Kvalitetsredovisning 2018/2019 - Förskolorna Kompassen och … · förskolorna fortsatt arbeta vidare med våra lärmiljöer. Vi har arbetat med att forma våra inne och ute miljöer

Kvalitetsredovisning 2018/2019

Ansvarig: Sofie Billström, Förskolechef

Förskoleområde 3 Hallsberg

Datum Sida

Förskoleområde 3 Hallsberg 2019 2019-06-26 2(16)

Innehållsförteckning

1 Inledning ................................................................................................ 3

1.1 Beskrivning av verksamheten och organisation ..................................... 3

2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ......................................... 5

2.1 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ....................................... 5

3 Värdegrund och uppdrag ........................................................................ 6

3.1 Förskolans värdegrund och uppdrag ...................................................... 6

3.1.1 Analys...................................................................................................... 6

3.1.2 Utvecklingsområden ............................................................................... 6

4 Övergripande Mål och riktlinjer förskolan .............................................. 7

4.1 Normer och värden ................................................................................. 7

4.1.1 Analys...................................................................................................... 7

4.1.2 Utvecklingsområden ............................................................................... 8

4.2 Utveckling och lärande ........................................................................... 9

4.2.1 Analys...................................................................................................... 9

4.2.2 Utvecklingsområden ............................................................................. 10

4.3 Barns inflytande .................................................................................... 10

4.3.1 Analys.................................................................................................... 10


4.4 Förskolan och hem................................................................................ 12

4.4.1 Analys.................................................................................................... 13


4.5 Övergång och samverkan ..................................................................... 13

4.5.1 Analys.................................................................................................... 13


4.6 4.7 Uppföljning, utvärdering och utveckling ........................................ 14

4.6.1 Analys.................................................................................................... 14


5 Slutsatser och nya mål.......................................................................... 16

Datum Sida


1 Inledning

Förskolans åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning:

• Utveckla våra pedagogiska undervisningsmiljöer • Följa upp lärande processer genom våra utvecklingsplaner. • Normer och värden • Kvalitetsarbete kring plan för arbetet med lika rättigheter och lika

möjligheter • Utveckla arbetet med IKT • Edwise som plattform för föräldrainformation/delaktighet

Under året har förskolorna haft ca 195 barn tillsammans. På förskolorna är varje barngrupp anpassad efter ålder. Förskolan Kompassen är mer traditionell gällande barngrupperna på grund av antalet barn och organisationen. Förskolan Vibytorp arbetar mer sammanhållet där pedagogerna ansvarar för en viss åldersgrupp utan avdelningsbenämningen. Ca.40 pedagoger arbetade under året på båda förskolorna. Barnskötare, resurspedagoger och förskollärare har bidragit till den goda standarden vi idag har på våra förskolor. Förskolorna har ett gemensam Mål, IKT Digitalisering. Vi startade upp läsåret med en kick-off resa till Helsingfors där vi arbetade med att implementera nya läroplanen. Under året har vi på båda förskolorna fortsatt arbeta vidare med våra lärmiljöer. Vi har arbetat med att forma våra inne och ute miljöer. Båda förskolorna har deltagit i Trolletdagarna i Kalmar, där vi hämtat inspiration till våra verksamheter. Vi har även haft pedagoger som gått/går på Äventyrspedagogik. De pedagoger som deltagit har delgett kollegorna innehållet från dessa dagar, genom redovisningar. Detta är en del i vårt tänk att knyta ihop våra inne/ute miljöer på förskolorna. Under hösten har båda förskolorna deltagit i ICDP handledning. Arbetet kring vår pedagogroll har fortsatt, då den är en viktig och stor del i vår lärmiljö. Vi har arbetat aktivt med att utveckla pedagogens arbetssätt att leda barnen i deras lärande. Vi har använt oss av kollegieutvärdering för att synliggöra detta ännu mer. Våren 2019 fick alla pedagoger ta del av en mycket inspirerande föreläsning av David Edfeldt. Handlade om hur vi bemöter barn med beteendeproblem i förskolan. Den väckte mycket tankar och reflektioner på våra förskolor som vi jobbar vidare efter. Pedagoger från båda förskolorna har besökt Bordercrossing utställningen, i Örebro. Förskolechef och två pedagoger har deltagit i ett veckoseminarium i Reggio Emilia, Italien.

Vi har jobbat med vår Plan mot Lika rättigheter och lika möjligheter. Använt oss av material Tio kompisar som ett stöd i detta arbete. Som en del i utvecklingen av vårt IKT arbete så har pedagoger från båda förskolorna deltagit i SETT mässan och vi har IKT pedagoger som deltar i kommunens IKT nätverk. Vi har ökat vårdnadshavarnas insyn i verksamheten genom bl.a. webbverktyget Edwise

1.1 Beskrivning av verksamheten och organisation

I förskoleområde 3 ingår två förskolor, Kompassen och Vibytorp samt fem stycken dagbarnvårdare. Personaltätheten är beräknad på 2,95% per avdelning bestående av förskollärare, barnskötare och resurspedagoger. Personalbemanningen kan förändras under året beroende på antal inskrivna barn i förskolan. På förskolan Kompassen finns en Modersmålspedagog (arabiska) under ett par timmar/vecka.

Datum Sida


Ledningen består av en förskolechef samt tre processledare, en från Förskolan Vibytorp och två från den större Förskolan Kompassen. Dessa har 10% i sin tjänst för ledning. Ledningsgruppen ses regelbundet och alla processledare i Hallsbergs kommun träffas minst 2 ggr/termin tillsammans med utvecklingssamordnare. Det finns två pedagoger, en på varje förskola som är ett stöd för och inspirera förskolornas arbete med att konkretisera, förankra uppnå och följa upp IT-relaterade mål. På förskolan Kompassen håller den ansvariga i ett It nätverk där en från varje avdelning ingår.

Förskolechefen gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolorna. Varje avdelning har minst 8 timmar reflektionstid/vecka.4-5 gånger/termin har förskolorna arbetsplatsträffar som bland annat innehåller forum för pedagogiska diskussioner. Verksamheten har begränsat öppethållande två dagar/termin för kompetensutveckling. På Förskolan Kompassen har vi barnskötarnätverk och förskollärarnätverk som träffas en gång i månaden. Övriga grupper är gårdsgrupp och IKT grupp. Vi har även pedagogiska caféer där vi under fokuserar på aktuella ämnen. Representanter från förskolorna ingår i ett kommungemensamt IT-nätverk för att utbyta erfarenheter och stärka likvärdigheten i digitaliseringen av våra förskolor.

En specialpedagog arbetar mot Förskolorna i centrala Hallsberg. Hennes kompetens bidrar till ett utvecklande arbete med inkludering och bemötande. Hon arbetar även främjande och förebyggande. Området kan erbjuda lekarbete till de barn som har behov. Ansvarig pedagog har 10% i sin tjänst för lekarbete. Vid behov har vi möjlighet att konsultera kurator. Enheten har tillgång till en vikariesamordnare vid vikariebehov.

Förskolorna ingår i ett samarbete med Örebro universitet med övningsförskolor. VFU-samordnaren har sin arbetsplats på Förskolan Kompassen och har 5% i sitt samordnaruppdrag.

Datum Sida


2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete

2.1 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete

Underlaget till årets kvalitetsredovisning görs på olika sätt, ex PUT-reflektionen där varje arbetslag reflekterar och skriver en kvartalsrapport där man utvärderar sina egna mål. Processledare tar del av dem och ger feedback, både till pedagogerna/förskolechef. Rapporterna ligger till grund för kvalitetsredovisningen.

Förskolechefens närvaro, verksamhetsbesök och dagliga pedagogiska samtal anses också ligga till grund för årets redovisning.

Under det gångna året har förskolorna fokuserat på ett arbete med den pedagogiska lärmiljön i verksamheterna eftersom miljön hjälper oss att säkerställa att förskolans arbete leder mot rätt måluppfyllelse. Förskolorna har valt att ha ett gemensamt prioriterat mål, detta för att kunna få en helhetssyn i undervisningen och säkerställa kvalitén.

Kollegieutvärderingen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet, då vi synliggör pedagogernas roll i undervisningsmiljöerna.

De årliga enkäterna ligger också till grund för en förståelse för vårdnadshavarnas tankar och idéer om verksamheten som vi bedriver.

Våra prioriterade områden har under året varit: Normer och värden, Utveckling och lärande och Barns inflytande.

Genom att arbeta aktivt med våra undervisningsmiljöer så anser vi att barns inflytande lever i den dagliga verksamheten. I våra utvärderingar har vi också på ett strategiskt sätt lyft fram även andra exempel ur läroplanen för att påvisa att det finns en medvetenhet hos våra pedagoger kring alla läroplanens mål. Vårt årshjul är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete, som alla medarbetare på förskolorna skall arbeta utifrån

Datum Sida


3 Värdegrund och uppdrag

3.1 Förskolans värdegrund och uppdrag

”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.”(Lpfö 98 reviderad 2016)

På förskolorna arbetar vi efter vår plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter för att främja, förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Båda förskolorna har haft ICDP nätverk. På Förskolan Kompassen har nätverksgrupper (Barnskötarnätverk, reflektionsgrupper, förskollärarnätverk) träffats för att diskutera vårt uppdrag samt förskolans värdegrund. På förskolan Vibytorp har man också haft nätverksträffar som genererar i värdegrundsarbete.

Förskolans mål Uppfyllt Delvis

uppfyllt Ej

uppfyllt

Att alla barn ska förskolan

känna att de har inflytande över sin vardag på X

Att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformning av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten

X

3.1.1 Analys

Vi arbetar på förskolan med att vara närvarande pedagoger och alltid finna still hands för barnen och för att kunna vägleda/undervisa dem i sitt lärande. Genom att arbeta med nätverk och reflektionsgrupper, bland oss pedagoger, så medvetandegör och synliggör vi förskolans värdegrundsarbete och uppdrag. Då vi jobbar aktivt med oss pedagoger kring dessa frågor så behöver vi också uppmärksamma barnen i hur man är mot varandra, att vi är olika och att vi måste få tycka och tänka olika. Vi ser att barnen ständigt behöver påminnas om detta. Vikten av att lyssna på sina kamrater och att ett NEJ! är ett NEJ! och STOPP! Stanna upp och titta/se och lyssna på varandra. Som en hjälp och ett stöd i detta arbete har vi Plan för arbetet med lika möjligheter och lika rättigheter.

3.1.2 Utvecklingsområden

Vi har kommit en bra bit på väg, men behöver jobba vidare med våra nätverk, reflektioner samt vår plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter för att främja, förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

Datum Sida


4 Övergripande Mål och riktlinjer förskolan

4.1 Normer och värden

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.”

(Lpfö 98 reviderad 2016)

Bildningsnämndens mål Uppfyllt Delvis

uppfyllt Ej

uppfyllt

Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och X hälsofrämjande.


uppfyllt Ej

uppfyllt

Pedagogerna ska samtala och diskutera vikten av att barn skapar en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social

X

bakgrund och oavsett kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (denna punkt prioriteras). Plan för arbetet med likarättigheter och och väl förankrad i verksamheten.

lika möjligheter ska vara tydlig X

Alla vårdnadshavare uppger i kommunens gemensamma barn känner sig trygga.

enkät att deras X

Alla vårdnadshavare uppger i kommunens enkät reellt inflytande över undervisningen.

att deras barn har X

Undervisningsmiljön på ett stöd i sin utbildning.

förskolan ska vara anpassad så att barnen får X

4.1.1 Analys

Vi ser vikten av att vi pedagoger kommunicerar och reflekterar med varandra kring våra egna föreställningar om barn, uteslutningar, genus, lek, inkludering, samspel, kommunikation etc. Detta är viktigt att reflektera enskilt och tillsammans med kollegor för att kunna leda barngruppen vidare. Genom att jobba med exempelvis böcker, film och djur i arbetet med frågor kring normer och värden så ser vi att barnen får en mer empatisk förståelse då vi använder oss av konkret material som de kan relatera till.

“Vi har jobbat med materialet “Kanin och Igelkott”, Kompiskorten, kortet Glädje. Vi har tittat på hur man ser ut när man är glad, att man kan visa det på många olika sätt. Pedagoger har dramatiserat Hur man kan visa glädje och dela med sig av sin glädje. Tillsammans har de sedan reflekterat, delat med sig av sina erfarenheter, tankar och funderingar. Vid ett senare tillfälle i lek på gården händer följande: 3 barn och 1 pedagog leker Daidalos. Tillsammans bestämmer de hur de skall leka och vilka roller de skall ha. Efter en stund kommer det fler barn och vill leka. De blir inbjudna i leken och får förklarat för sig Hur de leker. Men då säger ett av de “nytillkomna barnen” - Så skall man inte leka! - Men nu leker vi så här för att alla skall kunna vara med, det behöver inte vara på riktigt. Ni kommer väl ihåg att vi tittade på Kaninen, om vi inte kommer överens blir det ingen Glädje. Vi ser att när vi pedagoger “agerar” i exempelvis rollspel, så blir det mer tydligt för barnen att ta in och få en förståelse för exempelvis känslor. Att få uppleva med olika sinnen gör att barnen får uttryck för sitt lärande, de kan delge det till sina kamrater, ser och

Datum Sida


förstår hur andra kan uppleva och lära sig.

Ex 1: När vi var på utflykt så var det ett av de yngsta barnen som ramlade i gräset och blev ledsen, ett annat barn kommer fram och tröstar och hjälper till. Barnet lutar sig ned för att visa att hen var där och försökte prata med barnet. Sedan kom även ett av de äldsta barnen och försökte hjälpa till i situationen. Tillsammans fick de upp barnet och allt blev bra. Ex 2: När vi var ute och lekte på gården så var det ett barn som var ledsen när hen kom till förskolan och få då sitta i en pedagogs knä för tröst. Då kommer ett annat barn fram med hink och spade för att ge till barnet som var ledsen. När det ledsna barnet inte ville ha leksakerna så klappade barnet försiktigt på benet och gick iväg igen. I första exemplet var det tydligt att båda barnen ville hjälpa till och försöka få barnet som ramlade glad igen och komma upp på benen igen. I exempel 2 kan vi se ett liknande fall där barnet tydligt visar empati för barnet som är ledsen och försöker gör hen glad på olika sätt. När barnet misslyckas med att försöka få barnet glad genom att ge leksaker så klappar barnet försiktigt på det ledsna barnet i ett sista försök att få hen glad igen. Vi kan se att genom att vi aktivt arbetat med barnen om hur vi behandlar varandra och pratat mycket om hur man är en bra vän så kan vi se att barnen mer och mer vill hjälpa varandra på olika sätt. Vi ser nu mera ofta exempel som barnen försöker hjälpa varandra att sätta på sig strumpor eller trösta varandra när dom är ledsna.

Visar vi pedagoger på goda handlingar gentemot varandra, så speglar det sig på barngruppen. Vi bir förebilder för barnen och de imiterar våra handlingar.

Att ha ett reflekterande förhållningssätt leder till en närmare och djupare kontakt med varje barn, vilket i sin tur leder till att vi pedagoger lär känna och förstå barnet bättre. Vi på förskolan arbetar med att vara närvarande pedagoger och alltid finnas till hands för barnen och vägleda dem i sitt lärande.

Genom att vi pedagoger finns där för att vägleda och stötta barnen i lek, konflikthantering och sociala färdigheter har vi gett dem verktyg för att utveckla större förståelse för varandras olikheter. Vi ser att barnen både i teori och praktik lärt sig/ utvecklat respekt och ansvar mot varandra. Det kan förekomma bland barnen att de kränker varandra, men det är oftast utifrån ett lärande, de då ej har alla verktygen till att lösa konflikter som uppstår. Detta ställer krav på oss pedagoger att ha ett tydligt förebyggande arbetssätt. Målet normer och värden är ett mål som ständigt är aktuellt och måste arbetas aktivt med. Vi väljer att se individen istället för genus.

De didaktiska frågorna: Hur blev det som de blev? Varför blev det som det blev? Hur gjorde jag som pedagog? Är frågor som vi ställer oss för att utmana och komma vidare i vårt arbete. Medvetna och närvarande pedagoger.


Normer och värden är ett ämne som alltid är aktuellt att arbeta vidare med och som aldrig blir färdigt. Vi anser att vi är i mål men inser att vi har områden att arbeta vidare med.

Arbetet med Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter följs enligt årshjulet, men behöver följas upp mer kontinuerligt.

Datum Sida


4.2 Utveckling och lärande

”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.”



uppfyllt Ej

uppfyllt

Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidigupptäckt – tidig insats x


uppfyllt Ej

uppfyllt

Undervisningsmiljöerna på stimulerar barnens lek som

förskolan ska vara anpassade så att dessa direkt kan kopplas till målsättningen.

X

Pedagoger ska ta tillvara på barnens intressen, barnens egna erfarenheter och det de vill lära sig mer kring. Pedagoger ska tillsammans med barnen reflektera över situationer så barnen får en

x

möjlighet att förstå sitt eget lärande och kan påverka sin undervisning. Pedagogerna ansvarar för att samspelet mellan barnen och barngruppen är aktiv. Att barnen ges utrymme att utforska och skapa, samtal och reflektera

x

Att barnen utvecklar förståelse verktyg i sitt eget lärande

och får kunskap att använda digitala x

4.2.1 Analys

Ex. Vi har gjort en tyg vägg till vår kub, med olika inspirerande och utmanande undersöknings material på. Vi har filmat med lärplattan för att se hur barnen tar sig an den. På filmerna kan vi se och höra hur barnen samtalar om färger, hur de känner/undersöker materialet etc. Barnen hämtar olika material som de lägger/sätter i fickorna, material som är: - Tungt. - Stor. - Liten. - Det är många saker. - Högt. Vi ser att barnen hämtar pallar när de inte når upp till fickorna på tyget. De balanserar och tränar öga - hand koordination. Barnen provar om och om igen när saker inte passar i de olika fickorna. Vi ser ett samarbete mellan barnen, de samtalar och hjälper varandra, de är koncentrerade och håller fast vid aktiviteten länge. Genom att vi tillför material i vår lärmiljö och att vi pedagoger är delaktiga/observerande så kan vi se vad materialet har fått för betydelse i barnens utveckling och lärande. Materialet har fungerat som en “magnet” det har bidragit till lust och nyfikenhet men också till en djupare koncentration och fokushållare hos barnen. Detta beskriver bl.a. också Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi i boken “Lyssnandets pedagogik”.

Ex. Under en samarbetsövning på gården där barnen fick i uppdrag att göra en stor cirkel i snön tillsammans väcktes ett intresse hos barnen för former. Vi fortsatte

Datum Sida


därför att leta cirklar inomhus under samlingen och såg att barnen tyckte det var roligt. Dagen efter kommer ett barn fram och visar med glädje att hen har cirklar på kläderna och hens kompis visar vart det finns cirklar på andra ställen på förskolan, igen. Denna aktivitet tog vi pedagoger till oss utav och ville vidareutveckla. Hur kan vi fortsätta att leta cirklar? Under våra skogspromenader? Var kan vi se cirklar som lockar barnen? Etc. Vi ser att barnen utvecklar en djupare förståelse för formen genom att de använder begreppet cirkel, istället för rund ring. Att de ser formen överallt och har förstått att den finns som artefakter, t.ex. en vägskylt eller glaset vi dricker ur, i naturen som en trädkrona eller ett moln.

Att hitta lärsituationer som passar alla barn är en utmaning för oss pedagoger. Genom att vi gör barnen delaktiga i sin utbildning och anpassar undervisningen så att alla barn kan vara delaktiga och få lyckas så ser vi ett lärande hos barnen. Vi ser att när vi håller fast vid en undervisningssituation över en längre tid så lär sig barnen vad som komma skall, det blir en trygghet för dem och de vet vad som förväntas av dem också i denna situation. Genom att samtala och reflektera tillsammans med barnen, hur de upplever undervisningen, är en förutsättning för att kunna vidareutveckla lärandet så att det blir bra för alla barnen. Det är en utmaning för oss pedagoger, att skapa lärande situationer som håller fokus, utifrån dem. Att barnen möts av nyfikna pedagoger gör att barnen uppmuntras att ställa frågor. Vi pedagoger är en stor del av barnens lärmiljö.


• Pedagogens roll. • Fortsätta arbetet med IKT och vårt gemensamma mål • Följa barnens lärprocesser med hjälp av dokumentation och reflektion.

4.3 Barns inflytande

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.”



uppfyllt Ej

uppfyllt

Undervisningsmiljön och pedagogernas arbete och inställning ska kretsa x

kring barnens möjlighet att förstå och påverka sitt eget lärande. Arbeta med barnens tankar och åsikter kring formandet av

x undervisningsmiljöer. Att arbeta medvetet med det systematiska kvalitetsarbetet för att x synliggöra barnens eget lärande.

4.3.1 Analys

Ex. Pedagogerna har sett en stor nyfikenhet och vilja att lära sig att programmera Blueboot. Barnen får ta kort med lärplattan på sina stenar som de samlat under sommaren. Korten klipps ut och placeras på golvet i rummet där vi har Blueboot. Över dem läggen en genomskinlig plast, med rutmönster på. Vi presenterar Blueboot genom att vi pedagoger berättar/ visar och de barn som är bekanta med Blueboot

Datum Sida


får också visa och berätta för sina vänner. Vi använder oss av rätt begrepp, som ordet programmera. Barnen erbjuds sen att programmera Blueboot till sin sten och sina kompisars stenar. Barnen får arbeta 3-5 barn/grupp. Att väva ihop deras stenprojekt med deras nyfikenhet kring programmering är spännande. Samtliga barn deltog och visade stor nyfikenhet på att få lära sig. Att det finns ett stort intresse hos barnen att vilja lära sig mer kring de digitala verktyg som vi har på förskolan tror vi beror på att vi dels gjort dem mer lättillgängliga för barnen och att vi pedagoger är engagerade i att vilja låta barnen få möta och utforska digital teknik. Vi ser att barnen visar stor kunskap, om och hur de skall göra. De kan sätta ord på hur och varför de gör som de gör:

- Om man vill att den ska svänga, trycker man på pilen.

- Jag måste programmera 4.

Genom att vi “jobbar” i mindre grupper gör att alla barn kommer till tals och får prova/lära i sin egen takt. I de mindre grupperna ser vi att barnen lättare kan se varandras utforskande och även sitt eget lärande. Vi ser att många av barnen lär av varandra och gärna vill hjälpa/visa varandra.

- Jag kan visa dig!

- Nu ska du trycka på krysset!

Att få visa och hjälpa någon annan stärker deras självkänsla och tilltro till sin egen förmåga

Detta ses som att barnen indirekt har inflytande över sitt lärande och sin vardag på förskolan. Barnen har möjlighet att påverka sin lärandesituation då pedagogen spinner vidare på barnens intresse med intressanta och utvecklande frågor. Detta leder till olika aktiviteter som kan kopplas till intresset samt flera mål ur läroplanen. Barnen får chans att diskutera och få sin röst hörd. De blir delaktiga i sitt lärande. Genom att pedagogen är närvarande och lyhörd för barnens intresse så ser vi att barnen vill forska vidare och lära sig mer.

Ex. Vi ser att vi pedagoger måste aktivt försöka att tolka vad barnen förmedlar till oss, eftersom de flesta av barnen inte har något verbalt utvecklat språk, ännu. För att underlätta det barnen försöker förmedla till oss så använder vi oss av stödtecken som ett komplement till det verbala språket. Vi sätter upp bilder inne på avdelningen så att barnen kan visa vad de vill göra. Vi har till exempel satt upp bilder på olika barnsånger på en vägg så att barnen lätt kan förmedla genom att peka på vilken sång de vill sjunga/lyssna på. Genom att också ta hjälp av lärplattan som ett förmedlingsverktyg så får barnen inflytande/delaktighet genom att var med och visa på vad de vill exempelvis vill lyssna på för saga/musik. Vi ser att med stöd av olika hjälpmedel att barnen mer aktivt visar på vad de vill göra. Barnen börjar mer och mer att peka på sina kläder/skor i hallen och undrar vad de skall ta på sig vid utgång. Vi kan här se att barnen mer och mer vill ha inflytande över vad de vill ha på sig.

Vi ser att när vi utformar och skapar våra lärmiljöer tillsammans med barnen så får de mer inflytande och delaktighet över sitt eget lärande.

Vi arbetar aktivt med de demokratiska frågorna på förskolan för att barnen skall lära sig vad demokrati är och att de har möjlighet att påverka sin vardag på förskolan. Detta gör vi exempelvis genom röstning på olika sätt. För att tydliggöra

Datum Sida


detta för barnen använder vi oss av bilder, TAKK, QR-koder etc. Vi ser att barnen förstår och accepterar ett beslut lättare, när vi tydliggör genom röstning. Genom att rösta får barnen påverka sin vardag på förskolan de får en ökad förståelse och respekt för andra barns önskan och beslut.

Vi ser att de digitala verktygen har en stor inverkan på hur barn lär idag, de får snabbt svar på sina frågor och lärandet fortsätter, detta ser vi tydligt i barngrupperna då vi arbetar temainriktat eller söker svar på frågor vi vill veta mer kring. Genom att vi ofta projicerar upp på väggen den fakta som vi ”forskar/lär oss om” så upplever vi att barnen är mer delaktiga och vill lära sig. Det är en utmaning för oss pedagoger, att skapa lärande situationer som håller fokus, utifrån dem. Att barnen möts av nyfikna pedagoger gör att barnen uppmuntras att ställa frågor. Det finns inga rätta svar, utan allas olika tankar och funderingar är lika mycket värda. Vi pedagoger är lika nyfikna och medforskande som barnen, vilket vi ser, det gör att det kommer ännu fler frågor från barnen, vilket gör att vi lär oss ännu mer.


• Fortsätta utveckla våra undervisningsmiljöer så att barnen har inflytande över sin egen undervisning.

• Fortsätta att utmana barnen vidare kring IKT och lära sig förstå och tänka kritiskt i den digitala värld de möter dagligen.

4.4 Förskolan och hem

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”


Vi skickar hem tydlig information till vårdnadshavarna om förskolan och inskolningen i god tid innan inskolningen börjar. Alla vårdnadshavare erbjuds inskolningssamtal en tid efter inskolningen. Vi har utvecklingssamtal och föräldramöte en gång per läsår. Alla hemvister skickar informationsbrev hem till vårdnadshavarna, genom vår plattform Edwise, om vad som har hänt, vad som sker just nu och vad som kommer att ske i barngruppen och verksamheten. Vi har en daglig dialog kring barnens dag med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning.


uppfyllt Ej

uppfyllt

Vårdnadshavare, skolor.

barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och X

Vi ska ha en förskola som tar hänsyn barnomsorg alla tider på dygnet.

till våra medborgares behov av X

Datum Sida



uppfyllt Ej

uppfyllt

Visa respekt för och vårdnadshavare.

skapa förtroendefulla relationer med X

Att ge alla vårdnadshavare delaktighet.

insyn i verksamheten och därmed öka deras X

4.4.1 Analys

Utifrån föräldraenkäten kan vi se att det är brister från oss till vårdnadshavarna vad det gäller information om barns lärande. Det är något vi måste ta till oss av. Alla pedagogers ansvar att samtala och reflektera kring barns lärande på utvecklingssamtalet. Enkäten skulle behöva genomföras senare eller flera gånger under läsåret, då vi skolar in barn kontinuerligt på förskolorna. Alla vårdnadshavare har inte haft samtal då enkäten genomförs. Vi anser också att vi skulle få ett annat svarsresultat om föräldraenkäten hade en annan utformning. Genom att vårdnadshavarna ges mer utrymme för kommentarer bidrar det till mer delaktighet.


Alla skall använda Edwise som plattform och där måste vi berätta mer om våra mål, vad barnen lär sig, kollegiala lärandet och vilket inflytande deras barn har i verksamheten

4.5 Övergång och samverkan

”Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.”



uppfyllt Ej

uppfyllt

Följa och arbeta efter den gemensammahandlingsplanen mellan X förskola – skola

4.5.1 Analys

Handlingsplanen har följts och träffarna med de blivande förskoleklass barnen och blivande lärare har fungerat bra. Det finns fortfarande saker som vi och skolan kan bli bättre på.


Fortsätta arbeta med handlingsplanen

Datum Sida


4.6 4.7 Uppföljning, utvärdering och utveckling

” Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.”



uppfyllt Ej

uppfyllt

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, X följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn ideras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull! (Lpfö98 rev 2016)

4.6.1 Analys

Vi arbetar med vår undervisningsmiljö som ”den tredje pedagogen”, vilket innebär att vi har barnens intresse/nyfikenhet i fokus. Vi tillför/tar bort material för att ha en stimulerande och lustfylld undervisningsmiljö där barnen får möjlighet att utforska utifrån alla läroplanens olika lärmiljöer.

Vi är medvetna om att våra insatser leder till målsättning, genom att vi kontinuerligt och systematiskt följer, dokumenterar och analyserar varje barns utveckling och lärande, vi är här självkritiska och kan bli betydligt bättre. Vi är närvarande pedagoger. Vi är självreflekterande samt reflekterande tillsammans med barnen, även där är vi självkritiska och ser att detta kan vidareutvecklas. Varför gör jag det jag gör tillsammans med barnen? Ett reflekterande förhållningssätt i arbetet med både barn och pedagoger i mellan. Som arbetslag reflekterar vi över lärandet med hjälp av didaktiska frågor som; Vad gör vi? Hur gör vi? Varför gör vi det? Hur går vi vidare?

Vi ser av erfarenhet, detta läsår, då vi haft överinskolningar på våra förskolor att

Datum Sida


det är svårare att kunna nå upp till alla målen. Vi haft tillfälliga lokaler, vilket gjort att vi ej haft samma tillgång till våra undervisningsmiljöer åt alla barn. Barnen själva har uttryckt en saknad av de miljöer som de haft tillgång till tidigare. Detta är en organisationsfråga inom kommunledningen som bör diskuteras kring behov av fler barnomsorgsplatser.

Vi för kontinuerliga samtal om undervisnings miljöer/material oss pedagoger emellan för att få ut den bästa möjliga kvalitén från våra resurser. Vi använder dessa resurser mot målsättningen.

PUT-reflektionen och kvartalsrapporten ligger till för grund för resultatinsamling. Underlaget till reflektionen och rapporten får vi genom vårt systematiska kvalitetsarbete.

Utifrån våra rapporter ser vi att vi pedagoger alltid kan bli bättre på att möta barnens nyfikenhet och att erbjuda och arrangera tillfällen där de får möjlighet att utforska och prova på. Vad är det barnen försöker förstå? Vad är det barnen riktar sin blick emot? Vad kan vi se och fånga upp som lockar många barn?

I arbetet med vårt systematiska kvalitetsarbete och barns inflytande ser vi att vi utnyttjar resurserna på rätt sätt. Exempelvis iPads till våra reflektioner/dokumentationer. Genom samtal, föreläsning och nätverksgrupper för pedagoger har vi satsat på kompetensutveckling.

Vi ser att det finns en större medvetenhet bland pedagogerna då vi använder oss av de mallar som vi skapat för vårt systematiska kvalitetsarbete.

Vi upplever att vi kommit en bra bit på vägen i vårt arbete kring digitalisering. Under läsåret som gått känner vi att vi lärt oss mycket. Vi ser att barnen har förståelse för den digitalisering som de möter i vardagen. Genom samtal och reflektion med vårdnadshavarna så framkommer det att barnen delar med sig av det de lärt sig på förskolan bl. a. genom appar etc. Användandet av vår plattform Edwise har medfört att vårdnadshavarna får en kontinuerlig information kring barngruppens utbildning och undervisning på respektive förskola.


• Vi behöver bli bättre på att möta barnens nyfikenhet och erbjuda och arrangera tillfällen där de får möjlighet att utforska och prova på.

• Vi måste hålla fast vid en undervisningssituation över en längre tid så barnen hinner lära sig vad som komma skall, det blir en trygghet för dem och de vet vad som förväntas av dem också i denna situation.

• Vi behöver arbeta vidare med våra reflektionsunderlag så att det blir en systematik i det systematiska kvalitetsarbetet.

Datum Sida


5 Slutsatser och nya mål

Utifrån de resultaten som vi har fått på våra förskolor anser vi att vi att vi håller en hög kvalité och att vi når upp till de uppsatta målen. Förskolorna i området prioriterar trygghet för barnen och vi har en bra pedagogisk verksamhet för barn som vistas där under dagen. Vi kan se att nöjdheten hos vårdnadshavarna är stor. Vi har ökat vårdnadshavares insyn i verksamheten genom bl.a. Edwise Vi kommer att fortsätta at utveckla detta arbete.

Normer och värden har varit aktuella i olika nätverk och grupper under året. Varje arbetslag har dessutom arbetat med vår nya plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Att arbeta med normer och värden är något som hela tiden måste hållas levande för att säkra att vi står för en likvärdighet och sund värdegrund.

Stort utrymme har under året lagts på att få nya kunskaper om våra lärmiljöer vilket vi har kunnat se resultat av både när det gäller våra inne- och utemiljöer.

Det vi ser är att vi kan bli ännu bättre på att få en ökad medvetenhet av vikten att få med barnens tankar och reflektioner kring våra miljöer. Vi kommer fortsätta att utveckla stimulerande lärmiljöer ute och inne som uppmuntrar till samspel, utforskande, utmanar utveckling och lärande samt lockar till lek. Vi arbetar för likvärdig utbildning, oavsett förskola eller avdelning ska alla barn få en kvalitativ utbildning med barnets bästa som utgångspunkt.

IKT (informations och kommunikationsteknik) är ett fortsatt utvecklingsområde. Tillsammans med barnen finns ytterligare möjligheter att utforska digitala verktygs möjligheter och på så sätt underlätta och förbättra dokumentationen. Vi kommer att utveckla arbetsformerna kring pedagogisk dokumentation. Vi kommer också kontinuerligt driva pedagogiska frågor genom daglig reflektion, avdelningsreflektion, reflektion i tvärgrupper samt pedagogiska diskussioner på APT. Detta för att förbättra vårt arbete med att följa upp, analysera, utvärdera och utveckla verksamheten. Våra prioriterade utvecklingsområden inför nästa läsår kommer att vara.

• Utbildning, undervisning – Att undervisa i förskolan där leken har en central plats i utbildningen och där man ser lärmiljön som en viktig del av undervisningen.

• Pedagogisk dokumentation – Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som används för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn-barn, barn-vuxna och miljön i verksamheten.

• Digitalisering i Förskolan – Använda digitala verktyg som en del i verksamheten på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

• Gemensamt mål: Att barnen utvecklar förståelse och får kunskap att använda digitala verktyg i sitt eget lärande.

Documents

Kvalitetsredovisning 2018/2019 - Förskolorna Kompassen och … · förskolorna fortsatt arbeta vidare med våra lärmiljöer. Vi har arbetat med att forma våra inne och ute miljöer