Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
15-‐09-‐11
1
Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on
Göran Dahllöf
Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric Den8stry, Karolinska
Ins8tutet Stockholm, Sweden
september 11, 2015 Namn EKernamn 2
Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård
Bland de länder som har lägst kariesprevalens, WHO-mål uppnådda redan
3
Andel barn (%) med karies
DMFT hos 19-åringar, SoS
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1985 1990 1995 2000 2005
DMFT
Kariesfria approximalytor hos 19-åringar, SoS
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
0
10
20
30
40
50
60
70
1985 1990 1995 2000 2005 % 1
9-år
inga
r ka
ries
fria
app
roxi
mal
t
36
50 56 58 59
Significant caries index, SiC
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Sverige, 2005
Sverige 2014
WHO mål 2015
2.9
2.1
3.0
DMFT
Den 1/3 som uppvisar flest kariesskadade tänder
12 -‐ åringar
(Bra4hall 2000)
15-‐09-‐11
2
Karies hos barn och ungdomar
• @gorandahllof
Obehandlad dentinkaries hos svenska 15-åringar
• 22 % hade obehandlad den8nkaries • 57 % av den8nlesionerna behandlades inte
• 77 % av den8nlesionerna var inte dokumenterade som sådana i journalen, utan som friska eller som emaljkaries
Dentinkaries ej registrerad som manifest karies
Skillnad mellan riskfaktor och riskindikator
15-‐09-‐11
3
Riskfaktor, definition
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
En riskfaktor är, ”en miljö, beteende, eller biologisk faktor som vid närvaro direkt ökar sannolikheten för sjukdom, och vid frånvaro eller avlägsnande minskar sannolikheten för sjukdom” En riskfaktor är del av orsakskedjan eller exponerar individen för orsakskedjan. När sjukdom inträffar leder avlägsnande av riskfaktorn ej 8ll läkning En riskfaktor ska vara fastställd i flera longitudinella undersökningar
Riskindikator, definition
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
En riskindikator är, ”en exponering som är associerad med en sjukdom, men som endast har blivit fastställt i tvärsni4sstudier” En riskindikator kan vara en möjlig riskfaktor men måste bekräKas i longitudinella studier
Approximal karies hos 15-åringar i relation till karies vid
3 års ålder
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Högre risk för approximal karies vid 15 år hos barn med manifest karies vid 3 år jmf med kariesfria (41% mot 17%) Sannolikheten för a4 vara kariesfri vid 15 år var högre hos kariesfria vid 3 år jmf med de med manifest karies (37% mot 17%) Early childhood caries hade e4 högre predik8vt värde jmf med late childhood caries relaterat 8ll approximal karies vid 15 år
(Alm et al. 2007)
Munhygien och föräldrarelaterade faktorer under 8dig barndom relaterat 8ll approximal karies vid 15 års ålder
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Tandborstning med fluortandkräm < 2 ggr/dag
Plack på ök -‐ incisiverna vid 1 års ålder
Föräldrarna ej 8llfredställda med sin sociala situa8on
Kön – flicka Mamma som ska4ar sin munhälsa som mindre god
X
(Alm et al. 2008)
Kan riskfaktorer för kariesutveckling hos tonåringar
iden8fieras pre-‐ och perinatalt?
Material och metod
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
15 538 ungdomar, boende i Stockholm Följda från 13–19 år Epidemiologiska kariesdata från Stockholms läns lands8ng (databas)
15-‐09-‐11
4
Material och metod
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
-‐ typ av förlossning -‐ graviditetsveckor -‐ födelsevikt -‐ missbildning -‐ rökning v. 8-‐10 -‐ Moderns vikt och längd under v. 8-‐10
Medicinska födelseregistret (MBR)
Material och metod
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Föräldrarna
-‐ födelseland -‐ utbildning -‐ yrke -‐ inkomst -‐ socialbidrag -‐ civilstånd -‐ antal barn i familjen
Register vid Sta8s8ska Centralbyrån
Multivariatanalys med DMFSa ≥1 som beroende
variabel
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Gravid Gravid rökande moder övervik8g moder p<0.001 p=0.001 OR 1.33 OR 1.21
Prenatala faktorer som uppvisade en ökad risk för karies increment under tonårsperioden
Övervikt i tonåren och kostvanor under 8dig barndom relaterat 8ll approximal karies vid 15 års ålder
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Ungdomar med BMI ≥ 25 hade e4 högre medelvärde (DMFSa) jmf med ungdomar med BMI < 25 (4.64 mot 2.94) Barnens konsum8on av kariesrisk produkter vid 1 år respek8ve 3 år var associerad med approximal karies vid 15 års ålder
15-‐09-‐11
5
Slutsats
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Rökande moder under första trimestern är en riskfaktor för kariesutveckling hos barnet under tonårsperioden Överviktig moder under första trimestern är en riskfaktor för kariesutveckling hos barnet under tonårsperioden Prediktorer för kariesutveckling i tonåren kan identifieras redan under graviditeten
Regering + V kommit överens om fri tandvård upp 8ll 23 års ålder
• Arguemntera för • Arguementera emot
Riskfaktorer och riskindikatorer associerade med hög kariesförekomst hos svenska 19-
åringar
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
0
20
40
60
80
100
120
140
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 23 24 25 27 30 40
Num
ber o
f sub
jects
Outcome: DMFS ≥ 10
15 %
Kan riskfaktorer för kariesutveckling hos tonåringar
iden8fieras i förskoleåldern?
Ungdomar med hög och låg risk, följda från 12 8ll 16 års ålder, n=2848
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Högre kariesökning sågs hos:
Ungdomar från arbetarfamiljer Ungdomar från länder utanför Västeuropa OKa åt sötsaker Ej tandborstning två gånger om dagen
(Källestål & Fjelddahl 2007)
Multivariatanalys med DMFS ≥10 som beroende variabel
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
Tandvårdsrädsla Gingivit
p<0.001 p=0.003 OR 2.8 OR 2.1
Oregelbunden Mor född utomlands tandborstning kvälls8d p=0.007 p=0.008 OR 2.0 OR 1.9
15-‐09-‐11
6
Kumula8v risk för DMFS ≥10
15-‐09-‐11 Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
None M born abroad M born abroad+irregtoothbrushing
M born abroad+irregtb+dental fear
M born abroad+irregtb+dental
fear+GBI>=15%
Pro
babi
lity
of D
MFS
(>=1
0)
52
5 9
16
32
15-‐09-‐11
7
Meta-analys fetma och karies
Hayden C et al. Community Dent Oral Epidemiol 2013;41:289-308
Fetma och karies
• Svagt med signifikant samband • Inte i primära bettet men i
permanenta • Multifaktoriella sjukdomar med
överlappande orsaker • Tydligt i industrialiserade världen
Korrelation mellan approximal karies och BMI hos 15-åringar
0
1
2
3
4
5
6
7
<25 25-29.9 >30
D (a)D+I (a)
Alm et al. Int J Paediatr Dent 2008:18:189-‐96
isoBMI
DFS(a)
Modéer T et al. Obesity 2010;18:2367-2373
Increased caries activity decreased salivary secretion
Orsaker till ökad karies
• Inga stora skillnader i kostintag, men inte uteslutas
• Lägre salivsekretion • Adipocyter i salivkörtel – adipokiner
och inflammation (makrofager) ffa i gl. parotis
• Ökade nivåer av TNF-α IL-1, IL-8
Erupterande 6-‐årsmolar • Hos 10-‐15 % erupterar den vid 5 års ålder
• Kariesrisk under erup8on • Den mest karierade tanden
• Tandläkaren ansvarig
15-‐09-‐11
8
Ocklusalytans diagnos8k
• Sondera försik8gt • Struktur • Translucens • Mikrokavitet • BW om man är osäker på omfa4ning
• Tydlig utbredning i den8net
Tydlig kavitet i linguala delen
• BW vik8g för gömd karies
• 2-‐30 % • Beroende på kariesprevalens
• Svårt med ocklusal karies på BW
Kariesprogression, ocklusalt
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Lite studerad
Forwarande hög kariesförekomst ocklusalt 6:or
Ocklusalytan hos 6:or är den tandytan som är mest mo4aglig för karies
15-‐09-‐11
9
Kariesprogression
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Kariessjukdomen ändrat karaktär Kariessjukdomen har idag en långsam progression i det permanenta be4et
Kariesprogression, approximalt
Karolinska Ins8tutet | Göran Dahllöf 15-‐09-‐11 Karolinska Institutet | Göran Dahllöf 15-09-11
Kariesprogression mellan 11 0ll 27 års ålder Högst progressionshas8ghet de första 2-‐3 åren eKer erup8on
Progressionshas8gheten 2-‐3 ggr högre mellan 12-‐15 år jmf med mellan 20-‐27 år
Olika approximalytor har olika progressionshas8ghet Distalytan hos 6:or i uk är den mest kariesmo4agliga tandytan och har också den snabbaste progressionshas8gheten
Mejàre et al. 2004
15-‐09-‐11
10
Karies i permanenta be4et
• Prevalens • Socioekonomi • Riskbedömning • Diagnos8k • Progression