KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVDELNING SOLSIDAN

2017-2018

Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Resultatsammanställning Område Utveckling och lärande – språk Område kunskap – matematik Område Miljö Område Förskola - hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden Område Barns inflytande Område Hälsa och Livsstil Bilagor Miljöplan, bilaga 1 Värdegrunden, bilaga 2 Likabehandlingsplan, bilaga 3 Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

Inledning

Tomtahills förskola består av två avdelningar: Solsidan 3-5år, består för närvarande av 22 barn. På avdelningen arbetar en förskollärare 100 % och två barnskötare 175 %. Vi har också haft en resurs på 100 % då barngruppen har fler barn med behov av särskilt stöd. Vår profilering är LEK – Lust och glädje i Eget utforskande ger Kompetenta barn. I vårt förhållningssätt försöker vi att minimera avbrotten i barnens lek och vi är närvarande som pedagoger. Vi arbetar ofta i mindre grupper som är åldersindelade. Vi har ett samarbete mellan avdelningarna, Vi har en gemensam entré och ett stort lekrum som vi delar, där många kan vistas samtidigt. Våra aktiviteter är bl.a. Just Dance Tillsammans med barnen använder vi oss av ett dans program på vår smartbord. Vi härmar rörelserna till musik. Detta är ett bra sätt att kunna tillgodose barnens rörelsebehov även då vi är inomhus, särskilt under vinterhalvåret. Skogen I skogen utmanas barnen t ex i bygg och konstruktionslek, matematiska övningar och kunskap om djur och natur. 5 års grupp 4ggr/vecka De blivande skolbarnen träffas tillsammans alla förmiddagar utom fredagar. Två dagar inomhus och två dagar ute. Då vi varit inne har vi arbetat tema inriktat, under hösten om känslor och kamratskap och under våren temat rymden. De lär sig att påbörja, genomföra och avsluta olika uppgifter. De får på ett lustfyllt sätt bekanta sig med vårt alfabet och siffror. 3-4 års grupp 3-4 åringarna träffas tillsammans alla förmiddagar utom fredagar. Två dagar inomhus och två dagar ute. Då vi varit inne har vi arbetat tema inriktat. Under hösten var temat om känslor och kamratskap och under våren tema rymden. Barnen lär sig att påbörja, genomföra och avsluta olika uppgifter. Skapande Vi har en fin ateljé som vi gärna använder. Barnen tycker om att måla både inne och ute på våra väggstafflier. Vi har mycket olika skapande material som barnen får skapa fritt med. Under höstens och vårens tema arbeten har vi skapat regelbundet både fritt och styrt.

FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Tomtahill avdelning Solsidan Barn/Personal Vår avdelning består av 22 st. barn i åldrarna 3-6år. 8 flickor och 14 pojkar. Det jobbar 1 förskollärare och 2 barnskötare (275 %) på avdelningen samt en resurs på 100 % då barngruppen består av fler barn med behov av extra stöd.

2017/2018

Fakta:

Förskolan Tomtahill

Avdelning Solsidan

Barn gruppens ålder: 3-6 år

Antal barn: 22 st. i oktober och 22 st. i april

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):

2 barnskötare 175 %, 1 förskollärare 100 % i oktober.

2 barnskötare 175 %, 1 förskollärare 100 % i april.

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET 2017/2018

Avdelning: Solsidan

Område Antal kriterier

Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 9 100 % Matematik 10 10 100 % NTA 4 4 100 % Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100 % Normer & värden 7 7 100 % Barns inflytande 12 6 50 % Hälsa och livsstil 4 4 100 %

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya

sätt att förstå sin omvärld • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar

och försöker förstå andras perspektiv • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

• att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål

Kriterier för måluppfyllelse Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande 4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga

och väl synliga 5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel

samt använder ett tydligt och nyanserat språk 6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen 7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl synliga

för barnen 8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att utveckla

sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama 9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga

Språk Reflektion/Analys av arbetet med Brumma 2017/2018 Under alla år som vi arbetat med Brumma har barnen visat ett stort intresse att få ta med henne hem. De flesta barn och föräldrar lägger ner tid och engagemang på att det ska bli en bra helg. Med stöd av föräldrarnas anteckningar, bilder och den lilla gruppen har alla barn uppmuntrats till att återberätta. Tidigare hade vi samling i helgrupp, nu är den delad och det blir en bättre stund för det barnet som återberättar om Brumma. Brumma har varit med på biobesök, skridskoskola, restaurangbesök, fjällen resa och mycket mer. Det känns bra att vi beslutat att hon inte följer med någon hem under magsjuke epidemier p.g.a. smittorisken. Det är positivt att vi återupptagit en givande och språkutvecklande aktivitet som denna. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Rutinerna kring Brumma fungerar bra och vi fortsätter som tidigare.

Reflektion/Analys av arbetet med modersmål 2017/2018 Vi har en hel del material som främjar modersmålet för våra barn. Lådorna med bilder och ord på olika språk lockar barnens intresse. Då vårt arabisktalande barn ville skriva av ord på arabiska ville några av de andra barnen också prova. Många av barnen visar stort intresse för främmande språk och de är gärna med och räknar på språken. Vi känner att vi har tappat lite av att använda oss av de uppsatta ordlistorna och hoppas att det ökar under våren. Vi har bara ett barn/modersmål, detta gör att barnen inte har möjlighet att prata sitt modersmål hos oss. Bilderna med barn från olika länder som ska paras ihop med rätt flagga har fångat många barns intresse. Barnen visar också stort intresse för alla olika flaggor. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill hinna med att göra bilder med ord även på polska. Vi ska bli bättre på att låna hem sagoskivor på arabiska och polska. Vi ska uppdatera alla ordlistorna på de olika språken och de vi inte använder för tillfället ska samlas på en gemensam plats så vi lätt kan byta ut dem efter behov.

Reflektion/Analys av Bibliotek och högläsning 2017/2018 I och med Läslyftet har vi köpt in en del nya böcker. Vi har blivit mer medvetna om hur och när vi läser för barnen för att lässtunden ska bli mer språkutvecklande. Vi spontanläser oftare i mindre grupp och samtalar mer med barnen kring bilder och texter. En ny lässoffa är inköpt så att vi har två olika platser för läsandet. Vi har påbörjat arbetet med boksamtal i liten grupp, något som är mycket intressant och givande. Detta vill vi gärna utveckla och lägga tid för. Utbildningen Läslyftet har gjort att vi fått nya tankar kring läsningen och förändringar är på gång. Vi har märkt att många av barnen har visat nytt intresse kring skriftspråket då de har börjat skriva ord i sina egna skrivböcker. Tidigare ritade de bara i dem men nu är intresset stort att skriva av ord från våra ordkort som vi tillverkat utifrån barnens intresse. Just nu är det tema spöken, superhjältar och djur som gäller. Extra kul är det att se fler av våra pojkar som annars kan ha svårt med koncentrationen. De kan sitta länge och skriva. Det här året firar vi barnens födelsedagar med att de får en egen Pixi bok i present. Vi läser boken högt på kalaset och sen får barnet ta med boken hem. Vi har märkt att många av barnen har svårt att lyssna på boken då vi läser i helgrupp. 22 barn är för många att läsa för, där måste vi hitta en annan lösning. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi fortsätter med de uppskattade besöken till biblioteket som tidigare. Vi kommer också att fortsätta med högläsningen som barnen uppskattar. Vi tar till oss det vi lärt oss i Läslyftet och använder oss av detta. Barnens födelsedagsböcker kan vi läsa för det barnet som fyller och tillsammans med ett par barn till. Då ges möjlighet för reflektion kring boken. Boksamtalen i mindre grupp vill vi hitta tid för så de återkommer regelbundet.

Situationer för: Barn med annat modersmål Vi har en app på vår Lärplatta som heter ”Språkkistan”. Det är en andra språks app för förskolan, där kan barn med annat modersmål öva/träna på sitt hemspråk. Där finns 10 olika ämneskategorier med 300 vardagliga ord på 27 olika språk. Barnet kan lätt växla mellan sitt modersmål och svenskan i appen samt använda de tydliga bilderna till hjälp att byta kategori. Vi har ett bildmaterial med ord till på olika språk som barnen gärna skriver av i sina egna skrivböcker. Vi räknar med barnen på de olika språk som för närvarande finns på förskolan. Vi har lånat böcker från biblioteket på barnens modersmål. Dessa har barnen fått låna med sig i hem i en bokpåse under två veckors tid. Flickor och pojkar Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När vi planerar aktiviteter utgår vi från barnens intressen, idéer och tankar. Vid val av material och miljö utgår vi från vad barnen gör och vad de behöver för att utvecklas vidare. Många av våra pojkar har visat stort intresse för skriftspråket, vi har därför utökat detta material. Barnen har egna skrivböcker att skriva i med hjälp av textkort kring olika teman. I början var det teman som superhjältar, pirater och spöken. Vi kom på att vi ville utöka textkorten och nu finns även kort till filmen Frost. Detta uppskattades och många av flickorna blev då intresserade. Barn i behov av särskilt stöd För barn som behöver mer stöd och vägledning får vi hjälp av vår specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagogen gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnen vidare. Då vi för närvarnade har fler barn med detta behov så träffar vi specialpedagogen med täta mellanrum för att diskutera hur vi på bästa sätt arbetar vidare. Vi delar barnen i mindre grupper större delen av dagen. Vi ser att barnen med behov av särskilt stöd har lätt att koncentrera sig vid Lärplattan. Där finns bra, pedagogiska appar med inriktning matematik som de gärna använder. Vi tycker dock att en kvart om dagen är en lagom stund vid Lärplattan.

OMRÅDE – Matematik, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse Personalen: 1. räknar och ”ramsar” dagligen 2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter

och olikheter 3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser 4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster 5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym 6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt 7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i

rummet, hur saker förhåller sig till varandra 8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler 9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning 10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

Matematik Reflektion/Analys av Matematik i skogen 2017/2018 Vi upplever det enbart positivt att gå med halvgrupp då konflikterna minskat stort. Vi pedagoger blir också mer närvarande då vi inte är för många vuxna. Barnen har visat stort intresse och delaktighet i de olika uppdragen som de fått i skogen. De har utvecklat sin förmåga att ta instruktioner i grupp och följa dessa. Extra bra har det varit med de olika samarbetsövningarna, där de skapat nya lekrelationer med varandra. Det känns bra att vi har förberett olika uppdragspåsar som lätt plockas med till skogen. När barnen har den fria leken utvecklar de många av sina förmågor som problemlösningar, samarbete och konflikthantering. Vi ser att den fria leken är lika viktig som den planerade verksamheten. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta med våra skogspromenader i delad grupp. Vi kommer också att utöka material och uppdragspåsar.

Reflektion/Analys av arbetet med samling innan lunch 2017/2018 Vi har valt att ha våra samlingar innan lunchen. Vi har två olika samlingar och barnen väljer varje dag vilken samling de vill vara med i. Den ena samlingen lägger fokus på veckodagar och månader. Det gör vi med att sjunga sången om veckans dagar och använda våra månadskulor och ”års burken”. På den andra samlingen har vi mer sagor, rim och ramsor och sånger. Där får vi också in matematiken på olika sätt. Att låta barnen själva välja samling kändes lite jobbigt i början, hur skulle det fungera? Tänk om alla valde samma samling? Men det har gått väldigt bra, en del barn väljer samma samling varje dag och en del skiftar. Det blir oftast en bra fördelning på barnen. Vi känner att det finns en passande samling för alla barn, oavsett mognad. Vi ser också att barnen har förmågan att välja den samlingen som passar dem. Vi har med hjälp av materialet sett hur barnen efter en tid förstått sambandet mellan dag, månad och år. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta med detta upplägg av samlingarna även under våren då vi också ska införskaffa en almanacka.

Situationer för: Barn med annat modersmål Vi har en app på vår Lärplatta som heter ”Språkkistan”. Det är en andraspråks app för förskolan, där kan barn med annat modersmål öva/träna på sitt hemspråk. Där finns 10 olika ämneskategorier med 300 vardagliga ord på 27 olika språk. Barnet kan lätt växla mellan sitt modersmål och svenskan i appen och använda de tydliga bilderna till hjälp att byta kategori. Vi har ett bildmaterial med ord till på olika språk som barnen gärna skriver av i sina egna skrivböcker. Vi räknar med barnen på de olika språk som för närvarande finns på förskolan. Vi har lånat böcker från biblioteket på barnens modersmål. Dessa har barnen fått låna med sig i hem i en bokpåse under två veckors tid. Flickor och pojkar Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När vi planerar aktiviteter utgår vi från barnens intressen, idéer och tankar. Vid val av material och miljö utgår vi från vad barnen gör och vad de behöver för att utvecklas vidare. Just nu har barnen visat stort intresse för Pokemon, både pojkarna och flickorna. Vi har därför skapat ett material där barnen får leta och räkna Pokemon på vår gård. Barn i behov av särskilt stöd För barn som behöver mer stöd och vägledning får vi hjälp av vår specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagogen gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnen vidare. Då vi för närvarnade har fler barn med detta behov så träffar vi specialpedagogen med täta mellanrum för att diskutera hur vi på bästa sätt arbetar vidare. Vi delar barnen i mindre grupper större delen av dagen. Vi ser att barnen med behov av särskilt stöd har lätt att koncentrera sig vid Lärplattan. Där finns bra, pedagogiska appar med inriktning matematik som de gärna använder. Vi tycker dock att en kvart om dagen är en lagom stund vid Lärplattan.

OMRÅDE - Natur. och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion 2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt

för allt levande och omsorg om sin närmiljö 3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering 4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska,

dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Natur, Teknik samt Miljö Reflektion och analys av arbetet kring odling och kompostering Vi märkte att barnen av någon anledning inte var lika engagerade och delaktiga som tidigare år i våra odlingar, varför vet vi inte. Vi tror att det kan bero på att vi valde bort arbetet med ”Blixtpatrullen” och deras brev med olika uppdrag. Vi satte igång lite för sent och hoppas att det blir en god skörd i alla fall. Vi fokuserade på vårt tema arbete ”Rymden” och därför var vi pedagoger inte lika engagerade som tidigare år. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Då vi inte kommer att arbeta tema inriktat på samma sätt nästa läsår kommer vi att återuppta arbetet med ”Blixtpatrullen”.

Reflektion och analys av arbetet kring skräpplockarveckan Vi går iväg i mindre grupper för att plocka skräp och göra fint i vår närmiljö. Vi sorterar direkt i olika påsar. Det är enbart positivt att gå i små grupper. Då vi den här våren arbetar med temat Rymden har vi valt att inte lägga ner så stort fokus på skräpsamlarveckan som tidigare år. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att se till att alltid ha en soppåse med på alla våra promenader. När barnen hittar skräp kan de då alltid få plocka upp det. Vi vill bli bättre på att tömma sopkärlen tillsammans med barnen.

Reflektion och analys av arbetet kring tema Rymden 2017/2018 Första reflektionen kom direkt, innan vi ens startat med temat. Vi gjorde en grovplanering om hur vi skulle arbetar under veckorna fram till v.17. Därefter kommer skräpplockarveckan och så tänkte vi fortsätta med Blixtpatrullen. Vi insåg snabbt att vi kommer att stressa igenom hela rymd temat. Vi arbetade istället i lugn och ro med temat så länge barnen visade intresse. Konstigt att vi arbetat här i så många år och aldrig arbetat med Rymden som tema. Så spännande och lärorikt. Vi är alla mycket intresserade och delaktiga. Vi har fått till en bra blandning av teori, filmvisning, faktaböcker och skapande. Bra att vi arbetar i åldersblandade grupper, det gör att vi lättare kan följa barnens intresse och mognad. Det är kul att vi hinner dokumentera och få upp vårt arbete synligt på väggarna. Vi började varje träff med att repetera och titta på vad vi gjort gången innan, det känns bra både för oss pedagoger och barnen. Alla barn visade stolthet över vad de gjort. Då vi nu arbetat med planeterna i flera veckor märkte vi att barnen började tappa intresset för dessa. Vi snabbade på och kortade ner detta arbete för att i stället påbörja projektet med rymdraketer. Allt skapande som vi gjort under tema arbetet har barnen visat stort intresse för. Kul med mycket material som de själva kan välja av. Även filmsnuttar som vi visat har varit mycket uppskattat. Det vi skulle kunnat göra mer av är olika typer av experiment. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Nu har vi prövat på ett långt tema arbete och beslutat att nästa läsår vill vi arbeta på ett annorlunda sätt. Vi har alla varit på studiebesök på Hasselbackens förskola och har blivit inspirerade av deras arbetssätt. Till hösten kommer vi att försöka få in barns inflytande mer i vårt arbetssätt.

Situationer för: Barn med annat modersmål Vi har en app på vår Lärplattan som heter ”Språkkistan”. Det är en andraspråks app för förskolan, där kan barn med annat modersmål öva/träna på sitt hemspråk. Där finns 10 olika ämneskategorier med 300 vardagliga ord på 27 olika språk. Barnet kan lätt växla mellan sitt modersmål och svenskan i appen och använda de tydliga bilderna till hjälp att byta kategori. Vi har ett bildmaterial med ord till på olika språk som barnen gärna skriver av i sina egna skrivböcker. Vi har lånat böcker från biblioteket på barnens modersmål. Dessa har barnen fått låna med sig i hem i en bokpåse under två veckors tid. Flickor och pojkar Vår vision är att ge alla barn oavsett kön samma utmaningar och stimulans. När vi planerar aktiviteter utgår vi från barnens intressen, idéer och tankar. Vid val av material och miljö tänker vi kring vad barnen får och vad de behöver för att utvecklas vidare. Både pojkar och flickor har visat intresse och engagemang kring vårt tema rymden. Barn i behov av särskilt stöd För barn som behöver mer stöd och vägledning får vi hjälp av vår specialpedagog. Utifrån observationer tillsammans med specialpedagogen gör vi upp strategier och arbetssätt för att hjälpa barnen vidare. Då vi för närvarnade har fler barn med detta behov så träffar vi specialpedagog och chef med täta mellanrum för att diskutera hur vi på bästa sätt arbetar vidare. Vi delar barnen i mindre grupper större delen av dagen.

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL ”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10 Mål

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

• Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

• Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

• Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande. Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

Reflektion och analys av Föräldraenkät Samverkan förskola-hem 2017/2018 Samverkan med föräldrar gör vi på följande sätt: Hösten:

• Inskolning • Gårdsfest • Föräldramöte • Föräldraenkät • Lucia

Våren: • Utvecklingssamtal • Inskolning • Vernissage/utställning

Enkäten föräldrarna fyllde i hösten 2017 var en enkät från Trosa kommun. Våra föräldrar är positiva och överlag nöjda med vår verksamhet. Tre av punkterna lyfte vi med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Reflektion och analys av Föräldraenkäten Utvecklingssamtal 2017/2018 En gång per år erbjuds alla föräldrar i ett utvecklingssamtal för sitt barn. Utvecklingssamtalet ska vara ett samtal kring hur vi på förskolan arbetar för att utmana barnet till fortsatt utveckling och lärande. Även föräldrarna ges utrymme till delaktighet genom att själva komma med synpunkter på hur vi kan stödja och hjälpa barnet till fortsatt utveckling. Enligt 2017 års föräldraenkät från Trosa Kommun så är våra föräldrar nöjda med samtalen och tycker att det ger dem insyn i deras barns utveckling och lärande. Uppföljning/ ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta följa upp enkätfrågorna med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Reflektion och analys av arbetet kring inskolning/överinskolning 2017/2018 Vi har tyckt att det varit bra med ett överinskolningssamtal tillsammans med Regnbågen. Både föräldrar och pedagoger tycker att det är smidigt och bra med överinskolning innan sommaren. De föräldrar som önskar får självklart vara delaktiga i den. Vi tycker att det är bra med en kortare men intensivare inskolningsperiod för de som kommer utifrån. Tidigare år har nästan hela hösten gått åt innan hela gruppen är färdiginskolad. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill pröva på en annan metod för överinskolning. Detta gör vi för att vi kommer att få så många nya barn och det skulle bli så många enskilda samtal. Vi kommer att ha ett informationsmöte för alla nya föräldrar innan sommaren. Regnbågens pedagoger informerar oss om de barnen som börjar hos oss. I samband med inskolningen av barnen utifrån har vi dialog med föräldrarna kring deras barn. Vi kommer att under hösten erbjuda ett uppföljningssamtal för våra nya barn.

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan ”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

• utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

• utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

• utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

• utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar -95 % av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten -95 % av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga)

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt 4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som

uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder 6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter 7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och

upprättar en årlig plan

Reflektion och analys av föräldraenkät Normer och värden 2017/2018 Föräldrarna får en gång per år fylla i en enkät med frågor som rör verksamhet, föräldrarnas delaktighet, personalens bemötande, kränkningar och diskriminering osv. Föräldrarna verkar nöjda med vårt sätt att arbeta med värdegrundsfrågor.

Uppföljning/ökad måluppfyllelse Vi följer upp enkätresultaten på våra utvecklingssamtal i Jan-Mars. Reflektion och analys av arbetet med självporträtt 2017/2018 Alla barnen har varit delaktiga och positiva. Det har varit positivt att arbeta tillsammans med ett eller två barn i taget. Då barnet har getts möjlighet att i lugn och ro samtala och reflektera kring självporträttet. Tack vare modellmålning som metod har vi gett barnen möjlighet att se en process i skapandet. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi känner oss helt nöjda med årets målning och kommer att fortsätta på samma vis framöver.

Reflektion och analys av arbetet med Kamratskap och känslor 2017/2018 När vi t.ex. pratade om känslan rädd spelade vi Bergakungens sal, den musiken uppskattades mycket. Barnen har redan från start visat stort intresse och engagemang kring arbetet och vi ser tydliga tecken på positiva effekter. T.ex. så visar fler av dem empati och omsorg om varandra vid olika olyckstillbud. Detta genom klappar, kramar och ” hur gick det?” Vi har barnen indelade i mindre grupper, ibland i två grupper och ibland i fyra grupper. Detta har gjort att barnen fått större utrymme och konflikterna minskat. Det har också blivit ett lugnare tempo och lägre ljudnivå. Vi lyfter positiva handlingar mot varandra och benämner dem som solglimtar. På samlingen får barnen återberätta om de solglimtar som de gjort under dagen. Vi upplever att barnen tycker det är roligt att få berätta om detta på samlingen och de visar stolthet över sina handlingar. De yngre barnen har ännu inte helt förstått innebörden av solglimtarna men de lyssnar på de äldre barnen och tar till sig detta. Vi har skrivit en saga om Myran Maja, denna har vi läst vi flera tillfällen. Barnen känner igen sig i berättelsen och vi tror att den på sikt kan ge en positiv effekt. Barnen visar stort engagemang kring teaterstyckena. De tycker att det är roligt och kommer med många bra förslag hur man kan göra på ett bättre sätt i konflikterna. Vi tror att barnen kan få stor användning av detta i sina egna konflikthanteringar.

Vi upplever att ibland är barngruppen för stor för högläsningen och det blir lätt rörigt och okoncentrerat. Vi har därför ändrat lite på upplägget på vilan. De flesta av barnen ligger nu på egen madrass och det blir mycket lugnare. Då målet är att komma ner i varv och att få tid för återhämtning har vi valt att inte alltid visa bilderna. Detta har också gett en positiv effekt. En del av barnen har fått en egen Må bra bok. Barnen är redan från start mycket entusiastiska kring sina böcker och känner sig laddade att få fylla dem med Solglimtar och annat. Alla barn har sin egen känslo-tavla. Där finns de fyra känslor som vi arbetat mest med, glad, ledsen, arg och rädd. Deras målningar, ritade bilder av Liten och barens fotade känslor finns med på tavlorna. Från början var tanken att vi skulle arbeta med många olika känslor under hela hösten men vi kände att det räckte med fyra då barnen började tappa intresset. Vi avslutade därför arbetet med Liten och fortsätter i stället med att jobba med Kompisböckerna om Kanin och Igelkott. Barnen visade nytt intresse. Första boken blev ”Förlåt”. Tillsammans med barnen reflekterar vi kring boken. Vi pedagoger har dramatiserat för barnen och barnen har gjort sina egna Förlåt-båtar. Barnen tyckte det var roligt att göra båtarna men det är bara ett fåtal av barnen som använt båtarna. De flesta av barnen väljer att säga förlåt i stället. Vi har märkt att tillfällen när ett förlåt behövs har minskat vilket känns mycket positiv. Vi känner att vi gjort ett fantastiskt arbete tillsammans med barnen och vi har haft jätte kul. Det är härligt att se resultatet. Vissa dagar kan kännas tunga, då tänker vi tillbaka hur vi hade de för ett ½ år sedan och känner genast vilka framsteg vi och barnen gjort. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Detta kommer säkert att bli ett återkommande tema arbete, då det alltid kommer att kännas aktuellt. Vi behöver påminna varandra om Må Bra böckerna då det är lätt att glömma bort dem. Vi ska sammanställa allt material som vi använt och spara detta. Detta kommer att spara tid och arbete inför kommande läsår.

Vi leker många olika typer av samarbetes lekar.

Vi samtalar kring arbetsmaterialet om Liten från Brottsoffermyndigheten.

Vi pedagoger spelar teater kring temat kamratskap och konflikthantering.

När vi arbetade med boken Stopp fick barnen göra egna STOP-skyltar.

Barnen gjorde egna Förlåt-båtar, bra att ta till om det ibland kan kännas svårt att säga förlåt.

En av kompis böckerna, ”Samarbeta”. Olika parövningar som är lätta för barnen att göra tillsammans.

Reflektion och analys av arbetet med julaktiviteter 2017/2018 I år började vi med julpyssel i slutet av november. Vilket vi tycke var väldigt bra då vi inte kände någon stress. Pysselvagnen som vi startade upp blev mycket uppskattad och den kommer vi fortsätta med nästa år. Vi förberedde vagnen i god tid med förslag på julpyssel och allt material fanns tillgängligt på vagnen. Vi kände att vår ”snäll kalender” var för svår för våra barn. Många saker kommer vi ta till oss och använda i vår dagliga verksamhet istället, såsom att prata med barnen om hur andra kulturer firar jul. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Nästa år kommer vi be föräldrarna till barn med annat modersmål, att kort skriva ner om och hur de firar jul. Vi kommer fortsätta ha Luciafirande tillsammans med barn och föräldrar. Sagan om Josef och Maria kommer vi starta upp med tidigare nästa år så att fler barn får höra den. Julken sagan har varit mycket uppskattad så den kommer vi också fortsätta ha nästa år. Reflektion/Analys av Intervjufrågor för 5-åringarna – Normer och värden Många barn tyckte att det var roligt att svara på frågorna men en del tyckte att det var svårt. De orkade med att svara på båda enkäterna samtidigt. Alla barnen svarade positiva svar till att vara här på förskolan. Vi har lagt mycket tid på vårt tema arbete under våren. Vi har förstått vikten av att intervjua barnen en i taget. Detta måste göras inomhus i separat rum för bästa resultat. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Nästa år kommer vi att intervjua barnen tidigare och enskilt.

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Kriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga 1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall

gälla i förskolan 2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan, träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta

3.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen: 4.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 5.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 6.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan 7.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och påverkansmöjligheter 8.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen 9.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande 12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar)

– att de får bestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar), se bilaga. De flesta = lägst 80 % av alla 5-åringar

Reflektion och analys av Föräldraenkäten Barns inflytande Barnen får efter egen förmåga:

• Välja aktiviteter efter eget intresse t.ex. röris, skapande, måla, läsa böcker, klippa, limma, rita etc.

• Ta mat själv, dukar av sin egen tallrik, glas och bestick. • Lära sig att ta ansvar för olika delar i förskolans miljö tex. Duka,

plocka undan. • Träning i demokratiska arbetsformer t.ex. Få utrycka sina åsikter,

lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter. • Möjlighet att välja/bestämma över t.ex. Vem ska jag ha till

bordsgranne, välja kläder, välja vad jag ska leka och med vem.

Personalen: Skall välja aktiviteter efter barnens intressen och behov. skall vara tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka. Vi tycker det är viktigt att lyssna till barnens åsikter och tankar, vi uppmuntrar och respekterar dessa Uppföljning/ ökad måluppfyllelse Vi vill utforma miljön på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek. Till hösten kommer vi att arbeta mer med barns inflytande och ändra en del på vår förhållningsätt. Reflektion/Analys av barnintervju för 5-åringarna – barns inflytande När vi intervjuade barnen upptäckte vi att de hade svårt att förstå innebörden av frågan: när de fick vara med och bestämma. När vi hjälpte dem att sätta ord på vad de faktiskt fick vara med att bestämma om förstod de sin delaktighet. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi pedagoger behöver diskutera hur vi i den dagliga verksamheten kan låta barnen göra fler egna val. Vi vill få till ett system där vi skriver ner varje tillfälle som barnen är med och bestämmer. I slutet av månaden gör vi en återblick tillsammans med barnen på vad de fått vara med och bestämma. Detta för att få barnen mer medvetna om hur ofta de är med och påverkar sin situation. Reflektion och analys av arbetet kring röstningssystemet 2017/2018 Vi har provat på röstning med handuppräckning vid t.ex. bokval inför högläsning. Det märks att det är ett svårare sätt för barnen. Dels påverkas de av varandra och dels är det svårt att bara rösta på ett alternativ.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi tycker att röstningssystemet är ett bra sätt för barnen att vara med och påverka sin situation på och vi kommer att fortsätta med det som tidigare. Som mål vill vi öka tillfällena för röstning och öva mer på handuppräckning.

Här visar vi alternativen pyjamasparty och bioföreställning.

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Kriterier för måluppfyllelse 1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga 2. Barnen får daglig utevistelse 3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost 4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och

utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

Reflektion och analys av arbetet kring Just Dance 2017/2018 Barnen har visat stort intresse för detta och uppskattar att även en pedagog är med och dansar. Många barn vill vara med och det kan ibland upplevas som lite trångt. Barnen har också tendenser till att gå för nära skärmen, detta har vi löst genom att det nu står ett matbord framför skärmen så barnen inte kommer för nära. Vi ser fördelar med att spela samma musik flera gånger, då barnen får möjlighet att lära sig rörelserna och uppleva känslan av att de kan och hänger med. Vi har också hört att barnen som börjat skolan använder Just Dance där och att de känner sig trygga i att redan kunna följa rörelserna. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Både barn och vuxna tycker att Just Dance är kul och vi kommer att fortsätta erbjuda denna aktivitet framöver.

Reflektion och analys av arbetet kring Tystare miljö 2017/2018 Ett av våra mål inom Grön Flagg är att få: En tystare inomhusmiljö för barn och vuxna. Vår ljudstapel som vi tillsammans med barnen satt upp i ett av våra rum, visar att röd är hög samtalsnivå och grön är lagom ljudnivå. Många av barnen visar att ljudstapeln hjälper dem att komma ihåg, de pratar om den och kommenterar varandras ljudnivå när den når orange-röd stapel. Vi påminner också varandra som pedagoger då vi pratar för högt. Vid lunchen har vi också märkt skillnad då vi nu har 4 bord i olika rum som vi äter vid. Barnen visar att de uppskattar den lugnare matsituationen, de reagerar starkare nu om ljudnivån ökar, tidigare märkte de inte detta. Barnen har lättare att välja en lugn aktivitet när de vet var de ska vara någonstans. Det minskar också stressen. För att göra barnen medvetna om ljuden omkring oss har vi tillsammans gjort lite olika ljud experiment. Vi har också en del material om ljud lätt tillgängligt för barnen, barnen är intresserade och delaktiga kring detta. Ett konkret sätt att se resultat på vårt arbete är att nu kan hela barngruppen vara inne tillsammans under eftermiddagen. Tidigare har detta varit omöjligt att genomföra, då ljudnivå och tempot blivit extremt högt.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi fortsätter att arbeta med vår ljudnivå. Vi påminner varandra när vi pratar för högt. Vi kommer också att fortsätta ha ett matbord i varje rum. Så ofta vi kan bi behåller vi uppdelningen av de små grupperna. Vi har som mål att sätta upp ljuddämpande gardiner ut mot hallen för att ge ytterligare lugn vid påklädningen. Vi vill gå igenom experimentlådan om Ljud och hitta fler olika experiment.

Miljöplan för Tomtahills förskola Mål Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter Metoder Vi pratar med barnen om olika kretslopp Barnen får sopsortera, kompostera och odla Barnen får följa en fjärils utveckling Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder Varje vecka är barnen ute i skog och mark Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt Maten lagas från grunden och vi köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligt Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi. Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola Vi arbetar med Grön flagg Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola.

Bakgrund Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart. Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt lpfö-98/10 skall alla som arbetar i förskolan:

– Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

– Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

– Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

– Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individer eller grupper

– Visa respekt för den enskilda individen. – I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

- Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. - Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

människors situationer samt vilja hjälpa andra. - Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta ställning till

olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. - Förståelse för människors lika värde oberoende av kön, social

eller etnisk bakgrund. - Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Tomtahills förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Begrepp

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön.eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Exempel på kränkande behandlingar:

– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någon och/eller förstöra någons ägodelar.

– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.

– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

Kränkande behandling förebygger vi genom att: - de vuxna är bra förebilder - vi respekterar varandra - personalen är närvarande - skapa bra självkänsla - skapa vikänsla i gruppen - bekräfta och synliggöra alla barn - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra - våga vara vuxna och stå för vad som är rätt och fel.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:

- Samtal med barnen. - Samtal med kollegor - Samtal med föräldrar - Samtal med rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även

personalen är med, för upprättande av ev. åtgärdsprogram.

Tydlig ansvarsfördelning

- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Barnen förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Tomtahills plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018

Verksamhetsform: Förskola Vår vision: Vi vill att alla barn utvecklar trygghet, självkänsla och tilltro på sin egen kompetens som en unik individ. Planen gäller; från 31/10 2017 till 1/11 2018 Ansvariga för planen: Camilla Berlind och Sofia Hugert Lundberg är ansvariga för planen. Barnens delaktighet: Barnen deltar inte direkt i planens utformning men vi utgår ifrån barnens önskemål och behov. Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet: Föräldrarna har möjlighet att ge synpunkter på planens innehåll då utskick görs. De har också möjlighet att ge synpunkter på föräldramöten. Personalens delaktighet:

All personal görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen genom olika metoder och material. Vi bekräftar och uppmuntrar barnens positiva beteende. Vi har åldersanpassade metoder för att nå vår vision, t.ex. ”Solglimtar” på Solsidan. På Solsidan har vi arbetat med tema känslor och med arbetsmaterialet Liten från brottsoffermyndigheten. Vi har även arbetat med kompisböckerna kanin och igelkott, hur man är en bra kompis. Vi sjunger många värdegrundssånger och leker samarbetslekar. Vi har ett spel som heter Aja Baja som vi spelar i perioder, det tar på ett enkelt sätt upp frågor som handlar om kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Vi samtalar med barnen om hur man bör vara mot varandra och benämner ordet kränkning och vad det står för. Vi strävar efter att alltid vara närvarande pedagoger och bra förebilder. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och önskningar genom att ställa reflekterande frågor. Vi bekräftar barnens alla känslor.

De ansvariga pedagogerna förankrar planen hos övrig personal på ett APT.

Planen finns uppsatt i hallen.

Värdegrundsarbetet lyfts vid föräldramöte och utvecklingssamtal. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat: Fjolårets arbete utvärderas av hela arbetslaget med enkätsvar från föräldrar och 5-åringar. Årets plan ska utvärderas senast: 31 oktober 2018 Beskriv hur årets plan skall utvärderas Planen utvärderas i diskussion med samtliga pedagoger. En gemensam enkät kommer att gå ut till föräldrar i början av november 2017 och resultatet kommer vi att gå igenom på avdelningarna och med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal från varje avdelning dvs. värdegrundsgruppen Sofia Hugert Lundberg och Camilla Berlind är ansvariga.

Främja Främjande insats: Vi lägger stor vikt vid arbetet med anknytning, trygghet och förtroende. Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial. Såsom material från brottsoffermyndigheten om” Liten”. Vi har även arbetat med kompisböckerna Kanin och Igelkott . Vi bekräftar positiva beteenden med ”solglimtar” . Vi har ett spel som heter Aja Baja det spelar vi i perioder, som på ett enkelt sätt tar upp frågor som handlar om Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Vi arbetar också med att stärka identiteten hos barn med flerspråkighet. Områden som berörs av insatsen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Målet är att barnen skall utvecklas till trygga, empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde. Insats: Vi lägger stor vikt vid arbetet med anknytning, trygghet och förtroende. Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial. Vi använder oss av ”Solglimtar” då barnen gör positiva beteenden. Vi har flaggor på de olika länderna som barnen har anknytning till. Barnen har möjlighet att lyssna på sagor som är inlagda i våra lärplattor och är på barnets modersmål, vid maten räknar vi på deras språk. Det finns möjlighet för barnen att själva skriva av ord på polska, engelska och arabiska i sina skrivböcker. Vi har även ett spel som heter Aja baja som på ett enkelt sätt tar upp frågor som rör kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Ansvarig: Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet. Datum när det skall vara klart: Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning Kartläggningsmetoder: Personalen kartlägger genom observationer i barngrupperna. Områden som berörs i kartläggningen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur har barnen involverats i kartläggningen: Barnen involveras genom att personalen lyssnar på barnen och lyfter fram deras frågor och åsikter. Hur har personalen involverats i kartläggningen: All personal involveras och görs delaktiga i arbetet på APT träffar. Resultat och analys: Vi ser att barnen behöver närvarande pedagoger. Det märks tydlig skillnad i barnens beteende när vi inte finns närvarande eller vid förändringar som t.ex. när vi har vikarier. Därför är det bra med sk. fasta vikarier som barnen känner igen. En viktig grund är att vi alla pedagoger är medvetna om att vår närvaro gör skillnad. Förebyggande åtgärder:

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder - personalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra. - skapa vi-känsla i gruppen - allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och

hänsyn - skapa bra självkänsla och kamratskap - våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Områden som berörs av åtgärden: Det handlar om alla områden, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se ut och vara olika. Uppföljning sker vid behov. Åtgärd: Vi har närvarande pedagoger. Vi använder oss av empatimaterial och stöd material. Motivera åtgärd: Vi vill att barnen skall utveckla empati, förståelse och vänskap. Ansvarig: Alla pedagoger är involverade och ansvariga i arbetet. Datum när arbetet ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden.

Rutiner för akuta situationer

Policy På Tomtahills förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett;

kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Ständigt närvarande och lyhörd personal. Vi har på våra P-info lappar en punkt om kränkning. Där kan vi skriva vårt namn och lyfta situationen med vår förskolechef vid behov. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal och förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:

- Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn - Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar - Kontakta förskolechef - Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där

även personalen är med. - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas. - All dokumentation skall förvaras inlåst.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa - Kontakta förskolechef - Förskolechef samtalar med berörd personal - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas - Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid

uppsägning kontaktas personalteamet - Använda en samtalskod vid behov.

Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteamet kan inkopplas Rutiner för dokumentation: All dokumentation ska vara inlåst. Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att de efterlevs.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.