KVALITETSREDOVISNING PÅ AVDELNING REGNBÅGEN 2018-2019

1

KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVDELNING REGNBÅGEN

2018-2019

2

Innehållsförteckning

Inledning

Förutsättningar

Resultatsammanställning

Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område Miljö

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplan, bilaga 1

Värdegrunden, bilaga 2

Likabehandlingsplan, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

3

Inledning 2018-2019

Tomtahills förskola består av två avdelningar, Solsidan och Regnbågen.

Vår profilering är LEK – Lust och glädje i Eget utforskande ger Kompetenta barn.

I vårt förhållningssätt försöker vi att minimera avbrotten i barnens lek och vara närvarande som pedagoger.

Våra aktiviteter är bl.a.

Rörelseglädje

Vi har olika musikprogram med rörelselek som vi använder både ute och inne.

Miniröris som är rörelselek till musik från Friskis och Svettis, Klara färdiga gå

som också är rörelselek och dans med Babblarna. Tillsammans med Solsidan

dansar vi också till ”Just dance”. Vi går kontinuerligt till idrottsarenan som ligger nära vår förskola. Varje vår har vi Tomtahilloppet tillsammans med förskolan Björke.

Skogen

Vi går ofta till ”lillskogen”. Här utmanas barnen i fantasilek, bygg och

konstruktionslek, matematiska övningar och kunskap om djur och natur. Med de äldsta barnen har vi utforskat ”Nya skogen” som ligger bakom

Idrottsarenan.

Samlingar varje dag

Vi sjunger, berättar flanosagor/ritsagor, använder sagopåsar och olika

språkpåsar. Vi pratar om känslor och hur vi är mot varandra med hjälp av björnen Quintus, Kanin och Igelkott( 10 små kompisböcker). Vi leker enkla

regellekar (ex. ”Hunden och benet”, Gubben i lådan mm). Vi följer årstiderna

och vad som händer i naturen och pratar om vem som fyller år varje månad.

Skapande Barnen tycker mycket om att måla, baka med play doh deg och skapa med olika

material. Detta kan de göra dels inne i vår fina ljusa ateljé eller utomhus.

4

Förutsättningar

FÖR 2018-2019

Förskolan Tomtahill

Avdelning Regnbågen

Barngruppens ålder: 1-4 år på höstterminen.

1-4 år på vårterminen.

Antal barn:15 st. i Oktober och 15 st i Mars

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):

1 barnskötare 100 %, 2 förskollärare 200 %

2 förskollärare med pedagogisk högskoleutbildning 200 %

Öppethållande mellan kl 06.00 och 17.30

5

Lokaler/Utrustning/Utemiljö 2018-2019

Vi har ett/en; Vilrum/rörelserum ”Prästkragen”

I rummet finns en balansstig och former som är gjorda av heltäckningsmatta som barnen gör stigar av. Vi använder rummet till dans och musikrum. Rummet

används även till barnens vila.

Lekrum ”Vitsippan” I rummet finns en spis och bord att duka, dockor, bilar med bilmatta, väskor att

packa i, böcker och lego. Kuben som vi gjorde till en koja har använts flitigt.

Rummet används också till barnens vila. Vi äter lunch med 5 barn i rummet.

Matrum”Violen” Här äter vi vår lunch. Rummet användes också till frukost

Buffé för båda avdelningarna. Efter julen har vi ätit frukost i solrosen. Här kan vi

också sitta och pussla, baka med play-do lera, bygga med lego, bygga med pluss,pluss, rita. m.m.

Vårt stora rum ”Solrosen” delar vi med Solsidan (3-6 år). Här har vi en ateljé med skapande material t.ex. papper, färgpennor, tuschpennor, saxar, lim m.m. Vi har ett matbord som 5 barn från regnbågen sitter och äter lunch vid. Här finns

flera bokhyllor med material bl.a pussel, mönstermosaik, en tågbana att bygga med och lego. Under vårterminen byttes lego och tågbanan ut mot en

matematikhörna och matbordet flyttades till Violen på Regnbågen. En

smartboard som vi använder oss av till rörelse och film. En bokhylla med böcker för barn 1-6 år. En stor soffa där barnen kan sitta och läsa, själva, eller tillsammans med en vuxen.

Hallen

Här har vi ett lekbord som vi byter material på t.ex små klossar, lego, nopper m.m

Utemiljö – På framsidan finns en sandlåda som är mycket uppskattad. Det finns

buskar där vi kan upptäcka småkryp. Vi har en lekbåt, en balansbom, och en fjädergunga som 4 barn kan gunga på tillsammans, en rutschkana, ett lekhus, 4

st trähästar, en bil med ratt och 4 sitsar. Under våren fyller vi mjölkpaket med

bl.a. sand att bygga med.

6

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET

2018/2019

Avdelning: Regnbågen

Område Antal kriterier

Antal uppfyllda

kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 9 100%

Matematik 10 10 100%

NTA 4 4 100%

Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100%

Normer & värden 7 7 100%

Barns inflytande 11 11 100%

Hälsa och livsstil 4 4 100%

7

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya

sätt att förstå sin omvärld

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar

och försöker förstå andras perspektiv.

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera

med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda

sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar

och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,

dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet

och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli

självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna

uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande

4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och

väl synliga 5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt

använder ett tydligt och nyanserat språk

6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga för

barnen 8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla sin

skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet

och förmåga

8

Reflektion/Analys av våra samlingar

Den främsta anledningen till att vi samlar barnen på förmiddagen är att skapa

en lugn stund före lunch. Det finns då också utrymme för att göra praktiska

förberedelser inför lunch.

Vi har diskuterat lärandet kring samlingsstunderna, och vi kan få in alla

målområden under samlingssituationerna. Det vi ser är att detta forum inte passar alla barn.

Det blir för många barn och då är det svårare att hålla koncentrationen.

Vi tänker därför på att ha varierande samlingar med inslag av rörelse. Så att det inte blir för långa stunder utan anpassas efter barnen.

De äldsta barnen har haft samlingen i Solrosen rummet. Här har också en grupp

från Solsidan haft samling samtidigt. Vi har upplevt att det varit svårt för barnen

att hålla focus kring en samlings situation, när det samtidigt händer andra saker i en annan del av rummet.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi jobbar för att det till hösten ska bli en förändring kring samlingssituationen för de äldre barnen.

Vi kommer fortsättningsvis ha samlingar i två grupper för då kan vi lättare

anpassa innehållet efter ålder. Vi vill fortsätta utveckla material till samlingen.

9

Reflektion/Analys av våra julaktiviteter

Den aktivitet vi planerat, men inte genomförde var vår utegran. Vi tar nya tag till

nästa jul istället. I årets julskapande använde vi glitter. Ur miljösynpunkt är det

inte något vi ska använda. Till nästa år vill vi se över vårt skapande och titta på

vilket material vi använder ur ett miljöperspektiv.

Både de äldre och yngre barnen visade stort intresse för julkalendrarna. De

skapade samtal och reflektioner hos barnen.

I de äldre barnens kalender var uppdragen varierande. Barnen var

förväntansfulla och turades om att ta ner dagens strumpa. Det som saknades på

uppdragen var en bild, nu var det bara en text som barnen inte kan tyda själva.

Om det funnits en bild skulle barnen själva få berätta för sina kompisar vad

dagens uppdrag var.

När vi hade luciafirande jobbade en extra pedagog. Det var en förutsättning för

att hinna ordna med saftglögg och hjälpa till vid påklädning. Det var lugnt under

påklädning vilket speglar barngruppen. Det blev ett stämningsfullt och fint

luciafirande.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse

Vi måste tänka på att det vi skapar med barnen också har ett hållbarhets tänk.

Om vi gör en liknande julkalender till de äldre barnen igen skulle både text och

bild på uppdraget finnas.

Vi kommer diskutera i vilken form vi fortsättningsvis kommer fira lucia och om

alla åldrar ska vara delaktiga på samma sätt

Reflektion/Analys av arbetet med bokstäver

Vi ser att vi genom att sätta upp ett nytt alfabet har inspirerar barnen till samtal

kring bokstäver. Barnen har blivit uppmärksamma på bokstäver i sin omgivning.

De visar oss bokstäver på till exempel kläder, brevlådor, hus. Vi har barn i

gruppen som börjat forma bokstäver och skriva sitt namn.


Vi kommer fortsättningsvis använda oss av olika material för att inspirera och

väcka nyfikenhet kring bokstäver.

10

Reflektion/Analys av arbetet med babblarna

Vi har nästan dagligen dansat till Babblarnas musik. Barnen har visat glädje i

dans och i att härma rörelser. Vi provade att dansa till Babblarna på vår

smartboard. Där blev det ett annat fokus, flera av barnen plockade fram

material från hyllorna i rummet istället.

Vi upplever att barnen tycker om att härma och göra rörelser genom rörelselekar. När vi såg glädjen i att härma Babblarnas dansrörelser plockade vi

också in fler musik och rörelselekar. I dessa övningar används mycket ord och

motoriska övningar som också varit utmanande.

Vi introducerade musiklådan och det blev en riktig ljudfest! Att visa bilder samtidigt som barnen spelar gör att de följer med och håller focus lättare. Vi har

spelat Babblarnas låt. Den var svår för oss vuxna även om vi hade text, då tog vi

hjälp av musik skivan. Memory spelet har de yngsta använt till att prata om Babblarna. Vi har lagt ut

dem på golvet och tillsammans letat efter de som är lika. De lite äldre barnen har

uppskattat när vi gömt den ena bilden och de fått leta efter den andra.

När siffror med Babblarna satt på väggen lockade det till samtal kring Babblarnas namn, antal och färger. Syftet att välja Babblarna som tema har varit att ta vara på intresset för

Babblarna, stimulera och locka till samtal, glädje och rörelse. Böcker och bilder på Babblarna har lockat till samtal om färger och antal. Vi ser att bilderna på Babblarna som vi satt upp ute på gården lockar barnen att

prata om Babblarna.

Vi ville jobba med sinnen också men det vi fått in mest är se och lyssna. Målet var att utveckla miljön mer för de yngsta barnen och använda material som

stimulerar våra sinnen.


Vi ska i ett tidigt skede göra en tydlig plan på valet av tema, vad syftet och

målet är, vilket lärande vill vi ska ske. Babblarna kommer fortsättningsvis vara en del av vårt material. Vi ser att det

lockar barnen till att använda språket.

Vi vill utveckla miljö och material för att stimulera barnens sinnen.

11

Reflektion/Analys av språk i sandlådan De yngre barnen tycker mycket om att leka i sandlådan, de visar leksaker bjuder

in oss i deras lek och samtal. Vi har upptäckt att vi samtalar mycket och

använder språket hela tiden. De äldre barnen som leker vid vattenbordet lär sig

många nya ord när vi experimenterar och använder olika material.


Vi kommer fortsättningsvis att vara mycket i sandlådan och använda

vattenbordet. Här finns många tillfällen till språkutvecklande lek och samtal. Vi

ska kommunicera med flera ord som ligger snäppet över barnens språknivå och

därmed berika barnens språk. Vi bekräftar barnen, lyssnar in och ställer

följdfrågor.

Vi kommer att se över materialet till vårt lek/vattenbord ute.

Situation för: Barn med annat modersmål

Vi har möjlighet att ta hjälp av en språkapp där vi kan välja språk och översätta ord till svenska. Vi kan därigenom stötta barnet i sitt modersmål i olika situationer.

Vi kan genom att skriva ner vardagliga svenska ord och översätta dem till

barnets hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets

föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord som vi inte förstår.

Flickor och pojkar Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När

vi planerar aktiviteter och projekt utgår vi från barnens intressen, ideer och

tankar. Vid val av materiel och miljö tänker vi kring vad barnen gör och vad de behöver för att utvecklas vidare.

Barn i behov av särskilt stöd

När barn behöver mer stöd och vägledning får vi stöd av specialpedagog. Utifrån

observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och

arbetssätt för att hjälpa barnet vidare.

12

OMRÅDE – Matematik, förskolan



utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande

egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid

och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera

över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda

matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang


Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen 2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter 3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och

mönster

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym 6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur

saker förhåller sig till varandra 8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och

räknesymboler

9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att

experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang

kring problemlösning 10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

13

Reflektion/Analys av våra ”bingopromenader”

Barnen visar glädje och intresse för siffror. De uppskattar att få gå runt och leta. Vi ser att barnen reflekterar över siffrors olika utseende, räknar och använder

olika matematiska begrepp. Barnen hittar siffror i olika miljöer. Vi hör att barnen

ofta pratar om sin egen ålder.


Vi vill utveckla bingopromenaden genom att ha olika svårighetsgrader och varianter på bingobladen.

Reflektion/Analys av vårt påskpyssel Vi har sett att barnen visat stor glädje och varit fokuserade i sitt skapande. Vi

har haft roligt tillsammans i vårt påskpysslande!

Vi har sett att barnen kan urskilja och benämna de olika formerna i skapandet.( triangel och cirkel i första hand) De har tagit till sig kunskapen att det går att

blanda vissa färger för att få en ny färg, bl.a. den gröna färgen. Vi har sett att barnen uppskattar att få prova olika material och tekniker i sitt skapande.


Vi kommer fortsättningsvis att erbjuda barnen olika material och tekniker i sitt påskskapande.

14

Reflektion/Analys av (arbetet med) tema fordon Vi har sett att barnen visat stort intresse och att de har varit väldigt engagerade

i vårt arbete. Barnen har pratat mycket om olika delar som finns på bilen, t.ex.

ratt, lyktor och lysen, vindrutetorkare, gaspedal, broms osv. De har lekt mycket

med våra kartongbilar som vi gjort tillsammans, med våra nya utryckningsfordon

och de har använt de nya pusslen mycket. Filmen om ”Farbror Bengt och

sopbilen” var mycket uppskattad. Där vi fick följa med Bengt i hans sopbil under en dag.

Syftet med detta tema var att följa/ta tillvara barnens intresse för fordon och

tillsammans lära oss mer. Barnen har visat stor nyfikenhet och varit engagerade i

det vi gjort.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse I framtiden ska vi välja/planera ett nytt tema i ett tidigt skede, så att vi har mål

och syfte klart och vet vilket lärande som vi vill ge barnen.

Reflektion/Analys av matematik i sandlådan

Barnen som har ett språk benämner materialet med form och färg. Vi hör att

barnen tar till sig och använder matematiska begrepp i leken. Vi hör att när vi vuxna använder orden korrekt från början så berikar vi barnens ordförråd .

Vågen på vår gård användes flitigt i början av barnen. Vi som pedagoger behöver

introducera barnen i denna aktivitet som lätt blir bortglömd.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi ska använda formerna mera aktivt i leken med barnen.

Vi tar fram mer material till vår våg för att inspirera barnen i sitt utforskande i

kring vikt och volym.

15

Situationen för:

Barn med annat modersmål.

Vi har möjlighet att ta hjälp av en språkapp där vi kan välja språk och översätta

ord till svenska. Vi kan därigenom stötta barnet i sitt modersmål i olika

situationer.

Vi kan genom att skriva ner vardagliga svenska ord och ta hjälp av förälder/tolk som översätter orden till barnets hemspråk.

Flickor och pojkar

Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När vi planerar aktiviteter och projekt utgår vi från barnens intressen, ideer och

tankar. Vid val av materiel och miljö tänker vi kring vad barnen gör och vad de

behöver för att utvecklas vidare.



observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnet vidare.

16

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:


utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur

människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom

sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och

fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om

och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel

teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika

tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö


Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt

levande och omsorg om sin närmiljö 3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, återvinning

och källsortering 4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera,

reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på

ett lustfyllt sätt

17

Reflektion/Analys av våra Experiment Såpbubbel maskinen har varit uppskattad av barnen i alla åldrar. Vi har lärt oss

att när det är vindstilla så får vi flest bubblor.

Barnen tittar uppmärksamt på när vi laddar raketen med vatten och brustablett.

När vi gör Raketen räknar vi ner från 10. De visar stor glädje när raketen far i

väg och att inte riktigt veta när raketen flyger i väg är spännande.

När det blåser plockar vi fram våra ”vindblåsare”. Barnen visar glädje när vinden tar tag i vindblåsarna.


Vi fortsätter med olika experiment, och vi vill att barnen ska vara mer delaktiga i processen när vi gör raketen.

Vi ska hitta andra lätta experiment att utforska kring.

Reflektion/Analys av arbetet med Memory När vi gör djurmemory utomhus får barnen leta, det blir ett spänningsmoment

som uppskattas. Det blir mycket samtal med barnen kring djurens namn. Barnen

visar här också empati genom att hjälpa varandra om någon är ledsen och inte hittar sin bild. Vi märker också att vissa djur får högre status än andra. Detta

kan leda till konflikt mellan barnen, då är det viktigt att ha flera olika memory att

variera med.

Flera memory berikar också barnens kunskaper om olika djur/växter etc.


Vi vill också utveckla och använda memory i fler ämnesområden. Till exempel

matematik, bilder på olika former, siffror m.m.

18

Reflektion/Analys av våra skogspromenader Barnen visar glädje när vi ska gå till skogen. Vi går en promenad runt förskole

gården och på cykelvägen till vår lilla skog.

Det blir mycket samtal och upptäckter tillsammans med barnen i skogen. De visar intresse för djur och växter som vi hittar, och vårt insektshotell blir alltid

välbesökt av barnen. Vi ser att när vi använder material från skogen i leken

inspirerar det barnen till fortsatt fantasilek.

Barnen uppskattar vårt eget material som vi använder i skogen, och kommer

också själva och önskar att vi ska använda det. (Det skapar spänning att få leta efter saker eller varandra i skogen som barnen uppskattar.)


Vi kommer fortsättningsvis gå till vår skog. Material som vi använder kommer vi fortsätta med och också förnya.

19

Reflektion/Analys av våra planteringar

Målet var att flytta en av komposterna till framsidan. För att använda komposten till våra barn behöver den vara mer tillgänglig och nära. Tyvärr kunde vi inte

hitta en lämplig plats till den på framsidan eftersom komposten behöver stå på

en skuggig plats.

Fortsättning följer, vi får se om vi kan hitta på en annan lösning.

Maskarna från skärgårdens förskola gick vi och hämtade tillsammans med de äldsta barnen. Det var spännande att bära hem maskarna som sedan fick flytta

in i komposten på baksidan av gården. Barnen matade maskarna med broccoli

och lovade att ta hand om dem.

Barnen visade intresse för att så popcorn och solrosfrön.

För de allra yngsta blev det en ny upplevelse med jord. Jorden ville de helst ösa

fram och tillbaka från krukan till jordsäcken. Och popcornkärnor måste upplevas med munnen.

De äldre barnen hjälpte de yngre att fylla barnens krukor med jord.

Tillsammans hjälptes vi åt att stoppa kärnorna i jorden.

En fundering att ta med är vad vill vi se för lärande för de allra yngsta barnen i aktiviteten odling.

Barnen hjälper gärna till att vattna det vi planterat och sått. Under arbetets gång tränas barnen i att, visa försiktighet mot växterna, omsorg att vattna och sköta om.

Vi använder våra sinnen när vi luktar på och känner på jorden.

Barnen har nu fått ta hem varsin majs och solrosplanta för att fortsätta ta hand

om dem hemma. Plantorna som blev över har vi planterat i pallkragarna på gården.


Vi kommer att fortsätta med sådd och planteringar på våren.

Vi tar en diskussion kring de allra yngsta barnen om de ska vara med i detta

moment eller vad ska vi erbjuda istället? Vi ser över hur vi kan få in en kontinuitet kring att sköta komposten på baksidan

av gården.

20

Reflektion/Analys av skräpplockar veckan

Genom att plocka skräp vill vi göra barnen medvetna om att skräp inte hör hemma på vår förskolegård eller i vår närmiljö.

Vi ser att barnen är uppmärksamma och plockar skräp när vi går på promenad

och på vår förskolegård.

Det känns viktigt att barnen lär sig från tidig ålder var skräpet hör hemma, att vi

måste vara rädda om och ta hand om naturen och vår närmiljö.

Barnen visar alltid intresse för sopbilen och när den kommer springer barnen till

staketet och vill titta.

När vi tittar på filmen” Farbror Bengt och sopbilen” hör vi att barnen bekräftar

och sätter ord på det som händer i filmen. Vi har tittat på filmen flera gånger och ser då att barnen upptäcker nya detaljer och lär sig nya ord. Vi har hittat en film

till om farbror Bengt och sopbilen som vi tittat på tillsammans med barnen.

Sopbilen är ett intressant fordon både på film och när den kommer hit till förskolan och hämtar våra sopor.

I år hade inte sopbilen möjlighet att komma på besök under skräpplockar

veckan. Vi hoppas på besök vid ett annat tillfälle.


Vi kommer fortsättningsvis titta på filmen om ”Farbror Bengt och sopbilen”. Vi ska tänka på att ta med plastpåsar när vi går på promenad så att vi har något att plocka skräp i.

Vi sak vara uppmärksamma med barnen och plocka skräp på vår gård under hela

året. Vi hoppas att sopbilen kan komma till oss nästa år!

21

Situationen för:

Barn med annat modersmål



situationer.

Vi kan genom att skriva ner vardagliga svenska ord och översätta till barnets

hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord som vi

inte förstår.





När barn behöver mer stöd och vägledning får vi stöd av specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnet vidare.

22

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan

ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att

varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med

barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med

och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till

inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt

barns lärande. Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut

enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid

utvecklingssamtalet.

23

Reflektion/Analys av föräldraenkäten samverkan förskola/hem Enkäten föräldrarna fyllde i hösten 2018 var en enkät från Trosa kommun. Våra

föräldrar är positiva och överlag nöjda med vår verksamhet.En punkt lyfte vi med

föräldrarna på utvecklingssamtalen. Svaren på de andra punkterna skickade vi ut

i ett brev till föräldrarna.


Vi följer upp enkätresultaten på våra utvecklingssamtal i Jan-Mars

Situationen för:

Barn med annat modersmål Vi har möjlighet att ta hjälp av en språkapp där vi kan välja språk och översätta

ord till svenska. Vi kan därigenom stötta förälder och barnet i sitt modersmål i

olika situationer.

Vi kan genom att skriva ner vardagliga svenska ord och översätta dem till barnets hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord

som vi inte förstår.Enkät finns översatt till några andra språk. Flickor och pojkar

Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När

vi planerar aktiviteter och projekt utgår vi från barnens intressen, ideer och tankar. Vid val av materiel och miljö tänker vi kring vad barnen gör och vad de

behöver för att utvecklas vidare. Barn i behov av särskilt stöd


observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och

arbetssätt för att hjälpa barnet vidare. Specialpedagogen träffar även föräldrarna i olika samtal.

24

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och

efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10


Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter

och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma

regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika

etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av

social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för

andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt

föräldrar och barns bedömningar -95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och

trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av

all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt 4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i

läroplanen

5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder

6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar

en årlig plan

25

Reflektion/Analys av Socialt samspel i sandlådan

Vi ser att de yngre barnen är i sandlådan oftare än de äldre som har kommit längre i leken tillsammans. Rolleken är en stor del av leken för 3- åringarna.

Vi pedagoger är viktiga för barnen och vi vägleder dem i det sociala samspelet.

När vi delar upp barnen i mindre grupper ser vi att konflikterna blir färre och

leken kan utvecklas.


Vi fortsätter att dela upp barnen i små grupper. Vi fortsätter att vara närvarande

i leken. Vi strävar efter att duka upp en tilltalande lekmiljö i sandlådan. Och att

erbjuda nytt material som tar leken vidare.

Reflektion/Analys av Inskolningen

Vi tycker att inskolningsformen är bra då föräldrarna får vara med i vår

verksamhet och se hur och barnens vardag ser ut. När förälder och barn är här kortare dagar i början på inskolningen, känner vi att vi får tid med de ”gamla” barnen på eftermiddagen.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer fortsättningsvis att ha föräldramöte i juni eller januari för nya familjer

som inte känner till vår förskola.

Reflektion/Analys av vårt arbete med normer och värden utifrån enkäten.

Föräldrarna verkar nöjda med vårt sätt att arbeta med värdegrundsfrågor.

Uppföljning/ökad måluppfyllelse

Vi följer upp föräldrarenkäten på våra utvecklingssamtal i jan-mars.

26

Situationen för:




situationer.


barnets hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord

som vi inte förstår.





När barn behöver mer stöd och vägledning får vi stöd av specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnet vidare.

27

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna

handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och

planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få

möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer

genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattandeKriterier

för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga

1) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i

förskolan

2) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna

blommor, plocka undan, träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter,

välja, rösta

3) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag

skall leka Personalen:

4) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra

väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

5) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka

6) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

7) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,

uppmärksamhet och påverkansmöjligheter. 8) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

9) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika

sorters lek, aktiviteter och skapande 12) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa

saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att de

inte kan bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar)

-att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-

åringar),se bilaga De flesta = lägst 80% av alla 5-åringar

Så här arbetar vi med Barns inflytande 2018-2019

28

Barnen kan delvis själva välja aktiviteter efter eget intresse, då mycket av förskolans lekmaterial finns i barnens nivå.

Vi tycker det är viktigt att lyssna och fånga upp barnens intressen och behov.

Reflektion/Analys av Barns inflytande

Vi strävar efter att förnya miljön och materialet och att ge barnen möjlighet att

själva välja. Vi ser också att när vi har färre barn kan vi ge fler valmöjligheter till

att styra aktiviteter. När barnen själva kommer med förslag på vad vi kan göra

försöker vi uppfylla dem. Vi tycker det är viktigt att lyssna till barnens

åsikter och tankar och vi uppmuntrar och respekterar dessa.


Genom ökat samarbete mellan avdelningarna kan barnen få fler kamrater, miljöer, och aktiviteter att välja på. Vi vill utforma miljön på ett sådant sätt så

att den lockar till olika sorters lek.

29

Reflektion/Analys av föräldrainformationnen kring Lpfö/16

Vi har skolat in flera barn efter utvecklingssamtalen som vi hade i våras. Dessa

föräldrar har inte fått information om läroplanens olika målområden.

På Höstens föräldramöte visade vi att i hallen finns beskrivit hur vi jobbar med

läroplanens olika målområden.

Uppföljning/ Ökad måluppfyllelse

Vi kommer att sätta in ett blad i Tomtahillhäftet med läroplanens olika områden

så föräldrarna kan läsa i lugn och ro hemma.

Ev. kommer vi att ta upp läroplanens målområde på nästa föräldramöte.

Den 1/7 2019 får vi en ny läroplan och den kommer vi att synliggöra med

dokumentation som tidigare.

Vår vision är att tydliggöra läroplansmålen i samband med dokumentationen på

instagram

Situationen för:



ord till svenska. Vi kan därigenom stötta barnet i sitt modersmål i olika situationer. Lpfö finns översatt till några andra språk.


barnets hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets

föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord som vi inte förstår. Vi kan hänga fram dem.

Flickor och pojkar




När barn behöver mer stöd och vägledning får vi stöd av specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och


30

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:


utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt

förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande


1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga 2. Barnen får daglig utevistelse

3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost

4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

31

Reflektion/Analys av Halloween

Tidigare år har vi på Regnbågen inte uppmärksammat Halloween. Eftersom våra äldsta barn gärna vill klä ut sig blev det ett tillfälle där vi gav möjlighet till detta.

Vi glömde fota barnen när de var utklädda. Solsidan fotade sina barn och satte

upp en gruppbild i hallen. Våra barn letade efter sig själva på Solsidans bild.

Vid samlingen skulle vi berätta en saga för 3 åringarna, då sa barnen –den ska

vara läskig. Det blev en ritsaga om en spökfamilj som tappade bort sin

spökbäbis. Sagan slutade lyckligt och de hittade sin bäbis. Barnen gillar spänningsmoment och när det känns lite läskigt.


Vi kommer fortsättningsvis fira Halloween tillsammans med barnen. En dag med maskerad, disco, frukstund med spöktema, filmvisning och spöksamling.

Tänka på att fota barnen så de kan titta på fotot efteråt.

Vi pedagoger på Regnbågen var inte utkädda. De äldre barnen skulle säkert uppskattat att vi också klädde ut oss.

Reflektion/Analys av våra besök på idrottsarenan Arenan är ett uppskattat mål i alla åldrar. Här visar också våra ettåringar glädje när de lätt kan ta sig runt. De äldre barnen uppskattar när vi använder

sorteringsövningar och rörelseuppdrag. På promenaden till och från arenan blir det mycket samtal med barnen kring det vi ser.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer fortsätta att gå till arenan. Material som utmanar barnen i rörelse

kommer vi använda oss av och förnya. Bollar är ett material vi skulle kunna använda oss mera av när vi är på arenan.

Reflektion/Analys av Bamsegympa

Barnen uppskattar musik och dans. Vi ser att de härmar och visar glädje när vi

använder oss av olika rörelseprogram. Tidigare har vi lyssnat på färdiga

musikprogram med rörelser. Det här var något nytt, att titta på en bild och se om man kan härma rörelsen. Det blir också ett spännings moment att vända på

kortet och se vad som finns bakom. Barnen visar oss vid andra tillfällen glädje i

rörelse. Det är härligt att se hur våra 3 åringar visar oss hur man ”flossar”, alla

på sitt eget sätt.

32


Vi kommer fortsätta använda våra ”gamla” rörelse och dans skivor. Samtidigt förnyar vi och inspirerar barnen till olika rörelse utmaningar.

Reflektion/Analys av födelsedagsfirande Barnen tycker mycket om böckerna som vi läser medan de äter sin frukt. De

tycker om sitt grattiskort med bilder på sig själva. Barnen väljer alltid boken Födelsedagstårtan först sedan vill de höra den andra boken ” Jamen Benny”. Vår

tanke var att barnen skulle få välja vilken bok de ville höra men de väljer alltid

båda böckerna.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer leta vidare efter böcker för barnen att välja.

Situationen för:

Barn med annat modersmål.



situationer.

Vi kan genom att skriva ner vardagliga svenska ord och översätta till barnets

hemspråk hjälpa barnet att göra sig förstådd. Vi tar hjälp av barnets föräldrar eller annan anhörig när vi behöver hjälp med uttal eller söker efter ord som vi

inte förstår.

33

Flickor och pojkar


tankar. Vid val av materiel och miljö tänker vi kring vad barnen gör och vad de

behöver för att utvecklas vidare.


När barn behöver mer stöd och vägledning får vi stöd av specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagog gör vi upp strategier och


34

Miljöplan för Tomtahills förskola

Mål

Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om

sin närmiljö.

Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter.

Metoder

Vi pratar med barnen om olika kretslopp Barnen får sopsortera, kompostera och odla

Barnen får följa en fjärils utveckling

Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder Varje vecka är barnen ute i skog och mark

Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt Maten lagas från grunden och vi köper närodlat och ekologiskt så mycket som

möjligt

Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola

Vi arbetar med Grön flagg Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så

som Blixtpatrullen.

35

Tomtahills Värdegrund

Vi på Tomtahills förskola vill:

Ge alla ett gott bemötande.

Möta varje barn utifrån den person barnet är.

Lyssna och ta barnets tankar och funderingar till oss. Hjälpa barnen i det sociala samspelet.

Arbeta med vår natur och miljö. Arbeta för att ge barnen en lärorik, utmanande och

spännande miljö både ute och inne. Reflektera och arbeta vidare.

Lust, glädje och

nyfikenhet i Eget

utforskande ger

Kompetenta barn.

36

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola.

Bakgrund

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.

Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Enligt lpfö-98/10 skall alla som arbetar i förskolan:

– Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och

ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

– Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

– Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla

demokratiska samhällsmedborgare. – Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande

behandling av individer eller grupper – Visa respekt för den enskilda individen. – I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

- Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. - Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

situationer samt vilja hjälpa andra.

- Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta ställning till olika

etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

- Förståelse för människors lika värde oberoende av kön, social eller

etnisk bakgrund. - respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Tomtahills förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön,

könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning

eller funktionshinder.

37

Begrepp

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra

om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskriminering

Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande

ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium

eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med

någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön.eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot

barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:

– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någon och/eller

förstöra någons ägodelar. – Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar,

rasistiska eller sexistiska kommentarer.

– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

38

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder

- vi respekterar varandra

- personalen är närvarande

- skapa bra självkänsla - skapa vikänsla i gruppen

- bekräfta och synliggöra alla barn

- de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra

- våga vara vuxna och stå för vad som är rätt och fel.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:

- Samtal med barnen.

- Samtal med kollegor - Samtal med föräldrar

- Samtal med rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen

är med, för upprättande av ev. åtgärdsprogram.

Tydlig ansvarsfördelning

- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Barnen förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

39

Tomtahills plan mot diskriminering och kränkande behandling År 2018-2019

Verksamhetsform: Förskola

Vår vision:

Vi vill att alla barn utvecklar trygghet, självkänsla och tilltro på sin egen kompetens som en unik individ.

Planen gäller; från 31/10 2018 till 1/11 2019

Ansvariga för planen:

Camilla Berlind och Sofia Hugert Lundberg är ansvariga för planen.

Barnens delaktighet:

Barnen deltar inte direkt i planens utformning men vi utgår ifrån barnens önskemål och behov. Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra.

Vårdnadshavarnas delaktighet:

Föräldrarna har möjlighet att ge synpunkter på planens innehåll då utskick av

enkät görs. De har också möjlighet att ge synpunkter på föräldramöten. Personalens delaktighet:

All personal görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen genom olika metoder och

material. Vi bekräftar och uppmuntrar barnens positiva beteende. Vi har

åldersanpassade metoder för att nå vår vision, t.ex. ”Solglimtar”, kompisboken ”Tilda med is och sol” på Solsidan. Vi har även läst kompisböckerna” Kanin och

Igelkott”, hur man är en bra kompis. Vi sjunger värdegrundssånger som handlar om hur vi är mot varandra. Vi har ett spel som heter Aja Baja som vi

spelar i perioder, det tar på ett enkelt sätt upp frågor som handlar om kränkande

behandling, mobbning och diskriminering. Vi pedagoger har fått utbildning och föreläsningar om jämställdhet i förskolan.

Vi samtalar med barnen om hur man bör vara mot varandra.

Vi strävar efter att alltid vara närvarande pedagoger och bra förebilder.

Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och önskningar genom att ställa

reflekterande frågor.

Vi bekräftar barnens alla känslor.

De ansvariga pedagogerna förankrar planen hos övrig personal på APT.

40

Planen finns uppsatt i hallen och på vår hemsida.

Värdegrundsarbetet lyfts vid föräldramöte och utvecklingssamtal.

Utvärdering

Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och

resultat:

Fjolårets arbete utvärderas av hela arbetslaget med enkätsvar från föräldrar och

5-åringar.

Årets plan ska utvärderas senast: Juni 2019

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:

Planen utvärderas i diskussion med samtliga pedagoger. En gemensam enkät kommer att gå ut till föräldrar i början av november år 2018

och resultatet kommer vi att gå igenom på avdelningarna och med föräldrarna på utvecklingssamtalen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är:

En personal från varje avdelning dvs. värdegrundsgruppen Sofia Hugert Lundberg och Camilla Berlind är ansvariga.

41

Främja

Främjande insats:

Vi lägger stor vikt vid arbetet med anknytning, trygghet och förtroende.

Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial som ”Kompisböckerna” med Kanin och Igelkott. Vi bekräftar positiva beteenden med ”solglimtar” och läser boken ”Tilda

med is och sol”. Vi arbetar också med att stärka identiteten hos barn med

flerspråkighet.

Solsidan kommer att arbeta med barnkonventionen med sin 5-årsgrupp. Vi pedagoger har även gått på en föreläsning om Jämställdhet.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till trygga, empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde.

Insats:

Vi lägger stor vikt vid arbetet med anknytning, trygghet och förtroende.

Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial. Vi använder oss av ”Solglimtar” då barnen gör positiva beteenden. Vi har flaggor på de olika länderna som barnen har anknytning till, barnen har möjlighet att lyssna på sagor som är inlagda i

våra lärplattor och är på barnets modersmål, vid maten räknar barnen på sitt

modersmål(solsidan) Det finns möjlighet för barnen att själva skriva av ord på

litauiska, finska och engelska i sina skrivböcker. Vi har också utlåning av böcker på barnets modersmål.

Vi uppmärksammar dagen ”Rocka sockorna”, som påvisar allas lika värde och

alla våra olikheter. Vi har även ett spel som heter Aja baja som på ett enkelt sätt tar upp frågor som

rör kränkande behandling, mobbning och diskriminering.

Vi pedagoger har gått på en föreläsning om Jämställdhet. Solsidan kommer i år att göra en adventskalender tillsammans med barnen där

de lyfter frågor om hur man är en bra kompis.

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Arbetet är ständigt pågående

42

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Personalen kartlägger genom observationer i barngrupperna.

Områden som berörs i kartläggningen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Hur har barnen involverats i kartläggningen:

Barnen involveras genom att personalen lyssnar på barnen och lyfter fram deras

frågor och åsikter.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

All personal involveras och görs delaktiga i arbetet på APT träffar.

Resultat och analys:

Vi ser att barnen behöver närvarande pedagoger. Det märks tydlig skillnad i

barnens beteende när vi inte finns närvarande eller vid förändringar som t.ex. när vi har vikarier Därför är det bra med s.k. fasta vikarier som barnen känner

igen. En viktig grund är att vi alla pedagoger är medvetna om att vår närvaro gör skillnad.

43

Förebyggande åtgärder:

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder

- personalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.

- skapa vi-känsla i gruppen

- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn

- skapa bra självkänsla och kamratskap - våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Områden som berörs av åtgärden:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, Könsidentitet, etnisk tillhörighet,

religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se ut och vara olika. Uppföljning sker vid behov.

Åtgärd:

Vi har närvarande pedagoger. Vi använder oss av empatimaterial och stöd material.

Motivera åtgärd:

Vi vill att barnen skall utveckla empati, förståelse och vänskap.

Ansvarig:

Alla pedagoger är involverade och ansvariga i arbetet.

Datum när arbetet ska vara klart:

Arbetet pågår hela tiden.

44

Rutiner för akuta situationer

Policy

På Tomtahills förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön,

könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Ständigt närvarande och lyhörd personal. Vi har på våra pinfo lappar en punkt

om kränkning. Där kan vi skriva vårt namn och lyfta situationen med vår

förskolechef vid behov.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

All personal och förskolechef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:

- Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn

- Samtal i arbetslaget

- Daglig kontakt med föräldrar - Kontakta förskolechef

- Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med.

- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.

- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa

- Kontakta förskolechef

- Förskolechef samtalar med berörd personal - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas

- Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid uppsägning

kontaktas personalteamet - Använda en samtalskod vid behov.

Rutiner för uppföljning

Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även

resurscentrum/personalteamet kan inkopplas

Rutiner för dokumentation:

45

All dokumentation ska vara inlåst.

Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om

likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att de efterlevs.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Documents

KVALITETSREDOVISNING PÅ AVDELNING REGNBÅGEN 2018-2019