Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13

KONCEPTPROGRAMFRAMTIDENS VÅRDCENTRAL 2025

2016-06-07ARKITEMA

ANSVAR FÖR KONCEPTPROGRAMMET - I SAMRÅD MED OCH MED STÖD FRÅN DIVISIONSCHEFERNA PRIMÄRVÅRD REGION SKÅNE - REGIONFASTIGHETER LINDA STRÖMBÄCK.

KONTAKTPERSONER FÖR KONCEPTPROGRAMMET BENGT ARDENVIK [email protected] EVA FREDLUND [email protected]

7

INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sida 4-6UppdragArbetsprocessBakgrundVisionSyfteMålAvgränsningar

ÖVERGRIPANDE KONCEPT . . . . . . . . . . . . . sida 7-8Samlad serviceOrganisationsprinciperUppbyggnadFlöden

KOMMUNIKATION. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sida 9-10Patientcentrerad vårdEgenvårdExtern Vård/stödTeknik

RUMSFUNKTIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sida 11-17HälsotorgPersonalzonMottagningslokaler

SÄKERHET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sida 18

MATERIALFÖRSÖRJNING. . . . . . . . . . . . . . . . sida 19Logistik

GENERALITET OCH FLEXIBILITET. . . . . . . . sida 20AllmäntByggnad

2

3

4

6

5

INNEHÅLL1

Projektet tar sikte på år 2025 för att möta upp framtidens primärvård med flexibla och generella lokaler. Detta är ett projekt initierat från Regionservice Region Skåne. Arbetet har bedrivits i öppenhet och med nära samverkan med medarbetare och chefer inom den offentligt drivna primärvården i förvaltningarna SUS, Sund och Kryh och i samverkan med de fackliga organisationerna. Konceptprogrammet ska användas i planerings- och byggprocessen samt i strategiska överväganden.

I samband med primärvårdens behov av utökade och förändrade lokaler används stora resurser både från Primärvården och Regionservice. Genom ett konceptprogram blir det möjligt att effektivisera resurserna. Flexibiliteten och generaliteteten i funktionsmoduler gör att lokalerna lätt kan anpassas efter ändrade arbetssätt och ombyggnad minimeras. Programmet tar avstamp i PTS, Program för Teknisk Standard, som är ett system för att åstadkomma rätt kvalitet i programarbete, projektering, byggande och förvaltning. PTS krav och riktlinjer styrs bland annat genom BOV, Byggenskap och Vårdhygien. Även Chalmers forskningsunderlag, som till exempel ”Lokaler för öppenvård”, ligger till grund för

UPPDRAG ARBETSPROCESS

Under knappt ett år har arbetsgruppen arbetat med projektet. Under den tiden har två workshops, studiebesök och arbetsgruppsmöten genomförts.

Vid den första workshopen deltog representanter från samtliga professioner på vårdcentraler, arkitekter, fastighetsförvaltare, lokalplanerare samt representanter från Västra Götalandsregionen. Vid den andra workshopen bjöds samtliga in igen förutom arkitekterna, eftersom det var en verksamhetsspecifik workshop. Representanter från förvaltningarna SUS, Kryh och Sund samt arkitekt har ingått i arbetsgruppen. I referensgruppen har även Vårdhygien och säkerhetsstrateger ingått. Kontinuerlig redovisning har skett till primärvårdens divisionschefer. Nationella och internationella underlag om sjukvårdens utveckling för framtiden har använts i arbetet med att ta fram detta koncept.

Bilder i detta material skall ses som inspirationsbilder.Illustrationer visar schematiska beskrivningar av funktioner.

1INLEDNING

Uppdraget består av tre delar:• Beskrivning av primärvårdens framtida utmaningar och

vårduppdrag.• Lokalförteckning med ytrekommendationer.• Rumsfunktionsprogram med inredning, utrustning och

3D-illustrationer. Alla tre delarna kommer att finnas på PTS hemsida.

Konceptet bygger också på Region Skånes värdeord:• Välkomnande• Drivande• Omtanke och respekt

UPPDRAG ARBETSPROCESS 4

Primärvården skiljer sig från övrig öppenvårdsverksamhet genom att bygga på en helhetssyn med kontinuitet och förtrogenhetskunskap. Det skapar en trygghet som är styrkan i en framtida primärvård. Primärvårdens unika arbetsätt med en patientcentrerad vård stödjer patienter att ta ett större ansvar för den egna hälsan.Det är också ett stöd för att ta hand om patienter med en komplex sjukdomsbild. En avgörande styrka i primärvården är flera professioners samarbete i team kring patienterna.

Primärvårdens utmaningarSjukvården står inför många utmaningar i framtiden. Befolkningen ökar och lever längre, vilket resulterar i att antalet personer i behov av sjukvård kommer öka samtidigt som skillnaderna i hälsa blir större. Antalet patienter med kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa ökar, många gånger till följd av vår livsstil. En effektivisering är därför ett måste för framtidens sjukvård om den svenska modellen med sjukvård efter behov ska kunna bibehållas. I Sverige har vi fritt vårdsökande som ger rätt att söka specialistvård utan kontakt med primärvården som är första linjens sjukvård.Om befolkningens vårdkontakter med öppenvården, i ökad

utsträckning ska kunna styras till första linjens sjukvård, behövs vårdcentraler som är attraktiva för både befolkning och personal.

Primärvården kan i framtiden ge ökat stöd till patienter med olika behov bland annat genom att erbjuda e-hälsa. E-hälsa kan användas förebyggande och förhindra att personer behöver uppsöka sjukvård. Användningen av e-tjänster för medborgarna kommer att frigöra tid för omhändertagande på sedvanligt sätt för de som inte har möjlighet att använda e-tjänsterna.

När gränssnittet mellan sjukhus, primärvård och kommun ändras kommer kommunikationen och interaktionen mellan olika instanser och professioner att behöva anpassas. Det ökade behovet av sjukvård kommer i framtiden att leda till en brist på vårdpersonal samtidigt som det blir nödvändigt att den vårdpersonal som finns får ägna mer av sin tid åt sjukvård. Arbetet med patienter beräknas också bli mer tidskrävande eftersom patienter i större utsträckning kommer från varierande kulturer och tala olika språk. Det kommer att krävas en ökad standardisering av processer/tjänster för att vården ska kunna utvecklas. Vårt samhälle går mot att kommersiell service har öppet kvällar och helger. Hur även vårdcentralerna kan bli mer

BAKGRUND

tillgängliga kommer att bli en stor utmaning i framtiden. Det kommer att krävas mer flexibla lösningar.

Utmaningar för utformningen av lokalerDen övergripande strategin kring utformningen av framtidens vårdcentralslokaler präglas av flexibilitet, generalitet och standardisering. Personalens framtida arbetsätt gör att utformningen av lokalerna måste anpassas och stödja teamarbete på ett optimalt sätt. Lokalerna kan planeras i moduler som sätts samman för önskad funktion för enheten. Tekniska lösningar utvecklas hela tiden, behandlingsmetoder och vårdens sätt att arbeta är i ständig förändring som exempelvis monitorering av kroniska sjukdomar. Mindre röntgenfunktioner, ultraljud och MR (lågfrekvens) kommer troligen att finnas på vårdcentraler vilket kommer att ställa ytterligare tekniska krav.

BAKGRUND 5

MÅL

AVGRÄNSNINGAR

• En vårdcentral i tiden som är attraktiv för medborgare och medarbetare.

• Att finna en gemensam standard för att tillgodose lokaler för förändrade arbetssätt.

• Effektivisera verksamheten, personal, ytor, flöden och ekonomi.

• En generell vårdcentral bli mer tid- och kostnadseffektiv i planering och byggprocess och skapar även en igenkännande faktor hos både patienter och medarbetare.

Konceptprogrammet inkluderar inte utemiljön. Dock påpekas vikten av god tillgänglighet vad gäller kommunikationer och p-platser för vilket det finns lagar och riktlinjer. Programmet omfattar av tidsskäl inte heller Barnavårdscentral, Barnmorskemottagning och Rehabilitering.

Syftet med detta konceptprogram är:

• Att planera primärvårdens byggnader med fokus på framtiden.

• Att via generella flexibla och standardiserade rumsmodeller effektivisera planeringsprocessen och byggandet.

• Att vara proaktiva inför en snabb utveckling av bl. a. e-hälsa och diagnostik.

• Att i utformningen av lokaler skapa förutsättningar för att stödja olika typer av arbetssätt, till exempel teamarbete.

• Bekräfta vikten av attraktiva vårdcentralslokaler för patienter, medarbetare och studenter.

SYFTEVISION

Att utveckla morgondagens vårdmiljöer ur ett patientperspektiv med patientsäkerhet, hållbarhet, flöden, kunskap och utveckling som ledord, enligt region Skånes styrande planeringsprinciper.

• Patientsäkerhetsprincipen Viktigaste faktorn som ska prövas vid konflikt med andra principer Minimera vårdskador och smittspridning Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid

• Hållbarhetsprincipen Attraktiv, säker och läkande miljö Planera för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Långsiktigt användbara byggnader – generalitet, flexibilitet, elasticitet

• Flödesprincipen Optimera patientens väg genom hela vårdprocessen Separera publika och icke publika flöden Enkelt att hitta och orientera sig

• Kunskaps- och utvecklingsprincipen Integrera sjukvård, utbildning och forskning Underlätta för samverkan med universitet, högskola och näringsliv

VISION SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR 6

2ÖVERGRIPANDE KONCEPTSAMLAD SERVICE

En vårdcentral är en samhällsfunktion som de allra flesta kommer i kontakt med. Från enstaka tillfällen vid mindre åkommor till vård som kräver återkommande besök. Den placeras med fördel i närheten av annan samhällelig eller kommersiell service där människor uträttar sina ärenden till vardags och som är lättillgänglig med allmänna kommunikationsmedel. Det kan vara vid ett torg, ett köpcentrum, en galleria eller i närheten av en idrottsanläggning, skola mm. Förslagsvis delar byggnaden lokaler till exempel med friskvårdsanläggning/gym, apotek, lokaler för kommunal socialtjänst o hemsjukvård, försäkringskassa och hjälpmedelsbutik. I vilket sammanhang vårdcentralen placeras bestäms utifrån lokalbefolkningens och stadens/ ortens behov.

Receptionen ligger som en ö ute på hälsotorget. Den är öppen och har ett tillhörande backoffice

De generella rummen gör det lätt att byta funktioner och lägga till eller ta bort väggar. Likaså kan möbleringen ute på torget lätt anpassas till olika situationer

Ökad säkerhet vid inpasseringOlika exempel

Väggarna växer ut i hälsotorget och bildar små väntbås vid respektive mottagningsrum

Flödet genom byggnaden

Idag är funktioner utspridda i staden

Utvalda funktioner placeras närmare varandra för att ge patienten tillgång till ett samlat vård och serviceutbud.

Mottagningsdelen byggs upp av generella rumsmoduler som fylls med lämplig funktion och ansluter till Hälsotorget.

Persalavdelningen sätts även den ihop av generella rumsmoduler som fylls med olika funktioner efter behov.

Hälsotorget möbleras med öar av diverse funktioner, som ställs ut likt möbler i ett rum.

Närheten gör det lättare kunna samarbeta över professionsgränserna och få en helhetsbild av patienten.

Vårdcentralen delas upp i olika zoner med varierande grad av publik karaktär

Zonerna bestäms av dess funktioner. Den mest publika zonen är ett Hälsotorg som hälsar patienten välkommen till både primärvård och service

MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG

LUGNT RUM FÖR EGENKONTROLLER

TOALETTER

RECEPTION MED BACKOFFICE

BIBLIOTEK / TYST LÄSSAL

STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM

TEAMARBETSPLATSERTYST ARBETE

FLEXIBELT KONFERENSRUM

KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE

RECEPTIONSDISK I TVÅ NIVÅER

ANSLAGSTAVLA

Idag är funktioner utspridda i staden Utvalda funktioner placeras närmare varandra för att ge patienten tillgång till ett samlat vård och serviceutbud.




Bra sjukvård byggs från grunden med vårdcentraler som är attraktiva för medborgare och personal. Vårdcentralerna kommer att vara en av flera olika vårdgivare. Även webb-tjänster i olika former samt teknik för egenkontroll av kroppsfunktioner och hälsa ökar. Vårdcentralerna står i detta sammanhang för den nära tillgängliga sjukvården med kontinuitet och relation. En ökande andel av medborgarna kommer i huvudsak att använda e-tjänster vilket kan ge bättre tillgänglighet för fysiska möten för de medborgare som vill och behöver detta. Samordnade fysiska hembesök av vårdgivare kan också erbjudas.

Andra professioner än läkare kommer att få ett större ansvar för lindriga övergående sjukdomar. Teamen bemannas för att på bästa sätt möta behoven. Öppettiderna/scheman justeras utifrån inflödet av oplanerade och planerade kontakter. Teamet ska erbjuda den nära vården för ett visst antal medborgare. Teamen kan till viss del specialisera sig på till exempel äldrevård eller barnsjukvård men den grundläggande generalistfunktionen bibehålles. Teamen kan sedan samordnas till ett antal team i samma lokaler beroende på antal medborgare i området och önskvärd närhet.

ORGANISATIONSPRINCIPER

SAMLAD SERVICE ORGANISATIONSPRINCIPER 7














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

LÅNGSMAL BYGGNADSKROPP KOMPAKT BYGGNADSKROPP REKTANGULÄR BYGGNADSKROPP

SAMTALSRUM GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM SOCIALTJÄNST

TANDLÄKARE

GYM/REHAB

PROVTAGNING

BIBLIOTEK

APOTEK

RECEPTION

FLÖDEN

UPPBYGGNAD

För allas säkerhet, av hygienskäl och för att få effektiva processer i verksamheten inom en vårdcentral, hålls patient- och personalflöden separerade/kontrollerade. Det är därför lämpligt att placera patientstråken med tillhörande aktiviteter i en egen zon och personalens arbetsrum, teamrum och personalytor i en annan zon med egna interna kommunikationer. Mötet mellan patient och vårdgivare sker främst i ett gränssnitt mellan dessa. Personalen rör sig kring patienten, inte tvärtom. Gränsen mellan de olika zonerna ska vara tydliga för patienten. Enheten ska ha så korta vägar som möjligt mellan de delar som används mest. Provtagningsrum placeras nära entrén.

Så långt som möjligt bör en utjämning av patientflödet ske för att minimera patienternas väntetider på plats. Vårdcentralerna har kontroll på inflöden av patienter och dess variation över dag, vecka, månader, år. På så sätt kan bemanningen möta upp och planeras efter behoven. Även videobesök och distansövervakning erbjuds för att minska det totala flödet av fysiska patienter på vårdcentralen. Infektionspatienter handläggs i separat flöde med egen ingång och RWC. Akuta tillstånd har egen in och utgång för ambulanstransporter. Transportmedel för mobilt team finns i nära anslutning till vårdcentralen.

Lokalerna ska vara välkomnande och ha god tillgänglighet för alla oavsett funktionsnedsättning, sjukdomstillstånd, etnicitet, språk eller ålder. Det ska finnas kontrollerade patientflöden för att minska smittoriskerna. Vid planering av lokaler ska vårdhygien kopplas in i ett tidigt skede.

För att skapa standardiserade lokaler med flexibilitet och generalitet byggs rum upp av moduler i olika storlekar. Dessa moduler fylls med lämpliga funktioner efter behov. En modul på 12 kvadratmeter kan hantera de flesta av vårdcentralens funktioner som till exempel samtalsrum och behandlingsrum vilket gör rummet flexibelt. Detta bland annat genom att använda sig av standardiserad utrustning som exempelvis höj- och sänkbara skrivplatser, väggfast undersökningsutrustning samt vattenanslutning.

Modulkoncept

Flöden

UPPBYGGNAD FLÖDEN 8

3KOMMUNIKATION

FRAMTIDENS e-VÅRDCENTRAL

En personlig inloggning kan innehålla:

Mätdata från olika källor, vården, egna appar och så vidare.Tillgång till vård via nätet och hemvårds- gruppenE-journal med egen del för patienten.Dialog med vården på nätet, nätremiss till specialist, boka hembesökKontakter till fysiska vårdcentralerSMS-kontakt i fall av försening till bokad tid

I framtiden kan kontakt tas med primärvården på många olika sätt. Patienter kan ringa, eller via en personlig inloggning till 1177, se sina kontakter, lediga tider och göra tidsbokningar både för webbmöten och fysiska möten med vårdteam eller enskilt på vårdcentralen. Här kan även självbedömningsblanketter fyllas i som vården kan ha som underlag för att bedöma patientens situation, de infogas sedan i journalen. När ett fysiskt möte bokats på vårdcentral kan patienten själv checka in hemma eller på plats.

.

Den patientcentrerade vården är grunden i primärvårdens arbetsätt och bygger på en helhetssyn av människan såväl fysiskt, psykiskt och socialt.Individuella behov och värderingar respekteras genom att patienten uppmuntras till delaktighet, ansvar och att vara en engagerad medaktör i sin egen vård samt att vården planeras i samråd. Om patienten så önskar involveras även familj och vänner. Behandlingar utvärderas och följs upp och information och patientutbildning är en viktigare del.

PATIENTCENTRERAD VÅRD EGENVÅRD

När man i framtiden behöver göra egenkontroll finns personal på plats för till exempel provtagning med självinstruerande provtagningsutrustning. När patienten själv har förberett sitt besök med självbedömning och provtagning innan mötet med vårdpersonal, kan flödet av patienter ske snabbare och väntetider bli kortare. Dessutom kan administrativt arbete minska, vilket frigör mer tid till mötet med och omhändertagandet av patienten.

PATIENTCENTRERAD VÅRD EGENVÅRD 9

IT MOTTAGNING

SAMTALA MED VÅRDENTELEFON VIDEOSAMTAL CHATT

MINA JOURNALER

MINA SIDOR

BOKA TIDFÖRSLAG TID OCH PLATS

AKUT TIDFÖRSLAG BÄSTA TILLGÄNGLIGA VÅRDCENTRAL BOKA TID

SPECIALIST BESÖK VÅRDCENTRAL HEMBESÖK

INLOGGAD: SVEN SVENSSON

e-MOTTAGNING IT-MOTTAGNING

INLOGGAD: VÅRDPERSONAL

INKOMMANDE SAMTAL

INKOMNA MÄTDATA

KONTAKTA PATIENT

PLANERADE BESÖK

JOURNAER

SVEN SVENSSON

MEDICINER

EGEN MÄTDATA VIKTLÄNGDPULSTEMPERATURBLODTRYCKBLODSOCKERKALORIINTAGSTEGRÄKNARETRÄNINGMATKASSAR ONLINE

LÖSENORD ****** LÖSENORD ******ANVÄNDARE **** ANVÄNDARE ****

Ytterligare sätt att effektivisera vården och användningen av dess lokaler är att förlägga delar av primärvården till hemmet. Detta sker via mobila vårdteam i samarbete mellan primär-vård, sjukhus och kommun. De som inte har möjlighet att besöka vårdcentralen kan få hjälp hemma.Teamen bemannas utifrån vårdbehov. Sköterska på plats hos patient kan ha virtu-ella möten med läkare för att få stöd vid hembesök.

Bättre vård och stöd för den enskilde kan ges när flera instan-ser samarbetar och har samma information. Genom kommunikation mellan vårdcentralen, barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen, arbetsförmedlingen, försäkrings-kassan, socialtjänsten och apoteken får varje instans en bättrehelhetsbild av individens situation och kan erbjuda bättre och skräddarsydd service för varje enskild person.

Samband mellan patient och vårdgivare inom e-hälsa

Tekniken förändras snabbt och är svår att förutspå och planera. I framtiden talar mycket för att robotar kan användas för rutinupp-gifter såsom provtagning i egenvården eller som hjälp med rehabi-litering. Lokalerna ska vara föredömen för minimering av energiför-brukning, miljöpåverkan och risker.

EXTERN VÅRD/STÖD TEKNIK

EXTERN VÅRD/STÖD TEKNIK 10

CaféApotek, apotekare kan ta del i det akuta flödet på vårdcentralen för råd och receptförnyelserSocialtjänstHälsobibliotekLekplatsGymButiker med profilerade hälsoprodukter.HjälpmedelsbutikTandläkareBibliotekUttagsautomatMataffärFrisör

EXEMPEL PÅ STÖDFUNKTIONER TILL HÄLSOTORGET

4RUMSFUNKTIONERHÄLSOTORGHälsotorget fungerar som ett välkomstrum och är det första som möter besökaren med olika funktioner som stödjer egenvård med fokus på förebyggande vård. Vårdcentralens reception placeras så att den är synlig direkt för besökaren när de anländer.

UtformningBesökaren skall mötas av ett vackert och trivsamt rum. Där finns olika zoner för olika behov. Hälsotorget skall genom god design göras till en attraktiv miljö där besökare och medarbetare gärna vistas.

För att skapa igenkänning, omedelbar tydlighet och en trygg miljö utformas hälsotorget för att ge orienterbarhet. Tekniska installationer utformas så att de inte stör besökarens intryck. Valet av inredning och material ska stärka en enhetlig

gestaltning av rummet samt ha ett hållbarhetsperspektiv med hänsyn till kvalitet, funktion, tillgänglighet och miljöpåverkan.Hälsotorget skall på ett självklart sätt vägleda besökaren till de olika funktionerna som finns. Med hjälp av tydlig skyltning, belysning och utformade gångstråk skall vårdcentralens funktioner göras tillgängliga för besökaren med hjälp av Region Skånes skyltstandard.

Nära entré och med visuell koppling till angöringsplats behövs sittplatser för de besökare som använder taxi eller färdtjänst. Detta innebär trygghet för besökaren och underlättar för chauffören att hitta sin passagerare. Informationstavlor visar tillgängliga transporter

HÄLSOTORG 11














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

KonceptHälsotorget möbleras med öar, med olika funktioner, som ställs ut likt möbler i ett rum. Här kan formspråket vara fritt och lekfullt. Dessa moduler kan till exempel fungera som beskrivet ovan men kan också bilda rum, balkonger och länkar, med hiss och trappor, mellan olika våningar. På detta sätt kan man enkelt modellera fram det man vill ha på ett lekfullt och välkomnande hälsotorg i nästan vilken lokal som helst.

HÄLSOTORG 12

En öppen och välkomnande reception som skärmas av från öppna ytor samtidigt som den ger en överblick över lokalerna. Receptionen bör ha olika nivåer av integritet för att kunna skydda samtal över disken.

Bakom receptionsdisken finns ett back-office som också fungerar som reträttväg ur ett säkerhetsperspektiv för personal.

Receptionsdisken är delad i två olika nivåer för att fungera för stående och sittande samtal.

Reception - ServicepunktReceptionen är välkomnande, där finns tillgång till olika typer av hjälp och service för besökaren. När besökaren checkar in kopplas patientens vård/hälsohistorik via webb direkt till vårdpersonal. Den bemannade servicepunkten kännetecknas av personligt bemötande och hög servicegrad. Som komplement till receptionen finns orienteringstavla med information om olika funktioners placering. Övriga skyltar följer Region Skånes skyltprogram där man också tar hänsyn till olika funktionsnedsättningar.

HÄLSOTORG 13

EXEMPEL PÅ MOTTAGNINGSLOKALER

Mottagningslokalerna tillhör vårdzonen där patient träffar personalen. De består av flexibla och generella elektroniskt bokningsbara rum.

BehandlingsrumGenerella, flexibla rum som kan hantera all mottagnings-verksamhet. Alla utrustade med “mikrolab”, dator och storbilds-TV som möjliggör videomöten och samtal mellan vårdcentralläkare, patient och sjukhusläkare eller annan specialistkompetens. Laboratorieanalyser sker troligen med ultraljud och ljus istället för blodprov. Vagnar med extra utrustning för snabb åtkomst som fylls på i närförråd. Triagering kan ske i undersökningsrum, tolkservice och digital direktöversättning kommer troligen att finnas. SamtalsrumRum för samtal, information och utbildning. Kollegor kan lätt mötas för att utbyta erfarenheter, få handledning eller diskutera patientfall, rummen finns även till för patient. Rummet inreds flexibelt för att lätt kunna anpassas efter aktuellt behov, inklusive utrustning för videomöten.

GrupprumRum för personer att samlas i, med skärm att visa information eller bilder på, vilket möjliggör för patienter att delta via video och internet. Behandling av patienter i grupp är en naturlig del av primärvården. Rummen inreds beroende på aktuellt behov

Akutrum / InfektionsrumRum för akuta tillstånd och mindre operationer med möjlighet till konsultation via video. Infektionsrum, kanske självrengörande i framtiden, har egen ingång och eget RWC.














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

MOTTAGNINGSLOKALER 14

PERSONALZONArbete i team blir allt mer centralt, likaså kontinuerlig kunskapsuppdatering där sjukvård, utbildning och forskning integreras genom samtal mellan kollegor samt kopplingar till universitet, högskolor och forskning. Detta nämns som viktiga faktorer också när det gäller vårdarbetets attraktivitet och påverkar arbetsplatsens utformning. För mer information om olika typer av rum och dess användning se RFP, rumsfunktionsprogram.

Logistik och materialförsörjningIngång med uppställningsplats för transportvagnar, en zon för transport och materialförsörjning. Principen för förrådshantering är att olika typer av förråd placeras med olika avstånd till verksamhetens funktioner. Närförråd placeras nära funktionen som har sina material/artiklar där, det finns flera närförråd i verksamheten och förråden används flera gånger per dag. Primärförråd för material som inte används mer än någon gång i veckan placeras något längre bort och samnyttjas med flera funktioner, inom varje verksamhet finns 2-3 primärförråd. I sekundärförråd förvaras sällan använt material, det kan vara möbler, julsakerna, med mera. Det behövs ett sådant förråd inom verksamheten.

Direktdiktering/Tal i journal/checklistor.Samlad journal för patient och vårdpersonal.Videomöten ihop med patient till annan specialist ersätter en stor del remisser/besök.Ett samlat integrerat vårdsystem med personfokus istället för systemfokus innehållande läkemedel, sjukskrivningar, remisser, journal.Olika språk hanteras med virtuell direktöversättning.Avancerade beslutsstödsystem.

FRAMTIDENS ADMINISTRATIVA ARBETE














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

PERSONALYTOR 15PERSONALZON 15

Andrum för personal

plats för läsningmed högkoncentration

Kök

Vråer

Skåp

rumsligheter

Rum för 1 pers

Lounge

enskiltarbete

Öppna

arbets- platser

enskiltarbete

enskiltarbete

platser

fokuseratarbete

Informell

yta för

hantering

arbete

Videomötesrum

med någon på

rum

Exempel från PTS på personalytor

PERSONALZON 16

ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER 17

teamarbetsplatser mottagning möjlighet att föra telefonsamtal, anteckna, diktera, och utbyta kunskap

Team 1

Cellkontor Rum för koncentrerat

arbete vid ergonomiskt skrivbord/stol

Videomöten

Öppna kontorsarbets- platser Informell mötesplats

Tel läsrum

Samtalsrum

Spegel-vänd Team-mo agning 2

Gemen-sam yta Se nästa sida

Mo agning

Personalzon

Mottagningslokaler

Patientzon

Exempel från PTS på personalytor

TeamarbeteEn viktig grund i primärvården är att olika kompetenser tillsam-mans, runt individ eller grupp ska skapa långt större patient-nytta än vad varje profession kan göra själv. Teamen beman-nas med de kompetenser som bedöms kunna ge bästa möjliga primärvård. Underlag för behoven kan vara lokal diagnosprofil och sökmönster.

För medborgarna kan teamen ge en ökad reell trygghet, kon-tinuitet och förtrogenhetskunskap. Det kan t ex gälla ökande psykisk ohälsa, oro för sjukdom, mångbesökare och efterlev-naden av givna råd och behandlingar. Andra professioner än läkare tar en mer framträdande roll. Teamen har mindre sår-barhet än om fokus finns på individ.

I teamen ges grunden för en smidig kompetensväxling av vissa arbetsuppgifter, personal under utbildning erhåller bät-tre möjligheter till dialog och handlening vilket leder till ökad arbetsglädje för personalen.

Rumstyper som inte tas upp i detta koncept hanteras i respek-tive specifikt projekt.

PERSONALZON 17

VEJLE VÅRDCENTRAL

ILLUSTRATION FRÅN TÄVLINGEN

5SÄKERHET

Säkerheten på en vårdcentral har flera dimensioner. Patientsäkerheten regleras i föreskrifter, förordningar och särskilda PM. Vad gäller brandsäkerhet och IT-säkerhet finns tydliga regler och anvisningar. Vidare finns också rutiner för skalskydd, lås- och larmsystem, för förhindrande av inbrott och stölder. Den mest diskuterade säkerhetsfrågan brukar handla om hot och våld, samt för medarbetarna upplevd trygghet på arbetsplatsen. En tydlig indelning av vårdcentralen i separata zoner för patienter respektive personal bör göras i möjligaste mån. Logistiken är viktig likaså att verksamheten har kontroll över patientflöden med tydliga vägvisare. Patienter hämtas i väntrum och följs till behandlingsrum. Tekniska lösningar som personlarm, sektionering och förplanerade flyktvägar bidrar också till ökad trygghet och säkerhet.

SÄKERHET














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

Säker inpassering och kontrollerade flöden i byggnaden

Riskerna varierar med var vårdcentralen är belägen. Förebyggande insatser kan vara att avveckla handkassor och minska antalet stöldbegärliga läkemedel. Utbildning och träning i bemötande av patienter och anhöriga har stor betydelse för den upplevda tryggheten på arbetsplatsen. Servicevärdar eller motsvarande kan vara ett sätt att öka tryggheten och säkerheten till exempel på hälsotorget. Kommande år kommer nya system för ID-kontroller och passering att utvecklas liksom individskydd för medarbetare. Det är ett utvecklingsområde gemensamt med annan samhällsservice.

Om lokalerna endast används delvis under vissa tider ska larmfunktioner finnas mot den del som inte används. Larmfunktioner kan förstärkas och lokalerna ska på bästa sätt ge möjlighet att komma ifrån en eventuell hotsituation. Under vissa omständigheter kan det vara befogat med övervakningskameror. Passersystem föreslås som standard. Vid planering av ny- eller ombyggnation av en vårdcentral skall förvaltningens säkerhetsavdelning kontaktas i ett tidigt skede.

SÄKERHET 18

6MATERIALFÖRSÖRJNING

De flesta materialflöden till en vårdcentral är cirkulerande och bör ha olika tillträde beroende på rum. En avlämningsyta alternativt rum avsett för inkommande och utgående gods bör finnas i nära anslutning till utsida av fastigheten eller annan lämplig försörjningsväg beroende på fastighetens utformning.

Det mest frekventa flödet är provhanteringsboxar, som flera gånger per dag levereras tur och retur mellan vårdcentralen och sjukhuslaboratorier. Det interna flödet mellan provtagningsrummet och avlämningsytan bör vara genomtänkt så att hämtning/lämning ska kunna ske med så liten insats som möjligt från vårdpersonalens sida. I samband med transporter av provhanteringsboxar så sker även leverans av läkemedel, post & paket och sterilgods. Lämpliga avställningsytor för detta bör finnas i avlämningsytan.

LOGISTIK 19

Ett annat flöde som normalt levereras veckovis är textil och förrådsvaror. Textilier, som i huvudsak är personalkläder, har ett cirkulerande flöde och bör kunna nyttja samma avlämningsyta även om smutstvätt generellt är att beakta som orent. Både textil- och förrådsvaror nyttjar rullvagnar för leverans vilket ställer krav på hiss för verksamheter ovan markplan samt tröskelfria dörrar. Avfall bör separeras helt från övriga flöden och hanteras via ett eget avfallsrum. Materialförsörjning till vårdcentralen sker via lastbil vilket ska tas i beaktande vid planering av vårdcentraler.

LOGISTIK

Vid behov av förändring gör de generella rummen det lätt att byta funktioner samt lägga till eller ta bort väggar. Likaså kan möbleringen ute på torget lätt anpassas till olika situationer. LÅNGSMAL BYGGNADSKROPP KOMPAKT BYGGNADSKROPP REKTANGULÄR BYGGNADSKROPP

SAMTALSRUM GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM SOCIALTJÄNST

TANDLÄKARE

GYM/REHAB

PROVTAGNING

BIBLIOTEK

APOTEK

RECEPTION














MOTTAGNINGAR

PERSONALYTOR

MOBIL VÅRD

SERVICEFUNKTIONER

HÄLSOTORG

SJÄLVINCHECKNING

LEKPLATS

SITTPLATSER

INFORMATIONSVÄGG


TOALETTER



STÖRRE MÖTESRUM

MINDRE MÖTESRUM



KÖK

VIDEOMÖTESRUM

SAMTALSRUM

GRUPPRUM

BEHANDLINGSRUM

AKUTRUM

PROVTAGNING

VÅRDCENTRAL

DIAGNOSER

PROVER

LÄSNING

TRÄNING

MEDICINERING

REHAB

EGENVÅRD

12

3

APOTEK

BIBLIOTEK

CAFÉ

GYM

BUTIK

BACKOFFICE


ANSLAGSTAVLA

7GENERALITET & FLEXIBILITET

En byggnads livslängd är vanligtvis längre än livslängden på dess verksamheter. Det bör finnas möjlighet till anpassning av lokalerna och utveckling av verksamheten samt ändrade ar-betssätt och behandlingsmetoder. Eftersom vi bara kan gissa oss till framtida scenarion måste byggnaden kunna förändras och eventuellt byggas ut på ett enkelt sätt.

Vid etablering i en befintlig byggnad måste man förhålla sig till och anpassa verksamheten efter givna förutsättningar. Stan-dardmoduler med principer och rumsmått används för att testa byggnadens lämplighet för den tänkta verksamheten.

ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER

En byggnad med hög grad av generalitet är mångsidigt an-vändbar utan byggtekniska ändringar. För att uppnå god generalitet i en vårdcentralsbyggnad är det viktigt att ha bra byggnadsmått där mindre och större rum kan infogas. En modul på 12 kvm har så generella mått att den klarar många funktioner. Den går också att dela eller fördubbla och så vidare efter behov. Man får då ett system som underlättar planering och beräkning vid nybyggnad och ombyggnad av lokaler.

En byggnad med långsmala volymer ger mer fasadlängd och fler ljusa rum men större gångavstånd. Mer kompakta byggna-der ger kortare avstånd men ofta sämre ljusförhållanden, om inte byggnaden utförs med takljus eller innergårdar. En traditi-onell rektangulär planform med fribärande bjälklag ger en ge-nerell byggnad med goda möjligheter till flexibel användning.En stor vårdcentral kan kräva flera våningsplan eller parallella huskroppar med en eller flera länkbyggnader emellan för att minimera avstånd.

Långsmal byggnadskropp Kompakt byggnadskropp Rektangulär byggnadskropp

En byggnadsuppdelning med länkar ökar även flexibiliteten och möjligheten till uppdelning i enheter. Våningshöjd väljs så att in-stallationer i hög grad dras horisontellt och därmed minska anta-let vertikala dragningar som försvårar en flexibel lösning.

Region Skånes krav och riktlinjer skall följas och även håll-barhetsprincipen skall integreras i byggnaden / lokalerna. Det vill säga:

• Attraktiv, säker och läkande miljö• Planera för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet• Långsiktigt användbara byggnader, generalitet, flexibilitet och

elasticitet

ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER 20

DETTA KONCEPT HAR TAGITS FRAM I SAMARBETE MED ARKITEMA ARCHITECTS

BILDER OCH ILLUSTRATIONER ARKITEMA ARCHITECTS

Documents

Konceptprogram Vårdcentral Klar 16-06-13