Kalven i centrum

  • View
    41

  • Download
    5

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kalven i centrum. Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin. Målet med kalvuppfödningen?. Målsättningen i mjölkperioden? Lönsamt Lättskött Störningsfritt 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %. Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Kalven i centrum

Bild 1Kalven i centrum
 
Målet med kalvuppfödningen?
Målsättningen i mjölkperioden?
Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.
 
Målet med kalvuppfödningen - vägen
Råmjölk
Vad är råmjölk?
Lokal immunitet
Cirkulerande antikroppar
 
Halter av antikroppar i råmjölken
Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein)
Godkänd råmjölk 50-65 g/l
Tveksam råmjölk 40-50 g/l
Dålig råmjölk <40 g/l
Skapa ett reservlager med
råmjölk av god kvalitet
 
Hur skyddar råmjölken kalven?
Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens
Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen.
 
Råmjölk inte bara antikroppar
Råmjölk innehåller även:
Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar bakterier från att fästa till tarmslemhinnan.
Vitaminer: A, D, E och B.
 
Råmjölkens vikt!
Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk.
5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk.
 
Diagnostik
Remiss
 
Hur och när ska man utfodra råmjölken?
I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning.
Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)
 
Slutsats
Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att:
Var fjärde ko har undermålig råmjölk.
Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor.
Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk.
 
Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen
Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet
Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader
Mjölka kon i nära anslutning till kalvningen
Använd Colostrometer
Tina fryst råmjölk försiktigt
Utfodring av spädkalven
 
Spädkalvens utfodring
Spädkalvens utfodring
Vilken intensitet i utfodringen?
Spädkalvens utfodring
Kr/kg
Kr/MJ
Sötmjölk
2,00/2,60
0,70/0,92
Sjukdomar
Hur ser sjuklighet och
Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation
 
 
Sjuklighet
> 10 % > 5 % > 10 % > 3 %
5 % 5 % 3 %
Kalvens sjukdomar
Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet.
En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare.
 
Diarré
Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna.
Orsaker till diarréer:
Icke infektiösa orsaker
Överutfodring / underutfodring
Infektiösa orsaker
(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Med diarré
Utan diarré
Rotavirus
1-8v ålder
Mild - dödlig
Vit-gul avföring
Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö.
Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa
Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön
 
Coronavirus
 
Cryptosporidium parvum
E- coli
Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur.
Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många och leda till skada.
Dålig råmjölksrutiner
Dålig foderhygien
Gul-gråvit diarré
Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer vätska än normalt
Kan dö akut pga toxinerna
 
Andra infektionsorsaker
 
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
 
Ett litet räkneexempel
En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom.
5 % av 50 kg är 2,5 liter.
Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet.
Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré.
Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna.
 
Smittsam lunginflammation
1-6 månader
normalflora
Äldre kalvar infekterar de yngre som inte fått en skyddande normalflora
5.bin
Infektionsämnen
PIV-3
BVDV
BRSV
Adenovirus
BCV
Virus
Bakterier
 
Isolering
Värme
Dragfritt
Omvårdnad
Riskfaktorer luftvägsinfektioner
Andra sjukdomar - t. ex. diarréer.
Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat.
Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet.
Blandning av uppfödningsomgångar.
Behandling
Isolera
 
Ledinflammationer
Inkörsport = navelsträng
Svullen led/leder
Mycket snabbt insättande av antibiotika
 
Kalvens sjukdomar
Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner.
Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré.
Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré.
 
Inhysning
Kalvningsbox
Moder-kalv störs inte
Lättare med hygienen
Garanterat sjuka kalvar
Fuktig miljö
Dålig ventilation
Kalvamma i gemensamhetsbox
Inhysning - Kalvavdelningen
Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm.
 
Inhysning
Ensambox
Gruppbox med amma- transponder
Förbättringstips!
Napphink
Ensambox
- Osocialt
Inhysning - Olika system
Gruppbox med Knarrhultsamma
Inhysning - Olika system
Kalvamma fri tilldelning
Inhysning – olika system
Kalvamma fri tilldelning
Kalvamma med transponder
Inhysning –Olika system
+ socialt
+ parasitinvänjning sommartid
Inhysning- Gruppbox
Undvik spensugare!
Små grupper (max tio kalvar).
Bra start/anpassad inskolning.
Kontroll
Läs larmlistor alt. mät pH.
Rengöring av nappar / amma
* Sammanställning förmedlingskalvar
* Vägning under en period.
Hur följer vi upp?
Med diarré Utan diarré
C. parvum 11,1% 4,4%