Kvalitetsredovisning läsår Ht17-Vt18 avdelning …...Genom att Trosa kommun deltagit i Läslyftet via Skolverket har vi fokuserat mycket på sagor och berättelser i olika former

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected]

www.trosa.se

Kvalitetsredovisning

läsår Ht17-Vt18

avdelning Piraten

Skärgårdens förskola

TROSA KOMMUN Sida 2(42)

Innehållsförteckning

Inledning ......................................................................................................

Område Utveckling och lärande - språk ........................................................

Område Matematik .......................................................................................

Område Natur och Teknik-Miljö-Kretsloppstänkande ...................................

Område Förskola-hem-utvecklingssamtal ....................................................

Område Normer och värden ..........................................................................

Område Barns inflytande ..............................................................................

Område Hälsa och Livsstil .............................................................................

Bilagor

Miljöplan, bilaga 1

Värdegrunden, bilaga 2

Likabehandlingsplan, bilaga 3

Årlig plan till likabehandlingsplanen, bilaga 4

Intervjufrågor barn, trygghet och trivsel, bilaga 5

Intervjufrågor barn, inflytande, bilaga 6


Inledning

Förskolan Skärgården är en nybliven fem avdelnings förskola sedan maj 2017. På

förskolan finns i dagsläget två småbarns avdelningar och tre 3-5 års avdelningar. Sedan

2009 är vi en rörelsecertifierad förskola.

På Piraten finns de yngsta barnen 1-3 år. I nuläget finns det 15 stycken barn inskrivna. På

avdelningen arbetar 4 pedagoger; 1,875 stycken förskollärare och 1,125 barnskötare.

Höstterminen 2017 och vårterminen 2018 har alla förskolor i Trosa kommun deltagit i

Läslyftet modul Läsa och berätta där språk och sagor i olika former fått stort fokus. Under

höstterminen arbetade vi även med tema värdegrunden. I vårt tema har vi använt

Kompis-böckerna från Natur & Kultur Läromedel. Under vårterminen har vi arbetat med

folksagor och berättelse som tema. Vi har därigenom arbetat med alla strävansmålen i

läroplanen.

Vårt arbete bygger på att vara där barnen är; nära dem. Barnen väljer själva var och med

vad de vill leka. I leken finns det alltid en pedagog närvarande. Vi arbetar med att

benämna och bekräfta barnet och ge dem redskapen för att själva kunna utveckla det

sociala samspelet med turtagning och förståelse för varandras behov i leken.

Att röra på kroppen är nyttigt och viktigt. Vi har regelbundet rörelseaktiviteter med

barnen där vi tränar på de olika grundrörelserna. Vi har gympa organiserat en gång i

veckan. I vårt rörelserum finns många olika sorters bollar för känselupplevelser, två

studsmattor för att träna på balansen, rockringar, madrasser och rutschkana. Barnen

tycker mycket om att leka och röra på sig.

Vattenleken är också väldigt populärt bland barnen. Att utforska vad som flyter, hur tung

en kanna vatten är, att hälla och ösa är mer än bara roligt, det är även en grund till

matematik. Vardagsmatematik kommer in i mycket av det vi gör. Vi ser att barnen

sorterar, räknar, undersöker vad som flyter och inte flyter. Experiment är både roligt,

spännande och stimulerande.

På våra samlingar sjunger vi, ramsar och rimmar, lyssnar och tittar på sagor, räknar och

funderar kring matematik, experimenterar, pratar med varandra och har roligt. Vi har valt

att ha två samlingar för att skapa ett lugn och utgå från barnens behov.

Att skapa är roligt. Barnen får möjlighet att prova på olika material och pröva i sin egen

takt. Det är en efterfrågad aktivitet.

Vår förskola arbetar för en så giftfri miljö som det är möjligt. Det gamla materialet byts

successivt ut mot mer miljövänliga/giftfria.


Språkutveckling

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn:

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäck-

er nya sätt att förstå sin omvärld

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfatt-

ningar och försöker förstå andras perspektiv

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att

leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kom-

municera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att

använda sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,

tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång

och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella

identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt

modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli

självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbun-

det i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att fram-

föra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande

4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns till-

gängliga och väl synliga

5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exem-

pel samt använder ett tydligt och nyanserat språk

6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl

synliga för barnen

8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att ut-

veckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och dra-

ma

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga


Graden av måluppfyllelse

Uppfyllt till 100 %

Bedömning av måluppfyllelse

Bedömningen har gjorts av avdelningarnas arbetslag i diskussioner och utifrån ob-

servationer.

Reflektion och analys

Genom att Trosa kommun deltagit i Läslyftet via Skolverket har vi fokuserat mycket

på sagor och berättelser i olika former. Barnen har introducerats i böckernas och

sagornas värld genom olika arbetssätt såsom bildpromenader och boksamtal. Vi

pedagoger har fått ökad förståelse för hur viktigt det är att du som vuxen vet vad

boken/sagan handlar om, hur den är uppbyggd, finns det ord som kan behöva

förklaras för barnen. Genom kollegial handledning har fått ta del av andra

avdelningars arbetssätt och kunnat införliva det i vår barngrupp. Att det finns olika

sorters böcker på avdelningen är viktigt, att barnen får ett brett utbud av olika

böcker. Vi har lånat faktaböcker på biblioteket och det har lockat barnen mycket.

De ställer frågor kring det de ser i böckerna, de ställer följdfrågor på svaren och vill

veta olika saker. Exempelvis har de sett att katter kan ha olika färg på sina ögon

och tillsammans har vi funderat på olika svar. Det är viktigt att inte ge barnen

svaren utan låta dem få fundera och upptäcka lösningar och svar själv.

I delen högläsning har vi fokuserat på skönlitterära och faktaböcker. Vi har tittat i

böckerna, samtalat om bilderna, funderat på vad som ska hända på nästa sida

innan vi läst boken. Vi har arbetat i våra aktivitetsgrupper i olika rum för att skapa

lugn och ro i bokstunden. Genom vårt arbetssätt har vi sett att barnen idag tittar i

böckerna istället för att bläddra sig igenom en bok, även de yngsta fascineras av

böcker en längre stund. Vi har pratat mycket om hur vi handskas med böcker och

att vi behöver vara rädda om dem.

I samtal om texter har vi fördjupat oss i boken och dess budskap. Vad handlade

boken om? Vad hände sedan? Hur tänker du? Vad tror de sagofiguren gör sen?

Pedagogen har läst boken för att sedan samtala med barnen om vad de kan

återberätta och komma ihåg från boken före och efter lässtunden. Vi har sett att

några av de äldsta barnen kan återberätta olika böcker, vissa kommer ihåg hela

sagan, medan andra behöver stödfrågor. I dagsläget kan de äldsta barnen spontant

samtala om en bok vi läst och berätta vad de tror ska hända utan att vi behöver

ställa frågor. Vi upptäckte även att flera barn visade stort intresse för bokstäver och

började känna igen flera. Vi pedagoger fick i uppdrag av barnen att skriva olika ord

som mamma, pappa, deras och syskonens namn på papper som de sedan försökte

skriva av. Idag har vi en 3-årig vän som kan skriva sitt eget namn, mamma, pappa

och alla pedagogers namn. Hen känner igen namnen på ett papper och kan säga

vems namn som står där. Vi köpte träbokstäver som barnen kan sitta med och

träna på att skriva olika ord, vi har även använt appen Ordens magi, så barnet hör

hur det skrivna ordet låter.

I delen berätta har vi berättat sagor för barnen med hjälp av våra sagopåsar och

flanobilder. Det har barnen tyckt väldigt mycket om och de har bett om att få låna

påsarna för att sedan berätta sagan för kompisar. Vi har påbörjat en magisk låda på


vår avdelning med olika material i. Med hjälp av sakerna kan både barn och vuxna

berätta en saga. Barnen i den röda gruppen, de äldsta, har tillsammans skapat en

saga. Sagan har inget namn och den handlar om både en ballong och olika djur

som flyger. Barnen har bett om olika påsar med djur i och med hjälp av dessa har

de hittat på egna berättelser. Tyvärr är det svårt att dokumentera, vi upplever att vi

stör barnen när vi tar fram en I-pad.

Sista delen i läslyftet har handlat om vår läsmiljö och läsande förebilder. Vi har

funderat och reflekterat mycket över den miljö vi har på vår avdelning. Idag har vi

böcker i olika rum som knyter an till de saker vi har i rummet. Exempelvis vid

bondgården och djungeldjuren har vi böcker om olika djur, rummet med bilar i har

böcker om bilar, i familjevrån har vi böcker om bl.a. mat. Barnen har tagit med sig

en bok hemifrån som de fått berätta om och vi läst på avdelningen. Vi har frågat

barnen om vi får ta kort på dem med boken och skriva ut på datorn. Det har blivit

barnens boktips och fotona är uppsatta i vår hall. Barnen tittar på bilderna och

pratar med varandra om sina böcker. I hallen finns också böcker på barnens

modersmål. Att vara en läsande förebild för barnen är viktigt tycker vi. Vi läser

gärna för barnen och tar tillvara på när barnet ber om att få höra en saga. Det är

viktigt att läsa med inlevelse för att skapa en magisk och givande lässtund för

barnen, det är av vikt att låta lässtunden ta tid för att barnen ska få möjlighet till

lärande av exempelvis nya ord och begrepp.


En av pedagogerna på avdelningen har läst om språkstörning via Spsm. Det har

varit givande och har gett upphov till reflektioner och tankar i arbetslaget. Vi har

funderat över hur vi kan observera och upptäcka barnen med olika språkstörning i

tidig ålder för att kunna stötta barnen så tidigt som möjligt. Babblarna har funnits

på avdelningen och vi har använt dem för att träna på olika ljud och vi har börjat

använda fler tecken.

Vårt tema värdegrund under ht-17 har varit inspirerad av barnen. De har visat på

att de är måna om varandra, tröstar och kramar gärna om en kompis. Vi har

använt oss av Kompis-böckerna från Natur & Kultur Läromedel i våra

lek/aktivitetsgrupper. Pedagogerna har läst en bok för varsin grupp och sedan har

barnen tillsammans med pedagogen funderat över det lästa. Barnen har haft

mycket tankar och funderingar på hur de ska bemöta sina kompisar.

Vi ger barnen möjlighet att utforska, träna och utveckla språket under hela deras

dag hos oss. Vårt arbetssätt är medvetet och aktivt för att hela tiden stimulera

barnen vidare i sin språkutveckling. Under höst- och vårterminen har barnen varit

indelade i fasta lek- och aktivitetsgrupper, som vi ändrat om i efter behov. En

pedagog har funnits med i gruppen. I varje grupp blir barnen sedda och hörda då

det är få barn i varje grupp vilket ger oss pedagoger stora möjligheter att se varje

barn. Genom att benämna och bekräfta det barnen gör och säger ger vi dem ord på

det som händer och sker. Vi upplever att våra barn är verbala och samtalar gärna

med varandra och oss pedagoger. Barnen samtalar om vardagshändelser och om

saker de upplevt. Vi ser att de äldsta barnen har ett välutvecklat ordförråd. Vi

samtalar med varje barn dagligen och ställer öppna frågor. Vi ser att barnens

ordförråd har ökat och att flera av de yngsta barnen talar med flerordsmeningar. Vi

benämner och bekräftar då vi ser att det ger goda resultat. Barnen har fått

grunderna för att söka sig kunskap och att kunna uttrycka sig språkligt. Det är

viktigt att barnen har god språkförståelse, vi märker det genom att våra barn

förstår uppmaningar och instruktioner. De sjunger mycket och gärna exempelvis vid

skötrummet, i leken och vid matbordet. Vi har börjat använda TAKK mer under vt-

18.

Vi ser att våra barn är nyfikna, utforskande och leksugna. De argumenterar och

funderar tillsammans med oss vuxna. De är trygga med varandra, oss pedagoger

och att vara på förskolan. De pratar med varandra i leken även om de har olika

modersmål, de förstår varandra och har stor lust till lek. Barnen finner varandra och

bjuder in till lek, vi ser att de äldsta barnen leker rollek och att de leker med

varandra. Att klä ut sig är något som barnen tycker mycket om. På vår avdelning

har vi många olika sorters utklädningskläder och barnen leker gärna med skor,

väskor, klänningar och hattar. Vi ser att barnen i sin lek börjat återuppleva saker

och händelser som skett genom att benämna det de gör i leken. Leken i

familjehörnan lockar många barn och de yngre barnen lär sig av de äldre. En

populär lek är att bjuda på fika. Barnen dukar upp och sätter ord på det de gör. De

ber kompisen eller en pedagog att sätta sig ner och undrar om gästen vill äta tårta

eller gröt. De berättar för gästen att du får den gröna tallriken och skeden, så tar


jag den röda tallriken och skeden. Det är härligt att se deras lek och få ta del av

deras funderingar. I leken ser vi att barnen använder mera ord för att föra leken

vidare. Barnen tar även på sig roller när de leker med duplo, de bygger upp hus

som duplofigurerna bor i. Vi hör dem prata och fundera i leken, hur språket för

leken vidare i olika inriktningar. Det är viktigt att vi pedagoger finns närvarande,

även då vi inte har en aktiv roll i leken så att vi kan observera och stötta leken vid

behov. Vi har sett att barnen gärna härmar oss pedagoger, exempelvis turas barnen

om att leda en egen samling. De bjuder gärna in en pedagog, även om de vill leda

själva.

Barnen har fått goda grunder för att kunna kommunicera och vi ser att våra barn är

självständiga, nyfikna, de återberättar och frågar mycket. De äldsta barnen

argumenterar med pedagogerna, de diskuterar och svarar på det den vuxne säger.

Ibland får vi frågor som vi pedagoger behöver fundera över innan vi kan svara,

barnens lösning är då att vi tillsammans söker efter svaret på Ipaden, att vi googlar

på internet. Vi kan se att det uppstår mindre konflikter mellan barnen när de har

lättare att göra sig förstådda, de använder språket till att prata med varandra och

lösa konflikten. Vid konflikter uppmuntrar vi barnen till att berätta hur det känns

när någon tar en bil eller knuffas. I leken stöttar vi barnen genom att sätta ord på

det som händer och sker för vi ser hur viktigt det är. Genom att lyssna aktivt på

barnen känner de sig bekräftade och lyssnade på vilket stärker barnen i deras

identitetsutveckling. Vi har fortsatt att använda oss utav Marte Meo-tekniken för att

synliggöra de positiva barnen säger och gör.


På vår avdelning har vi delad samling anpassad efter barns språkutveckling. De

äldsta barnen får sina behov mer tillgodosedda genom att samlingen är anpassad

för dem. Vi sjunger, ramsar, räknar, funderar och tänker tillsammans på samlingen,

pedagogen strävar efter att barnen känner sig delaktiga. På samlingarna deltar

barnen aktivt exempelvis genom att medverka i sagans utförande eller önska en

sång. Vi använder oss utav olika språkpåsar, sångkort, sångpogs, och 3-

dimensionella sagor. De äldsta barnen lever sig in sagan när det är 3-dimensionella

sagor, de kommer ihåg sagans gång och kan berätta vad som kommer att hända i

sagan. De äldsta barnen önskar sånger, de sätter ord på det de vill göra på

samlingen och kan även berätta om det är något de tycker mindre om att göra. De

yngsta barnen sjunger enklare sånger och ramsar. Vi använder sångpåsar som

innehåller olika sånger och ramsor som är välbekanta för barnen. Vi spelar

regelbundet på olika instrument. Vid samlingarna ser vi till att varje barn får

komma till tals samt att barnen får tala färdigt. Det är viktigt att barnen lär sig

turtagning. Samlingen skapar även ett socialt sammanhang och en gemenskap hos

barnen. På Piraten sjunger och ramsar vi mycket i ett lugnt tempo för att barnen

ska hinna uppfatta orden. Vi använder oss utav teckenstöd för att förstärka

sångerna, sagorna och ramsorna. Vi pedagoger är noga med att använda ett

korrekt vardagsspråk och vi undviker att använda slanguttryck. Alla barnen deltar

aktivt på samlingen utifrån sin ålder och sitt intresse.

Vårt låga ritbord där papper och pennor finns tillgängligt används flitigt och barnen

ritar ofta, mycket och gärna. De berättar att de skriver när de gör små krumelurer

på pappret. De ber oss skriva det de ritat på pappret eller skriva deras namn. Vi har

bokstavsbilder uppsatta på fönstren så att barnen ser dem. Några av de äldsta

barnen känner igen bokstäver som finns i deras eller föräldrars namn. Appen

”Ordens magi” på Ipaden är rolig och lätt för barnen att använda. De ser och hör

hur bokstäverna låter, även hur det ord de skrivit uttalas.


Att dansa är roligt och barnen tycker mycket om att dansa och röra sig till musik. Vi

har olika sorters musik som lockar till att dansa och röra på kroppen på olika sätt.

Till lugn musik är det härligt att snurra runt och mer fartfylld musik lockar till att

skaka och ruska på hela kroppen. Till Babblarnas sånger är det även roligt att

sjunga med, de äldsta är välbekanta med sångerna.

På vår avdelning har vi barn med annat modersmål. För att kunna kommunicera

med varandra har vi bett föräldrarna att lära oss några enklare ord och meningar. Vi

använder även tecken för att stärka svenskan. Vi har bett föräldrar att spela in

några meningar till barnet på sitt hemspråk i en ljudklämma. Det är otroligt

uppskattat av barnen. Vi visar på barnens nationalitet med flagga och välkomstord

på deras hemspråk. Vi är nyfikna på deras kulturer och frågar föräldrarna för att få

än mer insyn. Våra barn med annat modersmål prövar att göra sig förstådda på

svenska. De äldsta barnen har funderingar kring kosten, då några av barnen äter

speciell kost. Vi har diskuterat att några äter annan mat för att de inte tål den

vanliga maten, medan andra på grund av religion inte äter viss kost.

Vi använder vår planeringstid till att utvärdera och planera verksamheten för att

öka barnens språkförståelse.

Ökad måluppfyllelse

Vi kommer att arbeta med en bok som tema. Vi upplever att det är en bra metod

att arbeta utifrån. I vårt temaarbete kan vi få in läroplanens alla strävansmål samt

använda boksamtal som en metod, då uppmuntrar barnen till att samtala,

diskutera, fundera och reflektera över det lästa. Utifrån vårt tema kan det bli ett

eller flera projekt utifrån det barnen visar intresse för.

På våra avdelningsplaneringar avsätter vi tid för reflektion och utvärdering kring

vårt arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling vidare.

Vi vill fortsätta att utveckla och förbättra material till sagor, språkpåsar, flanosagor

mm. Vi kommer att sätta upp qr-koder samt tillhörande flagga så att barn med

annat modersmål kan höra sagor och sånger på sitt språk.


OMRÅDE– Matematik

Mål


Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande

egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och

förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera

över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda mate-

matiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse:

Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen

2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter

3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och

mönster

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym

6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur

saker förhåller sig till varandra

8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och

räknesymboler

9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att

experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring

problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen


Uppfyllt till 100 %



servationer.



Vi ser att matematik har blivit en naturlig del av vår verksamhet och att vi har

dagligen arbetar med olika sorters matematik. Matematiken finns i allt det vi gör.

De äldsta barnen har funderat på ålder i jämförelse med längd och vikt. De vet att

tre är mer än två och de tycker att de är stora när de fyllt tre år. Vi pratade om att

en kompis som är äldre kan vara kortare och att en yngre kompis kan vara tyngre.

De har även haft tankar och funderingar kring hur gamla vi pedagoger är. När vi

firade en av pedagogernas födelsedag tyckte barnen att hon fyllde jättemycket år.

Genom deras funderingar har pedagogerna kunnat förmedla skillnader på talantal

och siffror. Vi har pratat om hur gamla vi är och att ålder och storlek på kroppen

inte alltid hör samman. Barnen har fått upptäcka hur mycket exempelvis siffran tre

och tretton är genom att vi ställt upp tre respektive tretton saker på bordet och

som vi sedan räknat. Genom det har vi kunnat ge barnen grunderna för talantal

och de har börjat få kunskap om hur talantalen hänger samman.

Barnen har även visat intresse för mönster och de har upptäckt mönster på

varandras och sina egna kläder, de har även upptäckt mönster i omgivningen. De

flesta barnen benämner dem korrekt. De har upptäckt att det finns många olika

sorters mönster och jämför olika mönster mot andra. De har upptäckt att strumpor

ofta är mönstrade och att ränder är det mönster som oftast finns på deras tröjor.

De yngsta barnen har också bekantat sig med mönster, pedagogen har benämnt

och visat hur de olika mönstren ser ut. Barnen har ritat olika mönster, prickar,

cirklar och ränder. De berättar för oss pedagoger vad de ritar.

De äldsta barnen är mycket intresserade av färger och former. De benämner färger

på sina och varandras kläder och använder Babblarnas namn för att förtydliga

färgen, exempelvis gul som Bibbi. De kan rätta varandra om kompisen säger fel. De

ser former inne och ute, mattan i samlingsrummet är en stor cirkel och sångpogsen

är en liten cirkel. De pratar om trianglar, cirklar och kvadrater. Vi har även använt

orden trekant, rund och fyrkant. Vi pratar om de olika formerna, hur de ser ut.

Barnen jämför stor och liten mot varandra i sin lek, de benämner stor och liten bil,

stor kloss och liten kloss. Barnen sorterar mycket i leken utifrån färg och form och

vi kan se att de har ett tänkt med det. Exempelvis kan de yngsta barnen lägga de

röda, rosa och gröna klossarna i olika högar, vi hör dem säga ”inte lika som den”.

Det är viktigt för barnen att vi pedagoger bekräftar och sätter ord på det som de

gjort. Det är även viktigt att ställa följdfrågor, så att barnen får chans att fundera


och reflektera ännu mer över det de har upptäckt. Vi märker att flera av våra barn

räknar, de räknar olika leksaker och räknar spontant. De bygger duploklossar på

höjd och räknar dem och har funderingar kring det de gör. ”Hur många har jag nu?”

”Många, jättemånga, mer än tre, för det är mycket där”. Med kamelerna har

barnen sett att om de ställer flera på rad blir den lång och är det få i rad blir det en

kort rad. ”Titta, många kameler”. Viktigt är också att inte ge barnen svar direkt

utan låta dem tänka och reflektera själva och tillsammans med oss pedagoger. I sin

lek funderar barnen över hur lång eller kort en leksak kan vara eller hur långt de

kan bygga med kaplastavar. Det mäter och jämför bilar och klossar mot varandra

och benämner det de ser.

Vi räknar även baklänges och barnen kan be om att vi ska räkna baklänges när vi

har samling. Flera av barnen använder de olika begreppen i sin lek och sitt

utforskande ute och inne. Vi uppmuntrar även barnen att inte alltid börja räkna från

ett. Vi har sifferbilder uppsatta på väggen som barnen gärna tittar på och samtalar

kring. Vi har pratat om talantal, hur mycket är en eller tre. Vi har då visat siffran

ett och tre för att barnen ska se hur antal och siffra hör ihop.

I vattenleken ges barnen möjlighet att utforska och undersöka vikt och volym. En

full vattenkanna är tung att lyfta i början men blir lättare ju mer vatten barnet

häller ut. Att fylla en hink med vatten med en matsked tar lång tid i jämförelse med

att fylla hinken med ett deciliter mått. Det är viktigt att vi pedagoger benämner och

bekräftar barnen i deras utforskande, ställer öppna frågor för att leda barnen vidare

i sina tankar.

Barnen tycker mycket om att pussla, ofta är det fullt vid bordet och flera barn

pusslar tillsammans. De äldsta barnen har börjat spela enklare spel. Vår Ipad

använder vi till att undersöka tiden med hjälp av appen Moji klockis. Även appen

Lolas mattetåg är populärt att undersöka siffror med.


Tillsammans med barnen har vi utforskat de olika lägesbegreppen och förklarat

dem för barnen. Vi har jämfört nära-långt ifrån, vi har pratat om att Bläckfisken är

nära vår avdelning och att Hajen är längre bort. Barnen ser olikheter och likheter i

leken, att två bilar är likadana fast de har olika färger. Barnen experimenterar

gärna med stora och små klossar. De har upptäckt att det inte går att ha en stor

kloss på en liten för då ramlar tornet medan om de har större klossar underst och

mindre ovanpå står bygget stadigare. När vi äter frukt pratar vi om att de får en

halv frukt eller en fjärdedel.

På våra samlingar räknar vi antal barn, hur många som är flickor och pojkar. Det

visar vi för barnen med hjälp av stapeldiagram som barnen får själva bygga upp

med duploklossar. Barnen får jämföra diagrammen för att se hur många flickor och

pojkar som är på förskolan den dagen. Vi räknar även ihop diagrammen för att visa

på att 4 gula och 5 gröna tillsammans är 9 klossar. Sedan räknar vi hur många barn

som sitter på pallarna, att det är lika många som det är klossar. Vi har valt att

använda gröna för flickor och gula klossar för pojkar. Dessutom räknar vi in när vi

ska sjunga.

När vi pedagoger uttrycker oss tydligt och korrekt, uttrycker även barnen sig med

rätta benämningar. Vi tror att detta leder till att matematiken inte blir så ”tung” och

svårförstod när de blir äldre. Vi utvärderar och reflekterar regelbundet över det vi

ser att barnen gör och upplever i matematiken, allt för att arbeta vidare i

matematiken.


Vi kommer att arbeta med en bok som tema i ytterligare ett år. Vi upplever att det

är en bra metod att arbeta utifrån. I vårt temaarbete kan vi få in läroplanens alla

strävansmål samt använda mer boksamtal som en metod.


vårt arbetssätt för att stimulera barnens matematikutveckling vidare.

Vi kommer att inhämta ännu fler idéer och tips på material för att på ett mer

lustfyllt sätt få in mer matematik i verksamheten.


OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande

Mål



utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur

människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom

sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska

problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om

och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel

teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika

tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö


Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt

levande och omsorg om sin närmiljö

3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering, återvinning

och källsortering

4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera, re-

flektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett

lustfyllt sätt


Uppfyllt till 100 %



servationer.



Vi är ute dagligen och undersöker och upptäcker hur naturen och vår omgivning

förändras genom årstiderna. Barnen har upptäckt att löven ändras beroende på

årstiden under våra utevistelser. På våren börjar det komma löv, på sommaren är

de uppe i träden, på hösten är det massor av löv på marken och på vintern är

lövträden utan några löv. De har funderat kring varför barrträden har kvar sina barr

under hela året. Vi uppmärksammar barnen om vår närmiljö, exempelvis om vad

som händer i odlingslådorna under de olika årstiderna och om maskarna kryper i

komposten under vintern. Vi har förtydligat årstidernas växlingar på avdelningen

genom att ha Babblarna. Vi funderar tillsammans över de olika årstiderna, varför är

det inga löv på träden på vintern och varför smultronen trivs på sommaren. Vi

benämner årstiderna och pratar om hur det känns att vara ute exempelvis på

vintern. Var det kallt eller varmt ute? Behöver vi ha på våra vantar? Kan vi gå ut

med våra springskor? Vi använder olika material för att visa barnen det som

händer och sker i naturen.

Barnen har tagit hand om sniglar, maskar och olika kryp. De gjorde små bon till

dem med gräs och annan mat i. Vi pratade mycket om hur de skulle hålla i djuren,

och var de tyckte om att vara. Efter funderingar och diskussioner tillsammans med

oss pedagoger kom barnen fram till att när det var dags att gå in till förskolan eller

hem skulle alla djuren bo i buskarna. Barnen bar och tittade på djuren med stor

försiktighet och de uppmanande kompisen att vara försiktig så att inte exempelvis

snigeln fick ont. På väg till eller från skogen har barnen flyttat sniglar från gångba-

nan in på gräs eller i buskar så att ingen ska göra dem illa.

Barnen har smakat på salt, sött och surt. Vi luktade på allt innan vi provsmakade.

Citronen luktade gott medan tomaterna luktade lite grann. Tomaten var rund och

alldeles röd. Citronen var sur och smakade gott tyckte enstaka barn medans de

flesta ryste från topp till tå när de smakade. Ett av barnen åt upp hela sin citronbit

för den var god, medan andra slickade lite försiktigt på sin citronbit. Tomaterna


smakade gott och pedagogen fick plocka undan tre skivor till att odla. Saltet

smakade väldigt äckligt och barnen grimaserade illa. De ville inte smaka om av

saltet. Däremot var sockret väldigt gott. Tillsammans med barnen planterade vi

citronkärnorna, tomatskivor och majskorn som det går att poppa popcorn på. På

barnens initiativ sådde vi även päron- och äppelkärnor och bananbitar. Efter några

dagar möglade tomatskivorna och barnen tyckte de såg äckliga ut. Tillsammans

med barnen har vi funderat över varför det blivit mögel i odlingarna. Pedagogen

berättade att tomaten blir möglig innan den blir jord i deras odling. Efter ytterligare

några dagar upptäckte vi att det blivit gröna groddar i odlingarna, men möglet finns

fortfarande kvar. Vi har även sått kiwiskivor och kärnor från honungsmelon. Allt har

grott och vuxit utom banan, äpple och päron. Barnen har funderat över varför det

inte växer något i dessa krukor. Barnen hjälper till att vattna och sköta om plantor-

na både inne och ute. Alla barn har fått med sig hem en tomat- och majsplanta. Vi

har planterat ut majs och några tomater i våra odlingslådor. Paprikorna som vi

sådde förra året växer och sköts om av barnen. På vår gård finns det smultron-

och, vinbärsbuskar, hallon- och blåbärsbuskar och ett lite större äppelträd. I höstas

kunde vi smaka på äpplen som vuxit på vårt träd. Barnen har sett att gräslöken vi

sådde förra året kom upp igen och de går gärna och smakar av den. Vår mask-

kompost mår bra och vi matar maskarna med våra fruktrester. Barnen har varit

delaktiga i att gräva ur den och de har sett att det bor mycket maskar i komposten.

Vi har pratat om att våra fruktskal har blivit till jord och den jorden kan vi använda

för att våra blommor ska växa.


Genom skapandet har barnen experimenterat med färger. Hur får vi grön färg, vilka

färger behöver vi blanda ihop? Vi har provat barnens förslag och gett dem möjlig-

het att upptäcka själv både på torrt och blött papper. De äldsta barnen upptäckte

att det blev brunt om de blandade i för många färger. Vi vill gärna låta barnen fun-

dera över svaren och inte ge dem lösningen direkt. Det är intressant och fascine-

rande att lyssna på barnens resonemang kring olika frågor.

Barnen har varit delaktiga och har haft mycket funderingar kring våra experiment.

Barnen har uppskattat experimenten och vi har dokumenterat det vi gjort i deras

portfoliopärmar och på vår digitala fotoram.


Barnen tycker mycket om att bygga och konstruera med klossar, duplo och det

fungerar bra även med andra lekmaterial. Det går exempelvis att stapla tre dockor

på varandra sedan välter stapeln. Klossar och duplo är lättare att bygga högt av

och det går även att bygga långt med dem.

Årligen deltar vi efter våra förutsättningar i ”Håll Sverige rent”-projektet. Vi plockar

skräp ute i naturen och pratar med barnen om var skräpet ska kastas. Barnen

plockar skräp ivrigt och de äldsta reflekterar till en viss del över hur mycket skräp

som ligger i naturen och om varför de ligger i buskarna. Vi har pratat om var

skräpet ska ligga istället och visat på soptunna. Vi vuxna är goda förebilder för hur

man vårdar vår natur.

Vi arbetar utifrån vår miljöplan och har utvecklat vårt miljöarbete ytterligare. Vårt

arbetssätt är anpassat efter barnens ålder och mognad. Genom att synliggöra vår

sopsortering med kärl på avdelningen har barnen blivit mer medvetna om hur man

sopsorterar. Exempelvis sorterar barnen tomma blöjförpackningar i rätt låda. Vi

tömmer våra sopor regelbundet på vår miljöstation tillsammans med barnen. Vi tror

att vi därmed gett barnen grunden till ett miljövänligt tänkande.

Vår Ipad använder vi till att titta och lyssna på olika fåglar, barnens favoritapp heter

Gro recycling och i den har de möjlighet att sortera sopor i olika kärl.


Vi kommer att arbeta med en bok som tema i ytterligare ett år. Vi upplever att det

är en bra metod att arbeta utifrån. I vårt temaarbete kan vi få in läroplanens alla

strävansmål samt använda mer boksamtal som en metod.


vårt arbetssätt för att stimulera barnens intresse för miljö, natur och teknik vidare.

Vi vill fortsätta med odlingar av olika frön och växter för att upptäcka hur olika fort

de kan växa.


OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska

komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje

barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska

därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska

ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka

verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är

därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”

Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i för-

skolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje

barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare

för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt

barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut

enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid

utvecklingssamtalet.


Uppfyllt till 94.2 %


Bedömningen har gjorts utifrån de enkätsvar som föräldrarna gett i samband med

utvecklingssamtalen samt genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


Innan nya barn börjar sin inskolning på vår avdelning bjuder vi in föräldrarna till ett

gemensamt inskolningssamtal. På samtalet berättar vi hur inskolningen går till och

hur vi arbetar på vår avdelning. Vi använder föräldraaktiv inskolning på Piraten, där

vi gör föräldrar delaktiga under barnets inskolning. Föräldrarna är med hela dagar

baserade på barnets schematider under inskolningens första dagar. De ser hur en


dag ser ut på vår avdelning, de ser våra aktiviteter och lär sig våra rutiner.

Föräldrarna upplever att de får större inblick i vår verksamhet och de ställer frågor

om det som händer och sker på vår avdelning.

I början av höstterminen bjuder vi in till föräldramöte. Vi visar olika material och

berättar hur vi arbetar med bl.a. språk, matematik och NTA. V i berättar även om

hur vi ska arbeta med vårt nya tema. Vi berättar om temat och vad vi har för

tankar och idéer om arbetet kring det. Föräldrarna erbjuds att vara med i

barnomsorgsrådet, rådet träffas två gånger/år. Frågor som diskuteras där är

allmänna kring förskolan, exempelvis ekonomi, verksamhet och fortbildning. I

barnomsorgsrådet har föräldrarepresentanten möjlighet att ställa frågor från andra

föräldrar eller från sig själv.

Vi har en gårdsfest varje sommar där vi bjuder på olika sorters aktiviteter.

Vi dokumenterar det som händer och sker i barnens vardag i deras portfoliopärmar.

Dokumentationen kring barnens utveckling görs tillsammans av pedagogerna för

att föra barnet vidare i utvecklingen. Vi fotograferar och tittar på bilderna

tillsammans med barnen. Pärmarna finns tillgängliga för barnen och deras föräldrar

på avdelningen, både barn och föräldrar tittar gärna i dem. Vi använder

portfoliopärmarna i våra utvecklingssamtal för att visa på barnens utveckling.

Utvecklingssamtalen är uppbyggda för att ge föräldrarna en tydlig bild av hur vi

upplever deras barns utveckling i de olika ämnesområdena. Portfoliopärmarna utgår

från den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98/16. Våra föräldrar är mycket

nöjda med utvecklingssamtalen och känner att de fått större inblick i sitt barns

vardag på förskolan. Vi ser att föräldrarna känner sig mer delaktiga under samtalet

och det skapar en god dialog mellan föräldrarna och oss pedagoger. Att vara lyhörd

vid ett samtal är viktigt samt att kunna ge en objektiv bild av barnet. Det är bra att

få en helhetsbild av hur barnet är hemma och i förskolan. Vid samtalen hör vi efter

med föräldrarna vad de vill att vi pedagoger ska förbättra och utveckla. Vi erbjuder

föräldrar att vara delaktiga, men upplever att de är nöjda som det är. För barn med

annat modersmål tas tolk in vid behov.

Inför utvecklingssamtalen har vi observerat barnen och sedan diskuterat det vi sett

på våra avdelningsplaneringar.


Vi fortsätter med vårt arbetssätt för att behålla de fina resultaten. Vi kan alltid bli

bättre och utveckla samtalen, så att till slut alla föräldrar anser att

utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande. Vi arbetar medvetet med att

ha ett professionellt förhållningssätt.


OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

omfatta dem.” Lpfö 98/10

Mål



utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter

och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma reg-

ler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situa-

tion samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika

etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social

bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-

fattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för

andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar

och barns bedömningar

– 95 % av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel

i den årliga föräldraenkäten

-95 % av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument

”intervjufrågor barn” (se bilaga)

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av

all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt

4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i

läroplanen

5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder

6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar en

årlig plan



Uppfyllt till 85.7 %


Bedömningen har gjorts utifrån intervjufrågor med förskolans alla föräldrar och 5-

åringar samt genom diskussioner och reflektioner i arbetslaget.


I föräldraenkäten som kommunen genomförde under ht. -17 ser vi att föräldrar

upplever till 91 % att deras barn är trygg i förskolan och till 87 % att deras barn

trivs i förskolan.

Vi har använt oss utav Kompis-böckerna från Natur & Kultur Läromedel i våra

lek/aktivitetsgrupper när vi pratat om förhållningssätt. Böckerna har sin utgångs-

punkt i olika situationer som barnen känner igen sig i, såsom ”Lyssna och kom

överens” eller ”Samarbeta”. Barnen har funderat över situationer som hur de kan

göra en kompis glad eller hur de kan göra om de gjort någon ledsen. Det har gjort

att våra barn är medvetna om hur de ska vara mot varandra. Ibland behöver vi

göra dem uppmärksamma på hur de pratar till kompisen, om det låter argt eller

inbjudande. Tillsammans med barnen har vi pratat hur man är mot varandra, hur

en bra kompis är och hur det känns att inte få vara med i leken. Att vara arg får

man vara, men det är inte tillåtet att slå, skrika åt en kompis eller pedagog eller

knuffa någon annan. Vi har även diskuterat hur det känns när vi säger dumma sa-

ker till varandra, om vi blir glada eller ledsna. Vi har även använt Bamse som före-

bild i vårt arbete, bamse är snäll och hjälper sina vänner. Barnen lever sig in sago-

figurernas känslor och kan sätta ord på olika känslor. Böckerna är bra att använda i

boksamtal eller i bildpromenad då de berör känslor och hur man är mot varandra.

De brukar uppmuntra varandra till att klappa istället för att knuffas.

Vi har upptäckt att de äldsta barnen börjat fråga varandra om de vill leka istället för

att rusa in i en pågående lek. De äldsta barnen har börjat trösta de yngsta om de

är ledsna och kramar dem gärna, och de bjuder gärna in till lek.


Ett ord som barnen använder mycket är tillsammans. När de pusslar eller bygger

med klossar berättar de för oss att de gör det tillsammans och att de samarbetar.

Det är underbart att se barnen tar till sig det vi pedagoger pratar om med dem och

att de använder sig av det i sitt samspel med kompisar. Det visar att vårt arbets-

sätt är anpassat till barnen på vår avdelning.

Det är viktigt att lära barnen att de bestämmer över sin egen kropp. Vi har pratat

och funderat tillsammans med barnen hur det känns när någon kramar en och en

själv inte vill eller om någon knuffas. Vi uppmuntrar barnen att säga ”stopp, min

kropp” och visa med handen om någon kommer för nära. Vi pedagoger är noga

med att fråga barnen om de vill ha en kram när de är ledsna eller har gjort sig illa.

Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra exempelvis vid påklädning, i leken,

vid maten. Vid konfliktsituationer är det viktigt att lyssna på de barn som är inblan-

dade i konflikten, ge alla möjlighet att berätta vad som hänt och skett. Vi diskuterar

tillsammans med barnen om olika sätt att lösa konflikten, hur det känns när någon

är dum eller hur det känns när någon tar en leksak som inte är ledig. Ibland behö-

ver vi ge barnen orden för att lösa konflikten. Att benämna det barnet gör och sä-

ger gör att barnen behandlar varandra på ett positivt sätt. Vi ser att det uppstår

mindre konflikter när vi arbetat och pratat om vårt förhållningssätt mot varandra

tillsammans med barnen. Genom att benämna och bekräfta det barnen gör och

säger ger vi dem ord på det som händer och sker. Det är viktigt att vi pedagoger är

närvarande i barngruppen, att vi är med i deras lek både inne och ute för att

benämna och bekräfta barnen i leken. Turtagning tränar vi på dagligen vid olika

situationer både i leken och vid vardagliga situationer. Vi ser att barnen bryr sig

om varandra och börjar visa empati för varandra.

Vi läser gärna böckerna om Tessla för barnen då dessa tar upp genusperspektiv. Vi

benämner Tessla som hen. Ingen av barnen har kommenterat det utan de har

använt hon eller han beroende på sitt kön. De har inte heller kommenterat att

mamman i böckerna gör mer pojkbetonade aktiviteter som att klättra i träd eller att


hon hade spindelmannendräkt på sig medan pappan har hårspännen i sitt hår.

Barnen på vår avdelning har kläder på sig som det ärvt av äldre syskon eller

kusiner. Pojkar kan ha hjärtan, klänning eller rosa, medan flickor kan ha bilar på

kläderna. Vi fokuserar på mönster, motiv och färg. Barnen är glada och nöjda över

sina kläder och vi har inte hört någon kommentera andras kläder negativt.

Värdegrunden på vår förskola diskuteras återkommande och vi har utvärderat och

uppdaterat den. Det är bra upplever vi, då är alla pedagoger väl insatta i våra

grundläggande värden för förskolan.

Vi pedagoger försöker följa de värden som uttrycks i läroplanen samt vara goda

förebilder. Vi bemöter barnen, föräldrarna och varandra respektfullt och genom att

använda ett vårdat språk. Genom föräldraenkäten och att vara lyhörd, för

föräldrarnas tankar och synpunkter, kan vi förbättra värdegrundsarbetet. Vi har

synliggjort vår värdegrund genom ett fotokollage i vår entré. Vi arbetar medvetet

med att ha ett professionellt förhållningssätt.

Under hösten 2017 genomfördes en enkätundersökning på uppdrag av kommunen

där föräldrarna fick svara på frågor om förskolan och sitt barns trivsel. Föräldrarna

på vår avdelning är nöjda med den omsorg vi erbjuder deras barn. På

utvecklingssamtalet diskuterade vi handlingsplanen med föräldrarna.

Som pedagog är det viktigt att vara lyhörd för varandras, barnens och föräldrarnas

tankar och synpunkter. Det är också viktigt att vara mottaglig för föräldrarnas be-

hov, samt att grundlägga de värden som uttrycks i läroplanen. Genom föräldraen-

käten märker vi att vi arbetar på rätt sätt. Vi ser att de är trygga i förskolan.

Genom att dokumentera och fotografera i barnens portfolio kan vi synliggöra vårt

värdegrundsarbete för föräldrar.

Likabehandlingsplanen är genomgången och reviderad.


Diskussioner kring vår värdegrund ska ständigt pågå bl a genom att göra

likabehandlingsplanen välkänd för all personal på våra APT träffar. Vi behöver

fortsätta ha barnfri tid för gemensam utvärdering och planering. Vi behöver arbeta

regelbundet med pedagogisk dokumentation.

Medvetandegöra vårt förhållningssätt till barnen ur ett genusperspektiv.

Ha bra vikarier att tillgå när personal är frånvarande, så att vi känner att vi har tid

att bedriva en kvalitativ verksamhet och att alla barn känner sig sedda och

bekräftade.

Hitta metoder så att all personal på Skärgården känner sig delaktiga och ansvariga

för helheten i verksamheten.


OMRÅDE - BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens

sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna

handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på

olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och

planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

Mål



utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlig-

het att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer ge-

nom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande


Barnen får efter förmåga

1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i

förskolan

2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor,

plocka

undan

3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på

andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta

4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne,

hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka

Personalen:

5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra

6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka


8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det

är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärk-

samhet och påverkansmöjligheter

10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters

lek, aktiviteter och skapande

12.) De flesta barn upplever

att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara

med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt

(intervjufrågor till 5-åringar) att de får bestämma det som är viktigt för dem

(intervjufrågor till 5-åringar), se bilaga

De flesta = lägst 80 % av alla 5-åringar


Uppfyllt till 100 %


Bedömningen har gjorts utifrån intervjufrågor med förskolornas 5-åringar och i ar-

betslaget genom diskussioner och reflektioner.


Under höstterminen -17 har vi haft värdegrunden som tema på vår avdelning. Det

är utifrån barnens önskan och det de visat intresse för. Barnen har funderat mycket

över hur en kompis ska vara och vad de kan göra för en kompis. Vårterminen -18

blev vårt tema berättande och folksagor inspirerat av Läslyftet. Barnen har lånat

språkpåsar eller magiska lådan för att sedan själva skapa en berättelse. Det är

viktigt att uppmärksamma barnen på att det de önskar kan de få göra på förskolan.

Vi bekräftar barnen och dokumenterar deras önskningar. De sätter ord på det och

de kommer ihåg det.


Barnen har varit indelade i fasta lekgrupper/aktivitetsgrupper under höstterminen

2017 och vårterminen 2018. I lekgruppen har barnen fått möjlighet att välja vad de

vill leka med. Utifrån barnens önskemål tar vi med leksakslådor till de olika

rummen. Vi upplever att barnen leker med mer lugn och ro i kroppen när de själva

väljer den lek som lockar och är intressant. Pedagogerna uppmuntrar barnen till

inflytande och medbestämmande utifrån barnets ålder och mognad. I lekgrupperna

stimulerar vi barnen till dialog och turtagning, vårt ansvar är att se till att alla barn

får komma till tals. Vi har möblerat med låga hyllor i barnhöjd där vi förvarar en

stor del av vårt lekmaterial i lådor. Lådorna har vi märkt med fotografier så att

barnen ser vad varje låda innehåller. En del av vårt material förvaras på höga hyllor

i lådor märkta med fotografier så att barnen kan se innehållet och be att vi vuxna

lyfter ner en låda åt dem. Vi har en miljö som lockar till lek och skapande

aktiviteter. I den lilla gruppen har varje barns åsikt kunnat bekräftas av den vuxne.

Vi uppmuntrar barnen till ett eget tänkande och att de får större inflytande i

vardagssituationer.

Barnen får efter förmåga att själva lägga upp mat och bestämma mängden av mat,

duka av efter måltid, plocka undan mm.

Vi pedagoger lyssnar på barnens önskemål och dokumenterar barnens önskningar i

deras portfoliopärmar. Barnen är medvetna om att deras önskan tas på allvar.

Det barnen gärna önskar är att få måla, pärla, pussla, rita, leka med Babblarna

eller med våra språkpåsar etc.


Gemensamma diskussioner kring barns inflytande pågår regelbundet. Vi behåller

vårt lyssnande arbetssätt för att stärka barnens inflytande, även om deras

önskningar inte alltid kan tillfredställas.

Vi ska bli mer medvetna och uppmuntra barnen till att ta egna initiativ och ge dem

ännu mer inflytande i vardagssituationer.

Vi ska låta barnen välja efter gemensamma sångsamlingen var och med vad de vill

leka.


OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål



utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt

förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande


1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och koordinationsförmåga

2. Barnen får daglig utevistelse

3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost

4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla sin

kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien


Uppfyllt till 100 %



servationer.


Vår förskola har profilering rörelse. Att röra på kroppen är nyttigt och viktigt. Vi har

regelbundet rörelse med barnen där vi tränar på de olika grundrörelserna. På vår

förskola har vi ett rörelserum till (rörelse)stimulerande lekar. Vi har exempelvis

många olika sorters bollar för känselupplevelser, en studsmatta för att träna på

balansen och rutschkana att åka. Barnen tycker om att hoppa på våra gymnastik-

mattor och att göra kullerbyttor på. De tycker mycket om att leka och röra på sig. I

rörelserummet har vi både styrda rörelseaktiviteter såsom hinderbana och fri rörel-

selek. Varannan vecka har vi haft Mini-Röris på vår avdelning och varannan vecka

har vi använt rörelserummet stimulerande lekar.


Vi har diskuterat och funderat kring kroppen. Vad kan vi göra med den? Varför har

vi en näsa och två ben? Vad sitter vi på? Barnen berättade att näsan luktar vi med

och att det finns saker som inte luktar gott. De berättade att vi tittar med våra

ögon. De hör med öronen, fast inte alltid. Vi har provat vad vi kan göra med våra

kroppar. Vi kan klappa med händerna och med munnen kan vi prata och pussas

med. Det var svårt att knäppa med fingrarna, men lätt att stå på tre ben som vi gör

på Mini-Röris var några av barnens tankar. Vi har även pratat och funderat över om

att vi ser lika ut. Barnen berättade att vi inte såg lika ut för en pedagog har svart

hår och de har de andra fröknarna inte. Några hade blå ögon och några bruna, ett

av barnen visste att hen har gröna ögon.

Vi är ute dagligen, på vår gård. Ute tränar barnen på att gunga, cykla, åka rutsch-

kana, gå balansgång och lära sig regler i olika bollsporter. Vi leker regelbundet le-

kar som ”kom alla mina barn” eller så tar vi en springrunda runt gården.

Barnens födelsedagar firas med ett härligt fruktfat, det är väldigt uppskattat och

gott. Vi har fått smaka på många olika sorters frukter. Vi har pratat om att frukt

och bär är fulla av vitaminer. Godis och glass innehåller socker och det är inte bra

att äta för mycket socker, då det kan ge hål i tänderna.


Vi är noga med att tvätta händerna med tvål och varmt vatten då vi kommer in

eller när barnen har varit på toaletten. På smutsiga händer trivs bakterier och dem

tvättar vi bort.

Barnen får väl sammansatt kost och förskolans inköp av frukost, mellanmål och

frukt är till största del ekologisk.


Vi fortsätter att arbeta som vi gjort då vi ser att det ger goda resultat.


Miljöplan

Tomtaklint och Skärgården

Mål: Källsortering

Gemensamt ansvara för sortering/återvinning av avdelningens sopor.

Metoder:

Lättåtkomliga och tydligt märkta kärl på avdelningarna.

Tillsammans med barnen sortera vid källsorteringsstation.

Använda utekomposten vid varma årstider.

Återvinn/uppfinn/skapa med sorterat material.

Följa naturens kretslopp och årstidsväxlingar.

Mål: Allemansrätten

Att tidigt ge barnen insikter i vad allemansrätten betyder och dess innebörd,

anpassat efter ålder och mognad.

Metoder:

Utevistelse varje dag på gården, i naturen och i vår närmiljö.

Vara försiktig med och öka kunskaperna kring djur, växter och vår omgivning/natur.

Ha skräppåse/korg med ute samt ha gemensamma skräpplockardagar och städdagar.

Använda pedagogiskt material i ämnet.

Mål: Miljömedvetetagerande

Att ge barnen ett miljömedvetetagerande.

Metoder:

Vi vuxna är förebilder genom att;

Släcka lampor i rum som inte används under längre stunder.

Vara sparsam med vattenförbrukning.

Ha fyllda torkskåp som sparsamt användes.

Använda ekologiska och närodlade produkter.

Odla ute och inne tillsammans med barnen.

Återvinna och laga möbler och leksaker tillsammans med barnen.

Använda miljömärkta tvätt och städprodukter.


FÖRSKOLAN TOMTAKLINTS

VÄRDEGRUND

Gemenskap

Alla ska känna delaktighet i förskolan genom upplevelser och aktiviteter

Hänsyn/Respekt

Vi visar hänsyn genom att respektera allas olika behov och förutsättningar samt

genom att vara goda förebilder

Trygghet

Alla ska känna sig trygga genom att bli sedda och bekräftade varje dag

Ansvar

Vi uppmuntrar alla till att ta ansvar för varandra och för vår

miljö

FÖRSKOLAN SKÄRGÅRDENS

VÄRDEGRUND

Alla barn ska uppleva trygghet och välbefinnande i vår förskola

Vi arbetar medvetet och aktivt med att grundlägga läroplanens värden

Alla vuxna arbetar medvetet för att vara goda förebilder

Samspelet mellan alla som möts i förskolan ska utmärkas av respekt och

förtroende

Ett demokratiskt arbetssätt ska genomsyra verksamheten

Flickor och pojkar ska ges lika villkor och möjligheter

Alla människor ska ges lika villkor och möjligheter oavsett etnisk bakgrund

och kultur

All personal ska vara lyhörd för barns och föräldrars tankar och synpunkter

Alla ska ha möjlighet till inflytande på vår förskola


Likabehandlingsplan för: Tomtaklint & Skärgårdens Förskola

I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering,

trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn, elever eller

mellan vuxna och barn, elever.

I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjlig-

heter. Alla barn och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med re-

spekt och värdighet av vuxna.

Mål för likabehandling

Alla barn och elever i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola.

Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för annan

kränkande behandling.

De sju diskrimineringsgrunderna:

– Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma

nationella eller etniska ursprung eller hudfärg

– Religion eller annan trosuppfattning med religion avses religiösa åskådningar som

exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam.

Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser

som har sin grund i eller samband med en religiös

åskådning, till exempel buddism, ateism och

agnosticism.

– Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av en persons funktionsförmåga

– Kön begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man.

Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också

personer som planerar att ändra eller har ändrat sin

könstillhörighet

- Könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man

eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck

för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en

persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur

någon uttrycker det som kan kallas personens sociala

kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller

frisyr.


– Sexuell läggning så som homosexuell, heterosexuell och bisexuell

läggning.

-Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett

ålder

Begrepp & Definitioner:

– Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och

som har samband med ovanstående

– Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som

kränker ett barns värdighet

– Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa

handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i

underläge och känner sig kränkt. De negativa

handlingarna kan vara:

– verbala i form av elaka ord, spridande av rykten,

obehagliga mejl och sms.

– fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och

saker.

– psykiska i form av utfrysning, (någon får ej vara

med) miner, suckar, fniss och skratt.

– Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom

särbehandling på grund av någon av de fem

diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.

– Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas

genom att till synes neutrala ordningsregler med mera

tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande

effekt.

– Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon

ansvarig person för kränkande behandling eller

medverkat i en utredning så får man inte bestraffa

barnet eller eleven som en följd av detta.


Långsiktig strategi

Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande

behandling genom systematiskt arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande

värdegrunds-diskussioner med och mellan barn och personal, långtgående

barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och

kompetent personal med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för

kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar och myndigheter.

Rutiner för om något inträffar

Åtgärdsplan, se nedan

Rutiner för utredning och uppföljning

Alla händelser som beskrivs ovan skall dokumenteras på avdelningen och skickas

vidare till förskolechefen för vidare utredning och rapportering uppåt.

Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade.

Generell uppföljning av planen sker på APT en gång per år.

Förälders och elevers deltagande i arbetet

Personalen samtalar och arbetar dagligen på olika vis med likabehandling och vår

värdegrund och barnens åsikter och funderingar kring det beaktas när vi gör en

årlig revidering. Alla 5-åringar intervjuas också kring trivsel och trygghet.

Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar

vår värdegrund på föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en

årlig revidering.

Förskolechefen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och

diskuterar förra årets årliga plan och vad som behöver tillföras kommande plan på

Barnomsorgsrådet en gång/år. Föräldrars åsikter beaktas när vi gör den årliga

revideringen.

Görs årligen

Likabehandlingsplanen och värdegrunden diskuteras på avdelningsmöten,

personalmöten och föräldramöten under året.

Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsidor under kvalitetsredovisning.

På en av förskolans planeringsdag eller 16-stängning gås likabehandlingsplanen

igenom, årliga planen följs upp, ny kartläggning görs och ny årlig plan skrivs.


Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande

behandling

1. När barn diskriminerar/kränker varandra. Direkt agerande i den aktuella situationen

– avbryt uppkommen händelse.

Ansvarig: Personal som ser händelsen. Meddela förskolechefen för vidare utredning

och rapportering uppåt.

När vuxen diskriminerar/kränker barn - avbryt uppkommen händelse - meddela

förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning/rapportering uppåt.

När vuxen diskriminerar/kränker vuxen – avbryt uppkommen händelse – meddela

förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning och rapportering uppåt.

2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade

Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal.

3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se

förslag nedan.

4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan tillsammans med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överens-kommelse mellan personal/förskolechef och förälder.

Ansvarig: Ansvarspersonal samt förskolechef och ev. elevhälsan.

5. Generell uppföljning av ”Åtgärdsplanen” sker på planeringstid med avdelningsperso-

nal och förskolechef.

Ansvarig: Förskolechef.

Konfliktlösningsmodeller:

- Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att

bli avbrutna. När alla fått gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan

vad kan vi göra istället.

- Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla

inblandade.


Årlig plan mot kränkande och diskriminerande behandling

Vt 2018 tom Ht 2019

för Tomtaklint och Skärgårdens förskola

Bakgrund

Förskolan har en likabehandlingsplan där arbetet mot kränkande och diskriminering

beskrivs.

Enligt skollagen 14 kap § 8 ska förskolan också upprätta en årlig plan för att

förebygga och förhindra kränkande och diskriminerande behandling av barn.

Utvärdering

Utvärderingen av föregående verksamhetsår visar att personalen fortsätter sitt

medvetna sätt att bekräfta och benämna barnens positiva beteenden och

handlingar och att de ser att det stärker barnen mer. Det leder i sin tur till att

barnen visar och gör fler positiva handlingar och beteenden.

Det värdegrundsmaterial som personalen använt, som t.ex. Kompisböckerna,

Barnkonventionen och Bamse ger många diskussioner. Barnen pratar och visar mer

medvetet hur man skall agera och vara emot varandra. Dagliga diskussioner med

barnen om att man att det är okej att vara olika, tycka olika, vad som är rättvist

eller orättvist gör att barnen blir stärkta, får argument och verktyg att använda sig

av. Barnen uppskattar och efterfrågar dessa värdegrundsböcker och vill att vi skall

läsa dem och diskutera.

Personalens aktiva uppmuntran till att barnen mer skall hjälpa varandra, lyssna på

varandra, samtala mer med varandra, göra förlåt eller göra någon glad igen leder

till ökad hänsyn, omtanke och hjälpsamhet mellan barnen samt bättre respekt

emot varandra och ökad kamratskap.

En del avdelningar har också använt sig av att gestalta olika värdegrunds- och

konfliktsituationer med hjälp av t.ex. dockor, flano eller sig själva genom drama.

Barnen har då fått fundera kring och/eller gett idéer kring hur man kunde gjort

istället.

Personalens direkta uppföljningar och feedback vid uppkomna situationer har lett

till att barnen mer stannar upp och tänker till innan de handlar. Barnen får hjälp att

få syn på andra lösningar i den uppkomna situationen.

Närvarande, medvetna och aktiva vuxna är grunden till att positiva beteenden och

handlingar utvecklas och befästs, samt bidrar till ökad likabehandling och

motverkar diskriminering och kränkningar.

Kartläggning

Vi ser att de åtgärder vi arbetat med under förra året gett resultat och föräldrarna

uttrycker i bl.a. utvecklingssamtalen och i föräldraenkäten att deras barn är trygga

och tycker det är roligt att gå till förskolan. Föräldrarna tycker också det arbete

personalen gör kring detta ger resultat och de vill att vi fortsätter med det vi nu


gör. De tycker också att vårt utökade arbete kring att stärka barns modersmål på

olika vis är bra .

I intervjuerna av 5-åringarna framkommer att barnen är mycket positiva och kän-

ner sig trygga i förskolan.

Utifrån detta har vi kommit fram till att fortsätta med många av de åtgärder som vi

upplevt som framgångsfaktorer + att vi fortsätter vårt arbete kring hur vi kan stär-

ka barnens modersmål på olika sätt. Fortbildningar inom området normer och värde

fortsätter och gemensamma nätverksträffar kring bl.a. läsningens betydel-

se/språk/modersmål och bemötande fortsätter.

Mål

Att hela tiden arbeta mot att barnen lär sig mer om kamratskap, hänsyn, omtanke,

samarbete, turtagning och att dela med sig.

Öka den sociala kompetensen, empatiska förmågan och samspelet samt öka

toleransen för varandras olikheter och att det är ok att ha olika åsikter, se olika ut,

ha olika traditioner, komma från olika länder, ha olika hudfärg, ha ett handikapp, ha

olika sorters familjer, att det är okej att tycka om vem man vill och vilket kön man

vill, att alla är lika mycket värda och får göra samma saker om man vill, samt

komma till tals lika mycket vare sig man är flicka eller pojke.

Åtgärder att göra och fortsätta med:

Benämna och bekräfta barnens positiva beteenden/handlingar.

Ha en ständig dialog med föräldrarna kring vårt arbete med värdegrunden.

Arbeta med att behandla flickor och pojkar likvärdigt och inte förstärka tradi-

tionella könsmönster.

Vara beredd och positiv till olika sorters familjekonstellationer och könstillhö-

righeter.

Uppmärksamma och/eller berätta om olika traditioner som finns och firas

bland barnen.

Ge alla barn möjlighet att se och kunna få höra sitt modersmål på olika sätt.

T.ex genom ljudböcker, olika appar, böcker, filmer, olika texter och bilder

m.m.

Använda oss mer av tolkar vid inskolning och olika samtal.

Ha ständiga reflektioner/diskussioner kring normer och värden och likabe-

handling i arbetslaget.

Uppmuntra barnen att hjälpa varandra i olika situationer då någon behöver

hjälp.

Uppmuntra barnen att göra förlåt/göra en kompis glad igen.

Aktivt uppmuntra barnen till samtal med och lyhördhet till sina kamrater.

Arbeta med och ge akt på attityder och språkbruk.

Ha direkt uppföljning och feedback vuxen till barn på uppkomna situationer

och då t.ex. använda seriesamtal.

Ha uppmärksamma och närvarande vuxna i barngrupperna ute som inne.

Arbeta med rollspel - spela upp olika situationer – barnen får komma med

lösningar – personal dokumenterar.

Arbeta med lekregler.

Arbeta mer med Barnkonventionen tillsammans med barnen.

Arbeta med t.ex. ”Kompis sol”, Stjärna-vad är jag bra på.

Arbeta med och utifrån olika litteratur/material så som t.ex.”Tilda med is och

sol”, Kompisböckerna, Snick-Snack och Vilda säger nej.


Arbeta med olika – lika utifrån åsikter och utseende.

Arbeta med turtagning i olika situationer och aktiviteter.

Arbeta med rättvisa - orättvisa och att rättvisa inte är att ge alla lika utan

vad var och en behöver.

Utreda och åtgärda

I Likabehandlingsplanen beskrivs hur vi utreder och åtgärdar samt

ansvarsfördelning för detta.

Uppföljning och utvärdering

Vi följer upp och utvärderar hur de planerade åtgärderna genomförts och skriver in

det i nästa årliga plan samt bifogar den i kvalitetsredovisningen.

//Maria Jönsson, förskolechef

Tomtaklint och Skärgårdens förskola


Barnintervju – Trygghet och trivsel, område Normer och värden

Läs igenom sidan om intervjumetodik med små barn innan du börjar intervjua –

viktigt!

Syftet med denna intervju är att vi ska få en uppfattning om hur barnet trivs, om

det har sociala kontakter/kompisar och verkar tryggt. Intervjuer är en kvalitativ

metod, men resultatet kan sedan mätas kvantitativt. Du som intervjuar gör

bedömningen huruvida barnet trivs och känner sig tryggt utifrån ett

helhetsperspektiv av intervjun ( beakta gester, mimik, kroppsspråk ) och fyller i

antal barn som svarat positivt på frågorna 1a-1e i sammanställningen av enkäter.

Ta gärna med några citat som ger exempel på hur barn tänker från intervjun.

Namn: ..………………………. Datum:……….. Ålder:…….. Pojke O Flicka O

Intervjuare: …………………………………………………… Avd: ……………………………………

Frågorna ställs till 5-åringar

1a. Berätta för mig hur du känner dig när du kommer till (avdelningens namn)!

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

1b. Berätta för mig vad du gör när du är ute på gården!

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

1c. Berätta om samlingen!

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

1d. Berätta hur det är när du sitter och äter – frukost – lunch – mellanmål!

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

1e. Berätta vad du leker och gör inne!

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………


Barnintervju – barns inflytande

Läs igenom sidan om intervjumetodik med små barn innan du börjar intervjua –

viktigt!

Syftet med intervjun är att ta reda på om barnet känner till vad det kan ha

inflytande över och om det upplever att det får vara med och bestämma. Intervjuer

är en kvalitativ metod, men resultatet kan sedan mätas kvantitativt. Du som

intervjuar gör bedömningen huruvida barnet upplever att det har inflytande eller ej

utifrån ett helhetsintryck av intervjun (beakta gester, mimik, kroppsspråk ) och

fyller i antal barn som svarat positivt på frågorna 2a.- 2b i sammanställningen av

enkäter. Ta gärna med några citat som ger exempel på hur barn tänker från

intervjun.

Namn: ..………………………. Datum:……….. Ålder:…….. Pojke O Flicka O

Intervjuare: …………………………………………………… Avd: ……………………………………

Frågorna ställs till 5-åringar

2a. Berätta om hur ni gör när ni bestämmer något här på (avdelningens

namn)?……………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………

2b. Berätta om något som du har varit med och bestämt?

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

2c. Berätta om något du inte får bestämma om?

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………

Documents

Kvalitetsredovisning läsår Ht17-Vt18 avdelning …...Genom att Trosa kommun deltagit i Läslyftet via Skolverket har vi fokuserat mycket på sagor och berättelser i olika former