INLEDNING 4

DISPOSITION 4

1.UTGÅNGSPUNKTER OCH TEORI 5

1.1.SYFTE, METOD OCH HYPOTESER........................................................................................................51.2.AVGRÄNSNING...................................................................................................................................61.3.TEORI OCH ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN............................................................................................7

1.3.1.Krig och fred - periodicering....................................................................................91.3.2.Militär ekonomi - inte helt lätt att avgränsa.............................................................9

1.4.TILLFÖRLITLIGHET..........................................................................................................................101.5.SAMMANFATTNING OCH MODELL.....................................................................................................11

2.TEORIER OM 90-TAL OCH 1900-TAL 12

2.1.EKONOMISK DEBATT 6/2000...........................................................................................................122.2.SCB OCH "DET NYA I EKONOMIN".................................................................................................132.3.ALTERNATIVA TEORIER...................................................................................................................14

2.3.1.KPI i krig och fred under 1900-talet - data till delhypotes A.................................142.3.2.Kopplingen till militära utgifter.............................................................................152.3.3.Det ekonomiska beroendet.....................................................................................172.3.4.Produktivitetsutveckling under 1900-talet - data till delhypotes B........................18

2.4.GRUPPERING AV TEORIER................................................................................................................21

3.DISKUSSION 22

3.1.INFLATIONSMÅL...............................................................................................................................223.2.MER LÄROBOKSLIKNANDE EKONOMI?.............................................................................................24

3.2.1.Bättre matchning....................................................................................................253.2.2.Avregleringar.........................................................................................................25

3.3.BNP-GAPET SLUTS OCH ÖPPNAS IGEN?............................................................................................26

4.SLUTSATSER OCH AVSLUTNING 28

4.1.VÄRDERING AV DISKUSSIONEN.........................................................................................................284.2.HÅLLER HYPOTESERNA?..................................................................................................................284.3.SLUTORD..........................................................................................................................................29

KÄLLOR 30

5.APPENDIX 32

5.1.ANVÄNDNING AV KPI......................................................................................................................325.2.PARADIGMSKIFTE............................................................................................................................335.3.LÅNGSIKTIG KPI-UTVECKLING.......................................................................................................34

1

5.4.INKOMSTSTRUKTUR 1975-1999.......................................................................................................345.5.UNDERLAG FÖR ATT BERÄKNA BNP-GAP........................................................................................355.6.FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER................................................................................................................36

Diagram

FIGUR 1. BNP-GAP MED TRE BERÄKNINGSMETODER 8

FIGUR 2. FÖRSLAG TILL TOLKNING AV GENERELL OCH LOKAL INFLATION 12

FIGUR 3. INFLATION OCH KRIG/FRED I SVERIGE 1900-2002 15

FIGUR 4. JORDENS MILITÄRUTGIFTER 1992-2001 16

FIGUR 5. USA:S MILITÄRUTGIFTER OCH INFLATION 1870-1995 17

FIGUR 6. BNP PER ARBETAD TIMME SIDAN 1910 18

FIGUR 7. HUSHÅLLENS, DEN OFFENTLIGA SEKTORNS, OCH INVESTERINGARNAS DEL AV BNP 1950-2001 21

FIGUR 8, BNP-GAP I SVERIGE 1980-2004 21

FIGUR 9. BENSINPRISET 1981-2000 23

FIGUR 10. PROCENTUELL LÖNEÖKNING/ÅR FÖR VISSA ARBETARGRUPPER 1951-2002 27

FIGUR 11. BNP-GAP I SVERIGE 1990-2002 28

FIGUR 12. SVERIGES KPI 1870-1999 34

2

TABELL 1. MILITÄRUTGIFTERNAS ANDEL AV BNP I USA OCH SVERIGE 1988-2000 15

TABELL 2. MILITÄRUTGIFTER OCH HANDEL I NÅGRA AV SVERIGES HANDELSPARTNERS 18

TABELL 3. PRODUKTIVITETSUTVECKLING I SVERIGE 1950-1980 19

TABELL 4. PRODUKTIVITETSUTVECKLING I SVERIGE 1994-2000 19

3

InledningPengar är både ett bindemedel som bidrar till att hålla samman samhället ("rikssymbol"), och

ett smörjmedel som får dess inre och yttre affärer att löpa smidigare. Inflation, urholkning av

pengarnas köpkraft, uppfattas ofta, men inte alltid, som negativ. Varor blir dyrare. Höjda pri-

ser medför ersättningskrav, som i sin tur driver upp priserna ytterligare. Hjulen snurrar för

fort. Personer med fasta inkomster, exempelvis pensionärer, drabbas extra hårt. I extrema fall

kan det bli prisexplosioner, som i vissa länder i Europa efter världskrigen och i Sydamerika

under senare delen av 1900-talet ("hyperinflation"). Den samhällsnedbrytande aspekten gör

det viktigt att förstå inflationens orsaker.

Efter krisen i början av 1990-talet har Sverige haft god tillväxt (om än inte lika god

som under "guldåren” på 50- och 60-talen), låg inflationstakt, och en arbetslöshet som vis-

serligen inte är låg enligt tidigare svenska normer, men som numera tycks vara accepterad.

Det gäller inte bara Sverige. Även andra länder har upplevt det som sociologen Manuel Cas-

tells på 1990-talet kallade "den nya ekonomin": “Under conditions of high productivity,

technological innovation, networking, and globalization, the new economy seems to be able

to induce a sustained period of high economic growth, low inflation, and low unemployment

in those economics able to fully transform themselves into this new mode of development.”1

(Min kursivering. BN.) Under 1990-talet var jag kritisk mot de mer entusiastiska tolkningar-

na av "den nya ekonomin". Idag gäller kritiken närmast det slentrianmässiga fördömandet av

"ny ekonomi". I denna uppsats kommer 1990-talets ekonomi att placeras i ett historiskt sam-

manhang (som i sin förlängning - framtiden - kanske kan innehålla något kvalitativt nytt).

Uppslaget kom med ett diagram över den svenska prisutvecklingen under 1900-talet som vi-

sade hur inflationsperioderna först sammanföll med världskrigen, sedan med det kalla kriget

och produktivitetsuppsvinget efter Andra världskriget, för att sedan lugna ner sig på 1990-ta-

let. Fanns det något samband?

Disposition

1. Första avsnittet lägger fram de hypoteser, teorier och allmänna överväganden som styr

resten av framställningen. Där pekas också på brister i den svenska statistikens pålitlig-

het, vilket går emot tendensen hos många nationalekonomer att ta statistiken för given.

Avsnittet avslutas med ett försök till en modell för samband mellan inflation, BNP/BNP-

gap och efterfrågan.

2. Andra avsnittet tar fram några teorier om inflation från det senaste sekelskiftet, samt de

två alternativa förklaringsgrunder (tillfälligt lägre internationella rustningskostnader, 1 Castells, sid. 161

4

samt produktion lägre än kapacitetsutnyttjande i Sverige) som jag själv vill framhäva.

Teorierna samlas sedan till tre huvudgrupper (inflationsmål, "mer läroboksliknande eko-

nomi", BNP-gap) för att underlätta fortsatta diskussionen. Här finns också historiska data

som dels länkar världens stora krig och rustningar till vår inflation, dels visar hur indust-

rilandet Sverige gjorde ett produktivitetssprång efter Andra världskriget. Så länge pro-

duktivitetstillväxten var snabb kunde också efterfrågan öka snabbt. När tillväxten avstan-

nade efter 1970 kan det vara så att BNP-gapet fylldes igen, och inflationen blev ett all -

varligt problem. Under större delen av 1980-talet verkar i alla fall verklig produktion ha

legat över den potentiella nivån. Statistisk över utrikeshandel och militära utgifter visar

också, att i runda tal sker hälften av Sveriges handel med stater som svarar för 3/4 av

världens militärutgifter.

3. Med föregående till hjälp förs i tredje avsnittet kortfattade diskussioner om de tre huvud-

grupperna, inklusive försök att värdera hur användbara de är när man försöker förstå den

låga svenska inflationen efter 1996.

4. I fjärde avsnittet dras några allmänna slutsatser samt frågas om inledningens hypoteser

håller.

5. I appendix finns några idéer och data som inte ryms i huvudtexten, men som kan vara av

intresse både vid analys av det historiska skeendet och värdering av vad som kan hända

framåt.

1. Utgångspunkter och teori

1.1. Syfte, metod och hypoteserJag har tidigare deltagit i ett arbete som pekat på kraftigt ökad "icke-konsumtion" som tänk-

bar förklaring till låg inflation under 90-talet.2 Här är en annan infallsvinkel. Några teorier

från senaste sekelskiftet skall ställas mot en mer historiskt inriktad syn på skeendet. Det blir

en beskrivande och resonerande framställning, utan anspråk på att ge slutgiltiga svar. Det

finns inte ett och slutgiltigt svar (om det inte görs så omfattande att det blir meningslöst). Ett

sätt att beskriva det här problemet skulle vara att göra regressionsanalyser, men jag tvivlar på

att detta skulle ge säkrare svar. Den företeelse som spelar en viktig roll i sammanhanget -

BNP-gapet, skillnaden mellan verklig och möjlig produktion - är svårfångad. Syftet är att

göra en möjlig tolkning av ett historiskt skede.3 Den resonerande framställning gör att det

2 Nilsson & Sjöström3 När uppsatsen i stort sett var färdig i början av december 2002 diskuterade några tidigare chefer för Sveriges riksbank om vad som gjort penningpolitiken framgångsrik (oberoendet för Riksbanken, eller den flytande väx-elkursen). Eftersom dessa herrar, som man får anta har nödvändiga kunskaper och inte talar osanning, har olika åsikter, tror jag inte att jag som tredje part behöver ställa upp för krav att ge den exakta sanningen. Se bland an-nat Dagens Nyheter 2002-12-08, där Urban Bäckström kritiserade Bengt Dennis och Lars Wohlin.

5

inte alltid är möjligt att helt hålla beskrivande och diskuterande avsnitt helt åtskiljda, även

om det varit en målsättning.

Det finns två underhypoteser:

A. Nivån på militära utgifter i stater med nära ekonomiska förbindelser till Sverige påverkar

den svenska inflationen.

B. Om ett negativt BNP-gap stängs, exempelvis på grund av teknisk eftersläpning i hemma-

industrin samtidigt som efterfrågetrycket stiger, kan det leda till inflation, under förutsätt-

ning att regering och riksbank inte vidtager lämpliga åtgärder.

Detta leder till huvudhypotesen:

Den låga inflationen i Sverige efter 1996 kan delvis ha orsakats av en kombination av sjun-

kande rustningskostnader i för oss viktiga länder och uppkomsten av ett negativt nationellt

BNP-gap som kunde svälja den samlade efterfrågan. Eftersom dessa störningar inte varit så

kraftiga kunde en strikt ekonomisk politik få fullt genomslag, och därmed bidraga till att

hålla inflationen nere.

1.2. AvgränsningUppsatsens "huvudperson" är inflationen i Sverige, även om andra länder skulle kunna be-

skrivas på samma sätt och ge intressanta jämförelser. Viktiga historiska data (som produkti-

vitetsutveckling eller BNP-gap på längre sikt) gäller också i huvudsak Sverige. När utländs-

ka data kommer in i framställningen är det för att bidra till förklaringen om vad som sker i

Sverige. Detta är den geografiska begränsningen.

Genom att utgå ifrån Ekonomisk Debatts temanummer om "ny ekonomi", samt en ut-

redning från SCB, blir det en avgränsning till teorier om inflation som var aktuella omkring

år 2000. Intressanta teorier som inte behandlas här är exempelvis hur långsiktiga de-

mografiska förändringar kan påverka priserna, eller om NAIRU:s (den icke-inflationsdrivan-

de arbetslöshetsnivån) eventuella försvinnande. De två teorier som jag själv för fram beror

av ett subjektivt val, betingat av intryck från ett diagram över inflationen under hela 1900-ta-

let.

Det finns fler prisindex, men med tanke på KPI:s betydelse (se appendix), är det KPI

som avses med inflation här. Den svenska militära upprustningens verkan på priserna be-

handlas inte, även om den också är viktig. Vår rustningstakt följer huvudsakligen internatio-

nella tendenser.

Litteraturen är omfattande i de ämnen som berörs här. Vissa sökningar har gjorts på in-

ternet, men urvalet har i stor utsträckning skett spontant vartefter arbetet fortskridit. Visst

6

material från tidigare elevarbeten, och från en planerad uppsats, har visat sig vara an-

vändbart.

1.3. Teori och allmänna övervägandenOm samlad efterfrågan är större än samlat utbud kan följden bli inflation. Detta ingår i teorin

om potentiell produktion/tillväxt/BNP (dessa är synonymer) eller BNP-gap (jag kommer

mest att skriva BNP-gap). Somliga ekonomer tror att problemen med arbetslöshet, infla-

tion/deflation, hög ränta och obalans i utrikeshandeln kan undvikas om tillväxten sker i sam-

ma takt som potentiell BNP.4

Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet, definierade 1999 potentiell BNP som den BNP

som är förenlig med en konstant inflation på två procent. Han sade att det inte rörde sig om

ett produktionstak, utan motsvarar ett kapacitetsutnyttjande som är möjligt att upprätthålla i

genomsnitt under en konjunkturcykel.5 Hansson diskuterade också vilken verkan en hög eller

låg potentiell BNP kunde ha på inflationen. Under slutet av 1990-talet hade prognosmakarna

ofta överskattat inflationen. Det kunde bero av att ekonomin hade ett större expan-

sionsutrymme än vad de hade räknat med. Om utrymmmet var mindre skulle bristsituationer

kunna förväntas uppstå.6 Med andra ord skulle den efterfrågan som uppstod kunna ab-

sorberas av en motsvarande ökande produktion av varor och tjänster om den potentiella

BNP:n var hög. Man skulle inte drabbas av efterfrågechocker som gjorde ekonomin över-

hettad och satte fart på prishöjningarna.

Det är svårt att räkna fram BNP-gapet eftersom den inte syns direkt. Man får via olika

indikatorer försöka komma fram till vilka nivåer som inte orsakar problem.7 Ett exempel på

underlag finns i appendix 5.5. Figur 1 visar hur tre metoder visserligen ger i stort sett samma

utveckling, men olika nivåer, under tio års tid.8 – Om verklig produktion är större än poten-

tiell är gapet positivt, är den mindre än potentiell produktion är gapet negativt.

BNP-gapet har en historia. Det har växt fram som ett resultat av industrialismen med dess

stora sammanhängande marknader. Ökande produktivitet kan bygga upp ett negativt BN-

P-gap, om efterfrågan inte ökar ännu snabbare. Sjunkande produktivitet, i kombination med

ökande efterfrågan, kan göra att gapet sluts och inflation startar. Keynes diskuterade något

4 Eklund (2), sid. 64f5 Förhandlingar sid. 2056 Förhandlingar sid. 205-2077 Ingemar Hansson diskuterar olika tänkbara nivåer utan att vara säker på vilken som är den rätta i Förhand-lingar, sid 205-208. Andersson sid. 1608 Diagram efter data i underlag till definitiva nationalräkenskaperna 2001, ark D26. HP = Hodrick and Prescott Filter, UC = Unobserved Components Model, PF = Production Function. Underlagen fanns som excelark på SCB:s hemsida 2002-12-05, men har sedan tagits bort. Jag har dock en kopia.

7

tre beräknade bnp-gap 1991-2002

-10,00

-8,00

-6,00

-4,00

-2,00

0,00

2,00

4,001

99

1-0

3-0

1

19

92

-03

-01

19

93

-03

-01

19

94

-03

-01

19

95

-03

-01

19

96

-03

-01

19

97

-03

-01

19

98

-03

-01

19

99

-03

-01

20

00

-03

-01

20

01

-03

-01

20

02

-03

-01

UC

PF

HP

Figur 1. BNP-gap med tre beräkningsmetoder

liknande på 1930-talet: "Sedan full sysselsättning uppnåtts kommer varje försök att ytterliga-

re öka investeringen att utlösa en tendens till stegring av penningpriserna i det oändliga … ,

dvs. vi har kommit in i ett tillstånd av verklig inflation. Fram till denna punkt åtföljs emeller-

tid prisstegringen av en ökning i den totala realinkomsten."9 Prisstegringen under eller lika

med full sysselsättning kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2%. Den potentiella

tillväxten för Sverige har uppskattats till drygt 2% per år.10 Förväntningar spelar en viktig

roll. Om BNP-gapet blir mindre än förväntat skruvas inflationsförväntningarna upp, vilket

leder till ytterligare prishöjningar. Jämvikt i systemet råder när BNP-gapet är precis lagom

stort för att inflationen skall bli så stor som den förväntades bli. När den potentiella BNP:n

växer i samma takt som den reala produktionen förändras varken BNP-gap eller inflation.

BNP kan uttryckas med exempelvis produktionsfunktionen Y = F(AKL). Y är BNP, A

teknisk nivå, K kapitalstock och L arbetskraft. Potentiell BNP betecknas med Y*. Inflations-

problem kan uppträda när Y > Y*, eller när det uppstår förväntningar om att så kan vara fal-

let. Rustningskonjunkturer lika väl som annan efterfrågan kan diskuteras inom ramen för

BNP-gapet. Från funktionens synvinkel spelar det ingen roll om det produceras smör eller

kanoner. Ökad efterfrågan på kanoner, utan kompenserande nedskärningar av smör, kan öka

BNP till en nivå där Y > Y*, varpå inflationsfenomen framträder.

9 Keynes, sid. 15410 Andersson, sid. 161

8

1.3.1. Krig och fred - periodiceringDet har förmodligen aldrig varit total fred något år under 1900-talet. Även 1990-talet har va-

rit mycket våldsamt i vissa regioner. Här räknas år som fredliga, när det inte har skett inter-

nationella störningar av militär natur som påverkat den svenska inflationen.

Som krigsår räknas Första världskriget 1914-1918. Strikt räknat så varade kriget ända

till fredsavtalet 1920. Andra världskriget, 1939-1945, och det kalla kriget, 1945-1989, bildar

en sammanhängande krigsperiod. Huruvida tiden omedelbart efter Andra världskriget skall

behandlas som "fred" är en definitionsfråga. Begreppet "det kalla kriget" myntades 1947.

Det skulle innebära möjligen bara ett fredsår, men jag låter 1946 också behandlas som krig.

Produktivitetsuppsvinget efter 1945 sammanfaller med det kalla krigets första 20-25 år.

Fredsår är följaktligen 1901-1913, 1919-1938 och 1990-nutid.

1.3.2. Militär ekonomi - inte helt lätt att avgränsaVerkan av rustningar är flerfaldiga och motsatta. Kortsiktigt stimulerar de ekonomin. Mili-

tärsektorn kan bidra till teknisk och organisatorisk utveckling. Långsiktigt finns risker för ut-

armning av produktiva resurser, eftersom krigsmateriel ofta inte kan användas vidare. Byg-

ger man en stridsvagn så har man något som fungerar för krig men inte så mycket annat.

Bygger man en maskin som gör konservburkar i en fabrik så har man en enhet kapital som

kan frambringa nya värden i det ekonomiska kretsloppet.

Det kan vara svårt att skilja ut civila och militära utgifter i ekonomin.11 Försvars-

aspekter kan medföra kostnader även i civila projekt. Försvarsanslag kan också ha civila po-

litiska bevekelsegrunder (exempelvis som industri- eller regionalstöd). Supermakternas

rymdprogram har också haft maktpolitiska bevekelsegrunder, för att ta ett internationellt ex-

empel. På civila produkters prislappar ingår militära kostnader (moms till försvarsbudgeten,

dyrare oljeprodukter beroende av konflikterna i västra Asien, med mera). Politiskt vävs de

militära, politiska och ekonomiska strukturerna samman. 1961 varnade den avgående USA-

presidenten Eisenhower för den växande makten hos det militär-industriella komplexet: "The

total influence--economic, political, even spiritual---is felt in every city, every State house,

every office of the Federal government."12 Kritiken hade dock funnits tidigare, formulerad av

den engelske ekonomen J. A. Hobson i boken Imperialism 1903.

När det gäller efterfrågan från utlandet är det förmodligen ofta så, att höjda försvarsan-

slag medför ökad lokal köpkraft, och en del av denna efterfrågan kan direkt eller indirekt rik-

ta sig mot våra civila exportprodukter, med åtföljande prispress.

11 Anmärkningar om försvarsutgifternas verkan på nationalinkomsten finns i SOU 2001:34, sid. 7012 Farewell adress, January 17th, 1961. Keesing's Records of World Events (2002-12-03)

9

I den här uppsatsen uppfattas de rena militära störningarna på ekonomin som tämligen

begränsade världskrigen under första hälften av 1900-talet. Från 1945 har den militariserade

världsekonomin varit sammanvävd med den civila ekonomin, ibland diskret, ibland mer

märkbart som under Korea- och Indokinakrigen och Reagan-erans upprustning. (se figur 5).

1.4. TillförlitlighetUppgifterna bygger på officiella källor, och torde vara pålitliga efter sina egna förutsätt-

ningar. Utdata kan i allmänhet inte vara bättre än indata. Offentliga utredningar visar på

många problem med den officiella svenska statistiken.13 Det påpekas att: "Kraven på statisti-

kens kvalitet har ökat samtidigt som förutsättningarna att mäta den ekonomiska utvecklingen

försämrats."14 Exempelvis kan produktivitet i den offentliga sektorn, tjänster och IT-kostna-

der vara svåra att beräkna, eller räknas konsekvent för lågt. Bättre statistik skulle kunna med-

föra andra BNP-siffror. Över huvud taget är BNP ett begrepp som kan diskuteras, eftersom

mycket av vad som händer i ekonomin inte avspeglas där. Det kan gälla såväl obetalt arbete

som hur man handskas med naturresurser.

Med oklar uppfattning om produktivitetet och kapacitetsutnyttjande blir det svårt att

göra realistiska prognoser för hur mycket landet klarar av att producera utan att drabbas av

överhettning - med andra ord vet man inte hur stort BNP-gapet är. Detta har lett till upp-

skrivningar av BNP under 1990-talet - och då till att inflationsprognoserna har fått skrivas

ner.15 Enligt Finansdepartementet ledde revideringen av nationalräkenskaperna för 1997-

1999 till att att produktiviteten i näringslivet skrevs upp med 0.9 procentenheter per år.16

"Mot bakgrund av kombinationen av oväntat hög tillväxt och oväntat låg inflation under fle-

ra år kan man inte heller utesluta att produktivitetsutvecklingen har underskattats i den eko-

nomiska statistiken. … produktiviteten i svensk ekonomi, beräknad som produktionen per

arbetad timme utifrån nationalräkenskaperna, ökade i genomsnitt omkring 2 procent lång-

sammare per år än reallöneutvecklingen under perioden 1996-1999. En sådan utveckling är

ohållbar på längre sikt, eftersom produktivitetsutvecklingen inte ger utrymme för så stora re-

allöneökningar." Detta kan bero på underskattning av "…utvecklingen och spridningen av

13 Se ex.vis SOU 2001:34 Behovet av ekonomisk statistik som behandlar statistikproblem i allmänhet, med un-dantag för KPI. SOU 1999:124 är helt ägnad åt KPI.14 SOU 2001:34, sid. 715 Hela SOU 2001:34 är en samling av synpunkter på hur statistiken kunde förbättras. En sammanfattning finns på sid. 143-150. Finansdepartementet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet har dessutom bidragit med egna skrivelser som finns som bilagor till utredningen.16 SOU 2001:34, sid. 172

10

informationsteknologin, den ökade globaliseringen, konkurrensfrämjande avregleringar och

strukturförändringar inom näringslivet."17

Osäkerhet i KPI har också gjort att Riksbanken anser att 2% är lämpligare än 0% som

inflationsmål. Ett lägre mål i kombination med överskattad inflation skulle kunna göra att

man av misstag börjar föra en deflationistisk politik.18

Med dessa reservationer kan det vara rimligt att se den svenska statistiken mer som en

ungefärlig anvisning om hur läget är, snarare än en exakt bestämning. De kraftiga uppräk-

ningar av BNP efter 1993 som SCB tillkännagav 2002-12-0519 bekräftar den uppfattningen.

När det gäller internationella uppgifter om militära uppgifter är naturligtvis den varningen än

mer befogad.

1.5. Sammanfattning och modellJag utgår från att det finns ett BNP-gap, men att dess exakta nivå/nivåer är oklart. Ett förslag

till grafisk framställning av problemet, som också kan tjäna som sammanfattning av avsnit-

ten om teori och tillförlitlighet, följer. Se figur 2.

Antag tre branscher med olika tyngd i ekonomin, exempelvis för att de viktas olika i

KPI. Nivån för potentiell BNP är inte en linje, utan ligger som en volym med rätt suddiga

kanter, ett "moln". Molnet uttrycker att vi inte vet exakt var nivåerna ligger. Inflationsten-

denser kan förväntas när en bransch kommer i kontakt med "molnet". Under kapacitetstaket

kan snarast deflationstendenser förväntas. Bransch 1 har ett negativt BNP-gap, och påverkar

inte inflationen. Bransch 2 ligger förmodligen vid sitt kapacitetstak, medan bransch 3 är klart

överhettad, med positivt gap. Om de olika branscherna tar ut varandra i statistiken så kom-

mer prisutvecklingen totalt att se lugn ut. Om det är så att bransch 3 exempelvis innehåller

mycket konsulttjänster eller mjukvara kommer den, i dagens läge, inte att slå så hårt i stati-

stiken. Om bransch 1 omfattar järnmalm kanske den normalt inte bidrager till den allmänna

prispressen, men förhållandet kan bli annorlunda om det uppstår en häftig rustningskon-

junktur. Om man tar en av branscherna och kallar den "hela ekonomin" skulle man kunna

jämföra med exempelvis figur 8. En uppställning av den här typen skulle kunna förklara lo-

kala eller branschvisa inflationer, och varför de inte alltid slår över i allmän inflation.

17 SOU 2001:34, sid. 29-3018 www.rb.se, 2002-12-23 ("Så bekämpar Riksbanken inflationen")19 Nya beräkningsgrunder höjer Sveriges BNP

11

Figur 2. Förslag till tolkning av generell och lokal inflation

2. Teorier om 90-tal och 1900-tal

2.1. Ekonomisk Debatt 6/2000

Tidskriften Ekonomisk Debatt ägnade år 2000 ett temanummer åt "ny ekonomi".20 Flera av

författarna kom in på inflationsfrågan. Här är ett urval av synpunkter.

Mats Persson och Claes-Henric Siven skrev att sänkta informationskostnader och skärpt kon-

kurrens gjort att verkligheten kommer att ”… allt mer att likna den allra enklaste modellen i

de nationalekonomiska läroböckerna: den med perfekt konkurrens och perfekt information".

Samma sak hävdar Staffan Viotti och Anders Vredin.21

Nils Lundgren spekulerade om en IT-ekonomi där rationaliseringsvinsterna går förbi

företagarna och direkt till konsumenterna.22

Klas Eklund och Anders E Borg drog slutsatsen att "kombinationen av normstyrd pen-

ningpolitik, snabb teknisk utveckling och avregleringar ger lägre underliggande inflation,

och dessutom en serie engångssänkningar av prisnivån. För konsumenter och företag ter sig

detta naturligtvis som en påtagligt låg inflation - vilket i sin tur påverkar inflationsförvänt-

ningarna".23

20 Alla artiklar (utom en av Assar Lindbäck) finns på Ekonomisk Debatts hemsida http://tuth.ne.su.se/ed/21 Persson & Siven sid 519, Viotti & Vredin sid. 60422 Lundgren sid 582-58323 Eklund & Borg sid 530

12

BNP

Bransch 1 Bransch 2 Bransch 3

BNP-gap

Potentiell BNP

Lars Jonung ansåg att de stora inflationerna under 1900-talet (under världskrigen, samt

1970- och 1980-talen) främst var knutna till statsfinansiella förhållanden, nämligen okon-

trollerbara budgetunderskott som finansierades via lån i centralbankerna. "Inflationsutveck-

lingen är inte bestämd av den teknologiska och organisatoriska utvecklingen… inte hittills i

varje fall". Nu är det enligt Jonung lärdomarna från 1970- och 1980-talens inflation som styr

politiken och håller inflationen nere.24

De olika uppfattningarna kan sammanfattas som sänkt inflation på grund av:

teknisk utveckling ( i synnerhet IT)

normstyrd penningpolitik

avregleringar

mindre informationsassymetrier

2.2. SCB och "Det nya i ekonomin"25

1/1 2001 startade SCB projektet Statistik i den nya ekonomin. Syftet är att klarlägga i vilken

mån befintlig statistik belyser den nya ekonomin, och vad som behöver förbättras. En be-

skrivning av tankarna bakom projektet finns i skriften Att spegla det nya i ekonomin, där

man bland annat refererar tillbaka till det tidigare nämnda temanumret av Ekonomisk Debatt

och de utredningar som hänvisats till ovan under "Tillförlitlighet".

SCB har identifierat fyra "strukturkriterier" som kan studeras med befintlig eller ny

statistik. Var och en kan bidraga till en ökad produktion eller ha en återhållande verkan på

inflationen.

Ökad produktivitet

Ökad konkurrens

Förbättrad matchning

Större marknad

Alla dessa indikatorer innehåller inslag av datorteknologi, exempelvis att företag och

arbetssökande lättare kan hitta varandra via internet, vilket gör att arbetsmarknaden kan fun-

gera smidigare ("förbättrad matchning"). Köpare och säljare får över huvud taget lättare att

24 Jonung (2) sid 56425 Avsnittet bygger på uppgifter från SCB Att spegla det nya i ekonomin

13

hitta varandra ("ökad konkurrens" och "större marknad"), vilket i sin tur kan leda till pris-

press. I grunden har SCB teorin om BNP-gap, samma som beskrivits ovan.

2.3. Alternativa teorier

I det följande kommer två andra företeelser att diskuteras. 1900-talets prisutveckling ger in-

tryck av att ofredstider och industriella omvälvningar, genom att fylla igen BNP-gapet, skul-

le kunna orsaka kraftiga prishöjningar. Under första halvan av århundradet har krigen en-

samma stått för de häftiga inflationerna. Under århundradets andra halva har rustnings- och

civilkonjunkturer vävts samman.

2.3.1. KPI i krig och fred under 1900-talet - data till delhypotes ADen svenska ekonomin skulle inte påverkas så mycket av internationella händelser om det

inte fanns resurser i andra länder för att göra affärer här, och omvänt. När för Sverige viktiga

ekonomier börjar rusta kan däremot efterfrågevågor direkt eller indirekt skölja in över oss.

Det behöver inte vara militära produkter, utan förmodligen snarare råvaror, halvfabrikat och

kapitalvaror.

Den långsiktiga prissutvecklingen i Sverige finns i figur 3.26 Första världskriget syns

som en prisexplosion, åtföljd av en deflativ rekyl. Att prispressen var mindre under Andra

världskriget kan förklaras med att den administrativa beredskapen vad det gällde krigsekono-

mi var bättre 1939 än 1914. Tyskland hade nått produktionstaket redan före kriget, men hade

en sträng priskontroll27 vilket kan ha hindrat inflationstendenser att skölja in från det hållet.

Sambandet mellan krig och hög inflation blev alltså inte helt entydigt. 1944 och 1945 låg de

svenska prishöjningarna på under 1% . Det fanns också år under det kalla kriget med lugn

prisutveckling, 1954 och 1959 var inflationen under 1%. - I appendix 5.3 finns en alternativ

priskurva.

26 Diagrammet är skapat efter SCB:s Levnadskostnadsindex/KPI, historiska tal, 1830- (juli 1914=100). Man påpekar att "Jämförelser över lång tid är behäftade med stor osäkerhet, särskilt med tanke på att levnadssättet har genomgått stora förändringar". www.scb.se, 2003-01-2027 Galbraith sid. 115

14

Figur 3. Inflation och krig/fred i Sverige 1900-2002

2.3.2. Kopplingen till militära utgifter

När det kalla kriget tog slut fram mot 1990 hade redan militärutgifternas andel av BNP i

USA, en tung part i dessa sammanhang, varit på nedåtgående några år. Sverige har följt tren-

den, men mindre markerat.28 Siffrorna inom parentes är SIPRI:s markering av osäkra data:

Tabell 1. Militärutgifternas andel av BNP i USA och Sverige 1988-2000

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000USA 5.7 5.5 5.3 4.7 4.8 4.5 4.1 3.8 3.5 3.3 3.1 3.0 3.1Sverige 2.6 [2.6] [2.6] [2.5] [2.5] 2.6 2.3 1.9 1.6 2.1 2.1 2.1 2.1

Militärutgifterna på det globala planet följer ungefär vad som händer i USA. Fram till år

2000 minskade de, sedan kan en ökning noteras.29 Se figur 4.

28 SIPRI, 2002-10-2829 SIPRI, 2002-10-28. Y-axeln tyvärr svårläslig, men går från 0 till 1000 miljarder USD

15

Inflation i Sverige 1900-2002

-30,00%

-20,00%

-10,00%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

År19

0519

1119

1719

2319

2919

3519

4119

4719

5319

5919

6519

7119

7719

8319

8919

9520

01

Pro

ce

ntu

ell

fö

rän

dri

ng

/år

Förs ta världs-kriget

Andra världs-kriget

Kalla kriget, Korea - och Indokina- krigen etc

Figur 4. Jordens militärutgifter 1992-2001

Beror inflationen av hur mycket av nationalinkomsten som används för militära ändamål?

Två forskare har funnit att "…inflation is significantly positively related to the size of gov-

ernment mainly when periods of war and peace are compared". För USA och England finner

de att "…inflation is positively related to government size, and the relation is mainly driven

by the positive relation between inflation and defense spending."30 Vilken tyngd USA och

England har i Sveriges handel, och därmed deras möjlighet att överföra inflation, kommer att

framgå nedan. Forskarna noterar också att militärutgifterna i USA stabiliserat sig på en hög-

re nivå av BNP efter Andra världskriget. Detta är av intresse för slutsatserna i denna uppsats

- en permanent höjd rustningsnivå (kurvan Defense – National Income) skulle kunna vara in-

flationsdrivande även utan krig. Se figur 5.

30 Song Han & Mulligan, sid. 1, 21-22

16

Figur 5. USA:s militärutgifter och inflation 1870-199531

2.3.3. Det ekonomiska beroendet

I data om militärutgifter och utrikeshandel för de senare åren så framträder ett mönster: flera

av våra viktigaste handelspartners är också mycket aktiva vad det gäller att rusta upp. 32 Att

dessa stater har den här inriktningen och handlar mycket med oss kan medföra att deras upp-

rustning får inflatoriska följder även i Sverige, och för landets politik i stort. År 2002 blev

USA Sveriges största exportmarknad. Listan innehåller stater som vardera svarar för mer än

två procent av världens militärutgifter.

Land % av världens

mili-tär-utgif-ter 2001

rang som svensk export-

marknad 2001

rang som svensk import-

marknad 2001

% av svensk

export till år 2001

% av svensk import ifrån år

2001Brasilien 2 17 * 0,9 0,4Indien 2 36 * 0,5 0,3Italien 3 10 10 3,5 3,2Kina 3 13 13 2,1 2,6Saudiarabien 3 32 * 0,8 0,3Tyskland 4 1 1 10,5 17,4Frankrike 5 8 6 5,1 6,4Japan 5 11 11 3,0 2,8

31 Song Han & Mulligan, sid. 4032 Procentsiffrorna för import och export kommer från Exportrådet, rangordningen från SCB (uppgift saknas för några länder), samt data om militärutgifterna från SIPRI (2002-10-28).

17

Storbritannien 5 3 2 8,8 8,6Ryssland 6 18 23 1,1 1,1USA 36 2 7 10,8 6,1

74 47,1 49,2

Tabell 2. Militärutgifter och handel i några av Sveriges handelspartners

2.3.4. Produktivitetsutveckling under 1900-talet - data till delhypotes B

Detta avsnitt återknyter till diskussionen om BNP-gapet, men från en historisk synvinkel. I

figur 6 kan man se en uppskattning av produktivitetstillväxten från 1910.33

2,1%/år

4,8%/år

1,5%/år

Figur 6. BNP per arbetad timme sidan 1910

Det industriella genombrottet i Sverige kom före Första världskriget. Men jordbruk och

landsbygd dominerade in på 1930-talet, och industrin var ännu delvis hantverksmässig och

mångsysslande.34 Den verkliga moderniseringsvågen (bland annat med ackordslöner och tid-

studier) hade visserligen startat på 1930-talet, men kom igång på allvar först efter 1945. Det

handlade om det som kallades "fordism", "taylorism" eller "scientific management", med

andra ord fragmentiserade arbeten och serieproduktion i stor skala. 1949 infördes MTM

(Metod-tid mätning) i Sverige.35 Enligt systemets förespråkare var det en metod för att utföra

arbeten på det mest rationella sättet. Och då gällde det inte bara att arbeta fortare. Arbetsplat-

33 Förhandlingar, sid. 202. Något bearbetat för att öka läsbarheten. Det är en serie som Konjunkturinstitutet har tagit fram "så långt det går utifrån tillgängliga data", enligt Ingemar Hansson, Förhandlingar sid. 20134 Magnusson sid. 320, 335. Studerar man tabeller över yrken och bosättning i Statistisk årsbok från exempelvis 1938 så framgår rikets lantliga karaktär starkt.35 Angående tidsstudier och MTM i Sverige, se Luthman & al, En mer allmän beskrivning av systemet finns hos Maynard & al.

18

ser och arbetsorganisationer, personalutbildning, konstruktion av verktyg och slutprodukter -

allt skulle samordnas för att uppnå ett maximalt effektivt flöde. Med andra ord att gå från

många splittrade arbetsmoment till en integrerad, av produktionsingenjörerna i förväg ge-

nomtänkt process. Över hela den industrialiserade världen gav de nya metoderna ett upp-

sving i produktiviteten. För Sveriges del uppges följande ökningstakter per år:36

1950-1954

1955-1960

1961-1965

1966-1970

1971-1975

1976-1980

3,30% 3,40% 5,20% 4,10% 2,70% 1,30%

Tabell 3. Produktivitetsutveckling i Sverige 1950-1980

Den högre produktivitetstakten fortsatte alltså till början av 1970-talet, varefter den sjönk till

nivåer på under 2% per år.37 Det finns olika förklaringar till varför trenden bröts. En skulle

kunna vara, att industrin efter 20-25 år kört slut på de rationaliseringsmöjligheter som fanns

inom ramen för en i stora stycken ännu manuellt arbetande organisation. Människorna kunde

inte göra så mycket mer med en kapitalstock som började bli åldersstigen. Devalve-

ringsvinster gjorde att företagen inte såg det lönsamt att investera i höjd produktivitet, sam-

tidigt som löneglidning och lönekrav växte kraftigt 1974-1975.38 En annan tolkning skulle

kunna innehålla ett "paradigmskifte" - se appendix 5.2.

Under de senare åren har ökningstakten varierat, under enstaka år legat ungefär i samma

storleksordning som under 1950-talet, men i allmänhet under:39

1994 1995 1996 1997 1998 1999 20003,80% 2,20% 1,50% 3,80% 2,90% 1,90% 2,40%

Tabell 4. Produktivitetsutveckling i Sverige 1994-2000

På slutet kan man notera en viss uppgång. Det kan vara tillfälligt, eller kanske en ef-

fekt av att "Solow-paradoxen" till slut försvunnit och datoriseringen verkligen på ett synbart

sätt slagit igenom i produktiviteten. Solow hävdade 1988 att man såg datorer överallt, utom i

produktivitetsstatistiken. Nyligen har såväl ordföranden, som en vice ordförande för Federal

Reserve Bank i USA yttrat sig och sagt att de tror att det verkligen rör sig om en produkti-

36 Magnusson sid. 409, Eklund (1) sid. 37137 Magnusson, sid 409, Eklund (1) sid. 371. "The productivity slowdown puzzle" på global nivå diskuteras av Valdés, sid. 91-9338 Eklund (1) sid. 377, Erixon sid. 30-3139 Statistiska meddelanden nr 10, SM0101

19

vitetshöjning.40 En svensk grupp anser sig också kunna visa på ett positivt samband mellan

IT-investeringar och tillväxt från 1991, om man tar hänsyn till humankapitalets betydelse.41

Huruvida "den nya ekonomin" orsakade produktivitetsökningen under 1990-talet anser där-

emot Konjunkturinstitutets chef osäkert. Det skulle snarare kunna bero av utslagning av låg-

produktiva företag i årtiondets början. Han sade också att "… det statistiska stödet hittills är

alltför tunt för att hypotesen [om varaktigt ökad produktivitetstakt] skall ses som något annat

än en ännu obekräftad hypotes".42 Enligt jämförande statistik låg USA:s produktivitetstill-

växt på 1,9% år 2001 (den lägsta tillväxttakten sedan 1991) och Sverige på 1,5%.43 Flera

andra länder hade svag, eller till och med negativ tillväxt, vilket skulle kunna antyda ett nytt

skede med långsammare utveckling,

Tillväxttakten avtog ungefär samtidigt som hushållens och det offentligas konsumtion i för-

hållande till BNP stabiliserades omkring 1975. (Figur 7) Något återvändande till andelen för

hushållens konsumtion till "guldåldern" under 50-60-talen kan inte märkas under senare år.

Samtidigt som konsumtionsnivån stabiliserades tog inflationen fart. Möjligen kan den branta

ökningen av den offentliga konsumtionen under senare delen av 1970-talet ha gjort att efter-

frågan kom upp på en nivå där BNP-gapet började bli fullt. I början av 80-talet hade man i

alla fall ett överutnyttjande av kapaciteten44 (se figur 8). Det fortsatte under större delen av

årtiondet, inklusive "köpfesten" och perioden när kreditmarknaden avreglerades fram till kri-

sen 1992.

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Hushållens konsumtionsutgifterOffentliga konsumtionsutgifterBruttoinvesteringar

Källa: SCB Data t.o.m 2001

40 För en diskussion om Solow-paradoxen, se Lundgren & Wiberg. För de optimistiska uttalandena från företrä-dare för USA:s riksbank, se Greenspan samt Ferguson.41 Gunnarsson & al42 Förhandlingar sid. 20443 U S Bureau of Labor Statistics44 Konjunkturinstitutet (1)

20

Figur 7. Hushållens, den offentliga sektorns, och investeringarnas del av BNP 1950-2001

BNP-gap i Sverige 1980-2004

-6,00

-5,00

-4,00

-3,00

-2,00

-1,00

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

Figur 8, BNP-gap i Sverige 1980-2004

2.4. Gruppering av teorier

En sortering av de olika teorierna skulle kunna se ut så här. "Gruppering" kommer att ut-

nyttjas under sektionen 'Diskussion' nedan. I vissa fall sammanfaller de "kontrasterande" teo-

rierna med de mer "officiella" hos SCB och skribenterna i Ekonomisk Debatt.

Ekonomisk Debatt SCBKontrasterande teo-

rierGruppering

Normstyrd penning-

politik

Inflationsmål Inflationsmål

Avregleringar, mind-

re informations-assy-

metrier

Ökad konkurrens,

förbättrad matchning,

större marknad,

"Mer läroboksartad

ekonomi"

Teknisk utveckling,

potentiell BNP

Ökad produktivitet,

BNP-gap

Rustningskonjunk-tu-

rer, produktivitet

BNP-gap

21

De flesta teorierna i de två första kolumnerna skulle kunna sammanfattas som "utbudsekono-

mi", medan kolumn tre mer är inriktad på en kombination av utbud och efterfrågan.

3. Diskussion

I detta avsnitt kommer grupperingarna att diskuteras.

3.1. Inflationsmål

1999 sade Kerstin Hessius från Riksbanken: "Riksbanken har ett ansvar och ett mål att upp-

rätthålla ett fast penningvärde. Det har vi definierat som ett mål för KPI på två procent. Att

uppnå målet på ett till två års sikt är vårt ansvar. Det innebär att alla andra beslutsfattare i

ekonomin har ett ansvar att anpassa sig till de här förutsättningarna. … ansvaret att skapa en

stabil ekonomi åvilar alla beslutsfattare i ekonomin d v s även företag, arbetstagarorgani-

sationer o s v. Varje beslutsfattare har att förstå och anpassa sig till de villkor som har satts

upp, där inflationsmålet är ett sådant villkor."45

Hessius' uttalande är ett krav på i det närmaste total anpassning av hela samhället till

inflationsmålets krav. Men oberoende riksbank eller offentliga utgiftstak är i sig inga garan-

tier för att inflationen skall kunna hållas i schack. Det krävs att positiva trender stödjer exem-

pelvis Riksbankens operationer. Normalt tar det ett till två år innan dess räntekorrigeringar

slår igenom i den reala ekonomin. Det finns inga garantier för att den politiskt ansvariga led-

ningen för riket vill, vågar eller bör vänta så länge vid en krissituation. Dessutom finns det

inga garantier för att åtgärderna slår åt rätt håll. Om allmänheten är modstulen angående de

ekonomiska utsikterna så kan en räntesänkning få många att befara ännu sämre tider, och bli

ännu försiktigare med att ta konsumera eller ta lån. Omvänt kan en räntehöjning uppfattas

som en signal om bättre tider, vilket kan stimulera investeringarna mer än vad som är önsk-

värt ur stabilitetssynpunkt.

Figur 946 illustrerar en "icke-händelse" under 1990-talet som kan ha hjälpt Sveriges

ekonomi mer än Riksbankens politik. Bensinpriset på världsmarknaden (Rotterdampriset)

har varit omkring en krona/liter under 1990-talet. Om det i stället hade inträffat häftiga pris-

höjningar i samma omfattning som under 1970-talet, hade man då inte kunnat förvänta sig

ett kraftigt genomslag i KPI, oavsett vad Riksbanken gjorde? Någon generell allvarlig stör-

ning i utrikeshandeln har inte inträffat. Det permanenta överskottet på cirka 10 miljarder kro-

nor årligen från 1996 tycks inte ha orsakat några problem.

45 Förhandlingar, sid. 217, 21846 SPI (2002-09-14)

22

Figur 9. Bensinpriset 1981-2000

Ytterligare argument mot tesen att just Riksbankens oberoende skulle vara avgörande för

stabila priser kan hämtas från Jonung. Han jämför med läget före Första världskriget, då

Sverige var med i ett internationellt system baserat på guldmyntfot. Ur stabilitetssynpunkt

var systemet lyckat: 1873-1913 (fredsår, ur svensk synvinkel) var den genomsnittliga årliga

inflationstakten i Sverige nära noll, och vår prisnivå följde den internationella. Det medgavs

inte någon större självständig svensk penning- eller finanspolitik. Guldstandarden krossades

av Första världskriget, och försöken att återuppliva den under mellankrigstiden var inte lyck-

ade. 47

Kanske den rörlig växelkursen har betytt mer än Riksbankens oberoende för stabiliteten un-

der de senare åren. Flytande växelkurs innebär att Riksbankens ansträngningar kan koncen-

treras till inflationsmålet via lämplig räntepolitik. Tidigare hade också räntan behövts för att

försvara kronkursen, vilket kunde leda till konflikter i lägen där olika problem krävde höga

och låga räntelösningar samtidigt. Officiellt säger Riksbanken att "skattesänkningar, en all-

män nedgång i räntekostnader samt fallande internationella råvarupriser (Asienkris m.m.)"

hjälpt till att hålla inflationen nere.48

Krisen 1992 medförde en rad åtgärder för att stärka förtroendet för Sveriges ekonomi:49

Oberoende riksbank (genomfört årsskiftet 1998/1999) med ansvar för ett offentliggjort

inflationsmål

47 Jonung, sid. 17-32. Situationen före Första världskriget beskrivs också av Magnusson sid. 396 ff.48 www.rb.se ("Frågor och svar om penningpolitiken", (2002-12-20)49 Jacobsson, sid. 138. 141-142

23

Utgiftstak med rullande treårsperioder

Genomsnittlig amortering med 2% av statsskulden/år

Hittills verkar den politiken ha varit framgångsrik, men det finns varningar: "När man

studerar svenska och internationella lösningar av inflationsmålet är det viktigt att un-

derstryka, att den period under vilken inflationsmålet prövats har varit en period av låg in-

flation i större delen av världsekonomin. De flesta länder har haft låg inflation oberoende av

vilken penningpolitisk norm som har använts. Inflationsmålet som penningpolitisk regim har

sålunda inte testats under svåra förhållanden."50

3.2. Mer läroboksliknande ekonomi?Ökad konkurrens, beroende av att marknaderna blir större och mer transparanta, skulle slå

igenom i form av en lugnare prisutveckling - det är en tanke som förs fram såväl i Ekono-

misk Debatt som av SCB. Den del av näringslivet som bäst kunde motsvara de klassiska ide-

alen för perfekt konkurrens (många små företag som inte kan påverka priserna, homogena

produkter) är jordbruket. "… den näringsgren som bäst motsvarar konkurrensidealet - den re-

naste och skäraste konkurrensen - är den som är minst rustad att tåla resultatet av konkurren-

sen och därför lever under de mest omfattande statliga kontrollen av priser och

produktion".51

Det är kanske främst bland fackekonomer och politiker som intresset är särskilt uttalat

för fri konkurrens. Att företagare frivilligt skulle släppa ifrån sig marknadsfördelar till kon-

kurrenter utan att själv ha någon vinning av det låter mindre troligt. Även i branscher där det

finns många likartade företag försöker man gärna profilera sig, för att kunna utöva monopo-

listisk konkurrens, bli ett varumärke. Detta uppskattas ofta av kunderna, som gärna köper

produkter med någon sorts egenart.

Det kan vara så att perfekt konkurrens i sin extrema läroboksform är just så extrem så

att de flesta människor instinktivt flyr den. Den fungerar bra i läroböckernas enkla diagram.

Men när den kräver omfattande regelverk och övervakning kan man fråga hur "naturlig" den

fria konkurrensen är - om den får löpa enligt sina egna förutsättningar drar den ofta iväg mot

mer koncentrerade företagsformer. Just marknadskrafternas inneboende logik verkar tala mot

att verkligheten varaktigt kommer att likna "den allra enklaste modellen i läroböckerna".

50 Jacobsson, sid. 14251 Galbraith, sid. 83

24

Den oerhörda mängden information i vårt samhälle bidrager också till att störa modellen.

Den skapades i ett 1700-talssamhälle där varusortimentet ännu var rätt överblickbart. I ett

fullständigt genomskinligt samhälle med oändligt många alternativ blir det förmodligen

mycket svårt att orientera sig. Vidare finns det ett egenvärdet i stordriftsfördelar hos mono-

pol/oligopol, där det kan skapas samhällsekonomiska vinster just genom att resurser inte

splittras utan används på ett koncentrerat och ekonomiskt sätt.

Det är fullt möjligt med kraftiga teknologiska förändringar utan att priserna behöver ändras

så mycket till kundernas fördel. När ett företag kan rationalisera produktion och produkter,

och föra samman marknadsföring, orderhantering, produktion, logistik och doku-

menthantering till en helintegrerad process, är det fullt tänkbart att företaget kan behålla

mycket av vinsterna. Det behöver inte höja sina kundpriser, det räcker med att sänka de in-

terna kostnaderna för att få bättre marginaler. Idén är inte ny. En ledande MTM-förespråkare

skrev 1948 om ett område där "konkurrensvinster kan hämtas nästan obegränsat, och det är

ifråga om bättre tillverkningsmetoder." 52

3.2.1. Bättre matchningAtt datorer förenklar för köpare och säljare av arbetskraft att komma i kontakt med varandra

är obestridligt. Men själva idén om bättre matchning är inte färsk om man översätter den me-

toder för att upnå "större rörlighet". Detta ingick i Rehn-Meidner-modellen från 1950-talet,

inom ramen för en arbetsmarknadspolitik som skulle vara inflationsdämpande. Genom att

höja rörligheten skulle lönekraven sänkas i branscher med hög efterfrågan på arbetskraft, och

därmed dämpa inflationstryck orsakat av bristande kapacitet.53

Den elektriska telegrafen med kablar över kontinenter och under oceaner, telefonen,

järnvägen, masspridd tidningspress, postverk som fungerade över hela världen - det var tidi-

gare epokers hjälpmedel för att öka matchning mellan utbud och efterfrågan även på distans.

Vad man kan göra med datorhjälp är att höja sannolikheten för möten, och för att de inträffar

snabbare.

3.2.2. AvregleringarAvregleringar och privatiseringar har diskuterats under de senaste årtiondena. Men man kan

undra om inte de väsentliga liberaliseringarna gjordes redan i mitten av 1800-talet, när en rad

52 Maynard sid. 18-19 i förord daterat 1948. Ferguson hänvisar till undersökningar från 1990-talet, där industri-ledare i USA säger att de inte har mycket kontroll över priser, och att nyckeln till ökade vinster är tillväxt i pro-duktiviteten..53 Erixon sid. 12

25

spärrar för näringsutövande och för människors rörlighet avskaffades.54 En annan reform av

direkt betydelse för handeln var när butikernas öppettider släpptes fria 1972.

Det mesta av näringslivet har varit privatägt hela tiden. Offentligt ägda eller kraftigt re-

glerade verksamheter har ofta lämpat sig dåligt att privatisera eller avreglera, exempelvis

taxi och inrikesflyg. Därmed blir de samhälleliga vinsterna tvivelaktiga. Man kan också tän-

ka sig en marginaleffekt: förmodligen blir det de mest lönsamma och åtråvärda verk-

samheterna som först släpps ut på den fria marknaden. Ju mer som sedan privatiseras av allt

mindre lönsamma organisationer, desto mindre blir vinsterna.

3.3. BNP-gapet sluts och öppnas igen?Löneindex (med tillagd trendlinje) för vissa arbetargrupper under tiden 1951-2002 enligt fi-

gur 1055 ger knappast en bild av konsekvent inflationsdrivande lönehöjningar. I början av

1980-talet kom löneökningstakten av sig, och har inte återhämtat sig förrän på 90-talet. Men

då är utvecklingen ändå lugnare än före 1980. När produktivitetsutvecklingen blev långsam-

mare från början av 1970-talet ser det ut som om det blev en eftersläpning på cirka tio år,

och sedan kom lönerna ner i samma takt. Figur 8 verkar visa att BNP-gapet var positivt om-

kring 1980, och man kan gissa att efterfrågan hann ifatt produktiviteten vid den tiden.

Skulle det ha rått överkonsumtion i Sverige under vissa tider? Det finns statistiska be-

räkningar som hävdar att den inhemska efterfrågan, jämfört med OECD, utvecklats mycket

svagt från 1970.56 I appendix finns ett utdrag från Skattestatistisk årsbok 2001, där det fram-

går att hushållens samlade löneinkomster sjönk under vissa perioder,57 vilket knappast stöd-

jer tesen om överkonsumtion. Men omkring 1990 var BNP-gapet ändå positivt (se figur 8

och 11).

54 Magnusson, sid. 258-26455 Sammanställning av uppgifter avseende timförtjänster för "arbetare inom egentlig industri"(1939 = 100), "ar-betskostnader för industriarbetare" (1973 = 100), "arbetskraftskostnader för industriarbetare inom gruv - och tillverkningsindustri (1994 = 100).. Dessa är inte helt jämförbara, torde ändå ge en rätt god bild av utveckling-en. Statistisk Årsbok, www.scb.se 2003-01-20.56 SOU 1999:150, sid. 299-30057 Skattestatistisk årsbok 2001, del III, "Särskilda redovisningar" sid. 11

26

Löneutveckling för vissa arbetargrupper 1951-2002

-5,00%

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

1952

1955

1958

1961

1964

1967

1970

1973

1976

1979

1982

1985

1988

1991

1994

1997

2000

Pro

ce

ntu

ell

ök

nin

g/å

r

Figur 10. Procentuell löneökning/år för vissa arbetargrupper 1951-2002

Figur 11 ger såväl nyttjande av arbetskraft som kapital i förhållande till potentiell BNP.58

Mellan 1992 och 2000 har BNP-gapet i stort sett varit negativt, för att sedan lägga sig nära

den potentiella nivån. Riksbanken ansåg också att gapet hade slutits år 2000.59 Inflationen

har varit i närheten av taket på 3%, eller över vid några tillfällen under 2001. Det kanske kan

vara så, att den svenska ekonomin kommit in i ett nytt "steady state"60, där väsentliga para-

metrar som BNP/capita, investeringar, produktivitet och konsumtion för närvarande växer i

samma takt, men där det finns risker att rytmen störs.

58 Konjunkturinstitutet (2). Konjunkturläget augusti 2002, sid. 6259 Andersson, sid. 16160 Om "steady state" i tillväxtteorier, se Valdés.

27

Figur 11. BNP-gap i Sverige 1990-2002

4. Slutsatser och avslutning

4.1. Värdering av diskussionen

Sammanfattningsvis hävdar jag att utbudsekonomiska lösningar visserligen kan förklara en

del av utvecklingen. Men genom att inte ta tillräcklig hänsyn till efterfrågan så sjunker för-

klaringsvärdet betydligt. En diskussion som innefattar BNP-gapet kan på ett bättre sätt ta

hänsyn till såväl utbud som efterfrågan, utan att förutsätta att den ena sidan regleras automa-

tiskt när det händer något med den andra sidan. Genom att sätta efterfrågan i relation till vad

som är möjligt att producera, blir det lättare att förstå hur inflationen kan utvecklas.

4.2. Håller hypoteserna?

Slöts BNP-gapet från 1970 och 20 år framåt? Öppnades det igen på 90-talet? Spelade pro-

duktivitet och rustningskostnader någon roll?

FÖR talar att produktiviteten föll redan i början av 70-talet. Samtidigt fortsatte lönerna att

stiga under årtiondet. Samma sak gällde för offentlig konsumtion. 1984-1991 var BNP-gapet

positivt, alltså överutnyttjandes landets resurser. Under 90-talet visar beräkningar (om än

med viss osäkerhet) att gapet varit negativt eller i närhet av kapacitetstaket. För talar också

att bland annat USA:s rustningskostnader låg kvar på en hög nivå efter 1945, vilket innebar

att köpkraft pumpades ut såväl internt som internationellt. Bland annat Vietnamkrigets finan-

siering gav en extra skjuts åt efterfrågan. När USA skar ner kostnaderna vid det kalla krigets

slut sjönk också inflationen på flera håll, inklusive Sverige.

28

MOT talar att den privata konsumtionens andel av BNP fallit ända sedan 50-talets början.

(Detta kan möjligen ha kompenserats av ökande offentlig konsumtion.) Det kan också vara

så att statistiken är så osäker så att gapet inte kan bestämmas med rimlig säkerhet, eller att de

olika modellerna i något avseende är tveksamma.

Med ledning av uppgifterna i denna uppsats anser jag dock att de inledande hypoteserna är

rimliga:

Det finns ett klart samband mellan nivån på vissa utländska rustningskostnader och

svensk inflation, vilket framgår av tillgänglig statistik.

Det finns samband mellan BNP-gapet och den svenska inflationen, även om det inte är

fullkomligt klart eftersom gapet är svårt att beräkna.

Därför kan hypotesen, att den nuvarande låga inflationen delvis beror av ett positivt BN-

P-gap samt tillfälligt minskad internationell spänning under 1990-talet, vara rimlig.

Frånvaron av dessa negativa element har bidragit till att regering och riksbank har kun-

nat föra en framgångsrik anti-inflatorisk politik.

4.3. SlutordDagens låga inflation är inte ett nytt fenomen. Särskilt tiden före Första världskriget och

1990-talet kan tas som intressanta parallell-epoker, inte bara på ekonomins område. Mel-

lankrigstiden är svårare att värdera i det här sammanhanget, med dess kombination av Första

världskrigets efterverkningar och den stora 30-talsdepressionen.

Med historiska glasögon blir det lättare att se vad som är upprepningar av tidigare ske-

enden - men man kan också se vad som verkligen är nytt. Den verkligt "nya ekonomin"

kanske vi inte har sett ännu. Om man återgår till Castells-citatet i början, och ser på Sverige

under 1950- och 1960-talen, kan man undra om inte förekomsten av "ny ekonomi" är ett

återkommande fenomen. Under den perioden var Sverige ett land som hade de kriterier som

Castells räknade upp, ibland alla samtidigt.

För en öppen ekonomi är det mycket svårt att kämpa emot externa prischocker. Nor-

malt kan inflation i Sverige inte bekämpas i utlandet, varför svenskarna riskeras att drabbas

av kriser som de inte bidragit till att skapa. Under världskrigen har man försökt hålla tillbaka

prischocker genom priskontroller och ransonering, och det har i någon mån även tillgripits

under hetare perioder av det kalla kriget. När läget inte ser så kritiskt ut är det däremot poli-

tiskt svårt att motivera regleringar. Skillnaden mellan "hett" krig å ena sidan, och "kallt" krig

och fred å den andra, är också att i de senare fallen så kan handelsfartygen gå över haven

utan risk för minor och ubåtar. Den logistiska situationen är alltså annorlunda. Om vår lokala

29

inflation efter Andra världskriget bland annat orsakats av krigskonjunkturer i utlandet, samt

krympande produktivitetstillväxt i kombination med ökande konsumtionstryck under 1970-

och 1980-talen, kan man dra denna slutsats: Framgångsrikast blir inflationsbekämpningen

under perioder när tunga ekonomiska enheter i omvärlden inte befinner sig i militära kon-

flikter, och när produktionsgapet i Sverige är negativt.

*

Jag har ett svagt minne av en österländsk berättelse om några blinda män som skulle beskri-

va en elefant. Beroende av om den ene eller andre gubben rörde vid snabeln, betarna, krop-

pen eller benen, så gav de helt olika redogörelser för hur de trodde att elefanten såg ut. Huru-

vida min uppsats har beskrivit snabeln eller svansen kan jag inte säga, och inte ens hur lyckat

försöket var. Jag är dock säker på att det finns inslag av elefant i min framställning.

Källor

Andersson, Krister "Den svenska penningpolitiken". I Södersten. Bo (red) Marknad och politik. Stockholm, SNS Förlag, 2000

Att spegla det nya i ekonomin. SCB. http://www.scb.se/publkat/ovriga/Ny_ekonomi.pdf

Castells, Manuel The Rise of the Network Society. Malden, Mass., Blackwell Publishers, 2000

Eklund, Klas (1) Vår ekonomi. Prisma, Stockholm. 1999

Eklund, Klas (2) ”Svensk ekonomisk tillväxt” I Södersten. Bo (red) Marknad och politik. Stockholm, SNS Förlag, 2000

Eklund, Klas & Borg, Anders F, "Ny ekonomi - nya finansmarknader". Ekonomisk Debatt nr 6/2000.

Erixon, Lennart A Swedish Economic Policy - The Theory, Application and Validity of the Rehn-Meidner Model. October 5, 2000. http://www.ne.su.se/paper/wp00-13.pdf

Ferguson, Roger W Productivity Growth: A Realistic Assessment. Remarks by Vice Chairman Roger W. Ferguson, Jr. At the Stockton Lectures 2002, London Business School, London, U:K. October 24, 2002.. http://www.federalreserve.gov/boarddocs/speeches/2002/20021024/default.htm

"Förhandlingar. Nationalekonomiska föreningen 1999-12-01". Ekonomisk Debatt nr2/2000.

Galbraith, John Kenneth Min ekonomiska historia. Ordfront, Stockholm, 1998

Greenspan, Alan Productivity. Remarks by Chairman Alan Greenspan At the U.S. Department of Labor and American Enterprise Institute Conference. Washington, D.C. October 23, 2002. http://www.federalreserve.gov/boarddocs/speeches/2002/20021023/default.htm

Gunnarsson, Gudmundur & Mellander, Erik & Savvidou, Eleni Is Human Capital the Key to the IT Productivity Paradox?. IUI Working Paper No. 551, 2001. http://www.iui.se/wp/Wp551/-IU-IWp551.pdf

30

Hobson, J. A. Imperialism. University of Michigan Press, 2000

Jacobsson, Ulf "Maktpolitik i Sverige". I Södersten. Bo (red) Marknad och politik. Stockholm, SNS Förlag, 2000

Jonung, Lars (1) "Från guldmyntfot till inflationsmål - svensk stabiliseringspolitik under det 20:e seklet". Ekonomisk Debatt, nr 1/2000

Jonung, Lars (2) "Den nya ekonomin i ett historiskt perspektiv". Ekonomisk Debatt nr 6/2000.

Keesing's Record of World Events. http://80keesings.gvpi.net.till.biblextern.sh.se/keesings/lpext.dll?f=templates&fn=main-h.htm&2.0/

Keynes, John Maynard Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar. Lysekil, Pontes, 1994

Konjunkturinstitutet (1). ttp://www.konj.se/pagedownload/18.13785d3f228885b877fff3099/res01.xls

Konjunkturinstitutet (2) Konjunkturläget augusti 2002.. http://www.konj.se/pagedownload/Konjunk-tur-institutet/Pressmeddelandearkiv/Pressmeddelandearkiv/1030606250364/KLaug02.pdf

Lundgren, Kurt & Wiberg, Anders "Solowparadoxen eller den nya ekonomin". Ekonomisk Debatt nr 8/2000

Lundgren, Nils "Några sittbrunnsfunderingar kring den nya ekonomins effekter på inkomstfördelning och innovationstakt". Ekonomisk Debatt nr 6/2000.

Luthman, Göran & Bohlin, Holger & Wiklund, Alf, MTM i Sverige 1950-1990. Stockholm, Sveriges Rationaliseringsförbund (SRF), 1990

Magnusson, Lars Sveriges ekonomiska historia. Stockholm, Tiden/Arena; Rabén Prisma, 1996

Marx, Karl, Filosofins elände, Stockholm, Arbetarkultur 1949

Maynard, Harold B & Stegemerten, G. J & Schwab, John L. MTM boken. Förlags AB Affärseko-nomi, 1960.

McLuhan, Marshall (1) The Gutenberg Galaxy. Toronto, Toronto University Press, 2000

McLuhan, Marshall (2) Media. Skarpnäck, Pocky/Bokförlaget Tranan, 2001

Nilsson, Björn & Sjöström, Jonas Samband mellan sparande och inflation i Sverige 1980-2000 (B-uppsats), 2000

Nya beräkningar höjer Sveriges BNP. SCB pressmeddelande 2002-12-05. http://www.scb.se/press/press2002/press307nr0102.pdf

Persson, Mats & Sivén, Claes-Henric "Den nya ekonomin". Ekonomisk Debatt nr 6/2000.

SIPRI. www.sipri.se

Skattestatistisk årsbok 2001. Kap 7 Skatt, inkomstfördelning och förmögenhet http://www.rsv.se/pdf/15204_8.pdf

Song Han &, Mulligan, Casey B. Inflation and the size of government http://www.federalreserve.gov/pubs/feds/2002/200201/200201pap.pdf. November 2001

31

SOU 1999:124 Konsumentprisindex. http://justitie.regeringen.se/propositionermm/-sou/pdf/sou99_124.pdf

SOU 1999:150 Sverenius, Torsten Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970? Demokratiutred-ningens skrift nr 31. http://justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou99_150.pdf

SOU 2001:34 Behovet av ekonomisk statistik. Delbetänkande av Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken. http://justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2001_34.pdf

SPI, Svenska Petroleuminstitutet. www.spi.se

Statistiska Centralbyrån, www.scb.se

Statistiska meddelanden nr 10 http://www.scb.se/sm/NR10SM0101_ikortadrag.asp

Statistisk Årsbok

Sveriges exportråd. http://tradeprofiles.swedishtrade.se/

The Swedish Consumer Price Index. SCB. http://www.scb.se/statistik/pr0101/handbok.pdf

US Bureau of Labor Statistics. ftp://ftp.bls.gov/pub/special.requests/ForeignLabor/flsprody.pdf

Valdés, Benigno Economic Growth. Theory, Empirics and Policy. Cheltenham, Edward Elgar Publi-shing. 1999

Viotti, Staffan & Vredin, Anders "Centralbanken i det nya systemet". Ekonomisk Debatt nr 6/2000.

5. Appendix

5.1. Användning av KPI

Statistiska beräkningar av levnadskostnadernas utveckling i Sverige har gjorts sedan 1910-

talet. Det månatliga konsumentprisindexet, KPI, infördes 1954.61 KPI är utformat för att ge

ett allmänt mått på ändringar i levnadskostnaderna. Huvudsyftet med indexet är kompensa-

tion avseende:

Pensioner, socialbidrag och andra transfereringar från offentliga sektorn till hushållen; skat-

tesatser; privata transfereringar, exempelvis understöd.

Vidare används KPI i samband med:

Priser i långtidskontrakt; ränta på realränteobligationer; användning vid löneförhandlingar

och analys av reallöner; analys av hushållens köpkraft och realinkomst; ett allmänt mått på

ändringar i den svenska kronans köpkraft; jämförelse med konsumentprisändringar i andra

länder; som målvariabel i makro-ekonomisk politik, särskilt i Riksbankens penningpolitik.62

61 The Swedish Consumer Price Index sid. 10-1162 The Swedish Consumer Price Index sid. 8-9

32

Hur KPI utvecklas är således av betydelse för många parter, och motiverar de krav på över-

syn som refererats till tidigare i uppsatsen.

5.2. ParadigmskifteAvmattningen på 70-talet kan ses som uttryck för industrisamhällets övergång till informa-

tionssamhälle, kanske i linje med Marshall McLuhans tankar från tidigt 1960-tal. Han såg

Gutenbergs tryckpress, där olika hantverk kombinerats och förvandlats till serieproduktion,

som ett mönster för industrisamhället - inte bara för produktionen, utan för samhällslivet i

stort.63 Med elektroniken och mediesamhället växte ett nytt mönster fram. "Det löpande ban-

det ersätts av magnetbandet."64 Det var inte bara ett nytt sätt att producera. Den nya tekniken

förändrar samhället i grunden, inklusive människornas tänkande. När McLuhan skrev att

"mediet är budskapet" var det ungefär vad Marx hade hävdat drygt hundra år tidigare, nämli-

gen att produktionsmedlens utveckling bestämmer vilken typ av samhälle vi lever i.65

En del observationer från produktionen skulle kunna bekräfta uppfattningen om ett pa-

radigmskifte. "Den tid då MTM togs i bruk, var behovsmässigt och värdemässigt gynnsam.

Behoven av rationalisering och produktivitetsökning kändes överallt. Genom världskrigets

förödelser i Europa kunde marknadsföringsfrågor sättas i andra hand och uppmärksamheten

styras starkare till tillverkningen." Från mitten av 1970-talet gällde att "Tiderna ändrades

från tillverkningsdominans av industrin till marknadsorientering och produktutveckling. In-

tressena för MTM vändes till sina motsatser på många håll bland arbetsgivare. fack och an-

ställda". Vid den tiden fick också ekonomerna mer att säga till om i företagen, på bekostnad

av ingenjörsmässig verksamhet "ute på golvet", samtidigt som många författare och journa-

lister engagerade sig i kritik mot industrin, arbetsprocesserna upphörde att vara beroende av

hur fort operatörerna kunde arbeta, och behov av att mäta andra parametrar än produktivitet

blev starkare.66

Paradigmskiftet skulle också kunna vara synligt i investeringsmönstret: "… investe-

ringskvoten [har] sjunkit i hela västvärlden sedan 70-talet. Detta beror till stor del på en

strukturomvandling, där investeringar i humankapital (offentlig konsumtion plus privat vård

och utbildning) tar en växande andel på bekostnad av traditionella realkapitalinvesteringar

(bostäder, maskiner, byggnader, vägar), vilket inte betyder att de sistnämnda minskat, bara

att deras andel minskat. Detta har missats av många som varnat för ”sjunkande investerings-

63 McLuhan (1)64 McLuhan (2), sid. 5365 Marx sid. 114-11566 Luthman & al, sid.13, 92-93, 113-114. Bland de mer kända kritiska svenska författarna kan räknas Göran Palm med böckerna om L M Ericsson, och Sara Lidman om gruvarbetarna i LKAB.

33

kvot”, men bör ses som just en modernisering, låt vara att den inte bokförs som investering

utan som förbrukning, dess motsats." 67

5.3. Långsiktig KPI-utveckling68

Figur 12. Sveriges KPI 1870-1999

5.4. Inkomststruktur 1975-199969

Uttryckt i 1999 års priser så sjönk den totala lönesumman under 1970-talet, och åter igen un-

der första halvan av 1990-talet. För disponibel inkomst har den årliga ökningstakten 1975-

1999 varit 1,7%. Lönesumman under samma period har bara ökat med 0,9% per år. Pensio-

nernas andel har ökat medan lönedelen gått ned, vilket bör ligga i linje med en åldrande be-

folkning samt neddragningar inom näringslivet där avtalspension gör att fullt arbetsföra och

arbetsvilliga personer förvandlas till pensionärer.

67 SOU 1999:150 sid. 6668 Jonung (1), sid. 2069 Skattestatistisk årsbok 2000

34

5.5. Underlag för att beräkna BNP-gap70

Utdrag från en fil från Konjunkturinstitutet (underlag till figur 8) med beräknade produk-

tions- och arbetsmarknadsgap, avseende år 1980.

Potentiell arbetskraft, totalt, hundratals personer 43157,50Potentiell sysselsättning. totalt, hundratals personer 41431,20Potentiellt antal arbetade timmar, totalt, miljoner timmar 641481,85Potentiellt antal arbetade timmar. näringslivet, miljoner timmar 449514,64Total faktorproduktivitet, procent 1,00Total faktorproduktivitet, HP-filtrerad, procent 1,00Potentiell produktion, näringslivet, miljoner kronor 888781,66Potentiell produktion, näringslivet, hp-filtrerad, miljoner kronor 884244,40BNP (faktisk produktion, totalt), miljoner kronor 1490136,68Potentiell produktion, totalt, miljoner kronor 1485675,23Potentiell produktion, totalt, hp-filtrerad, miljoner kronor 1481137,96Arbetsmarknadsgap, i relation till potentiell produktion (potentiell bnp), procent 0,30Produktionsgap, i relation till potentiell produktion (potentiell bnp), procent 0,61

70 Konjunkturinstitutet (1)

35

5.6. Förslag till åtgärderAtt göra förutsägelser eller ekonomisk-politiska rekommendationer ligger utanför uppsatsens

ram. Jag bidrar ändå med några förslag till vad som skulle kunna göras.

Agera globalt för att försöka få ner rustningarna. I praktiken blir det mycket svårt, med

tanke på inblandade intressen. Hobson klassiska lösning var att det överskottskapital

som skapades i vissa länder och som finansierade en aggressiv utrikespolitik ("imperi-

alismen") och dess ständiga konflikter, skulle användas på hemmaplan för att lösa so-

ciala problem.71

Försök upprätthålla ett litet negativt BNP-gap så att det finns ett visst utrymme för att

kunna neutralisera efterfrågehöjningar innan de leder till inflation. Ett sätt att stödja

den här processen är att se till att det finns ett ordentligt stöd till förnyelse på intressan-

ta produktionsområden, exempelvis så att inte uppfinningar slentrianmässigt säljs av

till utlandet därför att de svenska bank-industrinätverken inte klarar av att finansiera

nyheter utanför sina traditionella domäner.

Undersök möjliga "vågbrytare", alltså sektorer inom Sverige som inte behöver vara ome-

delbart tillgängliga för påverkan från utländska konjunkturer. Om man hävdar att Sve-

rige i stort sett har varit beroende av utlandet för sina ekonomiska framgångar72 så bor-

de det vara logiskt att försöka utforska sådana möjligheter för att bli mindre kon-

junkturkänslig.

71 Hobson Imperialism kap. VI, "The Economic Taproot of Imperialism"72 Eklund (1) sid. 371 ff, avsnitt "Från rekordår till stagnation"

36