Kolhydratskola¤lsocentrum... · De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Health Professionals Study 40 475 friska män, 40-75 år följdes upp till 20 år kostundersökningar

2016-10-25

1

Kolhydratskola -

teori och praktik om kolhydraterna, maten och hälsan

Kolhydratskola 13.00 Välkommen Margareta Eriksson 13.10 Kolhydrater och hälsa / vetenskaplig evidens Mai-Lis Hellenius 14.00 Från vetenskap till praktik Anette Jansson 14.45 Fika 15.15 Samtalet kring kolhydrater Matthias Lidin 15.50 Diskussion 16.20 Slut

2016-10-25

2

Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken,

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Kolhydrater och hälsa från teori till praktik

varför kolhydratskola? näringslära i miniformat epidemiologi, interventioner och mekanismer kolhydrater och humör vad äter svenska folket?

2016-10-25

3

www

Nytt! Global Burden of Disease

www.thelancet.com Vol 388, October 8, 2016

Lancet 2016;388:1659-724

Matvanor –

dominerande bakomliggande orsak till sjukdom och förtida död

Lancet 2016;388:1659-724

http://www.thelancet.com/

2016-10-25

4

Hjärtkärlsjukdomar dominerar

Lancet 2016;388:1659-724

Bakomliggande orsaker till förtida död och sjukdom i Sverige

2016-10-25

5

Stort fokus på levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning

NNR 5

Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet

2016-10-25

6

2016-10-25

7


2016-10-25

8

snabb energi, bryts ner till glukos

lagras i lever och muskler som glykogen

tillför vitaminer, antioxidanter, kostfibrer, mineraler

ger mättnad och variation

många olika viktiga

funktioner

Kolhydrater

Behov av kolhydrater

hjärnan behöver ca 100 g per dag

bör utgöra ca 50% av kaloriintaget

sockerintaget bör inte överstiga 10 E%

kostfibrer ca 30 g (25-35 g/dag) per dag

Huvudsaklig källa i svensk mat spannmål av fullkorn, frukt, grönsaker,

baljväxter och nötter

2016-10-25

9

Mat som energigivare

1 g fett 9 kcal

1 g alkohol 7 kcal

1 g kolhydrat 4 kcal

1 g protein 4 kcal

1 g kostfiber 2 kcal

Kolhydrater av olika kvalitet

Snabba kolhydrater (enkla)

18

Långsamma kolhydrater (sammansatta)

2016-10-25

10

Kostfiber

kolhydrat som ger 2 kcal per gram

bryts inte ner i magtarmkanalen

gelbildande, betaglukaner

tarmfunktion, tarmflora, mättnadskänsla, långsam magsäckstömning, metabola effekter, sänker kolesterolnivåer , sänker blodtryck, lägre GI, etc.

Fullkorn

hela korn

bröd, pasta, ris, havre, råg, korn

rika på järn, kalium, magnesium, folsyra, antioxidanter

kostfiber

minskad risk för hjärtkärlsjukdom, diabetes, övervikt,

cancer

http://www.vincea.se/?attachment_id=139

2016-10-25

11

Vattenlösliga gelbildande fiber långsammare tömning av magsäcken

bättre mättnadskänsla

lägre GI, jämnare blodsockerhöjning

sänker LDL-kolesterol

sänker blodtrycket

Var finns de? havre, korn, råg

frukt, bär, grönsaker

baljväxter t.ex. ärtor, bönor, linser

frön t.ex. linfrön, psylliumfrön och chiafrön

havre

råg

korn


2016-10-25

12

GI = Glykemiskt Index

Ytan under blodsockerkurvan

efter testmåltid

Ytan under blodsockerkurvan

efter referensmåltid

X 100

Jenkins 1981

Glykemiskt Index

Mättnadskänsla!

2016-10-25

13

stora individuella variationer

blodsockernivån före måltiden

måltidens sammansättning

mängden mat

innehåll av fett och protein, kan ge långsammare tömning av magsäcken och ett lägre blodsockersvar

tillverkning, tillredning, ex fullkornsbröd ger lägre blodsocker än bröd på mald säd

syra sänker

…

GI - I PRAKTIKEN STORA VARIATIONER

Godis eller söt dryck Frukt eller nötter

2016-10-25

14


Befolkningsstudier Hur är matmönster kopplat till hälsa?

Behandlingsstudier Om man ändrar matvanor?

Mekanismer Hur fungerar det? Varför?

http://www.foodandgreece.com/wp-content/uploads/2012/08/article-2189370-1493404E000005DC-694_468x3271.jpg

2016-10-25

15

www.sundkurs.se

2016-10-25

16

25 oktober 2016 Hellénius 31 Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub)

De som äter medelhavslik mat

lever längre Meta-analys,12 stora kostundersökningar, 1 574 299 deltagare.

Uppföljningstid 3 – 18 år

Total dödlighet (livslängd)

i relation till följsamhet Medelhavsmat


…minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdom

Hjärtkärldödlighet, i relation till

följsamhet Medelhavsmat

2016-10-25

17


…lägre risk för cancer

Cancerdödlighet, i relation till

följsamhet Medelhavsmat


…minskad risk för

Parkinssons sjukdom

och Alzheimers sjukdom

Neurodegenerativa sjukdomar

i relation till följsamhet Medelhavsmat

2016-10-25

18

Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92:1189-96.

Total dödlighet Hjärtkärlsjukdom

Cancer Neurodegenerativ sjkd

7 nya studier

Schwingshackl L et al. Int J Cancer 2014;135:1881-1897.

21 kohortstudier 1 368 736 individer, 12 fall-kontroll studier 62 725 individer.

Minskad risk för cancerdöd, främst tjocktarmscancer, prostatacancer, magtarmcancer.

2016-10-25

19

Bhupathiraju SN et al. Am J Clin Nutr 2013;98:1514-23.

Ju mera frukt och grönsaker desto lägre risk för kranskärlsjukdom

71 141 kvinnor Nurses Health, 41 135 män Health Professionals Friska vid studiestart, följdes i 24 resp 22 år, 2582 fall av CHD

Justerat för ålder, rökning, fysisk aktivitet, östrogen, vitamintillskott, andra kostfaktorer som transfetter, fisk, spannmål t.ex.

Bhupathiraju SN et al. Am J Clin Nutr 2013;98:1514-23.

citrusfrukter gröna blad beta-karoten-rika frukter och grönsaker var kopplade till minskad risk

2016-10-25

20

Muraki I et al. BMJ 2013;347:epub

66 105 kvinnor Nurses Health 1984-2008 85 104 kvinnor Nurses Health II 1986-2008 36 173 män Health Professional 1986-2008 3,5 miljoner personår i uppföljning 12 198 utvecklade typ 2 diabetes

Varje enhet a tre portioner i veckan; Blåbär 26 % lägre risk Vindruvor, russin 11 % lägre risk Äpplen, päron 5 % lägre risk

Högt intag av juice ökade risken!

Muraki I et al. BMJ 2013;347:epub

2016-10-25

21

Tillsatt socker ökar risken

att dö i förtid i hjärtkärlsjukdom

Yang Q et al. JAMA 2014; 3 feb

NHANES 11 733, 24 timmars kostregistreing, följdes i 15 år. 831 dödsfall i hjärtkärlsjukdom

72 % konsumerar mer än 10 E% socker och 10 % mer än 25 %

37 % av sockret

Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:289-298.

Nurses Health Study, 85 168 kvinnor, 35-59 år,

följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar

Health Professionals, 44 548 män, 40-75 år,

följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar

LCHF med animaliskt fett och protein

ökad dödlighet

LCHF med vegetabiliskt fett och protein

minskad dödlighet

Det är skillnad på fett och fett!

Långtidseffekter av lågkolhydratkoster

2016-10-25

22

25 oktober 2016 Hellénius 43

De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844.

De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150.

Health Professionals Study

40 475 friska män, 40-75 år

följdes upp till 20 år

kostundersökningar var 4e år

2 689 fick typ 2 diabetes

risk för diabetes i relation till

olika kostmönster

Minskad risk för typ 2 diabetes

hos män som äter ”medelhavslikt”

lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein

ökad risk

medelhavslikt kostmönster

minskad risk


De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844.

De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150.

Health Professionals Study

40 475 friska män, 40-75 år

följdes upp till 20 år


2 689 fick typ 2 diabetes

risk för diabetes i relation till

olika kostmönster

Ökad risk för typ 2 diabetes

hos män som äter ”svensk” LCHF


ökad risk

medelhavslikt kostmönster

minskad risk

2016-10-25

23

25 oktober 2016 Hellénius 45 Wei Bao et al. Diabetes care 2016;39:43-49..

Nurses Health Study II

Diabetes & Womens Health

4502 som haft graviditetsdiabetes

följdes i 20 år (1991-2011)


722 fall på 68897 person-år

Ökad risk för typ 2 diabetes

hos kvinnor som haft graviditetsdiabetes

och som äter ”svensk” LCHF


ökad risk för typ 2 diabetes

lite kolhydrater och mycket vegetabiliskt fett och proteini

ingen signifikant ökad risk

Nurses Health Study, 121 700 kvinnliga sjuksköterskor, Health Professional, 51 529 manliga sjukvårdsarbetare, substudie 2.258 kvinnor och 1840 män som överlevt en första hjärtinfarkt följdes i snitt 9 år

Justerade för rökning, fysisk aktivitet, diabetes, blodtryck, medicinering, socioekonomi, övriga kostfaktorer t.ex .mättat fett, alkohol.

Hjärtinfarkt patienter

som äter mycket fiber lever längre!

De 20 % som åt mest fiber hade 25 % lägre risk att avlida jmf med de som åt minst

10 gram mer fibrer var kopplat till 15 % riskminskning

Li S , et al. BMJ 2014;348:epub

2016-10-25

24

Li S , et al. BMJ 2014;348:epub

Noto H et al. PloSOne; 2013

Low carb

Low carb/ high protein

Låg kolhydratkoster är kopplade till ökad dödlighet fr.a när man ökat intaget av animaliskt fett och protein istället

2016-10-25

25





The Lyon Diet Heart Trial

Drygt 600 män och kvinnor

med en första hjärtinfarkt

randomiserades till en

interventionsgrupp (Int, n 302)

som fick kostråd eller kontroll

grupp (K, n 303). Följdes upp

efter 27 månader.

de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9.

Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20

Världsrekord i

att förebygga hjärtkärlsjukdom


2016-10-25

26


The Lyon Diet Heart Trial

de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9.

Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt - 70% Total dödlighet - 60 %

Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom - PREDIMED

7447 spanska män och kvinnor, 55-80 år, 57% kvinnor ”hjärtkärlfriska”, men i riskzonen 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgine olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost

30%

Risk att få hjärtkärlsjukdom

Estruch R et al. N Engl J Med 2013;368:1279-90.

2016-10-25

27

Medelhavsmat förebygger bröstcancer

Toledo et al. JAMA 2015;175:1752-60.

4232 kvinnor 60-80 år Följdes i 4,8 år, 35 fick bröstcancer 3 grupper som tidigare 68 % lägre risk i medelhavsmat plus olivolja 41 % lägre risk i medelhavsmat plus nötter jämfört med kontrollgruppen

Guasch-Ferre M et al. BMC Medicine 2013;11:164

Konsumtion av nötter (alla sorter) vid studiestart i relation till total dödlighet efter 4.8 år hos 7216 män och kvinnor i åldern 55-80 år

2016-10-25

28

Esposito K et al. JAMA 2004;292:1140-6.

Medelhavsmat mot metabola syndromet

2-årig studie, Italien

180 individer med metabola syndromet

Medelhavsmat, MM, n 90

Gruppträffar med dietist 1gång/mån år 1

och 1 gång varannan mån år 2

Mera frukt, grönsaker, nötter, olivolja

Kolhydrater 50-60 E%

Protein 15-20 E

Fett <30 E%, mättat högst 10 E%

Kolesterol <300 mg/d

Kontrollgrupp, K, n 90

Alla fick rådet att öka den fysiska aktiviteten

Esposito K et al. JAMA 2004;292:1140-6.

Medelhavsmat mot metabola syndromet

Vikt kg - 4 -1,2

Midja cm - 2 + 0

Blodsocker mg/dl - 8 - 2

Insulin uU/ml - 4 - 0,5

S-kolesterol mg/dl - 11 - 2

HDL-kolesterol mg/dl + 4 + 1

Blodtryck mmHg

syst - 4 - 1

diast - 3 - 1

CRP - 1,1 - 0,1

Kärlreaktivitet + 1,9 + 0,2

Andel med metabola syndromet minskade med 56 % (fr 90 till 40) i

medelhavsgruppen (MM) jmf med 13 % (fr 90 till 78) i kontrollgruppen (K)

Samtliga komponenter i det metabola syndromet förbättrades

MM K MM= Medelhavsmat, K=Kontroll

2016-10-25

29




Kroppsamman- sättning

Fettlever

Gen- uttryck

Cytokiner

Bakomliggande mekanismer

Blodfettomsättning Endotelceller

Kärlväggar

Hjärtmuskeln

Koagulation

Fibrinolys

Insulinkänslighet

Blodsocker Fettsyra metabolism

Kroppsvikt

Bukfetma

Fettdistribution

Hormoner

Proppbildning

Blodtryck

Inflammation

Schematisk bild Hellénius


http://3.bp.blogspot.com/-5NRhtZJLDXA/Ua8L2fnjkjI/AAAAAAAAAV0/mhur3znu0Oc/s1600/blodprov.jpg


2016-10-25

30

Nitrat och hjärta kärl

NO-liknande effekter

- blodtryckssänkande effekt

- minskad risk för blodproppar

- motverkar bukfetma och metabola syndromet

- förbättrad fysisk prestationsförmåga

Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov

Nya rön…

Fiberrika kolhydrater, tarmflora och risk för….

…övervikt, typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom…

Nya rön…

2016-10-25

31

Annons Hemköp DN 2007-01-18

Genotypen har betydelse främst hos dem

som äter mycket fett och lite kolhydrater

Risk för fetma i relation till genotyp av FTO samt intag av fett resp. kolhydrater

Sonestedt E et al, Am J Clin Nutr 2009;90:14-18-25.

MALMÖ KOST CANCER STUDIEN

Samband mellan arv och matvanor

Crous-Bou M et al. BMJ 2014;349:epub

Nurses Health Study 4676 friska kvinnor, 42 -70 år, m 59 år kostregistreringar vart 4e år tvärsnittsstudie signifikant samband mellan matmönster och telomerlängd dos-repsons inte de enstaka komponenterna

2016-10-25

32

Qibin Q et al. N Engl J Med 2012;367:1387

Ebberling C et al. N Engl J Med 2012;367:1407

tre stora undersökningar

6934 kvinnor, 4423 män och 21740 kvinnor

längd, vikt, matvanor, bl.a. läskkonsumtion

32 områden i arvsmassan som är kopplade till ökad risk för fetma

kopplingen var starkare hos dem som drack mycket läsk

gällde inte light läsk

Individer med genetisk risk för fetma/kraftig övervikt

bör var särkillt noga med att undvika läsk


2016-10-25

33


Brinkworth GD et al. Arch Intern Med 2009;169:1873-80.

Australien, 118 vuxna, 24-64 år, övervikt eller fetma

Lottades till ”VLCD” eller ”HCLF”. 1 år. 13,7 kg viktnedgång i

båda grupperna.

Mat, humör och välbefinnande?

Brinkworth GD et al. Arch Intern Med 2009;169:1873-80.

ORO ILSKA DEPRESSION

SPÄNNING TRÖTTHET

STYRKA FÖRVIRRING HUMÖR

DEPRESSION

2016-10-25

34

Mat som gör dig gladare mindre deppig mindre orolig mindre arg piggare


15 kg

2016-10-25

35

Bananer och meloner ökat mest Färska äpplen och päron har minskat

Färska grönsaker ökat från 22 till 47 kg per person och år under perioden 1980-2011

Vi äter mera frukt och grönt!

Jordbruksverkets statistikdatabas

Det finns plats för mycket mer ”grönt” på våra tallrikar, fr.a. männens….

2016-10-25

36

Konsumtion av socker och sirap

Jordbruksverkets statistikdatabas mars 2015

Källa: Hälsan och maten 2013, Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport

Vi dricker mera sportdrycker

2016-10-25

37

Vi förbrukar mindre mjöl

Jordbruksverkets statistikdatabas mars 2015

Tack för er uppmärksamhet!

Vad ville hon ha sagt? Var inte rädd för vare sig kolhydrater eller fett -

men välj rätt sort

2016-10-25

38

varför kolhydratskola? näringslära epidemiologi, interventioner och mekanismer vad äter svenska folket? hur kan vi jobba i praktiken?

Gelbildande fibrer

sänker LDL kolesterol

sänker blodtrycket

ger lång mättnadskänsla

god effekt på blodsocker

lågt GI

Antioxidanter

och andra bioaktiva

Ämnen

Mera grönsaker!

2016-10-25

39

Alla bönor och ärtor

innehåller rikligt med

gelbildande fibrer

Mera baljväxter!

Fiberrika

och innehåller

vitaminer och

antioxidanter

Mera frukt!

2016-10-25

40

Bröd kan vara bra mat

Snabba eller

långsamma

kolhydrater?

2016-10-25

41

Pasta kan vara

bra mat

Se upp med

tillbehören och

portionsstorleken

Hoppa inte över frukosten!

2016-10-25

42

Framgångsrik dialog om mat

bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser

patienten/individen i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt

individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd

konkreta svar på frågor

samma budskap från olika vårdgivare

utnyttja hjälpmedel

uppföljning!!!

Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet

2016-10-25

43

2016-10-25

44

Vattenlösliga gelbildande fiber långsammare tömning av magsäcken

bättre mättnadskänsla

lägre GI, jämnare blodsockerhöjning

sänker LDL-kolesterol

sänker blodtrycket

Var finns de? havre, korn, råg

frukt, bär, grönsaker

baljväxter t.ex. ärtor, bönor, linser

frön t.ex. linfrön, psylliumfrön och chiafrön


Mekanismer

Interventioner Kliniska studier

Observationer Ekologiska och epidemiologiska

studier

Forskning om mat och hälsa

Mat och hälsa - god vetenskaplig grund

2016-10-25

45


Fettlever

Gen- uttryck

Cytokiner

Bakomliggande mekanismer


Kärlväggar

Hjärtmuskeln

Koagulation

Fibrinolys

Insulinkänslighet


Kroppsvikt

Bukfetma

Fettdistribution

Hormoner

Proppbildning

Blodtryck

Inflammation

Schematisk bild Hellénius 2015



2016-10-25

46

Gemensamt uttalande från SLLs ledning politiker - tjänstemän – vårdpersonal

Äter du frukt och grönsaker minst 5 gånger om dagen?

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Män kortutb

Män långutb

Kvinnorkort utb

Kvinnorlång utb

Svenska män och kvinnor 25-75 år

Hjärtrapporten, Hjärt-Lungfonden 2009

2016-10-25

47

Äter du grönsaker minst 1 gång per dag?

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Män Kvinnor

Kvinnor och män i Stockholms län

Folkhälsorapport Stockholms Län

Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket rekommenderar ½ kg grönsaker och frukt per dag

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

män kvinnor

2016-10-25

48

Larsson SC et al. Atherosclerosis 2014; in press

33911 svenska kvinnor undersökta 1997, omfattande kostformulär friska, fria från hjärtkärlsjukdom och cancer 11 års uppföljning 1687 stroke

34 % lägre risk för stroke mera frukt och grönt mera lättmjölk mindre rött kött och chark mindre socker mindre pommes frites


Fettlever

Gen- uttryck

Cytokiner

Bakomliggande mekanismer –

hur fungerar det?


Kärlväggar

Hjärtmuskeln

Koagulation

Fibrinolys

Insulinkänslighet


Kroppsvikt

Bukfetma

Fettdistribution

Hormoner

Proppbildning

Blodtryck

Inflammation

Schematisk bild Hellénius 2016


2016-10-25

49

Stor studie:

Det är sockret som gör oss sjuka En stor amerikansk studie visar att

det är sockret som gör oss överviktiga, ger diabetes och dödar oss

Documents

Kolhydratskola¤lsocentrum... · De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Health Professionals Study 40 475 friska män, 40-75 år följdes upp till 20 år kostundersökningar