KRISTINESTAD STAD NÄRPES STAD MALAX KOMMUN …paikkatieto.airix.fi/tietopankki/kristiinankaupunk... · AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU puh. 010 2414

KRISTINESTAD STAD NÄRPES STAD MALAX KOMMUN KORSHOLMS KOMMUN KORSNÄS KOMMUN PLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENTJÄNSTVERKENS VERK-SAMHETSOMRÅDEN

Arbete: E24454.10 Åbo, 30.09.2011 VÄSTKUSTEN RENAR AVLOPPSVATTEN LÄNSIRANNIKKO PUHDISTAA JÄTEVESIÄ vastkustensavloppsvatten.fi / lansirannikonjatevesi.fi

AIRIX Ympäristö Oy PL 669 20701 TURKU Puhelin 010 2414 400 Telefax 010 2414 401 www.airix.fi Toimistot: Tampere, Turku, Oulu ja Helsinki

AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU

puh. 010 2414 400, fax. 010 2414 401, sähköposti: [email protected]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ........................................................................................................................... 1 2. BESKRIVNING AV PLANERINGSOMRÅDETS .................................................................... 2 3. LAGSTIFTNING GÄLLANDE BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN ...... 3

3.1 FÖRORDNINGENS KRAV ........................................................................................... 3 3.2 GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGENS KRAV ...................................................... 4

4. KOMMUNALT AVLOPP OCH BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN ................................. 5 4.1 KRISTINESTAD ........................................................................................................... 5 4.2 NÄRPES ...................................................................................................................... 6 4.3 MALAX ......................................................................................................................... 7 4.4 KORSHOLM ................................................................................................................. 8 4.5 KORSNÄS.................................................................................................................... 9

5. FASTIGHETSVISA SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN ........................ 10 5.1 MARKBASERAD RENING ......................................................................................... 10

5.1.1. Markbädd ........................................................................................................ 11 5.1.2. Markinfiltrering ................................................................................................. 12

5.2 MINIRENINGSVERK .................................................................................................. 12 5.3 SLUTEN TANK .......................................................................................................... 13 5.4 TORRTOALETT ......................................................................................................... 14

5.4.1. Komposterande toaletter.................................................................................. 14 5.4.2. Övriga torrtoaletter ........................................................................................... 15

5.5 BYVISA RENINGSVERK ........................................................................................... 15 5.6 FUNKTION ................................................................................................................. 16 5.7 KOSTNADER ............................................................................................................. 17

6. ZONER FÖR GLESBYGDENS BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN ............................. 17 7. ÖVERSIKTSPLAN ÖVER POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR UTBYGGNAD AV AVLOPP . 20

7.1 PLANERINGSGRUNDER .......................................................................................... 20 7.2 FASTIGHETSVISA TRYCKAVLOPPSSYSTEM ......................................................... 20 7.3 PLANERINGSOMRÅDEN .......................................................................................... 21 7.4 KOSTNADER FÖR UTYBYGGNAD AV AVLOPP ...................................................... 23

7.4.1. Byggnads- och driftskostnader......................................................................... 23 7.4.2. Totala årskostnader ......................................................................................... 25

7.5 TIDTABELL FÖR FÖRVERKLING ............................................................................. 27 8. ÅTGÄRDER OCH TIDTABELL ........................................................................................... 29 9. MÖJLIGHETER TILL UNDERSTÖD ................................................................................... 30

AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU

puh. 010 2414 400, fax. 010 2414 401, sähköposti: [email protected]

BILAGOR:

Bilaga 1 Planerade avloppsnät inom potentiella områden för utbyggnad av av-loppsnät

Bilaga 2 Byggnadskostnader för utbyggnad av avlopp inom potentiella områ-den för utbyggnad av avloppsnät

Bilaga 3 Totala årskostnader för avloppsnät inom potentiella områden för ut-byggnad av avloppsnät

KARTOR:

Karta 102 Översiktskarta, Korsnäs Karta 103A Översiktskarta, Kristinestad, norra Karta 103B Översiktskarta, Kristinestad, södra Karta 104A Översiktskarta, Malax, norra Karta 104B Översiktskarta, Malax, södra Karta 105A Översiktskarta, Korsholm, norra Karta 105B Översiktskarta, Korsholm, södra Karta 106A Översiktskarta, Närpes, norra Karta 106B Översiktskarta, Närpes, södra

30.09.2011 / ARY 30.09.2011 / ARY 30.09.2011 / JOT REVIDERAD

16.08.2011 / ARY 16.08.2011 / ARY 16.08.2011 / JOT UTKAST

07.06.2011 / ARY 07.06.2011 / ARY 07.06.2011 / JOT UTKAST

Ändring Datum/Godkänd Datum/Kontrollerad Datum/Utarbetad av Anmärkningar

e24454_kristiinankaupunki_ysu_swe.docx Översiktplan 30.09.2011

KRISTINESTAD, NÄRPES, MALAX, KORSHOLM, KORSNÄS 30.09.2011 ÖVERSIKTPLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENTJÄNST-VERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN ARBETE E24454.10

1. INLEDNING Denna översiktliga plan gäller Kristinestads, Närpes’, Korsnäs’, Malax’ och Kor-sholms kommuners avloppsvattensystem utanför vattentjänstverkens verksam-hetsområden. Arbetets syfte är:

1. Utarbeta översiktiga planer på gemensamma lösningar för rening av av-loppsvatten som kan tillämpas inom glesbygdsområden

- Planering med ett tidsspann på 30 år med beaktande av investerings-, sanerings- och brukskostnader

- Åtgärdsprogram fram till år 2016 som stöd för rådgivnings- och infor-mationsutdelning

2. Presentera rekommendationer för planeringsområdets fastighetsvisa be-handlingslösningar för avloppsvatten, vilka tekniskt och ekonomiskt är bäs-ta alternativ inom vissa områden och vid en vis typ av fastighet.

3. Utarbeta info-guider för utdelning till kommuninvånarna. 4. Anpassa översiktplanens kartmaterial för att distribueras via internet.

Arbetet utgör en del av EU-projektet ”Västkusten renar avloppsvatten, som pågår till mitten av år 2013. Projektets värdkommun är Kristinestad, som även fungerat som översiktsplanens beställare. Arbetet har styrts av en styrgrupp, bestående av representanter från respektive kommun, projektanställda och ELY-centralen:

- Ari-Johan Myllyniemi, Kristinestad (ordförande) - Barbro Lundberg, Kristinestad - Johan Wickman, Närpes - Harriet Perus-Marander, Närpes stad - Karolina Sunabacka, Malax - Mats Brandt, Malax - Michael Ek, Korsholm (vice ordförande) - Helena Granlund, Korsholm - Ulf Granås, Korsnäs - Johnny Granqvist, Korsnäs - Jenny Skuthälla, Österbottens ELY-central - Irma Hyry, Österbottens ELY-central - Marcus Tjäru, Västkusten renar avloppsvatten –projektet - Anne Bergqvist, Västkusten renar avloppsvatten –projektet (->15.5.2011)

AIRIX Miljö Ab KRISTINESTAD, NÄRPES, MALAX, E24454.10 KORSHOLM, KORSNÄS 2/30

e24454_kristiinankaupunki_ysu_swe.docx ÖVERSIKTSPLAN FÖR AVLOPPSVATTENSYSTEM UTOM 30.09.2011 VATTENTJÄNSTVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN

Planeringsarbetet har utförts vid AIRIX Miljö Ab:s kontor i Åbo. Vid uppdraget har deltagit branschchef DI/SNIL Reijo Haronen, projektchef DI Antti Ryynänen, plane-ringsingenjör ing. YH Jonna Tuomiranta samt planeringsingenjör, ing. YH Cesilia Lundqvist.

2. BESKRIVNING AV PLANERINGSOMRÅDETS Planeringsområdet utgörs av Kristinestads stad, Närpes stad, Korsnäs kommun, Malax kommun och Korsholms kommun. Planeringsområdet är beläget i Österbot-tens landskap och tillhör Västra och Inre Finland regionförvaltningsverks samt Ös-terbottens ELY-centrals verksamhetsområden. Planeringsområdets yta är totalt 3 300 km2. Tätortsgraden är störst i Korsholm (82,5 %) och minst i Närpes (62,4 %). Planeringsområdets befolkningsmängd i slutet på år 2010 var totalt ca 43 000 in-vånare. Till befolkningsmängden är Korsholm störst (n. 18 600 invånare) och Korsnäs minst (n. 2 300 invånare). Antal hushåll är totalt ca 18 400 st. Hushållen består i medeltal av 2,34 invånare. Planeringsområdet är beläget vid kusten och är populärt bland sommargäster. An-tal sommarstugor inom området är ca 9 600 st. Tabell nedan åskådliggör statistiska uppgifter för planeringsområdets kommuner. Tabell 2.1 Statistiska uppgifter om planeringsområdets kommuner (Statistikcentralen)

Korsnäs

KRS Malax Kor-sholm

Närpes

Landareal, km2 1.1.2009 236 683 521 848 977 Tätortsgrad, % 1.1.2009 68,9 77,6 74,4 82,5 62,4 Befolkningsmängd 31.12.2010 2260 7157 5605 18637 9435 Antal familjer 31.12.2009 659 2098 1647 5444 2755 Beskattningbara inkomster, €/inkomsttagare 2008 20323 20667 21274 26019 20871 Antal hushåll 31.12.2009 962 3325 2476 7494 4101 Hyresbostäder, andel hushåll, % 31.12.2009 16,1 17,1 15,3 10,4 15,3 Rad- och småhus, andel hushåll, % 31.12.2009 94,4 89,3 93,9 88,6 85,3 Antal sommarbostäder, 1.12.2009 995 1379 2028 3659 1525 Antal arbetsplatser i kommunen 31.12.2008 855 2747 1836 4845 4435 Andel sysselsatt befolkning av 18 -74 -åriga, % 31.12.2009 63,6 57,3 64,2 69,8 64,8 Arbetslöshetsgrad, % 31.12.2009 8 8,8 6,1 5,2 6,8 Antal i kommunen boende sysselsatt befolkning 31.12.2009 972 2925 2474 8765 4217 Andel i egen kommun sysselsatt befolkning, % 31.12. 2008 65,4 73,6 54,5 33 84,7 Andel arbetsplatser inom primärproduktion, % 31.12.2008 20,9 14,1 13,2 7,9 22,1 Andel arbetsplatser inom förädlingsindustri, % 31.12.2008 18,1 18,7 28,3 31,2 24,6



Andel arbetsplatser inom servicesektorn, % 31.12.2008 56,8 65,6 56,6 59,6 49,9 Övriga, % 31.12.2008 4,1 1,6 1,9 1,4 3,4 Antal företagsverksamhetsställen 2009 307 744 543 1288 1364

Planeringsområdets befolkningsutveckling har varit måttlig. Befolkningsmängden har efter 1990 minskat med ca 600 personer (1 %). Korsholm är en växande kommun, som vuxit fr.o.m. år 1980 med ca 5 000 personer. Övriga kommuners be-folkning har minskat eller bibehållits på samma nivåer. I följande tabell åskådlig-görs kommunernas befolkningsutveckling under åren 1980-2010. Tabell 2.2 Befolkningsutveckling 1980-2010 (Statistikcentralen) År Korsnäs KRS Malax Korsholm Närpes Totalt 1980 2320 9043 5704 13693 10816 41576 1985 2360 9081 5807 15179 10720 43147 1990 2310 8839 5939 16123 10490 43701 1995 2302 8685 5823 16307 10234 43351 2000 2246 8084 5638 16614 9769 42351 2005 2208 7662 5542 17369 9463 42244 2010 2260 7157 5605 18637 9435 43094

Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer planeringsområdets befolk-ningsmängd att öka. Fram till år 2040 förutspås en ökning om ca 4 600 invånare, m.a.o. 11 %. Tillväxtkommuner är Korsnäs, Malax och Korsholm. Befolkningen i Korsholm kommer att öka med ca 5 000 invånare. Befolkningen i Kristinestad och Närpe förutspås sjunka. Statistikcentralens befolkningsprognos åskådliggörs i föl-jande tabell. Tabell 2.3 Befolkningsprognos 2010-2040 (Statistikcentralen) År Korsnäs KRS Malax Korsholm Närpes Totalt 2010 2236 7095 5593 18615 9415 42954 2015 2281 6741 5723 19821 9247 43813 2020 2337 6527 5877 20967 9156 44864 2025 2404 6411 6034 21942 9104 45895 2030 2465 6325 6166 22660 9058 46674 2035 2515 6226 6258 23190 9005 47194 2040 2554 6100 6328 23627 8951 47560

3. LAGSTIFTNING GÄLLANDE BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN

3.1 FÖRORDNINGENS KRAV Statsrådets förordning gällande behandling av avloppsvatten inom områden utan-för vattentjänstverkens verksamhetsområden (209/2011) enligt miljöskyddslagen trädde ikraft den 15.3.2011. Den ursprungliga förordningen är från år 2004. Denna s.k. avloppsvattenförordningen stadgar krav på reningsmetodernas effektivitet,



planering, byggnation och övervakning. I följande tabell presenteras förordningens krav på avloppsvattenbehandlingens reningseffektivitet. Tabell 3.1. Statsrådets förordnings krav på avloppsvattenbehandlingens reningseffektivitet inom områden utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden.

BOD7aATU fosfor (P) kväve (N) Minimi kravnivå 80 % 70 % 30 % Riktgivande nivå för känsliga om-råden*

90 % 85 % 40 %

* Riktgivande nivå för områden som är känsliga för förorening. Områden, vilka omfattas av miljö-skyddsbestämmelser, baserade på miljöskyddslagens 19 §, gällande ut i miljön utsläppt avlopps-vattens maximibelastning (kommunvisa bestämmelser, t.ex. grundvattenområden och vatten-drags strandzoner).

Förordningens krav bör uppfyllas genast i fastigheter, vilka byggs efter den 15.3.2011. Om fastigheten är byggd före 15.3.2011, gäller en övergångsperiod fr.o.m. förordningens ikraftträdande, dvs. förordningens krav bör uppfyllas den 15.3.2016. Om fastigheten under övergångsperioden repareras så, att åtgärden kräver bygg-nadstillstånd, bör avloppsvattensystemet på samma gång ändras till att motsvara kraven. I andra fall söks åtgärdstillstånd för utbyggnad av fastighetens avlopps-vattensystem. En utredning gällande fastighetens nuvarande avloppsvattenbehandling bör vara utarbetad för de fastigheter, som inte är anslutna till kommunalt avlopp och har en vattentoalett. Utredningen förvaras vid fastigheten. Utredningen bör på anmodan uppvisas för kommunens miljöskyddsmyndighet. En plan över behandlingssyste-met för avloppsvatten bifogas till byggnadstillstånds- eller åtgärdstillståndsansö-kan. Man kan avvika från kraven gällande avloppsvattnets behandling, om åtgärderna anses vara oskäliga. Vid utvärdering av oskälighet för fastighetsinnehavare beak-tas:

1) fastighetens läge inom området som enligt planer ska anslutas till avlopps-nätet;

2) fastighetens innehavares och fastighetens stadigvarande invånares höga ålder (vid fastigheten permanent bosatt innehavare har vid tidpunkten för lagens ikraftträdande uppnått en ålder av 68 år) och andra motsvarande speciella faktorer gällande livssituation;

3) fastighetsinnehavarens långtida arbetslöshet eller sjukdom eller annan dy-lik jämställbar social orsak.

Kommunens behöriga myndighet beviljar undantag på basen av ansökan. Undan-tag beviljas för maximalt fem års åt gången.

3.2 GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGENS KRAV Man har allmänt uppskattat, att för att förordningens reningskrav skall uppnås inom hela Finlands glesbygd förutsätts effektiviseringsåtgärder vid 80 % av fastigheter-na.



I praktiken finns fyra olika lösningsmodeller. Fastighetens kan anslutas till centrali-serat avlopp, man kan bygga ett eget minireningsverk eller markbädd/infiltration, bygga dubbla avloppssystem (WC-vatten i sluten tank och gråvatten i markbädd) eller samla allt vatten i sluten tank. Vid val av behandlingsmetod och planering av systemet bör en fackman anlitas, för att säkerställa reningssystemets tillräcklighet och tillämplighet vid ifrågavarande fastighet. Vid bostadsfastigheter ansvarar fastighetsägaren för behandlingssystemets ut-byggnads- och underhållskostnader samt funktion. Vid behov kan fastigheterna sluta underhålls- och reparationsavtal med yrkeskunniga företag i branschen för att säkerställa systemets kontinuerliga funktion. Glesbygdens avloppsvatten har störst betydelse för vattendragens näringsbelast-ning, hälsoskydd och miljötrivsel, varav som mest betydande kan nämnas eventu-ella föroreningsfall av vattenbrunnar och luktolägenheter. I och med förordningen har intresset för utbyggnad av tryckavlopp inom glesbygdsområden ökat.

4. KOMMUNALT AVLOPP OCH BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I följande avsnitt presenteras deltagande kommuners kommunala avloppsnät och behandlingen av avloppsvatten i dagsläget. I beskrivningen av nuläget redogörs enbart för förverkligad situation, inte planerade projekt.

4.1 KRISTINESTAD

Kristinestad har utbyggt avloppsnät i stadskärnan, Lappfjärd och Dagsmark. Från Lappfjärd och Dagsmark pumpas avloppsvattnet till centrum för behandling. I samma överföringsavlopp leds även avloppsvatten från Bötom kommun till Kristi-nestad. Till avloppsnätet har ca 1 000 fastigheter anslutits, m.a.o. ca 37 % av sta-dens invånare. Stadens avloppsreningsverk är ett biologis-kemiskt reningsverk med parallell se-dimentering byggd år 1983. Reningsverket är sanerat år 2000 och är i gott skick. Till reningsverket leds förutom Kristinestads avloppsvatten även avloppsvatten från Bötom kommun, mängd ca 80 m3/d. Flödet till reningsverket är i medeltal 1 000 – 1 200 m3/d. Reningsverket är dimensionerat enligt följande:

Qkesk 2 593 m3/d Qmax 376 m3/h qmit 215 m3/h BOD7 644 kg/d Tot.P 27 kg/d

Inom kommunen belägna potatisförädlingsindustrier har egna reningsverk eller förbehandlingsanläggningar, via vilka avloppsvatten leds till stadens avloppsnät. Till kommunens reningsverk har transporterats slam från slamavskiljare ca n. 100 m3/mån. och slam från slutna tankar ca 150 – 200 m3/mån.



Vid avloppsreningsverket bildas ca 700 m3/a slam. Slammet avvattnas med centri-fug och transporteras till Vapo komposteringsanläggning i Östermark. Renat avloppsvatten leds ut i havet ca 1 km från stranden. Utloppsvattnet har inte vid vattenkvalitetsgranskning konstaterats ha skadlig inverkan på havsvattnets kvalitet. Enligt den regionala översiktsplanen för vattenförsörjningen kommer Kristinestads avloppsreningsverk att avvecklas och avloppsvattnet kommer att ledas via överfö-ringsavlopp till Kaskö för rening. Gällande projektets förverkling har inga beslut ta-gits eller noggrannare tidtabeller fastslagits.

4.2 NÄRPES

Inom Närpes finns utbyggt avloppsnät inom tre områden: Närpes centrum, Övermark och Pörtom. Från Övermark pumpas avloppsvattnet till Pörtom för be-handling. Antal, till Närpes avloppsnät, anslutna är ca 2 650 invånare. Nätets längd är ca 33 km, varav plaströr utgör ca 27 km. Pumpstationerna är i huvudsak sanerade och i gott skick. Till Övermark avloppsnät har ca 330 invånare anslutits. Hela det 19,8 km långa nätet utgörs av plaströr. Avloppsvattnet leds till Pörtom för behandling. I Pörtom har ca 270 invånare anslutits till avloppsnätet. Nätets längd är ca 6,5 km och av det utgör ca 4,2 km plaströr och ca 2,3 km betongrör. Totalt anslutna till centraliserat avlopp är ca 3 300 invånare och anslutningsgra-den är ca 34 %. I Närpes finns kommunala reningsverk i centrum och Pörtom. Reningsverket i Finby är dimensionerat enligt följande:

- flöde (Qmit) 2 225 m3/d - toppflöde (qmax) 133 m3/h - BOD7 350 kg/d - totalfosfor 14 kg/d - totalkväve 56 kg/d - personekvivalenttal (PE) 4 500

Verket är ett biologis-kemiskt eftersedimenteringsverk och slamavskiljning sker via flotation. Verket har sanerats år 2000. Vid saneringen förnyandes hela ver-kets maskineri samt el, instrumentering och automation. Man byggde även ny förbehandling, mottagning för slam från slambrunnar och slamavvattning. Verket är i gott skick och inget behov för sanering under närmsta år föreligger. Inkom-mande flöde till verket var i medeltal 650 m3/d. Pörtom reningsverks medelflöde är 150 m3/d. Pörtoms reningsverk är ursprung-ligen dimensionerat med beaktande av avloppsvatten från ett nedlagt mejeri. Ef-



tersom mejeriet inte längre producerar avloppsvatten till reningsverket, ligger ver-kets inkommande flöde mycket under dimensionerande flöde. Båda reningsverken släpper ut renat avloppsvatten i Närpes å. Slam från Pörtom reningsverk transporteras till reningsverket i centrum, var det tillsammans med slam från centrum avvattnas. Efter detta transporteras slammet till Vapo Oy Biotech komposteringsanläggning i Östermark.

4.3 MALAX

Inom Malax kommuns område finns ca 50 km avloppsnät och till detta har ca 790 fastigheter anslutits och således är anslutningsgraden 35 %.Nätverket är utbyggt i centrum, Petalax och Bergö. Största delen av nätet har byggts under och efter 1980-talet. Inom kommunens område finns ca 2 km dagvattennät. Åminne reningsverk, som betjänat centrumområdet, har avvecklats och avlopps-vattnet leds via överföringsavlopp till Vasa. Mängd avloppsvatten är ca 530 m3/d. Avloppsvatten från Petalax-området leds till Petalax reningsverk för behandling. Avloppsvatten som bildas i Bergö leds till reningsverk i Bergö. Petalax reningsverk togs i bruk år 1983 och är ett biologiskemiskt aktivslamre-ningsverk. Behandlingsmetod är luftning, eftersedimentering och flotation. Re-ningsverkets dimensionerande belastning och inkommande belastning under år 2008 enligt följande: Dimensionering Ink. belastn. 2008 PE 1950 Qd 370 m3/d 100 m3/d Qmax 768 m3/d 268 m3/d qh 32 m3/h 4,2 m3/d BOD7 134 kg/d 15 kg/d tot. P 5 kg/d 0,7 kg/d tot. N 26 kg/d 4,6 kg/d Det renade avloppsvattnet leds via ett ca 30 m långt utloppsrör ut i Petalax å. En-ligt Petalax reningsverks den 11.5.2005 ikraftträdda miljötillstånd är reningskraven BOD7 15 mg/l (90 %) och fosfor 0,7 mg/l (90 %). Reningsverket har uppfyllt kraven under senaste år för alla parametrar, med undantag för fosforhalter, vilka tidvis ut-gjort ett problem. Reningsverket bör ansöka om granskning av tillståndskraven före den 30.6.2015. Bergö reningsverk färdigställdes 1979 och sanerades år 1990. Verket är ett bio-logiskemiskt eftersedimenteringsverk, med försedimentering, luftning och efterse-dimentering. Vid reningsverket behandlas avloppsvatten från ca 300 invånare. Dess dimensionerande belastning och inkommande belastning år 2008 enligt föl-jande:



Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 170 Qd 90 m3/d 54 m3/d Qmax 150 m3/d 112 m3/d qh 6,2 m3/h 2,3 m3/d BOD7 12 kg/d 12 kg/d tot. P 0,8 kg/d 0,6 kg/d tot. N 4,0 kg/d Det renade vattnet leds ca 300 meter via utloppsrör ut i ett dike, som har sitt utlopp vid Härtansviken. Enligt Bergö reningsverks den 18.4.2005 ikraftträdda miljötill-stånd är reningskraven BOD7 15 mg/l (90 %) och fosfor 1,0 mg/l (90 %). Renings-verket har under senaste år närapå alltid uppfyllt kraven. Reningsverkets till-ståndsvillkor granskas senast den 30.6.2015. Inom Malax kommun mottas inte slam från slambrunnar. Inom kommunen bildat slam transporteras rakt till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm.

4.4 KORSHOLM Korsholms kommuns avloppsnät består av nio separata avloppsnät, med samman-räknad längd om ca 100 km. Till nätet har ca 6 000 kommuninvånare anslutits (35 %). Nätet byggs kontinuerligt ut. Avloppsvatten från Smedsby (4 800 inv.), Karperö, Singsby, Toby och Solf leds för behandling till Påttska reningsverket i Vasa. År 2008 levererad mängd avloppsvat-ten var 1 978 m3/d. I Kvevlax (900 inv.) och Replot finns reningsverk. Dessutom finns i kommunens ägo fyra mindre, personekvivalenttal under 100 inv., renings-verk i Jungsund, Petsmo och Petsmo strandområde, Västerhankmo och Kuni. Kvevlax bys avloppsvatten leds till Kvevlax reningsverk för behandling. Renings-verket togs i bruk 1978. Verket har inte sanerats efter detta. Behandlingsproces-sen består av sandavskiljning, luftning, eftersedimentering och desinficering. Det renade avloppsvattnet leds via utloppsrör till närliggande dike, som har sitt utlopp vid Kyro älv. Reningsverkets dimensionerande belastning och inkommande be-lastning år 2008 var följande: Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 730 Qdmit 300 m3/d 270 m3/d qmit 25 m3/d BOD7 55 kg/d 52 kg/d kok. P 2,5 kg/d 1,8 kg/d kok. N 9,5 kg/d Enligt reningsverkets miljötillstånd är reningskravet BOD7 <25 mg/l (85 %) och fos-for <1,0 mg/l (80 %). Reningsverket har uppfyllt kraven för alla parametrar under senaste år. Replot reningsverk som byggts år 1990 är belägen på Replot ö och till detta leds avloppsvatten från ca 110 invånare. Avloppsnätets längd är 2,2 km. Det är byggt



under 1980-talet och är helt i plast. Reningsverket är ett biologiskemiskt biorotor-verk. Reningsverkets dimensionerande belastning och inkommande belastning år 2008 enligt nedan: Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 280 Qd 100 m3/d 21 m3/d qmit 6,0 m3/h BOD7 20 kg/d 8,1 kg/d tot. P 1,2 kg/d 0,3 kg/d tot. N 4,8 kg/d 1,4 kg/d Enligt reningsverkets miljötillstånd är reningskravet BOD7 < 20 mg/l (90 %) och fosfor <1,0 mg/l (90 %). Reningsverkets reningsresultat är för alla parametrar över 90 % reningseffekt.

4.5 KORSNÄS Inom Korsnäs område finns tre separata områden anslutna till avlopp: centrum, Molpe och Harrström. Alla områdens avloppsvatten leds till Korsnäs reningsverk. Utbyggt avloppsnät totalt 33 km. Till avloppsnätet har 276 fastigheter anslutits och anslutningsgraden är 31 %. Tryckavlopp till Taklax är under utbyggnad. Inom kommunens område finns inget dagvattenavlopp. Korsnäs reningsverk är byggt år 2001. Reningsverket är en biologiskemisk paral-lellsedimenteringsanläggning. Reningsverkets dimensioneringsvärden och inkom-mande belastning år 2008 enligt nedan:

Dimensionering Ink. belastn 2008 Qdmit 270 m3/d 167 m3/d qhmit 21 m3/h BOD 67 kg/d 53 kg/d tot. P 2,4 kg/d 1,7 kg/d tot. N 15 kg/d kv 9,9 kg/d Reningsverkets behandlingsprocess består av silning, luftning och sedimentering. Enligt den 16.10.2000 ikraftträdda miljötillståndets reningskrav är BOD7 15 mg/l (90 %), totalfosfor 0,8 mg/l (90 %), CODCr 125 mg/l (75 %), fast substans 35 mg/l (90 %) samt ammoniumkväve 80 % (målvärde). Reningsverket har uppfyllt till-ståndsvillkoren för alla parametrar under senaste år. Vid Korsnäs reningsverk bildat slam behandlas vid ett komposteringsområde i an-knytning till reningsverket. Slammet pumpas från lagringbehållare till torvbassäng-er. Det avvattnade slammet komposteras i strängar på intilliggande asfalterat om-råde. Slam från brunnar inom Korsnäs kommuns område tas emot vid kommunens re-ningsverk. Slammet pumpas till lagringsbassäng, vart även slam från reningspro-cessen leds. Slammet pumpas från lagringbehållare till torvbassänger. Det avvatt-nade slammet komposteras i strängar på intilliggande asfalterat område.



5. FASTIGHETSVISA SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Nedan behandlas i allmänt använda fastighetsvisa system för behandling av av-loppsvatten.

5.1 MARKBASERAD RENING Markbaserade reningsanläggningar är lättskötta och rätt byggda och korrekt di-mensionerade även driftsäkra reningsmetoder. Olika markbaserade reningssystem utgörs av markbädd, markinfiltrering och många olika varianter av dessa t.ex. grunt grundlagda markbäddar eller -infiltrering eller markbädd eller infiltrering anlagda i en kulle. Den användbaraste lösningen är markbädd och vid goda markgrundsför-hållanden markinfiltrering. Reningsanläggningarna byggs upp av tre delar: en som förbehandlingsenhet fun-gerande slamavskiljare, en lednings- och fördelningsanläggning samt den egentli-ga markreningen m.a.o. markbädden eller markinfiltreringen. Slamavskiljaren bör ha tre kamrar eller till sin effektivitet vara motsvarande för att undvika att fast sub-stans leds längre fram i reningsanläggningen, om man till reningsanläggningen le-der tvätt- och toalettvatten. Efter slamavskiljaren bör en fördelningsbrunn installe-ras och från denna fördelas avloppsvattnet ut i ett jämnt flöde via spridningsrör till markbädden eller infiltreringen. Spridningsröret är ett över en meter långt perfore-rat avloppsrör, som monteras på en väl komprimerad bädd av sand. Infiltreringsrö-ren och i markbädden även uppsamlingsrören bör avslutas med luftningsrör, som även fungerar som underhålls- och kontrollrör. Luftningsrören bör sträcka sig en meter ovan marknivå. De största problemen med markbaserade reningsverk är att de kräver stort utrymme. Markgrunden får inte heller utgöras av berggrund och grundvattnet bör ligga tillräckligt djupt. Man bör även se till att brunnen för hus-hållsvatten är belägen på behörigt avstånd från reningsanläggningen. Även mäng-den och kvalitet på avloppsvattnet ställer begränsningar för anläggningen. Markre-ningsanläggningar är dock mycket lätta att underhålla. Den viktigaste underhålls-åtgärden är tömning av slamavskiljaren. Med en väl fungerande och regelbundet underhållen anläggning kommer man upp i en brukstid på 20-30 år, efter vilket an-läggningens läge och/eller material bör bytas ut. Markreningsanläggningars dimensionering beror på antal som ansluter, behand-ling av toalettavloppsvatten, vattenförbrukning, bostadsform och markgrundens beskaffenhet. Markbäddens ytareal bestäms av filtersandens vattenledningsför-måga, som är 50 l/d per filtrerings-m2. En markbädds ytareal växer sig lätt stor. Redan en markbädd för 5 fastigheter (5,0 m3/d) blir till ytan 100 m2. Om det till markbädden leds enbart tvättvatten, kan dimensioneringen minskas med ca 25 %. I sådana fall minskar även bäddens livslängd. Speciell uppmärksamhet bör fästas på byggnation och förverkling, för att reningsanläggningen ska fungera på önskvärt sätt. Till exempel filtreringssanden bör vara renad och kornstorleken bör vara en viss storlek för att inte bädden genast ska täppas igen. Vid byggnadsskedet bör även tillräcklig värmeisolering ombesörjas eftersom vinterns temperatursänkning kan förorsaka att mikrobverksamheten sjunker till för låg nivå.



I dagsläget finns inga klara anvisningar i Finland för hur använda filtreringsmassor från ur bruktagna markreningsanläggningar skall deponeras. Allmän praxis är, att en ur bruktagen markreningsanläggning lämnas kvar orörd på ursprungsplatsen, såvida det inte finns orsaker, såsom anläggande av ny reningsanläggning, som tvingar fram ett massautbyte. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av tomtstor-lek, grävs massorna bort och transporteras till avstjälpningsplats, där massorna kan användas som täckningsmaterial vid avstjälpningsplatser. Förhållningssättet till mottagande av massor varierar vid olika avstjälpningsplatser, liksom även avgif-terna. För massor som kan användas som täckmaterial vid avstjälpningsplaner debiteras 1,5 €/ton, vilket betyder att massor från en reningsanläggning blir ca 100 €. Avfallsproducenten bör även ombesörja avfallstransporten.

5.1.1. Markbädd En markbädd är en i mark grävd eller delvis terrasserad reningsanläggning, i vilken avloppsvattnet renas då det sipprar genom ett lager filtreringssand. En markbädd skiljer sig från en markinfiltrering så, att det i denna används massor som transpor-terats till platsen, inte tomtens naturliga markgrund. Filtreringssandlagret har stor betydelse för anläggningens reningsresultat. Siktad natursand eller som handels-namn känd betongsand (kornstorlek 0 - 8 mm) lämpar sig väl för markbäddar. Fil-treringssandens kornstorleksfördelning bör alltid vara känd. Det renade avlopps-vattnet uppsamlas med uppsamlingsrör och leds till dike eller fritt ut i terrängen. De största problemen med markbäddar är att de eventuellt kan igensättas och på lång sikt försämras reningseffekten. Problem kan även förorsakas av det stora utrym-mesbehovet och stora grävdjup. Markbäddens fördelar är dock att den kan anpas-sas till olika markgrundsförhållanden. Markbädden är även lättskött. Slamavskilj-ningsbrunnarna bör dock tömmas två gånger per år för att förhindra igensättning av bädden. Markbäddens reningseffekt motsvarar förordningens krav på reningsef-fekt. Markbädden avlägsnar oftast fast substans, organisk substans och kväve i till-räcklig utsträckning. Bindning av fosfor i en markbädd försämras med tiden. Av-lägsning av fosfor kan effektiviseras genom att anlägga en fosforreduktionsbrunn efter filtreringsbädden. Fosforreducerande massa bör bytas ut i brunnen med två års mellanrum. Fosforreduktion kan även utföras kemiskt före filtreringsbädden. Bakterier och övriga mikrober avlägsnas effektivt i en markbädd.

1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. slamavskiljningskärl 4. fördelningsbrunn 5. infiltre-ringsrör 6. uppsamlingsrör 7. luftningsrör 8. uppsamlingsbrunn 9. utloppsrör



5.1.2. Markinfiltrering En markinfiltreringsanläggning (infiltrering i mark) är en i mark grävd och täckt be-handlingsanläggning för avloppsvatten, i vilken avloppsvattnet renas då det filtre-ras genom naturliga marklager. Det renade avloppsvattnet sprids slutligen ned i grundvattnet. Markinfiltrering lämpar sig sällan för rening av avloppsvatten, efter-som denna kräver att tomtens markgrund består av väl vattengenomsläpplig mine-raljord (sand, grus eller sandmorän). Till exempel inom områden med lerjordar lämpar sig inte en markinfiltreringsanläggning. Inom grundvattenområden får man dock inte bygga markinfiltreringsanläggningar. Vid val av plats för en infiltrerings-anläggning krävs kunskap om framförallt markgrunden och grundvattnet. Val av in-filtreringsplats och dimensionering av reningsanläggningen förutsätter goda kun-skaper om platsens markgrund. Före byggnation bör man ta ett markgrundsprov. En infiltreringsanläggning förverkligas i allmänhet med infiltreringsdiken eller ett in-filtreringsfält. Dessutom finns som alternativ effektiviserad markinfiltration eller att anlägga infiltreringen i en kulle. En infiltreringsanläggnings reningseffekt är svårt att utreda exakt, eftersom det renade vattnet filtreras direkt ner i markgrunden. Före den egentliga reningsanläggningen vore det bra att anlägga slamavskiljande brunnar för avlägsnande av slam. Den organiska substansen sönderfaller effektiv i mikroblagret. Det mesta av fosforn binds vid markens gruskorn. Kväve avgår som gas eller binds vid växter och i markgrunden. Sjukdomsalstrande organismer kan hamna i grundvattnet, fastän största andelen (ca 99 %) av dem avlägsnas redan i biolagret.

1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. slamavskiljning 4. fördelningsbrunn 5. infiltrerings-bädd 6. spridningsrör 7. luftningsrör

5.2 MINIRENINGSVERK På marknaden finns flera olika sorters minireningsverk av olika tillverkare. I minire-ningsverk behandlas avloppsvatten i portioner (satser) och i lagringsenheten sam-las alltid en viss mängd avloppsvatten, som sedan pumpas till processkärlet för behandling. Processen omfattar tre faser: luftning, sedimentering och anoxisk kvä-vereduktion. Ett minireningsverk behöver ingen separat försedimentering, utan allt avloppsvatten leds till processen utan förbehandling.

I ett minireningsverk baseras reningsprocessen i allmänhet på en biologisk pro-



cess, där avloppsvattnets bakterier och övriga mikrober nedbryter organisk sub-stans. Om reningsverket inte belastas, dör bakterierna och mikroberna och re-ningsverkets mikrobaktivitet avstannar. För att säkra kontinuerlig funktion rekom-menderas att reningsverket belastas året runt. Fosforreduktionen effektiviseras ofta med kemikalietillsats. Således kallas reningsmetoden biologiskemisk. Minire-ningsverket väljs enligt avloppsvattenflöde.

Till minireningsverks fördelar hör processens kontrollerbarhet, lämplighet vid olika terräng- och markgrundsförhållanden och litet utrymmesbehov. Olika minirenings-verk marknadsförs av en mängd olika tillverkare. En del av reningsverken har kon-tinuerlig funktion. Reningsverks ägare rekommenderas sluta serviceavtal med ser-viceföretag. Detta säkrar reningsverkens funktion och reningsresultatet.

1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. minireningsverk 4. utloppsrör

5.3 SLUTEN TANK

En sluten tank ställer inga krav på markgrundens beskaffenhet. En sluten tank är till sina investeringskostnader förmånlig och tar litet utrymme i anspråk. Nackdelar däremot är dess dyra brukskostnader. Slutna tankar lämpar sig som tillfälliga lös-ningar vid nya fastigheter och vid fastigheter som ska saneras inom område, där avloppsnätet kommer att byggas ut och vilka redan idag bör bygga ett behand-lingssystem för avloppsvatten som uppfyller förordningens krav.

Vid fritidsbostäder, där endast en ringa mängd avloppsvatten bildas, är en sluten tanke ett förmånligt alternativ.



1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. sluten tank 4. överfyllnadslarm

5.4 TORRTOALETT

Det finns flera olika alternativa toalettlösningar i stället för den traditionella vatten-toaletten. Gemensamt för alla torrtoaletter är att avträdesavfallet hamnar i avfalls-kärlet utan att vatten används. Avträdesavfallet kan vidarebehandlas genom bl.a. kompostering eller avvattning. En väl fungerande torrtoalett kan byggas så den är luktfri och hygienisk. Torrtoaletter är även förmånligare, sparar vatten och är ett miljövänligare alternativ än en vattentoalett. Torrtoalett underlättar även avloppsvattenbehandlingen vid fastigheter inom gles-bygdsområden som inte är anslutna till avloppsnät. Då man ur avloppsvattnet får bort avträdesavfall, minskar kväve- och fosformängden avsevärt. Reningssystem för gråvatten, eller tvättvatten, är oftast förmånligare och mer långlivade än system avsedda för alla sorter av avloppsvatten. Gråvatten kan i sig behandlas i markbäd-dar eller minireningsverk. Ett torrdass kräver skötsel och detta bör tas i beaktande redan i anskaffningsske-det. Vid val av torrdasstyp bör man fundera på belastningsmängden, vattnets till-räcklighet, underhållsbehov, underhållets smidighet och helhetskostnader. Det finns olika modeller av torrdass, som lämpar sig både för inomhus- och utomhus-bruk. Om man ämnar placera torrdasset inomhus, bör detta beaktas redan vid byggnadsplaneringen. Ett gammalt utedass kan lätt byggas om till ett komposte-rande dass.

5.4.1. Komposterande toaletter Komposterande toaletter är kanske de mest använda torrdasstypen. Komposte-rande toaletter komposterar antingen avfallet i samma kärl eller separerar fast av-fall och urin i olika kärl. Komposterande toaletter finns i olika storlekar. Gemensamt för alla är att de komposterar avfallet antingen helt eller delvis i komposteringskärl. Avfallet flyttas ofta från toaletten till efterkompostering och används senare som jordförbättringsmaterial. Väl fungerande komposterande toaletter är luftfria. Luften försvinner då man efter varje användningsgång täcker avfallet med täckmaterial. Täckmaterialet kan vara en blandning av hälften torv och hälften flis. Torven binder fukt och neutraliserar den basiska urinen. Flis möjliggör luftinblandning i avfallet.



Från komposterande toaletter erhållen mull kan användas som gödningsmedel till födoväxter först efter ett år efter att efterkompostering påbörjats. Komposterande toaletter, som inte separerar avfallet, kan indelas i fyra klasser. I komposterande toaletter med stora kärl sker komposteringen närapå helt i själva avfallskärlet, och den bör tömmas en gång per år. Kärlet kräver ganska stort ut-rymme under toaletten. Fördelar utgörs av det långa tömningsintervallet, lätt an-vändning, tålighet för över- och underbelastning och dess lämplighet för allmänt bruk. I medelstora komposterande toaletter är tömningsintervallet flera månader. Största delen av dessa modeller lämpar sig bara för utomhusbruk. Torrdass med små kärl är i huvudsak avsedda för fritidsbostäder och inomhusbruk. Tömningsintervallet är från några veckor till en månad beroende på belastning. Av-fallet komposteras under sitsen och töms för att efterkomposteras i kompost. Små modeller kan placeras i ett vanligt dassutrymme. Separerande komposterande toaletter separerar fast avfall och urin. Urinen kan separeras antingen i sitsdelen eller i en skild separator. Urinen borde dock inte komma i kontakt med det fasta avfallet, för att undvika att sjukdomsalstrare inte förflyttas från avföringen till urinen. Eftersom urin samlas skilt från det fasta avfal-let, är separerande komposttoaletters problem torrhet och avsaknad av kväve. Detta fördröjer komposteringen av den fasta substansen.

5.4.2. Övriga torrtoaletter Till torrtoaletter räknas även toaletter som använder liten mängd vatten. I dem är vattenbehovet vid en spolning ca 0,5–3 liter (normal vattentoalett 6–9 l). De sepa-rerar det fasta avfallet och urin från varandra. Ett sådant toalett kräver tryckvatten för att fungera väl. Frysande toaletter fryser ner avfallet i avföringskärlet. Elström krävs, men typen lämpar sig för oregelbundet bruk. De frysta massorna kan komposteras i efter-hand. Toaletter som fryser ner avfallet lämpar sig för oregelbundet bruk. Kemiska toaletter används i huvudsak vid tillfälligt bruk t.ex. i båtar och bussar. I dessa tillsätts en kemikalielösning, som förgör tarmbakterier och förslammar avför-ingen och papper. I brännande toaletter förbränns avfallet vid hög temperatur. Dessa används dock inte i större utsträckning i Finland.

5.5 BYVISA RENINGSVERK

På marknaden saluförs många s.k. färdiga paketreningsverk, av olika storlekar och utrustade med olika typer av teknik, vilka lämpar sig för behandling av avloppsvat-ten från flera fastigheter. Färdiga modeller finns i allmänhet för upp till 200 invåna-res avloppsvatten. Vissa tillverkar lovar att de kan leverera skräddarsydda satsre-ningsverk för upp till 1 200 invånare. För över 200 invånare finns dock i allmänhet inte färdiga paketreningsverk, utan reningsverket bör planeras och byggas för det aktuella objektet skilt. I sådana fall kan t.ex. biorotorreningsverk komma i fråga.



Biorotorreningsverk har som avloppsvattenreningsprocess använts under lång tid. I ett biorotorreningsverk försedimenteras avloppsvattnet, varefter det leds till bioro-torkärlet. Biorotorn är en cylindrisk anordning som delvis roterar i avloppsvattnet. Biomassa (mikrobbestånd) bildas på biorotorns lameller, vilka har stor kontaktyta. Mikrobbeståndet använder avloppsvattnets organiska ämnen som föda. Från bio-rotorkärlet förs avloppsvattnet till eftersedimentering. Sedimenteringskemikalier till-sätts i biorotorkärlet eller i ett separat flockningskärl. Biorotorreningsverket avlägs-nar även kväve från avloppsvattnet om uppehållstiden i biorotorkärlet är tillräckligt lång. Från reningsverket avlägsnas slam 1-4 gånger per år beroende på använd-ning. Tömning sker med slambil.

Från eftersedimenteringen leds avloppsvattnet till kontrollbrunn och släpps ut i vat-tendrag eller terrängen. Biorotorreningsverket klarar av relativt stora belastningsvariationer, såsom sä-songsvariationer under sommar- och vinterbruk. Såvida belastningen under vintern visar sig vara för liten, kan tilläggsnäring tillsättas till processen.

5.6 FUNKTION Finlands miljöcentral ansvarar för testning av reningsverk. På miljöcentralens In-ternetsida har samlats mycket information om reningsverks undersökningsresultat. Sidan nås via Internet: www.ymparisto.fi > Vesivarojen käyttö > Vesihuolto > Haja-asutuksen jätevedet > SYKEn puhdistamosivusto > Käsittelyjärjestelmien toimivuus ja tutkimus Av reningsverken är största delen i regel fungerande, men förutsättning för funk-tionens resultat är kontinuerlig och professionella drifts- och underhållsåtgärder samt val av rätt reningsverk till rätt plats, vilket bör överlåtas åt en professionell planerare. Enligt Finlands miljöcentral kan behandlingssystemens funktion försvagas av många faktorer, varav de vanligaste är:

Mängden avloppsvatten är för stor, m.a.o. reningsverket är för litet. Denna situation hamnar man i t.ex. om det tidigare i bostaden bott en mycket liten familj, som anskaffat reningsverket, och detta visar sig vara för litet för en i bostaden nyinflyttad avsevärt större familj.

Avloppsvattenmängden varierar mycket. Ett bra reningsverk klarar av be-lastningsvariationer, men för mycket är för mycket. Vid testning för en eu-ropeisk standard, som är under beredning, undersöks reningsverks tole-rans för mycket stora variationer av avloppsvatten.

Slamavskiljningsbrunnarna är fulla av slam och detta kommer in i renings-anläggningen. Ta då och då en titt i slamavskiljningsbrunnen och kontrolle-ra om det vore skäl att beställa slambil för att tömma brunnen.

Reningsanläggningen är inte plan m.a.o. reningsverket är p.g.a. montering eller tjälskjutning sned. Härmed belastas reningsanläggningen ojämnt, fel-aktiga flöden bildas och effekten försvagas.

Ytvatten sipprar in i reningsanläggningen.



Det har kommit in kemikalier i avloppet som förstör den biologiska proces-sen. Man bör aldrig hälla lösningsmedel eller målfärgsrester i avloppet. Det är ett säkert sätt att förstöra reningsverkets mikrobstam, som upprätthåller den biologiska nedbrytningen i processen. Ibland har även städnings- och diskmedel konstaterats försvaga biologisk aktivitet.

Luftningen fungerar inte eller är otillräcklig. Biologisk rening kräver alltid syre. Detta får behandlingssystemet via maskinell eller naturlig ventilation – beror på systemet.

5.7 KOSTNADER

I följande tabell presenteras investerings- och driftskostnader för fastighetsvisa vat-tenförsörjningssystem samt systemens brukslängd i medeltal. Kostnader exklusive mervärdesskatt. Tabell 5.1. Uppskattning av investerings- och driftskostnader för fastighetsvisa vattenför-sörjningsmetoder (MOMS 0%).

Metod Invester-

ingskostnad [€]

Driftskost-nad

[€/år]

Bruks-längd [år]

Vattenanskaffning markbrunn* 3 500 150 50 bergsbrunn* 6 000 150 50 Avloppsvattenbehandling Markinfiltrering 4 500 250 20 Markbädd 6 000 250 20 Markbädd + fosforreduktion 8 000-9 000 550 20 Dubbla system (WC-vatten i sluten tank och gråvatten till markbehandling)

8 000 600 15

Allt vatten i sluten tank (5 pers.) 2 300 3 500 30 Olika minireningsverk för en fastighet 6 000-10 000 250-300 20 Satsreningsverk (10 pers.)** 12 000 600 20 Satsreningsverk (15 pers.)** 15 000 900 20 Satsreningsverk (50 pers.)** 50 000 2 500 20 Satsreningsverk (150 pers.)** 110 000 5 000 20 Biorotoranläggning (500 pers.)** 700 000 8 500 20

* Eventuell anskaffning av vattenbehandlingsutrustning (t.ex. filter) lyfter investeringskost-nader ca 3 000 € och driftskostnader ca 150 €/år. Beror på behov av vattenbehandling.

** Förverkling av ett byreningsverk kräver även byggnation av avloppsnät och eventuellt fastighetsvisa pumpstationer till fastigheter som ska anslutas.

6. ZONER FÖR GLESBYGDENS BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Planeringsområdet indelas i zoner enligt markanvändningen eller miljöförhållan-den. Varje zon ges en rekommendation för behandlingsmetod. Dessa rekommen-dationer är inte bindande för myndigheterna, utan utgör rekommendationer för att förenkla förfaranden. Zon A är ett Område med utbyggt avlopp, som ingår i det kommunala vatten-tjänstverkets verksamhetsområde. Inom verksamhetsområdet bör fastighet ansluta till verkets nät.



Zon B är ett Område där avlopp kommer att byggas ut, vilket utgör vattentjänst-verkets framtida verksamhetsområde eller framtida detaljplaneområde. Inom om-rådet kommer inom en viss tidtabell att byggas avlopp, till vilket bör anslutas. Fas-tigheter inom området kan ansöka om anstånd för förordningens verkställande. Vid nya fastigheter kan avloppsvattnet tillfälligt samlas i sluten tank. Zon C är ett Potentiellt område för utbyggnad av avloppsnät, och utgör bylik be-byggelse utanför kommunens vattentjänstverks nuvarande eller framtida verksam-hetsområden. För dessa områden har översiktliga planer för ett eventuellt av-loppsnät utarbetats (se avsnitt 7). Kommunens vattentjänstverk kommer inte att förverkliga avloppsnätet, men områdets invånare kan grunda t.ex. ett vattenan-delslag.

Zon D är Område för grundläggande behandling av avloppsvatten. Områdets bo-sättning är glesare än inom zon C, och byggnation av ett gemensamt avloppsnät är kostnadsmässigt utmanande. Avloppsvattnet behandlas fastighetsvis. Markinfil-trering är möjlig om markgrundens beskaffenhet möjliggör detta. Inom området till-lämpas förordningens minimireningskrav. Trots att området inte lyfts upp i zon C, finns inga hinder för att bygga gemensamt avloppsnät eller t.ex. ett gemensamt reningsverk för några hushåll.

Zon E är Strandzon. Strandzonen omfattar ett område som sträcker sig 200 meter in mot land från strandlinjen, inklusive vattenfåror som klassats som vattendrag. Speciellt för fritidsbostäder rekommenderas torrtoaletter. För stadigvarande fastig-heter rekommenderas dubbla system, där WC-vatten samlas i sluten tank och grå-vatten leds via 2-delad slamavskiljningsbrunn till markbädd/-infiltrering eller minire-ningsverk. Zon F är Naturskyddsområde. Naturskyddsområden tillhör Natura2000-nätet. För avloppsvattenreningen tillämpas förordningens riktgivande reningsnivå för känsliga områden. Zon G är Grundvattenområde. Som grundvattenområde räknas områden som en-ligt statens miljöförvaltning klassificerat som grundvattenområden (klasser I-III). Avloppsvatten uppsamlas enligt rekommendation i sluten tank. Zon H är Speciellt känsliga områden. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan de-finiera att ett område tillhör denna zon, om dess naturvärden eller andra karaktärs-dag kräver effektivisering av avloppsvattenbehandlingen. I följande tabell presenteras zonindelning för behandling av avloppsvatten inom glesbygden och rekommendationer för reningsmetod.



Tabell 6.1 Zonindelning för behandling av avloppsvatten i glesbygden Zon Zonens be-

nämning Beskrivning och defi-nition

Reningskravnivå Rekommenderad renings-metod

A Område med utbyggt av-lopp

Vattentjänstverkets verksamhetsområde. Ansluts till avlopp.

Kommunalt avlopp

B Område där avlopp kom-mer att byg-gas

Vattentjänstverkets framtida verksamhets-område. Anstånd i 5 år (max) tills avloppsnät byggs.

Reningskravet be-ror på området.

Kommunalt avlopp. Tempo-rärt t.ex. i sluten tank.

C Möjliga om-råden för gemensam-ma avlopp

Tätare bebyggelse i glesbygden, by där det är möjligt att bygga ett gemensamt avloppsnät.

Reningskravet be-ror på området.

Kommunalt avlopp eller by-reningsverk

D Område för grundbe-handling

Fastighetsvis behand-ling. Område som inte tillhör övriga zoner.

Minimireningsnivå enligt förordning.

3-kammarbrunn + markbädd / -infiltrering / minireningsverk

E Strandzon Byggnaden belägen på mindre än 200 meters avstånd från strandlin-jen. Fastighetsvis be-handling.

Riktgivande nivå för känsliga områden. Se närmare kom-munens miljö-skyddsföreskrifter/ byggnadsordning.

Torrtoalett eller WC-vatten i sluten tank. För tvättvatten 2-kammarbrunn + markbädd/ -infiltrering/ gråvattenrening. Vid året om boende kan al-ternativt allt avloppsvatten renas i minireningsverk. Lägsta bygghöjd beaktas. Se närmare kommunens miljö-skyddsföreskrifter/ bygg-nadsordning.

F Naturskydds-område

Byggnaden är belägen inom t.ex. Natura 2000-område. Fastighetsvis behandling.

Riktgivande nivå för känsliga områden

3-kammarbrunn + markbädd/ -infiltrering/ minireningsverk, fosforreduktion. Alternativt sluten tank.

G Grundvatten-område

Byggnaden är belägen på klassificerat grund-vattenområde. Fastig-hetsvis behandling.

Utsläpp i vatten-drag eller mark förbjuden.

Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Avloppsvat-ten leds utanför området för rening eller samlas upp i sluten tank.

H Speciellt känsligt om-råde

Av kommunens miljö-skyddsmyndighet defini-erade, speciellt känsliga områden

Utsläpp i vatten-drag eller mark förbjuden.

Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Avloppsvat-ten leds utanför området för rening eller samlas upp i sluten tank.

* BOD7aATU fosfor (P) kväve (N)

Minimireningsnivå 80 % 70 % 30 % Riktgivande nivå för känsliga områden

90 % 85 % 40 %

Riktgivande nivå för områden som är känsliga för förorening. Områden, vilka omfattas av miljö-skyddsbestämmelser, baserade på miljöskyddslagens 19 §, gällande ut i miljön utsläppt avlopps-vattens maximibelastning (kommunvisa bestämmelser, t.ex. grundvattenområden och vatten-drags strandzoner).



7. ÖVERSIKTSPLAN ÖVER POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR UTBYGGNAD AV AVLOPP

7.1 PLANERINGSGRUNDER

Utbyggnad av avlopp till potentiella områden där avlopp kunde anläggas (zon C) förverkligas som fastighetsvisa tryckavloppssystem. Vid fastigheterna anläggs fas-tighetsvisa pumpstationer, som pumpar avloppsvattnet till tryckavloppsnät, som byggs inom området. Avloppsvattnet leds till befintligt avloppsnät via stomledning-ar. Vid behov byggs linjepumpstationer på stamlinjerna. Avloppsnäten kommer att byggas i huvudsak invid befintliga vägar. Tryckavlopps-nätets rördimension är 63 mm och stormlinjernas 90-110 mm. Vid behov kan i samma schakt med tryckavloppet även läggas vattenledning till de fastigheter som inte omfattas av vattenledningsnätet. Tryckavloppssystem lämpar sig väl för områden med topografiskt varierande ter-räng och bosättningen är gles samt avstånden långa. Tryckavlopp är även en mil-jöskonande lösning inom redan bebyggda områden. Tryckavlopp kräver jämfört med traditionella gravitationsavlopp mindre schakt och t.ex. att runda bergspartier är lättare. Översiktplanen har utarbetats genom kartgranskning. Terrängmätningar eller markgrundsundersökningar har inte utförts.

7.2 FASTIGHETSVISA TRYCKAVLOPPSSYSTEM

I ett fastighetsvist tryckavloppssystem anläggs en fastighetsvis pumpstation. Pumpstationens pump är försedd med en skäranordning, som finfördelar avlopps-vattnets fasta substans. Användning av en skärande pump möjliggör användning av tryckrör av mindre dimension. Fastighetens slambrunnar tas ur bruk. Till en pumpstation kan fler fastigheter anslutas. Fastigheterna ansluts till pumpstationen med Ø 110 mm gravitationsavlopp. Befint-liga slambrunnar förbigås och tas ur bruk. Tryckröret från pumpstationen är till rör-dimensionen 50 – 63 mm. Rörlinjerna dimensioneras så, att flödeshastigheten är minst 0,7 m/s en gång per dygn. Uppehållstiden bör vara under 8 timmar. Tryckrören är alltid fyllda med av-loppsvatten. Avloppsvattnet förflyttas, när något systems pump startar, och rör sig framåt i rörlinjen. Systemet dimensioneras så att varje pumpstation förmår pumpa avloppsvattnet till utloppspunkten. I systemet kan inte göras stora reserver m.a.o. man kan inte överdimensionera det, eftersom för knapp flödeshastighet kan förorsaka igensättning av rörlinjerna. Till systemet kan anslutas fler fastigheter i ett senare skede, men för betydande avloppsvattentillväxt kan man inte reservera sig för på förhand. Om man i nätver-ket vill lämna utvidgningsreserver, måste systemet förses med spolanslutningar. Spolanslutningar behövs även om nätet eller en del av nätets fastigheter under lång tid står tomma och inget avloppsvatten bildas. I sådana fall kan avloppsvatt-net sedimentera med stockningar som följd. Om avloppsvattnet står länge i rörled-



ningarna försätts detta i syrefritt tillstånd med luktolägenheter vid utloppsplatsen som följd. Den fastighetsvisa pumpstationens årliga basunderhåll består av kärlets och pum-pens tvättning. Avsikten är i det närmsta att tvätta bort fett som ansamlas i pump-stationen. På samma gång kontrolleras utrustningens funktion, såsom flottörers (ytreglering; påbörjar och avslutar pumpning) funktion och kondition. Dessutom bör pumpens oljekvalitet och –mängd kontrolleras årligen. Justering av skärverktygets skärstål behöver kontrolleras betydligt mer sällan och kräver i allmänhet en yrkes-kunnig serviceperson. Pumparnas elanslutning tas från fastigheten. Skärpumpar avsedda för fastigheter är till effekten 0,9 – 4,0 kW. Pumparna kräver 3 x 10 A tröga säkringar. På mark-naden finns även enfasiga pumpar (1 x 10 A trög), men en trefas pump är säkrare till sin funktion. Linjepumpstationer kräver i allmänhet separata elanslutningar.

7.3 PLANERINGSOMRÅDEN

Planeringsområden utgörs av områden i Kristinestad, Korsnäs, Malax, Korsholm och Närpes, inom vilka avlopp eventuellt utbyggs. Områdena är inte belägna inom det kommunala vattentjänstverkets nuvarande eller framtida verksamhetsområden. Områdena har avgränsats på basen av fastigheters placering. Inom området har ett avloppsnät planerats och detta har placerats så, att möjligast många fastigheter skall kunna anslutas till stomlinjen. I följande tabell redovisas fastighetsantal inom de områden där avlopp kunde byg-gas ut samt planerade avloppslinjers längder (totalt stomlinje och nätverk), linje-pumpstationer och byvisa reningsverk. Områdens placering och planerade avlopp presenteras i bifogade kartor 102-106. Tabell 7.1 Fastighetsantal inom planeringsområden, samt planerade avlopp, pumpstationer och reningsverk.

Område Fastigheter [st] Total avloppslängd [m] Pumpstationer [st] Reningsverk [st] Korsnäs KO1 43 7 360 1 0 KO2 50 8 050 2 0 KO3 23 3 010 1 0 KO4 28 4 750 1 0 KO5 43 6 860 1 0 KO6 7 2 380 1 0 KO7 10 3 470 1 0 KO8 7 2 080 1 0 KO9 13 4 070 1 0 Totalt 224 42 030 10 0 Kristinestad KR1 20 8 820 2 0



Område Fastigheter [st] Total avloppslängd [m] Pumpstationer [st] Reningsverk [st] KR2 108 32 880 2 0 KR3 286 48 900 4 0 KR4 144 30 660 3 0 KR5 50 14 420 1 0 KR6 52 11 570 2 0 KR7 226 38 950 3 0 Totalt 886 186 200 17 0 Malax MA1 64 11 670 2 0 MA2 44 7 080 1 0 Totalt 108 255 470 3 0 Korsholm MU1 158 18 860 1 0 MU2 121 20 480 2 0 MU3 70 4 640 0 0 MU4 196 15 020 1 1 Totalt 545 314 470 4 1 Närpes NÄ1 19 6 510 1 0 NÄ2 42 15 700 2 0 NÄ3 28 8 070 1 0 NÄ4 119 21 300 3 0 NÄ5 57 8 520 2 0 NÄ6 31 8 060 1 0 NÄ7 35 8 090 1 0 NÄ8 20 14 300 3 0 NÄ9 91 16 110 2 0 NÄ10 34 11 150 2 0 NÄ11 26 5 130 1 0 NÄ12 21 3 640 0 0 NÄ13 21 4 770 0 1 NÄ14 26 6 770 1 0 Totalt 570 71 250 20 1 Sammanlagt 2 333 869 420 54 2

Totalt antal fastigheter som kan anslutas till avlopp är ca 2 300 stycken. Det plane-rade avloppets längd totalt är ca 869 km. 54 stycken nya linjepumpstationer be-hövs och två byreningsverk.



För områden KO9, KR2, KR3, KR4, KR5, NÄ10 och NÄ10 har alternativa planer utarbetats. Enligt alternativen leds inte avloppsvattnet till kommunens avloppsnät, utan behandlas i byvisa reningsverk. Tabell 7.2 Områden för vilka alternativt planerats ett byreningsverk. Fastighetsantal, plane-rade avlopp, pumpstationer och reningsverk. Område Fastigheter [st] Total avloppslängd [m] Pumpstationer [st] Reningsverk [st] KO9 13 1 690 0 1 KR2 108 29 320 2 1 KR3 286 45 070 4 1 KR4 144 28 660 3 1 KR5 50 12 490 1 1 NÄ10 34 11 150 1 0,5 NÄ11 26 5 190 1 0,5

I bilaga 1 åskådliggörs planerade avloppslängder fördelade på stomlinjer och nät-verk samt antal linje- och fastighetspumpstationer samt reningsverk.

7.4 KOSTNADER FÖR UTYBYGGNAD AV AVLOPP 7.4.1. Byggnads- och driftskostnader

Enhetspriser som använts vid beräkning av byggnadskostnader baseras på för-verkligade projekt. Alla i denna plan presenterade kostnader är utan mervärdes-skatt. Vid byggnadskostnadskalkyleringen har följande enhetspriser använts: stomlinje 60 €/m nätverk 40 €/m linjepumpstation 20 000 €/st fastighetsvis pumpstation 3 500 €/st byvisa reningsverk (PE 150) 110 000 €/st byvisa reningsverk (PE 200) 200 000 €/st byvisa reningsverk (PE 500) 500 000 €/st Driftskostnader (€/år) är uppskattade enligt följande: Rörlinjer 0,5 % av byggn.kostnader Pumpstationer 5,0 % av byggn.kostnader Pumpstationer 1,5 €/m3 avloppsvatten Renings av avloppsvatten i kommunalt reningsverk enligt taxa €/m3 avloppsvatten

Vid fastigheter antas bo 2,5 personer. Avloppsvatten bildas i medeltal 150 l/inv. d. I tabell nedan visas byggnads- och driftskostnader för potentiella områden där av-loppsnät kunde byggs ut. Kostnaderna innefattar fastighetsvisa pumpstationer. Alla kostnader anges exklusive mervärdesskatt.



Tabell 7.3 Fastighetsvisa byggnads- och driftskostnader per fastighet inom områden där avloppsnät ev. byggs (MOMS 0%)

Område Fastigheter [st] Byggnadskostnader

[€/fastigh.] Driftskostnader

[€/a/fastigh.] Korsnäs KO1 43 12 300 260 KO2 50 12 800 270 KO3 23 9 700 260 KO4 28 13 000 270 KO5 43 12 100 250 KO6 7 23 700 420 KO7 10 22 400 370 KO8 7 21 200 410 KO9 13 21 700 350 Totalt 224 13 800 280 Kristinestad KR1 20 28 800 460 KR2 108 17 000 330 KR3 286 13 000 310 KR4 144 13 800 320 KR5 50 17 200 330 KR6 52 15 100 340 KR7 226 13 400 310 Totalt 886 14 400 320 Malax MA1 64 13 200 310 MA2 44 12 100 300 Totalt 108 12 800 300 Korsholm MU1 158 8 900 270 MU2 121 11 700 290 MU3 70 6 200 250 MU4 196 9 500 230 Totalt 545 9 400 250 Närpes NÄ1 19 19 900 360 NÄ2 42 22 200 370 NÄ3 28 16 400 330 NÄ4 119 12 800 300 NÄ5 57 12 800 310



Område Fastigheter [st] Byggnadskostnader

[€/fastigh.] Driftskostnader

[€/a/fastigh.] NÄ6 31 16 400 330 NÄ7 35 15 400 320 NÄ8 20 45 500 580 NÄ9 91 12 400 300 NÄ10 34 21 600 380 NÄ11 26 14 200 320 NÄ12 21 10 400 270 NÄ13 21 17 800 250 NÄ14 26 15 600 330 Totalt 570 13 300 330 Sammanlagt 2 333 12 900 300

Tabell 7.4 Områden inom vilka ett alternativt byreningsverk planerats. Fastighetsvisa byggnads- och driftskostnader per fastighet (MOMS 0%) Område Fastigheter [st] Byggnadskostnader [€/fastigh.] Driftskostnader [€/a/fastigh.] KO9 13 17 200 230 KR2 108 17 200 280 KR3 286 14 300 260 KR4 144 14 300 270 KR5 50 16 400 280 NÄ10 34 24 000 320 NÄ11 26 18 200 290

I bilaga 2 presenteras planerade nätverks byggnadskostnader för linjers, pumpsta-tioners och reningsverks andel. I tabell nedan sammanställs byggnads- och driftskostnader för avloppsnät per kommun. Kostnader exklusive mervärdesskatt.

Tabell 7.3 Byggnads- och driftskostnader för avloppsnätets utbyggnad per kommun (MOMS 0%)

Kommun Byggnadskostnader [€] Driftskostnader [€/a]

Korsnäs 3 096 000 64 000

Kristinestad 12 787 000 282 000 Malax 1 378 000 33 000

Korsholm 5 117 000 139 000

Närpes 9 214 000 186 000 7.4.2. Totala årskostnader

I totala årskostnader har iakttagits byggnadskostnader beräknade med annuitets-metod enligt räntesats och projektets livslängd samt driftskostnader. I kostnads-kalkylen har följande värden använts:



avskrivningstid (användningstid) o maskineri 15 år o byggnader 30 år o rörlinjer 50 år

För pumpstationer antas maskineriets andel vara 35 % och byggnadens 65 %. An-vänd räntesats 5 %. I tabell nedan presenteras totala årskostnader samt kostnad per fastighet. Kostna-der exklusive mervärdesskatt.

Tabell 7.4 Totala årskostnader (MOMS 0%)

Totala årskostnader 5% [€/a]

Område Fastigheter [st] €/a €/a Korsnäs KO1 43 44 000 1 020 KO2 50 53 451 1 060 KO3 23 20 567 880 KO4 28 30 336 1 070 KO5 43 43 290 1 000 KO6 7 13 361 1 850 KO7 10 17 586 1 720 KO8 7 12 351 1 710 KO9 13 21 841 1 650 Totalt 224 256 784 1 130 Kristinestad KR1 20 43 588 2 160 KR2 108 145 439 1 340 KR3 286 315 173 1 100 KR4 144 166 598 1 160 KR5 50 68 049 1 350 KR6 52 65 852 1 260 KR7 226 253 291 1 120 Totalt 886 1 057 988 9 490 Malax MA1 64 72 102 1 120 MA2 44 46 138 1 050 Totalt 108 118 240 1 090 Korsholm MU1 158 131 235 830 MU2 121 122 945 1 010



Totala årskostnader 5% [€/a]

Område Fastigheter [st] €/a €/a MU3 70 46 238 660 MU4 196 172 271 880 Totalt 545 472 689 860 Närpes NÄ1 19 29 881 1 550 NÄ2 42 70 943 1 680 NÄ3 28 37 245 1 320 NÄ4 119 129 590 1 080 NÄ5 57 63 173 1 100 NÄ6 31 41 143 1 320 NÄ7 35 43 964 1 250 NÄ8 20 64 734 3 210 NÄ9 91 96 875 1 060 NÄ10 34 56 791 1 660 NÄ11 26 31 170 1 190 NÄ12 21 19 456 920 NÄ13 21 30 062 1 420 NÄ14 26 33 480 1 280 Totalt 570 748 507 1 290 Sammanslaget 2 333 2 650 000 1 140

I bilaga 3 presenteras byggnads-, drifts-, kapital- och totala årskostnader för plane-rade avloppsnätverk.

7.5 TIDTABELL FÖR FÖRVERKLING

Förverkling av avloppsnätens utbyggnad har indelats i fyra klasser: I. förverkling under åren 2011-2014 II. förverkling under åren 2014-2016 III. förverkling under åren 2016-2021 IV. förverkling under åren 2021-2030

Som bas för tidtabelleringen har använts förutsättningar för att förverkliga utbygg-naden (avstånd, kostnader, fastighetsantal). Förverkling av projekt i klass IV är länkade till framtida utbyggnad av överföringsavlopp. I tabell nedan förevisas klasser för förverkling kommunvis.



Tabell 7.5 Avloppsnätens klasser för förverkling kommunvis

Kommun klass I

2011-214 klass II

2014-2016 klass III

2016-2021 klass IV

2021-2030 Korsnäs KO1, KO2, KO3 KO4, KO6, KO7 KO8, KO9 KO5 Kristinestad KR1, KR2 KR3, KR4, KR5 KR6 KR7 Malax MA1 MA2 Korsholm MU3 MU2 MU1 MU4

Närpes NÄ1, NÄ2 NÄ3, NÄ4, NÄ5,

NÄ7, NÄ12 NÄ8, NÄ9, NÄ6 NÄ10, NÄ11, NÄ13, NÄ14

I tabell nedan byggnadskostnader per kommun för avloppsnätens förverkling för-delat på olika tidsperioder.

Tabell 7.6 Byggnadskostnader kommunvis för utbyggnad av avloppsnät fördelat på olika tidsperioder (MOMS 0%)

Kommun 2011-2014

[€] 2014-2016

[€] 2016-2021

[€] 2021-2030

[€] Korsnäs 1 391 000 754 700 430 400 519 900 Kristinestad 2 409 800 6 571 200 787 200 3 019 200 Malax 845 600 532 600 Korsholm 430 600 1 421 500 1 404 000 1 860 400 Närpes 1 312 100 3 468 000 2 549 600 1 884 100



8. ÅTGÄRDER OCH TIDTABELL Fastighetsägaren ansvarar alltid i första hand för ordnande av vattenförsörjning till sin fastighet. Speciellt inom glesbygdsområden understryks fastighetsägarens an-svar, om kommunens vattentjänstverk inte erbjuder tjänster. Deadline för verkstäl-lande av förordningens krav vid äldre fastigheter är den 15.3.2016. Fastighets äga-re kan förverkliga vattenförsörjning i samarbete med andra fastighetsägare t.ex. genom att grunda ett vattenandelslag. Vid översiktsplanens förverkling deltagande parter, åtgärder och tidtabell presente-ras i tabell nedan. Tabell 8.1 Åtgärder, ansvarig part och tidtabell fram till år 2016.

Åtgärder Beskrivning Ansvarig part

Tidtabell

Rådgivning till gles-bygdens invånare

Ordnas rådgivning gällande ordnande av han-tering av avloppsvatten i glesbygden. Utnyttjas zonindelning och rekommendationer för fastig-heter. Utdelas avloppsguider.

Rådgiv-ningsprojekt Fortsätt-ningsprojekt?

2011-2016

Aktivering av vatten-andelslag

Ordnas kommunvisa informationstillfällen och presenteras områden där avlopp eventuellt kunde byggas ut. Strävan till att aktivera grun-dandet av vattenandelslag.

Rådgiv-ningsprojekt

2011

Kommunens miljö-skyddsbestämmelser

Utarbetas och uppdateras kommunens miljö-skyddsbestämmelser. Eftersträvas till att för-enhetliga glesbygdens avloppsbestämmelser kommuner emellan.

Kommuner-nas miljö-skyddsmyn-digheter

2011-2012

Inom verksamhets-område förplikta att ansluta

Förplikta fastigheter inom vattentjänstverkets verksamhetsområde att ansluta till avlopp eller ansöka om befrielse.

Vattentjänst-verk och miljöskydds-mynd. i sam-arbete

2011-

Fastigheter inom känsliga områden

Kartläggs stadigvarande fastigheters avlopps-behandlingssystems nivå inom grundvatten-områden, naturskyddsområden och strandzo-ner. Ställs under specialtillsyn.

Miljöskydds-myndigheter

kartläggning 2013-2014 kontroller 2015-2016

Utvidgning av av-loppsnät

De kommunala vattentjänstverken förverkligar framtida verksamhetsområden enligt tidtabell. Kan beviljas fem års tidsfrist åt de fastigheter, som är belägna på framtida verksamhetsom-råden.

Vattentjänst-verken

2011- 2016 (-2021)

Bidrag och informa-tion

ELY-centralen befrämjar utvidgning av av-loppsnät genom att bevilja finansiellt stöd inom ramen av tillgängliga anslag och anvisningar enligt lagstiftning

ELY-centralen

2011-2016

rådgivningsprojekt = Västkusten renar avloppsvatten -projektet



9. MÖJLIGHETER TILL UNDERSTÖD

Kommuner, vattentjänstverk och olika vattensamfund (inkl. vattenandelslag) kan erhålla understöd av staten. Understödet storlek är i dagsläget ca 15-20 % av för-verkligade totalkostnader. Understöd beviljas av den regionala ELY-centralen m.a.o. Närings-, trafik- och mil-jöcentralen (tidigare regional miljöcentralen) från anslag som beviljats från Miljömi-nisteriet samt Jord- och skogsbruksministeriet. Från Miljöministeriets moment be-viljade understöd är ämnade för förverkling av samhälleliga vattenskyddsåtgärder, m.a.o. utbyggnad av avlopp samt behandling av avloppsvatten. Anslag från Jord- och skogsbruksministeriets moment är avsedda för utveckling av vattenanskaff-ning och –distribution. Avloppsprojekt kan understödas med jord- och skogs-bruksministeriets medel, om man i samband med avloppet även anlägger vatten-ledning eller det till området tidigare har byggts vattenledning med statsstödda medel.

Understödda projekt indelas i s.k. små och stora projekt. Större projekts totaltkost-nader överstiger 30 000 €. Till dessa projekt ansöks om understöd en gång per år, för vartdera året före utgången av oktober månad för projekt som skall förverkligas under nästa år. Till projektets kostnader kan godkännas kostnader som uppkommit efter ansökningens inlämnande. Till mindre projekt kan ansökas om understöd hela året om, utan specifik ansökningstid.

Från finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) är det möjligt att få understöd för förbättring av hushålls avloppsbehandlingssystem. Beviljande av un-derstöd förutsätter, att hushållets inkomster inte överstiger specifika inkomstgrän-ser och hushållet inte har egendom i sådan mängd att man kan antas förmå för-bättra fastighetens hushållsavloppssystem utan understöd. Till exempel år 2010 var inkomstgränsen för ett fyrapersoners hushåll 4 545 €/kk (sammanräknad brut-toinkomst). Understöd beviljas för maximalt 35 % av godkända kostnader. Kom-munen beviljar understödet. Beslut om beviljande av anslag bör fås före arbete påbörjas. Bostaden bör användas minst fem år efter att understöd beviljats som bostad för familjer som uppfyller villkoren för understöd. För arbeten som utförs vid fastigheter kan hushållsavdrag användas. I Åbo, den 30. september 2011 AIRIX Miljö Ab Antti Ryynänen Jonna Tuomiranta Projektchef Planeringsingenjör DI Ing, YH

KRISTINESTAD BILAGA 1ÖVERSIKTPLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN Planerade avloppsnät inom potentiella områden för utbyggnad av avloppsnät

Område Fastigheter [st]

Stomlinjens längd [m]

Nätets längd [m]

Linjen, totalt [m]

Linjepump-stationer [st]

Reningsverk [st] Fastighets-pumpstationer [st]

KorsnäsKO1 43 3 240 4 120 7 360 1 0 43KO2 50 5 080 2 970 8 050 2 0 50KO3 23 90 2 920 3 010 1 0 23KO4 28 2 850 1 900 4 750 1 0 28KO5 43 3 750 3 110 6 860 1 0 43KO6 7 1 300 1 080 2 380 1 0 7KO7 10 1 510 1 960 3 470 1 0 10KO8 7 1 020 1 060 2 080 1 0 7KO9 13 2 700 1 370 4 070 1 0 13Totalt 224 21 540 20 490 42 030 10 0 224

KristinestadKR1 20 5 630 3 190 8 820 2 0 20KR2 108 5 060 27 820 32 880 2 0 108KR3 286 34 600 14 300 48 900 4 0 286KR4 144 9 680 20 980 30 660 3 0 144KR5 50 4 320 10 100 14 420 1 0 50KR6 52 5 120 6 450 11 570 2 0 52KR7 226 30 510 8 440 38 950 3 0 226Totalt 886 94 920 91 280 186 200 17 0 886

MalaxMA1 64 5 740 5 930 11 670 2 0 64MA2 44 3 770 3 310 7 080 1 0 44Totalt 108 9 510 9 240 255 470 3 0 108

KorsholmMU1 158 3 830 15 030 18 860 1 0 158MU2 121 6 940 13 540 20 480 2 0 121MU3 70 0 4 640 4 640 0 0 70MU4 196 2 680 12 340 15 020 1 1 196Totalt 545 13 450 45 550 314 470 4 1 545

NärpesNÄ1 19 1 560 4 950 6 510 1 0 19NÄ2 42 5 950 9 750 15 700 2 0 42NÄ3 28 920 7 150 8 070 1 0 28NÄ4 119 9 570 11 730 21 300 3 0 119NÄ5 57 7 500 1 020 8 520 2 0 57NÄ6 31 2 920 5 140 8 060 1 0 31NÄ7 35 3 670 4 420 8 090 1 0 35NÄ8 20 10 350 3 950 14 300 3 0 20NÄ9 91 6 420 9 690 16 110 2 0 91NÄ10 34 6 480 4 670 11 150 2 0 34NÄ11 26 2 630 2 500 5 130 1 0 26NÄ12 21 0 3 640 3 640 0 0 21NÄ13 21 0 4 770 4 770 0 1 21NÄ14 26 1 230 5 540 6 770 1 0 26Totalt 570 59 200 78 920 66 480 20 1 570Totalt 2 333 198 620 245 480 864 650 54 2 2 333

KRISTINESTAD BILAGA 2ÖVERSIKTPLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN Byggnadskostnader för utbyggnad av avlopp inom potentiella områ-den för utbyggnad av avloppsnät

Område Fastigheter [st]

Stomlinje [€]

Nätverk [€] Linjepump-stationer [€]

Renings-verk [€] Fastighets-pumpstationer [€]

Totalt [€] Totalt [€/fastighet]

KorsnäsKO1 43 194 400 164 800 20 000 0 150 500 529 700 12 300KO2 50 304 800 118 800 40 000 0 175 000 638 600 12 800KO3 23 5 400 116 800 20 000 0 80 500 222 700 9 700KO4 28 171 000 76 000 20 000 0 98 000 365 000 13 000KO5 43 225 000 124 400 20 000 0 150 500 519 900 12 100KO6 7 78 000 43 200 20 000 0 24 500 165 700 23 700KO7 10 90 600 78 400 20 000 0 35 000 224 000 22 400KO8 7 61 200 42 400 20 000 0 24 500 148 100 21 200KO9 13 162 000 54 800 20 000 0 45 500 282 300 21 700Totalt 224 1 292 400 819 600 200 000 0 784 000 3 096 000 13 800

KristinestadKR1 20 337 800 127 600 40 000 0 70 000 575 400 28 800KR2 108 303 600 1 112 800 40 000 0 378 000 1 834 400 17 000KR3 286 2 076 000 572 000 80 000 0 1 001 000 3 729 000 13 000KR4 144 580 800 839 200 60 000 0 504 000 1 984 000 13 800KR5 50 259 200 404 000 20 000 0 175 000 858 200 17 200KR6 52 307 200 258 000 40 000 0 182 000 787 200 15 100KR7 226 1 830 600 337 600 60 000 0 791 000 3 019 200 13 400Totalt 886 5 695 200 3 651 200 340 000 0 3 101 000 12 787 400 14 400

MalaxMA1 64 344 400 237 200 40 000 0 224 000 845 600 13 200MA2 44 226 200 132 400 20 000 0 154 000 532 600 12 100Totalt 108 570 600 369 600 60 000 0 378 000 1 378 200 12 800

KorsholmMU1 158 229 800 601 200 20 000 0 553 000 1 404 000 8 900MU2 121 416 400 541 600 40 000 0 423 500 1 421 500 11 700MU3 70 0 185 600 0 0 245 000 430 600 6 200MU4 196 160 800 493 600 20 000 500 000 686 000 1 860 400 9 500Totalt 545 807 000 1 822 000 80 000 500 000 1 907 500 5 116 500 9 400

NärpesNÄ1 19 93 600 198 000 20 000 0 66 500 378 100 19 900NÄ2 42 357 000 390 000 40 000 0 147 000 934 000 22 200NÄ3 28 55 200 286 000 20 000 0 98 000 459 200 16 400NÄ4 119 574 200 469 200 60 000 0 416 500 1 519 900 12 800NÄ5 57 450 000 40 800 40 000 0 199 500 730 300 12 800NÄ6 31 175 200 205 600 20 000 0 108 500 509 300 16 400NÄ7 35 220 200 176 800 20 000 0 122 500 539 500 15 400NÄ8 20 621 000 158 000 60 000 0 70 000 909 000 45 500NÄ9 91 385 200 387 600 40 000 0 318 500 1 131 300 12 400NÄ10 34 388 800 186 800 40 000 0 119 000 734 600 21 600NÄ11 26 157 800 100 000 20 000 0 91 000 368 800 14 200NÄ12 21 0 145 600 0 0 73 500 219 100 10 400NÄ13 21 0 190 800 0 110 000 73 500 374 300 17 800NÄ14 26 73 800 221 600 20 000 0 91 000 406 400 15 600Totalt 570 3 552 000 3 156 800 400 000 110 000 1 995 000 9 213 800 16 200Totalt 2 333 11 917 200 9 819 200 1 080 000 610 000 8 165 500 31 591 900 13 500

KRISTINESTAD BILAGA 3ÖVERSIKTPLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN Totala årskostnader för avloppsnät inom potentiella områden för utbyggnad av avloppsnät

Byggnadskostnader [€] Driftskostnader [€/a] Kapitalkostnader, 5% Totala årskostnader [€/a]Område Fastigheter

[st]Rör [€] Pumpstationer

[€]Reningsverk [€] €/fastigh. Rör [€/a] Pumpstationer

[€/a]Reningsverk/

Driftskostnader [€/a]

€/a/fastigh. Rör [€/a] Pumpstationer [€/a]

Reningsverk [€/a]

€/a/fastigh.

€/a €/a/fastighet

Korsnäs 1,40KO1 43 359 200 170 500 0 12 300 1 800 1 000 8 240 260 19 700 13 000 0 760 44 000 1 020KO2 50 423 600 215 000 0 12 800 2 100 2 000 9 581 270 23 200 16 300 0 790 53 451 1 060KO3 23 122 200 100 500 0 9 700 600 1 000 4 407 260 6 700 7 600 0 620 20 567 880KO4 28 247 000 118 000 0 13 000 1 200 1 000 5 366 270 13 500 9 000 0 800 30 336 1 070KO5 43 349 400 170 500 0 12 100 1 700 1 000 8 240 250 19 100 13 000 0 750 43 290 1 000KO6 7 121 200 44 500 0 23 700 600 1 000 1 341 420 6 600 3 400 0 1 430 13 361 1 850KO7 10 169 000 55 000 0 22 400 800 1 000 1 916 370 9 300 4 200 0 1 350 17 586 1 720KO8 7 103 600 44 500 0 21 200 500 1 000 1 341 410 5 700 3 400 0 1 300 12 351 1 710KO9 13 216 800 65 500 0 21 700 1 100 1 000 2 491 350 11 900 5 000 0 1 300 21 841 1 650Totalt 224 2 112 000 984 000 0 13 800 10 400 10 000 42 924 280 115 700 74 900 0 850 256 784 1 130

Kristinestad 1,80KR1 20 465 400 110 000 0 28 800 2 300 2 000 4 928 460 25 500 8 400 0 1 700 43 588 2 160KR2 108 1 416 400 418 000 0 17 000 7 100 2 000 26 609 330 77 600 31 800 0 1 010 145 439 1 340KR3 286 2 648 000 1 081 000 0 13 000 13 200 4 000 70 463 310 145 000 82 200 0 790 315 173 1 100KR4 144 1 420 000 564 000 0 13 800 7 100 3 000 35 478 320 77 800 42 900 0 840 166 598 1 160KR5 50 663 200 195 000 0 17 200 3 300 1 000 12 319 330 36 300 14 800 0 1 020 68 049 1 350KR6 52 565 200 222 000 0 15 100 2 800 2 000 12 812 340 31 000 16 900 0 920 65 852 1 260KR7 226 2 168 200 851 000 0 13 400 10 800 3 000 55 681 310 118 800 64 700 0 810 253 291 1 120Totalt 886 9 346 400 3 441 000 0 14 400 46 600 17 000 218 288 320 512 000 261 700 0 870 1 057 988 9 490

Malax 1,70MA1 64 581 600 264 000 0 13 200 2 900 2 000 14 892 310 31 900 20 100 0 810 72 102 1 120MA2 44 358 600 174 000 0 12 100 1 800 1 000 10 238 300 19 600 13 200 0 750 46 138 1 050Totalt 108 940 200 438 000 0 12 800 4 700 3 000 25 130 300 51 500 33 300 0 790 118 240 1 090

Korsholm 1,70MU1 158 831 000 573 000 0 8 900 4 200 1 000 36 765 270 45 500 43 500 0 560 131 235 830MU2 121 958 000 463 500 0 11 700 4 800 2 000 28 155 290 52 500 35 200 0 720 122 945 1 010MU3 70 185 600 245 000 0 6 200 900 0 16 288 250 10 200 18 600 0 410 46 238 660MU4 196 654 400 706 000 500 000 9 500 3 300 1 000 40 241 230 35 800 53 700 38 000 650 172 271 880Totalt 545 2 629 000 1 987 500 500 000 9 400 13 200 4 000 121 449 250 144 000 151 000 38 000 610 472 689 860

Närpes 1,70NÄ1 19 291 600 86 500 0 19 900 1 500 1 000 4 421 360 16 000 6 600 0 1 190 29 881 1 550NÄ2 42 747 000 187 000 0 22 200 3 700 2 000 9 773 370 40 900 14 200 0 1 310 70 943 1 680NÄ3 28 341 200 118 000 0 16 400 1 700 1 000 6 515 330 18 700 9 000 0 990 37 245 1 320NÄ4 119 1 043 400 476 500 0 12 800 5 200 3 000 27 690 300 57 200 36 200 0 780 129 590 1 080NÄ5 57 490 800 239 500 0 12 800 2 500 2 000 13 263 310 26 900 18 200 0 790 63 173 1 100NÄ6 31 380 800 128 500 0 16 400 1 900 1 000 7 213 330 20 900 9 800 0 990 41 143 1 320NÄ7 35 397 000 142 500 0 15 400 2 000 1 000 8 144 320 21 700 10 800 0 930 43 964 1 250NÄ8 20 779 000 130 000 0 45 500 3 900 3 000 4 654 580 42 700 9 900 0 2 630 64 734 3 210NÄ9 91 772 800 358 500 0 12 400 3 900 2 000 21 175 300 42 300 27 200 0 760 96 875 1 060NÄ10 34 575 600 159 000 0 21 600 2 900 2 000 7 911 380 31 500 12 100 0 1 280 56 791 1 660NÄ11 26 257 800 111 000 0 14 200 1 300 1 000 6 050 320 14 100 8 400 0 870 31 170 1 190NÄ12 21 145 600 73 500 0 10 400 700 0 4 886 270 8 000 5 600 0 650 19 456 920NÄ13 21 190 800 73 500 110 000 17 800 1 000 0 4 312 250 10 500 5 600 8 400 1 170 30 062 1 420NÄ14 26 295 400 111 000 0 15 600 1 500 1 000 6 050 330 16 200 8 400 0 950 33 480 1 280Totalt 570 6 708 800 2 395 000 0 16 000 33 700 20 000 132 057 330 367 600 182 000 0 960 748 507 1 290Totalt 2 333 21 740 000 9 250 000 500 000 13 500 110 000 50 000 540 000 300 1 190 000 700 000 40 000 830 2 650 000 1 140

Documents

KRISTINESTAD STAD NÄRPES STAD MALAX KOMMUN …paikkatieto.airix.fi/tietopankki/kristiinankaupunk... · AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU puh. 010 2414