Vindkraft i Västerbotten

vindkrafttidningennummer 1 västerbotten 2012

Vindfyr samlar Norrlandskommunerna

sid 4

Så många vindkraftverk ska byggas

sid 18

Kommunerna tjänar på vindkraften

sid 34

vindkraft t idningen2 väserbotten nr 1 2012

Vindkraft i Västerbotten minskar klimatpåverkan

Förutsättningarna för vindkraft är ovanligt bra i Västerbottens län jämfört med övriga delar av Sverige.

Här finns många områden där det blåser tillräckligt för att det ska vara ekonomiskt lönsamt och där förutsättningarna i övrigt gör att det är lämp-ligt att etablera vindkraftparker.

Vindkraften behöver förstås vind men också elnät och ett tillräckligt stort område där vindkraftparken ryms utan att alltför mycket påverka närområdet.

Kommunerna i länet har under de senaste åren genomfört projekt där man arbe-tat fram översiktsplaner när det gäller vindkraft.

Man har tagit ställning till vilka områden som kan passa för vindkraftparker och man har klargjort vilka områden som är direkt olämpliga.

Det gör att det är enklare för företag som vill bygga vindkraft att se var lokalbe-folkningen anser att det är lämpligt med vindkraft.

Tillgången till elnät – eller bristen på elnät – kan ändå fälla många projekt. Stamnätet, som ska transportera den el som produceras, har sina brister och kan man inte avhjälpa det så dröjer det inte många år innan vindkraftsutbyggnaden i norra Sverige avstannar. Det blir helt enkelt en ohjälplig kö på ”motorvägen”. Det är en utmaning att klara ut hur det ska avhjälpas och hittills har man på nationell nivå haft svårt för att komma till skott.

En annan utmaning är att ge befolkningen i länet en korrekt och opartisk infor-mation om vad vindkraften innebär.

Ska man kunna säga ja eller nej till vindkraft är det viktigt att man har tillräcklig kunskap för att göra den bedömningen.

Det är lätt att bli vindkraftsfantast och tycka att det alltid är bra med vindkraft, men det är lika lätt att bli motståndare till vindkraft och helt enkelt slå dövörat till när någon vill argumentera för vindkraft.

Då är det lätt att det blir osämja och skyttegravsliknande argumenteringar och det är aldrig bra!

Här har Region Västerbotten, Länsstyrelsen och länets kommuner en viktig roll – att ge medborgarna en korrekt och opartisk information som gör att det blir enklare att ta ställning för eller emot vindkraft.

I debatten och i massmedia bedöms of-ta vindkraften utifrån hur många arbetstill-fällen som skapats, hur mycket störningar det uppstår på rennäringen eller hur mycket ljud som kommer från vindkraftverket.

Då är det viktigt att inse att vindkraften bara är ett av många olika sätt att åstadkom-ma förnyelsebar energi.

Vattenkraft, solenergi och bioenergi är an-dra sätt, men det handlar hela tiden om att ersätta ”fossil” energi och att minska vår på-verkan på klimatet. Inte i första hand att ska-pa arbetstillfällen utan att producera energi på ett sådant sätt att även kommande gene-rationer kan leva på jorden.

ROLAND LUNDQVISTPROjekTLeDARe föR PROjekT WIND-eL

Tusentals nya jobb ligger i luften

Energiminister Anna–Karin Hatt

v indkr af tt idn ingen

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph RentzschLayout och produktion: Robert BolinderFörsäljning annonser: Säljstyrkan i ÖstersundKontakt: [email protected], tel 0643–21137

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB.

Vindkraftprojektet WindEl har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Västerbottens län.

Projektets syfte med samarbetet är att med annonser och artiklar visa invånarna att vindkraft-branschen finns och växer. I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form av arbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftsidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av de investeringar som nu görs.

Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar sombeskriver vindkraftens expansion i Sverige.Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari 2013. Har duartikelförslag eller vill annonsera, [email protected].

П О Б Е Д А

P U B L I C A T I O N S

v indkr af tt i dn i nge n 3nr 1 2012 västerbotten

Experter på vindkraft!

Vindkraften kan bidra till att bryta kolonialismenDen svenska statsmakten har en kolonial syn på norrland, en region som är rik på naturresurser men där norrlänningen är den fattigas-te i Sverige.

–Vindkraften kan bidra till att bryta den situationen, säger Erik Bergqvist, (S), ordförande för regi-on Västerbotten.

Sedan 2008 har Region Västerbot-ten det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län då frågorna lyftes från Länsstyrelsen till den organisation som bildats av länets 15 kommuner och Västerbottens landsting.. Den är en po-litiskt styrd organisation med uppgift att ta ansvar för de regionala utveck-lingsfrågorna och ha ett tydligt poli-tiskt företrädarskap i det regionala till-växtarbetet, som det heter på regionens webbplats.

Region Västerbottens budget är 200 miljoner kronor med 90 anställda. Dess-utom arbetar ett 30–tal personer med projekt.

Vindkraft är en näringspolitisk utvecklingfråga Region Västerbotten arbetar med där regionen i stort är positiv till att det ska byggas cirka 1200 verk de kommande åren. Men Erik Bergqvist, ordförande för Region Västerbotten, ställer tydliga krav på att ska länet ställa upp på vindkraftsetableringarna måste de långsiktigt gynna Väs-terbotten.

Han SEr tyDliga risker med den ”fly in fly out” situation som präglar gruvnäringen där lite av inkomsterna stannar i kommunen eller regionen.

Erik Bergqvist pekar på att fortfarande, år 2012, ägnar sig den svenska statsmak-ten åt kolonialism där Norrland får ge ifrån sig stora naturresurser i form av skog, vatten, mark, mineraler och nu vindkraft, men där regionen får lite tillbaka.

En försvinnande liten del går tillbaka till kommunen eller regionen/länet och minst får norrlänningen själv.

Vilket bland annat återspeglas i regeringens nyligen lagda infrastrukturproposi-tion där merparten av de 522 föreslagna miljarderna placeras i motorvägar och järn-vägar i syd och sverige och på en ”nationell” tunnelbanesträcka till Nacka i Stock-holm.

–Norrlandslänen är de rikaste i Sverige på naturtillgångar men folket tillhör de fattigaste i Sverige, säger regionsordföranden.

Vindkraften kan dock bidra till att bryta kolonialmaktens syn på Västerbotten och Norrbotten.

–Det är viktigt att värdet av de tillgångar som tas ut stannar långsiktigt i Väster-botten. Annars finns det ingen anledning att exempelvis etablera vindkraft i Norr-land, säger Erik Bergqvist

–Vi har inte uppfattningen att all vindkraft ska ägas lokalt. Men vi har varit ak-tiva och behjälpliga för att ta fram en standard kring avtal kring exempelvis bygde-medel. En sådan standard finns kring reglermedlen från vattenkraften, men inte för vindkraft, säger regionsordföranden.

Han säger att vindkraft ger positiva kortsiktiga ekonomiska fördelar i form av av arbetstillfällen under byggtid, och det blir också en del inkomster efter byggtiden.

–Men säger vi ja till vindkraft måste det också långsiktigt gynna regionen, sä-ger Erik Bergqvist.

TOmmy NORIN

Erik Bergqvist, ordförande för Region Västerbotten

Tusentals nya jobb ligger i luften

av de står norrbottens län för cirka 1700 och Västerbottens län för cirka 1200 där Sveriges energiminister anna–Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att ska-pa stora möjligheter för företag och kom-muner.

I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns.

–Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna–Ka-rin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger sto-ra fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena.

–Det är välkommet, inte bara ur energisyn-punkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft.

–Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduk-tion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns också nackdelar:

–DE liggEr framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väder-förhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt.

I Norrbotten och Västerbotten ser läget gynn-sam ut för vindkraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiruna och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fortsättningen av de projekt som omfattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klar-tecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbör-jas våren 2013. Totalt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren.

i VäStErBottEn planEraS det för cirka 1200 verk och Anna–Karin Hatt gillar att vindkraften utvecklas som den gör:

–De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har el-produktionen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins el-förbrukning på ett år.

–Regeringen ser mycket positivt på utveckling-en. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna–Ka-

rin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet.

–Det innebär en ökning av den certifikatsbe-rättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kom-mer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern.

–Vi gör också andra insatser som att under-lätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att an-sluta ny vindkraft till elnäten, säger energiminis-tern, som pekar på att de kommande tio åren sat-sar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet.

–Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan ock-så ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Ut-veckling av smarta nät är ett område som kan bi-dra till både effektivare och flexiblare användning.

anna Karin Hatt säger att för att uppmunt-ra privatpersoner som vill bli småskaliga vind-kraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnäts-företaget.

–Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern.

Hur ser Du på beskattningen av vindkraft.–Frågan kommer ofta upp när den koopera-

tiva vindkraften diskuteras eftersom den beskat-tas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskatt-ning. Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli för-månligare än idag att vara delägare i vindkrafts-verk, säger Anna–Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och an-vändning av bygdemedel.

–Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekte-rade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vind-kraftsetablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället.

–Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna–Ka-rin Hatt.

TOmmy NORIN

5000 vindkraftverk. Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren.

vindkraft t idningen4 västerbotten nr 1 2012

Vindfyr blåser på för vindkraften

–Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen fOTO TOmmy NORIN

2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i norrland att bilda en styrgrupp och star-ta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna.–Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr.

Vindfyr har sitt säte i Piteå där per-sonerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbot-tens energikontor och Jonas Lund-mark, informatör vid Vindkraftcen-trum Barents.

Roland Lundqvist, Malå, represen-terar Västerbotten. Karin Liinasaa-ri, Strömsund, representerar Jämt-land och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland.

Sedan Energimyndigheten beviljat

stöd startade Vindfyr november 2010.–Det innevarande projektet, med

budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av 2012. Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig fi-nansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i sto-ra vindkraftparker,säger Jens Spe-rens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den in-formation de får.

JuSt nu planEraS det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland.

–Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norr-ländska utmaningar.

–Det är kallt, det är långa av-stånd och det handlar ofta om myck-et stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med.

–Det mest aktuella är elnätsfrå-gan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren,

som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el.

Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hål-la sig uppdaterad om nuläget.

–Ett litet verk någonstans – ingen bryr sig – men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen, säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt infor-mation om vindkraften.

Han ser Vindfyr som en brobyg-gare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar.

Ett exempel är att under 2011 ge-nomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moder-organisationen SSR.

JEnS SpErEnS pEKar på att Vind-fyr lärt sig en del sedan starten.

–Vi har klart blivit mer pådrivan-de i vindkraftsfrågor.

En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken.

–Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsätt-ningar för en säker drift med kvalitét!

Han pEKar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vind-kraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt.

–Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan.

–Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren.

Studier visar att vid vindkrafts-byggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala fö-retag.

–Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pe-kar på att det börjar också kommun-politikerna upptäcka.

I höst Genomförde Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vind-

kraftsatsning och Vindfyr informera-de om lokalt ägd vindkraft.

–Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens.

Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från ren-näringen, företag och kommuner blir klar i höst.

JEnS SpErEnS Sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpe-kar vikten av att kommuner kontak-tar Vindfyr.

–Det finns kommuner som arbe-tar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, sä-ger Vindfyr´s projektledare, som ock-så presenterar en virtuell nyhet, nu-mera har Vindfyr en egen ”app” som kan laddas ned i smartphonen.

TOmmy NORIN

Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggna-den av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren.

Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraft-projekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen?

– För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för besluts-fattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt.

– Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger:

– Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt.

Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energi-källa. I Sverige har vi bara sett början.

Vattenfall är idag en av Europas största vindkraft-producenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till 800 000 hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun.

Starka vindar ger hållbart energisystem

Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.


Vindkraftcentrum ett energiskt nav

vi inte ska blåsa upp några siffror ut-an vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samord-naren till Vindkrafttidningen.

–Men vi insåg snabbt att det-

ta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se ar-tikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen No-lia Vind, säger Stefan Lundmark, som

också är självkritisk.–Vi har fokuserat mycket på vad

som kan komma att hända i framti-den, men nu måste vi se vad de hit-tills gjorda satsningarna givit.

–Exempelvis har 34 företag i re-

Vindkraftcentrum Barents är ba-serad vid furunäsets företags-by i piteå med Stefan lundmark som projektledare. förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regering-ens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se arti-kel sidan 6)

Bakom Vindkraftcentrum står Pi-teå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder.

Vid kontoret i Piteå arbetar för-utom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om admi-nistration och ekonomi.

–BilDanDEt aV Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, in-te bara i Sverige utan också i Fin-land och Norge, säger Stefan Lund-mark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden.

–En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk.

–Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lund-mark, som exemplifierar med att Pi-teå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det plane-ras för en betongtornfabrik vid ham-nen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift.

–Vi Har gJort en samhällsekono-misk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark (se artikel sid…) där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar.

–Vi sade när vi gjorde kalkylen att

gionen samt 77 vindkraftsmontö-rer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lund-mark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den komman-de parken med 30 verk i Sjisjka utan-för Abisko som byggs just nu kom-mer att ge.

i marKBygDEn finns Vindens hus småföretag har växt fram i vindkraf-tens spår.

–Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska ar-beta med.

Dit hör tillståndsprocesser, fi-nansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur nä-ringslivet i Barentsregionen ska nap-pa på vindkraften.

Det finns åsikter om att ”vind-kraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten”?

–Varför? Jo för att här finns för-delar. En är att vi har få men sto-ra markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma kon-kurrens här om marken som i söd-ra Sverige.

–Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vo-re kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i lä-net. Vi har goda möjligheter att ska-pa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställning-en, säger Vindkraftcentrums projekt-ledare.

TOmmy NORIN

Rovfåglar utsatta för vindkraftverkrovfåglar utmärker sig i statisti-ken över arter som dödas i kol-lisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av naturvårdsverket och finansieras av Energimyn-digheten.

Programmet som pågår till 2013 om-fattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft

påverkar fågelliv.Ett vindkraftverk dödar mellan

2,3 till 7,3 fåglar per år där Vind-val konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda 36 500 fåglar per år.

Här SummErar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fa-ra sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller en-bart några få fågelgrupper där rov-

fåglar är mest drabbade.Örnar, vråkar och glador är rov-

fåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duv-hök och sparrhök.

Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla.

En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och

det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt.

Därför Har SVErigES Ornitolo-giska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraft-verk– boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2–3 kilometer från en boplats för

Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrims-

falk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor

DEt finnS Enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk in-te får byggas närmare än två kilo-meter till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

TOmmy NORIN

Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på näringar i Norrbotten och Västerbotten. fOTO TOmmy NORIN

2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten.

Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk.

kraftö vind gör miljardinvesteringar

Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind aB i Stockholm kraftfulla investeringar i norr-botten och Västerbotten.

–Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, sä-ger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill sat-sa i norr.

–Där kan vi satsa på större par-ker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som re-dovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare.

–Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, sä-ger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbot-ten och Västerbotten.

Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå.

–Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markäga-re och sameby, säger Anders Barne.

Ansökan är just nu hos miljöpröv-ningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på bygg-start hösten 2013.

Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger

att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga par-ken.

DEn finanSiElla KriSEn i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp.

–Men med energibolag som äga-re och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd.

Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattber-get i Arvidsjaur.

–När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger An-ders Barne, som pekar på att bola-

get har nått en uppgörelse med sam-ebyarna.

Kraftö Vind beräknar sina inves-teringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att byg-ga.

–Där måste kostnaden ned till 12–13 miljoner kronor/MW för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske.

En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifi-kat går upp.

–Annars subventionerar skatte-betalarna vindkraften och det är väl inte meningen.

Kraftö planerar även att investe-ra i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk.

Ägare och finansiär bakom pro-jekten är Alpiq samt ett par utländ-ska Energibolag.

Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal 2013.

–Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd.

TOmmy NORIN


UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28www.koskela.se

vi korrigErar aLLa dina synfEL– även brytningsfel och ålderssynthet

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och

konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är

kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till

55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot

ett liv utan glasögon och linser!

30-50% rabatt MEd brUtto-LÖnEavdrag

kostnadsfriakonsultationer

& drop-in undersökningar.


–Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin

Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Regeringens samordnare:

–Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett sys-temtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige.

Det säger Stefan Lundmark, reger-ingens samordnare för vindkraft-satsningar i Norrbotten och Väster-botten och den övriga världen.

Med systemtänk menar han bland annat el–infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning.

–Vindkraftsindustrin har myck-et att lära av pappers–stål och trä-industrin när det gäller systemtänk. Det är jag övertygad om, säger Ste-fan Lundmark.

Han pekar också på att om Sveri-ge ska få fart på energiomställning-en krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor.

Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin.

Och – den andra rollen – att age-ra blåslampa emot sin egen arbets-givare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften.

–Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöpröv-ning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd.

–Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projek-tören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar.

–Jag hoppas nu att Mark och Mil-jödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, sä-ger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energimi-nister Anna–Karin Hatt.

Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU–sam-ordnare i Piteå kommun, projektle-dare vid Luleå Tekniska Universitet,

verksamhetsledare vid företagspar-ken Aurorum i Luleå och just nu ock-så samordnare (75 procent) för Vind-kraftcentrum i Barents.

i grunDEn är Han elektrikern som blev statsvetare.

Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att sam-ordna myndigheters och vindkrafts-industrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintres-sena att mötas.

Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i upp-vaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften.

–Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vind-kraftsdebatten.

–Det handlar hela tiden om eko-nomi. Men den viktigaste frågan är

varför vi arbetar med denna miljö–omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel.

–2006 skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU–kommissionen. Programmet kom till-baka med vändande post där kom-missionen efterlyste motiv.

–Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften – där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraft-samordnare.

–Anledningen till det omfattan-de arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bott-nar i att det kommer att bli omöj-ligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas of-ta bort i den allmänna debatten, sä-ger han.

När det gäller vindkrafti norra re-gionen pekar han på att utveckling-en sker i län som säger ja.

–SOMM–institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som vi-

sade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negati-va yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart posi-tiva omdömen.

–Och nu är folk vana vid att de står där!

förutom SEgHEtEn i miljötillstån-den pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på el-certifikat.

–Men det är viktigt att inte grun-da kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta 15–20 år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte si-na investeringsbeslut på hur gruv-priserna ser ut idag – de lägger sina investeringar med sikte på att efter-frågan ökar och att priserna går upp.

TOmmy NORIN

Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor.

www.skekraft.se/vindkraft

Känn vindkraften.En oändlig naturresurs.

Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktions-

anläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna

elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom

fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011

var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.

Vill ni nå ut med ert budskap?

Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ett företag specialiserat på att göra tidningar!Vi har en stor kompetens och kunskap inom området.Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter hela kedjan med försäljning, produktion och layout.

Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige.

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer!Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva!Kontakta oss så tar vi fram ett fö[email protected] eller 0643-21137

Vi hjälper er med det! 2009

Lilla Inlandsbanani Yxskaftkälen

Fina fiskar i Frostviken

FOTO

:MIRO

SLAV

STRA

JNIC

Hoting Old Cars Meeting

Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund

HällingsåfalletEn fantastisk syn

ÅreDe grootste in de Scandinavische landen

Kerstmis

TOP 10 shoppen in Stockholm

Een Nederlander in

ZWEDEN

in ZwedenKerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN

ELANDDe ultieme

eland-ervaring in Moose Garden

Vier

vindkrafttidningennummer 1 2012

Energiministern spår många nya jobb!

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

Katharina får världen som arbetsplats

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen

sid 6

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen

sid 28


Välutvecklad logistik sätter snurr på transporterna

Ett fartyg från rostok ligger i Skellefteå hamn i väntan på att få lossa torndelar och nära ka-jen står en karavan med speci-altrailers på väg att köra vingar till vindkraftsparken i Blaiken.

Bilden blir tydlig hur Skellefteå hamn i samarbete med IUC (Industriellt Ut-vecklingscentrum)i Västerbotten och Bottenvikens stuveri utvecklat ett speciellt logistiksystem för transport av vindkraftsdelar, när jag besöker hamnen en dag i mitten av oktober.

Vid kaj ligger en båt med torn-delar som väntar på att bli lossad och en bit in på hamnområdet står tre lastbilar med vingar. De mäter 55 meter och körs av specialutbildade chaufförer.

KortEgEn Som leds av transportle-dare från Bergströms i Jörn, ska köra till Blaiken där Skellefteå Kraft pla-nerar att bygga upp till 90 verk

Skellefteå hamn trafikeras av cir-ka 300 fartyg per år med Boliden/Rönnskär som största befraktare. Det skeppas också cirka 135 000 kubik-meter sågade trävaror per år från hamnen, som också senaste året fått stor betydelse för vindkraftutbygg-naden i Västerbotten.

–IUCs roll är att arbeta för till-växt i regionen och när Skellefteå Kraft började med sina vindkraftpro-jekt i Arjeplog och Malå började vi titta på hur man kan utveckla en lo-gistik för smarta vindkrafttranspor-ter, säger Östen Hansson, projektle-dare vid IUC Västerbotten.

–Tidigare kördes vindkraften på trailers genom hela Sverige. Men när Trafikverket beslöt att inte ge dis-pens för transporter längre än 40 mil, blev det logiskt att utveckla ett system med skeppning som match-ade lastbilstransporter från ham-nen, som i sin tur matchade behoven i vindkraftsparken, förklarar Östen Hansson.

när VinDKraftSproDucEntEr tittade på Skellefteå hamn tyck-te de att den var för liten, men ef-ter att kommunen öppnat upp ett 20 000 kvadratmeter stort område mitt emot hamnområdet, gick tillverkar-na med på att börja skeppa till Skel-lefteå.

–Men varför lagra torn och vingar när de kan skickas ganska direkt ef-ter lossning? resonerar Östen Hans-son.

Han, Harris Nyqvist, platschef vid Bottenvikens stuveri och hamnchef

Lars Widelund, har gemensamt lagt fast hur logistiken ska fungera.

DE ViSar En SKEppningSplan för hur och när vindkraften kommer till hamnen där strategin är att köra med små fartyg som kommmer of-tare till kaj.

–Ett fartyg som lastar måndagar i Rostok (Tyskland) lossar torsdag hos oss där delarna läggs upp i hamnom-rådet.

–Ibland går delarna i väg direkt – ibland kan det bli väntan där ledti-derna på leveranserna ut till parken kan variera från 0–14 dagar, förkla-rar Harris Nyqvist, som uppger att hittills har hamnen trafikerats av 19 fartyg med vindkrafts delar.

–Och fler blir det eftersom Blai-kenprojektet fortsätter.

Östen Hansson pekar på att lo-gistiken inte bara handlat om skepp-ning och lagring.

–Det var så många frågor att lö-sa som att strömmen måste brytas vid järnvägsövergången vid hamnen. Något som löstes relativt snabbt ef-tersom en högre chef inom Trafikver-ket inte vill odla någon byråkrati och där ärendet handlades på ett bra sätt lokalt, säger Östen Hansson.

I samarbete med transportörer

och Trafikverket har IUC och hamnen tagit fram en ”roadmap” där parter-na kartlagt resan till Blaiken.

–Vi tog fram ritningar för färd-vägen där vi tittade på höjder och bredder, och vi såg till att de trailers som togs in var anpassade för upp-giften.

Vissa viadukter måste passeras på vänster sida på grund av höjden på transporterna, och inte många kors-ningar är anpassade för 55 meter långa ekipage.

–Men vi har haft bra samarbete med exempelvis Skellefteå kommun. När den byggde ny rondell vid Myran efter Skelleftehamnsvägen anpas-sades den för vindkrafttransporter-na, säger Östen Hansson,som pekar på att det krävs elva trailers för varje vindkraftverk.

Han uppger också att i arbetet med logistiken fick IUC vindkrafttill-verkaren Nordex att rita om fixturen på vingen så att den inte skulle bli för hög.

–Det vi gjort har varit en förut-sättning för att arbetena i parkerna skulle flyta på och jag är nöjd med hur det fungerar, säger Östen Hans-son.

Hamnchef Lars Widelund är nöjd över att kommunägda Skellefteå

hamn blivit en viktig aktör i inskepp-ningen.

HamnEn omSättEr 23 miljo-ner kronor med elva anställda. För att möta vindkraftskeppningen har hamnen investerat 350 000 kronor i ett nytt ok till en mobil hamnkran med kapacitet att lyfta 100 ton.

–Vindkraften har ett bra komple-ment. Den har genererat mer krantid och intäkter från anlöpen av fartyg.

Harris Nyqvist pekar på att vind-kraften också varit positiv för Bot-tenvikens stuveri.

–Vi har inte anställt mer folk. Men vindkraften bidrar till att vi kan behålla den nuvarande arbetsstyr-kan, säger han.

Lars Widelund säger att för att möta den fortsatta inskeppningen av vindkraftsdelar planerar Skellef-teå hamn för en utbyggnad på 25 000 kvadratmeter där idén är att fyl-la igen en del av viken nära hamnen.

–Vi är i startskedet av detta där vi upplever att det inte finns någ-ra motstridiga intressen, säger Lars Widelund, som uppger att den sam-rådsprocess som gått igång varar fram till och med 6 november.

TOmmy NORIN

Vingarna läggs kort tid upp på kaj för att transporteras vidare till vindkraftsparken.

För att logistiken ska fungera krävs 55 meter långa inhyrda trailers med specialutbildade förare.

Hamnchef Lars Widelund (tv), Östen Hansson IUC, och Harris Nyqvist vid Bottenvikens stuveri har tagit fram ett logistiskt system för transporterna av vindkraftverk från Tyskland till Blaiken.

En båt från Rostok kommer lastad med vindkraftverk. Under sommaren har 19 fartyg anlöpt Skellefteå hamn. fOTO TOmmy NORIN


Nu blåser nya vindar i Skellefteå hamn

Välkommen att kontaktaoss om just ditt behov!

En hamn i ständig utveckling! ny kaj moderna kranar ökad kemikaliekapacitet nya lagringsytor

Telefon: 0910-331 30 • www.skelleftea.se/hamn

IUC Västerbotten AB är ett industriellt utvecklingscenter som ingår i ett nationellt

IUC-nätverk. Vi hjälper små- och medelstora företag att identifi era hinder för

tillväxt och genom olika medel undanröja dessa. Vår huvudsakliga verksamhet

bedrivs i Västerbotten och vi är lokalt ägda av företag i regionen.

Vi vill fungera som den naturliga mötesplatsen för industriell och regional utveck-

ling i vår region, en plats där småföretag möter storföretag och privat näringsliv

möter offentliga myndigheter. För oss är det viktigt att vara nära, kunna se framåt

och snabbt fånga upp vad som kan vara en möjlighet för regionens företag. En viktig

del i arbetet är att koppla samman företag i affärsdrivna nätverk.

IUC Västerbotten AB driver just nu tre utvecklingsprojekt för att stötta företag

med affärs-, produkt-, produktions- och marknadsutveckling.

Industriell utveckling vänder sig till små och medelstora före-

tag i den tillverkande industrin. Genom projektet får företagen

ett kunnigt bollplank utanför verksamheten som kan hjälpa

dem att utvecklas.

WWW.INDUSTRIELL.SE

KATALYSATOR FÖR INDUSTRIELL TILLVÄXT!WWW.IUCVASTERBOTTEN.SE

En satsning som genom att sammanföra forskningen med

produkt- och affärsutveckling skapar tillväxt i elektronik och

produktägande företag i Västerbotten och Norrbotten.

WWW.ESIS.SE

I Västerbotten är vindkraften, bioenergin och miljöteknik-

företagen på frammarsch. Gröna industrier vill satsa strategiskt

på kompetensområden som har potential att bli internationella

konkurrenskraftiga verksamheter.

WWW.GRONIND.SE


Vindkraft ger jobb till 11 000

år 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 twh, de kommer att syssel-sätta 11 141 personer och vind-kraftaktörerna kommer att beta-la 3,6 miljarder kronor i skatt.

Det framgår av en rapport ”vind-kraftens ekonomiska effekter 2010–2020”, framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stock-holm.

Studien/prognosen bygger på in-rapporterade planer från 27 vind-kraftsföretag som motsvarar 53 pro-cent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på el-marknaden.

WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till 2014. 2010 stod de tolv företa-gen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år 2020. Det innebär att det väntar stora in-vesteringar de närmaste åren.

Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnads-takt på åtta – till 17 miljarder per år från 2012 och framåt.

I år och nästa år peakar inves-teringarna för att sedan sjunka ef-ter 2015. De uppgifterna beror på att

vindkraftsbolagen har tagit fram ut-byggnadsplaner fram till 2015, där-efter blir utbyggnadstakten lägre.

Exempelvis 2017 beräknas inves-teringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och 2018.

VinDKraftEn gEr arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sys-selsätter den 9 371 personer där an-talet ökar till 10 266 nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt 8 000 personer 2016–2018 för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkning-ar stannar vid 11 142 personer år 2020.

I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter.

I år betalar branschen 2,5 miljar-der i skatt. 2015 passeras tre miljar-der och 2020 beräknas den förny-bara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kro-nor.

Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin om-sättning rekordsnabbt.WSP redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 mil-jarder kronor. Förra året mer än för-dubblades omsättningen till 15 mil-jarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åt-ta år.

TOmmy NORIN

Svenska Kraftnät rustar för miljarderEn ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns.

Det ingår i Svenska Kraftnäts in-vesteringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnä-tet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärs-verket vill snabba på med ut-byggnaden.

I höst har Svenska Kraftnäts ”per-spektivplan” varit ute på remiss.Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investe-ringar som behövs fram till år 2025

– Vi vill tidigt flagga för vil-ka åtgärder som krävs, säger Vik-tor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya sto-ra stamnätledningar från Norrbot-ten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Inves-teringen sker efter 2020.

DESSutom SKa DE nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker 2014–2016.

Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska

Kraftnät konstaterar också att ”den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplanerings-problem”.

SKälEn är att det råder stor osä-kerhet kring hur många vindkrafts-projekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räk-na hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat. Och vindkraften är en produktions-mässigt sett en ojämn leverantör av ström.

Det hindrar dock inte Svens-ka Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga 55–60 miljarder på nya stamnät där ex-empelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lu-le älv under 2014–2016.

Verket vill också bygga ny mat-ning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige–Finland. Det är inte bestämt när det ska ske.

2013 investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.Under 2013–2015 handlar det om 15 mil-jarder.

Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualise-rar frågan om det finns ledig kapa-citet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor.

– Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna. Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vind-kraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk.

På sikt, och det anges också i per-spektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken.

Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna.

TOmmy NORIN

Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövning

–Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven–Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda.

riksdagsledamoten Sven–Er-ik Bucht, s, tycker att tillämp-ningen av de svenska miljöla-garna ibland drivs in absurdum där naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten.under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för Euro-pas största landbaserade vind-kraftspark utanför piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk.

–Processen med ansökan kom in för sex–sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oac-ceptabelt, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftspro-jekt drar sig ur och väljer att inves-tera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid.

–Sverige framstår inte som en in-vesteringsvänlig nation, säger Sven–Erik Bucht, som tidigare var kommu-nalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö.

Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstider-na. Eftersom ingenting hände, åter-kom han i våras där han återuppre-pade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c.

i intErpEllationEn frågade han vad hon gör att ”vi ska få en hand-läggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölag-stiftning och dess tillämpning för-ändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider”?

22 maj svarade miljöminister Le-na Ek på Buchts interpellation med

att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reforme-rats och genom dem ”finns förut-sättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövning-arna”.

DEt är intE SVEn EriK Bucht nöjd med:

–Det var undvikande, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd.

–Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s– riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna.

–Dessutom vara tydlig i sina reg-leringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven–Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöpröv-ningar.

–Jag kommer givetvis att fort-sätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten.

–Men den kan inte lösa allt en-ergibehov. Vi kan få ut mer effekt av

både vattenkraft och kärnkraft, sä-ger Bucht, som när det gäller det se-nare är positiv till att Finland byg-ger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken.

TOmmy NORIN

Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen

Söker du jobb i branschen? Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook.Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb.

Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening

Besök oss gärna i vår monter!Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats.

Jörgen Eriksson, 070-780 94 [email protected] Sehlin, 070-780 94 [email protected]

Kontakta oss så berättar vi mera!

Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch– vindkraftsbranschen!

Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund 12-13 februari


Inlandsvind tog hjälp av Kvarkenvind

länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i för-söksparken, skulle inledas. Nu kom-mer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark–och Miljödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjö-

lund och Anders Persson.Efter Mark och miljödomstolens

besked hoppas de att diskussioner-na med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skrift-ligt avtal.

Hittills har 50 personer gått med

i Inlandsvind, men för att förening-en ska köpa ett verk behövs 400–600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

Nu vill Inlandsvind inleda för-handling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk.

när den ekonomiska förening-en inlands vind i piteå bilda-des 2011 tog initiativtagarna lars Sjölund och anders pers-son kontakt med ekonomis-ka föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten för att tips om hur upplägget skulle se ut för in-landsvind.

Lars Sjölund pekar på att för med-lemmarna i Kvarkenvind har ägar-skapet i flera vindkraftverk blivit en lönsam affär som gynnat elkonsu-menterna. 2011 betalade de ca 25–30 öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter.

–Priset för andelarna var 6000–7000 kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir i Inlandsvind eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, sä-ger Lars Sjölund.

inlanDSVinD BilDaDES i Piteå med liknande idé som i Kvarken-vind, att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk.

–Nu ser vi fram emot att Mark-bygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger Lars Sjölund, ordförande i den ekonomiska fören-ingen.

När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002, väcktes hans intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk.

–2008–2010 byggde Svevind i Umeå som också är betydande vind-kraftsaktör i Västerbotten, försöks-parken med tolv verk i Dragaliden, men före det diskuterades möjlighe-ten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Pers-son, ledamot i styrelsen för Inlands-vind.

Folk i Markbygden har väntat

–Sedan kan vi erbjuda våra med-lemmar köp av andelar, säger Lars Sjölund.

förSälJningEn KommEr inte att begränsas till enbart folk i Markbyg-den.

–Det finns ingen geografisk gräns.I första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i grannlän och södra Sve-rige är delägare i vindkraft i Norr-land, säger Lars Sjölund.

Anders Persson säger att förmod-ligen kommer priset att stiga på el, och det gör det fördelaktigt att del-äga vindkraft.

–Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, sä-ger Anders Persson, som pekar på att det tar 6–7 år för en medlem att räk-na hem investeringen i andelar i ett verk.

EftEr BEtalar medlemmarna en-bart verkens driftkostnader plus skatter.

–Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön.

Han och Lars Sjölund ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett verk.

De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploa-tör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark, ett bolag som också har planer i Västerbotten.

–Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.Men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund.

TOmmy NORIN

Ryssen kommer!

Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige.Vill ni nå dem på hemmaplan?Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turistersbokningar i vårt land.Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden.Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt tilloperatörerna som styr resenärernas resmål.Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem!

Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföringoch ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sinaanläggningar och destinationerVi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt.Från 5000 kr och upp!

Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett fö[email protected] tel 0643-21137www.packagetours.se

Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet! PACKAGETOURS

Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs 400–600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder:

•UthyrningochdriftavenellerfleraSODAR AQ500förmätningarupptill200 m

•Uthyrningochdriftavmätmasterupptill140 m

•Projekteringsunderstödikundersprojekt genombl.aWindProarbeteochdeltagande isamrådsprocessen

•Serviceochdriftavkundersmätsystem

•Viarbetarmyckethårtföratt säkerställaenhögtillgänglighet påvårakundersmätningar

Kontakt: www.vindtek.se • Mob: 070-6736889

Utvecklar vindkraftparker till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare

Datum: Sign:

Ritningen är vår egendom och får ej utanvårt medgivande kopieras eller mångfaldigasvare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person. Förseelser mot dessa bestämmelser kommer attbeivras enligt lag.

Kund:

Gata: Ort:

Objekt:

Skala: Sparat som:

DN

2200 mm

700 mm

2200 mm

700 mm

offshoreoffshoreoffshore

offshore

ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad Tel. 070 650 69 82

www.rewindoffshore.se


Företagsledaren vill bromsa vindkraften

vinartat. Vi höll på med en översikts-plan för att reglera detta, men vi hann inte med, blev tagna på säng-en, säger han.

Ett problem menar han är ljudet. Verken låter som torktumlare.

–Det finns en regel om ett max-tal på 40 decibel men de ligger långt över detta, säger Arne Hellsten, som försökt påtala problemen vid konfe-renser han deltagit i.

Han för också fram argumen-tet att Norrland har överskott på el, varför transportera den på ett redan högt belastat stamnät till konsu-menter i syd och mellansverige?

–Bygg vindkraften där konsu-menterna finns.

Han tycker också att de bygde-medel vindkraften genererar förde-las orättvist.

–Exempelvis får Ytterberg myck-

et pengar medan grannbyn inte får någonting, säger Arne Hellsten, som pekar på att byapengarna har ska-pat stora motsättningar mellan byar i mellansverige där ”vissa byar rof-far åt sig”, och den risken finns ock-så i Malå.

När det gäller pengar pekar han på att under kommunalrådstiden lyckades han förhandla fram ett av-tal som skulle ge de berörda byarna

De låter som torktumlare, de skrämmer turister, de skapar orättvisor mellan byarna och nu får det vara nog med vindkraft anser företagsledaren och poli-tikern arne Hellsten i malå.

Som politiker – en tid som kommu-nalråd för partipolitiskt ombund-na Malålistan– var han med om att släppa fram vindkraften i Malå.

Men nu tycker Arne Hellsten, vd för Källan Hotell Spa konferens AB i Åmliden, dessutom ordförande för Företagarna, och politiker, att det räcker.

–Vi blev tagna på sängen när det-ta kom och nu får det vara nog, sä-ger han.

Malå kommun har 3500 invånare som styrs av socialdemokraterna och vänstern. En tidigare vindkraftsvän-lig kommun som inte valt att brom-sa vindkraften. Den finns i Hornli-den, dessutom Jokkmokksliden och Storliden, samt Ytterberget och Åm-liden där den senare parken färdig-ställs just nu. Det handlar om totalt 80 verk.

Malå kommun har dock valt att sätta ned foten efter ovan nämnda projekt.

–Jag är glad att ett enigt kom-munfullmäktige sagt nej till ytterli-gare vindkraft, säger Arne Hellsten, som radar upp många argument mot ytterligare vindkraft i Malå.

–Från början såg det pittoreskt ut med vindkraft på bergen. Nästan fu-turistiskt, men sedan ökade det la-

0.35 procent av bruttoproduktionen, men byarna ville själva ta hand om avtalskrivningen.

–Vilket innebar att de fick 0,17 procent, säger det förra kommunal-rådet i Malå, som pekar på att efter-som det inte finns några regler kring detta blir det godtyckligt.

Han tror också att de 80 vind-kraftverken i Malåbygden kommer att skrämma bort bland annat tyska turister som söker lugn och ro i vild-marken.

–Verken är också till stort förfång för de jakt och fiskeinriktade företa-gen.

–Men behöver vi inte förnybar el?–Jo men varför placera den här?

Bygg den i Stockholm, Bohuslän och på Österlen, säger Arne Hellsten.

–Ingen landsända har fått bära upp så mycket vad gäller energi som Norrland, säger han.

Nu efterlyser han att Regering och Riksdag agerar. Idag finns ingen bra strategi för vindkraftsatsningar-na, menar han.

–Det måste tas fram en ”vind-kraftslag” som styr upp allt från pro-spektering till avveckling, likt mine-rallagen.

–Det är nödvändigt. Om ett an-tal år kommer vi att hamna i ett lä-ge där vindkraften måste stängslas in på grund av att EU kräver det, sä-ger han.

TOmmy NORIN

–Det är nog med vindkraft i Malå. Från början såg det pittoreskt ut men nu får det vara nog, säger Företagarnas ordförande, och kommunpolitikern Arne Hellstén.

fOTO TOmmy NORIN

Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusten

Rewind vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten. fOTO ReWIND.

i höst ger ledningen för vind-kraftprojektören reWind off-shore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunal-råd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vind-kraft i kustnära områden.

Det återstår att se om Piteås kom-munalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk.

–Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, sä-ger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftspar-ker.

Han startade företaget 2009 till-sammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personer-na i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet.

–Vår affärSiDé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fun-

dament till havs, där Energimyndig-heten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pi-lotprojekt.

–Det handlar om bergförankra-de fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5–10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter.

–Där tornet skruvas är diametern oftast fyra–fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsorti-et Vindpark Vänern byggt 10 3MW–verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind till-stånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön.

Dessutom vill bolaget bygga en park med 10–12 verk utanför Norr-köping tillsammans med lokala par-ter.

VDn pEKar på att i företagsidén in-går att utveckla vindkraftparker till-sammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vänern som modell.

–Vindpark Vänern ägs av kom-munala energi– och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, sä-ger Åke Pettersson Frykberg.

Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk.

–Fördelarna är att det blåser jäm-nare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som ock-så pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten.

–Nackdelen med havsbaserat är

planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson–Frykberg.

Han tycker att klimatfrågan bor-de väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina pla-ner, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning.

TOmmy NORIN

att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under bygg-tiden, men fördelarna överväger när djup– och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson–Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitiker-na med havsbaserad vindkraft.

–Senare i höst kommer vi att gö-ra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks-


De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland. Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan–Olov Aidanpää vid LTU.

fOTO TOmmy NORIN

ABB AB Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingsås Tel: 0322-770 00www.abb.se/kabeldon

Kabeldon HDC-A.Kopplar på vindkraften.

ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A – kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kV kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill kopplapå vindkraften! www.abb.se/kabeldon

Forskare vill ha testanläggning i norrEn park som ska testa vindkraft i kallt klimat.Det vill Svensk Vindkrafts tek-niskt centrum SWptc, bygga i norrland med hopp om bygg-start 2014-2015.

–Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommu-ner vid ett möte i Luleå 21 septem-ber.

Arjeplog har profilerat sig i Euro-pa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganter-na Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en mil-jardindustri i glesbygd.

Något liknande vill Stefan Ivars-son se vad gäller vindkraft.

–Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig er-farenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats.

–mEn för forSKningEn och bola-gen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind.

–Verken ska testas innan de rik-tigt stora projekten kommer igång, säger han,

Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressen-ter, bland annat ABB, SKF och Gene-ral Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers.

–En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska

placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivars-son, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland

–DEt är intrESSant att se att om det är 38 grader kallt, vad hän-der med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Sä-ger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats 2014- eller 2015.

–Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk.

–De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot in-dustrin.

Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med pro-

fessor Jan-Olov Aidanpää (Teknik-vetenskap och Matematik) som pro-jektledare.

–ltu Har rEDan arbetat med ma-terialfrågor i samarbete med forsk-ningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vind-kraft efter nyår, säger Jan-Olov Ai-danpää, som anser att Sverige kom-mer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat.

–Detta kan bli lika stort som bil-testverksamheten.

Skellefteå Kraft, störst i Väster-botten på vindkraft, har gått in med 225 000 kronor för att finansiera förstudien till testparken.

Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Ar-jeplog.

–För oss handlar det om att skaf-fa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska in-vesteringar vid Skellefteå Kraft.

Han Har SEtt problemen med is och snö.

–Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han.

Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd.

Där säger projektledaren Ralph Nyström.

–Sverea Mefos har stor erfaren-het av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tän-ka oss att driva den nya testparken, säger han.

TOmmy NORIN



Vindkraftsutbyggnaden i Västerbotten behöver bra elnät!”Projekt WindEL

Det planeras och projekteras för vindkraft på många platser i länet men det finns stor risk att vissa projekt aldrig blir av pga kapaci-tetsbrist i nationella stamnät eller för att det saknas ändamålsenliga elnät att ansluta till på den regionala / lokala nivån.

Vi vill att satsningarna på vindkraft ska göra största möjliga nytta för Västerbottens län!

•Lokalaföretagkantapåsiguppdrag.

•Lokalarbetskraftkanfåjobb.

•Vivillmedverkatillattuppnårimligaochrätt-visaersättningarförmiljö-påverkanochmarkintrång.

ProjektMedVind

Västerbottens län har fått en ny näring!

Avisning prioriterad fråga för Skellefteå Kraft att få väl fungerande vindkraft-verk som klarar isiga och kalla förhållanden i norrland har blivit en prioriterad fråga för Skellef-teå Kraft som bygger Blaikens vindkraftpark utanför Sorsele just nu.

–Det är en fråga som vi drivit under lång tid, säger Stefan Skarp, chef för strategisk investering vid Skellefteå Kraft.

–Vi har byggt mycket i närområ-dena, men här råder tufft klimat och då måste vi ha teknik som fungerar, säger han.

Det är därför som Skellefteå Kraft tillsammans med andra stora bolag

vill starta en testpark där forskare och företag kan testa vindkraftverk i kallt klimat där Skellefteå Kraft lagt 225 000 kronor i projektet.

Skellefteå Kraft engagerade sig på allvar i vindkraft 2005. Bolaget köpte bland annat tre befintliga tur-biner strax söder om Skellefteå.

Det första egna projektet blev tio verk på Uljabouda i Arjeplog, ett om-råde med bra vindförhållanden, och tufft klimat.

–Vi ställde krav på att turbiner-na skulle klara arktiskt klimat, säger Stefan Skarp, som pekar på att i bör-jan blåste det motvind i projektet.

–När vi skulle göra upphand-lingen var inte internationella vind-

kraftsbolag intresserade. Men vi fann en leverantör, Win–Wind i Fin-land, och de verken går bra i Arje-plog, säger Stefan Skarp, som upp-ger att de producerar 80 GWh per år.

Parken kostade drygt 500 miljo-ner kronor.

Han uppger att verken i Arjeplog är utrustade med ett avisningssys-tem där en värmematta ligger inn-anför skalet på vingens framkant.

–Det styrs med ett intelligent system där sensorer känner av is-bildningen och detta fungerar under drift. Andra system fungerar bara när verken står stilla, säger Stefan Skarp.

Hur väl fungerar det då i Arje-plog?

Stefan Skarp funderar:–När det fungerar, fungerar det

bra, men systemet behöver utveck-las.

EftEr Ett par proJEKt i Ma-lå med 18 verk har Skellefteå kraft gått vidare med de betydligt större projektet Blaiken utanför Sorsele där bolaget fått tillstånd till 100 verk på fjällhed. Investeringen är på cirka 3,5 miljarder. Projektet drivs inom bola-get Blaikenvind AB.

Det ägs av Skellefteå Kraft och Fortum där det fanns en ambition att få in fler intressenter.

–Vi erbjöd kommunerna Sorse-le och Storuman delägarskap, men

de ville inte gå in, säger Skellefteå Krafts chef för investeringar.

Hittills har 17 verk tagits i drift. Ytterligare 13 verk ska driftsättas fö-re årsskiftet 2012/2013.

–Vi har också byggt 30 funda-ment där vi planerar en fortsätt-ning under våren 2013, säger Ste-fan Skarp.

Det innebär att Skellefteå Kraft och Fortum fullföljer planerna för etapp ett och två i Blaiken men det är inte säkert att det blir en etapp tre med 30 verk.

–Med det låga priset på el och lågt pris på certifikaten är det inte självklart att det blir en fortsättning, säger Stefan Skarp, som pekar på att

Montering av vindkraftverk i Blaiken. 30 ska vara i drift vid årsskiftet. fOTO TOmmy NORIN


Avisning prioriterad fråga för Skellefteå Kraft FAKTA

400 jobb i BlaikenSkellefteå Kraft gör flera sam-hällsbyggande insatser genom att dels skapa arbetstillfällen i en tid när den globala konjunk-turen pekar nedåt, dels bidra till framtidens lösningar av klimat-problemen.

Det krävs stora personalresurser för att etablera en storskalig vindpark – inte minst när det sker i arktisk miljö.

–Vi har 150 personer anställda på heltid, men lägger man till de tjäns-ter som skapas indirekta av projektet är det snarare 400 arbetstillfällen på årsbasis, säger Mikael Lindmark, vd för BlaikenVind.

i VäStErBottEnS inland är Blai-kenVinds etablering i området ett välkommet uppsving för den loka-la arbetsmarknaden och näringslivet.

–För oss har det varit fantastiskt positivt, säger Maud Öberg, chef för Hotell Toppen i Storuman som ligger i Blaikens närhet.

De har 200 bäddar, och majorite-ten av dessa är uppbokade av Blai-kenVinds personal samt vindparkens

besökare.”Hur kan det vara fullt”, brukar

förvånade gäster som kommer hit oanmälda utbrista. Det är ett an-genämt bekymmer för oss som vi verkligen inte är vana, säger Maud Öberg.

äVEn Simon Robertsson, som äger ett åkeri i trakten, har anledning att vara munter. Firman fick upp-draget att snöröja i området i fjol, och har nu fått förlängt förtroen-de av BlaikenVind. Faktum är att skottningssäsongen började redan förra veckan då snön föll över kal-fjället.

–Jag har två man från or-ten som jobbar med snöröjningen i området. De har fullt upp under hela vintern, för snön driver hårt över kalfjället. Det betyder förstås mycket för mina gubbar att få job-ba på hemmaplan. Det brukar an-nars vara lite svårt att få jobb här vintertid, säger Simon Roberts

TexT CATARINA Häg-gLUND/SkeLLefTeå kRAfT

Skellefteå Kraft och Fortum har bildat bolaget Blaiken Vind som driver vindkraftsparken i Blaiken.

–Avisningen är en prioriterad fråga, säger Stefan Skarp, chef för investeringar vid Skellefteå kraft, stor aktör i Blaikenprojektet.

fOTO TOmmy NORIN


SLU projekt om renar i vind-kraftsparkerSlu – svenskt lantbruksuniver-sitet arbetar just nu med flera forskningsprojekt där ett syftar till att ta fram kunskap om hur tama renar i skogslandskapet påverkas av anläggning av vind-kraft..

Tidigare i november genomfördes ett seminarium i Skellefteå där Eva-Liisa Mynttä, jurist vid SSR, Svens-ka samernas riksförbund tog upp hur gruvnäringen påverkar rennäringen i Västerbotten och Norrbotten där de samiska intressena upplever sig allt-mer undanträngda.

Till Vindkrafttidningen sade hon att det gäller också många andra näringar, som skogsbruk och vind-kraft som växer kraftigt i regionen eftersom det finns ett stort intresse för att bygga ut vindkraften i nordli-ga delarna av Sverige. En stor del av ytan ingår i renskötselområdet som är tamrenens naturliga utbrednings-område. För att kunna genomföra en effektiv utbyggnad behöver man värdera renbetesmarken baserat på hur renarna använder den, anger SLU i beskrivningen av den studie SLU ar-betar med.

SLU uppger att projektet har ut-vecklat en modell för renens livsmil-jö för att kunna förutsäga och värde-ra renbetesområden som är aktuella för vindkraftutbyggnad i skogsland-skapet. Projektet har tagit fram ett GIS-baserat planeringsverktyg (GIS är ett geografiskt informationssys-

tem för att samla in, lagra, analyse-ra och presentera lägesbunden infor-mation). Verktyget används för att uppskatta vindkraftens effekter på renbetesmarker. Därmed underlättas planeringen för att tillvarata mark-områden för såväl rennäring som vindkraft på bästa sätt, menar SLU.

Renbetesprojektet har flera mål. Ett är att värdera hur viktiga renbe-tesområden är inom de områden som är av intresse för vindkraft. Ett annat är att föreslå åtgärder för hur man kan planera byggande av vindkraft-parker som förhinrar negativa effek-ter på ren, och att ta fram ny kun-skap om vilka sekundära effekter det blir på ren i samband mad vindkraf-tetableringar.

i norgE pågår sedan 2005 ett forskningsprojekt om vindkraft och ren, VindRein. I VindRein har man framför allt studerat renens bete-ende i förhållande till vindkraftpar-kerna i fjällmiljö. Vindvals projekt är också inriktat på renens beteende i förhållande till vindkraftparker, men kompletterar VindRein med studier i skogslandskap.

SLU uppger att projekten kommer att tillsammans ge en god veten-skaplig kunskapsbas om vindkraftens effekter på renars markanvändning och de kommer att underlätta pla-nerings och prövningsprocessen när det sker vindkraftsetablering i ren-skötselområden.

TOmmy NORIN

för närvarande tas det få investe-ringsbeslut i vindkraftsbranschen.

Skellefteå Kraft håller dock fast vid ambitionen att bli ledande vind-kraftsaktör i Västerbotten.

–Idag producerar vi med våra en-ergislag 4 TWh per år. Nu har vi må-let att öka produktionen till 5 TWh till år 2020 och hela den produk-tionsökningen ska bestå av förnybar el, säger Stefan Skarp.

Han pekar ut vindkraft som vik-tig för att nå det, men det kan ock-så handla om att effektivisera de anläggningar som producerar vat-tenkraft.

TOmmy NORIN

Skellefteå KraftÄgare: Skellefteå kommunOmsättning 2011: 5 miljarderResultat efter fn 2011:429 MkrAnställda: 633

Vindkraftsprojekt:2005 Bureå 3 verk (i drift)

2010 Uljabouoda Arjeplog 10 (i drift)2010 Storliden Malå 8 (i drift)2011 Jokkmokksliden 10 (i drift)2012 Blaiken Sorsele 90 (30 driftsätts i år)

Källa: Skellefteå Kraft(www.skekraft.se)

Så många nya verk planeras

Högen med ansökningar om att få bygga vindkraft i Väster-botten växer hos handläggaren Joakim Johansson vid länssty-relsen i umeå.

– trots att marknaden däm-pats har vi aldrig haft så många ansökningar som nu, säger han.

– Går man tillbaka tre år i tiden ha-de vi kanske fyra ansökningar per år. Nu har vi nio ärenden inne för pröv-ning. Dessutom är 17 parker föremål för så kallad samrådsfas och fullföljs de ansökningarna får vi fullt upp, sä-ger Joakim Johansson, som uppger att det tar i snitt ett år att behandla en ansökan.

– Regeringen har fastställt att processen fram till beslut hos miljö-prövningsdelegationen får ta max-imalt sex månader. Men då är in-te tiden där företagen kan lämna in kompletteringar inräknad. Med det har vi en snitttid innan beslut på minst ett år, säger Länsstyrelsens handläggare.

Länsstyrelsen i Västerbotten har antagit flera policy–dokument hur den vill att vindkraften ska utvecklas med hänsyn till rennäring, naturvård och kulturella värden.

Länet är dock högintressant för vindkraft. Det bekräftar de ansök-ningar handläggarna vid myndig-heten arbetar med just nu. En del

handlar om stora parker, från 30 verk upp till 55.

I Blekliden, Åsele, vill Vattenfall bygga 45 verk, dessutom vill bolaget sätta upp 40 verk på Fäbodberget på gränsen till Åsele/Lycksele kommu-ner.

Kommunfullmäktige i Malå har sagt nej, trots det finns planer på yt-terligare fyra verk på Hornberget. En riktigt stor park med 55 verk plane-ras i Ivarsboda i Robertsfors i Umeå kommun.

Bakom projektet ligger Vindin som är industrins eget vindkrafts-bolag.

En ytterligare bläddring i Joakim Johanssons hög ger resultat att E.ON vill bygga elva verk på Hornmyran vid Lycksele, och Balticgruppen an-söker om 20 vindkraftverk i Storfall vid Nordmaling.

Dessutom vill vindkraftsbolaget Kraftö sätta upp elva verk i Täfteå utanför Umeå,och 38 verk i Stenberg utanför Nordmaling.

Det finns också ett omdiskuterat projekt som handlar om att bygga 30 verk i havet vid Petlandsskär, av bo-laget Petlandsskär vind AB.

Totalt handlar det om 293 vind-kraftverk och fler kan det alltså komma att bli om de 17 ytterligare parkerna kommer in till länsmyndig-heten.

TOmmy NORIN

Rekord i ansökningar

Billig el för Kvarkenvindens medlemmar20 öre per kilowattimme.

Det betalar medlemmarna i ekonomiska föreningen Kvar-kenvinden utanför umeå för strömmen.

–Vindkraft har blivit en bra af-fär, säger föreningens ordföran-de Sven–allan andersson.

Kvarkenvinden har sju verk som snurrar på och som ger de 2154 medlemmarna billig ström.

När kärnkraften vilar och vatten-magasinen sinar kan de glädja sig åt att vindkraften går,och det syns på elnotorna.

Kvarkenvind bildades 1997 sedan 87 personer som var intresserade av vindkraft beslöt sätta upp ett litet verk vid havet utanför Holmsund.

–Det är numera sålt till Umeå en-ergi, förklarar Sven–Allan Andersson, som uppger att efter det skaffade sig föreningen två nya vindkraftverk i Holmsund.

–Sedan flöt det på. Energipriset var högt och det gick bra att säl-ja andelar och det vi gjorde visade sig bli en bra affär, säger Sven–Al-lan Andersson.

Folk fick köpa andelar för 6400 kronor där en andel motsvarar 1000 kilowattimmar.

2007 gick föreningen vidare med att köpa ett verk i Hörnefors, 2008 köptes ett verk i Dorotea i en park med totalt 18 vindkraftverk.

ocH för trE år sedan fullbordades investeringarna med att Kvarkenvind köpte tre verk i Granberget vid Ro-bertsfors.

–Totalt har vi nu sju egna ägda verk som producerar 38,2 miljoner kilowattimmar per år, säger Sven–Allan Andersson.

Han och Gunilla Emanuelsson vid Kvarkenvinden förklarar upplägget i den ekonomiska förening som sam-arbetar med Umeå Energi.

–Vi tar ut en driftsavgift av med-lemmarna. Den ligger nu på 16,5 öre per kilowattimme, plus moms, säger Sven–Allan Andersson.

Med moms och energiskatter be-talar Kvarkenvindens andelsägare cirka 20 öre/kilowattimme.

Gunilla Emanuelsson exemplifie-rar att har en medlem andelar mot-svarande, säg 18 000 kilowattimmar,

men där huset förbrukar 20 000, blir ekvationen att medlemmen betalar det låga priset upp till 18 000 kilo-wattimmar.

DE åtErStåEnDE 2000 kilowattim-marna betalas utifrån det pris som bestäms på Nordiska elbörsen.

–Detta gör att vi inte är känsliga. Vi har kontroll över prissättningen, säger Sven–Allan Andersson, som är nöjd med att Kvarkenvindens med-lemmar kan räkna med lågt elpris de kommande 25 åren, även om det skulle stiga en del.

Dessutom är vindkraft miljövän-ligt.

–Den miljömässiga vinsten är lätt att förutse. Varje andel ger cir-ka 2,5 kg koldioxid mindre i atmos-fären dagligen, säger Sven–Allan An-dersson.

–Frågan är då om Kvarkenvind tänker köpa fler vindkraftverk?

–Inte i dagsläget. Den investe-ringen klarar vi inte inom nuvarande Kvarkenvinden. Ska vi investera mer måste vi i så fall bilda en Kvarken-vinden två, säger ordföranden.

TOmmy NORIN

–2011 fanns drygt 2000 vind-kraftverk i Sverige. Enligt Ener-gimyndighetens prognos kom-mer det att byggas 1500–2000 vindkraftverk fram till 2012.

Det finns ett riksdagsbeslut från 2009 som rör planering för vindkraft och som innebär att i kommunernas och Länsstyrelserns fysiska planering ska vindkraftsintresset göras synligt för en produktion med 30 TWh per år, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

Det motsvarar mellan 3000–6000

verk beroende på var de placeras.Ett vindkraftverk med en effekt

på 3 MWh kan i ett bra vindläge ut-vinna 7500 MWh per år. Effekten blir att man minskar elproduktionen från kolkraft och det ger till resultat:

–minskade utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton.

–minskade utsläpp av svaveldiox-id med cirka fem ton.

–minskade utsläpp av kväveoxi-der med ca tre ton–

Källa:Naturvårdsverket/Energimyn-digheten/Vindval.

Kvarkenvinds verk vid Holmsund. Totalt äger föreningen sju verk i Västerbotten. fOTO kVARkeNVIND

Vindkraftveken i fjällnära terräng vid Blaiken



Jobben finns i norr - erfarna yrkesarbetare behövs!Adecco Mobility är en enhet inom Adecco som specialiserar sig på att flytta kompetens dit det behövs. Vi hjälper företag och kvalificerad arbetskraft att finna varandra trots geografiska avstånd.

Adecco Mobility vänder sig till dig som vill och kan ta jobb på andra orter än din nuvarande bostadsort. Jobben kan vara kortare eller längre uppdrag alternativt fasta tjänster. Vi hjälper även till med boende och transporter i samband med anställning. I norra Sverige har du alltid nära till storslagna naturupplevelser, skidåkning, jakt och fiske. Gå in på www.adeccomobility.se för att lämna din intresseanmälan eller söka specifika tjänster. Eller ring oss på 070-5370163 om du har frågor.

adeccomobility.se

Sollefteå 0620-59950Östersund 063-162045Storuman 0951-77775

Vi kan!Sågvägen 21 • 921 45 Lycksele • Telefon: 0950 - 134 44, 134 11 • Fax: 0950 - 129 55

Med flexibilitet, hög kvalitet och fullständig kundanpass-ning av bodar och moduler tillgodoser vi våra kunders önskemål och behov i konstruktions- och tillverkningspro-cessen. Vi är en av Norrlands största bodtillverkare.

Tveka inte, kontakta oss, 0950-134 44, 134 11

KontorsbodarManskapsbodarDusch- & ToalettbodarDriftpersonaletableringarBostadsmoduler m.m

ww

w.r

emod

ul.s

e

”Green Line-serien” - ett lågenergikoncept med framgång.

www.

vdcp

ro.se

Kval

itetsb

yggda bodar

UTMANAREN FRÅN NORR!


Bergströms visar väg för vingarna

Bilarna är uppställda. De 55 meter långa vingtransporterna ska vägledas till Blaiken av Håkan Bergströms vägtransportledare.

gemen-sam plan för södra Lappland

En gemensam plan för vindkraft i södra lappland.

Det har Dorotea, Vilhelmina och åsele kommuner tagit fram för att få ett helhetsperspek-tiv och underlätta för projektö-rer att etablera nya verk i om-rådena.

–Vi tog fram vindbruksplanen redan 2009 eftersom vi såg ett behov av att få ett gemensamt dokument som pekar ut var det är lämpligt och var det inte är lämpligt att bygga, säger Åseles kommunalråd Peter Lindström (S) till Vindkraftstidningen.

–Det händer ju saker hela tiden där vi bland annat fått en stor park i Stor Rotliden med 59 verk och just nu sker samråd kring en park med 17 verk i Bäckaskog vid gränsen emot Västernorrland.

–Dessutom vill ett litet bolag, Åsele Kraft, sätta upp fyra verk i kommunen, säger Peter Lindström.

Han säger att de tre kommunerna i södra Lappland är i grunden posi-tiva till vindkraftexploateringar, men att de behöver styras upp i den plan som är ett tillägg till kommunernas egna översiktsplaner.

Peter Lindström pekar på att det ryms mer vindkraft i södra Lappland.

–Vi har stora ytor, vindkraft ger arbetstillfällen under byggtiden och efteråt, och det kommer in pengar till byarna via bygdemedel. Dessut-om och det är inte minst viktigt, det är ett miljövänligt energislag.

Kommunalrådet i Åsele hoppas att vindkraftsplanen ska underlätta för kommunerna och för bolagen när de vill investera.

–Sedan är det upp till varje kom-mun att tillstyrka, eller avstyrka en ansökan. Den frågan äger kommu-nerna själva, säger Peter Lindström.

Södra Lapplands vindkraftsplan har pekat ut områden som inte är lämpliga, som natura 2000 områden, naturreservat, nationalparker och vissa våtmarker.

Det bör inte byggas i Dorotea kommuns utpekade stoppområden i norra delen av kommunen, inte hel-ler i norra delen i Vilhelmina.

Däremot pekar planen ut 18 om-råden i de tre kommunerna. 13 av dem finns i Åsele med plats för 339 vindkraftverk. I Dorotea pekas det ut fyra platser med möjlighet att bygga 63 verk och i Vilhelmina ger planen utrymme för 197 verk på fem olika platser.

TOmmy NORIN

Sedan ett år tillbaka har Berg-ströms åkeri i Jörn haft god nytta av vindkraftsprojket i Västerbotten där företagets transportledare visar väg och varnar andra trafikanter för de gigantiska transporterna.

När Vindkrafttidningen besöker Skellefteå hamn rullar tre trailers med vingar fram för vidare transport till Blaiken.

Transportledarna Mats Olofsson och Kent Karlsson från Bergströms åkeri i Jörn har gjort sig redo för den resa som beräknas ta cirka fyra tim-mar.

Transporter som brukar gå utan hinder, men det händer att trans-portledarna stöter på problem bland andra trafikanter.

–En del folk har dålig respekt för oss. De vet inte att vi faktiskt har polismans befogenhet att leda, och stoppa trafik, säger Mats Olofsson, som berättar att han och kollegan

Kent Karlsson genomgått en speci-ell utbildning för att klara uppgiften.

VägtranSportlEDartJänStEn är ett exempel på hur Bergströms åkeri i Jörn gynnats av vindkrafts-projekten i Västerbotten.

–Det började förra året med att vi hjälpte till med transporterna upp till Springliden i Malå. Sedan fort-satte vi med transporterna mellan Skellefteåhamn–Blaiken.

–Det har blivit några vändor, sä-ger Håkan Bergström, ägare och Vd för Bergströms åkeri i Jörn.

Åkeriet startade 1965 av hans far Gösta Bergström med affärsidé att utföra körningar av grus och flis, samt plogning under vintern.

–Jag har vuxit upp med företaget där jag började köra traktor när jag var 16 och lastbil när jag var 19, be-rättar Håkan Bergström.

Han tog helt över åkeriet 2010 när hans far gick bort.

Idag leder Håkan Bergström ett

entreprenadföretag med 13 an-ställda. Bergströms åkeri har åtta lastbilar, sju traktorer och tre väg-transportledarfordon.

–Dessutom har vi en liten gräv-maskin, säger Håkan Bergström, som berättar att företaget har god nyt-ta av flera näringar som stärker sina positioner i Västerbotten.

Dit Hör VinDKraft – och gruvor.–Just nu arbetar vi mycket in-

om gruvindustrin. Det prospekteras överallt där vi servar borrföretag i både Västerbotten och Norrbotten, säger Håkan Bergström.

Han uppger att bland borrföre-tagen finns kunder som Protec och Styrud Artic.

Det senare har både verkstad och kontor i Jörn, liksom träföretaget Jörnträ.

–För vindkrafttransporterna har sedan de inleddes haft egen väg-transportledare, ibland kör jag själv, säger Håkan Bergström, som inves-

terat i flera nya fordon för att kunna leda var och en av de 55 meter långa vingtransporterna.

HåKan BErgStröm bekräftar det hans transportledare talar om, att andra trafikanter inte förstår vikten av att hålla undan eller stanna när vindtransporten kommer.

–Många vet inte vad vi sysslar med, förstår inte att detta måste fly-ta, säger Håkan Bergström, som tror att det informerats för dåligt, efter-som folk inte kan reglerna.

Annars beskriver han orderin-gången som god. Vintern är på antå-gande och det ger plogning. Dessut-om fortsätter Blaikenprojektet som ger nya transporter.

–Det ser bra ut. Jag behöver in-te ställa av några fordon och minska antalet anställda och det är bra, sä-ger Håkan Bergström.

TOmmy NORIN

Inte skadligt med vindkraftsljudljud från vindkraftverk är inte skadligt för människor men de som bor i glesbygd störs mer av verken än de som bor i städer.

Det konstaterar Vindval i en rapport om vindkraftens påver-kan på miljön.

Vindval är ett kunskapsprogram som genomförs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket med syfte att sprida information om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet startade 2005 och avslutas 2012.

2009 startade Vindval tio nya projekt för att kartlägga miljöeffek-terna från framförallt vindkraftsverk på land.

Forskarna har bland annat under-sökt hur ljud från verk påverkar folk där det genomfördes fältstudier i tolv olika områden.

1095 personer fick svara på en enkät om hur de upplever ljud från vindkraftverk.

Resultatet visade att 80 procent av de boende märkte vindkraftsljud vid sin bostad då ljudintervallen var mellan 37,5—40 decibel.

I de lägre ljudnivåerna var det en-bart tio procent som stördes av lju-det. Vindval konstaterar också att de som ser ett vindkraftverk i närheten upplevde sig mer störda av ljud än de som inte ser ett verk.

Av 82 personer som rapporterade att de är störda av vindkraftsljud, var det 81 som ser vindkraftverk.

Sammantaget drar Vindval slut-satsen att ljud från vindkraft inte är skadligt, och de mätningar som gjorts visar att det finns inget sam-band mellan ljud från vindkraftverk och folks sömnsvårigheter.

Vindval har också studerat andra miljöeffekter, som att vingar ger inga störande ljusreflexer eftersom de är målade med antireflexfärg, fiskar på-verkas inte av havsbaserade verk och bara en liten andel fåglar flyger in i vindkraftverk

Vindval konstaterar också att djur i vindkraftsområden drar sig natur-ligt nog undan under byggtiden, men kommer tillbaka när vindkraftverken är på plats.

TOmmy NORIN


Nordisk vindkraft investerar i Västerbotten

Nnordisk vindkraft byggde parken i Havsnäs/Jämtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten.

–Vi börjar få klart med markav-talen och haft ett antal möten med samebyn, säger Patrik Sjöö , projekt-ledare vid Nordisk Vindkraft.

Han förklarar när det gäller Arje-plog, att bolaget är inne i det som benämns samrådprocess .

–Vi hade ett möte med Länssty-

isk Vindkraft vill bygga verken i en terräng med produktionsskog och viss lågfjällskaraktär. Marken är pri-vatägd där Patrik Sjöö uppger att en del markavtal är klara.

–Vi har också haft ett antal mö-ten med den berörda samebyn, och en rennäringsutredning är påbörjad.

relsens handläggare Kenneth Fors i september, där vi ligger i startgro-parna för att skicka in ansökan, sä-ger Patrik Sjöö, som uppger att det handlar om att sätta upp nio verk där investeringen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

Projektledaren förklarar att Nord-

fOTO:fReDRIk HeRRLANDeR

Brittisktägda nordisk vindkraft planerar att bygga flera parker i Västerbotten där bolaget vill bygga 15 verk i Bredträsk och Verboberget, och nom kort läm-nas ansökan in om att bygga 60 verk i fjällberg, lycksele.

–De områden vi vill bygga inom är klassade som riksintressanta för vindkraft, säger projektledare Marie Löfkrantz vid Nordisk Vindkraft.

Ovan nämnda är inte de en-da Nordisk Vindkraft vill sätta upp i Västerbotten. 21 vindkraftverk pla-neras i Vargträsk mellan Lycksele/Åsele, dessutom elva verk vid Vinli-den/Lycksele och nio verk vid Horn-myran i samma kommun.

Marie Löfkrantz uppger att till-stånd har än så länge givits till Varg-träsk och Vinliden. Båda besluten har dock överklagats av Vapsten sameby.

–Områdena är utpekade som lämpliga för vindkraft i kommunens översiktsplan samt är klassade som riksintresse för vindbruk, säger Ma-rie Löwkrantz.

–Dessutom blåser det bra och det finns inte många motstående intres-sen på dessa områden.

–Nordisk Vindkraft har också pla-ner i grannlänet Norrbotten. Det pla-neras för nio verk i Naustavare i Ar-jeplogs kommun.

Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kom-mun. 2010 satte Skellefteå Kraft upp tio verk på Uljabouda.

Grannkommunen Arvidsjaur,är mindre välvilligt inställd till vind-kraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valt att backa på ett pro-jekt med elva verk vid Gullön utanför Slagnäs nära Västerbottensgränsen.

VErKEn i VäStErBottEn och Norr-botten hamnar i kallt klimat med isi-ga förhållanden, trots det ska de inte förses med avvisningssystem.

–Vi ser problemen men det finns inte något vi anser som fullgott sys-tem för avvisning, säger Patrik Sjöö, som uppger parkerna ska byggas trots lågt elpris och lågt pris på cer-tifikat .

–Därför att vi tänker långsiktigt. Det låga elpriset kan vara en tillfäl-lig dip.

–Vi bygger kalkylerna på långsik-tiga investeringar med säkert 30 års avskrivningstid och på sikt tror vi att priserna går upp.

–Och ägaren RES är en uthål-lig vindkraftsprojektör med starka finansiella muskler , säger nordisk Vindkrafts projektledare.

TOmmy NORIN

Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för företag inom vind, vatten, värme och industri.

www.seu.se

SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhåll så att ni kan jobba med er

kärnverksamhet i lugn och ro. Vi har lång erfarenhet av förebyggande underhåll och

att arbeta med hela kedjan, allt från optimering till operativa tjänster och beredskap.

Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruk-

tions- och ritningstjänster. Vi tar även hand om hela projekt.

Våra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vår tjänsteport-

följ fi nns en hel del specialtjänster, bland annat termografering, vibrationsanalys,

maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklättring och högspän-

ningsunderhåll. Bland våra kunder fi nns såväl stora energiföretag som mindre

industriföretag.

Inte skadligt med vindkraftsljud


maskiner, säger Johan Markström, som uppger att uppdraget gick ut på att bygga ut vägnätet och förse fundament och kranplattformar med material.

–Materialet, delvis krossat, häm-tades i huvudsak från närliggande Blaikengruvan. Totalt har vi trans-porterat lite över 300 000 ton, säger Johan Markström.

Bilfrakt.se är ledande logistik/transportföretag i Västerbotten där verksamheten är uppdelad i tre af-färsenheter, Anläggning/Entrepre-nad, Industrilogistik samt Daglig-varulogistik.

Bilfrakts fordon kör allt från krossprodukter för vindkraftsparker, till livsmedel för matvarubutiker.

Bolaget har 174 anställda som

arbetar vid nio kontor, i Medelpad, Jämtland, samt Västerbotten och Norrbotten. 2011 omsatte företaget med 240 delägare (åkerier och en-treprenadföretag), 1,4 miljarder kro-nor.

Under åren har vindkraften blivit en allt viktigare nisch.

–Fram till idag har vi i varierande omfattning deltagit i 8–10 projekt,

när Blaikenvind aB satte upp vindkraftparken i Blaiken i som-ras fick transportföretaget Bil-frakt.se lastbilar och maskiner köra i dubbla skift för att bygga vägar och förse vindkraftspar-ken med med material.

–Blaiken har varit ett omfattande projekt för oss och våra leverantö-rer där ordervärdet legat på cirka 15 miljoner kronor, säger Johan Mark-ström, affärsområdeschef för An-läggning/Entreprenad Norra vid Bil-frakt i Skellefteå.

I Blaiken har Blaikenvind AB (ägs av Skellefteå Kraft och Fortum) satt upp 60 vindkraftverk, och vänder lä-get kring elpriser och elcertifikat, planerar bolaget för ytterligare 30 turbiner.

–För oss gick arbetena vid Blai-ken igång i maj i år och pågick till oktober säger Johan Markström, som uppger att Bilfrakt deltog i det som benämns etapp två med 30 verk.

–Vi var delvis engagerade i etapp ett med de 30 verk som byggdes för-ra året, men i betydligt lägre omfatt-ning, säger affärsområdeschefen.

Han förKlarar att under den mest intensiva perioden i sommar körde Bilfrakts lastbilar och maski-ner i dubbla skift.

–Vi hade normalt 10–14 lastbilar igång, samt ett tiotal entreprenad-

säger Johan Markström, som uppger att det startade med ett uppdrag för Nordisk Vindkraft som 2009–2010 byggde en park i Ytterberg utanför Malå.

SEnarE Kom BilfraKt.SE att en-gageras i en park vid Gabrielsberget i Västerbotten, men som nämnts blev det riktigt snurr på hjulen när Blai-kenprojektet drogs igång.

Johan Markström förklarar att vid stora projekt som Blaiken krävs en välordnad logistik. Samarbetet med beställaren NCC, som har stor erfa-renhet av liknande projekt, har varit utvecklande och framgångsrikt.

–Dessutom ställs det höga miljö-krav på både lastbilar och maskiner, krav som vi klarar på ett bra sätt, sä-ger affärsområdeschefen.

Just nu beskriver han läget i branschen som osäkert med mins-kade affärsvolymer, ökad konkurrens och prispress.

för att möta marknaden förstärker Bilfrakt.se sitt affärsområde Anlägg-ning/Entreprenad med en funktion för entreprenad och affärsutveck-ling.

–Syftet är att öka marknads och säljtrycket, samt skapa bättre förut-sättningar för våra kunder och fler uppdrag till delägarna, säger Bil-frakts affärsområdeschef.

TOmmy NORIN

Vid projektet i Blaiken körde Bilfrakt.se lastbilar och maskiner ut 300 000 ton material till vägar, fundament och kranplattformar.

fOTO: BILfRAkT.Se

Jobben för vindkraftparkerna bäddade för den nya Frasse–restau-rangen.

Mångsidig mackägare tjänade på vindkraftenandré nyström är mångsi-dig och driftig företagare i ma-lå, och när vindkraften kom till samhället gynnades hans verk-samhet i Statoil och hans last-maskiner fick jobb i vindkrafts-parken.

Intervjun görs i den rätt nybygg-da ”Frasse” hamburgerrestaurangen, där André Nyström ångrar att han inte gjorde investeringen på 2,5 mil-joner kronor för ett par år sedan, då vindkraftseran var på topp.

Å andra sidan var det uppsving-et på grund av vindkraften som gav utrymme för att bygga ut Statoil-macken och André Nyström fortsät-ter satsa.

När jag besöker macken håller han på att bygga ut med en altan där han själv håller i hammaren.

–Vi såg en effekt när Jämtkraft byggde parken på Hornberget (invig-des april 2007),men våren 2010 kom den verkliga boomen, säger André Nyström, som pekar på att då bygg-

des verken i Storliden, Jokkmokksli-den och Ytterberg.

–Vi hade tre projekt i gång i när-området och det syntes hos oss på Statoil. Det märktes i butiken och på försäljningen av bränsle, säger An-dré Nyström, som uppger att om-sättningen i rörelsen steg med fem procent.

Han förKlarar att hans företag-samhet gynnades eftersom han ha-de tre lastmaskiner igång vid vind-kraftsbyggena och han hyrde ut 25 husvagnsplatser till folk som arbeta-de i parkerna.

–De var riktigt bra fart och det var inte bara jag som gynnades, Bilfrakt–förmedlingen fick mer jobb,och en-treprenören Bennys Gräv i Springli-den hade fullt upp med lastmaskiner och grävare, exemplifierar André Ny-ström lokalnyttan med vindkraftpro-jekten.

Han uppger att under 2011 steg hans omsättning med 15 procent. Andre Nyströms rörelse omsätter

–Vindkraften gav bra spin–off effekter där jag hade tre lastmaskiner i vindkraftsbyggena, säger André Nyström.Projekten i Malå har gynnat André Nyströms Statoil mack, så mycket att jobben är säkrade för hans anställda.

cirka tio miljoner kronor med tio an-ställda, där han beskriver vindkrafts-effekterna som så nyttiga att arbets-tillfällena är säkrade för personalen.

anDré nyStröm pEKar på att vindkraften gav många jobb under byggtiden och de gav spin off effek-ter på andra näringar.

–Hotellet blomstrar och Ica och Konsum har byggt ut, säger mackä-garen, som också visar på att nu är parkerna byggda och då krävs under-håll och service, vilket ger fler jobb.

Han svarar ärligt på frågan, skul-

le du vilja ha fler vindkraftverk i Ma-lå kommun?

–Ur ren estetisk synpunkt räcker det. Men ur ett företagar och arbets-perspektiv skulle jag vilja bygga ett antal varje år.

–DEt Jag önSKat är kanske att i projekteringen borde man kanske stannat upp och sett efter, vad ger vindkraften, och spridit ut projek-ten under flera år så att effekterna av projekten löpt över en längre tid, säger Statoils ägare i Malå.

TOmmy NORIN

fOTO TOmmy NORIN

Bilfrakt körde dubbla skift


Vindkraften inger hopp när klimatkrisen närmar sigi maj presenterades preliminära siffror kring de globala koldiox-idutsläppen och trots att vi för länge sedan borde ha vänt ut-släppstrenden så kunde världen konstatera att utsläppen återi-gen ökat.

Chefsekonomen på IEA – Internatio-nal Energy Agency, Fatih Birols kom-mentar var: ”Trenden är perfekt i lin-je med en temperaturhöjning på sex grader Celsius, vilket kommer att få förödande konsekvenser för plane-ten.” För någon vecka sedan gick Yvo de Boer, FN:s före detta chefs-förhandlare, ut och varnade för att den nya stora rapport om klimat-tillståndet som FN:s klimatpanel IP-CC kommer med nästa höst kommer att ”skrämma nationer till ageran-de”. Många forskare menar nu att chanserna att uppnå det tvågraders-mål som världens ledare har kommit överens om är mycket små, om ens möjliga.

Men det finns hopp, vi kan fortfa-rande ställa om energisystemet och lösa problemen om vi agerar snabbt. Förra året presenterade Greenpea-ce rapporten Energy [R]evolution – a

sustainable energy outlook for Swe-den som visar hur vi kan ställa om till ett helt förnybart energisystem, avveckla kärnkraften till år 2030 och minska koldioxidutsläppen med 95 procent till år 2050. Allt detta till ett lägre pris än vad det skulle kosta att fortsätta med dagens energisystem. Dessutom slipper vi förhoppningsvis de kostnader, lidande och irreversi-bla konsekvenser som en global upp-värmning skulle innebära.

DEt är intE Bara Greenpeace som tror på energiomställning, i decem-ber presenterar Naturvårdsverket sin färdplan för Sverige om hur vi ska nå noll nettoutsläpp år 2050. I Energy Roadmap 2050 visar EU-kommissi-onen att oavsett exakt hur framti-dens energisystem kommer att se ut, så blir det helt nödvändigt att sat-sa på förnybar energi och energibe-sparingar.

Så vad innebär de 100 GW vind-kraft som nu installerats i Europa? Jo, att vi producerar ren, grön för-nyelsebar el som motsvarar produk-tionen från 62 kolkraftverk, 39 kärn-kraftverk eller 52 gaskraftverk. För varje projekt som godkänns kan vi

börja fundera på vilket som blir näs-ta farliga kraftverk vi kan ta ur drift, för varje MW vindkraft som instal-leras kan vi säga: Se, det är möjligt!

För varje vindturbin som lyfts mot skyn ökar hoppet om att vi ska klara de utmaningar vi står inför. Tack alla ni som gör att vi har en morgondag

att tro på, fortsätt kampen för allas vår framtid!

ISADORA WRONSkIgReeNPeACe

Isadora Wronski Greenpeace

www.skogsstyrelsen.se/kampanj

Skogsstyrelsen- din skogliga

VINDKRAFTSKONSULT! Vi finns i hela landet och erbjuder oberoende konsulttjänster för vindkraft – naturvärdesinventeringar, kulturmiljöinventeringar, vägprojekteringar och värderingar. Nu erbjuder vi även åtgärdsplaner för skogskreotoper!

Läs mer på: www.skogsstyrelsen.se/kampanjeller ring oss 020-35 90 00

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Gear oils - that drive effi ciency.

Higher revenues, increased reliability:Special oils made by Klüber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long mainten-ance intervals or even lifetime lubrication, high effi ciency and lasting component protection, even at the gear’s performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your require-ments. Together we can increase the effi ciency and reliability of your mechanical systems.

KlüberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level.

www.klueber.com/windpowertechnology

your global specialist

KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1 10/22/2012 6:12:16 PM

Heltäckande inom mark och anläggningwww.bilfrakt.se

Vi tar fram forskningsresultaten och bygger kompetens på uppdrag av

industrin och Energimyndigheten.

Vind orskf

www.vindforsk.seTel 070 606 5806

Lokal nytta med European Wind Farms i förberedelserna för att bygga en vindkraftspark i Botsmark i Västerbotten blev det viktigt för danska European Wind farms att anlita lokala privatpersoner och företag i byn.

Botsmark ligger i norra delen av Umeå kommun. Byn har ca 190 invå-nare och går det som European Wind Farms Sverige AB vill, byggs det in-om ett par år 23 vindkraftverk i om-rådet.

Moderbolaget European Energy A/S med säte i Lyngby i Danmark , har varit verksamt i åtta år där bo-laget blivit en stor vindkraftsaktör i främst Tyskland.

I Sverige heter förgreningen av koncernen European Wind Farms Sverige AB, med Jesper Thysell som projektledare i Sverige.

Han pekar på att lokala privatper-soner och företag anlitades tidigt i den process som inletts för att vind-kraften i Botsmark ska bli verklighet.

–Vi har gått ut med att erbjuda lokalbefolkningen delägarskap i par-ken, vi har haft samrådsmöten, haft en kontinuerlig dialog med byaför-eningen och de berörda samebyarna. Och vi har anlitat lokal arbetskraft i arbetet med att förbereda parken som ligger i ett skogslandskap, säger Jesper Thysell.

Lokalnyttan blev tydlig redan när företaget ville sätta upp en vindmät-ningsmast.

–Vi anställde ett flertal personer. Lokala människor som arbetade med att förstärka och bygga ny skogsväg, röja buskar, sly och ta bort träd, röja snö, lossa lastbilar, transportera ma-teriel, förankra vindmast.

–De bidrog med teknisk support och underhåll och inte minst hjälp med lokal och fika i Bygdegården i samband med samrådsmötena för-klarar Jesper Thysell.

Ett hotell/vandrarhem i grannbyn anlitades för de tillresta byggnads-arbetarna som reste och installerade vindmasten.

–Det är så vi tänker när vi bygger. Att en kommande vindkraftspark ska ge god lokal nytta, säger Jesper Thy-sell, som uppger att European Wind Farms brukar ta reda på vilka lokala intressenter som finns i det aktuel-la området.

–Först tittar vi lokalt i byn och se-dan inom kommunen eller länet om

det behövs mer specifika kompeten-ser.

EuropEan EnErgy A/S bildades 2004 i Danmark och har snabbt växt till en stor vindkraftsoperatör i Euro-pa. I Danmark som har mycket vind-kraft blev det dock byggstopp under en period vilket gjorde att European Energy valde att söka sig till andra länder.

–Men nu är stoppet upphävt i Danmark, så nu planerar vi för ca 30

större och mindre parker i landet, sä-ger Jesper Thysell.

Han betraktar svenska markna-den som klart intressant. Han säger vad gäller Botsmark att den så kall-lade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) snart är klar, liksom samråden.

–Det gör att vi hoppas kunna lämna in en miljöansökan till Läns-styrelsen i Västerbotten vid årsskif-tet, säger Jesper Thysell.

Botsmark är inte enda området i Västerbotten som är intressant för

European Wind Farms Sverige AB.–Vi har exempelvis arrendeavtal

med markägare i Robertsfors på fle-ra platser. Projekten bromsas dock av att det inte finns någon närliggande elnätsanslutning, men så snart den frågan är löst kör vi igång även i Ro-bertsfors, säger Jesper Thysell, som uppger att bolaget arbetar kontinu-erligt med att hitta en bra lösning.

TOmmy NORIN


Vårt företag är medlem i SMF Svenska MobilbetongföreningenMagnus Nelhagen | Tel. 0690-100 05, 070-663 84 30 | www.angebetong.se

Startläge för vindkraftsarbeten. Gjutning av liftfundament vid Hamrafjället. Gulsele vattenkraftverk. Fundament för vindkraftverk.

Vi är certifierade för Klass 1– Vi har byggt ut den kapacitet som behövs inom både vattenkraft och vindkraftsutbyggnaden.

MOBILBETONG I ÅNGE AB


Vindkraften lyfte Norrskensgården i många år drogs det lilla motel-let norrskensgården i Storlång-träsk fem mil väster om piteå med svag beläggning och då-lig lönsamhet, men när vindkraf-ten kom till markbygden vände vinden.

–När den större pilotparken med 12 verk vid Dragaliden började byg-gas hade vi knökfullt både i rummen och i restaurangen, säger Thomas Lageson,ägare av Norrskensgården sedan 2008.

Då köpte han anläggningen för 1,2 miljoner kronor.

Han är bryggaren från Kolsva som gjorde ett lappkast för att börja driva motell och restaurangnäring i Norr-bottens glesbygd, och som ser stora möjligheter med den vindkraft Sve-vind planerar i området.

i områDEt marKBygDEn mellan Piteå–Arvidsjaur planerar tyskägda Svevind med säte i Umeå att place-ra 1101 verk som planeras producera 10–12 TWh per år. Det blir Europas största vindkraftspark.

Hittills har en pilotanläggning med 12 verk byggs.

Frågan om etappen ett med 314 verk har legat i långbänk sedan sju år tillbaka där bland annat Naturvårds-verket fördröjt processen genom att överklaga i sista stund. Till den saken hör att verket yttrade sig aldrig emot

etableringen när tillståndsprövning-en var ute på remiss.

tHomaS lagESon hoppas förstås på att vindkraften kommer.

–Med små medel har vi succesivt rustat upp anläggningen, hitills för cirka 200 000 kronor, säger ägaren, som uppger att effekterna av vind-kraftsetableringen syntes redan när han tog över motellet för fem år se-dan.

–Då byggdes det ett par verk och de började komma fundament och det syntes på beläggningen i både restaurangen och i stugorna, säger Thoma Lageson.

–Vi kom snabbt på att det vi kan leva på är att få in grupper som bor och äter hos oss, och folk som arbe-tar i området och som bor här un-der lång tid, säger Norrskensgårdens ägare.

Han berättar under första verk-samhetsåret 2009/2010 omsatte verksamheten 1,2 miljoner kronor. Andra året bidrog vindkraftsetable-ringen i Markbygden till att omsätt-ningen ökade med 50 procent till 1,8 miljoner kronor.

Han förklarar under sex månader från mars–augusti blev det all time high i bokföringen och där bokslu-tet redovisade positivt resultat med 205 000.

Thomas Lagesons motell och stugby erbjuder 13 tvåbäddsrum och

fyra stycken fyrabäddstugor. Dessut-om finns 30 campingplatser med el.

Restaurangen kan ta 48 personer, det finns konferenslokal, en pubkåta och en stuga med bastu.

–Vi vill erbjuda en juste standard med bra boende, säger Thomas La-geson.

JuSt nu BESKriVEr han belägg-ningen som god där bygget av en ny järnvägsbro över Åbyälven bidrar.

–Och ska Svevind igång med 130 verk per år de kommande åren, då blir det mycket folk, säger Thomas Lageson, som funderar att då kan det bli tal om att bygga ut restaurangen och att sätta upp fler stugor.

Här anger Norrskensgårdens äga-re ett problem med alltför försiktiga banker som inte vill stödja investe-ringar i glesbygd, och svårigheten att få fram riskkapital.

–Det krävs finansiering för det man vill göra men om det hand-lar om projekt som enbart ”kan-ske kommer”, vem lånar ut pengar till det? säger Thomas Lageson, som likt många andra är irriterad över att miljöprövningar kring vindkraft mås-te ta så lång tid.

–Jag har respekt för möjligheten att få överklaga men man ska inte kunna göra det långt in i förbannel-sen. Någon gång måste myndighe-terna sätta ned foten och tala om

hur de vill ha det, säger Norrskens-gårdens ägare.

TOmmy NORIN

Vailet Lindqvist och Thomas Lageson hoppas på vindkraft med många kunder som strömmar in på Norrskensgården.

Norrskensgården ligger vackert belägen i byn Storlångträsk mellan Piteå-Arvidsjaur. fOTO: TOmmy NORIN

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

BYGG OCH TÄVLA OM DITT DRÖMÄVENTYR PÅ WWW.DROMAVENTYR.SE

Bränsleförbrukning bl. körning 5,4l/100 km. CO2 140g/km. Samtliga priser är cirkapriser. Bilen på bilden är extrautrustad.

OUTLANDER 2.2 DIESEL 4WD KOMFORT PRIS 299.800 KR

Sveriges längsta bilgaranti

Sveriges längsta

PREMIÄR FÖR NYA ÄVENTYRSBILEN OUTLANDER

DIN MITSUBISHIÅTERFÖRSÄLJARE I INLANDETKontakta oss för offert på din nya företags/privatbil

Årsskatt Diesel 4WD (2 253 kr Manuell)8 års Mitsubishi Garanti

Blandad förbrukning 0,54 L/mil

Besök oss på www.folkesbil.se

cue dee abWe hold the record for the highest Wind measurement mast installed

CUE DEE AB was founded back in 1978 in Si-

keå, Västerbotten. During the years we have

grown from a small local company to one of

the leading suppliers of masts, towers and

brackets for both the Wind and Telecom in-

dustry worldwide.

Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72

[email protected] | www.cuedee.se

When it comes to the supply of wind mea-

surement masts we are the market leader in

Scandinavia. We also hold the record for the

highest wind measurement mast installed, a

200 m K-Mast installed in Germany during

2011!


www.jemtska.se

Nu behöver du bara lyfta luren EN gång.Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplings-stationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och upp-satta projektmål till oss.

Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens inom vindkraft du behöver.

Vindkraft blev en tändande gnistanär vindkraften kom till Jokkmokksliden och Stor-liden kunde Springliden dra jordvärme till byastu-gan, mörttjärn fick pengar till nytt tak på bygdegår-den och lainejaur kunde bjuda byborna på hock-eyresor.

–Vindkraften har skapat en sammanhållning mellan det vi benämner Vindbyarna, sä-ger Roland Lundqvist i Spring-liden, under tiden vi kör upp till Jokkmokksliden till några av de verk som står uppe på berget.

Att jag kommit in i ett om-råde med vindbyar står klart när jag passerar en marknads-inriktad skylt vid vägkanten.

Och när jag träffar Roland Lundqvist råder det ingen tve-kan om att han tycker att vindkraften är bra för den här delen av Malå kommun.

Han har en gedigen bak-grund som IT–strateg vid Länsstyrelsen Han är mannen som samordnat bredbands-utbyggnaden i Västerbotten, han har också blivit en spin-del i vindkraftsnätet i det län som planerar att bygga cir-ka 1200 vindkraftverk de när-

maste åren. Redan nu finns drygt 130.

rolanD lunDqViSt såg ti-digt möjligheterna med vind-kraft där han arbetat som pro-jektledare för Medvind, han var också initiativtagare till nätver-ket Vindfyr med säte i Piteå.

–Vindkraften har gjort skillnad och skapat mer sammanhålln-ing mellan byarna, säger Roland Lundqvist i Springliden.

–Vindkraftverken i vindbyarna har givit folk framtidstro och extra tillskott i byakassorna.

2004 flyttade han och hustrun Barbro från Skellefteå tillbaka till hembyn Springli-den där han blev ordförande i byaföreningen.

–Jag stod en dag och titta-de upp emot bergen och fun-derade på hur man skulle kun-na utveckla området. Då kom jag på att här kan man ju byg-ga vindkraft, berättar Roland Lundqvist, som inledde arbe-tet med att göra en förstudie om det fanns förutsättningar att bygga vindkraft i området.

–Jag insåg att ensamma hade vi inte muskler att gö-ra det, så jag fick med byar-na Mörttjärn, Lainejaur, samt Malå Sameby.

–EftEr DEt ViSaDE vi förstu-dien för Skellefteå Kraft som först inte visade något intres-se. Men sedan ringde de och frågade om de fick sätta upp en mast för vindmätning, och det sade vi ja till, säger Roland Lundqvist.

I samband med det bilda-des den ekonomiska förening-en Vindbyar som skrev avtal med Skellefteå Kraft om byg-depeng.

Samebyn tecknade eget avtal.

Byggnationerna började 2009 med fyra verk, senare kom ytterligare 14, idag står tio verk på Jokkmokksliden och åtta verk på Storliden.

rolanD lunDqViSt säger inte hur mycket slantar som trillar in i byakassorna, men han ser nöjd ut.

–Avtalet löper på 20 år och ger ett fast pris per verk som indexuppräknas varje år, ler han.

Han säger att nog hade byarna levt vidare utan vind-kraften, men den har gjort skillnad.

–Under byggtiden sålde damerna i byn smörgåsar i by-agården till vindkraftsjobbar-na. Bennys gräv hade fullt upp med fundamenten och vägar-na, och åkarna fick full snurr på fordonen.

–Ett tag hade vi fler last-bilar än hushåll i byn, säger Roland Lundqvist, som också pekar på att Malå hotell fick fullbelagt.

Totalt var ett 30–tal entre-prenörer engagerade i bygge-na.

Effekterna tog inte slut när vindkraftverken började snur-ra. Bygdemedlen har gjort att

Springliden kunnat dra jord-värme till byastugan där dess-utom Boverket bidragit med 400 000 kronor för att rusta upp den.

Lainejaur har rustat sin badplats och kört resor för in-vånarna till både hockey och teknikens hus i Luleå.

–Och Mörttjärn kunde läg-ga nytt tak på byastugan, sä-ger Roland Lundqvist.

DESSutom, parkerna på Jokkmokksliden och Storliden väcker sådant intresse att lo-kala Arctic Buss kör studiere-sor dit.

–Nu kan vi hålla byastugan varm. Fått muskler att göra något roligt och bidra till att folk vill flytta hit, säger Ro-land Lundqvist, som pekar på att för att öka intresset har Vindbyarna startat ett mark-nadsföringsprojekt med temat ”Kom till oss”. Det leds av Bar-bro Lundqvist.

–Vi vill visa att det går att leva här, och det har vind-kraften på ett förtjänstfullt sätt bidragit till, säger Roland Lundqvist.

TOmmy NORIN

–Vi insåg tidigt att det var viktigt att byarna, inte kommunen fick ta hand om bygdemedlen från vindkraften, säger Bertil Söderlund, ordförande för den ekonomiska föreningen Vårvind i Malå.

Vårvind tog hand om bygdemedlen när vindkraftsbolaget nordisk vindkraft ville skriva avtal med malå kommun om återbäring från verken i ytterberg och åm-liden, såg den nybildade eko-nomiska föreningen Vårvind till att den fick ta hand om bygde-medlen.

–Det känns bra att inte vara beroen-de av Malå kommun, säger Bertil Sö-derlund, ordförande för Vårvind som bildades 2010.

–Kommunen kallade till ett mö-te i Rentjärn inför den vindkraftsut-byggnad som var på gång.

–I samband med det bildade by-arna en arbetsgrupp som fick till uppgift ordna så att bygdemedlen hamnade hos byarna i stället för hos kommunen, säger Bertil Söderlund.

Skälet till den strategin var up-penbar. Skulle kommunen fått ta hand om pengarna hade de knappast landat ute i byarna, resonerar Söder-lund.

Arbetsgruppen kom att bestå av medlemmar från Svedjans Intresse-förening, Fårträsk byalag, Ytterbergs byaförening, Nådagubbens intres-seförening, Rentjärns byaförening samt Åmlidens byaförening.

Arbetsgruppen och den interim-styrelse som bildades inledde en dia-log med Nordisk vindkraft och i maj 2010 bildades den ekonomiska för-eningen som satte igång processen med att avtala fram bygdepengarna.

–Markägarna var nöjda med si-na avtal. Men vi i Vårvind insåg att det var viktigt att agera, säger Bertil Söderlund, som pekar på att tidiga-re när Vattenkraften kom till områ-

det blev det inga pengar till byarna.–Och det hade inte blivit några

pengar till Åmliden om kommunen slutit avtalet. Nu lyckades vi göra det där Nordisk Vindkraft enbart ville ha en part att förhandla med, säger Bertil Söderlund, som är förtegen om vad avtalet innehåller i pengar, men säger att föreningen får bygdemedel per megawatt.

Han BErättar DocK hur pengarna används.

–Vi har ett vidare syfte. När allt är i full gång i Ytterberg och Åmliden (totalt 30 verk) går hälften av peng-arna till Vårvinds medlemsbyar.

–Sedan kommer hälften av peng-arna att gå till projekt där resterande byar i Malå kan söka medel till saker som handlar om boende och livsmil-jöer, förklarar Bertil Söderlund.

–Det kan handla om att iordning-ställa och sköta skoterleder, fiske-plantering eller rusta byalokaler, sä-ger Vårvinds ordförande.

Han intar en pragmatisk hållning till vindkraften i Malå.

–Det räcker med vindkraft nu. Men för byaföreningarna kommer det som byggts att betyda en hel del. Vi behöver inte längre stänga lokaler, vi kan hålla våra anläggningar vid liv i framtiden.

–Sammantaget har detta blivit en bra affär för byarna och nu hoppas vi på inflyttning. Vi ser att vindkraften har givit bygden ett uppsving, men hur permanent det blir vet vi förstås inte, säger Bertil Söderlund.

TOmmy NORIN

fOTO: TOmmy NORIN


JÖRN070-336 27 16


wpd planerar för miljardinvesteringartyskägda vindkraftprojektören wpd med erfarenhet av utveck-ling, byggnation, finansiering och drift av mer än 1 400 vind-kraftturbiner i Europa och andra delar av världen planerar vind-kraftsparker i norrbotten och Västerbotten för 3,3 miljarder kronor.

Läget på den svenska vindkrafts-marknaden med lågt elpris och lågt pris på elcertifikaten har dämpat lus-ten hos små aktörer att investera i vindkraft.

Dock inte hos tyskägda wpd.–Vi har stark ägare som tänker

långsiktigt, säger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bo-lag som projekterar och bygger land-baserade verk.

wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkrafts-verk.

Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings– eller tillståndsfas.

–Vi har kommit längst med Al-dermyrberget i Skellefteå. Där pla-nerar vi att bygga under sommaren 2013, säger Weronica Ekholm, som pekar på att hittills har inte företa-

get byggt några havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sådana parker, bland annat en vid Tärnan/Klockgrundet i Piteå skärgård med 132 verk.

DE lanDBaSEraDE planerna är mer omfattande. I Västerbotten plane-ras för bland annat en park med sex verk på Klöverberget nära Skellefteå där wpd inom kort lämnar in ansö-kan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken till Skellefteå kommun.

Dessutom planeras för en större park i Råliden med cirka 40 verk pla-cerade i gränslandet mellan Skellef-teå – Piteå.

–Där är vi tidigt i processens. Samrådsprocessen är inte klar, men vi har haft ett tidigt samråd med samebyarna, säger Weronica Ekholm.

För projektet vid Tallträskliden avvaktar wpd bättre förutsättning-ar för bland annat elanslutning inn-an bolaget går vidare.

–Och vi letar efter nya platser hela tiden, säger Weronica Ekholm, som kommer in på placeringen av 31 verk på SCA –ägda Bergön i Kalix skärgård i Norrbotten.

–I slutändan kan det falla bort några verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter sam-

råd. Bolaget väntar också på slut-rapporteringar från de omfattan-de utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsörn, kulturvärden, naturvärden, land-skapsanalys, logistik och fågelstu-dier.

–Initialt talade vi om en bygg-start 2014 med inkoppling av de för-sta verken under 2015. Men med tanke på miljöprövningen och att el-nätanslutningen är komplicerad, det handlar ju om en sjökabel, är det mer realistiskt att tro att det står klart först 2017, säger projektledaren.

Hon uppger att wpd har som po-licy att upprätta en vindkraftsbonus med återföring av medel till bygden, som i det här fallet är tänkt att gyn-

na det rörliga friluftslivet i skärgår-den. Samtal runt bonusen har förts, men avtal kring det blir en senare fråga.

apropå El öppnar Ekholm för möjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mer-värde för lokalbefolkningen.

Töre båtklubb som har anlägg-ning vid Gårdsviken på norra Bergön uttryckt intresse att ansluta anlägg-ningen till fast elnät. Idag drivs den med hjälp av egna elverk.

–Vi utreder möjligheten. Vi vill att våra etableringar ska ge fördelar för de lokala intressen som finns i områ-det, säger Weronica Ekholm.

TOmmy NORIN

FAKTA WPDwpd har funnits i Sverige se-dan 2002 och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten är delad i två affärsområ-den: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft på land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Båda bolagen ingår i wpd–koncernen– en av Europas ledande vind-kraftsprojektörer med lång erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom förny-bar energi.

FAKTA BERGÖNwpd vill bygga en vindkrafts-park om 17–31 stycken verk, med en total installerad ef-fekt runt 100 MW på Bergön i Kalix kommun. Antal och storlek på verken är beroen-de av resultat från pågående vindmätning.

31 vindkraftverk á 3,2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle räcka till att försörja drygt 71 000 villor med hushållsel.Vindkraftspark Bergön är lo-kaliserad ca 20 km sydväst om Kalix stad i Kalix kom-mun, Norrbottens län. Parken planeras att driftsättas tidi-gast 2015.

Källa www.wpd.se

–Vi är positiva till Wpds plan att bygga vindkraft på Bergön. Det skulle ge båtklubben chans att få fast el till vår klubbanläggning i Gårdsviken, säger Lars Ekerljung, ordförande för Töre båtklubb.

fOTO TOmmy NORIN

–Nu satsar vi på att skapa en ny rörlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, säger Ralph Bäcklund, marknadschef vid Adecco.

fOTO TOmmy NORIN

Adecco siktar på vindkraft i Västerbotten

Adecco är en av de stora aktö-rerna i Sverige vad gäller rekryte-ring och bemanning. Företaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Umeå, Skellefteå, Piteå,Luleå, Pajala och Gällivare.

förEtagEt Har cirKa 45 procent av bemanningsmarknaden i Väster-botten och Norrbotten. I norrlands-regionen har Adecco 500 anställda som kan indelas i tre grupperingar.

– Vi har fast anställda vilket ut-gör 70 procent av arbetsstyrkan. Dessutom har vi visstidsanställda och anställningsformen student.

–Allt för att hålla en hög servi-cegrad, säger Ralph Bäcklund.

–Studentverksamheten handlar of-ta om korta uppdrag där en person går in hjälper till när ett företag får peak i verksamheten, säger marknadschefen, som förklarar att Adecco arbetar med tre olika uppdragsmodeller.

flera stora vindkraftsaktörer som planerar vindkraft i Väs-terbotten och norrbotten gör att bemanningsföretaget adec-co med kontor i både Skellefteå och umeå vässar klorna genom att bland annat bilda en rörlig ”mobility”–grupp som kan gå in i allt från vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin.

–Vi kan flytta kompetensen dit den behövs, säger Ralph Bäcklund, Adec-cos marknadschef i Norrland, som berättar just nu arbetar företaget med det bemaningsföretaget kall-lar för ”mobility”– rörlig arbetskraft.

–Vi är ett bemanningsföretag och all vår personal är rörlig på det sättet att de kan gå in på olika arbetsplat-ser på olika orter. Men nu bildar vi en särskild grupp med folk med lite hö-gre kompetens som ska vara lite mer rörlig än de andra i Addecogruppen, förklarar Ralph Bäcklund.

Han VEt intE i dagsläget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om.

–Det blir efterfrågan som styr det. Men tanken är att de anställda i ”mobility” snabbt ska kunna placeras på arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med re-kryteringen, säger marknadschefen.

En är rekrytering där Adecco le-tar folk som sedan anställs av det fö-retag Adecco fått uppdraget i från. En annan är så kallat ”hyrköp”, där Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anställs personen eller perso-nerna hos det aktuella företaget.

–Den tredje nischen är traditio-nell bemanning där företag har be-hov av att få in arbetskraft under viss tid, säger marknadschefen, som uppger att Adecco kan förse mark-naden med all slags arbetskraft.

– Det handlar om allt från tjäns-temän till montörer, svetsare, och sågverksarbetare. Vi har också elek-triker som ingår i särskilt bolag, sä-ger Ralph Bäcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stål, gruv, verkstads – och skogsin-dustrin.

ocH nu Vill aDEcco på allvar ge sig in i vindkraftsbranschen.

– Vi hade folk på plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer flera parker i Västerbotten. Dessut-om Umeåbaserade Svevinds projekt i Markbygden, och då hoppas vi kunna förse företagen med den arbetskraft de behöver. Vi har kompetent folk för det, säger Ralph Bäcklund.

– Nu tar vi ett nytt kliv där vi vill bli en bra partner på alla orter, i Väs-terbotten och Norrbotten, och det

gäller inom både vindkraft och gruv-näring, säger Adeccos marknadschef.

TOmmy NORIN

FAKTAKoncernen Adecco S.A. är världens största bemannings-företag med ca 5 500 kontor i ca 60 länder spridda över hela världen med 33 000 an-ställda.Tre miljoner männis-kor arbetar för Adecco un-der ett år.Bolaget är registrerat i Schweiz och noterat på Swiss Exchange i Zürich. 2011 om-satte koncernen 20,5 miljar-der Euro.I Sverige är Adecco ett auk-toriserat bemanningsföre-tag med ca 50 kontor sprid-da över hela landet.2011 var svenska omsättningen cirka 2,5 miljarder.Förutom uthyrnings– och rekryteringstjänster erbju-der företaget lösningar in-om bland annat outsourcing, omställning, ledarskapsut-veckling, kompetensutveck-ling och karriärrådgivning.Källa Addeco Sverige.

Toppen av tillgänglig betongfabrik.Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbets-plats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbets-platsens behov.

Skanska’s Green Initiative A new symbol

Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt

byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre.

Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora

vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anlägg-

ningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi

förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad

vi kallar grönt byggande.

Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo

Grönt byggande får mer vind i seglen

A. ADVOKATBYRÅ AB

Prästgatan 51831 34 ÖSTERSUNDTel 063-103332e-post [email protected] www.aadvokat.se

- Ansökan om tillstånd- Anmälan till Lst/kommun- Affärsjuridik och upphandling - Avtal; sakägare och samarbetspartners

Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a.

Advokat Joakim A. Nyman

Tomas LindqvistMobil 070-317 60 73www.tomaspumpare.se

Betongpumpning – ett gjutet valMed våra tio betongpumpar åtar vi oss jobb över hela Norrland, allt från små garageplattor till stora vindkraftsfundament.


Betongpumpning – ett gjutet valMed våra tio betongpumpar åtar vi oss jobb över hela Norrland, allt från små garageplattor till stora vindkraftsfundament.

Betongpumpning - ett gjutet val

Med våra tio betongpumpar åtar vi oss jobb över hela Norrland,allt från små garageplattor till stora vindkraftsfundament.


Ett stark företag med starka ägare

Besök oss på www.vindin.se070-309 70 04

Utför all slags gräventreprenad, stora som små jobb.Lång erfarenhet av grävning.


Kommuner kan tjäna på egen vindkraft

när kommuner som Dorotea väljer att investera i vindkraft, bidrar de till en hållbar ekonomi, och ett hållbart samhälle.-Det är tryggt och som äga-re blir du inte beroende av den nordiska elbörsen, man kan hål-la en helt annan kontroll på el-kostnaderna.

Det säger Anna Jivén, ansvarig för småskalig vindkraft vid Svensk Vind-kraftförening som har 2000 med-lemmar i Sverige.

Föreningen har företag, fören-ingar och privatpersoner i medlems-matrikeln, och nu vill vindkrafts-föreningen också stötta landets kommuner som väljer att investera i vindkraft.

Det har Dorotea gjort, och Kalix kommun i Norrbotten som är delä-gare i Kalixvind AB.

-Vårt huvudbudskap är att vind-kraft är en miljövänlig, trygg och säker investering och den kommun som gör det blir inte beroende av el-börsen, säger Anna Jivén.

I samarbete med Energimyndig-heten har svensk Vindkraftfören-

ing startat rådgivning till de som vill starta småskalig vindkraft, och Ji-vén ger också rådet till kommunerna i Norrland att inleda samarbete med lokala energibolag om att investera i den förnybara energikällan.

-Så har det exempelvis sett ut i Rättvik där kommunen har ett fram-gångsrikt samarbete med Dalakraft, äger Anna Jivén, som pekar på att de har arbetat lång tid med projek-tet där privatpersoner och föreningar fått chans att köpa andelar.

Hon deltog nyligen vid Energi-veckan i Piteå där hon mötte poli-tiker för att informera om vikten av kommunalt ägd vindkraft.

-En satsning som ligger rätt i ti-den. Inte minst med tanke på att vi måste snabbt göra den omställning till förnybar energi som krävs för att rädda miljön, säger Anna Jivén, som pekar på att vindkraft handlar mer än om ekonomi.

-Det är viktigt att tala om VAR-FÖR vi vill bygga vindkraft i Sverige. Det är min stora drivkraft i detta ar-bete, säger Anna Jivén.

TOmmy NORIN

dess att han fick korn på montörut-bildningen i Piteå.

– Jag fick vetskap om den via ar-

betsförmedlingen som gav mig en plats, säger Ibrahim Hamdi, som gått utbildningen sedan i augusti. Den av-

slutas med tre veckors praktik i januari.Ibrahim har aldrig någonsin va-

rit på hög höjd med undantag av att

ibrahim Hamdi från Skellefteå har siktet inställt på vad han vill göra efter den utbildning han går igenom vid lernia just nu.

Han tar höjd som vindkrats-montör.

– Det bästa under den här ut-bildningen har varit klättringsöv-ningarna!

Ibrahim är bosatt i Skellefteå sedan sex år tillbaka där han bor med sin sambo, men för att nå sitt yrkesmål pendlar han till Lernia i Piteå där han utbildar sig till vindkraftsmontör.

Ursprungligen kommer Ibrahim från Tunisien, men kärleken gjorde att han blev kvar i Sverige.

– Jag var på besök hos släkting-ar i Stockholm när jag mötte min tjej, det sade klick och jag flyttade upp till henne i Skellefteå, ler Ibra-him, som med det gav upp de univer-sitetsstudier han hade tänkt genom-föra i Belgien.

tiDigarE pluggaDE han ekono-mi och företags–management i Tu-nisien.

– När jag kom till Skelleteå fick jag gå igenom en utbildning som CNC operatör vid Lernia. Den var bra och efter det fick jag jobb vid bland annat Hydrauto i Skellefteå,, säger Ibrahim Hamdi, som dock gått ar-betslös de senaste två åren, fram till

han tittat ut genom ett fönster i ett höghus. Så första träningen i verken på Bondön i Piteå skärgård blev en test.

– DEt Var En Bra träning. Man fick direkt känslan av vad detta innnebär. Jag var lite rädd för att det inte skul-le gå bra, men det gjorde det, säger Ibrahim Hamdi, som uppger att han kände sig trots allt väldigt säker där-uppe eftersom han hade bra utrust-ning.

– Hela utbildningen har bra kva-litét, men det bästa hittills har varit klättringen.Nu fortsätter vi utbild-ningen där jag först hoppas på prak-tik någonstans, sedan arbete, säger Ibrahim, som ser stora möjligheter med sitt yrkesval.

– Det byggs ju mycket vindkraft i både Västerbotten och Norrbotten så det kanske finns chans till arbe-te i Norrland. Men jag är också be-redd att resa runt ett tag. Sedan kan-ske man kan slå sig ned och fixa fast arbete i Skellefteå, säger Ibrahim Hamdi, som inte ångrar att klicket i Stockholm skickade honom norrut.

– Jag blir kvar i Sverige. Jag har fått ett bra liv här och jag kan inte tänka mig att flytta, säger han.

TOmmy NORIN

Ibrahim tar höjd som vindkraftsmontör

–Utsikterna att få jobb är goda, men just nu letar jag efter en praktikplats,säger Ibrahim Hamdi som utbildar sig till vindkraftsmontör.

fOTO TOmmy NORIN

Anna Jivén, ansvarig för småskalig vindkraft vid Svensk Vindkraftförening.


PROJEKT 2008-2009

AB Hammerdals Betonggjuteri Box41, 830 70 Hammerdal

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85www.hammerdals-betong.se

Bättre gjutbarhet

Högre gjuthastighet (50m3/tim)

Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporter

Certifierad i tillverkningsklass1SS-EN 206-1

Bättre gjutbarhet3

Högre gjuthastighet (50mHögre gjuthastighet (50m3

Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporterMinskad miljöpåverkan 3


3

AB HAMMERDALSBETONGGJUTERI

• Havsnäs 48 fundament • Bliekevare 18 fundament • Uljabuouda 10 fundament

Mobila betongstationer för vindkraftsparker

(50m3 /tim)

Här är några projekt som vi genomfört:Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna,

Ytterberg, Betåsberget

Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.



Ytterberg, Betåsberget, Stamåsen, Mörttjärnberget och Sjiskja.


PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)



Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)



Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




PROJEKT 2008-2009



Bättre gjutbarhet




Bättre gjutbarhet3




3




(50m3 /tim)




Vi har utfört all markentreprenad vid byggandet av vindkraftsparken Sängsjön i Åsele på uppdrag av

Åsele Kraft AB.Leveranser av material från berg

och naturtäkter.

0941-663 74 www.naslundsvag.se

Kommuner kan tjäna på egen vindkraft

Jägarförbundet positivttill vindkraft

Han jagar själv älg varje höst sö-der om Lycksele där det finns en större vindkraftspark vid Stor-Rotli-den.

– Älgen anpassar sig. Jag har själv sett att älgen vandrar in i parker-na och tar daglega vid tornen, säger

Mikael Karlsson, som däremot pe-kar på att jakten störs – ibland gan-ska mycket när vindkraftsparkerna byggs.

Tord Östling som jagar älg i Mark-bygden utanför Piteå säger att när Dragaliden med 12 verk byggdes blev

det tydliga störningar .-Då var det mindre bra men se-

dan dess har vi inte sett några nega-tiva effekter av att älg skulle ha läm-nat vindkraftområdena, säger han.

Mikael Karlsson säger att vind-kraftverk i drift alltid närvarande ef-

Jägarförbundet med 8000 med-lemmar i Västerbotten är i grunden positivt inställt till vind-kraft. Jaktvårdskonsulent mi-kael Karlsson som själv jagar i ett exploateringsområde tyck-er att det finns en vilja hos ex-ploatörerna att samråda och lo-kalt minimera begränsningarna för jakt.

– Visst finns det motsättningar där exempelvis en markägare som får ersättning från vindkraftbolag råkar i konflikt med markägare intill som inte får det, och ofta är båda jäga-re, säger Mikael Karlsson, som dock tycker att vindkraftexploateringarna i anslutning till sitt område inte di-rekt påverkat jakten.

– I alla fall utifrån det vi ser och upplever när vi jagar. Men samtidigt har det inte forskats så mycket hur vindkraft påverkar viltet. Där finns det frågetecken och därför är det bra att exempelvis Vindval gör studier just nu där vi är med, säger Mikael Karlsson, som är länsansvarig jakt-vårdskonsulent inom Jägarförbundet i Västerbotten.

– Det har forskats mycket hur vind-kraftverk påverkar miljö och fågelliv till havs, men inte så mycket hur exem-pelvis skogsfågel påverkas så det be-hövs flera studier kring sådant, säger Jägarförbundets jaktvårdskonsulent.

tersom de bullrar en hel del.– Här sker det krockar med jägar-

nas intressen. Men jag upplever att vindkraftbolagen numera är lyhör-da. De vill i så stor utsträckning som möjligt lyssna till vad vi säger för att undvika problem, och ofta bjuder de in till samråd inför en vindkrafts-exploatering, säger jägaren Mikael Karlsson.

Han SägEr ocKSå att det finns konkreta exempel på att jaktlag i Västerbotten fått ersättning från vindkraftbolag för utebliven jakt.

Är det så att ett område stängs under byggnadsperioden så är det inte skäligt att jaktlagen skall betala upplåtelseavgifter för något som in-te kan utnyttjas, anser Mikael Karls-son.

Han pekar på att det går att sty-ra vindkraftsprojekteringar så att det inte stör jakten.

– Under förprojekteringarna un-dersöker man ju områdena där man bland annat borrar i berggrunder för att kunna ta beslut om fundamen-tens omfattning. Det behöver man ju inte göra under jaktperioden sep-tember-oktober, här är det viktigt med förståelse för jaktens intressen, säger Mikael Karlsson.

TOmmy NORIN

Din kontakt är Veronica Berndtson

Mail: [email protected]

Telefon: 035-158800

Telefax: 035-158803

Idé och skiss producerad

med ensamrätt avVar vänlig kontrollera att era uppgifter är korrekta.Rättelser ska noteras på detta korrektur och sändastill oss inom 3-5 dagar. Ni erhåller ett nytt korrekturpå gjorda rättelser. När korrekturet är godkänt medunderskrift står vi inte för eventuella fel som upptäcktsi efterhand.Härmed godkänner jag detta korrektur.

Ort / Datum:

Namnteckning

Att hyra rätt maskin,vid rätt tillfälle,till rätt pris - är smart.Vi hyr ut alla typer avmaskiner, verktygoch utrustning tillkrävande yrkesmänoch händigt folk.

www.byggleasing.comKramfors 0612-138 40Sollefteå 0620-168 04

700x1000mm

Hyr där proffsen Hyr!

Det har inte forskats så mycket på hur vindkraft påverkar viltet. Det finns frågetecken och därför är det bra att exempelvis Vindval gör studier.

fOTO: gUNNAR WeSTeRgReN

Över 6000 vindkraftverk är planerade i

Norrland och många börjar snart byggas.

Men vad betyder det för min kommun?

Och hur kan vi följa förändringens vindar?

Vind i Norrland.

Kraft till Norrland.

Besöksadress: Furunäsvägen 102 B, 941 52 PITEÅ

Postadress: Piteå Kommun

941 85 Piteå

Telefon vxl: +46 911-69 60 00

Mobil: +46 70-609 06 99

Skype: jens.sperens

E-post: [email protected]

Webb: www.vindfyr.se

Samordnar frågeställningar kring vindkraft i de 54 norrlandskommunerna

Medel, kraft och

kunnande inom

vindkraftsfrågor

Vill du veta mer?

Kontakta Jens Sperens

Tel. +46 (0)70–609 06 99

[email protected]

Hitta din närmsta vindkraftpark

och få aktuell information om

Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobil app – Gratis!

Vi är ett projekt som finansieras av Energimyndigheten med syftet att stödja förtroendevalda och tjän-stemän i kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

NORRBOTTEN, VÄSTERBOTTEN, JÄMTLAND, GÄVLEBORG, VÄSTERNORRLAND

www.vindfyr.se

Du hittar appen på: play.google.comoch i App-store

Vindfyr ska

öka kunskap om vindkraft i Norrland

främja lokalt ägd vindkraft

skapa lokala arbetstillfällen

främja lokala initiativ och aktiviteter

Vad gör Vindfyr?

Informerar och utreder

Skapar mötesplatser

Förmedlar experter

Skapar möjligheter för framgångsrika

vindkraftsprojekt.

Vindkraftcentrum

+ Vindfyr = Sant

Vindfyr är ett nätverk för vindbruk i Norrland.

Vi arbetar både med kommuner som har eget

vindkraftcentrum och de utan. Nyttja oss som

en resurs vid ert vindkraftsprojekt.

Vi kan långt ifrån allt

Men när det handlar om vindkraft är det få

välgrundade svar tack vare lång, samlad

erfarenhet och ett väl utbyggt nätverk.

Troligtvis vet vi någon som stött på samma

problem som dig, eller vem som är en

ovärderlig kontakt för just ert projekt.

Så ring och prata vindkraft med oss.

Kort om Vindfyr Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

med syftet att stödja kommuner och landsting i frågor

kring vindkraft.

Vindfyr vänder sig i första hand till dig som är förtro-

endevald eller tjänsteman inom norrländska kommuner

och landsting. Kommunala bolag och projektörer inom

den privata vindkraften är andra viktiga målgrupper.

.google.com

WWW . V I N D F Y R . S E

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell info om Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobilapp – Gratis!

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

Documents

Vindkraft i Västerbotten