Kemiska produkter granskningskriterier och krav för Trafikverket · 2015-03-14 · KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för kemikaliekontroll i Sverige

RIKTLINJE 1 (25)

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 Fastställt av Dokumentdatum Version

Chef VO Samhälle 2014-01-30 3.0 Dokumenttitel

Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket

TDOK 2010:21_Mall Riktlinje v. 1.0

1. Inledning Denna riktlinje är styrande och omfattar kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet. Kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet ska arbetsmiljö- och miljögranskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Syftet med granskningen är att bidra till en miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering där riskerna för hälsa och miljö minimeras. Granskningen är också ett led i Trafikverkets arbete med att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö.

2. Syfte Kemikaliegranskningsfunktionens uppgift är att klassa kemiska produkter i fyra grupper utifrån produkternas innehåll av farliga ämnen. Av klassningen följer förbud, särskilda villkor för användning eller användning utan särskilda villkor. Granskningen resulterar i ett granskningsutlåtande där klassning samt särskilda villkor framgår. Denna styrande riktlinje fastställer kriterier för klassning, särskilda villkor för användning samt andra övergripande krav på kemiska produkter i Trafikverkets verksamhet. Kraven syftar till en ökad tydlighet gentemot entreprenörer och andra som arbetar med kemiska produkter i verksamheten. De leder också till en effektivare hantering samt till en större slagkraft i arbetet med riskminskning och utfasning av särskilt farliga ämnen.

3. Omfattning

3.1 Produkter som ska granskas

Märkningspliktiga kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet skall granskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Kemiska produkter skall vara registrerade hos Kemikalieinspektionen. Kemiska ämnen ska vara registrerade hos EU:s kemikaliemyndighet ECHA. 1 Märkningspliktiga kemiska produkter som ingår i en vara, t ex oljan i en transformator omfattas av kraven på granskning. Innan en märkningspliktig kemisk produkt föreskrivs i ett styrande dokument2 ska den granskas av Kemikaliegranskningsfunktionen. Ansvaret för att detta sker har chefen som fastställer det styrande dokumentet.

1 I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Reach Avd II-III, Artikel 5-30.

2 Styrande dokument finns i Trafikverkets ledningssystem.

RIKTLINJE 2 (25)

DokumentID Ev. ärendenummer Version

TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Granskade produkter klassade i Grupp C ska granskas vid varje nytt användningstillfälle.3 Granskade produkter klassade i grupp A eller B ska inte granskas vid varje nytt användningstillfälle. För produkter klassade i Grupp B skall dock de särskilda villkoren, se avsnitt 5.4, uppfyllas vid varje nytt användningstillfälle. Produkter klassade i Grupp D är förbjudna och ska inte användas i Trafikverkets verksamhet.

3.2 Undantag – produkter som inte ska granskas

Följande kemiska produkter, även om de är märkningspliktiga, ska inte granskas av Trafikverkets Granskningsfunktion:

Produkter som finns i BASTA-registret4 och därigenom verifierat att de uppfyller BASTA-

kriterierna. Sök produkterna via Chemsoft eller direkt på www.bastaonline.se.

Produkter som finns i BETA-registret och därigenom verifierat att de uppfyller BETA-kriterierna. Innan BETA registrerade produkter används skall de särskilda villkoren som gäller

för Grupp B uppfyllas. Sök produkterna via Chemsoft eller direkt på www.bastaonline.se.

Produkter som redan granskats av Kemikaliegranskningsfunktionen och klassats i Grupp A eller B (gäller produkter som har säkerhetsdatablad med samma versionsdatum).

Hydraulvätskor/oljor som uppfyller samtliga miljöegenskapskrav enligt Svensk Standard SS

15 54 34. http://www.sp.se/km/hydraul Smörjfett som uppfyller samtliga miljöegenskapskrav enligt Svensk Standard SS 15 54 70.

http://www.sp.se/km/grease

Kemiska produkter som uppfyller kriterier för följande miljömärken: Bra miljöval, Svanen och EU-blomman.

Hygienprodukter för personligt bruk, kontorsprodukter och hushållsprodukter5

Drivmedel miljöklass 1

Alkylatbensin för fyrtakts- och tvåtaktsmotorer

3.3 Användning av kemiska bekämpningsmedel

Användning av kemiska bekämpningsmedel, biocidprodukter och växtskyddsmedel, är förbjuden i Trafikverkets verksamhet, se Tabell 5 Trafikverkets förbudslista. Tillåtna användningsområden är: Biocidprodukter

för småskalig bekämpning av skadedjur exempelvis råttor och getingar

som träskyddsmedel

för slemförebyggande åtgärder i tankar och ledningar

som antifoulingprodukter, d.v.s. kemiska produkter som förhindrar påväxt av vattenlevande

organismer på båtar och fartyg.

Växtskyddsmedel

inom vegetationsregleringsprogrammet inom järnväg

3 Med varje nytt användningstillfälle avses varje ny entreprenad eller vid nytt användningsområde inom befintlig

entreprenad.

4 BASTA systemet består av ett BASTA- och ett BETA-register. Produkter i BASTA-registret uppfyller samma

kriterier som produkter klassade i Grupp A. Produkter i BETA-registret uppfyller samma kriterier som produkter

klassade i Grupp B. Produkter i BETA-registret ska före användning uppfylla de särskilda villkoren som gäller

för Grupp B.

5 Exempel på hushållsprodukter är diskmedel och golvrengöringsmedel, exempel på kontorsprodukt är Tippex

och Toner, exempel på hygienprodukter är schampo, tvål och handdesinfektion. Målarfärg, limmer etc. är inte att

betrakta som hushållsprodukter eller kontorsprodukter.

http://www.bastaonline.se/


http://www.sp.se/km/hydraul

http://www.sp.se/km/grease

RIKTLINJE 3 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


vid bekämpning av jättelokan och flyghavre6 Kemiska bekämpningsmedel som planeras ingå i Trafikverkets utvecklingsprogram för vegetationsreglering inom järnväg ska utvärderas av Kemikaliegranskningsfunktionen. Resultat från utvärderingen utgör beslutsunderlag för om det kemiska bekämpningsmedlet ska ingå i utvecklingsprogrammet.

Innan ett kemiskt bekämpningsmedel föreskrivs för användning i vegetationsregleringsprogrammet inom järnväg ska det granskas av Kemikaliegranskningsfunktionen. Ansvaret för att detta sker har chefen som ansvarar för vegetationsregleringsprogrammet.

4. Definitioner Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kap 2§.

Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har farosymbol och/eller riskfras (enligt KIFS 2005:7), alternativt ny CLP-märkning (enligt Förordning (EG) nr 1272/2008) med faropiktogram och/eller faroangivelse under avsnitt 2 eller 15 i säkerhetsdatabladet (i enlighet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006). KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som bidrar till att miljökvalitetsmålet nås. BASTA står för Byggsektorn avveckling av särskilt farliga ämnen. BASTA systemet består av ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller BETA:s egenskapskriterier. REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. REACH är EU:s kemikalielagstiftning. Reglerna finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006.

ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s gemensamma kemikaliemyndighet.

Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av miljöbalkens 2 kapitel iakttas. Farobedömning En bedömning av den kemiska produktens inneboende egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt och vilka åtgärder som krävs för att skydda hälsa och miljö vid hanteringen. Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada skall uppkomma samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö inte sker.

6 Enligt bestämmelser i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om bekämpning av jättelokan

(Heracleum mantegazzianum) samt Lag (1970:299) om skydd mot flyghavre och förordning (1970:300) om

skydd mot flyghavre.

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32008R1272:SV:NOT

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006R1907:sv:NOT

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006R1907:sv:NOT

RIKTLINJE 4 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


SVHC Substances of very high concern. Ämnen med så allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper att det kan krävas tillstånd från ECHA för användning. PEC Predicted Environmental Concentration är den beräknade genomsnittliga halten av ett ämne i recipienten. PNEC Predicted No Effect Concentration är den koncentration av ett ämne som vid långtidsexponering inte visat sig orsaka skador. Kvoten PEC/PNEC ska vara mindre än 1 för att undvika skador på fisk och andra vattenorganismer enligt EU-kommissionens direktiv 93/87 EEC.

5. Tillämpning

5.1 Tillämpning av produktvalsprincipen

Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4§ ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Verksamhetsutövaren ska vid användning av kemiska produkter tillämpa produktvalsprincipen bl. a genom att produkter klassade i Grupp B och C successivt ersätts med produkter klassade i Grupp A. Verksamhetsutövaren ska dokumentera hur produktvalsprincipen har tillämpats genom att göra en produktvalsanalys:

Innan en ansökan skickas in till Kemikaliegranskningsfunktionen

Vid användning av produkter tidigare klassade som B

Vid användning av produkter registrerade i BETA-registret. Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

Behovet av att använda en kemisk produkt. Finns annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö?

Vilka alternativa produkter finns?

Har någon av dessa mindre miljö och hälsopåverkan?

Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.

Om produkter i BASTA-registret eller produkter redan klassade i Grupp A går att använda.

I avsnitt 6.2.1 visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas.

5.2 Klassning av produkter

Granskningen av kemiska produkter resulterar i att produkterna klassas i fyra grupper: Grupp A – Tillåten - får användas utan särskilda villkor Grupp B – Riskminskning - får användas om särskilda villkor uppfylls Grupp C – Utfasning - får användas om särskilda villkor uppfylls Grupp D – Förbjuden - får inte användas

5.3 Granskningskriterier

Trafikverkets granskningskriterier är harmoniserade med REACH och kriterierna för SVHC-ämnen som också används av BASTA. Syftet med harmoniseringen är att förenkla och undvika flera parallella system som liknar varandra och därför kunna arbeta effektivare med utfasning av farliga ämnen.

RIKTLINJE 5 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Grupp A – Tillåten

Produkter klassade i denna grupp innehåller varken riskminsknings- eller utfasningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och skuggade fält) över angivna haltgränser enligt Tabell 1 eller Tabell 3, Kriterier Grupp A. Kriterierna för klassning i Grupp A är desamma som kriterierna för registrering i BASTA-registret.

Grupp B - Riskminskning

Produkter klassade i denna grupp innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s. ämnen med egenskaper 1-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt Tabell 2 eller Tabell 4. Produkterna i Grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s. ämnen med någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (skuggade fälten) över angivna haltgränser enligt Tabell 1 eller Tabell 3, Kriterier Grupp A. Kriterierna för klassning i Grupp B är desamma som kriterierna för registrering i BETA-registret.

Grupp C - Utfasning

Produkterna i denna grupp innehåller ämnen med någon/några av egenskaperna 1-11 (vita fälten) över angivna haltgränser enligt kriterielistan i Tabell 2 eller Tabell 4.

Grupp D – Förbjuden

Produkter som innehåller kemiska ämnen som finns på Trafikverkets förbudslista7 klassas i Grupp D - Förbjuden. Förbudet kan omfatta all användning eller förbud i vissa tillämpningar eller för vissa användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla för att ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produkter. Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1-4. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö. Material och varor med utfasningsämnen ska fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet i enlighet med Reach och miljömålet Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1 och Tabell 3. Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningssämnen. Tabell 1 Kriterier Grupp A

Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %)

1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Cancerframkallande i

kategori 1 eller 2 (R45, R49)

0,1%

För respektive ämne,

halterna ska inte

summeras

b) Ämnen som uppfyller kriterierna i


kategori 3 (R40)

1%


halterna ska inte

summeras

7 För Trafikverkets förbudslista se Tabell 5 samt www.trafikverket.se

RIKTLINJE 6 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Mutagen i kategori 1 eller 2

(R46)

0,1%


halterna ska inte

summeras


faroklassen Mutagen i kategori 3 (R68)

1%


halterna ska inte

summeras

3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Reproduktionstoxisk i

kategori 1 eller 2 (R60 och/eller R61)

0,5%


halterna ska inte

summeras



kategori 3 (R62 och/eller R63)

5%


halterna ska inte

summeras

4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen: Kan

skada spädbarn under amningsperioden

(R64)

0,1%


halterna ska

inte summeras

5. Hormonstörande Ämnen som får helhetsbedömningen

Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database8

0,1%


halterna ska

inte summeras

6. Persistenta,

bioackumulerbara och

toxiska organiska ämnen

(PBT)9

Ämnen med

1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller

> 40 d i sötvatten eller

> 180 d i marint sediment eller

> 120 d sötvattensediment eller

> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 samt

3) Kronisk NOEC

< 0.01 mg/l eller

< 30 mg/kg föda eller

CMR eller klassificerat T; R48 eller Xn;

R48 eller R64

0,1%


halterna ska

inte summeras

7. Mycket persistenta och

mycket bioackumulerbara

organiska ämnen (vPvB)10

Ämnen med

1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller sötvatten eller

> 180 d i marint eller sötvattensediment

eller

0,1%


halterna ska

inte summeras

8EDS Database and Categorization kan laddas ned via:

http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm.

9För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en

eventuell PBT-klassificering.

10 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en

eventuell PBT-klassificering

http://www.kemi.se/

http://www.kemi.se/

RIKTLINJE 7 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


>180 d i jord samt

2) BCF > 5000 (Bio Concentration

Factor)

8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 0,1%11

9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud12

10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01%13

11. Farligt för ozonskiktet Ämnen med Ozone Depletion Potential

(ODP) > 0 (R59)

0,1%


halterna ska inte

summeras

12. Allergiframkallande

Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Allergiframkallande vid

inandning och/eller hudkontakt (R42,

R43)

1%


halterna ska inte

summeras

13. Akut giftighet Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklasserna Mycket giftigt eller

Giftigt vid inandning, hudkontakt

och/eller förtäring (R23, R24, R25,

R26, R27 eller R28)

1% för R26, R27, R28

25% för R23, R24, R2514

14. Akut giftighet med risk för

bestående hälsoskador


faroklasserna Giftigt eller Mycket

giftigt: risk för allvarliga bestående

hälsoskador vid inandning, hudkontakt

eller förtäring (R39 kombinerat med

R23, R24, R25, R26, R27 eller R28)

1% för R26, R27, R28

10% för R23, R24, R25

15. Hög kronisk giftighet Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Giftigt:

risk för allvarliga hälsoskador vid

långvarig exponering genom

inandning, hudkontakt eller förtäring

(R48 kombinerat med R23,

R24 och/eller R25)

10 %


halterna ska

inte summeras

16. Flyktiga organiska

kemiska ämnen

Ämnen som har en begynnelsekokpunkt

< 250ºC mätt vid ett standardtryck av

101,3 kPa, och som uppfyller

kriterierna för riskfraserna:

R20 (Farligt vid inandning), eller

R23 (Giftigt vid inandning), eller

10%

11 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5.

12Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en

förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg.

13 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5.

14 Vid summering av ämnen med akut giftighet kan BASTA:s sammanräkningsregler ”Alternativ 1”användas

(www.bastaonline.se)


RIKTLINJE 8 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


R65 (Farligt: kan ge lungskador vid

förtäring), eller

R67 (Ångor kan göra att man blir dåsig

och omtöcknad), eller

R48 kombinerat med R20 (Farligt: risk

för allvarliga hälsoskador vid långvarig

exponering genom inandning)

17. Miljöfarligt a)

b)

c)

Ämnen som uppfyller kriterierna för att

klassificeras som Mycket giftiga för

vattenlevande organismer (R50)

25 % endast om M= 115,16

Ämnen som uppfyller kriterierna för att

klassificeras som Mycket giftiga eller

Giftiga för vattenlevande organismer

och samtidigt kan orsaka skadliga

långtidseffekter i vattenmiljön (R50/53

eller R51/53)

2,5% för enbart R50/53-

ämnen med M=1

25% för enbart R51/53-

ämnen

Ämnen som har uppfyller kriterierna i

faroklassen Miljöfarlig: kan orsaka

skadliga långtidseffekter i vattenmiljön

(R53). (Inkluderar även R50/53,

R51/53, R52/53)

25%

Tabell 2 Kriterier Grupp B


1. Cancerframkallande Ämnen som uppfyller kriterierna i


kategori 1 eller 2 (R45, R49)

0,1%


halterna ska inte

summeras

2. Mutagena Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen Mutagen i kategori 1 eller 2

(R46)

0,1%


halterna ska inte

summeras

3. Reproduktionstoxiska Ämnen som uppfyller kriterierna i


kategori 1 eller 2 (R60 och/eller R61)

0,5%


halterna ska inte

summeras

4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna i

faroklassen: Kan

skada spädbarn under amningsperioden

(R64)

0,1%


halterna ska

inte summeras

15 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2

i Förordning (EG) nr 1272/2008.

16 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50-värdet. För

ämnen med andra M-värden gäller haltgränser enligt tabellerna i 13a och 14 enligt KIFS 2005:7. För

sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler ”Alternativ 1” användas (www.bastaonline.se) .


RIKTLINJE 9 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0



Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database 17

0,1%


halterna ska

inte summeras

6. Persistenta,



(PBT)18

Ämnen med

1) Halveringstid





> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 samt

3) Kronisk NOEC

< 0.01 mg/l eller


CMR eller klassificerat T; R48 eller Xn;

R48 eller R64

0,1%


halterna ska

inte summeras




Ämnen med

1) Halveringstid



eller

>180 d i jord samt


Factor)

0,1%


halterna ska

inte summeras




11. Farligt för ozonskiktet Ozone Depletion Potential (ODP) > 0

(R59)

0,1%


halterna ska inte

summeras








21 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en



http://www.kemi.se/

http://www.kemi.se/

RIKTLINJE 10 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Tabell 3 och 4 nedan motsvarar BASTA- och BETA-kriterierna enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning (CLP) av ämnen och blandningar. Granskning av produkter sker antingen enligt Tabell 1 och 2 utifrån riskfraser (KIFS 2005:7) eller enligt Tabell 3 och 4 utifrån faroangivelser (CLP).

Tabell 3 Kriterier Grupp A enligt CLP


1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B

(H350)

0,1%


halterna ska inte

summeras

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Cancerogenitet, kategori 2 (H351)

1%


halterna ska inte

summeras

2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A

eller 1B (H340)

0,1%


halterna ska inte

summeras


Mutagenitet i könsceller, kategori 2

(H341)

1%


halterna ska inte

summeras

3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A

eller 1B (H360)

0,3%


halterna ska inte

summeras


Reproduktionstoxicitet, kategori 2

(H361)

3%


halterna ska inte

summeras

4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori

Effekter på eller via amning (H362)

0,3%


halterna ska

inte summeras



0,1%


halterna ska

inte summeras

6. Persistenta,



(PBT)24

Ämnen med

1) Halveringstid




0,1%


halterna ska

inte summeras





http://www.kemi.se/

RIKTLINJE 11 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0



> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 samt

3) Kronisk NOEC

< 0.01 mg/l eller


CMR eller klassificerat H372, H373

eller H362




Ämnen med

1) Halveringstid



eller

>180 d i jord samt


Factor)

0,1%


halterna ska

inte summeras




11. Farligt för ozonskiktet Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH

059, H420)

0,1%


halterna ska inte

summeras

12. Allergiframkallande a)

b)


faroklassen Luftvägssensibiliserande

(H334)

0,2%


halterna ska inte

summeras

Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Hudsensibiliserande (H317)

1%


halterna ska inte

summeras

13. Akut toxicitet Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2

Utgår från ATE-värde29







29 ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. Använd LD50 när det finns ett värde. Använd ATE

när det finns flera LD50‐värden i ett interval. Vid summering av ämnen med akut giftighet kan BASTA:s

sammanräkningsregler ”Alternativ 2” användas (www.bastaonline.se)

http://www.kemi.se/


RIKTLINJE 12 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


eller 3 (H300, H310, H330, H301,

H311 eller H331)

14. Toxicitet vid enstaka

exponering


faroklassen Specifikt organtoxiskt vid

enstaka exponering (STOT-SE) i

kategori 1 (H370)

1%


halterna ska

inte summeras

15. Toxicitet vid upprepad

exponering


faroklassen Specifikt organtoxiskt vid

upprepad exponering (STOT-RE) i

kategori 1 (H372)

1%


halterna ska

inte summeras

16. Flyktiga organiska

kemiska ämnen

Ämnen som har en begynnelsekokpunkt

< 250ºC mätt vid ett standardtryck av

101,3 kPa, och som uppfyller

kriterierna för någon av

farobeteckningarna:

Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid

inandning (H330, H331, H332),

Kan vara dödligt vid förtäring om det

kommer ner i luftvägarna (H304),

Kan göra att man blir dåsig och

omtöcknad (H336),

Kan orsaka organskador (H371) eller

Kan orsaka organskador genom lång

eller upprepad exponering (H373)

10%

17. Miljöfarligt a)

b)

c)


faroklassen Farligt för vattenmiljön,

kategori akut 1 (H400)

25 % endast om M= 130,31

Ämnen som uppfyller kriterierna


kategori kronisk 2 (H411) (inkluderar

även ämnen med kronisk 1 (H410))

2,5% för enbart H410-

ämnen med M=1

25% för enbart H411-

ämnen



kategori kronisk 4 (H413) (inkluderar

även kronisk 1,2 och 3 (H410, H411

och H412)

25%

Tabell 4 Kriterier Grupp B enligt CLP


30 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2

i Förordning (EG) nr 1272/2008.

31 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50-värdet. För

ämnen med andra M-värden gäller haltgränser enligt tabellerna i 13a och 14 enligt KIFS 2005:7. För

sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler ”Alternativ 2” användas (www.bastaonline.se) .


RIKTLINJE 13 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


1. Cancerframkallande Ämnen som uppfyller kriterierna för

Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B

(H350)

0,1%


halterna ska inte

summeras

2. Mutagena Ämnen som uppfyller kriterierna för

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A

eller 1B (H340)

0,1%


halterna ska inte

summeras

3. Reproduktionstoxiska Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A

eller 1B (H360)

0,3%


halterna ska inte

summeras

4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori

Effekter på eller via amning (H362)

0,3%


halterna ska

inte summeras



0,1%


halterna ska

inte summeras

6. Persistenta,



(PBT)33

Ämnen med

1) Halveringstid





> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 samt

3) Kronisk NOEC

< 0.01 mg/l eller


CMR eller klassificerat H372, H373

eller H362

0,1%


halterna ska

inte summeras




Ämnen med

1) Halveringstid



eller

>180 d i jord samt


Factor)

0,1%


halterna ska

inte summeras







http://www.kemi.se/

http://www.kemi.se/

RIKTLINJE 14 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0





11. Farligt för ozonskiktet Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH

059, H420)

0,1%


halterna ska inte

summeras

5.4 Särskilda villkor

Kemiska produkter som i granskningsutlåtande tilldelats särskilda villkor får inte användas innan villkoren uppfyllts. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att uppfylla lagar och andra krav38 inklusive villkoren i granskningsutlåtandet.

Grupp A – Tillåten

Produkter klassade i Grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är bäst att använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv. Produkterna tilldelas inga särskilda villkor i granskningsutlåtandet. Åtgärder för att minimera risker för hälsa och miljö kan trots detta behöva vidtas vid användandet. Verksamhetsutövaren ansvarar för att erforderliga åtgärder vidtas. Leverantören ska uppmärksammas på eventuella brister i Säkerhetsdatabladet.39 Om brister konstaterats vid granskning framgår dessa av granskningsutlåtandet.

Grupp B – Riskminskning

Produkter klassade i Grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv än produkter klassade i Grupp C och sämre än produkter klassade i Grupp A. Produktvalsprincipen ska tillämpas på produkter klassade i Grupp B. Grupp B medför villkorad användning. Villkoren meddelas i granskningsutlåtandet. Produkter klassade i Grupp B och produkter i BETA-registret får inte användas utan att följande villkor är uppfyllda:

1. Farobedömning ska göras.

2. Riskanalys ska göras då risk för påverkan på mark och vatten föreligger. Detta villkor kan exempelvis bli aktuellt för användning av stora mängder injekteringsmedel.





38 Central lagstiftning är Miljöbalkens hänsynsregler, bestämmelser rörande kemiska produkter och biotekniska

organismer samt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker. Andra krav utgörs exempelvis av

kraven i dessa styrande riktlinjer.

39 Detta avser andra brister än sådana som är centrala för att kunna göra en korrekt klassning.

RIKTLINJE 15 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Leverantören ska uppmärksammas på eventuella brister i Säkerhetsdatabladet.40 Om brister konstaterats vid granskning framgår dessa av granskningsutlåtandet.

Farobedömningen ska utföras av person med erforderlig kompetens och utbildning. Den ska vara dokumenterad och minst beskriva:

Resultat från produktvalsanalysen

Risker med produkten vid aktuell hanteringen.

Krav på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för aktuell hantering.

Eventuellt behov av hälsoundersökning (ex härdplastkungörelsen). Motivera.

Om det krävs specifik utbildning eller kunskap om specifik lagstiftning (ex härdplastkungörelsen). Ange hur utbildning ska genomföras och kunskap inhämtas.

Omhändertagande av avfall.

I avsnitt 6.2.2 visas hur minimikraven för farobedömning kan uppfyllas.

Grupp C - Utfasning

Produkter klassade i denna grupp är ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv sämre än produkter klassade i Grupp A och B. Produkterna i denna grupp ska successivt fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och hälsofarliga produkter. Produkterna ska endast användas då gångbara alternativ saknas och miljöbalkens produktvalsprincip ska tillämpas. Grupp C medför villkorad användning. Villkoren meddelas i granskningsutlåtandet. Produkter klassade i grupp C får inte användas utan att följande villkor är uppfyllda:

1. Planerad förbrukning ska inrapporteras till Kemikaliegranskningsfunktionen.

2. Farobedömning ska göras.

3. Riskanalys (miljö och hälsa) ska göras.

4. Beställarens byggledning ska informeras om riskanalysen innan arbetet påbörjas.

5. Om riskanalysen visar på risker för miljö och hälsa ska objektspecifika krav för aktuell hantering formuleras.

6. Vid användning av utökade mängder i förhållande till de angivna enligt punkt 1 ska detta rapporteras till Kemikaliegranskningsfunktionen. Riskanalysen ska uppdateras och projektets byggledning informeras.

7. Leverantören ska uppmärksammas på eventuella brister i Säkerhetsdatabladet.41 Om brister konstaterats vid granskning framgår dessa av granskningsutlåtandet.

Riskanalysen ska utföras av person med erfoderlig kompetens och utbildning. Den ska vara dokumenterad och minst beskriva:

Hur den aktuella produkten avses användas (hantering, arbetssätt och arbetsmetoder) samt i vilka mängder (ev. mängd per tidsenhet).

Arbetsmomentets påverkan på hälsa och miljö.

Risker som kan uppstå med produkten vid aktuell användning. Hur dessa risker hanteras.

Om produkten byggs in i anläggningen ska analysen beskriva risker vid förvaltnings- och avfallsskedet samt hur dessa risker ska hanteras.

Om påverkan på miljö och hälsa är godtagbar. Beskriv eventuella åtgärder för att erhålla en godtagbar påverkan.

Behovet av kontrollprogram, vid behov även förslag på kontrollprogram.

40 Detta avser andra brister än sådana som är centrala för att kunna göra en korrekt klassning.

41 Detta avser andra brister än sådana som är centrala för att kunna göra en korrekt klassning

RIKTLINJE 16 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Om produkten vid planerad användning kommer i kontakt med mark eller vatten ska riskanalysen även beskriva:

- Vilka mängder och halter som erhålls i det aktuella fallet i recipient dvs. ett platsspecifikt riskscenario (ex. PEC).

- Dokumenterade halter i recipient som är acceptabla ur miljösynpunkt (ex. PNEC).

I avsnitt 6.2.3 visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas.

Grupp D – Förbjuden

Produkter klassade i denna grupp får inte användas i Trafikverkets verksamhet. Förbudet kan vara generellt eller för vissa tillämpningar/användningsområden. För produkter i Grupp D med tillåtna användningsområden ska de särskilda villkoren, som gäller för produkter i Grupp C-Utfasning, uppfyllas innan användning. För Trafikverkets Förbudslista, se Tabell 5 nedan. Tabell 5 Trafikverkets Förbudslista – ämnen i kemiska produkter

Ämne CAS Tillåtna användningsområden

Akrylamid 79-06-1

Antracenolja 90640-80-5, 90640-81-6,

91995-15-2

Kreosot för impregnering av sliprar

Bitumen för asfaltsbeläggning

Arsenik och dess föreningar Samtliga

Benzen 71-43-2 Drivmedel miljöklass 1 får innehålla

låga halter av ämnet

Kemiska bekämpningsmedel

-Biocidprodukter Samtliga Får användas:

för småskalig bekämpning av

skadedjur exempelvis råttor

och getingar

som träskyddsmedel

för slemförebyggande

åtgärder

som antifoulingprodukter

-Växtskyddsmedel Samtliga Får användas inom ramen för

vegetationsregleringsprogrammet för

järnväg samt enligt bestämmelser i

Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 1998:31) om bekämpning av

jättelokan (Heracleum

mantegazzianum) samt Lag

(1970:299) om skydd mot flyghavre

och förordning (1970:300) om skydd

mot flyghavre.

Bisfenol A 80-05-7

Bly och dess föreningar Samtliga

Klorfluorkarboner (CFC) Samtliga

Dinitrotoluen Samtliga, ex 25321-14-6,

121-14-2, 606-20-2

Ftalater

RIKTLINJE 17 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


-Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7

-Dibuytlftalat (DBP) 84-74-2

-Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 117-81-7

Glykoletrar

-2-Etoxietanol 110-80-5

-2-Metoxietanol 109-86-4

-2-Etoxietylacetat 111-15-9

-2-Metoxietylacetat 110-49-6

Halonföreningar

-Halon 1211 353-59-3

-Halon 1301 75-63-8

-Halon 2402 124-73-2

Klorfluorkolväten (HCFC) Samtliga

Kadmium och dess

föreningar

Samtliga

Kortkedjiga klorparaffiner

(SCCP)

Samtliga, ex 85535-84-8,

63449-39-8

Krom (VI) föreningar

-Natriumdikromat, dihydrat 7789-12-0

Kvicksilver och dess

föreningar

Samtliga

Nonylfenol Samtliga, ex 25154-52-3,

104-40-5, 90481-04-2,

84852-15-3

Nonylfenoletoxylater Samtliga, ex 26027-38-3,

9016-45-9, 127087-87-0,

37205-87-1, 68412-54-4

Polybromerade difenyletrar

(PBDE)

Samtliga, ex. 1163-19-5,

32534–81-9, 32536–52-0

Polycykliska aromatiska

kolväten (PAH)

-Antracen 120-12-7

-Benso(a)pyren 50-32-8

Perfluorerade ämnen

-Perfluoroktylkarboxylat

(PFOA)

Alla perfluorokarboxylater

med kolkedjor längre än 6

kol (C6)

-Perfluoroktylsulfonat (PFOS) Alla perfluorosulfonater

med kolkedjor längre än 6

kol (C6)

Tennorganiska föreningar Samtliga

Tri(2-kloroetyl)fosfat

(TCEP)

115-96-8

5.5 Ansökan

Ansökan om granskning av kemisk produkt skall ske digitalt i kemikaliehanteringssystemet42 . För samtliga produkter gäller att aktuellt säkerhetsdatablad på svenska skall bifogas anmälan.

42 Återfinns på www.trafikverket.se

RIKTLINJE 18 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Säkerhetsdatabladet bör inte vara äldre än 5 år. Säkerhetsdatabladet ska innehålla tillräcklig information för att kunna klassa produkten43.

5.6 Granskning

Granskningen av Kemiska produkter ska genomföras av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Stora investeringsprojekt som löper över lång tid kan erhålla delegation att, inom den egna projektorganisationen, genomföra granskning av de kemiska produkter som används av projektet. Granskningen ska uppfylla kraven i dessa styrande riktlinjer. Beslut om delegation fattas av Chef Samhälle som fastställare av detta dokument. Även övriga avsteg från riktlinjen beslutas av denne.

5.7 Uppföljning av kraven

Vid miljöronder och revisioner ska entreprenören kunna redogöra för hur de på ett systematisk sätt arbetar med kraven gällande kemiska produkter i TDOK 2010:310. Entreprenören ska kunna visa att tilldelade villkor för produkter klassade i Grupp B och Grupp C har uppfyllts. Genomförda produktvalsanalyser, farobedömningar och riskanalyser ska finnas dokumenterade. Säkerhetsdatablad för kemiska produkter som används i uppdraget ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Säkerhetsdatabladen ska vara aktuella och på svenska. Använda kemiska produkter, förbrukade mängder och beställarens granskningsutlåtande ska redovisas i en förteckning. Kemikalieförteckningen ska finnas under projektets genomförande och kunna visas upp vid rond/revision.44

6. Resultat och dokumentation

6.1 Kemikalieförteckning, slutdokumentation och förvaltningsdata

Kemikalieförteckningen ska ingå i slutdokumentationen som lämnas till beställaren. I kemikalieföreteckningen som ingår i slutdokumentationen ska följande information ingå:

- Produktnamn

- Leverantör

- Faroklassificering och riskfraser

- Förbrukad mängd

- Trafikverkets granskningsutlåtande. Utlåtande A, B, C eller D anges. För produkter som inte behöver granskas anges ett – (ett streck).

- Produkttyp/Användningsområde

- Vilka kemiska produkter som byggts in i anläggningen (exempel på inbyggda produkter är målarfärg, fogmassa och injekteringsmedel)

- För inbyggda kemiska produkter ska det framgå i vilken anläggningsdel produkten har byggts in.

43Centrala uppgifter för att kunna göra en korrekt klassning är innehållsdeklaration samt information om

toxikologi och ekotoxikologi.

44 Kemikalieförteckning som upprättas i samband med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 9, 11

-14 kap Miljöbalken måste uppfylla krav enligt Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll

(FVE). För alla verksamheter, oavsett tillstånds- och anmälningsplikt, ska Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS

2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker följas

RIKTLINJE 19 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


Gällande järnväg ska anläggningsdelen vara något av följande alternativ:

- Bergskärning - Bro (ange vilken) - Bullerskydd, hägnad - Geoteknik - Kabelkanalisation - Mark - Snögalleri - Spår, spårväxel - Tunnel (ange vilken) - El - Tele - Signal

Till slutdokumentationen ska även följande dokument bifogas:

- Riskanalyser

- Säkerhetsdatablad för märkningspliktiga kemiska produkter som byggts in i anläggningen.

Kemikalieförteckning av inbyggda kemiska produkter ska sparas i de system som ”TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur” hänvisar till avseende förvaltningsdata. För de delar av anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i TDOK 2012:139, ska kemikalieförteckningen sparas tillsammans med ritningar för respektive anläggningsdel. För märkningspliktiga kemiska produkter som byggs in i anläggningen ska säkerhetsdatablad, och i förekommande fall riskanalyser, bifogas förteckningen. I avsnitt 6.2.4 visas hur minimikraven för kemikalieförteckning kan uppfyllas. Kemikalieförteckning som uppfyller minimikraven kan även göras i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem.

RIKTLINJE 20 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


6.2 Hjälpmedel och referenser

6.2.1 Produktvalsanalys enligt minimikrav

Innan en ansökan skickas till Kemikaliegranskningsfunktionen ska en produktvalsanalys göras. Produktvalsanalysen är ett sätt att tillämpa produktvalsprincipen i MB 2 kap. Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. Punkterna 1-4 är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn: ____________________________________________ Datum för Produktvalsanalysen:___________________________________ Namn på den som gjort Produktvalsanalysen:________________________

1. Beskriv behovet av att använda en kemisk produkt samt om det finns en annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö.

2. Beskriv vilka alternativa produkter som finns. Ange bl. a om produkter registrerade i BASTA-registret eller produkter klassade i Grupp A går att använda.

3. Bedöm de alternativa produkternas påverkan på hälsa och miljö. Motivera ditt produktval.

4. Beskriv hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.

RIKTLINJE 21 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


6.2.2 Farobedömning enligt minimikrav

Produkter klassade i Grupp B och C samt produkter registrerade i BETA får inte användas utan att en farobedömning genomförts. Farobedömningen ska genomföras av person med erforderlig kompetens och utbildning. Farobedömningen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. Punkterna 1-4 är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn: ____________________________________________ Datum för Farobedömningen:___________________________________ Namn på den som gjort Farobedömningen:________________________

1. Sammanfatta resultatet från produktvalsanalysen, bl. a motiv till produktval

Ange vilka alternativa produkter och metoder som kan användas. Värdera miljö- och hälsopåverkan, teknik samt ekonomi.

2. Beskriv risker som kan uppstå vid aktuell hantering

Ange hur produkten används. Vad innehåller produkten som är av intresse vid den aktuella hanteringen? Vilka kemiska egenskaper har produkten, önskvärda – icke önskvärda? Finns risker pga. andra egenskaper hos produkten, ex damm eller högt tryck? Vilka risker kan uppstå? Visa om produkten kommer i kontakt med mark och/eller vatten.

3. Ange krav på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för aktuell hantering

Ange vad som krävs för säker hantering i form av personlig skyddsutrustning och andra skyddsåtgärder vid användning av produkten. Varför? Hygieniska gränsvärden? Sammanfattning av försiktighetsåtgärder vad gäller inandning av skadliga föroreningar och damm, skyddshandskar, skyddskläder samt ögonskydd. Krävs skydd för yttre miljön, mark, vatten, luft?

4. Bedöm om det finns behov av hälsoundersökning. Motivera.

I vissa fall är det lagkrav med hälsoundersökning, ex vid arbete med härdplaster.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………….

5. Bedöm om det krävs specifik utbildning eller kunskap om specifik lagstiftning (ex. härdplastkungörelsen). Ange i så fall hur kunskap ska inhämtas och utbildning genomföras.

I vissa fall finns det lagkravpå utbildning, ex vid arbete med härdplaster eller köldmedium.

............................................................................................................................. .......................................

6. Ange krav på omhändertagande av avfall

Ange hur uppkommet avfall skall hanteras och ev. transporteras. Ange åtgärder vid spill och oavsiktligt utsläpp. Saneringsmetoder.

RIKTLINJE 22 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


6.2.3 Riskanalys enligt minimikrav

Produkter klassade i Grupp C får inte användas utan att riskanalys genomförts. Riskanalysen ska genomföras av person med erforderlig kompetens och utbildning. Riskanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. Punkterna 1-9 är utformad för att uppfylla dessa minimikrav.

Produktens namn: ____________________________________________ Datum för Riskanalysen:___________________________________ Namn på den som gjort Riskanalysen:________________________

1. Beskriv hur den aktuella produkten avses användas. Av beskrivningen ska åtminstone hantering, arbetssätt/arbetsmetoder samt planerad förbrukad mängd framgå.

Beskrivning av var, när och hur produkten ska användas liksom hantering av produkten på arbetsområdet, lagring, ev. stoppkriterier etc. Arbetsmetod beskrivs och hur produkten fungerar, egenskaper och nytta i användningen samt total mängd, mängd per tidsenhet, mängd per arbetsmoment. Vilka skyddsobjekt (grundvatten, ytvatten, markvatten, mark, luft etc.) produkten kan komma i kontakt med och vilka skyddsobjekt som kan identifieras.

2. Beskriv arbetsmomentets påverkan på hälsa och miljö

Utveckla informationen om produkten till de aktuella förutsättningarna, lokalerna, metoderna och hanteringen.

3. Beskriv de risker som kan uppstå vid aktuell användning. Beskriv hur dessa risker ska hanteras.

Beskrivning och förklaring av olika riskscenarier för påverkan och ev. skada på olika miljöer (luft, mark, yt- eller grundvatten, hälsa). Beskrivning av orsak, ”riskägare”, åtgärd samt sannolikheten och konsekvensen för varje riskscenario i en riskmatris exempelvis enligt ”Strategi och styrande kriterier för Trafikverkets riskhantering”. Kvantifiera och beskriv skyddsåtgärder.

4. Beskriv de risker som kan uppstå vid förvaltnings- och avfallsskedet (gäller kemiska produkter som byggs in i anläggningen). Beskriv hur dessa risker ska hanteras.

Beskrivning och förklaring av olika riskscenarier som har påverkan på hälsa och miljö vid förvaltnings- och avfallsskede. Beskrivning av orsak, ”riskägare”, åtgärd samt sannolikheten och konsekvensen för varje riskscenario i en riskmatris exempelvis enligt ”Strategi och styrande kriterier för Trafikverkets riskhantering”. Kvantifiera och beskriv skyddsåtgärder.

5. Bedöm om påverkan på hälsa och miljö är godtagbar. Beskriv eventuella åtgärder för att erhålla en godtagbar påverkan.

Sammanfatta punkterna ovan samt punkterna 8 och 9 och gör en bedömning om påverkan är

RIKTLINJE 23 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


godtagbar, åskådliggör gärna i en riskmatris.

6. Bedöm behovet av ett kontrollprogram. Ta vid behov fram förslag på kontrollprogram.

Mätning, övervakning och uppföljning av prioriterade/identifierade hälso- eller miljörisker kan kräva uppföljning. Lämpliga metoder och analysfrekvenser beskrivs. Detektionsgräns ner till haltkrav säkerställs.

Om produkten vid planerad användning kommer i kontakt med mark och vatten:

7. Beräkna/ange vilka mängder och halter som erhålls i det aktuella fallet i recipient dvs. ett platsspecifikt riskscenario (ex. PEC= Predicted Environmental Concentration).

De olika miljöerna som kan påverkas beskrivs och beräkna den mängd eller halt som erhålls i miljön, exempelvis PEC i recipient, halt i grundvatten, halt i luft etc. Hur detta kan beräknas finns beskrivet i EU´s Direktiv 93/67/EEC det så kallade TGD-dokumentet45. Vid beräkningar skall det framgå vilka ingångsdata som har använts och vilka antagande som gjorts. Beräkningarna skall kunna följas och alla ingående komponenter förklaras.

8. Beräkna/ange dokumenterade halter i recipient som är acceptabla ur miljösynpunkt (ex. PNEC= Predicted No Effect Concentration).

Beräkna de halter som är acceptabel ur miljösynpunkt i det aktuella skyddsobjektet, för de miljöpåverkande ämnena i produkten. Denna halt kan beräknas som PNEC i enlighet med EU´s Direktiv 93/67/EEC, det så kallade TGD-dokumentet1. Tänk på att det ofta finns miljöpåverkande ämnen i låga koncentrationer som inte är angivna i säkerhetsdatabladet ex konserveringsämnen eller olika tillsatser. Fullständigt innehåll krävs då för en komplett riskanalys. Ange vilka kriterier och/eller vilken toxikologisk information som använts vid framtagandet av PNEC (NOEC, LC50, EC50, IC50, nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet etc.). Beräkningarna skall kunna följas, konstanter, säkerhetsfaktorer eller dylikt skall redovisas. Referenser skall anges.

45 http://ihcp.jrc.ec.europa.eu/our_activities/public-

health/risk_assessment_of_Biocides/doc/tgd/tgdpart2_2ed.pdf

http://ihcp.jrc.ec.europa.eu/our_activities/public-health/risk_assessment_of_Biocides/doc/tgd/tgdpart2_2ed.pdf

http://ihcp.jrc.ec.europa.eu/our_activities/public-health/risk_assessment_of_Biocides/doc/tgd/tgdpart2_2ed.pdf

RIKTLINJE 24 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


6.2.4 Kemikalieförteckning enligt minimikrav

Använda kemiska produkter, förbrukade mängder och beställarens granskningsutlåtande ska redovisas i en förteckning. Kemikalieförteckningen ska finnas under projektets genomförande och kunna visas upp vid rond/revision, och även ingå i slutdokumentationen som lämnas till beställaren. Tabellen visar hur minimikraven för kemikalieförteckning kan uppfyllas.

Produktnamn Produkt-

typ

Leverantör Produktens

klassificering

Grupp/TRVs

gransknings-

utlåtande

Förbrukning Om produkten

byggts in i

anläggningen –

ange

anläggningsdel

Fabriksbetong Betong Betong

industri

Xi; R38-41 A 2500 m3 Kabelkanalisation

RIKTLINJE 25 (25)


TDOK 2010:310 TRV 2010/103113 3.0


6.3 Relaterade dokument

Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska produkter. Styrande riktlinje 2012:22 Material och varor – krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen. Styrande riktlinje 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling. TDOK 2010:310 ersätter BVF 1719 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Banverket och Vägverket. Ändringslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2011-02-21 Malin Kotake

2.0 2013-01-30 Kap 3.2, 5 och 6 Karin Andersson

3.0 2014-01-30 Kap 5.3, 5.4 och 6 Anna Reuithe

Documents

Kemiska produkter granskningskriterier och krav för Trafikverket · 2015-03-14 · KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för kemikaliekontroll i Sverige