12
Kalkning i Västerbotten Kalkningsprogrammet omfattar 98 målområden i sjöar och 932 km målområden i vattendrag. Ett målområde kan vara en liten bäck på några hundra meter eller Sävarån på närmare 11 mil. Holmsvattnet i Skellefteå är den största målsjön 448 hektar. Den minsta målsjön är mindre än en hektar. De röda markeringarna avser målområden som utgick efter år 2010.

Kalkning i västerbotten

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Kalkning i västerbotten

Kalkning i VästerbottenKalkningsprogrammet

omfattar 98 målområden i sjöar och 932 km

målområden i vattendrag.

Ett målområde kan vara en liten bäck på

några hundra meter eller Sävarån på

närmare 11 mil.

Holmsvattnet i Skellefteå

är den största målsjön

448 hektar. Den minsta målsjön

är mindre än en hektar.

De röda markeringarna avser målområden som

utgick efter år 2010.

Page 2: Kalkning i västerbotten

Det är många försurade vatten som inte kalkas. De vatten som kalkas hyser skyddsvärda arter eller är viktiga fiskevatten. Urvalet har gjorts i samverkan mellan lokala föreningar, kommuner och Länsstyrelsen.

Page 3: Kalkning i västerbotten

I alla kalkade vattendrag är öring ett viktigt motiv.

Öring är en nyckelart

i små

vattendrag där den ofta är ensam fiskart. Den öring som återfinns i sjöar är också

beroende av vattendragen som lekområde. Bilden visar en lekvandrande

insjööring på

Njakafäll.

Page 4: Kalkning i västerbotten

Havsöringen är en variant av öring som leker i vattendrag och växer till i havet. Havsöringen nyttjar gärna små

vattendrag som lekområden. Många kalkningar i länets östra del har som huvudsyfte att åtgärda

försurningen i havsöringens lekområden.

Page 5: Kalkning i västerbotten

Laxen leker huvudsakligen i stora älvar som har god förmåga att motstå

försurning. Sävarån och Åbyälven är försurade och ingår i kalkningsprogrammet. Vi kalkar även i flera biflöden till älvar där laxen leker eller har uppväxtområden för yngel. Laxsmolten

från Sävarån har fotats av Bo-Sören Wiklund.

Page 6: Kalkning i västerbotten

Flodpärlmusslan är akut hotad till följd av pärlfiske och miljöförstöring. Musslans larver lever 8-10 månader som parasit på

gälar av öring eller lax. Under den perioden bör pH inte vara lägre än 6,2. Sju vattendrag med flodpärlmussla ingår i länets kalkningsprogram.

Page 7: Kalkning i västerbotten

Att kunna bedriva fritidsfiske med kvalité

och glädje är det viktigaste motivet för kalkning i länets försurade sjöar.

Foto: Janne Liif

Page 8: Kalkning i västerbotten

Helikopter-granuler42%

Fordon0%Doserare

35% Helikopter-mjöl13%

Båt10%

Kalkningen i länet är främst inriktad på

vattendrag. Mest kalk sprids därför på

våtmarker och via doserare.

En stor del av sjökalkningen

görs också

för nedströms belägna vattendrag.

Page 9: Kalkning i västerbotten

Drygt 1 300 våtmarker nyttjas för kalkning.

Våtmarkskalkning är mycket effektiv, men ger stora skador på

våtmarkens växtlighet.

Sedan många år tillbaka är det bara tillåtet att kalka på

våtmarker som redan är påverkade av kalk.

Page 10: Kalkning i västerbotten

Tall som skadats till följd av våtmarks-

kalkning. Kalkningen försvårar upptaget av grundämnet bor, vilket gör att träden kan få

borbrist.

Vid kalkning på

våtmarker dör vitmossa. De bruna områdena består av död vitmossa.

Rundsileshår på

död vitmossa. När vitmossan bryts ned försvinner även sileshåret.

Foto: Thomas Rafstedt

Foto: Thomas Rafstedt

Page 11: Kalkning i västerbotten

Den största doseraren står i Sävarån, ovan Botsmark. Silon rymmer 120 ton kalk.

Mest kalk sprids via doserarna i Tvärån, Åby älv (bilden) och i Pålböleån. Den årliga kalkförbrukningen uppgår till ca. 500 ton i dessa anläggningar.

Det finns 22 kalkdoserare

i länet.

9 st. i Nordmaling6 st. i Umeå

4 st. i Skellefteå2 st. i Dorotea

1 st. i Åsele

Page 12: Kalkning i västerbotten

Lill-Armsjön

i Bjurholms kommun kalkades med 181 ton år 2001. De senaste åren har sjön kalkats med 10 ton.

I Västerbotten sprids kalk på

186 sjöar. En del av dessa sjöar utgör

målområden.

En del kalkas bara för att komma tillrätta med försurning i

nedströms belägna vattendrag.

De största sjökalkningarna

är:Långträsket, Norsjö, 80 ton

Fäbodträsket, Vindeln, 65 tonFinnträsket, Skellefteå, 60 ton

Stöcksjön, Umeå, 60 ton