Magisteruppsats

Operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen

- en systematisk litteraturstudie

Författare: Maja Johansson och My Andersson Handledare: Ingrid Gustafsson Examinator: Catharina Frank Termin: VT2021 Ämne: Anestesisjukvård Nivå: Avancerad, 15 högskolepoäng Kurskod: 4VÅ40E

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekter för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan.

Nyckelord: Anestesiolog, anestesisjuksköterska, erfarenheter, förståelse, kommunikation, operationssal, operationssjuksköterska, operationsteam, operatör, teamarbete, undersköterska, upplevelser TACK Ett stort tack till vår handledare Ingrid Gustafsson som trots motigheter längs vägen stöttat oss och gett positiv kritik genom hela uppsatsskrivandet.

3

ABSTRACT Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together to achieve a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of each other´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in each other and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in an operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also the cornerstones of good collaboration. Key words: Anesthetist, assistans nurse, communication, experiences, nurse anesthetist, operating team, operating room, operator, scrub nurse, teamwork THANKS TO A big thank you to our supervisor Ingrid Gustafsson who, despite difficulties along the way, supported us and gave positive criticism throughout writing the essay.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING .......................................................................................................................................... 5

BAKGRUND .......................................................................................................................................... 5

Anestesisjuksköterskans yrkesprofession ................................................................................................. 5 Operationsteamet ...................................................................................................................................... 5 Samverkan ................................................................................................................................................ 6 Patientsäkerhet ......................................................................................................................................... 6 Kommunikation ........................................................................................................................................ 7

Teoretisk referensram ............................................................................................................................ 8

PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................... 8

SYFTE ..................................................................................................................................................... 9 METOD ................................................................................................................................................... 9 Design .. .................................................................................................................................................... 9 Urval ......................................................................................................................................................... 9 Datainsamling ......................................................................................................................................... 11 Dataanalys .............................................................................................................................................. 14 Forskningsetiska överväganden ............................................................................................................. 14 RESULTAT .......................................................................................................................................... 15 Kommunikationens betydelse ............................................................................................................................. 15 Att vara utan verbal kommunikation ...................................................................................................... 15 En känsla av distraktion ......................................................................................................................... 15 Vikten av att få likvärdig information .................................................................................................... 16 Bemötandets påverkan ........................................................................................................................................ 16 Att besitta och inte besitta en känsla av gemenskap ............................................................................... 16 Att känna förtroende ............................................................................................................................... 17 Hierarkins inverkan ................................................................................................................................ 17 En känsla av osäkerhet ........................................................................................................................... 18

DISKUSSION ....................................................................................................................................... 19 Metoddiskussion ................................................................................................................................... 19 Resultatdiskussion ................................................................................................................................ 20 Ur ett samhällsperspektiv ....................................................................................................................... 23 Ur ett vårdetiskt perspektiv .................................................................................................................... 23 Slutsats ................................................................................................................................................... 24 Kliniska implikationer ............................................................................................................................ 24 Förslag på vidare forskning .................................................................................................................... 24 Referenser ............................................................................................................................................. 25 BILAGOR

Bilaga A. WHO:s checklista för säker kirurgi Bilaga B. Artikelmatris Bilaga C. Kvalitetsbedömning kvalitativ metod Bilaga D. Kvalitetsbedömning mixad metod

5

INLEDNING

Operationssjukvården och arbetet i en operationssal är komplext med avancerad sjukvård där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Då flera individer arbetar tillsammans och besitter olika kompetenser måste varje enskild individs kunskaper tas i beaktning. För att kunna bedriva patientsäker vård krävs det en strävan mot en god samverkan hos alla yrkeskategorier (Weller et al., 2011). I en operationssal är det anestesisjuksköterskan tillsammans med operationssjuksköterskan som har den centrala rollen i omvårdnaden av patienten samt anestesiologen och operatören som har det medicinska ansvaret (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020; Sveriges läkarförbund, 2018). Eftersom dessa yrkesprofessioner har olika arbetsuppgifter krävs det att alla samarbetar för att patientens vård ska bli så optimal och patientsäkert som möjligt (Smith & Mishra., 2010). Det krävs även ett gemensamt ansvar för att se till att patienten inte drabbas av lidande, samtidigt som patientens värdighet och integritet respekteras (Nordström & Wihlborg, 2019). Patienten får dessutom chans till bättre vård om samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare fungerar på ett bra sätt (Benner et al., 1999). Det föreligger flera faktorer för ett fungerande arbete på operation och i föreliggande examensarbete kommer därför sjuksköterskors och läkares erfarenheter kring samverkan på operationssalen att undersökas.

BAKGRUND Anestesisjuksköterskans yrkesprofession En anestesisjuksköterska är en sjuksköterska som erhållit en specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård (Riksföreningen för anestesi och intensivvård, 2012). Att arbeta som anestesisjuksköterska i den högteknologiska miljön på operation kräver en förståelse om att patienten är i en utsatt situation, att etiskt kunna vårda patienten samt att påvisa omtanke och respekt för patientens värdighet och integritet (Nilsson & Jaensson, 2016; Riksföreningen för anestesi och intensivvård, 2012). En vägledning för sjuksköterskans etiska handlande i vårdandet av en patient finns ICN´s (International Council of Nurse, 2012) etiska koder. Dessa innefattar bland annat fyra huvudsakliga ansvarsområden vilka är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom samt lindra lidande. (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Vidare innefattar de etiska koderna att sjuksköterskan ska utföra sitt arbete professionellt utifrån värdegrunden för sjuksköterskor såsom att visa respekt, lyhördhet och empati i sitt vårdande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Det som kännetecknar den anestetiska omvårdnaden är att hålla kontakt med patienten, övervaka patienten samt att alltid ligga steget före i varje handling. För att kunna hålla kontakten med patienten på bästa sätt krävs ett personcentrerat förhållningssätt, vilket är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser där man inte bara ser det sjuka eller det skadade hos patienten. Anestesisjukvården i Sverige, Norge, Danmark, Schweiz och USA arbetar efter samma utbildningsprogram och har ett gemensamt arbetssätt på operation (Nilsson & Jaensson., 2016). Operationsteamet Inom svensk sjukvård och internationellt förekommer det varierande sammansättningar av operationsteam (Carlström et al., 2013). I Sverige består ett operationsteam vanligen av

6

anestesisjuksköterska, anestesiolog, operationssjuksköterska, undersköterska, samt operatörer med olika specialiteter (Göras et al., 2019; Kang et al., 2015; Dåvoy et al., 2012). Anestesisjuksköterskan i samråd med anestesiologen ansvarar för anestesi, andning, cirkulation, vätskebalans och smärtlindring. Operationssjuksköterskan som är en sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom operationssjukvård har arbetsuppgifter som innefattar bedömning samt hantering av skyddsutrustning och medicintekniska produkter (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020). Anestesisjuksköterskan tillsammans med operationssjuksköterskan har ett gemensamt ansvarsområde på operationssalen vilket avser omvårdnad av patienten (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020). Operatören är en specialistutbildad läkare som utifrån sin profession och bakgrund utför kirurgin av patienten, ansvarar för ett ledarskap samt ser till att operationen utförs på ett korrekt sätt. Det är även läkaren som har det medicinska och övergripande ansvaret för patientens vård (Sveriges läkarförbund, 2018). Undersköterskans funktion i operationssalen finns inte tydligt beskriven i nationella dokument utan arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsplats. I operationssalen innefattar undersköterskans roll framförallt att assistera de övriga professionerna på operation (Kommunal, 2021). Samverkan Att arbeta på en operationsavdelning innebär att vara i en komplex miljö och ingå i ett team tillsammans med andra yrkesprofessioner. Dagligen inom svensk sjukvård sker det en samverkan mellan dessa yrkesprofessioner och med deras enskilda kunskaper ska de lyckas komplettera varandra i teamet. Att professionerna i teamet har en unik kompetens har alla lika stor betydelse för patientens vård. Att samverka i ett team är en kärnkompetens och något som inkluderas i både sjuksköterskans och läkarens kompetensbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet, 2013; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta innefattar att ha en delad förståelse för varandras arbete och ansvarsuppgifter vilket är en betydelsefull del i en operationssal där professionerna tillsammans strävar efter gemensamma mål (Riksföreningen för anestesi- och intensivvård, 2012; Sykes et al., 2015). Individerna i teamet har ett enskilt ansvar för en fungerande samverkan (Rice et al., 2010), och för att en samverkan ska fungera krävs ett bra arbetsklimat på operationssalen (Averlid & Bihari Axelsson., 2012; Nordström & Wihlborg, 2019). Obefintlig eller bristande samverkan på operationssalen kan leda till komplikationer vilket kan yttra sig genom att operationen blir utdragen. Dessa komplikationer kan orsaka patienten onödigt lidande samt äventyra patientsäkerheten (Manser, 2008).

Patientsäkerhet Patientsäkerhet definieras enligt Socialstyrelsen (2017) och Runciman et al (2009) som skydd mot vårdskada. Att vara verksam inom svensk sjukvård innebär en skyldighet att arbeta patientsäkert vilket innebär att varje enskild patient ska få den behandling som bygger på beprövad vård och vetenskap för att undvika skador och lidande i samband med vårdandet (Sveriges riksdag, 2010; LÖF, 2020). För att generera patientsäkerhet ska en anestesisjuksköterska kunna arbeta evidensbaserat vilket ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning samt är en utav kärnkompetenserna. Detta innebär att hålla sig aktualiserad gällande förbättringsarbete och aktuell forskning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

7

Brister i patientsäkerhetsarbetet kan leda till negativa händelser, såsom vårdskador, vilket orsakar både ett fysiskt och psykiskt lidande för den enskilde individen (Socialstyrelsen, 2017; Sveriges riksdag, 2010). En enkätstudie av Waterman et al (2007) visar också att vårdpersonal blir negativt påverkade över att vara inblandad i en avvikelse som leder till en vårdskada. En vårdskada innebär dessutom en merkostnad för samhället. Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2008) leder en vårdskada till i genomsnitt sex ytterligare vårddygn på sjukhus. Genom ett ständigt patientsäkerhetsarbete kan dessa vårdskador, tillbud och risker för negativa händelser undvikas (Kim et al., 2015). Att bedriva säker vård och minimera riskerna för att en patient får en vårdskada innebär att organisationen är effektiv och skapar en säkerhetskultur. När en vårdskada har uppstått ska fokus ligga på vad som orsakat det, och inte på vem som orsakade den (Cronenwett et al., 2009). De främsta orsakerna till att patientsäkerheten stundtals äventyras och att patienten därmed drabbas av vårdskador är bland annat ouppmärksamhet, bristfällig kommunikation och avsaknad av försiktighetsåtgärder (Ugur et al., 2016; Sharp, 2012; Halverson et al., 2011; Makary et al., 2006). En bra samverkan och kommunikation på operationsavdelningen är således nyckeln till att kunna prestera vård av hög kvalitet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv (Sharp, 2012; Gillespie, 2013a).

Kommunikation För att samverkan ska fungera på operationssalen krävs en god kommunikation, vilket är en avgörande faktor för att kunna bevara och bedriva effektiv och säker vård. Att arbeta preventivt för en säker vård är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser, och består av att kunna identifiera risker och upptäcka negativa händelser samt överföra information på ett säkert sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I operationssalen används WHO:s checklista för säker kirurgi, vilket också är ett verktyg som används för att tillsammans stanna upp och kommunicera i teamet (LÖF, 2008). Bristande, otillräcklig eller utebliven kommunikation beror ofta på den mänskliga faktorn och är den främsta och mest allvarliga orsaken till att oönskade händelser inträffar på operation. (Sevdalis et al., 2012; Jung et al., 2019; Pytel et al., 2010; Balki et al., 2014). Kommunikation är något som kan kopplas till informatik vilket är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Ordet informatik innebär att man som sjuksköterska ska kunna ge omvårdnad i teori och praktik samtidigt som lämplig informations- och kommunikationsteknik används (Mantas et al., 2010).

År 2008 introducerade WHO en checklista som fick namnet safe surgery saves lives, vilket på svenska översattes till säker kirurgi räddar liv. Den utformade checklistan delar in operationsförloppet i tre faser; ”Sign in”, vilket är en förberedelseprocess, ”Time out”, presentation av yrkesprofessionerna och ”Sign out” där information om utfört ingrepp förmedlas samt att material och utrustning kontrolleras och räknas (LÖF, 2008). Checklistan omfattar 19 punkter fördelat på tre faser som presenteras nedan, Se Bilaga A.

Användandet av WHO:s checklista är associerad med signifikant låga dödsantal om alla checklistans punkter berörs (Van Klei et al., 2012; Haynes et al., 2009). Denna checklista är en utav många resultat på ett utvecklingsarbete inom operationssjukvården. Att vården ständigt är under kvalitets- och förbättringsutveckling är även något som framgår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning där förbättringskunskap och kvalitetsutveckling är en utav kärnkompetenserna. Detta innefattar att kunna reflektera över existerande rutiner samt utveckla en säker vårdmiljö (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I ett optimalt teamarbete

8

ska även information delges på ett medvetet, kortfattat och kontrollerat sätt så att samtliga i teamet får en ömsesidig bild över den aktuella situationen (Gillespie et al., 2012).

Teoretisk referensram Vårdvetenskap är ett tvärprofessionellt huvudämne och i vården används den för att bemöta patienten på ett värdigt sätt. Teorins främsta syfte är att utforma tydliga strukturer och riktlinjer för den aktuella omvårdnadsutövningen. Teorin ska även kunna vägleda yrkesprofessionerna i olika omvårdnadssituationer genom befintliga metoder och strategier (Kirkevold, 2000). Enligt omvårdnadsteoretikern Callista Roy ses individer utifrån ett holistiskt adaptivt system som alltid är i ständig utveckling och som hela tiden försöker anpassa sig till olika miljöfaktorer, inre som yttre (Masters, 2015). Detta adaptiva system beskrivs som en helhet med olika delar som enskilt försöker att nå ett specifikt mål (Masters, 2015). Roys adaptionsteori kan härledas till teorierna om komplexa adaptiva system, clompexity theory, komplexitetsteorin, vilket handlar om hur komplexa situationer beter sig i icke-linjära mönster (James, 2010; Lansing Stephen, 2003). Inom hälso-och sjukvården sker det ständigt olika samspel mellan olika yrkesgrupper. Begreppet interaktion är något som återfinns inom komplexitetsteorin. Teorin beskriver detta som att det är olika agenter som lär av varandra och ifrån den kontext de befinner sig i, vilket de sedan utformar sitt beteende efter (Braithwaite et al., 2018). Agenter kan exempelvis vara individer och/eller grupper av individer. För att samspelet ska fungerar mellan olika agenter är det av vikt att ha förmågan till anpassning, adaption. Detta med anledning av att anpassning kan fungerar för en viss sammansättning av agenter, medan det i andra fall kan ha motsatt effekt (Braithwaite et al., 2018). Inom omvårdnadsvetenskapen har denna teori presenterats för att belysa de komplexa faktorer som kan uppstå inom hälso- och sjukvården (James, 2010). Arman och Rehnsfeldt (2011) beskriver etiska frågeställningar som hur bemötandet av människor i olika livsskeenden utförs eftersom att man som sjuksköterska dagligen ställs inför etiska situationer. Samverkan i teamet kan även ha en påverkan på patientsäkerheten, och därför är det av högsta vikt att bedriva patientsäker vård på operationssalen. Brister i samverkan kan påverka patientsäkerheten negativt såväl som för personalen (Pritchard et al., 2010). I föreliggande uppsatsarbete kan komplexitetsteorin och adaptionsteorin kopplas till den dagliga samverkan mellan olika individer på operationssalen.

PROBLEMFORMULERING Inom hälso- och sjukvården sker det ständigt yrkesmässiga samarbeten med en gemensam intention att främja patientens välbefinnande samt att ge en god och säker vård. För att samverkan ska fungera på ett optimalt sätt krävs det att samtliga parter tar ett eget ansvar och besitter en anpassningsförmåga, vilket även framkommer i komplexitetsteorin där interaktioner och samspel mellan olika individer eller grupper av individer belyses som viktigt. Samverkansarbetet innefattar även att kunna kommunicera och uttrycka sina åsikter till sina kollegor vilket kan vara en svårighet. En välfungerande kommunikation i operationsteamet ökar både patientsäkerheten, kan minska vårdskador och därmed ge en effektiv vård. En bristande eller utebliven kommunikation operationsteamets medlemmar emellan skulle kunna leda till en ineffektiv vård där patientsäkerheten hotas och patienten blir lidande. Onödigt lidande för patienten kan uppstå om WHO:s checklista för säker kirurgi inte används och att någon del utav checklistan därmed missas. I en operationsmiljö utförs vård på avancerad nivå vilket ställer krav på de yrkesprofessioner som samarbetar i den, och gemensamt ska de skapa de bästa möjliga förutsättningar för situationen. I patientansvaret

9

ingår det att som både sjuksköterska och läkare vårda patienten där omvårdnadsbehov och patientsäkerheten tas i största beaktning. Att vara verksam inom operationsvärlden och att arbeta i ett operationsteam kräver ett ständigt patientsäkerhetstänk samt hög kompetens, och de olika yrkesprofessionerna bör tillsammans skapa ett välfungerande samverkansarbete. Brister i samverkan kan leda till negativa konsekvenser på operationssalen såväl för patienten som för personalen, och det speglas i att patienten kan fara illa och att personalen väljer att avsluta sin anställning. Brister i samverkan kan också leda till missförstånd och felaktig eller utebliven behandling av patienten. Det finns, precis som med allt annat inom hälso-och sjukvården, olika erfarenheter av samverkan på operation, vilket är för avsikt att ta reda på i detta examensarbete. SYFTE Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. METOD Design Valet av studiens design är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie där fokus ligger på forskningsfrågeställningen och en samtidig överblick över vad som redan är aktuellt inom det valda området (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). PEO-modellen i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) kunde ge en struktur åt sökord i valda databaser och därefter fastställa sökblock och termer. Sökstrategin för att finna angelägna litteraturstudier presenteras nedan (TABELL 1). Tabell 1. PEO (Population, Exposure and outcome)

POPULATION (P)

EXPOSURE (E)

OUTCOME (O)

Operationsteamet

Arbete i team på

operationssal

Erfarenheter av

samverkan

Urval Kriterier kring urvalet av studierna ska enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) föranledas innan datainsamlingen görs. Inklusions- och exklusionskriterier utsågs därför för att avgränsa sökningen samt för att få så hög sensivitet och specificitet som möjligt (Willman et al., 2011). Nedan presenteras dessa. Se (TABELL 2 och TABELL 3).

10

TABELL 2. Inklusionskriterier.

Population (P) Forskning gjord enbart på människor

Vuxna människor (19+)

Exposure (E) Teammedlemmar i operationssal

Outcome (O) Erfarenheter av samverkan

Avgränsningar Artiklar publicerade 2010-2021

Artiklar skrivna på engelska

Full text

Kvalitativ forskningsdesign

Vetenskaplig grund

TABELL 3. Exklusionskriterier

Bristande kvalitet utifrån kvalitetsgranskningsmall

Opublicerade artiklar

Personer under 19 år

Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) kan det genom systematisk litteratursökning vara svårt att hitta vissa artiklar och därför kan en manuell sökning vara bra som ett komplement. Det ska även tas i beaktning att sökningar i olika databaser kan generera dubbletter, vilket så även har skett under denna datainsamling. Dubbletterna är inkluderade i flödesschemat för sökningsprocess (FIGUR 1) där det dessa ingår i de exkluderade artiklarna. De vetenskapliga artiklar vars innehåll bedömdes passa in på studiens syfte, samt som motsvarade inklusions- och exklusionskritererna utsågs. När titlarna gåtts igenom lästes 54 abstrakt, och de abstrakt som bedömdes svara på syftet ledde till att hela studien granskades noggrant. Först granskades de vetenskapliga artiklarna till föreliggande litteraturstudie och de artiklar som inte svarade till syftet eller bidrog med relevant information till resultatet exkluderades. Nedan presenteras studiens flödesschema över gjorda litteratursökningar som anger antal inkluderade och exkluderade artiklar (Figur 1.).

11

(Figur 1) Flödesschema för sökningsprocess

Datainsamling Innan studien inleddes så utfördes sökningar i syfte att initialt undersöka hur många artiklar som kan tänkas passa till valt syfte. Enligt Ejvegård (2002) är det lämpligt att inleda uppsatsarbetets informationssökningar på de olika bibliotekens databaser. En utav inklusionskriterierna var att artiklar äldre än 10 år inte skulle användas, men trots detta har artiklar från 2010 inkluderats i studien. Detta med anledning av att arbetet med uppsatsen påbörjades i slutet av förra året, år 2020. För att samla in vetenskapliga studier användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo eftersom dessa är relevanta för omvårdnad, hälsa och medicin (Karlsson, 2012). Det finns en medvetenhet hos skaparna av studien om att det krävs nyfikenhet, öppenhet och följsamhet i datainsamlingsdelen, och enligt (Dahlberg, 2014) krävs ett stort intresse för fenomenet som ska undersökas. Utifrån syftet framtogs sökord för en överskådlig kontur över sökningen (Tabell 4). Genom att skapa denna kontur kan sökningen avgränsas, och planeras utifrån valt undersökningsområde (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Avgränsningen enligt PEO-modellen ledde fram till femton kärnbegrepp: anesthesiologist, anesthetic nurse, communication, experience, interprofessional teamwork, nurse anesthetist, nursing teamwork, operating room, operating theatres, operating team, operator, teamwork, teamwork healthcare och understanding.

Databassökning Manuell sökning

Totalt antal titlar 134

Lästa abstrakt 54

Granskade artiklar 13

Slutligt inkluderade artiklar 7

Totalt antal artiklar 1173

Lästa abstrakt 115

Granskade artiklar 29

Slutligt inkluderade artiklar 13

Exkluderade artiklar 41

Exkluderade artiklar 86

Exkluderade artiklar 16

Exkluderade artiklar 5

12

TABELL 4. Kärnbegrepp

Inklusionskriterier Kärnbegrepp

Population (P) Anesthesiologist

Anesthetic nurse

Assistant nurse

Nurse anesthetist

Operating team

Operator

Exposure (E) Interprofessional

teamwork

Nursing teamwork

Operating theatres

Operating room

Teamwork

Teamwork healthcare

Outcome or Themes (O)

Communication

Experience

Understanding

Avgränsningar

Kvalitativ forskningsdesign

Artiklar publicerade 2010-2011

Full text

13

Databasen PubMed Vi inledde vår artikelsökning i PubMed vilket resulterade i 547 vetenskapliga artiklar, varav alla titlar granskades. Sedan lästes 32 abstrakt som svarade till syftet, och av dessa 32 kunde fem artiklar användas till resultatdelen. Resterande artiklar motsvarade inte syftet och gick därför inte vidare till granskning. Vid sökning i PubMed är det MESH-termer/ämnesord som använts. För att göra en systematisk sökning har blocksökningar genomförts, se Bilaga B. För att underlätta och för att få fram artiklar som är relevanta för studiens syfte har de booleska operatorerna AND, OR och NOT använts. AND används för att kunna skriva in flera ord i följd och för att få sökträffar som inkluderar samtliga begrepp i sökningen. OR handlar om att endast ett av begreppen i sökningen behöver finnas med, och NOT exkluderar ord som inte är önskvärda till sökningen (Karlsson, 2012). I kombination med blocksökningar har även sökningar i fritext utförts. Databasen CINAHL Sökningarna inför examensarbetet fortsatte sedan i databasen CINAHL. Samtliga sökningar genererade 358 resultat där endast 16 abstrakt berörde valt forskningsämne. Av dessa 16 stycken kunde endast tre användas till resultatdelen som i slutändan bara blev en. Resterande artiklar motsvarade inte syftet och gick därför inte vidare till granskning. Sökningen som gjorts i CINAHL liknar sökningen i PubMed men med ett undantag att ämnesorden benämns Subject Heading istället för MESH-termer. I kombination med blocksökningar har även sökningar i fritext utförts. Databasen PsycInfo Avslutningsvis gjordes sökningar i PsycInfo vilket genererade 134 artiklar. Av dessa lästes 13 abstrakt som svarade till syftet, och av dessa kunde sju artiklar användas till resultatdelen. Sekundär sökning/manuell sökning Efter att databaserna sökts igenom med valda sökorden gjordes manuella sökningar utifrån de granskade artiklarnas referenslistor. Detta med hopp att finna mer intresseväckande litteratur. Den manuella sökningen genererade 134 artiklar, varav 54 abstrakt lästes. Av dessa 54 abstrakt svarade 13 artiklar till syftet och genererade i slutändan att sju kunde användas till resultatdelen. För att kvalitetsgranska valda artiklar användes en mall av Caldwell et al (2011) i Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Detta för att kunna säkerställa att de är av hög kvalitet. Artiklarna har lästs och granskats först enskilt och sedan båda författarna tillsammans för att kunna diskutera samt minska risken för snedvridning av dess tolkning. Enligt granskningsmallen av Caldwell et al (2011) är ” ja” lika med ett poäng och ”nej” är lika med noll poäng. Varje artikel kan som högst få 36 poäng. Om en artikel fick lägre än 20 poäng ansågs den ha låg kvalitet och om artikel fick 30 poäng eller mer ansågs den ha hög kvalitet. Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) kunde artiklarna däremellan anses ha medelhög kvalitet. Resultatet av kvalitetsgraden presenteras nedan, se Bilaga C. Artiklarna som hade olika metodansatser granskades utifrån en specifik granskningsmall av Hong et al (2018). Granskningsmallen av Hong et al (2018) är jämfört med granskningsmallen av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) utformad på ett olikt sätt. Istället för att artiklarna erhåller poäng enligt en bedömningsmall så kan de få hög respektive låg kvalitet utifrån att besvara specifika frågor utifrån ett formulär, se Bilaga D. De specifika frågorna besvarades antingen

14

med ja, nej eller vet inte. Därför presenteras ingen poängbedömning i kvalitetsgranskningsmallen av de tre berörda artiklarna av blandade metodansatser.

Dataanalys Analysprocessen började med att artiklarna lästes enskilt ett flertal gånger för att kunna bilda sig en uppfattning om det insamlade materialet. Från artiklarna med blandade metoder valdes enbart det kvalitativa resultatet ut, vilket enligt Stern et al (2020) är godtagbart. Stern et al (2020) framhäver att de olika metoderna varken kan motbevisa eller verifiera varandra, utan kan snarare ses som ett tillägg gentemot varandra. Studiens syfte ämnade att undersöka erfarenheter vilket är utifrån ett kvalitativt perspektiv (Bettany Saltikov & Mcscherry, 2016). De artiklarna som var kvalitativa analyserades utifrån analysprocessen i de nio stegen nedan (Bettany Saltikov & Mcscherry, 2016). Analysprocessen utifrån nio steg:

1. Artikeln lästes men fokus lades på resultatet. Artiklarna delades upp och lästes var för sig.

2. Utifrån syftet förtydligades vad det var som artikeln ämnade att svara på. De textstycken som var av väsentlighet färglades. Exempelvis så färgades främjande kommunikation med grön färg och bristande kommunikation med blå färg.

3. Sedan klipptes de färgade områden ut och klistrades in i en ny tabell utefter färgkodningen. Varje artikel fick ett nummer för att lättare kunna härleda vilket färgade stycke som tillhörde artikeln.

4. I detta stadie i processen skapades rubrikerna tillsammans. 5. Rubriker som hade gemensamma nämnare slogs ihop. 6. Tillsammans arbetades listan med kategorier fram och de kategorier som ansågs vara

likvärdiga, togs bort. 7. Kategorierna diskuterades tillsammans och ändringar som behövdes göras gällande

sortering av fynden gjordes. Detta på grund av att öka trovärdigheten och minska risken för bias.

8. Resultatet lästes därefter var för sig, för att utesluta att viktig information skulle kunna ha förbisetts.

9. När de ovanstående stegen var klara för en artikel, påbörjades samma arbete med en annan. Slutligen slogs det framtagna resultatet ihop och tillsammans bildades olika kategorier som nu presenteras i resultatet.

Forskningsetiska överväganden Vid genomförandet av ett examensarbete är de forskningsetiska principerna centrala, men ett examensarbete som utförs på avancerad nivå kräver inte någon formell etikprövning. I samband med forskning finns Etikprövningslagen (SFS 2003:460) till för att bevara respekten för den enskilda människans värde (Sveriges riksdag, 2003). Eftersom litteraturstudier grundar sig på redan publicerad litteratur och studiens problemformulering och syfte ställs mot text istället för levande människor finns ingen risk att tidigare anonym information framkommer och resultaten kommer därför redan vara avidentifierade. Detta utesluter dock inte att de etiska aspekterna tas i beaktning. Studien kräver istället att resultatet baseras på vetenskapliga artiklar med etiskt tillstånd från myndigheter och kommittéer för att höja den vetenskapliga kvalitén i studien. En aspekt för att höja kvalitén i den föreliggande studien är att det finns en vetskap om att de valda artiklarna redan tidigare har analyserats och granskats. Att de valda artiklarna redan är analyserade innan författarnas analys ger en förväntan på att bedömningen är objektiv, men det finns i åtanke att det likaväl kan ha varit en subjektiv och

15

egen tolkning. För att minimera den risken har artiklarna som ligger till grund för resultatet därför dessutom genomgått en noggrann kvalitetsgranskning (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Stern, 2020). För att artiklarnas innehåll inte ska återges felaktigt har studiens skribenter initialt studerat artiklarna var för sig för att sedan tillsammans diskutera om dess innehåll har tolkats överensstämmande. Vid uppkomst av tvivelaktiga tolkningar av texterna granskades de aktuella texterna ånyo för att sedan diskuteras på nytt. Artiklar som ingår i en systematisk litteraturstudie bör beskriva vilket etiskt övervägande som har gjorts (Wallengren & Henricsson, 2012; Eriksson Barajas et al., 2003) och när en litteraturstudie genomförs menar Polit och Hungler (2001) att en noggrann granskning av det utgivna materialet krävs samt att skribenterna är korrekta vid tolkning av materialet. Risken med studien är att resultatet kan ha blivit feltolkat eller felöversatt med anledningen av att studiens skapare inte har engelska som modersmål. Nyttan med studien bedöms överväga denna risk.

Resultat Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Utifrån analysen har två huvudkategorier och sju subkategorier framkommit. Huvudkategorierna är Kommunikationens betydelse och Bemötandets påverkan.

Kommunikationens betydelse

Subkategorierna till kommunikationens betydelse är att vara utan verbal kommunikation, en känsla av distraktion samt vikten av att få likvärdig information. Under dessa kategorier belyses bland annat vikten av en rak och tydlig kommunikation, vad som kan distrahera en god kommunikation samt att alla yrkesprofessioner är närvarande vid informationsutbyte.

Att vara utan verbal kommunikation En god kommunikation ska utges av verbalt tal, och inte med blickar eller handgester (Shinae & Nam-Ju, 2019). Låg samtalston och ouppmärksamhet på den som talar är något som ger bristande kommunikation inom operationsteamet (Garosi et al., 2020). Operationssjuksköterskor upplever att dialogen med läkare stundtals är knapphändig eller saknad. Detta gör att de dagligen får tankar som: ”Varför kan inte läkaren bara berätta för mig vad som önskas istället för att bara räcka ut handen?”. Dessa tankar medför att operationssjuksköterskorna känner sig okunniga gentemot läkaren (Higgins & MacIntosh, 2010). Att vara tydlig i sin kommunikation innebär att man riktar sin fråga till den berörda personen, eftersom svaret annars riskerar att utebli då alla tänker att någon annan ska svara (Garosi et al., 2020).

En känsla av distraktion Störande moment är faktorer som påverkar samverkan i operationssalen negativt (Rydenfält et al., 2012; Garosi et al., 2020). De mest frekventa störande momenten härleds till inledningen av operationen (Campbell et al., 2012). Omständigheter som kan härledas som irriterande är felaktiga larm i operationssalen som varnar om patientens hälsa som sedan visar sig vara falska. Detta är något som upplevs som ett onödigt störande ljud, vilket skapar irritation. (Sundler et al., 2018; Garosi et al., 2020). Även retfulla ljud utanför operationen kan upplevas störa kommunikationen operationsteamet emellan (Garosi et al., 2020). Andra irriterande omständigheter är när de opererande kirurgerna sinsemellan diskuterar andra patienter än den som opereras.

16

Icke-brådskande eller irrelevanta frågeställningar är det som främst skapar en distraktion, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Distraktionerna hanteras genom att frågeställaren ignoreras och ombeds att återkomma med frågan i ett senare skede (Campbell et al., 2012). Att spela musik på operationssalen behöver möjligtvis inte ha en negativ påverkan på kommunikationen, men om det rör sig om hög musik blir det störande momentet mer tydlig. Musik hindrar sjuksköterskornas förmåga att höra vad kirurgen säger. Kirurgerna blir i detta skede tvungna att återupprepa sig, vilket skapar onödig frustration (Weldon et al., 2015). Samtidigt som musik kan vara en distraktion, så kan musik även vara en bidragande faktor för att skapa en god arbetsmiljö i operationssalen. I operationsteamet är det viktigt att ta hänsyn till varandras åsikter om musik är en distraherande faktor eller inte (Persoon et al., 2011).

Vikten av att få likvärdig information

För ett positivt arbetsförhållande i operationssalen krävs det att samtliga yrkesprofessioner tar del av samma information. För att detta ska vara möjligt krävs det att samtliga närvarar när informationen tilldelas (Ziman et al., 2018; Shinae & Nam-Ju., 2019), och att den mest nödvändiga och relevanta informationen delges (Shinae & Nam-Ju., 2019). En väl utformad checklista såsom, WHO:s checklista för säker kirurgi, ger alla möjlighet till samma information (Wähle et al., 2012). Användandet av denna checklista gör att personalen upplever minskad stress (Keller et al., 2020). WHO:s checklista visar sig däremot användas slumpmässigt, vilket beror på att några anser den vara bra medan andra ser checklistan som ett tidskrävande extra moment i sitt arbete. Checklistan beskrivs främst som användbar när den nyttjas för att få fram information som annars inte lyfts (Wähle et al., 2012).

Bemötandets påverkan

Subkategorierna till bemötandets påverkan är att besitta och inte besitta en känsla av gemenskap, att känna förtroende, hierarkins inverkan och en känsla av osäkerhet. Under dessa kategorier framgår vikten av känslan att ingå i en arbetsgrupp, att man vågar komma till tals samt hur hierarkin kan påverka samverkan mellan yrkesprofessionerna.

Att besitta och inte besitta en känsla av gemenskap Det är i ett operationsteam viktigt att vara medveten och observant på samtliga professioners arbetsuppgifter och att dessa går till på korrekt sätt. För en god samverkan ska teammedlemmarna upprätthålla en professionell och god arbetsmiljö samt acceptera varandras kompetens (Bogdanovic et al., 2015; Garosi et al., 2020). Acceptansen kännetecknas också utifrån arbetsuppgifter, funktion i teamet samt den sociala interaktionen mellan kollegor. (Wähle et al., 2012).

Att uppleva en känsla av en tillhörighet tillsammans har en betydande roll för en gynnsam samverkan (Shinae & Nam-Ju, 2019; Moulton et al., 2010). Detta eftersom ingen ska arbeta individuellt utan individerna ska tillsammans med egna förmågor och kunskaper hjälpa varandra för att nå samma gemensamma mål (Moulton et al., 2010; Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Spanager et al., 2012; Rydenfält et al., 2012; Redaelli., 2018; Shinae & Nam-Ju, 2019). Att få verbalt stöd och en hjälpande hand av sina kollegor är positivt, befriande och bidrar till en god arbetsmiljö (Bezemer et al., 2016; Novick et al., 2015). Det kan visa sig genom att en kirurg får hjälp av en annan kirurg som kan se en svår situation med nya ögon oavsett erfarenhetsnivå (Novick et al., 2015).

17

Aspekter som påverkar samverkan i operationsteamet negativt är individuella professionella attityder (Wähle et al., 2012) och när sjuksköterskor och läkare identifierar sig starkare med sitt eget yrke än med samtliga professioner på operationssalen (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016). Detta skapar känslor som ”vi och dem”, vilket påverkar samarbetet ogynnsamt eftersom detta frambringar tydliga olikheter mellan yrkesprofessionerna. ”Vi och dem” illustreras även som ”kirurgens team” och ”anestesilagets team”. Stundtals identifierar sig läkarna för sig själva som ”de yrkesverksamma” och sjuksköterskor och undersköterskor som ”de andra”. Många sjuksköterskor upplever samhörighet, men att de ändå inte känner sig inkluderade. Detta kan bland annat bero på att läkarna kan stå och tala med varandra om saker som gör sjuksköterskan generad eller som sjuksköterskan är obekväm att lyssna på (Higgins & MacIntosh, 2010).

En bra samverkan i operationsteamet kännetecknas av att individerna tillsammans underlättar för att ett ingrepp fortgår på ett smidigt sätt (Redaelli, 2018). Det kan exempelvis röra sig om att operationssjuksköterskan innan operationen vet vilka instrument kirurgen kommer att önska. Det är tidsbesparande och uppskattas av kirurgen att detta instrument redan innan operationen är framtaget (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Gillespie et al., 2013b; Redaelli, 2018). Andra sjuksköterskor beskriver det som att en del läkare tar sig tid att undervisa och förklara, medan andra väntar på, såsom sjuksköterskorna beskriver, ”möjligheterna för att se dig drunkna” (Higgins & MacIntosh, 2010).

Att känna förtroende Det är förtroendeingivande och skapar en positiv atmosfär när alla i operationsteamet känner till varandras professioner och kunskaper. Att vara medveten om och kommunicera sin egna förmågor till sina kollegor är något som stärker samverkan. Det skapar även ett förtroende om det finns en vetskap om namnet på den man talar till (Jepsen et al., 2015). Likaså att presentera sig för nya kollegor och tala om sin profession, kan hjälpa till att inge ett förtroende och ett lugn för de nykomna. Att dessutom få arbeta åter med samma teammedlemmar utvecklar ett djupare förtroende för varandra och varandras profession på operationssalen (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Jepsen et al, 2015).

Hierarkins inverkan Operationssjukvården är en kultur av hierarki, avskildhet, specialiteter och integritet då flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Higgins & MacIntosh, 2010). Det är ofta den opererande kirurgen som intar ledarrollen och ser sig som den viktigaste beslutsfattaren i gruppen (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Bogdanovic, 2015). Den individ som intar ledarrollen i operationsteamet måste bidra med att visa entusiasm och stödja och motivera de övriga i teamet (Spanager et al., 2012). Dock kan intagandet av ledarrollen även innebära en oönskad auktoritär självsäkerhet (Jepsen et al., 2015). Ledaren ska oavsett profession och hierarkisk nivå kunna ge instruktioner, men även om ledaren tar beslut om vilka åtgärder som ska göras, så måste alla teammedlemmar kunna få möjlighet att göra sin röst hörd och åsikter inkluderade (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016; Bogdanovic, 2015). Att ledarskapet har hierarkiska strukturer är inget som behöver påverka samverkan eller det kirurgiska resultatet negativt (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016).

Studiens resultat konstaterar att operationsteamet föredrar ett öppet klimat på operationssalen. Detta innebär att samtliga professioner respekterar och lyssnar på varandra, utbyter positiv feedback, är tydlig gentemot samt tillåter samtliga att uttrycka sina åsikter (Shinae & Nam-Ju, 2019; Bogdanovic et al., 2015; Spanager et al., 2012; Bezemer et al., 2016). I

18

operationsteamet är det till fördel om alla professioner är medvetna om vilka beslut som fattas, då samarbetet är mycket sårbart, speciellt i akuta situationer. Detta kräver att alla medlemmar i operationsteamet tillsammans hjälps åt att förebygga negativa händelser och se till så att felaktigheter korrigeras (Jepsen et al., 2015). Att undvika negativa händelser kan föranledas av en situationsmedvetenhet och ett erkännande av personliga känslor där sjuksköterskor och läkare tillsammans ansvarar för att poängtera för varandra när ett misstag håller på att inträffa, eller när förbestämda riktlinjer inte följs (Jepsen et al., 2015; Redaelli, 2018; Shinae & Nam-Ju, 2019). Studiens resultat konstaterar att operationsteamet föredrar ett öppet klimat på operationssalen. Detta innebär att samtliga professioner respekterar och lyssnar på varandra, utbyter positiv feedback, är tydlig gentemot samt tillåter samtliga att uttrycka sina åsikter (Shinae & Nam-Ju, 2019; Bogdanovic et al., 2015; Spanager et al., 2012; Bezemer et al., 2016). På operationssalen är det till fördel om alla professioner är medvetna om vilka beslut som fattas, då samarbetet är mycket sårbart, speciellt i akuta situationer. Detta kräver att alla medlemmar i operationsteamet tillsammans hjälps åt att förebygga negativa händelser och se till så att felaktigheter korrigeras (Jepsen et al., 2015). Att undvika negativa händelser kan föranledas av en situationsmedvetenhet och ett erkännande av personliga känslor där samtliga tillsammans ansvarar för att poängtera för varandra när ett misstag håller på att inträffa, eller när förbestämda riktlinjer inte följs (Jepsen et al., 2015; Redaelli, 2018; Shinae & Nam-Ju, 2019).

Hierarkin är som mest tydlig när problem försöker lösas mellan sjuksköterskor och läkare (Higgins & MacIntosh, 2010). Sjuksköterskor upplever att det är ett tungt arbetsklimat på operationssalen där tillrättavisning av läkarna är vanligt och att man snabbt får lära sig att läkaren är över sjuksköterskan i hierarkin (Jayasuriya-Illesinghe et al., 2016). Sjuksköterskor beskriver att de upplever det obekvämt att tvingas arbeta med individer som tillrättavisar dem på ett negativt sätt för en uppgift som de tycker har blivit utförd på ett korrekt sätt. Vidare menar sjuksköterskorna att om man står upp för vad som är rätt och fel samt försvarar sina kollegor kan läkarna straffa dig för det. Det är även obekvämt att sedan behöva arbeta hela passets gång efter en sådan händelse (Higgins & MacIntosh, 2010).

En känsla av osäkerhet Att inte bli socialt och professionellt accepterad på sin arbetsplats är anestesisjuksköterskors främsta osäkerhet (Wähle et al., 2012). Osäkerheten speglar sig genom att sjuksköterskorna inte drar åt sig någon uppmärksamhet utan placerar sig strategiskt för att inte vara i vägen. För att undvika att hamna i situation av osäkerhet där man inte känner sig bekväm skapar sjuksköterskorna strategier (Wähle et al., 2012). Sjuksköterskor känner sig inte bekväma med att rapportera felaktiga incidenter till avdelningscheferna eftersom de inte tror att de ska bli betrodda. Vid uppståndelse av negativa incidenter väljer sjuksköterskorna att dessa ska förbli okända för cheferna och istället används strategier för att undvika att liknande problem uppstår (Higgins & MacIntosh, 2010). Vid oönskade händelser eller om en patient blir kritiskt sjuk väljer några individer istället att på grund av sin osäkerhet inte ringa för att få förstärkning (Jepsen et al., 2015). Andra sjuksköterskor uttrycker att läkarna förstärker den negativa händelsen genom att få dem att känna sig mer osäkra över situationen. En annan sjuksköterska upplever att läkaren ser sjuksköterskorna som säkra mål att rikta sina frustrationer mot när problem uppstår (Higgins & MacIntosh, 2010).

19

DISKUSSION Metoddiskussion

Design Den initiala tanken om studiens design var att göra en kvalitativ intervjustudie, men med anledning av rådande coronapandemi valdes delaktigheten i förhindrandet av smittspridningen och därför togs avstånd från att göra intervjuer. Den valda metoden som ligger till grund för denna uppsats är istället en systematisk litteraturstudie. Det innebär att en systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar görs för att sedan kvalitetsbedömas och granskas. En systematisk litteraturstudie innebär enligt Eriksson Barajas et al (2013) att tidigare abstrakt forskning sammanställs för att generera en ökad och betydande förståelse för frågeställningen. Den kvalitativa metoden ämnar att undersöka erfarenheter och upplevelser (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016), vilket var den föreliggande studiens syfte. Den valda metodens styrka är ett tillvägagångssätt som främjar ett effektivt sätt att samla in data, belysa och sammanställa fakta, samt inhämta mycket information inom en avgränsad tid. Dock kan det vara värt att som läsare tänka på att det resultat som presenteras i föreliggande studien redan blivit tolkats av andra individer tidigare. Databassökning Valet av databaser för sökningar av betydelsefulla artiklar gjordes utifrån Linnéuniversitets bibliotek. Med hänsyn till valt syfte och problemformulering valdes databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Detta med anledning av att samtliga databaser innehåller angelägen forskning inom omvårdnad, hälsa, medicin samt utifrån evidenbaserade kunskaper (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Genom att använda ett flertal databaser stärks även studiens trovärdighet eftersom risken minskar för att relevant data uteblir (Polit & Beck, 2017). Ytterligare en styrka med valda databassökningar var att ett flertal artiklar återkom under sökningarna i de olika databaserna. Detta anses tyda på att relevanta sökord användes (Henricson, 2017). Utifrån den föreliggande studiens syfte strukturerades en PEO-modell upp för att kunna etablera väsentliga sökord. Fritextsökning och ämnesordssökning genomfördes, vilket är något som ökar bredden i sökningen (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Polit & Beck, 2017). Samtliga valda artiklar är skrivna på engelska och översättningsverktyg fick därmed användas när enstaka ord eller meningar var svåra att förstå. Detta kan ses som studiens begränsning då det finns en risk att ord kan ha blivit felaktigt översatta eller misstolkade. Materialet som framkom efter databassökningarna analyserades efter granskningsmallar av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) vid framtagning av teman. En svaghet med studien är att artiklar som framkommit vid artikelsökningar inte har funnits tillgängliga i fulltext. Dock anses de 20 artiklar som resultatet är baserat på att svara på studiens syfte. Urval Variation i urvalen är enligt Henriksson (2017) en faktor som både kan öka bekräftelsebarheten, överförbarheten och trovärdigheten i studien. Inklusions- och exklusionskriterier valdes därför noggrant ut i urvalet med en förväntan om att det skulle generera ett så stort underlag som möjligt med hjälp av PEO-modellen. I föreliggande arbete har forskningsprinciper och generella regler efterföljts för att stärka trovärdigheten i studien. För att stärka tillförlitligheten har de utvalda artiklarna initialts lästs på egen hand för att

20

sedan läsas tillsammans och på så vis minska risken för olika tolkningar av innehållet. Ytterligare en aspekt för att öka tillförlitligheten är att endast artiklar med ett godkännande från en etisk kommitté använts (Henriksson, 2017). Författarna vill uppmärksamma läsaren att i slutet av studiens process uppmärksammades det att inklusionskriterien 19+ inte hade behövt vara av relevans. Detta eftersom studiens syfte hade kunnat besvaras även om barn varit inkluderade. Överförbarhet handlar om och innebär i vilken utsträckning ett resultat kan spridas till andra team eller användas i andra situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). I föreliggande studie har det framkommit upplevelser kring hur samverkan på operation fungerar, vilket i sin tur kunna generera överförbarhet till andra operationsavdelningar runtom i Sverige och globalt. Att resultatartiklarna besitter olika ursprung är en utav föreliggande studies styrkor som kan främja överförbarheten. Detta eftersom det i resultatet framgår att oavsett vart respondenterna arbetar så har de gemensamma åsikter om vad som speglar en bra samverkan. Det som också är viktigt att ta i beaktning är att det i olika länder förekommer varierande konstellationer kring hur ett sjukvårdssystem är uppbyggt. I de länder där hälso- och sjukvårdsorganisationen är märkbart olikt Sveriges hälso- och sjukvård kan överförbarheten eventuellt i mindre utsträckning appliceras. Förförståelse Alla människor besitter erfarenheter och kunskaper sedan tidigare. Dessa kunskaper är värdefulla, men kan också̊ medverka till en förförståelse som stänger ute känslor och viktiga ifrågasättanden. Förförståelse är relevant och något som utgör en nödvändig grund för att bemästra att förstå de förhållanden som man möter (Dahlberg, 2014). Skaparna av detta examensarbete har däremot valt att, med inspiration från Erlingsson och Brysiewicz (2017), försöka hålla tillbaka förförståelsen och istället undersöka forskningsområdet med öppenhet och förväntan att finna nya perspektiv. Forskningsprinciper och generella regler har även efterföljts där skribenterna även har framfört sin förförståelse (Mårtensson & Fridlund, 2017). Förförståelsen för valt ämne är ganska knapp, eftersom ingen utav skribenterna tidigare har specifik kunskap om arbetet på en operationsavdelning. Det föreligger däremot andra kunskaper och erfarenheter om samverkan på andra arbetsplatser, såsom inom akutsjukvården. Vid kvalitativ forskning måste förförståelsen tas i beaktning, eftersom förförståelsen kan ha inverkan på analysen av det insamlade materialet (Dahlberg, 2014). Det är dock omöjligt att helt bortse från förförståelsen eftersom den även ses som en väsentlig del av tolkningen av materialet (Kristensson, 2014). Författarna har i så stor utsträckning som möjligt försökt åsidosätta sin förförståelse och tolkat den insamlade data utifrån ett öppet sinne och diskuterat förförståelse efter att behovet uppstått. För att öka tillförlitligheten ytterligare har endast artiklar med ett godkännande från en etisk kommitté använts. Resultatdiskussion Syftet med studien var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Resultatet presenterades i två huvudkategorier; Kommunikationens betydelse och Bemötandets påverkan. Subkategorierna är att vara utan verbal kommunikation, en känsla av distraktion, vikten av att få likvärdig information, att besitta och inte besitta en känsla av gemenskap, att känna förtroende, hierarkins inverkan och en känsla av osäkerhet. Att besitta och inte besitta en känsla av gemenskap I resultatet framkommer det att krävs att alla professioner i operationsteamet respekterar varandra för att kunna upprätthålla en god samverkan. I annat fall kan detta upplevas som en

21

bristfällig känsla genom att läkarna ser sig själva och sjuksköterskorna som ”vi och dem”. Att erfara denna känsla gör att individerna identifierar sig bättre med sin egen profession än tillsammans. Detta bekräftas av Rasmussen och Torjuul (2012) som menar att det delvis beror på olika professioners syner utifrån sin egen yrkesroll. I en studie av Cooper (2018) finns en liknande illustration kring detta problem, samt anledningar till varför samverkan i operationsteamet inte fungerar optimalt. Orsakerna som presenterades var bland annat att anestesiologerna och kirurgerna hade negativa uppfattningar om varandra, hade underlåtenhet om vem som är mest medicinskt kunnig, uteblivet säkerhetstänk från någon utav parterna, inte ömsesidigt behov av att hålla tidsschemat eller att medlemmarna inte kände sig som ett team tillsammans. Finn et al (2010), Wheeler & Stoller (2011) och Tarricone & Luca (2002) hävdar också att det ömsesidiga beroendet av varandra stärker gemenskapen kollegorna emellan. Förståelsen och beroendet av varandras professioner och yrkesroller styrks i en studie av Jones och Fitzpatrick (2009). Följden av utebliven samverkan och kommunikation leder till dålig följsamhet i operationsteamet för alla professioner. Att inte identifiera sig som sin egen profession är något som motsägs i komplexitetsteorin och adaptionsteorin där ståndpunkten handlar om interaktioner mellan olika agenter. De nämnda teorierna kan knytas an till föreliggande resultat där det krävs ett samarbete för att nå fram till samma gemensamma ändamål. Förmågan att kunna anpassa sig, det vill säga adaption, krävs inom hälso- och sjukvården för att samverkan ska fungera. Adaptionsteorin med det holistiska synsättet kan ansättas till hur operationsteamet är uppbyggt (Braithwaite et al., 2018). Att förstå, uppskatta och respektera varandras professionella roller och ansvarsområden bringar en god samverkan, vilket framkommer i resultatet. Detta intygas i en studie av Suter et al (2009) som även tillägger att detta förhållningssätt är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser för att få en bra samverkan. Detta förhållningssätt är något som Rosengren (2014) och Silén-Lipponen et al (2005) även instämmer i. Den ömsesidiga respekten för varandras kunskaper skapar likaså tillfredsställelse och välbefinnande hos alla parter (Silen-Lipponen et al., 2005; Averlid & Bihari Axelsson, 2012). För att ett operationsteam ska fungera optimalt är det av vikt att respekten för varandras professioner är befintlig, att möjligheten till god arbetsmiljö finns samt att det är ett öppet klimat där allas åsikter får komma till tals och anses vara lika viktiga. Att känna förtroende I resultatet framkom känslan av ett förtroende när medlemmarna i operationsteamet fick arbeta åter med samma teammedlemmar. Leach et al. (2011) rapporterar i sin studie att teammedlemmarna blir mer reserverade och tveksamma om de arbetar med kollegor som är obekanta för dem. Det faller naturligt att personer som arbetar mycket tillsammans lär känna varandras personligheter och arbetsmetoder, vilket gör att samarbetet flyter på bättre och blir mer effektivt (Sandelin & Gustafsson, 2015). Att avdelningar under de senaste åren har fått ta hjälp av privata företag med att få in personal för att kunna bemanna sin verksamhet kan påverka förmågan till samverkan och teamkänsla. Anledningen kan vara att det då ofta inkommer nya medlemmar till teamet som kanske bara ska vara kvarvarande under en kort period, vilket gör att en närmare kännedom om varandra i teamet inte är möjlig. Braithwaite et al., (2018) och James (2010) menar att adaptionsteorin är lättare att anpassa sig efter om det finns en god kännedom om varandra i teamet, vilket därmed kan göra att det blir lättare att kunna hantera den komplexa miljön inom hälso- och sjukvården. Ett operationsteam som arbetar konsekvent med varandra hittar egna rutiner som effektiviserar teamarbetet ytterligare (Gillespie et al., 2012). Operationspersonal som arbetar mycket tillsammans effektiviserar även sin kommunikation mellan olika professioner (Sandelin & Gustafsson., 2015; Tørring et

22

al., 2019). Att kunna känna ett förtroende för sina kollegor bidrar till en känsla av gemenskap, en positiv uppfattning om varandra i teamet samt skapar en bra upplevelse och en vilja att befinna sig på sin arbetsplats och att trivas där. Hierarkins inverkan Enligt resultatet ansågs det viktigt att få uttrycka sina åsikter för att skapa ett öppet klimat i operationsteamet och att våga uttrycka sina tankar eller våga säga till om något brister bedömdes betydelsefullt. Detta skulle tas i beaktning även om risken fanns att bli impopulär. Sjuksköterskorna i studien beskriver att det inte alltid är enkelt att föra en dialog med läkarna (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018). Detta förklaras av Sharp (2012) som menar att läkarna är invanda att formulera sig kort medan sjuksköterskor är lärda att kommunicera mer detaljrikt, och beror på att de två professionerna har helt olika kommunikationsutbildningar. Att våga samtala bidrar till en öppen dialog och främjar samarbetet och vårdkulturen. Att föra en diskussion skyddar även patienter från att drabbas av vårdpersonalens misstag och felaktiga handlanden (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I en studie skriven av Leonard et al (2004) styrks detta genom att beskriva att en hierarkisk struktur på arbetsplatsen bör undvikas för att istället arbeta mot att ha en jämställd och inbjudande arbetsmiljö där operationspersonalen öppet törs ifrågasätta eller ställa frågor. Holmes et al (2020) och Gillespie et al (2013a) beskriver att inte kunna tala öppet är en möjlig risk för patienten och kan leda till vårdskador som hade kunnat undvikas.

I resultatet blir det uppenbart att operationsteamet inte behöver påverkas negativt för att ledarskapet innefattar hierarkiska strukturer. Green et al (2017) och Cvetic (2011) menar däremot motsatsen att hierarki har en ogynnsam inverkan på både kommunikationen, samarbetet samt för patientsäkerheten. Detta är något som Leonard et al. (2004) styrker i sin studie där den hierarkiska miljön gör att kollegor känner sig oroliga och inte vågar säga ifrån om sina synpunkter. Den som åtar sig ledarrollen får ibland även en oönskad karaktär av självsäkerhet. Enligt Smith (2010) kan denna självsäkerhet övergå till en kränkning som är vanligt förekommande inom operationssjukvården. Vidare anser Smith (2010) och Wauben et al (2010) att dessa beteenden beror på att individen som intar sig ledarrollen anser sig vara i en högre position än den individen som blir kränkt. Att ha en hierarkisk struktur inom operationsteamet skapar en obalans vilket kan ha en betydande roll för medicinska misstag (Cvetic 2011).

Resultatet visar att den individ som åtar sig ledarrollen måste agera stödjande och motiverande för sina kollegor. Bould et al (2015) har som åsikt att hierarkin har en påverkan på atmosfären i operationssalen, men att det även beror på vilken individ som tar sig an ledarrollen. Detta uppförande om att lägga över skulden på någon annan framkommer också som en dålig upplevelse för operationsteamet (Blomberg et al., 2018; Nestell & Kidd, 2006). I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor är ledarskap en utav kärnkompetenserna och innebär att kunna leda omvårdnadsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). På operationsrummet är det anestesisjuksköterskan i dialog med operationssjuksköterskan som ansvarar för att omvårdnaden av patienten går till på ett korrekt sätt. Sjuksköterskan har även som uppgift att optimera förutsättningarna för att ge en god vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Det huvudgripande patientansvaret har den befintliga och opererande läkaren, vilket även är något som har framkommit i studiens resultat. Ansvarsfördelningen gällande patientens vård kan påverka samverkan på ett sådant sätt att det uppstår oeniga åsikter kring vad som är det mest optimala för patienten. Ett typiskt fall för att

23

beskriva detta fenomen kan vara när en läkare ber om att få ändra patientens läge, men att sjuksköterskan inte anser att det är patientsäkert i just den situationen. I resultatet har det även framkommit att flertalet sjuksköterskor upplever ett tungt arbetsklimat och upplever sig bli straffade och tillrättavisade av läkarna om de står upp för vad som är rätt och fel eller om de försvarar sina övriga kollegor. I dessa fall får sjuksköterskorna snabbt lära sig vem som är överst i hierarkin. Enligt Smith (2010) innebär en god samverkan att alla uppskattar varandra eller att de reagerar om någon i teamet blir felaktigt bemött. I andra länder är inte hierarkisk rangordning en självklarhet även om alla till viss del använder sig av den strukturen. En hierarkisk rangordning är till viss del nödvändig för att uppnå ett ledarskap, men däremot skall alla i operationsteamet känna att de har en möjlighet att tala när det behövs och vara delaktiga i alla beslut (Carlström et al., 2013). En individ kan inte arbeta självständigt, utan det föreligger ett beroende av medarbetare, vilket kan återföras till studiens resultat samt till komplexitetsteorin som handlar om hur viktigt det är att kunna samverka med olika yrkesprofessioner. Vidare i teorin handlar det om att kunna anpassa sig, lära av sina kollegor och utforma sitt beteende efter det (Braithwaite et al., 2018; James, 2010; Masters, 2015). Att hierarki är befintlig på en arbetsplats behöver inte anses som något negativt utan kan i god mån vara nödvändig för att driva verksamheten framåt. Det viktigaste är att den som åtar sig rollen som ledare inom den hierarkiska strukturen är ödmjuk och lyhörd inför övriga teammedlemmar. Ur ett samhällsperspektiv

Ur ett samhällsperspektiv är säker vård något av sträva efter då det kan minska komplikationer och kostnader som annars hade kunnat uppstå. För att minska komplikationer krävs ett fungerande samarbete och tvärprofessionell kommunikation (Thompson et al., 2011). I studiens resultat framkommer det att operationsteamet kan känna sig osäkra och illa till mods bland annat på grund av en rådande hierarkisk miljö, vilket kan påverka samverkan negativt och till och med leda till att den drabbade individen säger upp sig. Ett fungerande samarbete bedöms vara av stor vikt för att personalen ska trivas, känna en känsla av tillhörighet i teamet, känna förtroende för sina kollegor, acceptera varandras kompetenser och därmed vilja kvarstanna på sin arbetsplats. Därför bör det ur ett samhälleligt perspektiv läggas fokus på att få arbetsmiljön trivsam, vilket kan minska riskerna att personal säger upp sin anställning och därmed går inte operationsavdelningen sin personal förlorad. Detta är av högsta vikt då hälso- och sjukvården redan är i ett ansträngt läge och avsaknad av personal redan är stor (Vardman et al., 2012). Att minimera risken för att personalen säger upp sig, leder bland annat till att operationsverksamheten kan fortsätta utan uppehåll. Detta påverkar i sin tur heller inte väntetiderna och därmed blir inte patienterna onödigt lidande. Ett onödigt lidande för patienten kan innebära vårdskador och höga ekonomiska kostnader för eftervård av komplikationer och därmed innebära nya operationer, bestående funktionsnedsättningar hos patienten samt därmed sjukskrivning (Vardman et al., 2012). Att ha strategier för säker vård stärker även anestesisjuksköterskorna i sitt yrkesutövande (Thompson et al., 2011).

Ur ett vårdetiskt perspektiv

Föreliggande studie visar på att en god samverkan både främjar personalens arbete och en patientsäker vård. Personalen i ett operationsteam som behandlar varandra respektfullt och accepterar varandras kompetenser är något som kan härledas till ett vårdetiskt perspektiv (Hanssen et al., 2020). Ett respektfullt bemötande ingår både som ett moraliskt och etiskt krav

24

och kan verka vägledande för varje enskild individ (Ekman & Norberg, 2013). Att bemöta sina kollegor på ett vänligt sätt skapar också ett förtroende. Det ingår i yrkesprofessionernas roll att respektera varandras värdighet och där varje enskild individ är ansvarig för sina egna handlingar och interaktioner (Sandman & Kjellström, 2017). Oavsett vilken profession du har eller om du agerar som en privatperson är etiken något som alltid kommer att vara en central del av bemötandet (Sandman & Kjellström, 2017). Slutsats För att kunna bedriva både patientsäker och säker kirurgi krävs det inom hälso- och sjukvården att samverkan på operationssalen fungerar på ett bra sätt. Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. Detta visar hur viktigt det är att samverkan går före den enskilda yrkesprofessionen och att alla professioner har lika stor betydelse i sammanhanget. I den sammanställda forskningen framkom vikten av att få göra sin röst hörd trots hierarkisk struktur samt att känna gemenskap och förtroende gentemot sina kollegor. Kliniska implikationer Denna litteraturstudie belyser operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Det som identifierats som avgörande faktorer för god samverkan på operationssalen är vikten av en tydlig dialog, ett öppet klimat samt uppskattning av varandras yrkesprofession och kunskaper. Viktiga synpunkter att ta med oss in i den kommande yrkesprofessionen är att sträva efter ett bra arbetsklimat på operationssalen där allas åsikter får lyftas fram. Vidare är det väsentligt att ta hjälp av varandra och att sträva efter ett gemensamt mål visar sig vara viktiga för operationsteamet. Författarna ger även sitt hopp till att det bland läsarna finns blivande anestesisjuksköterskor som kan få vägledning inför sin kommande yrkesroll, och har även en förhoppning om att själva få en förberedelse inför den kommande yrkesrollen. Förslag på vidare forskning Den globala rådande pandemin ledde till att den angelägna studien genomfördes som en litteraturstudie, vilket egentligen inte var den initialt tänkta metoden. Istället hade det enligt författarna varit önskvärt att få genomföra en intervjustudie på operationsavdelningar i södra Sverige. Detta är något som därför skulle vara intressant att få ta del av när det ges möjlighet, och är därmed ett förslag till vidare forskning. Forskningsämnet kommer ständigt att vara aktuellt på operationsavdelningar runt om i världen och detta medför att det ideligen kommer att dras nytta av både nya metoder och forskning för att förbättra arbetsförhållandena.

25

Referenser Artiklar markerade med (*) är inkluderade i den föreliggande systematiska litteraturstudiens resultat.

Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2011). Vårdande som lindrar lidande: etik i vårdandet. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Averlid, G., & Axelsson, S. B. (2012). Health-promoting collaboration in anesthesia nursing: a qualitative study of nurse anesthetists in Norway. AANA journal, 80(4 Suppl), S74–S80.

Balki, M., Chakravarty, S., Salman, A., & Wax, R. S. (2014). Effectiveness of using high-fidelity simulation to teach the management of general anesthesia for Cesarean delivery. Canadian Journal of Anaesthesia, 61(10), 922–934. doi:10.1007/s12630-014-0209-7

Benner, P., Tanner, C A., & Chesla, C A. (1999). Expertkunnande i omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing. 2. Uppl, Glasgow: Bel ans Bain Ltd.

*Bezemer, J., Korkiakangas, T., Weldon, S., Kress, G., & Kneebone, R. (2016). Unsettled teamwork: Communication and learning in the operating theatres of an urban hospital. Journal of Advanced Nursing, 72(2), 361-372. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jan.12835

Blomberg, A.C., Bisholt, B., & Lindwall, L. (2018). Value conflicts in perioperative practice. Nursing Ethics, 26(7-8), 2213-2224. doi:10.1177/0969733018798169

*Bogdanovic, J., Perry, J., Guggenheim, M., & Manser, T. (2015). Adaptive coordination in surgical teams: an interview study. BMC health services research, 15, 128. https://doi.org/10.1186/s12913-015-0792-5

Bould, D. M., Sutherland, S., Sydor, D. T., Naik, V,. & Friedman, Z. (2015). Residents’ reluctance to challenge negative hierarchy in the operating room: a qualitative study. Canadian Journal of Anaesthetic, (62)576-586. Doi: 10.1007/s12630-015-0364-5

Braithwaite, J., Churruca, K., Long, J. C., Ellis, L.A., & Herkes, J. (2018). When complexity science meets implementation science: a theoretical and empirical analysis of systems change. BMC medicine, 16(1), 63. https://doi.org/10.1186/s12916-018-1057-z *Campbell, G., Arfanis, K., & Smith, A. F. (2012). Distraction and interruption in anaesthetic practice. British journal of anaesthesia, 109(5), 707–715. https://doi.org/10.1093/bja/aes219

26

Caldwell, K., Henshaw, L., & Taylor, G. (2011). Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today, 31, e1-e7. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.11.025

Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. Ingår i Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlèn, J. (Red.). Omvårdnad på avancerad nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s. 63–101). Lund: Studentlitteratur AB.

Cooper J. B. (2018). Critical Role of the Surgeon-Anesthesiologist Relationship for Patient Safety. Anesthesiology, 129(3), 402–405. https://doi.org/10.1097/ALN.0000000000002324

Cronenwett L, Sherwood G, Pohl J, Barnsteiner J, Moore S, Sullivan D T, Ward D, Warren J (2009) Quality and safety education for advanced nursing practice. Nursing Outlook, 57, 338-348

Cvetic, E. (2011). Communication in the Perioperative Setting. AORN Journal, 94(3), 261– 270. doi:10.1016/j.aorn.2011.01.017

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur

Dåvoy, G.M., Hansen, I., & Eide, P.H. (red). (2012). Operationssjukvård – operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Ejvegård, R. (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlen (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå -kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (1:8 uppl., s. 29-61) Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1:a upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.

Erlingsson, C., & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African journal of emergency medicine: Revue africaine de la medecine d'urgence, 7(3), 93–99. https://doi.org/10.1016/j.afjem.2017.08.001

Finn, R., Learmonth, M., & Reedy, P. (2010). Some unintended effects of teamwork in healthcare. Social Science and Medicine, 70 1148-1154

*Garosi, E., Kalantari, R., Zanjirani Farahani, A., Zuaktafi, M., Hosseinzadeh Roknabadi, E., & Bakhshi, E. (2020). Concerns about verbal communication in the operating room: A field study. Human Factors, 62(6), 940-953. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/0018720819858274

27

Gillespie, B. M., Chaboyer, W., & Fairweather, N. (2012). Interruptions and Miscommunications in Surgery: An Observational Study. AORN Journal, 95(5), 576-590. Doi:10.1016/j.aorn.2012.02.012

Gillespie, B. M., Gwinner, K., Chaboyer, W., & Fairweather, N. (2013a). Team communication in surgery: Creating a culture of safety. Journal of Interprofessional Care, 27(5), 387-393. doi:10.3109/13561820.2013.784243

*Gillespie, B. M., Gwinner, K., Fairweather, N., & Chaboyer, W. (2013b). Building shared situational awareness in surgery through distributed dialog. Journal of multidisciplinary healthcare, 6, 109–118. https://doi.org/10.2147/JMDH.S40710

Green, B., Oeppen, R. S., Smith, D.W., & Brennan, P.A. (2017). Challenging Hierarchy in Healthcare Teams-Ways to Flatten Gradients to Improve Teamwork and Patient care. British Journal of Oral and Maxillofacial Surgery, 55(2017), 449-453. https://doi.org/10.1016/j.bjoms.2017.02.010

Göras, C., Olin, K., Unbeck, M., Pukk-Härenstam, K., Ehrenberg, A., Kassave Tessma, M., Nilsson, U., & Ekstedt, M. (2019). Tasks, multitasking and interruptions among the surgical team in an operating room: a prospective observational study. BMJ Open 2019; 9(5): e026410. Halverson, A.L., Casey, J.T., Andersson, J., Anderson, K., Park, C., Rademaker, A.W., & Moorman, D. (2011). Communication failure in the operating room. Surgery, 149(3), 305–310. https://doi.org/10.1016/j.surg.2010.07.051 Hanssen, I., Smith Jacobsen, I. L. & Havnås Skråmm, S. (2020). Non-technical skills in operating room nursing: Ethical aspects. Nursing Ethics, 27 (5), 1364-1372. doi: 10.1177/0969733020914376

Haynes, A. B., Weiser, T.G., Berry, W.R., Lipsitz, S.R., Gawande, A.A., Breizat, A-H-S., Dellinger E. P., Herbosa ,T., Jospeh, S., Kibatale, P.L., Lapitan, M.C.M., Merry, A-F., Moorthy, K., Reznick, R.K., & Taylor, B. (2009) A surgical safety checklist to reduce morbidity and mortality in a global population. The New England Journal of Medicine, 360, 491-499.

Henriksson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 411-419). Lund: Studentlitteratur

*Higgins, B. L., & MacIntosh, J. (2010). Operating room nurses' perceptions of the effects of physician-perpetrated abuse. International nursing review, 57(3), 321–327. https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2009.00767.x

Holmes, T., Vifladt, A., & Ballangrud, R. (2020). A qualitative study of how inter-professional teamwork influences perioperative nursing. Nurs Open, 7(2), 571-580. doi:10.1002/nop2.422

Hong Q.N., Pluye, P., Fabregues, S., Bartlett, G., Boardman, F., Cargo, M., Dagenais, P., Gagnon, M.P., Griffiths, F., Nicolau, B., O´Cathain, A., Rousseau, M.C., & Vedel, I. (2018).

28

Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT). Version 2018. Canadian Intellectual Property Office, Industry Canada. Ingvarsdottir, E., & Halldorsdottir, S. (2018). Enhancing patient safety in the operating theatre: From the perspective of experienced operating theatre nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 951-960. doi:10.1111/scs. 12532

International Council of Nurses [ICN] (2012). Code of ethics for nurses. Hämtad 2021-03-02 från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

James, K. M. G. (2010). Incorporating complexity science theory into nursing curricula. Creative Nursing, 16(3), 137-142.

*Jayasuriya-Illesinghe, V., Guruge, S., Gamage, B., & Espin, S. (2016). Interprofessional work in operating rooms: a qualitative study from Sri Lanka. BMC surgery, 16(1), 61. https://doi.org/10.1186/s12893-016-0177-7 *Jepsen, R. M., Spanager, L., Lyk-Jensen, H. T., Dieckmann, P., & Østergaard, D. (2015). Customisation of an instrument to assess anaesthesiologists' non-technical skills. International journal of medical education, 6, 17–25. https://doi.org/10.5116/ijme.54be.8f08

Jones, S.T. & Fitzpatrick, J.J. (2009). CRNA-Physician Collaboration in Anesthesia. American Association of Nurse Anesthetists Journal, 77(6), 431-436.

Jung, J., Elfassy, J., Jüni, P., & Grantcharov, T. (2019). Adverse events in the operating room: definitions, prevalence and charachteristics. A systematic review. World Journal of Surgery, 43(10), ss. 2379–2392.

Kang, E., Massey, D., & Gillespie, B-M. (2015). Factors that influence the non-technical skills performance of scrub nurse: a prospective study. Journal of Advanced Nursing, 71(12), 2846– 2857. Doi:10.1111/jan.12743

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. Ingår i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 97-98). Lund: Studentlitteratur AB.

*Keller, S., Yule, S., Smink, D. S., Zagarese, V., Safford, S., & Parker, S. H. (2020). Episodes of strain experienced in the operating room: impact of the type of surgery, the profession and the phase of the operation. BMC surgery, 20(1), 318. https://doi.org/10.1186/s12893-020-00937-y

Kim, L., Lyder, C. H., McNeese-Smith, D., Leach, L. S. & Needleman, J. (2015). Defining attributes of patient safety through a concept analysis. Journal of Advanced Nursing 71(11), 2490-2503. Doi:10.111/jan.12715

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

29

Kommunal (17 februari 2021). Undersköterska. Hämtad 2021-02-17 från https://www.kommunal.se/yrke/underskoterska Kristensson, J. (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Lansing Stephen, J. (2003). "Complex Adaptive Systems". Annual Review of Anthropology. Annual Reviews. 32 (1): 183–204. Leach, L.S., Myrtle, R. C., & Weaver, F. A. (2011). Surgical teams: role perspectives and role dynamics in the operating room. Health Services Management Research, 24(2), 81-90. Doi:10.1258/hsmr.2010.010018 Leonard, M., Graham, S & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in proving safe care. Quality & Safety in Health Care. 13(1), 85-90. doi: 10.1136/qchs.2004.010033

LÖF (2020) Vårt patientsäkerhetsarbete. Hämtad 2021-02-06 från https://lof.se/patientsakerhet/vart-patientsakerhetsarbete

LÖF (2008) Checklista för säkerhet vid operationer. Hämtad 2021-02-06 från https://safesurg.org/uploads/1/0/9/0/1090835/swedish.pdf

Makary, M. A., Sexton, J. B., Freischlag, J. A., Holzmueller, C. G., Millman, E. A., Rowen, L., & Pronovost, P. J. (2006). Operating room teamwork among physicians and nurses: teamwork in the eye of the beholder. Journal of the American College of Surgeons, 202(5), 746–752. Manser, T. (2008). Teamwork and patient safety in dynamic domains of healthcare: A review of the literature: Teamwork and patient safety. Acta Anaesthesiologica Scandinavia, 53(2), 143-151. doi:10.1111/j.1399-6576.2008.01717.x Mantas, J., Ammenwerth, E., Demiris, G., Hasman, A., Haux, R., Hersh, W., Hovenga, E., Lun, K. C., Marin, H., Martin-Sanchez, F., Wright, G. (2010). Recommendations of the International Medical Informatics Association (IMIA) on Education in Biomedical and Health Informatics. First Revision. Methods of information in medicine, 49(2), 105–120. Advance online publication. https://doi.org/10.3414/ME5119 Masters, K. (2015). Nursing theories: a framework for professional practice. (Second edition.) Burlington, Massachusetts: Jones & Bartlett Learning. *Moulton, C-A., Regehr, G., Lingard, L., Merritt, C., & MacRae, H. (2010). Slowing down to stay out of trouble in the operating room: remaining attentive in automaticity. Acad Med J Assoc American Med Colleges. 2010;85(10):1571-7.

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. Ingår i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (Upplaga 2:1, s. 421-438). Studentlitteratur AB.

30

Nestel, D., & Kidd, J. (2006). Nurses ́perceptions and experiences of communication in the operating theatre: a focus group interview. BioMed Central Nursing, 5(1), 1-9. doi: 10.1186/1472-6955-5-1.

Nilsson, U., & Jaensson, M. (2016). Anesthetic Nursing: Keep in Touch, Watch Over, and Be One Step Ahead. Journal of perianesthesia nursing : official journal of the American Society of PeriAnesthesia Nurses, 31(6), 550–551. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2016.09.005

Nordström, A., & Wihlborg, M. (2019). A Phenomenographic Study of Swedish Nurse Anesthetists' and OR Nurses' Work Experiences. AORN journal, 109(2), 217–226. https://doi.org/10.1002/aorn.12582

*Novick, R. J., Lingard, L., & Cristancho, S. M. (2015). The call, the save, and the threat: understanding expert help-seeking behavior during nonroutine operative scenarios. Journal of surgical education, 72(2), 302–309. https://doi.org/10.1016/j.jsurg.2014.09.009

*Persoon, M. C., Broos, H. J., Witjes, J. A., Hendrikx, A. J., & Scherpbier, A. J. (2011). The effect of distractions in the operating room during endourological procedures. Surgical endoscopy, 25(2), 437–443. https://doi.org/10.1007/s00464-010-1186-8

Polit, D.F., & Hungler, B. (2001). Nursing Research - Principles and Methods. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Pritchard, C., Brackstone, J., & Macfie, John. (2010). Adverse Events and Patient Safety in the Operating Theatre: Perspectives of 549 Surgeons. Bulletin of The Royal College of Surgeons of England. 92. 1-4. 10.1308/147363510X507972.

Pytel, C., Fielden, N. M., Meyer, K. H. & Albert, N. (2010) Nurse-Patient/Visitor Communication in the Emergency Department. Journal of emergency nursing, 35(5), ss. 406- 411.

Rasmussen, G., & Torjuul, K. (2012). Being prepared for the unexpected – operating room nurses ́skills in managing unexpected events in the operating room. Vård I Norden, 32 (106), 39-43

*Redaelli I. (2018). Nontechnical skills of the operating theatre circulating nurse: An ethnographic study. Journal of advanced nursing, 74(12), 2851–2859. https://doi.org/10.1111/jan.13800

Rice, K., Zwarenstein, M., GotlibConn, L., Kenaszchuk, C., Russell, A., & Reeves, S. (2010). An intervention to Improve Interprofessional Collaboration and Communications: a Comparative Qualitative Study. [Electronic version]. Journal of Interprofessional Care, 24(4), 350–361

Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.

31

Hämtad 2021-02-06 från https://aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf

Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, (2020). Kompetensbeskrivning, avancerad nivå, specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Hämtad 2021-03-05 från http://www.rfop.se/media/nrpdvt1e/kompetensbeskrivning-2020_webb.pdf

Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap - att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. (11 ed.). Lund: Studentlitteratur

Runciman, W., Hibbert, P., Thomson, R., Van Der Schaaf, T., Sherman, H., & Lewalle P. (2009). Towards an international classification for patient safety: key concepts and terms. International Journal for Quality in Health Care, 21(1)18-26. Doi:10.1093/intghc/mzn057

*Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P. A., Åkerman, K., & Odenrick, P. (2012). Social structures in the operating theatre: How contradicting rationalities and trust affect work. Journal of Advanced Nursing, 68(4), 783-795. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05779.x

Sandelin, A., & Gustafsson, B. Å. (2015). Operating theatre nurses’ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research, 35(3), 179-185. doi:10.1177/0107408315591337

Sandman, L. & Kjellström, S. (2017). Etikboken - etik för vårdande yrken. (1:8. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Sevdalis, N., Hull, L., & Birnbach, D. (2012). Improving patient safety in the operating theatre and perioperative care: obstacles, interventions, and priorities for accelerating progress. British Journal of Anaesthesia, 109(S1):i3-i16.

Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund; Studentlitteratur.

*Shinae A., & Nam-Ju, L. (2019). Experience of communication för Patient Safety by Perioperative Nurses. Journal of Korean Academy of Nursing Administration, 25(4), 329-339. https://doi.org/10.11111/jkana.2019.25.4.329

Silen-Lipponen, M., Tossavanien, K., Turunen, H., & Smith, A. (2005). Potential Errors and Their Prevention in Operating Room Teamwork as Experienced by Finnish, British and American Nurses. International Journal of Nursing Practice, 11(1), 21-32. https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2005.00494.x xf

Smith, A. F., & Mishra, K. (2010). Interaction between anaesthetists, their patients, and the anaesthesia team. British Journal of Anaesthesia, 105, 60-68.

Smith, S.L. (2010). ”Managing Up” Can Improve Teamwork in the OR. AORN Journal 91(5) 576-582

Socialstyrelsen (2008) Vårdskador inom somatisk slutenvård. Socialstyrelsen Stockholm.

32

Socialstyrelsen (2017). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2021-02-01 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=660&SrcLang=sv

*Spanager, L., Lyk-Jensen, H. T., Dieckmann, P., Wettergren, A., Rosenberg, J., & Ostergaard, D. (2012). Customization of a tool to assess Danish surgeons´ non-technical skills in the operating room. Danish medical journal, 59(11), A4526. Stern, C., Lizarondo, L., Carrier, J., Godfrey, C., Rieger, K., Salmond, S., Apóstolo, J., Kirkpatrick, P., & Loveday, H. (2020). Methodological guidance for the conduct of mixed methods systematic reviews. JBI evidence synthesis, 18(10), 2108–2118. https://doi.org/10.11124/JBISRIR-D-19-00169 Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet (2013) Teamarbete och förbättringskunskap – två kärnkompetenser för god och säker vård. Hämtad 2021-03-08 från https://www.sls.se/contentassets/ff5b48f7144c424db0e713c5c97dd9db/karnkompetenser1.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN ́s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2021-03-01 från https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf *Sundler, A.J., Johansson, E., Johansson, L., & Hedeén, L. (2018). Incidents reported by nurse anesthetists in the operating room. Journal of Interprofessional Care, 32(6), 699-705. https://doi.org/10.1080/13561820.2018.1500452 Suter, E., Arndt, J., Arthur, N., Parboosingh, J., Taylor, E., & Deutschlander, S. (2009). Role understanding and effective communication as core competencies for collaborative practice. Journal of interprofessional care, 23(1), 41–51. https://doi.org/10.1080/13561820802338579

Sveriges läkarförbund. (2018). Läkarförbundets handbok med medicinskt ledningsansvarig läkare. Hämtad 2021-02-09 från https://slf.se/app/uploads/2018/05/med-lednansv-lak-webb.pdf

Sveriges riksdag (2003). Etikprövningslagen. (2003:460). Hämtad 2021-03-15 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Sveriges riksdag (2010). Patientsäkerhetslagen (2010:659). Hämtad 2021-03-15 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659.

Sykes, M., Gillespie, B., M., Chaboyer, W., & Kang, E. (2015). Surgical Team Mapping: Implications for Staff Allocation and Coordination. Association of Perioperative registered Nurses Journal, 101(2), 238-248. http://dx.doi.org/10.1016/j.aorn.2014.03.018

33

Tarricone, P., & Luca, J. (2002). Successful teamwork: A case study. Edith Cowan University Research Online 640-646

Thompson, J. E., Collett, L. W., Langbart, M. J., Purcell, N. J., Boyd, S. M., Yuminaga, Y., ... McCormack, A. (2011). Using the ISBAR handover tool in junior medical officer handover: A study in an australian tertiary hospital. Postgraduate Medical Journal, 87(1027), s. 340–344.

Tørring, B., Gittell, J. H., Laursen, M., Rasmussen, B. S., & Sørensen, E. E. (2019). Communication and relationship dynamics in surgical teams in the operating room: an ethnographic study. BMC Health Serv Res, 19(1), 528. doi:10.1186/s12913-019-4362-0

Ugur, E., Kara, S., Yildirim, S., & Akbal, E. (2016). Medical errors and patient safety in the operating room. JPMA. The Journal of the Pakistan Medical Association, 66(5), 593–597.) Van Klei, W. A., Hoff, R. G., Van Aarnhem, E. E., Simmermacher, R. K., Regli, L. P., Kappen, T. H., van Wolfswinkel, L., Kalkman, C. J., Buhre, W. F., & Peelen, L. M. (2012). Effects of the introduction of the WHO "Surgical Safety Checklist" on in-hospital mortality: a cohort study. Annals of surgery, 255(1), 44–49.

Vardman, J. M., Cornell, P., Gondo, M. B., Amis, J. M., Townsend-Gervis, M. & Thetford, C. (2012). Beyond communication: The role of standardized protocols in a changing health care environment. Health Care Management Review, 37(1), s. 88– 97.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. Ingår i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdad (s. 481–496). Studentlitteratur. Waterman, A. D., Garbutt, J., Hazel, E., Dunagan, W. C., Levinson, W., Fraser, V. J., & Gallagher, T. H. (2007). The emotional impact of medical errors on practicing physicians in the United States and Canada. Joint Commission journal on quality and patient safety, 33(8), 467–476.

Wauben, L. S. G. L., Dekker-van Doorn, C. M., van Wijngaarden, J. D. H., Goossens, R. H. M., Huijsman, R., Klein, J., & Lange, J. F. (2010). Discrepant perception of communication, teamwork and situation awareness among surgical team members. International Journal for Quality in Health Care, 2(23), 159-166. doi:10.1093/intqhc/mzq079.

*Weldon, S. M., Korkiakangas, T., Bezemer, J., & Kneebone, R. (2015). Music and communication in the operating theatre. Journal of advanced nursing, 71(12), 2763–2774. https://doi.org/10.1111/jan.12744

Weller, J.M., Barrow, M., & Gasquoine, S. (2011). Interprofessional collaboration among junior doctors and nurses in the hospital setting. Medical Education, 45 (5), 478-487.

Wheeler D., & Stoller , J.K. (2011). Teamwork, teambuilding and leadership in respiratory and health care. Canadian Journal of Respiratory Therapy, 47 6-11.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

34

*Wähle, H., Haugen, V., Säfteland, E., & Hjälmhult, E. (2012). Adjusting team involvement: a grounded theory study of challenges in utilizing a surgical safety checklist as experienced by nurses in the operating room. BMC Nursing, 11(1), 16-25. https://doi.org/10.1186/1472-6955-11-16 *Ziman, R., Espin, S., Grant, R. E., & Kitto, S. (2018). Looking beyond the checklist: An ethnography of interprofessional operating room safety cultures. Journal of Interprofessional Care, 32(5), 575-583. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/13561820.2018.1459514

35

BILAGA A WHO:s checklista för säker kirurgi

36

BILAGA B Artikelmatris

Artikelnummer/ Författare/ Land/År

Titel/Tidsskrift Syfte Metod/Urval Resultat Vetenskaplig kvalitet

#1 Bezemer, J., Korkiakangas, T., Weldon, S., Kress, G., & Kneebone, R. England 2016

Unsettled teamwork: Communication and learning in the operating theatres of an urban hospital.

Journal of Advanced Nursing

Syftet med studien är att utforska effekter och styrkor hos sjuksköterskor, kirurger och annan vårdpersonal när det gäller kommunikation och lärande i operationssalen.

En etnografisk fallstudie. Videoinspelningar granskades från 20 operationer med olika team.

Frågor om instrument uppkom ofta och förtydligades av operationssjuksköterskan som en ”closed-loop”-kommunikation. Sådana frågor följdes antingen av ett förtydligande svar eller ett minimalt svar.

29/36

#2 Bogdanovic, J., Perry, J., Guggenheim, M., & Manser, T. Schweiz, Tyskland 2015

Adaptive coordination in surgical teams: an interview study

BMC health services research

Syftet med studien är att undersöka hur olika beteenden och strategier i det kirurgiska teamet används för ett effektivt samarbete.

Semistrukturerad intervjustudie. Totalt deltog 33 sjuksköterskor och läkare från olika specialiteter och sjukhus.

De intervjuade betonade vikten av ett stödjande och positivt teamarbete i operationssalen, samt ett öppet klimat där alla får säga sina åsikter.

33/36

#3 Campbell, G., Arfanis, K., & Smith, A.F. England 2012

Distraction and interruption in anaesthetic practice. British journal of anaesthesia

Syftet med studien var att undersöka frekvensen av distraktioner genom hela anestesiprocessen och vilka möjliga konsekvenser det kunde ha för patienten. Syftet var även att identifiera strategier hur anestesipersonalen hanterar dessa distraktioner.

Observations- och intervjustudie. 15 intervjuer och 30 observationer av anestesiläkare gjordes.

Resultatet visade att de intervjuade använde sig av strategier där de antingen ignorerade distraktionerna eller bad att få svara på frågan senare.

26/36

37

#4 Garosi, E., Kalantari, R., Zanjirani-Farahani, A., Zuaktafi, M., Hosseinzadeh Roknabadi, E., & Bakhshi, E. Iran 2020

Concerns about verbal communication in the operating room: A field study. Human Factors

Syftet med studien är att bedöma verbala kommunikationsmönster som kan bidra till dålig arbetsförmåga bland kirurgiska teammedlemmar i ett operationsrum.

Tvärsnittsstudie.

Totalt observerades 54 kirurgiska team på 2 sjukhus i Iran.

Verbala kommunikationsmönster som kan bidra till dålig arbetsförmåga observerades i 63 % av de observerade fallen. Dålig planering var en viktig faktor som bidrog till angående mönster.

34/36

#5 Gillespie, B.M., Gwinner, K., Fairweather, N., Chaboyer, W. Australien 2013

Building shared situational awareness in surgery through distributed dialog.

Journal of multidisciplinary healthcare

Syftet med studien är att identifiera dialogen mellan teammedlemmarna i kliniska beslut och effekterna av dessa kommunikationsstrategier. Syftet var också att ta reda på hur deltagarna är situationsmedvetna.

Semistrukturerad intervjustudie.

24 deltagare från operationsteam.

Resultatet visade att en öppen dialog kring beslut främjade situationsmedvetenheten genom att deltagarna fick möjlighet att ge svar till sina kollegor.

31/36

#6 Higgins, B.L., & MacIntosh, J.

Canada

2010

Operating room nurses´ perceptions of the effects of physician-perpetrated abuse.

International Nursing Review

Syftet med studien är att förstå sjuksköterskors uppfattning om läkares missbruksstrategier gentemot sjuksköterskan.

En kvalitativ beskrivande individuell intervjustudie.

Sammanlagt deltog 10 sjuksköterskor.

Resultatet visade att operationsrummet beskrevs av många som en kultur av avskildhet, specialiteter, hierarki och integritet. Sjuksköterskorna upplevdes som mål för läkaren att rikta sina frustrationer mot när problem uppstod.

31/36

#7 Jayasuriya-Illesinghe, V., Guruge, S., Gamage, B., & Espin, S. Sri Lanka 2016

Interprofessional work in operating room: a qualitative study from Sri Lanka.

BMC Surgery

Syftet är att beskriva interprofessionellt arbete och de faktorer som påverkar teamarbetet.

Intervjustudie. Totalt deltog 15 kirurger.

Resultatet visade att det inom det interprofessionella teamet finns en hierarki där det ofta är den opererande läkaren som tar på sig ledarrollen.

33/36

38

#8 Jepsen, R.M., Spanager, L., Lyk-Jensen, H.T., Dieckmann, P., & Ostergaard, D.

Danmark

2015

Customisation of an instrument to assess anaesthesiologists´ non-technical skills

International Journal of Medical Education

Syftet med studien är att identifiera danska anestesiologers bra och mindre bra tekniska förmågor, samt anpassa bedömningsinstrumentet ANTS för de danska anestesiologerna.

Semistrukturerad gruppintervjusstudie.

Sammanlagt deltog 31 medlemmar från operationsteam.

Resultatet visar både positiva och negativa aspekter av operationsteamets samarbete. Det belyser situationsmedvetenhet, beslutsfattande, teamarbete och uppgiftshantering.

30/36

#9 Keller, S., Yule, S., Smink, D.S., Zagarese, V., Safford, S., & Parker, S.H. USA 2020

Episodes of strain experienced in the operating room: impact of the type of surgery, the profession and the phase of the operation

BMC Surgery

Syftet med studien är att identifiera olika faser av stress och hög arbetsbelastning mellan olika yrkesgrupper som arbetar i operationssalen, samt jämföra dessa nivåer av stress med olika typer av ingrepp.

Intervju- och observationsstudie där

16 kirurger intervjuades och 113 operationer observerades.

Resultatet visar att högst stressnivå var identifierbar i inledningen av operationerna.

Mixed methods. Kvaliteten bedöms som hög.

#10 Moulton, C.A., Regehr, G., Lingard, L., Merritt, C., & MacRae, H. Canada 2010

Slowing down to stay out of trouble in the operating room: Remaining Attentive in Automaticity Acad Med J Assoc American Med Colleges

Syftet med studien var att undersöka och identifiera fenomenet ”att sakta ner när du borde”, vilket innebär att kirurgen stannar upp i sitt arbete eller övergår från ett avslappnat läge till ett ansträngande läge.

Intervju- och observationsstudie. Totalt intervjuades 28 kirurger och 29 operationer observerades.

I resultatet framkommer det att kirurgerna är väldigt intresserade och fokuserade på sitt eget arbete, men att det inte går att arbete ensam i arbetet på operation utan att man måste hjälpas åt.

29/36

#11 Novick, R.J., Lingard, L., & Christancho, S.M

Canada

2015

The call, the save, and the threat: understanding expert help-seeking behavior during nonroutine, operative scenarios.

Journal of surgical education

Syftet med studien var för att utforska ett hjälpsökande beteende mellan kirurger vid en komplex och oväntad operativ händelse.

Semistrukturerade intervjuer.

Sammanlagt intervjuades 14 medlemmar med olika specialiteter.

Resultatet visade att ett positivt samarbete bland annat var när man som kirurg fick hjälp av en annan kirurg att se situationen med nya, öppna ögon. Det beskrevs även positivt att få en hjälpande hand i en stressad situation.

26/36

#12 Persoon, M.C.,

The effects of distractions in

Syftet var att undersöka frekvensen av

Observationsstudie samt

Resultatet visade att det beroende på den

Mixed methods.

39

Broos, H.J.P., Witjes, J.A., Hendrikx, A.J.M., & Scherpbier, A.J.J.M. Nederländerna

2011

the operating room during endourological procedures

Surgical endoscopy

distraktioner samt urologernas upplevelser av hur distraktionerna påverkar ingreppen.

semistrukturerad intervjustudie.

8 urologer och 7 ST-läkare intervjuades. 78 procedurer observerades.

hierarkiska kulturen påvisade om man som operatör vågade säga ifrån vid distraktioner eller inte.

Kvaliteten bedöms som hög.

#13 Redaelli, I.

Italien

2018

Nontechnical skills of the operating theatre circulating nurse: A ethnographic study.

Journal of Advanced Nursing

Syftet var att studera sjuksköterskors icke-tekniska färdigheter, samt kognitiva och sociala färdigheter i vårdandet av patienten i operatoinssalen.

Etnografisk studie med observationer och intervjuer under 3 månaders tid på olika sjukhus i Italien.

Sammanlagt deltog 26 sjuksköterskor.

Resultatet visade att situationsmedvetenhet underlättade och minska risken för negativa händelser.

33/36

#14 Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P.A., Åkerman, K., & Odenrick, P. Sverige 2012

Social structures in the operating theatre: How contradicting rationalities and trust affect work. Journal of Advanced Nursing

Syftet med studien är att utforska hur sjukvårdspersonal inom kirurgi löser sin gemensamma uppgift, samt hur det påverkas av det sociala och organisatoriska sammanhanget.

Semistrukturerade intervjuer. 15 ur sjukvårdspersonalen deltog och representerade hela operationsteamet.

Dålig teamfunktion och kommunikationsfel i operationssalen förklarades till viss del av otillräckligt stöd både socialt och organisatoriskt. All personal var upptagen med sin egen uppgift.

33/36

#15 Shinae, A., & Nam-Ju, L. Korea 2019

Experience of Communication for Patient by Perioperative Nurses Journal of Korean Academy of Nursing Administration

Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom det kirurgiska teamet

En kvalitativ intervjustudie. 14 sjuksköterskor ställde upp på intervjuer.

Resultatet betonar att samtliga yrkesprofessioner i ett team ska respektera varandra samt låta alla uttrycka sina åsikter.

33/36

#16 Spanager, L., Lyk-Jensen, H.T., Dieckmann, P., Wettergren, A., Rosenberg, J., & Ostergaard, D. Danmark

Customization of a tool to assess Danish surgeon´s non-technical skills in the operating room.

Syftet var att undersöka hur ett specifikt hjälpmedel kunde förbättra kommunikationen och teamarbetet för operationsteamen.

Gruppintervjuer. 8 team intervjuades sammanlagt.

Ett bra ledarskap visade sig ha en positiv inverkan i arbetsmiljö där konstruktiv kritik gavs och att alla fick komma till tals. Det som även betonades som viktigt var att verktyget kunde göra

30/36

40

2012

Danish medicaljournal

att alla fokuserade på samma sak.

#17 Sundler, A.J., Johansson, E., Johansson, L., & Hedén, L. Sverige

2018

Incidents reported by nurse anesthetists in the operating room.

Journal of Interprofessional Care

Syftet med studien är att undersöka frekvensen av incidenter som rapporteras av anestesisjuksköterskorna i operationssalen samt riskerna med dessa incidenter.

En retrospektiv studie med en beskrivande design. Dessa analyserades utifrån både kvalitativa och kvantitativa aspekter.

Resultatet visade vad det fanns för faktorer i operationssalen som kunde påverka teamarbete negativt, såsom felaktiga alarm.

30/36

#18 Weldon, S., Korkiakangas, T., Bezemer, J., & Kneebone, R.

England

2015

Music and communication in the operating theatre.

Journal of Advanced Nursing

Syftet med studien är att observera omfattningen och detaljerna kring att spela musik, samt hur detta kan påverka kommunikationen i operationssalen.

Etnografisk observationsstudie med videoinspelning för att identifiera samarbetet på operation.

Resultatet visade att musik som spelas i operationssalen kan störa kommunikationen i teamet. Beslut huruvida musik ska spelas eller inte bestäms oftast av kirurgerna. Det utgör inte någon potentiell säkerhetsrisk att spela musik.

Mixed methods. Kvaliteten bedöms som hög.

#19 Wähle, H.V., Haugen, A.S., Softeland, E., & Hjälmhult, E. Norge

2012

Adjusting team involvement: a grounded theory study of challenges in utilizing a surgical safety checklist as experienced by nurses in the operating room

BMC Nursing

Syftet med studien är att utforska utmaningar och strategier för att utföra WHO:s checklista för säker kirurgi.

Grounded Theory. I studien genomfördes både observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer

14 anestesisjuksköterskor i kirurgiska team medverkade i studien

Resultatet visar att det finns en oro bland anestesisjuksköterskor som betonar vikten av att känna sig socialt accepterad av andra yrkesprofessioner i operationssalen. Strategier användes för att undvika att negativa situationer uppstod.

32/36

#20 Ziman, R., Espin, S., Grant, R.E., & Kitto, S. Canada

Looking beyond the checklist: An ethnography of interprofessional operating room safety cultures.

Journal of Interprofessional Care

Syftet är att få en inblick i säkerheten vid ortopedisk kirurgi vid användandet av checklista.

Etnografisk observationstudie och semistrukturerad intervjustudie.

10 intervjuer gjordes och 3 sjuksköterskor, 2 anestesiologer, 1

Samtliga deltagare ansåg information som viktigt, men det var skillnad i vad som ansågs viktigt i informationen mellan respektive yrken.

28/36

41

2018

ortopedstudent och 1 anestesistudent.

Litteratursökningar CINAHL

Databas: CINAHL

Datum: 210110

Sökord och kombinationer

Avgränsningar Antal träffar

Lästa abstrakt

Lästa artiklar i fulltext

Kvalitetsgranskade artiklar

Inkluderade artiklar

Sökning 1 Teamwork AND Nurse anesthetist AND operating room

20

Sökning 2 Anesthesiologist AND Interprofessional teamwork AND teamwork healthcare AND nursing.

165

Sökning 3 Interprofessional teamwork AND operating room AND nursing teamwork AND anessthesiologist AND nurse anesthetist AND experience

173

Sökning 4 S1 AND S2 AND S3

Fulltext, 10 år, ålder 19+

358 16 9 7 3, men i slutändan kunde endast 1 artikel användas till resultatdelen.

Sökning 1 Communication

AND operating room AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19+

26, varav 4 dubbletter från annan sökning

20 0

Sökning 2 Operating team AND communication

Fulltext, 10 år, ålder 19+

2 1 1 0

Sökning 3 Operating theatres AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19+

0

Sökning 4 Operating room AND communication

Fulltext, 10 år, ålder 19+

22 6 1 0

42

Litteratursökningar PUBMED

Databas: PUBMED

Datum: 210105

Sökord och kombinationer

Avgränsningar Antal träffar

Lästa abstrakt

Lästa artiklar i fulltext

Kvalitetsgranskade artiklar

Inkluderade artiklar

Block 1 Experience OR understanding

2,027,229

Block 2 Operating team OR nurse anesthestist OR anesthetic nurse OR anesthesiologist OR assistant nurse OR operating room nurse OR operator

5,509,362

Block 3 Teamwork OR interprofessional teamwork OR teamwork healthcare OR nursing teamwork

11,195

Block 4 S1AND S2 AND S3

869

Sökning S1 AND S2 AND S3

Fulltext, 10 år, ålder 19 +

71 32 10 5 2

Sökning 1 Communication

AND operating room AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19 +

8, varav 1 dubblett från tidigare sökning

8 0

Sökning 2 Operating team AND communcation

Fulltext, 10 år, ålder 19 +

360 23, varav 4 dubbletter från tidigare sökning

0

Sökning 3 Operating theatre AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19+

53 4 4 1 1

Sökning 4 Operating room AND communication

Fulltext, 10 år, ålder 19+

56 7 3 2 2

43

Litteratursökningar PSYCINFO

Databas: PsycInfo

Datum: 210204

Sökfras Avgränsningar Antal träffar

Lästa abstrakt

Lästa artiklar i fulltext

Kvalitetsgranskade artiklar

Inkluderade artiklar

Sökning 1 Communication AND operating room AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19 +

9 2 1 1 1

Sökning 2 Operating team AND communication

Fulltext, 10 år, ålder 19+

21 7, varav 1 dubblett från annan sökning

3 3 3

Sökning 3 Operating theatre AND experience

Fulltext, 10 år, ålder 19+

0

Sökning 4 Operating room AND communication

Fulltext, 10 år, ålder 19+

24 5 3 3 3

Litteratursökning – Manuell/sekundär sökning

Datum: 210210

Antal artiklar Lästa abstrakt Kvalitetsgranskade artiklar

Inkluderade artiklar

Av samtliga hittade artiklar kunde flera artiklar hittas via referenslistor

13 13 7 7

44

BILAGA C Kvalitetsbedömning (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016).

45

BILAGA D Kvalitetsbedömning mixad metod (Hong et al, 2018)

46