Vikingatiden lärarhandledning

7/29/2019 Vikingatiden lrarhandledning

1/14

P egen hand i Gudar och GPS

Det hr r en handledning som beskriver jrnldersdelen ochvikingatiden i utstllningen Gudar och GPS p rebro lnsmuseum.

Handledningen berttar om jrnldern i rebro ln, beskriverutstllningen och ger dessutom ngra ingngar till egna diskus-sioner.

Handledningen riktar sig till lrare med elever i bde grundsko-la och gymnasiet. I slutet av handledningen finns en ordlistaoch tips p ider om hur ni kan flja upp besket.

VIKINGATIDEN


2/14

rebro Lns museum r ett av Sveriges ldsta lnsmuseer med rtter i en forn-

minnesfrening frn 1856. Lnsmuseet speglar historien i rebro ln.

Hr i huset finns flera fasta utstllningar Gudar och GPSsom berttar om

bondeliv frn forntid till 1800-tal i vrt ln, Klenodkammarenmed bl.a. en

silverskatt frn vikingatiden och Medeltidens kyrkasom visar kyrkliga

skulpturer, altarskp mm. Hr visas ven tillflliga utstllningar om konst och

kulturhistoria. Drutver finns ocks Idrottshistoriska sllskapetmed olika

idrottshistoriska utstllningar.

Hr i rebro finns ven Lnsarvetsom r museets kunskaps- och forsknings-

centrum med arkiv, foto- och fremlssamlingar. Lnsmuseet har dessutom

anlggningar i bl.a. Karlskoga, Nora och Askersund.

Utstllningen Gudar och GPS hand-

lar om bondeliv och titeln antyder

vrt frhllningsstt till mat fr

dagen, och litet till - grunden fr

vr verlevnad! Den tar sin utgngs-

punkt i frhllanden som de varit

och r i rebro ln med brjan i

stenldern, med nedslag i jrnlder

och 1800-talets bysamhlle.

En modell pvggen som ensymbolisk bildav rebro ln,mter beskareni utstllningen.Av Lars Agger

rebro lns museum

Gudar och GPS


3/14

Fr att besket ska bli s bra som mjligt, tnk p fljande:

Ansvar fr gruppen

Lraren ansvarar fr klassen under besket i museet. Vi rekom-menderar att elevgrupper t.o.m. hgstadiet gr tillsammansmed lrare.

Skolmaterial

Det finns skrivplattor att lna i entrn. Anvnd inte vggar somskriv-underlag eftersom det blir mrken. Anvnd endast blyerts-pennor i utstllningssalarna om eleverna behver teckna elleranteckna.

Var frsiktig i salarna

Rr er lugnt i salarna och tnk p ljudnivn, tala i normal sam-

talston. Visa hnsyn till andra beskare och pgende visning-ar. Grupper under ledning av museets personal har fretrde isalarna. Lmna ryggsckar, strre vskor, paraplyer etc. i gar-deroben. Man fr inte dricka eller ta i salarna.

Fotografering

Det r inte tilltet att filma eller fotografera i utstllningssalarna.Upprepade blixtar r inte bra ur bevarandesynpunkt.

Upplev utstllningen med fingrarna!

I utstllningen Gudar och GPS r det tilltet att rra vid fre-mlen/rekvisitan som finns men uppmana eleverna till frsiktig-het! Observera att det i andra utstllningar inte r tilltet att vid-rra fremlen.

Informera dina elever om ovanstende.

Trivselregler


4/14

Bronsldern kallar man

tiden 1800-500 f.Kr. Ombronsldern berttas helt

kort i texter som omger

en stor genomlyst karta

ver norra Hjlmarbyg-

den i Nrke.

I en monter visas kopior

av Hassleskatten frn

Glanshammars socken.

Fremlen lades ned i en mindre vattensamling ca 500 f.Kr. och anses vara ett

offer till gudarna. Hassleskatten bestr av importerade dyrbara bronsfreml

frn Syd- och Mellaneuropa.

1000 r senare lades ett annat offer ner i samma . Det r de freml som hittats

i versta; flera bjda svrd, pilspets, hstbetsel och spjutspetsar. Kanske ville de

som lade ner skatten tacka fr seger i krig eller be om tur i strid? Denna tid,

ca 400 550 e.Kr. kallas fr folkvandringstid och var en orolig period.

KartaP den genombelysta kartan frn 1600-

talet syns Glanshammars socken medverstan i centrum. Lngs n finns

platserna Hassle, versta och Husby.

Trakten kan ha varit Nrkes centrum

under denna tid med sitt strategiska

lge nra Hjlmaren. Detta var innan

staden rebro fanns.

Fre vikingarna i rebro ln


5/14

Utstllningens jrnldersdel koncentrerar sig kring den yngre jrnldern. Senare

delen av jrnldern kallar man ibland fr vikingatiden (ca 800-1050 e.Kr.). IHusby som ligger vid den gamla mynningen till Hjlmaren grvde arkeologer-

na fram delar av en stormannagrd, nr den nya motorvgen byggdes p 1990-

talet. Vid platsen fann man bland annat en palissadomgiven 30 meter lng hall-

byggnad och bronsgjutarverkstder frn 700-talet. Husby var en stor och mktig

grd p vikingatiden, hr bodde skert en storman eller hvding. Platsen str

som modell fr jrnldersdelen i utstllningen.

Vad r vikingar?

Jrnldern p museet

Ingen vet skert vad ordet viking

betyder. Kanske har det frknip-

pats med sjvikar, att vikinga-

skeppen var konstruerade s att

de kunde ta sig in i grunda vikar.

Eller ocks kanske det har attgra med det engelska ordet wic,

som betyder by eller kpstad.

Man brukar tnka p vilda mn

med skgg som plundrade och

slogs nr man pratar om viking-

ar men de allra flesta som bodde

i Norden p denna tid levde som

vanliga bnder. Det r om dem

utstllningen berttar.

En modell av ett vikingaskepp hnger frn taket.

Sg vikingarna verkligen ut shr?


6/14

Tyg och klderRest mot den andra gaveln str en vvstol vars varp hlls

spnd med hngande vvtyngder. Hr finns ven ngra

mindre freml placerade; kardor, ullsax, en slnda och en

ring med vxtfrgat garn. Hr hnger ocks ngra kopior

av vikingatida klder som barnen grna fr prova. Det finns en s.k. kolt, ett

mansplagg av klde, en srk av lin och kvinnoklnningar i ull med axelband.

De allra flesta textilier och klder tillverkades hemma p grden. Det var dyrbart

med tyg det lg mycket tid och arbete investerat i ett kldesplagg. Allt som har

med textiltillverkning att gra; kardning, spnad, frgning, vvning och smnad

var kvinnans omrde. P jrnldersgrden var arbetsfrdelningen tydligt upp-

delad i manliga och kvinnliga omrden.

P vikingatiden hade man inte knappar och dragkedjor i klderna som vi har

idag. I stllet hlls klderna ihop med lsa spnnen och broscher. Typiskt

kvinnliga spnnen, s.k. spnnbucklor, finns i den rda montern p vggen mitt

emot huset.

HusetHuset r byggt p det stt som bostadshus bygg-

des p 800-talet. Ett riktigt jrnldershus var sjlv-

klart mycket strre men vrt r byggt med hjlp

av autentiska tekniker. Det har takbrande mitt-stolpar, vggar av skiftesverksteknik och lerklina-

de fltverksvggar. Ofta lerklinade man vggarna

kring eldstaden det gav ett bra brandskydd.

ver eldstaden hnger en kittel i en jrnkedja.

Man hade ingen skorsten, rken silar ut genom

vasstaket. Det var nog vldigt rkigt inomhus.

Vid den ena gaveln finns en fllbnk som fungera-de som frvarings-, sitt- och liggplats.

Att diskutera

Vilka sysslor tror ni var typiskt kvinnliga arbeten p vikingatiden?Vilka var manliga? Varfr?Hur sg en viking ut?


7/14

Grd och jordP en medelstor grd under jrnldern

kunde man bo 20-30 personer. Man levde till-

sammans flera generationer. tten och slkten

betydde mycket fr mnniskorna. Dessutomkunde det finnas trlar som hrde till hushllet.

Man levde av sjlvhushll och odlade och tillver-

kade det mesta man behvde p grden.

I skogen, utgomarkerna och vattnet som hrde till grden kunde man valla

sina husdjur, jaga och fiska. Man hade svin, hns, kor och fr. Hsten anvndes

som riddjur. Under den ldre jrnldern var det vanligt att mnniskor och djur

bodde under samma tak i stora boningshus som brukar benmnas lnghus och

kunde vara 30 meter lnga.

Under vikingatiden brjar man ha djur i speciella fhus

p vintern, p sommarhalvret gr de ute. I fhuset tar

man tillvara gdseln till krarna. Detta tillskott av nring

medfr att krarna kan brukas r efter r. De kan drfr

ligga kvar p samma stlle och behver inte flyttas somunder tidigare perioder. Under denna tid skapas de go-

grnser vi har nnu idag.

De yngre snerna som inte fick rva grden odlade upp ny mark eller gav sig ut

p lnga vikingafrder till andra lnder som handelsmn eller krigare. Med sig

hem hade de trlar, smycken, silver, salt, sidentyg, klder och nya seder och va-

nor.

P resorna kom de ven i kontakt med kristendomen. Stormnnen r de frsta

som lter sig dpas. Vid Husby finns kristna gravar frn 1000-talet dr obrnda

ben ligger i st-vstlig riktning.

Att diskuteraHur r det att bo en hel familj med mormor, farmor och kanske andraslktingar i ett och samma hus, i ett och samma rum?

Vad r trlar? Hur levde och arbetade en trl?Hur skaffade man klder, godis och leksaker nr det inte fanns affrer?


8/14

Vad jrnet betyderVid denna tid hade mnniskorna lrt sig att utvinna jrn ur sjar och myrar.

Enkla redskap gr man sjlv hemma i grdssmedjan. Redskap av jrn hller

bttre n redskap av bara tr och de r mer effektiva. Man anvnde jrnskott

rder draget av oxar, fr att bearbeta jorden. Den vassa skran och lien av jrn

gjorde det lttare att samla h och lv p ngen som vinterfoder t djuren.

Mnniskorna p jrnldern gde kunskap om att man mste gdsla odlings-

marken fr att f bttre skrdar och man brjade odla nya sdesslag. Allt detta

gjorde att man fick ett verskott nnu mer mat fr dagen. Man har rd att

skaffa fler barn och kanske ta bttre s att man klarar sjukdomar bttre

befolkningen vxer. Ju mer verskott och rikedom, desto mer att strida om.

Och desto mer komplicerad blir samhllets organisation.

TrdetEtt trd vxer intill vggen. Det r den heliga

asken Yggdrasil, som enligt den vikingatida

mytologin str i vrldens mitt. I dess kronasitter ekorren Ratotosk och i nrheten flyger

en korp. Den mktigaste och visaste guden

Oden hade tv korpar Hugin och Munin,

som flg runt hela vrlden och berttade fr

honom vad de sett.

Religionen och magin hrde samman fr

mnniskorna p den hr tiden. Berttelsernaom gudarna och hur vrlden r skapad

genomsyrade livet. Till gudarna offrade man

och samtalade p olika stt genom riter.

Guden Tor var skans och bndernas gud.

Till Fr offrade man fr att f mnga barn och goda skrdar. Freja var krlekens

gudinna.


9/14

GuldgubbeI Husby fann arkeologerna ett litet guldbleck, en s.k. guldgubbe, det frsta fyn-

det i lnet av det slaget. I mitten p jrnldershuset i utstllningen kan man

prova p att sl en guldgubbe, liknande den som man fann i Husby. Teknikenman anvnder r att p en kopparplt lgga en patris, som har mnster av en

guldgubbe, och sedan sl p patrisen med en trklubba.

Guldgubbens mnster frestller en man och en

kvinna som omfamnar varandra, kanske r det

guden Fr och hans jttekvinna Gerd. Fr r frukt-

barhetens gud fr bde mnniskor och djur.

Gerd var sdeskerns gudinna. Nr man offrar ett

guldbleck deltar man i riten. Guldgubbar terfinns

p platser som haft stor betydelse och varit frknip-

pade med makt. Kanske grvde Husbyhvdingen ner

guldgubben vid en stolpe i huset fr att f god skrd och mnga barn?

I en trekantig monter under trdet ligger guldgubben frn Husby och ngra

andra offerfynd som t.ex. delar av svrd, kittel och betsel frn versta iGlanshammars socken och prlor, bryne och spnne frn Frsvi i Edsbergs

socken.

Dd och begravningFotografiet p vggen visar en domarring frn gravfltet Hjortsberga i Kumla.

Nedanfr ligger tv delar av gravklot och en s.k. tcksten. De r frn Rsvalslund

vid Guldsmedshyttan. Jrnlderns mnniskor brnde den dde p ett bl. Pblet fick den dde med sig sina godelar. Ju mktigare person desto finare grav-

gvor. Askan lades sedan i ett krl (ofta en lerkruka) som sedan begravdes och

man lt ett rse av sten, sand eller jord tcka graven.

Ibland lade man p stora stenar. Gravflten lg nra grden och byn. Om man

tog vl hand om den dde gav det grden och dess invnare skydd. Gravfltet

anvndes som kultplats.


10/14

Att diskuteraVar tror ni man samlades och bad till gudarna?Varfr fick man med sig saker i graven?Varfr tror ni man hittar dda djur i mnniskogravarna?I den rda vggmontern finns en slnda med en slndtrissa av sten.Pinnen r nygjord, men stenen r riktig. Varfr r den riktiga pinnenborta?

P vggen finns tv montrar som visar freml frn gravar. I den rda finns

saker som hittats i kvinnogravar. Det lnga spettet trodde arkeologerna frst var

ett stekspett. Numera tror man att det r en sejdestav som tillhrt en vlva en

kvinna som kan ha fungerat som prst eller schaman. Hon hade ftt frmganatt se in i framtiden av gudarna. I den bl montern finns typiska manliga grav-

gvor. Freml med anknytning till striden, hsten och rustningen sger oss att

det r en mktig man som begravts med sdana gvor.

Under vggmontrarna, i gradngerna,finns fler jrnldersfreml och grav-gvor frn lnet.

RunstenenRunorna ansgs magiska. Inte nog med att de var bok-

stver, de kunde anvndas vid besvrjelser och riter

ocks. Runstenarna berttar med f ord om saknaden

efter en dd familjemedlem, men de r inga gravstenar.

Att ha en runsten betydde att man var rik och ngon att

rkna med. Det var riktigt skryt att stta upp en runsten vid grnsen till sina

gor och den restes alltid p en plats dr mnga for frbi och kunde se den.

I vrt omrde r runstenarna resta under kristen tid. I utstllningen finns en

runsten frn Hovsta socken, en gravhll frn Edsbergs socken och texterna frnngra av lnets 30 runstenar.


11/14

En vikingatida skattEfter besket i utstllningen kan man g ner i Klenodkammaren, tv halvtrap-

por ner i kllaren. Dr finns Eketorpsskatten, en fantastisk skatt frn vikinga-

tiden. I skatten finns flera freml frn fjrran lnder, men ocks frn Norden.

En del av fremlen r helt unika och man har inte hittat liknande ngon annan

stans i hela vrlden.

Skatten bestr av mynt, smycken och amuletter. Allt r till-verkat av silver frutom ett smycke av guld och ett halsband

av glas- och brnstensprlor. Mnga r av vldigt hg kvali-

tet med fantastiskt filigranarbete. Ett hngsmycke ser ut som

en ihopringlad orm. Det kanske r midgrdsormen som vikingarna trodde om-

ringade vrlden.

De stora silverkulorna hgst upp i montern har suttit p ett

stort ringspnne. Tors hammare i silver hittar man i mngavikingafynd i Sverige, men den i Eketorpsskatten r den enda

man hittat i vrt ln. Mynten har arabiska tecken och har

kommit hit via vikingarnas resor i sterled.

Eketorpsskatten hittades i en ker utanfr Fjugesta p 1950-talet. Man

vet inte varfr den hamnade i marken fr ver 1000 r sedan. Kanske

som ett offer, eller kanske fr att gmma den nr orostider vntade.

Kanske fr att ha pengar p banken.

Skriv era namn med runor! P en storrunsten av plt kan man skriva medmagnetiska runor. Runbokstverna pvggtavlan visar den yngre runradenmed 16 runor.


12/14

Domarring glest stllda stora stenar i en ring. Domarringar har iblandvisat sig innehlla gravar.

Filigran tvinnade silvertrdar som man lder fast i fina mnster p

t.ex. ett spnne.

F betesdjur

Gravklot rund sten som lades ovanp graven.

Ingomark r ker och ng. Mste skyddas mot betande djur med

staket av tr eller sten.Kittel gryta

Kultplats en plats dr man utfr riter, ber till gudarna och offrar.

Lerklining byggnadsteknik dr man smetar ut lera p ett underlag av

fltade grenar och p s stt skapar vggar.

Mytologi en samling berttelser om gudar, jordens skapelse m.m.

Rit en religis ceremoni dr allt sker i en srskild faststlld

ordning.Skiftesverk byggnadsteknik med liggande plank infllda i skror i

stende timmerstolpar.

Trl slav

Tcksten sten som lades ver gravgmman, ofta en kruka med

aska.

Utgomark r skog och mark som r svr att odla. Dr betade djuren.Varp trdarna som sitter uppspnda i en vvstol.

rder jordbruksredskap som fanns innan plogen. Till skillnad

frn plogen s vnder inte rdret runt jorden.

Ordlista


13/14

Fundera pFundera p vilka spr ert klassrum skulle lmna efter sig om 1000 r,

om det vergavs i dag. Vad skulle framtidens arkeologer hitta? Skulle de

kunna frst vad fremlen anvndes till?

Gra sjlvFr att barnen ska lra sig runraden kan de skriva brev med runor och

brevvxla med varandra i klassrummet.

Tillverka egna kopior av jrnldersprlor och amuletter. Anvnd trolldeg

som ni kan brnna i vanlig ugn och sedan mla och lacka.

Trolldeg: 3 dl mjl, 1 dl salt, 1-1,5 dl ljummet vatten. Brnn degen i 100

grader i ca 1 timma. Trolldegen kan frgas med kryddor t.ex. paprika

(orange), saffran (gul), kanel (ljusbrun) och kakao (mrkbrun).

Eleverna kan rita de olika nordiska gudarna, jttarna och djuren och

hela vrldsbilden som rdde under jrnldern och klistra upp bilderna

p hrdpapp. Klipp ut dem och gr en dockteater. Lt sedan klassen

spela upp olika berttelser ur den nordiska mytologin fr varandra.

Forska sjlvKanske finns det ett jrnldersgravflt nra din skola? Lrare och elever

kan sjlva ska information om fornlmningar frn jrnldern genom attanvnda fornlmningsregistret p Riksantikvariembetets hemsida:

www.fmis.raa.se

Fr att f mer hjlp med information om fornlmningar och historia i ditt

nromrde kan du ocks vnda dig till lnsmuseets arkiv p Lnsarvet i

rebro 019-602 87 00.

Tips p eget arbete efter besket


14/14

Egna anteckningar

Documents

Vikingatiden lärarhandledning