KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTENHÖSTEN 2011

Anna Norin [email protected] 57 03, 070-396 57 03

• Regional konjunkturutveckling på kort sikt

• Långsiktiga förutsättningar för framtida tillväxt

• Västerbottens kommuner i relation till omvärlden

• Ökad kunskap om regionens styrkor och utmaningar

mailto:[email protected]

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011

Positiv konjunkturutveckling i länet

Västerbotten Norrland Sverige

BRP/BNP (mdkr)

2011 82* 297* 3483**

Årsförändring 3.8% 4.4% 6.2%

2007=100 101 103 104

Sysselsättning2011 kvartal 3 126 300 419 700 4 661 300


2007=100 97 97 103

Öppen arbetslöshet

2011 kvartal 3 5 727 20 759 211 707

Årsförändring -9.4% -12.4% -10.2%

2007=100 111 106 127

Nyanmälda platser

2011 kvartal 3 3 075 11 570 144 966


2007=100 115 114 81

Befolkning2011 kvartal 2 258 887 875 993 9 446 812

Årsförändring 0.3% -0.1% 0.8%

2007=100 .. .. ..

Flyg-passagerare***

2011 månad 9 88 139 263 532 2 712 469


2007=100 118 110 109

Gästnätter2011 jan-sep 1 308 000 6 065 000 44 781 000


2007=100 .. .. ..


Finns det lediga jobb på länets arbetsmarknader?

•Ökning av tillgängliga platser relativt arbetssökande jämfört med 2009 för de flesta

•Högre värden på mindre arbetsmarknader kan indikera att matchningen tar längre tid

•Positiv konjunkturutveckling…

•…men även arbetskraftsbrist och tillväxthämmande undanträngningseffekter

Tillgängliga platser relativt anmälda arbetssökande 1992-2011 (kvartal 3)


Hur har krisen påverkat de största branscherna i länet?

Förändring från 2007 till 2009 Mdkr 2007

Bransch-andel

AnställdaFörädlings-

värdeFörädlings-

värde

43 specialiserade bygg- och anläggning +1% +3% +8% 2.6

47 detaljhandel utom motorfordon -3% +2% +1% 2.5

35 el-, gas- och värmeverk -45% -10% -36% 3.8

68 fastighetsbolag och fastighetsförvaltare +1% +12% +12% 2.0

46 partihandel utom motorfordon -11% -3% -8% 2.2

49-51 land-, sjö- och lufttransport +7% +3% +2% 1.9

24-25 stål- och metallverk; metallvaruindustri +22% -11% -19% 2.3

01-03 företag jordbruk, skogsbruk och fiske +7% -1% -14% 2.0

28 övrig maskinindustri -15% -26% 1.7

05-09 gruvor och mineralutvinningsindustri +4% -18% 1.5

71+72 arkitekter, tekniska konsulter, forskning +40% +23% +5% 1.1

62 programvaruproducenter, datakonsulter -2% +3% +4% 1.0

16 industri för trä och trävaror utom möbler -13% -10% -42% 1.8

•Drygt en fjärdedel av BRP

•Specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer största branschen

•Inte alla branscher har sett minskat förädlingsvärde

•Minskat förädlingsvärde har ej inneburit minskade anställda i motsvarande grad

•Ökad branschandel i Sverige för nästan hälften

Offentliga myndigheter


Prisökningar del av den regionala tillväxten

Västerbottens BRP: faktisk utveckling och utveckling enligt olika scenarier

•Fördubbling av BRP mätt i marknadspris

•Tillväxten i reala termer är lägre

•Ökad global efterfrågan och därmed ökade priser

•Omvandling till varor och tjänster med högre förädlingsvärde

•Västerbottens utveckling skiljer sig från Sveriges

•Volymförändringar följer EU och högre än Norrland

•Minskade produktionsvolymer 2006


Fastighetsprisernas betydelse för nybyggnation

Tobins Q för kommuner i Västerbotten 2000, 2005, 2010

• Bostadsbyggandet tar fart vid 0.8

• Bostadsbrist vid 1.0 (Umeå)

• Första halvan av 00-talet minskning för de flesta

• Positiv utveckling efter 2005:

• Lycksele +44%• Storuman +28%• Skellefteå +18%• Umeå +16%• Nordmaling +9%• Vilhelmina +5%• Dorotea +3%

• Stora skillnader inom kommuner

Tobins Q: försäljningspris/nybyggnadskostnad


Befolkningsutveckling i länet och Sverige

Sigtuna

Malmö

Lund

Umeå

Göteborg

Linköping

Uppsala

Vännäs

Piteå

Sundsvall

Luleå

Östersund

+3.78% +1.47% +1.37% +1.36% +1.31% +1.27% +1.05% +0.37% +0.35% +0.31% +0.08% +0.03%

Befolkningsförändringar juli 2010-juni 2011 (% av befolkningen 30/6 2010)

•Umeå ökar lika mycket eller mer än övriga universitetsstäder

•Umeå och Vännäs ökar mer än övriga städer i Norrland

•Västerbottens län ökar sin befolkning (födelseöverskott och utrikes flyttöverskott)

•Vissa kommuner har stora omflyttningar


Minskad energianvändning ett prioriterat mål

Energiintensitet, total slutlig användning, 2008 (1995=100)

Energianvändning fördelat på slutanvändare, Västerbotten 2008

•Energiintensitet är energiåtgång per förädlingsvärde

•Stor spridning mellan kommunerna

•Strukturomvandling

•Största energiförbrukarna är industri och byggsektorn, transporter och hushåll

• Beteendeförändringar

• Teknikutveckling

• Näringsstruktur mot varor och tjänster som kräver lite energi relativt förädlingsvärdet

Publiceras 2 gånger per år, vår och höst

Konjunkturläge Västerbotten + presentation finns att ladda ner hos Region Västerbotten

Frågor och förslag inför framtida konjunkturlägen:

Anna Norin, [email protected], 090 – 16 57 03, 070 – 396 57 03

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

mailto:[email protected]

Documents

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN