det syns tydligt i de handlingsplaner som skrivs för barn. På så sätt arbetar de förebyggande och hälsofrämjande på generell nivå som första insats. Ett utvecklingsområde för förskolan kan vara att följa upp insatser enligt handlingsplaner oftare. Där kan Centrala elevhälsans pedagoger vara ett stöd.

Åtgärder, delmålFör att synliggöra elevhälsoarbetet, lokala elevhälsans och Centrala elevhälsans, behöver vi hitta en väg som gör det synligt för personal, elever och vårdnadshavare på alla skolor. Detta för att alla ska veta vilket stöd de kan få genom elevhälsoarbetet. Hur gör de skolor som lyckas nå ut? Dessa skolor kan få utrymme på Stora elevhälsan för att berätta hur de arbetar med detta. Genom att utnyttja de signaler/forskning som framkommer om behov av förebyggande eller hälsofrämjande arbete, gemensamt besluta om insatser för att avsätta tid och resurser för arbetet. Det kan vara insatser som är kommunövergripande, skolövergripande eller för en mindre grupp.Delmålet är att våren 2018 är andelen generella insatser större än individinsatser.

Hur säkerställer elevhälsochefen att Centrala elevhälsans kompetens används på ett effektivt sätt (rätt sätt, i rätt situationer och på rätt skola).

10

Svar:Centrala elevhälsans personal har tillgång till material som kan användas för att identifiera vilket hälsofrämjande och förebyggande arbete som varje grupp, organisation behöver. Genom att efterfråga vilken information varje yrkesgrupp har tillgång till, kan verksamhetschefen stötta personal och skolledning att använda informationen i planering av generella insatser.

Beskriv hur elevhälsochefen stöttar rektorerna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete.Svar:Genom att ge Centrala elevhälsans personal i uppdrag att delge rektorer statistik och iakttagelser kontinuerligt ge rektorerna möjlighet att planera sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete tillsammans med Centrala elevhälsans personal. Informera om Centrala elevhälsans uppdrag och arbete för att stödja skolornas arbete i det.Två gånger/termin bjuds förskolechefer, rektorer, skolornas speciallärare/pedagoger och centrala elevhälsans personal in till halvdagar med målet att utveckla, stötta förskolechefer och rektorer i hela elevhälsoarbetet, individ och generella insatser.

Utvecklingsmål och åtgärder för nästa årMÅL: Öka personalens andel av arbetstiden som ägnas åt hälsofrämjande och förebyggande arbete, för organisation och grupper.

Alla nya uppdrag till Elevhälsan ska behandlas så att vi beslutar insatser för eleven genom att börja tänka uppifrån och ner - från organisation till individ. Då blir det ett förebyggande arbete för en organisation, grupp när man egentligen går in och ger stöd till en enskild elev.

Handledning och fortbildning på områden som framkommit som ett behov, risk- och friskfaktorer, genom samtal, statistik mm. på uppdrag av rektor.

Detta mäts genom den självskattning som genomförs i slutet av varje termin. Den har sin utgångspunkt i Gunilla Guvås modell för elevhälsoarbete. Under en arbetsvecka skattar medarbetarna sin insats på individ och generell nivå samt vilket perspektiv patogent eller salutogent.

Elevernas arbetsmiljö – skolans trygghetsarbete

Lag och förordning:All personal inom skolan har ansvar för att eleverna en god arbetsmiljö. Elevhälsan har en viktig uppgift i detta arbete. Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och övriga professioner inom elevhälsan visar sitt intresse för elevens situation inom psykiska hälsa, inlärning och elevernas egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolans personal ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola.

Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

11

Beskriv resultatet och analysera, både det förebyggande och åtgärdande trygghets- och trivselarbetet på skolorna (både de som utförs av Centrala elevhälsan och av skolans egen personal) i förhållande till skolornas måluppfyllelse avseende kunskaper och värdegrundsarbete.

MÅL: Minska antalet samtal hos Centrala elevhälsans personal i frågor som rör elevernas trygghet och arbetsmiljö.

ResultatAlla personalkategorier deltar ofta i samtal och insatser runt elevers arbetsmiljö och trygghet. Riskgrupper identifieras bl a genom uppdrag inkomna till Centrala elevhälsan. Centrala elevhälsans personal deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genom skolsköterskornas hälsosamtal och genom att delta i klasser och prata livsstil. Där framkommer ofta om elever inte har en god arbetsmiljö. Skolkuratorer får info och har samtal i olika konstellationer om nätmobbing, relationsproblem, för att ligga steget före i mesta möjliga mån. De arbetar förebyggande genom den Vänskapsverkstad de erbjuder åk 2 på alla skolor. Om klassrumsklimatet är ogynnsamt, kan det påverka elevers inlärning. Specialpedagoger och skolpsykolog arbetar tillsammans med klassrumsobservationer och sedan handledning till pedagoger för att förebygga att elever och grupper får en dålig inlärningsmiljö.Centrala elevhälsans specialpedagoger är delaktiga vid övergångar för elever som är uppdrag hos oss, för att förebygga och brygga över kunskaper som kommer eleverna till del.

Analys Uppdrag till Centrala elevhälsan kan indikera dålig arbetsmiljö och otrygg miljö och då handleder/ger stöd och råd Centrala elevhälsan personalgrupper runt specifika elevgrupper. På det sättet kommer insatserna flera, både elever och personal till del. Ett arbetssätt som Centrala elevhälsans personal tror ska gynna elevernas arbetsmiljö och trygghet.Centrala elevhälsans personal kan utnyttjas i högre grad vid uppföljning och revidering av trygghetsplaner. Användningen av information från hälsosamtal sker, men inte alls i den omfattningen som skulle kunna göras. Ett problem är svårigheten att få ut statiskt från PMO. Det går, men är krångligt.

Åtgärder, delmålCentrala elevhälsans personal ska använda den information de får om elevers trygghet och arbetsmiljö och föreslå LEHT insatser som förebygger att elever känner sig kränkta, otrygga i skolan. Antalet kränkningsärenden på skolorna ska sträva mot att bli noll.

Hur säkerställer elevhälsochefen att Centrala elevhälsans kompetens används på ett effektivt sätt (rätt sätt, i rätt situationer och på rätt skola). Svar:Detta arbete behöver utvecklas. Centrala elevhälsans personal måste bjudas in i högre grad till

12

och erbjuda sitt stöd i uppföljning, utvärdering och upprättande av trygghetsplan. Rektorer måste få information om de signaler som kommer till Centrala elevhälsans personal i elev- och vårdnadshavarsamtal.

Beskriv hur elevhälsochefen stöttar rektorerna i deras trygghets- och trivselarbete.Svar: Verksamhetschefen behöver lyfta frågan med rektorer och informera om deras möjligheter att få råd och stöd i skolans trygghetsarbete.

Utvecklingsmål och åtgärder för nästa årMÅL: Minska antalet samtal hos centrala elevhälsans personal i frågor som rör elevernas trygghet och arbetsmiljö.

Centrala elevhälsans personal ska ta aktiv del av skolornas trygghetsarbete och arbete med elevernas arbetsmiljö.

Erbjuda sitt stöd och föreslå insatser utifrån de signaler som kommer via Centrala elevhälsans personal, lokala elevhälsoteam och LEHT.

Detta mäts genom att ta ut statiskt ur PMO.

Skolhälsovård

Socialstyrelsen anser och skollagen:Hälsobesök är en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Ett nära samarbete med elev och vårdnadshavare är viktigt vid hälsobesöken. Enligt Skollagen ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen. Socialstyrelsen och nationella barnvaccinations program:Enligt det nationella vaccinationsprogrammet har alla barn i idag rätt till vaccination mot nio allvarliga sjukdomar genom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationerna erbjuds genom barnhälsovården samt elevhälsan och gäller sjukdomarna polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib), påssjuka, mässling, röda hund och pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccination mot HPV.Det är viktigt att skolhälsovården bedömer behovet av kompletterande vaccinationer och planerar för dem.Lag och förordning:Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Beskriv resultatet och analysera arbetet med skolhälsovård på skolorna.(rutiner, vaccinationer, medicinskt ansvar, avvikelserapporter, öppen mottagning)

13

MÅL: Öka skolsköterskornas andel av hälsofrämjande och förebyggande arbete på organisations och gruppnivå.

Skolsköterskor deltar på i stort sett alla LEHT-möten på de olika skolorna och då kan de lyfta riskgrupper som framkommer vid hälsosamtal, mm. Kost, fysisk aktivitet och sömn är områden som skolsköterskor jobbar aktivt med.Patientsäkerhetsberättelse skrivs och genom den sätts utvecklingsmål för patientsäkerhetsarbetet.I verksamhetsplanen, med mål för verksamheten, beskrivs hur elevhälsans medicinska del ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv samt stödja elevernas utveckling mot skolans mål.

Resultat Ett årshjul är upprättat för elevhälsans medicinska insats. Skriftlig rutin för avvikelserapportering finns i metodboken. Patientsäkerhetsberättelse är upprättad. Elevhälsans medicinska insats följer HSL och har också stöd i den länsövergripande

metodboken som finns upprättadResultatet redovisas i bifogade dokument – Kvalitetsmått för skolhälsovården, Verksamhetsplan, Patientberättelse, Årshjul för Elevhälsans medicinska insatser

Skolhälsovårdens deltagande i arbetet med att utveckla elevernas inlärningsmiljö sker i hög grad på respektive skolas LEHT. För att ta upp enskilda elever krävs samtycke, annars måste info hanteras varsamt och för så stora grupper att individer inte kan röjas.Skolläkare behövs inte i så stor omfattning, men ska finnas. Vi har skolläkare anställd på avtal och det fungerar bra. Skolsköterskor kommer överens med och bokar tider när skolläkare behövs på plats. Ett genomsnitt på 450 elever/skolsköterska känns inte tillfredsställande. Pga det stora antalet nyanlända har elevhälsan timanställt distriktssköterska som avlastat och hjälp till med vac, för att minska arbetsbelastningen för skolsköterskorna. På de flesta mottagningar är det bra lokaler. Dock är den mottagning som finns i Garpenbergs skola lyhörd och vid samtal som kräver det, flyttas samtalet till annan lokal. Rektor är uppmärksammad på problemet och arbetar för att hitta annan lokal.Även i Vikmanshyttan är lokalen inte optimal. Där används ett rum som både skolsköterskemottagning och grupprum.

AnalysÅrshjulet är reviderat. Det finns fortfarande en viss eftersläpning med vaccination av nyanlända elever. Detta beror delvis på svårigheter att rekrytera skolsköterskor. Dock har en handlingsplan upprättats för att komma i kapp med detta. Övriga enheter är du i fas med årshjulet. Ingen avvikelserapportering har skett under 2016-2017. I Skolinspektionens skolenkät ht 2016 upplever elever i åk 5 att de tillfrågas om sin livs- och skolsituation. Resultatet sjunker något för åk 9. F-6 skolorna är mindre, förutom Stureskolan, än vår 7-9 skola. Detta kan vara en anledning till att eleverna känner att skolsköterskorna hinner prata mer med de yngre eleverna. Pedagoger och vårdnadshavare upplever i lägre grad än i övriga Sverige, att de tillfrågas om elevernas situation och att de önskar mer stöd från den medicinska delen av elevhälsan. En fråga som behöver diskuteras på de lokala elevhälsoteamen. Vad önskar de för stöd och i vilka situationer?

14

Åtgärder, delmålDen medicinska delen av elevhälsan behöver ta större del i det dagliga elevhälsoarbetet. Så att pedagoger, elever och vårdnadshavare upplever stödet i högre grad. Rektorer bör bjuda in skolsköterskor till föräldramöte och ev. personalmöten, för att alla vuxna ska veta vilket stöd de kan få.Skolsköterskorna bör vara med i klasser och arbeta tillsammans med pedagoger i undervisning runt olika frågor som ryms under skolsköterskornas kompetenser.

Hur säkerställer elevhälsochefen att skolhälsovårdens kompetens används på ett effektivt sätt (rätt sätt, i rätt situationer och på rätt skola). Svar:Fördelning av skolorna har gjorts efter antal elever, antal nyanlända, antal hälsosamtal och vac. samt efter hur mycket öppen mottagning som är relevant för elevernas behov. Det har varit svårt att få full bemanning under läsåret 16-17.

Utvecklingsmål och åtgärder för nästa årMÅL: Öka skolsköterskornas andel av hälsofrämjande och förebyggande arbete på organisations och gruppnivå. I handlingsplanen för Centrala elevhälsan säkerställa att skolhälsovården får utrymme att

delge statiskt på organisations och gruppnivå, för att ha som utgångspunkt för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Den medicinska delen av elevhälsan bör användas i större omfattning i elevhälsoarbetet, både generellt och individuellt.

Skolsköterskor bör bjudas in till föräldramöten, personalmöten och klasser. Skriva patientsäkerhetsberättelse, verksamhetsplan med mål för verksamheten samt

använda kvalitetsmått för att kvalitetssäkra verksamheten.

Familjecentralen

Beskriv resultatet och analysera familjecentralens arbete utifrån uppsatta mål.

Att utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar samt barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet

Att utifrån Barnkonventionen – basen i den gemensamma värdegrunden – utveckla Familjecentralen till en mötesplats som genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum

Att verka för att stärka familjernas sociala nätverk Att stärka samverkan med övriga aktörer som arbetar med barn, särskilt

förskolan Att stödja ett jämställt föräldraskap Att utveckla ett kunskaps- och informationscentrum i frågor om barn och

föräldraskap

15

MÅL: Besökare på Familjecentralen och öppna asylförskolor upplever att de får stöd att utveckla sitt föräldraskap, socialt, psykiskt och fysiskt.

Projektet ”Plats för föräldraskapet” har finansierat en app, ”Förälder i Hedemora”. I den får föräldrar information vart de ska vända sig i olika situationer, aktiviteter för barn och föräldrar, mm från de flesta aktörer, som stödjer, erbjuder verksamhet, i Hedemora.Verksamhetsledaren, på Familjecentralen, har fått uppdraget att utveckla en enkät som gör att verksamhetens mål kan utvärderas. Föräldrautbildningar genomförs i projektet ”Plats för föräldraskapet*” och utvärderas i det.

ResultatBesökare på Familjecentralens verksamhet uppger att de besöker verksamheten:Vid enstaka tillfällen 30 %En gång i veckan 44 %Mer än en gång i veckan 19 %En gång i månaden 5 %

Alla besökare känner sig välkomna och 65 % (60 % föregående verksamhetsår) anser att öppettiderna är bra. 32 % av besökarna har fått information om verksamheten genom appen ”Förälder i Hedemora, 57 % genom Facebook och 13 % via kommunens hemsida.Alla föräldrar upplever att barnen får utveckla alla sinnen i verksamheten.78 % av föräldrarna upplever att de fått kontakt med andra föräldrar genom Familjecentralens verksamhet. 89 % av de som svarat på enkäten vet att Familjecentralen samverkar med BVC, MVC och socialtjänsten. Av Familjecentralens besökare har 75 % svenska som modersmål.

AnalysFamiljecentralen i Hedemora och de öppna asylförskolorna i Långshyttan och Vikmanshyttan har under läsåret haft många besökare. Dock har antalet besökare på de öppna asylförskolorna minskat kraftigt under våren 2016. Det är en stor andel av besökarna som upplever att de får kontakta med andra föräldrar på Familjecentralen. En stor möjlighet att utvecklas socialt i sitt föräldraskap. Samtal med andra föräldrar och personalen på Familjecentralen samt landstinget är ett stöd för att utveckla alla delar i föräldraskapet. Socialtjänsten har deltagit på Familjecentralen i liten omfattning. Dock har de varit mycket aktiva i projekt ”Plats för föräldraskapet”. Där alla föräldrautbildningar som finansieras av Hedemora kommuns insats budget arrangerats, i nära samarbete med Familjecentralens verksamhet.

Hur säkerställer elevhälsochefen att Familjecentralens kompetens används på ett effektivt sätt, utifrån uppsatta mål (rätt sätt, i rätt situationer och på rätt skola). Svar:Verksamhetschefen för Centrala elevhälsan får kontinuerlig info om Familjecentralens verksamhet. Arbetet med verksamheten, på Familjecentralen och de båda öppna förskolorna i Vikmanshyttan och Långshyttan leds av verksamhetsledaren på ca 30 %, resten av hennes tjänst har hon varit projektledare för vårt projekt ”Plats för föräldraskapet”. Ett projekt som är starkt förknippat med Familjecentralens verksamhet. Till sin hjälp har verksamhetsledaren en

16

person, på 75%. Vid de regelbundna mötena mellan verksamhetschef och verksamhetsledaren stäms av hur personalens kompetens utnyttjas och verksamheten utvecklas.

Beskriv hur elevhälsochefen stöttar verksamhetsledaren för Familjecentralen i arbetet med att utveckla föräldraskapet.Svar:Verksamhetschef för elevhälsan och Familjecentralens verksamhetsledare träffas för avstämning och diskussioner, ca 1 tim varannan vecka. Därutöver har vi mail och telefonkontakt när frågor uppstår.

Utvecklingsmål och åtgärder för nästa årMÅL: Besökare på Familjecentralen och öppna asylförskolor upplever att de får stöd att utveckla sitt föräldraskap, socialt, psykiskt och fysiskt.

• Samverkan med socialtjänsten behöver bli bättre så att socialtjänsten uppfyller samverkansavtalet för Familjecentralen.• Samverkan med BVC/MHV fungerar bra, men kan utvecklas ännu mer. Fler schema lagda besök för dessa.

Personal

Verksamhetsplansmål

(från Mål och budget) All personal ska uppleva trivsel på sin arbetsplats.All personal ska erbjudas möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll.All personal ska ha en kompetens som motsvarar deras anställning.All personal ska ha ett gemensamt förhållningssätt till eleverna.Alla medarbetare ska ha kunskap om verksamhetens mål, sinroll och sitt uppdrag.

Redovisa hur lagen om registerkontroll vid anställning av personal tillämpas

Svar:All nyanställd personal måste lämna utdrag ur belastningsregistret till verksamhetschef, senast först arbetsdagen. En kopia skickas till adm. ass. som diarieför utdraget.

Personal2016/2017 vt 2017

Personalstatistik (elevhälsoenheten) K M ToAntal årsarbetande: totalt (heltid) 13,5 0,6 14,1Antal årsarbetande (heltid): ledning 0,5 0,5Antal årsarbetande (heltid): Specialpedagoger 4,0 4,0 5,0Antal årsarbetande (heltid): Speciallärare -- --Antal årsarbetande (heltid): Skolkurator 3,0 3,0 5,0Antal årsarbetande (heltid): Skolsköterska 4,0 4,0 4,5Antal årsarbetande (heltid): Skolläkare Ht

avtalVt

avtal

17

Antal årsarbetande (heltid): Skolpsykolog 1,0 0,6 1,6Antal årsarbetande (heltid): Övrig personal, Familjecentralen

1,0 1,0

Utökning av tjänster under vt 2016, enligt tabell, finansierat genom statsbidrag

Redovisa den kompetensutveckling personalen ges möjlighet till.

Svar:Varje personalkategori får handledning i grupp 3 ggr/termin. Elevhälsans personal har ca 5000 kr/person och år till fortbildning. Det är viktigt med fortbildning för att personalen ska kunna ligga i framkant och ge råd och stöd som baseras på aktuell forskning. Vi diskuterar och bestämmer olika fortbildningar utifrån de olika kompetensbehoven.

EkonomiVerksamhetsplansmål: En långsiktigt hållbar ekonomi genom ekonomisk hushållning.

På ett kostnadseffektivt sätt bedriva verksamheten inombudgetram.

Nyckeltal2014 2015 2016 2017

Budgetram 9 293 262 9 563 524 11 204 000 10 394 800Resultat/Prognos 9 116 900 9 461 017 9 419 131 1 457 000Differens budget-resultat/prognos

176 362 102 507 1 784 869 478 000(prognos i okt)

Hur ser den ekonomiska måluppfyllelsen ut och vilka åtgärder kommer göras inför nästa år?

Svar:Överskottet under 2016-2017 beror på svårigheter att rekrytera skolsköterskor. Vilket inneburit att skolhälsovården har prioriterat på de lagstadgade insatserna och andra insatser fått minskas. Under våren har sjukdom och devis pension inneburit att vi haft färre specialpedagoger på plats. Från hösten 2017 har vi full styrka och dessutom utökat med en person.

Elevhälsochefens slutord

Svar:Hedemora kommun har en välfungerande Central elevhälsa, som har ett gott samarbete med de lokala elevhälsoteamen på skolorna. Skolhälsovården har drabbats av den större rörligheten i arbetslivet och saknat full bemanning, under delar av läsåret 2016-2017.Genom ett statsbidrag för förstärkning av elevhälsan har vi förstärkt verksamheten med två skolkuratorer och 0,5 skolsköterska, vilket vi anser vara en förutsättning för att kunna utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Under ht 2017 har vi även förstärkt på

18

specialpedagog sidan, vilket har gett en bra skjuts på specialpedagogstödet, på både förskolor och skolor.Elevhälsan sätter idag stort fokus på att tänka hälsofrämjande och förebyggande och att i alla uppdrag, stor som små, alltid diskutera hur organisation och grupp påverkar individens möjlighet att nå målen.

Prioriterade områden för nästa år

MÅL: Minska andelen individinsatser så att andelen förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka.

Åtgärd: I hela elevhälsokedjan stödja personal så att arbetet sker enligt skollagen och våra egna rutiner.

Uppföljning: Antal individuppdrag mäts genom de uppdrag som Centrala elevhälsan har aktiva. Fördelning av personalens arbete med individinsatser och generella insatser mäts genom självskattning, med Gunilla Guvås modell som underlag, i slutet av varje termin.

19