Klimatsmarta och attraktiva transportnoder – erfarenheter

Klimatsmarta och attraktiva transportnoder – erfarenheter från ett praktiknära FoU –projekt

Ulf RanhagenArkitekt Tekn D Professor em

E2B2 projektet Uthållig region Seminarium 2 20161209

Ulf Ranhagen 20161208

Stationsnära områdenEtt internationellt koncept som inspirationskällaEn TOD är en funktionsblandad stadsdel med både bostäder, arbetsplatseroch service som är utformad för att maximera tillgänglighet till

kollektivtrafik och inbegriper egenskaper som uppmuntrar kollektivtrafikresande(Bertolini m.fl. 2012)

Tillämpning av TOD regionalt: Stedenbaan Rotterdam-Haag regionen


HOUTEN Holland Stationssamhälle med CYKELLOGIK Förstad till Utrecht i Holland med fokus på stationsnära byggande samt cykel- och gångtrafik

Befolkning ca 44 000

Bebyggd area 8,2 km 2

Täthet 54 inv/ha

Bilinnehav ca 400 bilar/1000 inv

Huvuddelen av bebyggelsen ligger inom 1 km från två tågstationer

Källa: Foletta & Field (2011) Europe´s vibrant new (low) carbon communities


1000m

600m


Norra Houten – upplyft/inbyggd station – cykelstråk och cykel-P under denna

Mycket hög andel cykling till alla funktioner utom till storbutiker

HOUTEN Holland

Källa: Foletta & Field (2011) Europe´s vibrant new (low) carbon communities


Det Urbana Stationssamhället – en kunskapsprocess

Kommuner: Ale (Nödinge)AlingsåsBoråsGöteborg (Brunnsbo)Härryda (Landvetter södra), Kungälv (Ytterby)LerumPartilleStenungsund,Trollhättan (Upphärad)Varberg

Övriga parter och finansiärer: Göteborgs universitet, Chalmers, SP, IVL, Victoria Swedish ICT, White, VINNOVA, Tillväxtverket, Region Halland


http://www.grkom.se/2.5f30b95110fd8ec51a80000.html

http://www.grkom.se/2.5f30b95110fd8ec51a80000.html

Deltagande kommuner -stationssamhällen

GRs strukturbild


Decentraliserad koncentration – ett kraftfullt byggande i stationsnära lägen ger förutsättningar för att skapa tillgängliga, rättvisa och gröna samhällen – tillvaratar regional och lokal tillgänglighet

Källa: Professor Peter HallKälla: Ale kommun


Ett associerat FoU-projekt till projektet Urbana Stationssamhällen knutet till Mistra Urban Futures


Klimatsmarta och attraktiva transportnoder

Övergripande mål och avgränsningProjektets övergripande mål är att förbättra kunskapen om relationen mellan stationer och deras urbana omgivning för att uppnå en både energieffektiv och attraktiv stadsstruktur.Projektet fokuserar på utforska om det går att uppnå en stationsnärhetseffekt på längre avstånd än 600 m genom rumslig struktur och form samt genom att kombinera olika metoder och verktyg i transdisciplinära planeringsprocesser.

Planindikatorer som verktyg för att analysera markanvändningen kring bytespunkter (LTU Schylberg )

Analys av stationsnära lägen i Skåne –80% av marken obebyggd inom r=1km (Länsstyrelsen, Skånetrafiken och Trafikverket)

SAMS-projektet metodutveckling knutet till ÖP Helsingborg(Boverket, Naturvårdsverket)



Density DiversityDesign

Destination accessibility

Distance to transit

Demand Management

Demographics

Urban form faktorer av betydelse för resbeteende och trafikarbete

Källa: Erwing & Cervero (2010) och Cervero & Kockelman (1997)

Närhet till kapacitetsstark kollektivtrafik påverkar resmönstret

Källa: Danska Miljöministeriet 2007 baserat på forskning av Hartoft-NielsenUlf Ranhagen 20161208

Att utforska möjligheterna till en utökad stationsnärhetsprincip

• Att överblicka ett brett teoretiskt fält

• Att arbeta på tvärs genom många skalor

• Att söka triangulering genom kvalitativa som kvantitativa metoder

• Att arbeta i en inkluderande process med samskapandeforskning (co-creation)

600 – 3000mUlf Ranhagen 20161208

Förslag till verktygslåda med både analytiska och designinriktade verktyg och med fokus på både upplevd och faktisk urban struktur


Indikatorer för urban struktur av betydelse för klimatsmarta och attraktiva transportnoder i relation till stad/samhälle – bygger på genomgång av FoU

Offentliga rum Urban form

Urbana funktioner

Stråk, nätverk och kopplingar



Urban form



Urbana funktioner



Stråk, nätverk och kopplingar



Offentliga rum


Fallstudier – tre medelstora städer i de tre storstadsregionerna i Sverige

Borås – gammalt stationshus men resecentrum för busstrafik från 2004. Planering för Götalandsbanan

Lund – Sveriges tredje största centralstationPågående stationsutveckling

Uppsala – nytt resecentrum och omfattande förändring av stationsområdet (2005-2011)


Slutsats 1 Prioritering av indikatorer på olika avståndsintervall varierarIndikatorer som viktats högst och är sammanfallande i de tre kommunerna

<600 600-1500

1500-3000

Trygghet och trivsel

Service: mix och lokalisering

Stadsmiljöns variation

Upplevda barriärer och avstånd

Kontinuitet station - staden

Tillgänglighet till målpunkter

Täthet: dag- och nattbefolkning

Borås Ulf Ranhagen 20161208 Lund

Uppsala


SERIAL VISIONRörelsen genom staden som en upplevelsesekvens - små förändringar i plan kan innebära stora förändringar i 3D- upplevelsen

Källa: The Concise Townscape(Cullen 1971)

Rum och riktning skapas avA. Mark och bebyggelseB. VegetationC. Samspel mellan trafikslag

Slutsats 3 Stationsområden behöver länkas bättre till hela staden med sammanhängande stråk - analys

Stråkanalys i Borås genomförd med stöd av Gordon Cullens begrepp:A. Mark/byggnader som skapar rum, riktning, orienterbarhetB. Vegetationselement som skapar rum och riktning

C. Olika trafikslags samspel i byggd miljö

Gåtur med tjänstemän resp boende inom stationens närområde


Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015

DÅTID

NUTID

FRAMTID

UTVECKLING AV NORMATIVA SCENARIER (RUMSLIGA VISIONER)

BACKCASTING

FORECASTING


Slutsats 4 Flera olika stadsformer gynnar ett hållbart resande när stationsområden länkas bättre till hela staden - framtidsbilder

Scenariomatris och designdialog i Uppsala

Sammankoppling av bebyggelse och platser i olika avståndszoner för att överbrygga barriärer och förminska både upplevda och faktiska avstånd


Designdialog i Borås – kombination av designdialoger genomförda för avståndszon <600m respektive 600m-3000m. Hur kan utformningen av gränsområdet mellan avståndszonerna formas?


3000 300015001500 600 600

Sammanställning av designdialogens resultat till en sammanhängande framtidsbild med kontinuerliga stråk i två riktningar från stationsområdet -


Borås

Slutsats 5 Olika avståndsmått behöver kombineras – radiella, metriska, topologiska och tidsmått

Restidsavstånd för cykel i Borås –stor variation inom 1,5-3km

Restidsavstånd för fotgängare i Borås - stor variation inom både 06-1,5km och 1,5-3km

Rumsintegrationsanalys Borås – väl integrerade stadsrum öster om stationen utan direkt anknytning till denna



Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt

Möjligheter att ta till sig färsk kunskap

Möjligheter att själva vara med i

kunskapsutvecklingen på plats i kommunen

Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad

ARBE

TSM

ATER

IAL

2016

1114

Övergripande ÖP-struktur som går ut på samråd vid årsskiftet

Ett ”cykelhjul” där ekrarna är all infrastruktur som leder in till navet – centrala Borås

Befintlig struktur utnyttjas effektivare och stärks

En utmaning är att koordinera alla de flöden som sammanstrålar i stadskärnan


ARBE

TSM

ATER

IAL

2016

1114

Forskningens bidrag till den rumsliga översiktliga planeringen med fokus på integrerad transport- och bebyggelseutveckling

Forskningen har bidragit till att utveckla urbana stråk inom tätorten som binder samman områden i ytterstaden med stadskärnan

Forskningen har bidragit till att tydliggöra attraktiva urbana stråk där man väljer att gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen

Forskningen har bidragit till ett nytt tänk kring noder och platser av olika dignitet för att skapa service och attraktivitet också utanför stadskärnan

Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad



Kommunens syn på fördelar med forskarsamverkan i vårt projekt

Projektet har bidragit till att de preliminära ansatserna i ÖP-arbetet svarade upp mot klimatsmarthet och attraktivitet

Källa: Göran Carlén, Uppsala kommun

Fyra stadsnoder & innerstaden kopplas samman med snabb kollektivtrafik ”Femkärningen”

1. Snabb och turtät kollektivtrafik kopplar samman de fyra stadsnoderna (röda bollar), innerstaden och de stora verksamhetsområdena Boländerna-Fyrislund, Husbyborg, Librobäck och Bergsbrunna (nytt)

2. Kapaciteten i transportsystemen utnyttjas effektivare genom att resandet kan ske i flera riktningar

3. Nya tågstationer innebär att trycket på innerstaden kan hållas nere och resecentrum avlastas

4. Täta stadsstråk ligger längs stora delar av stomlinjenätet för kollektivtrafiken och här koncentreras stadsliv, verksamheter och målpunkter. Här finns även mindre noder med lokal service och tät bebyggelse som kompletterar de större noderna


Bild som beskriver varför vi är här – för att koppla in forskare

• Paraplybild -

Några slutreflexioner

Frågan om att den urbana strukturens roll för att främja hållbar mobilitet och attraktivitet är komplex och delvis svårgripbar

Verktyg för utveckla framtidsbilder pekar på potentialer att skapa mer sammanhängande stråk och en möjlig utökad stationsnärhetseffekt

Ansatsen kan ses som ett pilotprojekt med behov av fördjupad uppföljning i fallstudierna men också med potential till tillämpning i andra ortstyper

Tack för ordet!

Tillämpning av ett FoU-baserat indikatorbatteri och en verktygslåda för analys pekar på problem och kvaliteter i den urbana strukturen som behöver beaktas


Documents

Klimatsmarta och attraktiva transportnoder – erfarenheter