GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR · grundlÄgggande litteracitet fÖr nyanlÄnda ungdomar ny modul i lÄslyftet vt17 anna winlund/qarin franker/britt klintenberg

GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR NY MODUL I LÄSLYFTET VT17 ANNA WINLUND/QARIN FRANKER/BRITT KLINTENBERG INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET GÖTEBORGS UNIVERSITET

Innehåll

RUC SPRÅKDAGEN 12/4-2016/ AW

•  Bakgrund

•  Något om de teoretiska ramarna för modulen

•  Plan för modulens innehåll

Läget under 2015 (bildtack till Marie Lindgren, Migrationsverket)

•  Nästan 163 000 asylsökande

•  Antal inskrivna 180 000 varav anläggningsboende 100 000

•  35 400 ensamkommande barn och ungdomar

Beviljade tillstånd under 2015

(Bildtack till Marie Lindgren informatör migrationsverket)

Asylsökande

•  2006 24 000 asylsökande •  2007 36 207 asylsökande •  2008 24 353 asylsökande •  2009 24 194 asylsökande •  2011 29 648 asylsökande •  2012 43 887 asylsökande •  2013 54 259 asylsökande

•  2014 81 301 asylsökande Men alla får inte PUT eller TUT I en del fall tar det lång tid att delge beslut En del får direkt avvisning – en del utvisas senare

Asyl Totalt antal beviljade ansökningar 2015 – fördelade på beslutsgrund

Konven&onsflyk&ng 39 % Skyddsbehov 54 %

Särskilt ömmande omständigheter 5 %

Övrigt 2 %

Totalt 34 765 exkl. kvo>lyk&ngar

(Bildtack till Marie Lindgren informatör migrationsverket)

Vilka är det som kommer?

Totalt kom 162 877 personer

De största grupperna asylsökande under 2015

Syrien 51 338 personer Afghanistan 41 564 personer Irak 20 858 personer Statslös 7 716 personer Eritrea 7 233 personer Somalia 5 465 personer

Ensamkommande barn

De fem vanligaste nationaliteterna – inkomna ansökningar 2015

Afghanistan Syrien Somalia Eritrea Irak

Totalt 35 369 barn

Skolverkets hemsida 20160411

Undervisa nyanlända elever Att undervisa nyanlända elever ställer höga krav på läraren. Utbildning i svenska som andraspråk är en förutsättning för att undervisa dessa elever, och framför allt för att kunna stödja deras framsteg. För att eleven ska lyckas i sina studier bör skolan arbeta med följande delar:

•  Inkluderande förhållningssätt Flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång i undervisningen och utbildningen utgår från elevens delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt.

•  Språkutvecklande arbetssätt Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid.


Elever i åk 7-9 med utländsk bakgrund lå 2015/16 (Lälla: SIRIS – Skolverket 11/4 2016)

•  Totalt antal elever i svenska grundskolan åk 1-9 är 985 620

•  23% av eleverna i åk 1-9 har utländsk bakgrund

•  Totalt antal elever i åk 7-9 är 312 051

•  Antal elever m utl.bakgrund i åk 7-9 är ca 72 000 (23%)

•  utländsk bakgrund =själv född eller båda föräldrarna födda utomlands


Introduktionsprogrammen på GY 2014/2015 elevstatistik siris.skolverket.se •  Andel elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolans

introduktionsprogram Språkintroduktion

18 694 33 67 8 13 494 3 964 1 236 Totalt % kv % utländsk % högutb föräld åk 1 åk 2 åk 3

•  Övriga introduktionsprogram: •  Indiv 8 285 40 36 •  Prep 2 529 48 58 •  Progr. indiv 6 580 47 42 •  Yrkes 6 502 35 53


Ca 100 000 elever i åldern 13-19 år hade lå 2015/16 utländsk bakgrund enligt skolverkets officiella statistik

•  Hur stor andel är i behov av grundläggande litteracitet eller en medveten metodik som kan stötta deras språk- och kunskapsutvckling?

•  Vi riktar oss till skolor och lärare som möter dessa elever!


Sprintgymnasiet vt 2016

Cecilia Rosengren (lärare på takt 1)

Inskrivna elever på Sprintgymnasiet vt -16 Totalt: 524 elever

0

50

100

150

200

250

300

350

400

T1 T2 T3

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Språk

Könsfördelning

Män

Kvinnor

Allt fler av landets nyanlända invandrare är analfabeter och kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige.

” Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. De tittar inte på symboler och

bildtolkning är jättesvårt. Siffror och att lära sig klockan är jättekomplicerat”

Grundläggande litteracitet för nyanlända elever - klar till vt 17

•  Modulen tas fram av Göteborgs universitet. •  Modulen kommer att handla om läs- och skrivutveckling för

nyanlända elever som inte förvärvat läs- och skrivfärdigheter under uppväxtåren. I modulen presenteras verktyg för att främja elevers litteracitetsutveckling genom erfarenhetsbaserad och verklighetsanknuten undervisning. Viktiga utgångspunkter i modulen är medvetenhet om modersmålets roll och olika former av stötting och samverkan.

•  Modulen vänder sig primärt till lärare som undervisar nyanlända

äldre elever på gymnasiet eller de högre årskurserna på grundskolan.


Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar I ( ur Samverkansdokumentet)

Modulens syfte och mål •  ”Modulen ska ge deltagande lärare didaktiska verktyg för att främja

nyanlända elevers grundläggande litteracitetsutveckling genom en verklighetsanknuten, resurs-och erfarenhetsbaserad undervisning i en flerspråkig kontext.

•  Innehållet ger ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper om vad

det innebär för självbild och identitet att utveckla grundläggande litteracitet i tonåren oavsett vilket språk det sker på.

•  Centralt är ökad medvetenhet om modersmålets viktiga roll för lärandet och hur stöttning och samverkan bidrar till elevernas språk- och litteracitetsutveckling.”


Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar II (ur Samverkansdokumentet)

Modulens teoretiska ramverk och centrala begrepp •  ”Det teoretiska ramverket utgörs av didaktisk och

språkvetenskaplig forskning utifrån ett flerspråkigt perspektiv. Fokus ligger på på ungdomars litteracitet, andraspråksutveckling och lärande.

•  Arbetet baseras på en syn på litteracitet där läsande och skrivande inte enbart är en uppsättning autonoma färdigheter som ska läras in utan snarare är kärnan i det som en levande kommunikation består av.


Två perspektiv på litteracitet (tack till Qarin Franker för följande 5 bilder)

Litteracitet är en teknisk färdighet man betonar avkodningen = vanligt i tradiEonell skolundervisning ( jfr Individualpsykologiskt perspektiv – Kognitiva

inlärningsteorier - Piaget) ------------------------------------------------------------------------- Litteracitet är en sociokulturell praktik man betonar förståelsen av hela texter sina sammanhang = vanligt i vardagslivet (Jfr SocialinterakEonisEskt perspekEv – Konstruktivistiska och

sociokulturella inlärningsteorier - Vygotskij)

En autonom syn (Goody,1968,1977; Luria,1976; Ong 1982)

•  Läsning är främst en teknisk

färdighet • Det finns en enda läskunnighet ”a singular literacy”

• Läskunnigheten är definierad

av och knuten till skolan •  ”School literacy” –> läsa för

skolan mer än för livet

En ideologisk syn (Street, 1985, 2000; Gee,1990 ; Barton, 1994,2007)

• Läsande och skrivande är en

sociokulturell praktik • Det finns flera olika

läskunnigheter, ”multiple literacies” – flera litteraciteter

• De är knutna till olika

aktiviteter i livet

• De är inbäddade i sociala praktiker

LITTERACITETSDIMENSIONER OCH PRAKTIKER (efter Freebody 1992; Freebody & Luke 1990)

litteracitet

kulturell Teknisk/ operationell kritisk

Textanvändare (text use)-

ger pragmatisk Kompetens

(äv. multimodalt, eget skrivande)

Textdeltagare som vill

betydelseskapa (meaning making) -ger semantisk

kompetens (förförståelse, inferenser)

Kodknäckare (code-breaking ) ger avkodnings-

kompetens (skriftspråklig-

fonologisk medvetenhet

Textkritiker (text critic)-

ger en analytisk ifrågasättande

kompetens (maktrelationer,

självrespekt)

Tre dimensioner interagerar

Fyra olika prakEker inter-‐agerar

Litteracitetmodell med tre nödvändiga läsarroller knutna till fyra olika skriftspråkspraktiker (efter Freebody,& Luke 1990; Freebody 1999)

litteracitet

kulturell Teknisk/ operationell kritisk

Kodknäckare (code-breaking ) ger avkodnings-

kompetens (skriftspråklig-

fonologisk medvetenhet

Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar III (ur Samverkansdokumentet)

Modulens huvudsakliga målgrupp

•  Modulen vänder sig i huvudsak till lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare i samverkan på högstadiet och på gymnasieskolans introduktionsprogram.

•  Lärare som ska arbeta med modulen kan gärna aktualisera sina kunskaper genom att läsa Hyltenstam & Lindberg (red.) (2013) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle.


Modulens åtta delar •  Del 1 Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv

Denna del innehåller en ramtext som presenterar modulens övergripande synsätt med utgångspunkt i Luke & Freebodys resursmodell för litteracitetsarbete . Delen behandlar även förhållningssätt till skrift, symboler och bilders roll och funktion i samhället, multimodalt läsande och textskapande. Sociokulturella såväl som kognitiva synsätt på litteracitetsprocesser på individ-, grupp- och samhällsnivå, attityder till litteracitet och aktuella begreppsdefinitioner beskrivs.

Delansvarig: Qarin Franker

•  Del 2 Skrift i ett flerspråkigt perspektiv

Denna del kan beskriva: kommunikation, principer för olika symbolsystem och skriftsystem, talspråkets och skriftspråkets förändrade funktioner och relationer, chatt på olika språk, både form och användning av skriftliga och muntliga kommunikationsformer, flerspråkig litteracitet och translanguagingbegreppet. I delen förs ett resonemang om val av språk och skriftsystem i den grundläggande litteracitetsundervisningen.

Delansvarig: Åsa Wedin


Modulens åtta delar

•  Del 3 Muntlig språkundervisning utan skriftstöd

Denna del kan beskriva hur den allra första muntliga andraspråkundervisningen kan utformas för att stimulera och utveckla elevernas baskunskaper i muntlig svenska. Det handlar om en undervisning som fokuserar på kommunikation och interaktion men som även ska utveckla elevernas fonologiska medvetenhet, och ordförråd för att underlätta läs- och skrivinlärningsarbetet. Resursperspektivet medför att elevernas kunskaper i alla språk naturligt tas till vara i undervisningen. Delansvariga: Britt Klintenberg och Qarin Franker

•  Del 4 Metodisk vägledning i grundläggande litteracitet

Denna del kan genom den fyrdimensionella modellen för litteracitetsundervisning ge en tydlig utgångspunkt och ett stöd för lärare att arbeta med den grundläggande littteracitetsutvecklingen hos nyanlända ungdomar. Centralt är translanguagingbegreppets betydelse för litteracitetsutvecklingen och därmed samarbetet mellan andraspråkslärare, modersmålslärare och studiehandledare.

Delansvarig: Anna Winlund och Qarin Franker,


Modulens åtta delar

•  Del 5 Digitalt arbete och multimodalitet Denna del kan presentera olika typer av multimodala texter och undersöka multimodala läsprocesser samt visa hur digitala verktyg kan användas på kreativa och didaktiskt gynnsamma sätt för elevernas lärande och litteracitetsutveckling.

Delansvariga: Karin Rehman, Alexandra Ljungkvist och Cecilia Rosengren •  Del 6 Kritiskt läsande pa ̊ en grundläggande niva ̊ Innehållet kan med fördel behandla samverkan mellan studiehandledare, modersmålslärare och svalärare och annan stöttning före, under och efter läsningen. Elevernas erfarenhetsvärld och framtida utmaningar är utgångspunkter för arbetet. Ett resonemang förs om målgruppsanpassade textval i undervisningen

Delansvarig: Ulla Damber


Modulens åtta delar •  Del 7 Texttyper i den grundläggande litteracitetsundervisningen

Denna del kan genom att utgå från ett genrebaserat synsätt på texter ge lärare verktyg att utveckla och bedöma elevernas möjligheter att möta, använda sig av och själva skapa texter i olika sammanhang och för olika syften. Delansvariga: Karin Rehman, Alexandra Ljungkvist och Cecilia Rosengren

•  Del 8 Sammanfattning med framåtblickar Syftet med denna del är att sammanfatta de ingående delarnas text-, bild-, ljud-och filmmaterial och uppgifternas innehåll så att lärarna får ett tillräckligt teoretiskt och didaktiskt stöd för att kunna omsätta den fyrdimensionella litteracitetsmodellen i den grundläggande för litteracitetsundervisningen för nyanlända ungdomar. Denna sista del återknyter således till vad varje tidigare del väsentligt bidragit med och visar hur delarnas olika perspektiv blir viktiga beståndsdelar för lärarnas litteracitetsarbete som helhet. Delansvarig: Qarin Franker


Centrala begrepp i modulen

1.  grundläggande litteracitet, 2.  identitet och självbild, 3.  resursperspektiv, 4.  erfarenhetsbaserad och verklighetsanknuten undervisning, 5.  förväntningar 6.  stöttning, 7.  translanguaging, 8.  flerspråkighet, 9.  andraspråksutveckling 10.  multimodalitet


Documents

GRUNDLÄGGGANDE LITTERACITET FÖR NYANLÄNDA UNGDOMAR · grundlÄgggande litteracitet fÖr nyanlÄnda ungdomar ny modul i lÄslyftet vt17 anna winlund/qarin franker/britt klintenberg