Jag vill veta

Lärarhandledning till Rättegångs-skolan och filmen Rättegångenwww.jagvillveta.se

1

2

Materialet är producerat av

Brottsoffermyndigheten 2014.

Distribueras endast via

www.rattegangsskolan.se

och www.jagvillveta.se.

BROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470, 901 09 Umeå

Tel: 090-70 82 00

registrator@brottsoffermyndigheten.se

www.brottsoffermyndigheten.se

www.rattegangsskolan.se

www.jagvillveta.se

Innehåll

INLEDNING 3

LEKTION 1, Brottsoffers reaktioner 5Fallbeskrivning 5

Brottsoffers reaktioner 6

Skuldkänslor och självanklagelser 7

Förundersökning 8

Strafföreläggande 8

Målsägandebiträde 8

Särskild företrädare för barn 9

LEKTION 2, VAD ÄR EN RÄTTEGÅNG? 10Vad är en rättegång? 10

Vilka kommer till rättegången? 11

Måste man komma till rättegången? 11

I domstolen 12

Stöd och hjälp under rättegången 13

Övrigt rättsligt stöd 13

Skadestånd 14

Hur ser det ut i rättssalen och var sitter personerna under rättegången? 14

Hur går rättegången till? 15

Rättegången börjar 15

LEKTION 3, RÄTTEGÅNGEN FORTSÄTTER 17Förhör med målsägande 17

Ersättning för kostnader i samband med rättegången 17

Övriga förhör 18

Annan bevisning som kan vara aktuell 18

Den misstänktes personliga förhållanden 19

Sammanfattningar 19

Rättegången avslutas 19

Om dom meddelas direkt 20

Om dom meddelas vid ett senare tillfälle 20

Vad händer sedan? 20

FILMVISNING 21

3

Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, infor-

mativ och realistisk bild av hur en svensk rättegång kan gå till.

Materialet vänder sig till dig som möter ungdomar och unga

vuxna, men det kan även fungera för en vuxen publik i utbild-

ningssammanhang. Målgruppen är i första hand ungdomar

15–20 år.

Filmen Rättegången, som finns på www.rattegangsskolan.se,

är en dramadokumentär som skildrar ett misshandelsmål i en

tingsrätt. Både gärningspersonen och brottsoffret är unga och

historien bjuder vissa spänningsmoment utan att vara spekta-

kulär eller tillrättalagd.

I denna lärarhandledning varvas fakta om rättegången med

tips om ytterligare informationskällor och förslag på diskus-

sionsfrågor. Det första avsnittet handlar om de skuldkänslor

som brottsoffer ofta upplever. Varva gärna fakta och föreläs-

ningar med diskussion. Enklast är att se avsnitt ur Rättegångs-

skolan eller filmen parallellt med faktadelarna. Givetvis går

det precis lika bra att först göra en faktagenomgång, se filmen

och sedan låta gruppen diskutera.

Ett bra komplement till undervisningen är att använda det

material som finns på www.rattegangsskolan.se. Rättegångs-

skolan är en utbildningsprodukt som, för att förstärka och

underlätta lärandet, innehåller animationer, foton, korta film-

sekvenser, berättarröst och texter. Under varje lektionsplane-

ring finns förslag på lämpliga moment. Du väljer själv om du

vill föreläsa om innehållet eller låta eleverna förebereda sig

individuellt genom Rättegångsskolan eller arbeta med mate-

rialet i grupp på lektionstid.

Inledning

Sammantaget ger materialet en god bild av det svenska rätts-

systemet och det ger också en generell brottsofferkunskap.

Det omfattar tre undervisningspass på 60–90 minuter med

följande innehåll:

LEKTION 1, BROTTSOFFERS REAKTIONERAtt bli utsatt för brott och de känslor detta medför samt

förundersökning och vägen fram till rättegången.

LEKTION 2, VAD ÄR EN RÄTTEGÅNG?Första delen av rättegången och vilket stöd man kan få under

rättegången.

LEKTION 3, RÄTTEGÅNGEN FORTSÄTTERAvslutning av rättegången samt vad som händer efter rätte-

gången.

Särskilt viktiga är de faktaavsnitt som finns i denna lärarhand-

ledning. Det är även av stor vikt att du själv i förväg funderar

över diskussionsfrågor och problemställningar. I anslutning

till en del av frågorna finns tips och hänvisningar – det är bra

om du har möjlighet att reflektera över dessa före lektionen.

Du känner dina elever och vet bäst hur innehållet, nivån och

själva presentationen ska anpassas till dem. Kanske finns det

någon elev som har blivit utsatt för brott och då bör du tänka

igenom situationen särskilt noggrant. Förbered även kontakt-

uppgifter för de brottsofferstödjande funktioner som finns på

just er ort, till exempel brottsofferjour och kvinno- och tjej-

jour, se länktips nedan för kontaktuppgifter. Om behov finns

kanske du även ska överväga att ta hjälp av skolkurator eller

4

skolsköterska i undervisningen om exempelvis skuldkänslor

efter brott.

Om ni vill fördjupa er ytterligare inom området finns möjlighet

för gruppen att besöka en rättegång. Kontakta närmaste tings-

rätt för mer information. Kontaktuppgifter hittar du på webb-

platsen Sveriges domstolar, se nedan.

Mer att läsa om rättsväsendet och om utsatthet för brott finns

på följande myndigheters webbplatser:

• Brottsoffermyndigheten,

www.brottsoffermyndigheten.se,

www.rattegangsskolan.se och www.jagvillveta.se

•Brottsförebygganderådet,www.bra.se och

www.brottsrummet.se

• Nationelltcentrumförkvinnofrid,www.nck.uu.se

• Polisen,www.polisen.se

• Rättshjälpsmyndigheten,www.rattshjalp.se

• Sverigesdomstolar,www.domstol.se

• Åklagarmyndigheten,www.aklagare.se

Många ideella organisationer erbjuder stöd och hjälp till

brotts offer. Läs mer på följande webbplatser:

• BrottsofferjourenSverige,www.brottsofferjouren.se

och www.ungaboj.se

• Bris,Barnensrättisamhället,www.bris.se och

www.barnperspektivet.se

• Roks,Riksorganisationenförkvinnojourerochtjejjoureri

Sverige, www.roks.se

• RäddaBarnen,www.raddabarnen.se

• SKR,SverigesKvinno-ochTjejjourersriksförbund,

www.kvinnojouren.se

Ytterligare information om det svenska rättsväsendet finns för-

stås i både läroböcker och andra fackböcker. Kompletterande

och aktuell information om brottsofferfrågor finns på Brottsoffer-

myndighetens webbplats www.brottsoffermyndigheten.se.

Mer anpassad information om hur en rättegång går till och

om rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd för den som

utsatts för brott finns på www.rattegangsskolan.se.

Påwww.jagvillveta.se finns även information för barn och

unga om brott, stöd och hjälp och om hur det kan kännas att

ha varit med om ett brott.

Lärarhandledningen är producerad av Brottsoffermyndigheten

i samarbete med Juridiska institutionen vid Umeå universitet

och Teknikhuset. Om du har några frågor kring detta utbild-

ningsmaterial – hör av dig till Kunskapscentrum på Brottsoffer-

myndigheten på telefon 090-70 82 00 (växel) eller mejla till:

registrator@brottsoffermyndigheten.se.

Brottsoffermyndigheten, Umeå

oktober 2014

Ett bra sätt för att få eleverna att känna engagemang i detta

ämne är att försöka få dem att själva tänka sig in i rollen som

brottsoffer eller målsägande, som den som utsatts för brott

oftakallasunderrättegången.Påwww.jagvillveta.se finns fil-

mer och text som handlar om brottsutsatthet som kan använ-

das för att fånga elevernas uppmärksamhet.

LEKTION 1BROTTSOFFERS REAKTIONER

– Vi måste ringa polisen.

– Vad kan dom göra? Dessutom sa han att …

– Vi måste ringa polisen.

– Jag har inga pengar på mobilen, sa du och spottade blod.

Det blev blod på jackan också.

– Vi ringer 112, det kostar ingenting.

Det kändes som en evighet men det kanske hade gått tio

minuter när en polisbil svängde in på torget.

–Vadärdetsomharhänt?Kandusägahurdesågut?Åtvil-

ket håll sprang de?

Polisernaställdeflerasnabbafrågorochpratadeitelefon

med en annan polisbil. Sedan tittade de lite närmare på dig,

det var nog bäst att åka till sjukhuset så fick de kolla upp vilka

skador du hade fått. Och så ringde de till din pappa så att han

kunde möta er på lasarettet.

I polisbilen satt du mest tyst. Det var så overkligt, allting. Men

Kristoffer sa att de hade hotat dig, att om du sa nåt så skulle

du vara död.

– Det är också ett brott, sa den ena av poliserna och vände sig

bakåt mot dig, det heter ”övergrepp i rättssak”. Om någon i

fortsättningen hotar dig så ska du tala om det för oss också.

Efter några dagar skulle det bli förhör. Du och Kristoffer fick

var för sig titta på en del bilder och båda kunde peka ut den

ena av killarna.

Ett annat alternativ är att läsa följande text (hämtad ur skriften

Det är ett brott – bra att veta för dig som är ung) högt:

FALLBESKRIVNINGDu hade precis fått ut fyra hundra kronor från uttagsautoma-

ten när någon tog tag i din jacka och drog bakåt. Den andra kil-

len höll din kompis Kristoffer på avstånd. Allt gick väldigt fort.

Närduförsöktegöramotståndknuffadesduframåt,enspark

riktades mot din mage, en rakt i ansiktet, och du kände den

heta och kalla blandningen av grus och blod i munnen.

– Om du säger nåt är du död, sa en av dem.

Det sista du hann se var bokstäver på en jacka, och du tyckte

att du kände igen en av dem som sprang.

–Åååh.Domtogpengarna.

Det var höst, första året på gymnasiet och första gången du

skulle ta ut pengar från studiemedlet som du hade på kontot.

NihadehaftsåbråttomtillbionattdufåttlånaavKristoffer,

nu skulle du betala tillbaka. Och så hände det här!

5

BROTTSOFFERS REAKTIONERAtt bli utsatt för brott medför ofta en mängd känslomässiga

reaktioner. Även om brottet orsakat ekonomiska förluster eller

fysiska skador är det oftast de psykiska effekterna av att med

avsikt ha blivit kränkt eller skadad av en annan person som är

svårast att hantera för offret.

En annan insikt är att sexualbrott leder till allvarligare psykiska

reaktioner än våldsbrott, som i sin tur leder till allvarligare reak-

tioner än egendomsbrott. En del egendomsbrott, som att få sin

bil skadad, utlöser kanske mest irritation. Inbrott i bostaden kan

däremot upplevas som både allvarligt och skrämmande. Vet-

skapen om att någon har rotat runt i ens privata tillhörigheter

kan vara jobbig.

Att bli utsatt för ett brott kan leda till allvarliga konsekvenser

men det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta efter en tid

kan lägga händelsen bakom sig och leva ett helt normalt liv.

Både fysiska och sexuella övergrepp kan liknas vid inbrott i den

egna kroppen. De kräver ofta bearbetning under lång tid. Käns-

lor av skuld och skam över det som har hänt är mycket van-

liga, trots att den som utsatts för brott inte alls har något att

skämmas för. Ilska mot gärningspersonen är också vanlig med

både hat och hämndkänslor. Det är viktigt att våga ge uttryck

för dessa känslor. Först därefter är det möjligt att skapa en mer

nyanserad bild av vad som har hänt.

VARJE PERSON REAGERAR PÅ ETT BROTT UTIFRÅN SIN EGEN LIVSSITUATION

Ett likartat brott påverkar människor olika beroende på livssitu-

ationen i stort, och beroende på tidigare upplevelser av kränk-

ningar och våld. Den som till exempel blir utsatt för ett andra

rån riskerar en svårare kris än en tidigare inte utsatt person, i

alla fall om den första rånsituationen inte har bearbetats.

Övergrepp i nära relationer, som grov kvinnofridskränkning eller

sexuella övergrepp som en förälder utsätter sitt barn för, blir

extra allvarliga av att de kriminella handlingarna ofta upprepas.

Diskutera vidare kring händelsen i berättelsen med utgångspunkt i frågorna nedan:

• Vadförslagsbrottblevpersonenutsattföriberättelsen? (Rån, övergrepp i rättssak, misshandel.)

•Ärdethärvanligabrott? (Statistik finns på Brottsförebyggande rådets webbplats,

www.bra.se)

•Hurtrorduattmankännersigsombrottsoffer? (Varje brottsoffer reagerar på sitt eget, unika sätt, men van-

liga reaktioner är till exempel att man blir ledsen eller ned-

stämd, får sömnsvårigheter, vill hämnas, känner hat, vill

gråta, blir mörkrädd, försöker tränga bort det som hänt,

blir tyst och inbunden.)

•Bordeoffrenhaageratannorlunda? (Funderingar om att man inte ska röra sig i stadsmiljö sent

på kvällen, att det är dumt att ta ut en så stor summa kon-

tanter, att man måste vara uppmärksam på omgivningen

etcetera. Observera att denna fråga kan aktualisera ett

skuldtänkande och det är därför viktigt att poängtera att

skulden ska placeras där den hör hemma, det vill säga hos

gärningspersonen.)

?!

Det finns förmodligen lika många olika sätt att reagera på

brott som det finns människor – vi reagerar alla olika utifrån

vilken person vi är och vilka erfarenheter vi bär med oss. Dis-

kutera tillsammans hur ni tror att ni skulle reagera om ni blev

utsatta för brott. Finns det några funderingar kring detta i klas-

sen? Det kan vara så att någon av eleverna har personlig erfa-

renhet av utsatthet för allvarlig brottslighet och som lärare är

det viktigt att du är beredd på detta. Det kan vara bra att vara

två vuxna i klassrummet så att det finns en beredskap om lek-

tionsinnehållet väcker starka känslor.

6

Därtill kommer att brotten oftast sker i det egna hemmet, vilket

gör att offret inte har någon fredad plats, och av en person som

offret i regel är beroende av såväl känslomässigt och socialt som

ekonomiskt. Växlingar mellan våld och värme i sådana relationer

skapar ofta starka men nedbrytande känslomässiga band.

Risken är också stor att både offer och förövare minimerar brot-

ten genom att helt enkelt inte vilja tänka på det som har hänt.

Ett annat vanligt mönster är att förövaren lägger mer och mer

skuld på offret för att ha provocerat fram övergreppen. För den

som utsätts för brott i en nära relation är det ofta nödvändigt att

få möjlighet till egna tankar i avskildhet från förövaren för att

kunna beskriva övergreppen och för att förändra sin situation.

BEHOVET AV STÖD OCH HJÄLP VARIERAR

Behovet av hjälp från omgivningen varierar. Det är inte enbart

juridisk hjälp som behövs utan många gånger också personligt

stöd i någon form. Man kan då som brottsoffer vända sig direkt

till socialtjänsten i kommunen eller be polisen förmedla kon-

takt med någon av de föreningar som arbetar ideellt med att

hjälpa brottsoffer. Det går också att söka terapeutisk hjälp inom

den allmänna sjukvården eller av privatpraktiserande terapeu-

ter. Brottsoffer- och kvinnojourerna kan ofta förmedla sådana

kontakter.

SKULDKÄNSLOR OCH SJÄLVANKLAGELSERSkuldkänslor och självanklagelser är mycket vanliga bland

brottsoffer. De flesta människor lever med en bild av att värl-

den är god, förutsägbar och trygg, och har en illusion om sin

egen osårbarhet. Att utsättas för brott kan innebära att den illu-

sionen raseras och att tilliten till omgivningen och känslan av

kontroll över livet går förlorade. Människor har i regel ett starkt

behov av att sätta in oväntade händelser i ett orsakssamman-

hang – vi vill få en förklaring till det som inträffat. Detta i kombi-

nation med behovet att återfå kontrollen över livet, leder till att

många brottsoffer tar på sig hela eller delar av skulden för det

www.rattegangsskolan.se: Under Konsekvenser av

brotts utsatthet finns mer information, film material,

introduktion av en psykolog och berättelser om

brotts offers upplevelser.

som hänt. Man förebrår sig till exempel för att man var oförsiktig.

Våldtäktsoffer kan anklaga sig för att de litade på gärningsperso-

nen eller för att ha promenerat på en folktom plats. Om man läg-

ger ansvaret för det inträffade på sig själv, kan man förändra sitt

framtida beteende och därmed undvika att utsättas för brott igen.

Sittegetbeteendekanmanstyra,meninteandras.Påsåsättfår

man en känsla av att åter ha kontroll över sitt liv och tillvaro.

Inte bara brottsoffret tenderar att lägga ansvaret på sig själv.

Många brottsoffer, inte minst våldtagna kvinnor, upplever att

också omgivningen lägger skulden på dem snarare än på gär-

ningspersonen. Anledningen till ett sådant skuldbeläggande är

ungefär densamma som för brottsoffret själv. Genom att lägga

skuld på offret får omgivningen en förklaring till att det hände

just den personen. Om han eller hon inte kan anklagas för att ha

gjort något fel, blir slutsatsen att brottet kunde ha drabbat vem

som helst. En sådan insikt – att brutala och meningslösa saker

kan drabba alla, även oss själva – är svår att ta till sig. Att lägga

ansvaret, helt eller delvis, på brottsoffret är lugnande eftersom

det skingrar våra egna känslor av sårbarhet och hjälplöshet. Vi

tänker att vi kan undvika att bete oss som brottsoffret och där-

med försäkra oss om att det hemska inte kan drabba oss.

Det är oerhört viktigt att man placerar skulden där den hör

hemma, det vill säga hos den som begått brottet – gärnings-

personen. Det är aldrig brottsoffrets fel att ha blivit utsatt för

ett brott!

Påwww.jagvillveta.se finns även berättelser från barn

och unga som har varit med om brott.

7

Diskutera angående skuldkänslor och hur det kan komma sig att man kan känna skuld efter att ha blivit utsatt för brott:

?!•Varförtrorduattdetärvanligtattmångabrottsoffer kännerskuldtrotsatthelaskuldenliggerhos gärningspersonen? (Se resonemang ovan.)

•Vilkenhjälpfinnsattfå? (Brottsofferjour, andra ideella organisationer, kommunens

socialtjänst, skolans elevvård, akutvård via sjukhus, samtals-

stöd med kurator eller psykolog med mera.)

•Finnsdetnågragruppersomärspecielltutsatta,som oftareutsättsförbrottänandraellerärsärskiltsårbara? (Vad är sant och vad är myter och fördomar? Unga eller

gamla, män eller kvinnor? Är barn, funktionsnedsatta och

invandrare särskilt drabbade eller mer sårbara?)

•Kanmanpåverkariskenförattutsättasförbrott? (Hur mycket ska man begränsa sitt liv? Vilka miljöer är

farliga? Varför ska man akta sig – kan man resonera

tvärtom på något sätt?)

Läs mer om olika gruppers utsatthet för brott med mera på

Brottsförebyggande rådets webbplats, www.bra.se. Se särskilt

NTU,Nationellatrygghetsundersökningen,somgörsårligen.

Många ideella organisationer tar också upp dessa frågor.

FÖRUNDERSÖKNINGDen som har utsatts för ett brott bör så snart som möjligt

anmäla det till polisen. Man är inte skyldig att anmäla ett brott,

men en polisanmälan är ofta nödvändig för att brottsoffret ska

kunna tillvarata sina rättigheter.

Närpolisanmälankommitinochpoliselleråklagareharanled-

ning att tro att det har begåtts ett brott så påbörjas den utred-

ning som kallas förundersökning. Under förundersökningen

håller polisen förhör med den som är misstänkt för brottet.

Oftast förhör polisen även andra personer som har upplys-

ningar att lämna.

Dessa personer kan vara brottsoffer och vittnen som har sett

eller hört något som är av värde för att klarlägga vad som hänt.

Närenförundersökningäravslutadbestämmeråklagarenom

den som är misstänkt för brottet ska åtalas eller inte. Att åkla-

garen har åtalat den som är misstänkt för brottet, innebär att

åklagaren har bedömt att det finns tillräckliga bevis för att ting-

rättenskakunnadömadensomärmisstänkt.Näråklagaren

väcker åtal skickas en stämnings ansökan till tingsrätten. I stäm-

ningsansökan har åklagaren kortfattat beskrivit den händelse

som åklagaren anser utgör ett brott och angett vilket eller vilka

brott åklagaren anser att den misstänkte ska dömas för.

Mer information om förundersökningen och polisens och

åklagarensuppgifterochrollerfinnsattläsapåPolisensoch

Åklagarmyndighetenshemsidor, www.polisen.se och

www.aklagare.se eller under avsnittet Före rättegången i

Rättegångsskolan.

STRAFFÖRELÄGGANDEOm det handlar om ett lindrigare brott som gärningsperso-

nen erkänt, kan åklagaren själv bestämma ett bötesstraff, det

vill säga utfärda ett strafföreläggande. Då blir det ingen rätte-

gång men strafföreläggandet har samma verkan som en dom.

Genom föreläggandet kan gärningspersonen också tvingas att

betala skadestånd.

MÅLSÄGANDEBITRÄDEIbland har brottsoffer rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så

kallat målsägandebiträde. Det gäller främst vid sexualbrott

8

och våld i nära relationer men även vid annan brottslighet om

det finns särskilda behov. Barn som utsatts för brott får ofta ett

målsägandebiträde. Om brottsoffret behöver ett målsägande-

biträde ska han eller hon meddela det till polisen som ansvarar

för förundersökningen, åklagaren eller tingsrätten.

Ett målsägandebiträde kan utses så snart förundersökningen

har inletts, och det är tingsrätten som bestämmer om brottsoff-

ret har rätt till ett målsägandebiträde samt utser biträdet. Det

finns möjlighet att komma med förslag på vem som ska vara

målsägandebiträde. Målsägandebiträdet, som i de flesta fall

är jurist, har till uppgift att ge brottsoffret stöd och hjälp under

både förundersökningen och rättegången och bland annat

hjälpa brottsoffret att begära skadestånd vid rättegången.

SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARNOm en vårdnadshavare (oftast barnets förälder) misstänks för

brott mot sitt barn kan barnet få en särskild företrädare. Det-

samma gäller om den som är misstänkt för brottet står i

ett nära förhållande till vårdnadshavaren. Företrädaren ska

hjälpa barnet under för undersökningen och rättegången. Han

eller hon är ofta jurist och ska vara särskilt lämplig för sådana

uppdrag. Den särskilda företrädaren får betalt av staten och

kostaringentingförbarnet.Åklagarenansökerhosdomsto-

len om en särskild företrädare för barn.

Om du vill veta mer om målsägandebiträde eller särskild

företrädareförbarnfinnsytterligareinformationpåPolisens

ochÅklagarmyndighetenswebbplatserochwebbplatsen

Sveriges domstolar, www.polisen.se, www.aklagare.se och

www.domstol.se. Du kan också kontakta lokal polis, åklagare

eller domstol.

www.rattegangsskolan.se: Under Före rättegången

finns mer information om stöd och hjälp före, under

och efter rättegången.

9

För många av oss grundas synen på rättssystemet utifrån

information som kommit till oss via tv, tidningar, radio och

internet. En vanlig föreställning är att rättegångarna här i

Sverige till stor del liknar de amerikanska rättegångarna som

visas på film och tv.

VAD ÄR EN RÄTTEGÅNG?En rättegång är ett sammanträde i en domstol, exempelvis

i tingsrätten, och det kan också kallas för huvudförhandling.

Det är nu som tingsrätten ska bestämma sig för om det finns

tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för brottet också

skakunnadömasfördet.Närtingsrättenavgördettakallas

det att tingsrätten prövar åtalet. Om tingsrätten bestämmer

sig för att den som är misstänkt också är skyldig till brottet så

ska tingsrätten också bestämma vilket straff den skyldige ska

få. Rättegången är muntlig och det innebär att olika personer

kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åta-

let handlar om.

LEKTION 2vad är en rättegång?

Diskutera:

•Vadvetelevernaomdetsvenskarättssystemet?

•Hurhardefåttdennakunskap?

•Gerrättegångsscenerifilmerensannbildavnågot rättssystem?

•Vadkännerelevernainförattsjälva,omdevore brottsoffer,blikalladetillrättegång?

•Varförharvidomstolar?

Läs mer om de svenska domstolarna och deras

organisation på www.domstol.se

?! www.rattegangsskolan.se: Under Före rättegången

finns ett avsnitt som heter Vad är en rättegång? som

ger grundläggande information.

10

VILKA KOMMER TILL RÄTTEGÅNGEN?Den som har drabbats av brottet som åtalet handlar om kallas

för målsägande. Som målsägande kallas man till tingsrätten

för att domstolen behöver målsägandens version samt svar på

frågor angående det som den drabbade anser har hänt.

Vid huvudförhandlingen deltar oftast fyra domare. En av dessa

är ordförande och hon eller han är juristdomare och anställd

vid tingsrätten. Ordförandens huvuduppgifter under rätte-

gången är bland annat att leda huvudförhandlingen och hålla

ordning i rättssalen. De andra tre domarna är nämndemän och

harintejuristutbildning.Nämndemännenharoftastenpas-

siv roll under huvudförhandlingen, men de deltar aktivt på

samma sätt som juristdomaren när tingsrätten ska bestämma

sig för hur åklagarens åtal ska bedömas. Det händer i enk-

lare mål att det bara behövs en domare och då måste det vara

juristdomaren. Det finns också en protokollförare i rättssalen

somantecknarvadsomhänderunderrättegången.Protokoll-

föraren är anställd vid tingsrätten och är antingen jurist eller

någon från tingsrättens kansli.

Det behövs fler personer än bara domare när tingsrätten ska

hållahuvudförhandling.Åklagarenärmedochföreslåratt

tingsrätten ska döma den misstänkte för det brott som åklaga-

renanserattdenmisstänktegjortsigskyldigtill.Åklagarens

uppgift är också att beskriva brottet för tingsrätten och att pre-

sentera bevis.

Den som är misstänkt för brottet kallas under huvudförhand-

lingen för den tilltalade. Den tilltalade kan ha en person som

hjälper honom eller henne att föra fram sin version av det som

har inträffat. Denna person kallas försvarare. Försvararen är

oftast en advokat, men långt ifrån alla tilltalade har en för svarare.

Det kan också finnas andra personer som är med vid huvud-

förhandlingen och hjälper tingsrätten att förstå vad som har

hänt. Ofta finns vittnen som sett eller hört händelsen. Ibland

håller tingsrätten också förhör med sakkunniga personer, det

vill säga personer som ska berätta för tingsrätten om det hon

eller han är expert på. Det kan till exempel vara en läkare som

uttalar sig om vad som kan vara orsaken till olika skador på

brottsoffret. Den information som de sakkunniga personerna

ger ska också hjälpa tingsrätten att fatta ett beslut. Det händer

också att en eller flera tolkar finns med under rättegången.

MÅSTE MAN KOMMA TILL RÄTTEGÅNGEN?Den som har fått en kallelse måste komma till rättegången.

Det är viktigt eftersom alla berättelser behövs för att tings-

rätten ska kunna komma fram till ett beslut. Om den som har

blivit kallad till en rättegång blir sjuk eller av någon annan

anledning inte kan komma måste detta meddelas till tingsrät-

ten i god tid före rättegången. Tingsrätten bestämmer då om

anledningen för att inte komma är godkänd eller inte. Kallel-

sen gäller alltså till dess att annat besked lämnas.

Att inte komma till rättegången utan att meddela det kan

betyda att man tvingas betala ett belopp, så kallat vite, som

också anges i kallelsen. Samma sak gäller om man inte kom-

mer och den anledning som man har gett till tingsrätten inte

räknas som en godkänd anledning. Det finns också en risk att

man blir hämtad till rättegången av polis.

www.rattegangsskolan.se: I kapitlet Under rätte-

gången finns ett avsnitt som heter Vem sitter var i

rättssalen? Animationen visar och förklarar på ett tyd-

ligt sätt vilka de olika aktörerna är och var de sitter.

11

I DOMSTOLENHuvudförhandlingen är i regel offentlig. Det innebär att vem

som helst får komma in i rättssalen och lyssna. Det finns

undantag då tingsrätten kan besluta att rättegången, eller

delar av den, inte ska vara offentlig. Detta kallas att rätte-

gången sker bakom stängda dörrar och innebär att inga åhö-

rare får vara närvarande i rättssalen. För att tingsrätten ska

kunna besluta om stängda dörrar krävs en risk för att sekre-

tessbelagda uppgifter kommer upp under rättegången eller

att rättegången gäller särskilt känsliga brott, till exempel

sexualbrott. Om den som ska förhöras är under 15 år beslutar

tingsrätten ofta om stängda dörrar. Om målsägande tycker att

det känns svårt att möta gärningspersonen eller om det finns

www.rattegangsskolan.se: Titta gärna på kapitlet

Före rättegången och avsnittet Rundvandring i dom-

stolen. I kapitlet Under rättegången finns ett avsnitt

som heter Viktiga principer. Där finns information om

till exempel offentlighetsprincipen.

Diskutera vidare med utgångs-punkt i ovanstående fakta:

•Vadärenrättegång?•Varhållsrättegången?•Varliggernärmastetingsrättrespektivehovrätt?

?!någon annan person som känns jobbig att möta i eller utanför

rättssalen kan målsäganden kontakta tingsrätten och berätta

det. Tingsrätten kan då besluta att den tilltalade eller den åhö-

rare, som mål sägande inte vill möta, inte får vara i rättssalen

under målsägandeförhöret.

Det finns ofta ett särskilt väntrum, ofta kallade vittnesstödsrum,

för att brottsoffer och vittnen ska slippa sitta och vänta tillsam-

mansmeddentilltalade.Påallatingsrätterfinnsocksåper-

soner som fungerar som vittnesstöd. De är inte anställda på

tingsrätten utan ställer upp ideellt på sin fritid som stöd och

hjälp för brottsoffer och vittnen före och efter rättegången. I

väntan på att rättegången ska börja kan det vara skönt att ha

någon att prata med. Den person som arbetar som vittnesstöd

har gått en utbildning och skrivit på ett moraliskt bindande tyst-

nadslöfte. Vittnesstödspersonen svarar gärna på frågor men får

inte diskutera den enskilda rättegången.

12

www.rattegangsskolan.se: I slutet av avsnittet Stöd

för dig i kapitlet Före rättegången finns information

om olika former av stöd för brottsoffer som till

exempel mål sägande biträde, rättshjälp med mera.

Där hittar du också brottsoffers egna berättelser om

erfarenheter av stöd.

STÖD OCH HJÄLP UNDER RÄTTEGÅNGENDet är viktigt att veta att målsäganden inte heller behöver vara

ensam under rättegången. Det finns möjlighet att ta hjälp av

en stödperson. En stödperson kan vara någon från en ideell

förening, exempelvis brottsoffer- eller kvinnojour. Det kan

också vara en tjänsteman från socialtjänsten, en vän eller en

släkting. Stödpersonen kan fungera som en trygghet och

minska nervositeten i en främmande situation. Det kan också

vara mycket värdefullt att ha någon att diskutera med före,

under och efter rättegången. Det kan även upplevas som en

trygghet att ha en stödperson att sitta tillsammans med under

själva rättegången. Stödpersonen får inte yttra sig och säga

saker under rättegången, exempelvis till rättens ordförande,

utan ska bara finnas där för att ge stöd.

Brottsoffret kan ha rätt till en särskild företrädare för barn eller

ett målsägandebiträde, se lektion 1.

ÖVRIGT RÄTTSLIGT STÖDVid en rättslig tvist ska i första hand rättsskyddet i en eventu-

ell försäkring användas. Saknas möjlighet till ekonomisk hjälp

via rättsskydd så kan man efter behovsprövning få rättshjälp.

Närdetgällerbrottmålärdockmöjlighetenattfårättshjälp

mycket begränsad.

Mer information om rättsskydd, juridisk rådgivning och rätts-

hjälp finns på Rättshjälpsmyndighetens webbplats,

www.rattshjalp.se

•Vilkaolikasakertrordubrottsofferoroarsigförinför rättegången? (Det är oerhört individuellt, men vanliga farhågor är att man

är rädd att inte bli trodd, att inte förstå de juridiska termerna,

att inte veta när man ska prata eller att inte våga säga någon-

ting, att möta den tilltalade i väntrummet eller att hamna

nära den tilltalades vänner, att man ska börja gråta eller

svimma etcetera.)

•Omduvarmålsägandeellervittne,vadtrorduattett vittnesstödskullekunnahjälpatillmed?

•Vadtrorduattbrottsoffervillvetainförrättegången?

•Hurkanmanförberedasig? (Besöka domstolen, kontakta någon ideell stödorganisation,

söka information i böcker, broschyrer, på internet och på

Rättegångsskolan med mera.)

•Vemskulleduviljahameddigtilltingsrätten? (En jämnårig eller en vuxen? En god vän eller en neutral

stödperson? En förälder eller en juridiskt kunnig person?)

Diskutera kring ovanstående fakta:?!

Påwww.jagvillveta.se finns även information för barn

och unga om vad man kan få för stöd och hjälp under

rättegången. Där finns också berättelser från barn och

unga som har varit med om brott.

13

SKADESTÅNDOfta handlar rättegången om mer än att bestämma om den

som är misstänkt för brottet kan dömas för det – den kan

också handla om skadestånd. Den som döms för ett brott är

i princip alltid skyldig att betala ersättning för de skador som

brottet orsakar. Den ersättningen kallas för skadestånd. Om

ett brottsoffer kräver skadestånd av den tilltalade prövas det

oftastisambandmedsjälvahuvudförhandlingen.Åklagaren

är nästan alltid skyldig att innan rättegången hjälpa en mål-

sägandeattbestämmasinaskadeståndsanspråk.Normaltär

åklagaren också skyldig att hjälpa målsäganden att framföra

kravet på skadestånd i rättegången om målsäganden vill det.

www.rattegangsskolan.se: I kapitlet Efter

rättegången finns ett avsnitt som heter

Ersättning. Det handlar om olika former av

ekonomisk ersättning som försäkring, skade-

stånd och brottsskadeersättning.

www.rattegangsskolan.se: Om ni inte redan tittat på

kapitlet Under rättegången där det finns ett avsnitt

som heter Vem sitter var i rättssalen?, kan ni göra det

nu. Animationen visar och förklarar på ett tydligt sätt

vilka de olika aktörerna är och var de sitter.

Diskutera följande:

•Vilkaolikasakertrordumankanfåskadeståndför?(Någraexempelpåposter:Kostnader,tillexempeltaxiresa,

egenvårdsavgifter, förstörda kläder. Inkomstförlust om man

varit förhindrad att arbeta. Sveda och värk som är ersättning

för den akuta sjukdomstiden. Lyte och men som är ersätt-

ning om permanent skada uppstår. Kränkningsersättning för

den kränkning brottet ger upphov till.)

•Gårdetattvärderalidandeikronorpåetträttvistsätt?

?!

•Hurvetmanvilkabeloppsomärrimligaattbegärai skadeståndförolikabrott?

(Genom att titta i Brottsoffermyndighetens referatsamling,

som finns på www.brottsoffermyndigheten.se, ringa till

Brottsoffermyndighetens servicetelefon 090-70 82 00 eller

tala med sin åklagare eller sitt målsägandebiträde.)

•Hurstorttrorniattskadeståndetärförtillexempelen misshandelmedettknytnävsslag,rånundervapenhot, mordförsök,våldtäkt–ochtyckerniattdetärrimligt ellerförmycketellerförlite?

(Misshandel med ett knytnävsslag – 5 000 kronor, rån under

vapenhot 10 000 kronor, mordförsök 125 000 kronor och

våldtäkt 100 000 kronor. Alla belopp är ungefärliga och

omständig heter i ärendet kan göra att beloppen höjs.)

Mer information om skadestånd, försäkringsskydd och brotts-

skadeersättning finns på www.brottsoffermyndigheten.se.

HUR SER DET UT I RÄTTSSALEN OCH VAR SITTER PERSONERNA UNDER RÄTTEGÅNGEN?Längst fram i rättssalen sitter juristdomaren, nämndemännen

och protokollföraren. De sitter på plats när deltagarna kom-

mer in i salen. Juristdomaren sitter i mitten. Till vänster snett

nedanför tingsrättens ledamöter kommer målsägande, åkla-

garen och eventuellt målsägandebiträde och stödperson att

sitta. Till höger i salen sitter den tilltalade och försvararen.

14

www.rattegangsskolan.se: I kapitlet Under rätte-

gången finns ett helt avsnitt som heter Hur går

rätte gången till? Se till exempel Inledning och

Parternaspresentationavmålet.

Om man vill dela upp filmvisningen passar det bra

att avsluta Lektion 2 med att se den första delen av

filmen Rättegången, cirka 11 minuter.

HUR GÅR RÄTTEGÅNGEN TILL?Innan rättegången börjar finns möjlighet att vänta i tingsrättens

väntrum, eller i det som ofta kallas vittnesstödsrum. Ofta finns

det uppropslistor uppsatta på en av tingsrättens anslagstavlor

och där finns information om i vilken sal rättegången ska hål-

las.Närmåletropasuppkantillexempelföljandehöras:

”Tingsrätten håller huvudförhandling i mål B… (här säger man

måletsnummer)mellanåklagarenochNN.Parterochvittnen

kallas till tingssal X.”

Oftastfinnsflerarättssalaritingsrätten.Närmåletropasupp

ges alltså också besked om vilken rättssal deltagarna ska gå

till. Domaren som är ordförande kontrollerar att alla som ska

vara med i rättegången också har kommit dit. Om någon per-

son inte kommer kanske huvudförhandlingen måste ställas in.

Det finns då ändå rätt till ersättning för resor, förlorad arbets-

inkomst och så vidare.

Efter uppropet får de personer som är kallade som vittnen

gåutochsittaochväntautanförsalen.Närdetärdagsförett

vittne att berätta vad hon eller han sett eller hört så ropas nam-

net upp i högtalaren när de ska gå in igen. Vittnen får ibland

komma till tingsrätten en annan tid än när rättegången börjar.

Vilken tid som gäller står i kallelsen.

Ordföranden frågar om det finns något hinder mot att börja

huvudförhandlingen, till exempel jäv. Jäv betyder att det finns

risk för att åklagaren eller någon av domarna kan vara partisk, till

exempel att någon är släkt med någon av parterna. Oftast finns

inget hinder mot huvudförhandling och rättegången kan börja.

RÄTTEGÅNGEN BÖRJARRättegången börjar med att domaren ger ordet till åklagaren.

Åklagarenläseruppdenstämningsansökansomhoneller

han har skickat till tingsrätten och yrkar (begär) att tingsrätten

ska döma den tilltalade för det brott som åklagaren menar att

den tilltalade är skyldig till. Om målsägande har begärt ska-

destånd berättar åklagaren, eller ett eventuellt målsägande-

biträde,vilketskadeståndsombegärs.Näråklagarensoch

målsägandens yrkanden är framförda frågar domaren om den

tilltalade erkänner eller förnekar brottet. Om målsäganden

begär skadestånd får den tilltalade också frågan om hon eller

han medger eller bestrider skadeståndsansvar, det vill säga

går med på att betala skadeståndet eller inte. Domaren frågar

sedan om den tilltalade har invändningar mot det belopp mål-

säganden har begärt i skadestånd.

Efterdettagöråklagarensinsakframställan.Åklagarennäm-

ner samtidigt vilka bevis som hon eller han anser finns för att

den tilltalade har begått brottet. Ibland händer det att åklaga-

ren läser upp skriftliga bevis, till exempel läkarintyg, under sin

sakframställan. Därefter brukar den tilltalades försvarare få till-

fälle att göra tillägg eller förändringar till åklagarens uppgifter.

15

Så här kan det se ut i en rättssal.

16

Nuharrättegångensförstadelklaratsavochdetärdagsför

den del där man ska gå igenom bevisningen. Först hålls för-

höret med målsäganden. Det kan vara bra att fräscha upp min-

net och snabbt gå igenom vilka deltagarna i rättssalen är och

var de sitter. Sammanfatta också kort vad som har hänt hittills

i rättegången.

FÖRHÖR MED MÅLSÄGANDENästastegirättegångenärförhöretmedmålsäganden.Mål-

säganden behöver inte sätta sig i vittnesbåset utan sitter kvar

på sin plats bredvid åklagaren. Förhöret spelas in med både

ljud och bild, men det som spelas in under en rättegång visas

inte utanför domstolen. Domaren säger att förhöret är begärt

avåklagarenochlämnarpåsåsättöverordet.Åklagarenkom-

mer troligen be målsäganden att berätta med egna ord om

vad som hänt. Därefter är det dags för åklagarens frågor till

målsäganden. Syftet med åklagarens frågor är framför allt att

göra den brottsliga handlingen så tydlig som möjligt.

Efter detta lämnar rättens ordförande över ordet till den tillta-

lades försvarare eller den tilltalade som nu ställer sina frågor

till målsäganden. Försvararens frågor påminner om åklaga-

rens, men försvararens frågor har ett annat syfte. Försvararens

roll är att tillvarata den tilltalades intressen och ifrågasätta om

något brott begåtts eller försöka mildra bedömningen av brot-

tet. Detta kan göra att det upplevs som att målsäganden blir

extra granskad och det kan komma frågor om sådant som mål-

sägandenredanharberättatom.Närförsvararenharhaftsitt

förhör med målsäganden kan tingsrättens ordförande eller

någon annan av domarna ställa kompletterande frågor om det

är något de undrar över.

LEKTION 3rättegången fortsätter

Även målsägandebiträdet kan ställa frågor och det händer

också att åklagaren vill ställa några kompletterande frågor.

Rättens ordförande förklarar sedan förhöret avslutat. Förhö-

ret med målsäganden kan vara ingående och detaljerat. Detta

är ofta nödvändigt för att åklagaren ska kunna bevisa brott. Det

kan kännas obehagligt att få sina upplevelser ifrågasatta. Den

tilltalade har rätt att försvara sig, bland annat genom att ställa

frågor till målsägande och vittnen. Den tilltalade har också rätt

att ställa frågor som ifrågasätter till exempel hur någon kan

vara säker på sin sak eller hur man kan ha sett det man säger

sig ha sett. Det är mycket viktigt att målsägande har kunskap

om sina rättigheter. Ordföranden har en skyldighet att se till

att åklagaren, försvararen eller målsägandebiträdet inte ställer

frågor som inte har med brottet att göra.

ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER I SAMBAND MED RÄTTEGÅNGENNärordförandenförklaratförhöretmedmålsägandeavslutat

kan det hända att ordföranden frågar om eventuell ersättning.

Vanligtvis tas dock ersättningsfrågan upp i slutet av rätte-

gången. Ersättning kan exempelvis lämnas om man har för-

lorat inkomst eller behövt åka buss till tingsrätten. Kanske har

barnpassning varit aktuell. Domstolen kan då besluta att ge

målsägande ersättning för förlorad arbetsinkomst, för resor

samt för barnpassning. Även ersättning för eventuella kost-

nader för uppehälle, till exempel matkostnader om målsä-

gande bor långt från tingsrätten, kan bli aktuellt. Ersättningen

betalas oftast ut genom en insättning på ditt bankkonto eller

genom utbetalningsavi. Vid vissa domstolar sköter receptio-

nen både beslut och utbetalning av ersättning.

17

ÖVRIGA FÖRHÖRNärmålsägandenharhörtsochsvaratpåfrågorna,ärdet

dags att förhöra den tilltalade. Det förhöret följer, i stort sett,

samma ordning som tidigare förhör. Det som är annorlunda

är att ordföranden inleder förhöret och ber den tilltalade att

berätta sin version. Ordföranden kan också ställa några frå-

gorinnanhonellerhanlämnaröverordettillåklagaren.Åkla-

garen ställer sina frågor till den tilltalade och sedan fortsätter

försvararen.

Närförhöretmeddentilltaladeärfärdigtärdetdagsföreven-

tuella vittnesförhör. Ett vittne i taget ropas in i rättssalen och

får svara på frågor. Vittnet ska gå fram till vittnesplatsen fram-

för tingsrättens ordförande. Ordföranden kontrollerar först om

vittnet är nära släkt med någon av parterna i målet. Om vittnet

till exempel är barn till den tilltalade är vittnet inte skyldigt att

vittna.Närasläktingartilldentilltaladesomväljerattvittna,

får inte avlägga vittnesed. De flesta vittnen är dock både skyl-

diga att vittna och avlägga vittnesed. Rättens ordförande läser

upp vittneseden och vittnet ska då säga efter ordföranden.

Vittneseden lyder: ”Jag (och här säger vittnet sitt namn) lovar

och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela

sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.

Efter att vittnet avlagt ed får hon eller han sätta sig. Ordföran-

den berättar för vittnet hur viktigt det är att vittnet talar san-

ningochverkligenberättarvadhonellerhanvet.Närvittnen

talar under ed betyder det att om de ljuger eller inte berättar

det de vet om brottet så kan de straffas för ett brott som heter

mened. I regel är det åklagaren som har begärt att vittnet ska

förhöras och då är det åklagaren som börjar förhöret. Om för-

höret är begärt av den tilltalade börjar försvararen att fråga

vittnet. Även förhöret med den tilltalade och eventuella vitt-

nesförhör spelas in med ljud och bild.

www.rattegangsskolan.se: Om ni delat upp film-

visningen passar det bra att se den andra delen från

11 min till 33 min.

Diskutera följande:

•Varförskamålsägandenberättasinversionförst?(För att målsäganden inte ska påverkas av vittnen eller den

tilltalade. Det är målsäganden som påstår att något hänt

och därför är det rimligt att den tilltalade får klart för sig vad

målsäganden anser har hänt.)

• Ivilkafallfårmålsägandenettegetbiträde?(Främst vid sexualbrott och våld i nära relationer men även

vid annan brottslighet om det finns särskilda behov. Ett mål-

sägandebiträde kan utses så snart förundersökningen har

inletts. Läs mer på www.brottsoffermyndigheten.se eller

www.domstol.se.)

•Vilkenannanbevisningförutomförhörmed målsägandekännerdutill?

(Vittnesbevisning, skriftlig bevisning till exempel utdrag ur

e-post- eller telefonlistor, sms och brev, sakkunnigbevisning

till exempel att en läkare berättar om vad som framkommit

vid en läkar undersökning.)

?!

ANNAN BEVISNING SOM KAN VARA AKTUELLFörhör med sakkunniga personer hålls normalt efter vittnes-

förhören, men en annan ordningsföljd kan också förekomma.

Samma sak gäller eventuell skriftlig bevisning, till exempel

läkarintyg, kontoutdrag eller brev. Ibland går man igenom den

under sakframställan, ibland sker det efter vittnesförhören.

18

•Varförhargärningspersonenenförsvarsadvokat?(Varje person som är misstänkt för allvarligare brott har rätt

till bästa möjliga försvar. En försvarsadvokat hjälper den

misstänkte att se till att alla omständigheter och bevis som

talar till den misstänktes förmån kommer fram.)

•Vadkännerduinförattsjälvblikalladsomvittnetill enrättegång?

•Varförskulledetkunnavarasvårtattvittna?(Nervositet,oroattintekommaihåg,svårtattvittnamot

någon man känner eller är rädd för, kanske rädd för att bli

hotad.)

•Vadkanhändaomettvittneljugerellerinteberättar detdevetombrottet?(Personenkandömasförmenedvilketärettallvarligt

brott som normalt sett leder till fängelsestraff.)

www.rattegangsskolan.se: I kapitlet Under rätte-

gången finns avsnittet Hur går rättegången till?.

De ovan beskrivna förhören förklaras under Bevis-

upptagning.

DEN MISSTÄNKTES PERSONLIGA FÖRHÅLLANDENNärallbevisningärframförd,fortsätterrättegångenmeddet

som kallas personalia. Det innebär en genomgång av den till-

talades personliga förhållanden. Detta görs för att tingsrätten

ska få ett underlag för att bestämma vilket straff den tilltalade

ska ha om hon eller han döms för brottet. En av tingsrättens

ledamöter berättar vad man vet om den tilltalades bakgrund,

exempelvis i vilken skola hon eller han har gått eller vilket

arbete hon eller han har. Även familje- och boendeförhållan-

den med mera tas upp. Ibland kan särskilda undersökningar av

den tilltalade och dennes förhållanden ha gjorts, till exempel

personutredning eller rättspsykiatrisk undersökning. Den till-

talade får sedan berätta om sina inkomster och skulder. Den

tilltalades ekonomiska situation är av betydelse om tingsrätten

kommer fram till att den tilltalade ska dömas att betala böter.

Ibland händer det att den tilltalades föräldrar eller andra, som

känner henne eller honom väl, är i rättssalen. Dessa personer

kan ibland också få berätta vad de känner till om den tilltalades

personliga förhållanden.

SAMMANFATTNINGARNuärdetdagsföråklagarenattsammanfattavadhoneller

han anser har kommit fram under rättegången. Detta kallas för

slutanförandeellerplädering.Åklagarenärskyldigattgå

igenom vad den tilltalade är åtalad för samt att sammanfatta

och uttala sig om vad som kommit fram genom bevisningen.

Åklagarenskaocksåföreslålämpligtstraffomtingsrätten

kommer fram till att den till talade är skyldig och ska dömas för

brottet.

Om målsägande är part i målet, det vill säga har krävt skade-

stånd eller har biträtt åtalet, har målsägande eller målsägan-

debiträdet därefter rätt att framföra avslutande synpunkter.

Slutligen gör försvararen sin sammanfattning. Den liknar den

åklagaren gör, men sker naturligtvis utifrån den tilltalades syn-

vinkel.Närförsvararenssammanfattningärklarfrågarordfö-

rande den misstänkte om hon eller han har något att tillägga.

Det sista som händer innan rättegången avslutas är att försva-

raren och eventuellt målsägandebiträde begär ersättning för

sina uppdrag.

RÄTTEGÅNGEN AVSLUTASNärordförandenförklararatthuvudförhandlingenäravslutad

är rättegången klar. Därefter talar ordföranden om när domen

kommer att meddelas. Domen meddelas antingen redan efter

en kort stund eller vid ett senare tillfälle. Oavsett vilket det blir,

håller tingsrätten alltid överläggning innan dom meddelas. En

19

överläggning innebär att domarna går igenom allt som kommit

fram under huvudförhandlingen och bestämmer sig för hur de

ska döma.

OM DOM MEDDELAS DIREKTOm tingsrätten ska meddela domen direkt säger ordföranden

atttingsrättenförstskahållaenskildöverläggning.Nufårinte

någon annan än domarna och den som skrivit protokoll under

huvudförhandlingen vara med. Det innebär att samtliga delta-

gare i rättegången och eventuella åhörare måste gå ut ur rätts-

salen.Precissomförerättegångenfinnsmöjlighetattväntai

väntrummet eller eventuellt vittnesstödsrum.

Närdomarnaärfärdigamedöverläggningenropasdetupp

i högtalarna att ”tingsrätten meddelar dom i målet mellan

åklagarenochNN”.Domenmeddelasgenomattordföran-

den talar om vilket domslut tingsrätten har kommit fram till,

det vill säga om de har kommit fram till att den tilltalade ska

dömas för brott eller inte. Om tingsrätten dömer den tilltalade

för brott talar ordföranden också om vilket straff tingsrätten

harbestämt.Påsammasätttalarordförandenomhurtingsrät-

ten har bestämt om eventuellt skadestånd som målsägande

har begärt. Ordföranden gör sedan en sammanfattning av vad

tingsrätten har enats om under överläggningen, till exempel

hur de har kommit fram till att den tilltalade kan dömas för

brottet och hur de har tänkt då de bestämde straffet. Avslut-

ningsvis berättar tingsrättens ordförande hur man överklagar

domen.Nuärdomenmeddeladochdetärdagsförsamtliga

att lämna rättssalen.

OM DOM MEDDELAS VID ETT SENARE TILLFÄLLEOm tingsrätten har bestämt sig för att meddela domen senare,

berättar ordföranden när det kommer att ske och hur man kan

fåvetavaddomeninnehåller.Normaltmeddelasdomeninom

en eller två veckor och det brukar gå bra att ringa till tingsrättens

kansli för att få reda på vilken dom tingsrätten kom fram till.

Oavsett hur domen meddelas kommer en skriftlig dom att för-

fattas av den juristdomare som har dömt i målet.

VAD HÄNDER SEDAN?Efter att domen är meddelad har parterna tre veckor på sig att

överklaga domen. Om något överklagande inte sker är domen

definitiv. Det innebär bland annat att eventuella åtgärder för

att kräva betalning av den dömde för utdömt skadestånd kan

börja. Om domstolen har dömt ut skadestånd till målsäganden

får denne tillsammans med den skriftliga domen också infor-

mation från Brottsoffermyndigheten. Av denna information

framgår hur målsäganden ska gå tillväga för att kräva ut ska-

deståndet av den dömde. Informationen innehåller även upp-

gifter om vilka övriga möjligheter som finns att få ersättning. I

de fall där den dömde inte kan betala skadeståndet finns fort-

farande möjlighet att få ersättning. I första hand kan målsä-

ganden ansöka om ersättning via sitt försäkringsbolag. I de fall

där försäkringsersättning inte betalas ut kan målsäganden gå

vidare genom att ansöka om ersättning, i form av statlig brotts-

skadeersättning, via Brottsoffermyndigheten.

Om domen överklagas blir det oftast en ny rättegång i hov-

rätten. I de flesta fall behöver inte målsägande och vittnen

vara med under den rättegången. Istället spelas förhören från

tingsrätten upp. I vissa enkla fall kan hovrätten avgöra målet

utan att hålla någon huvudförhandling.

www.rattegangsskolan.se: I kapitlet Under rätte-

gången, i avsnittet Hur går rättegången till?, beskrivs

den sista delen av rättegången under Avslutning.

20

Filmen Rättegången, som finns på www.rattegangsskolan.se,

är en 43 minuter lång dramadokumentär som skildrar ett miss-

handelsmål i en tingsrätt. Både gärningspersonen och brotts-

offret är unga och historien bjuder vissa spänningsmoment

utan att vara spektakulär eller tillrättalagd.

Det går bra att se hela filmen samtidigt, förslagsvis under Lek-

tion 3 och därefter diskutera eller att välja ut de delar som pas-

sar till lektionsinnehållet, under Lektion 2 och 3. Här följer

förslag på några frågeställningar att ta upp.

filmvisning

Diskussionsfrågor i anslutning till filmen Rättegången

•Vilkasvåraordhannduuppfattaochreagerapå?(PåBrottsoffermyndighetenswebbplats,

www. brottsoffermyndigheten.se och på Sveriges

domstolar, www.domstol.se hittar du en juridisk ordlista.)

•Vilkafunktionerfyllerettmålsägandebiträde?(Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i

målet och lämna stöd och hjälp till honom eller henne. Mål-

sägandebiträdet ska också hjälpa målsäganden att föra talan

om enskilt anspråk, skadestånd, om det inte görs av åklagaren.)

•Hurbehandladesmålsäganden?(De flesta målsägande upplever rättegången som mycket

påfrestande även om man blir väl behandlad.)

•Hurskildesigåklagarensochförsvararensfrågoråt? Varförskildedesigåt?

(Vanligtvis brukar åklagarens frågor vara raka och öppna.

Försvarsadvokatens frågor kan däremot vara något mer

ifrågasättande eftersom han eller hon ska ta till vara den

tilltalades intressen.)

•Vadvarskillnadenmellanförhöretmedden tilltaladejämförtmedförhöretmedmålsägande?

•Hurverkadevittnetupplevasituationen?

•Tyckerduattdetverkarvarasvårtattvaradomare ochisåfall–varförärdetsvårt?

(Det kan vara svårt att veta vem som ljuger om den tilltalade

och målsäganden berättar olika historier. Domsluten kan få

långtgående konsekvenser för de berörda.)

•Hurtrorduattdomstolenkommerattdömaimålet?(Frias eller döms gärningspersonen?)

•Hurtrorduattdetkännsförbrottsoffretefter rättegången?Fördentilltalade?

Om du tänker dig in i brottsoffrets roll – försök att beskriva

dina känslor om den tilltalade döms respektive frias.

•Varrättegångenifilmensomdutrodde? Ominte,vadvarannorlunda?

21

Jag vill veta

BROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470, 901 09 Umeå

Tel: 090-70 82 00

registrator@brottsoffermyndigheten.se

www.brottsoffermyndigheten.se

www.rattegangsskolan.se

www.jagvillveta.se