Embed Size (px)
Citation preview
Humor - en dimension av omvårdnad
Humor – a dimension of nursing
Hannah Andersson
Frida Fossan
Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Specialistsjuksköterska med inriktning mot operationssjukvård
Examensarbete i omvårdnad 15 hp, avancerad nivå
Gunilla Borglin
Lillemor Lindwall
2014-06-02
SAMMANFATTNING
Titel: Humor – en dimension av omvårdnad
Humor - a dimension of nursing
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Författare: Hannah Andersson
Frida Fossan
Handledare: Gunilla Borglin
Examinerande lärare: Lennart Christensson
Examinator: Lillemor Lindwall
Sidor: 24
Månad och år
för examination: Juni 2014
Svenska nyckelord: humor, kommunikation, perioperativ vård, relation
en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet
Ne
Introduktion: Operationssjuksköterskan träffar dagligen patienter som ska genomgå någon form av
kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oro i den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan
har som uppgift att skapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visat sig ha en
positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur
patienten och sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användas som ett
kommunikationsredskap. Metod: Metoden var litteraturstudie. De 14 inkluderade artiklarna syntetiserades
med hjälp av Noblit & Hare’s beskrivning av metasyntes med arbetets syfte som utgångspunkt. Resultat:
Humor i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ger god respons då det används vid rätt
tillfälle. Det framkom att humor kunde verka som relationsskapande och underlätta kommunikationen.
Patienten kunde med hjälp av humor ge uttryck för- och hantera känslor. Slutsats: Ökad kunskap om
humor och dess användning i kommunikationen kan verka som ett välfungerande redskap i
kommunikationen mellan operationssjuksköterskan och patienten.
ABSTRACT
Title: Humor – a dimension of nursing
Faculty: Faculty of health, science and technology
Course: Degree project - nursing, 15 ECTS
Authors: Hannah Andersson
Frida Fossan
Supervisor: Gunilla Borglin
Examiner: Lennart Christensson
Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 24
Month and year
for the examination: June 2014
Key words: humor, communication, perioperative care, relation
Introduction: On a daily basis, the operating theatre nurse meet patients who are about to undergo some
type of surgery. Many of these patients experience fear and concerns during the perioperative period
where the operating theatre nurse’s role is to build a trustful relationship to and support the patient.
Humor has been shown to have a positive effect on the interaction between patient and caretaker. Aim:
Compiling knowledge about the way humor can be experienced by the patient and the nurse in the
nursing process and how humor can be used as a tool for communication. Method: The method used was
literature study. The 14 included articles were synthesized with the help of Noblit & Hares’ description of
metasynthesis with the purpose of this studie as starting point. Outcome: To use humor as a part of the
communication between the nurse and the patient generate good response when used at right times. It was
revealed that humor could act as relationship building and facilitate the communication. The patient
could, with the help of humor, express and manage their emotions. Conclusion: Increased knowledge
about humor and how to use it in communication can work as a well-functioning tool in the
communication between the operating theatre nurse and the patient.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ............................................................................................................ 5
Humorologins historia och definition ........................................................................... 5
Omvårdnad ................................................................................................................... 5
Perioperativ omvårdnad ................................................................................................ 6
Humor och kommunikation .......................................................................................... 7
Humor och hälsa ........................................................................................................... 7
Stress och oro inom perioperativ vård .......................................................................... 8
Syfte .............................................................................................................................. 9
METOD ............................................................................................................................ 9
Design ........................................................................................................................... 9
Sökstrategi .................................................................................................................. 10
Val av litteratur ........................................................................................................... 11
Granskning av studier ................................................................................................. 11
Dataextraktion ............................................................................................................ 11
Syntetisering ............................................................................................................... 11
Artiklarnas kvalitet och kontext ................................................................................. 12
Forskningsetiska överväganden .................................................................................. 12
RESULTAT .................................................................................................................... 12
Humor – rätt tillfälle ger god respons ......................................................................... 12
Humor – en relationsskapande komponent ................................................................ 13
Humor - en ventil för känslor ..................................................................................... 15
DISKUSSION ................................................................................................................ 16
Resultatdiskussion ...................................................................................................... 16
Metoddiskussion ......................................................................................................... 18
Slutsats ........................................................................................................................ 19
Tillämpbarhet och fortsatt forskning .......................................................................... 19
REFERENSER ............................................................................................................... 20
Bilagor:
Bilaga 1. Flödesschema
Bilaga 2. Slutligen inkluderade och exkluderade artiklar
Bilaga 3. Underlag till kvalitetsbedömning av artiklar; enligt CASP (2011), fritt översatt
Bilaga 4. Extraktionsprotokoll
Bilaga 5. Tolkningsprocessen
Bilaga 6. Översikt av inkluderade artiklar
5
INTRODUKTION
Operationssjuksköterskan träffar dagligen patienter som ska genomgå någon form av
kirurgi. Ofta har han/hon knappt om tid till att etablera en kontakt med patienten och
skapa sig en bild av sinnesstämningen inför det stundande ingreppet. Det är viktigt att
vara medveten om att kirurgi kan upplevas som ett trauma och att patienters reaktioner
vid ett trauma är olika (Sherman, 1998). En litteraturstudie av Mitchell (2003), där
syftet vara att utforska rådande kunskapsläge angående patienters oro i samband med
elektiv kirurgi, visade att många patienter kunde uppleva rädsla och oro i den
perioperativa perioden och en del även flera dagar postoperativt.
Operationssjuksköterskan har som uppgift att vara ett psykologiskt stöd för patienten
genom att etablera en tillitsfull relation, erbjuda stödjande åtgärder samt minska stress
och oro (McNamara, 1995). En patient som känner sig trygg inför en stundande
operation har större möjligheter att aktivt delta i den personcentrerade vården (Hankela
& Kiikkala, 1996). Operationssjuksköterskans bemötande i den perioperativa perioden
ter sig således som särskilt viktig. I interaktionen mellan patient och vårdare har humor
visat sig ha en positiv effekt för att skapa en avslappnad atmosfär och för att minska
oro. Humor som uppfattas som vänlig kan leda till en förbättrad relation mellan
personal och patient (Hankela & Kiikala, 1996; McCabe, 2004). Ökad kunskap inom
humorologi och humorns användande i omvårdnaden kan främja en god relation i det
ibland korta mötet mellan patienten och operationssjuksköterskan. Detta kan ses som ett
led i att förbättra patientens hälsa och livskvalitet.
Humorologins historia och definition
Humorologi är läran om humor i vid bemärkelse. Humoristiska inslag fanns redan i det
antika dramat hos Homeros (omkring 700 f.Kr.) men komedins ursprung är okänt. Vid
nordiska universitet, främst i Danmark och Norge, har ämnet introducerats och inom
vården är humor ett aktuellt samtalsämne (Olsson, Backe & Sörensen, 2006).
Humor definieras olika inom olika livsåskådningar men i alla definitioner är
subjektiviteten i humorn tydlig, det vill säga; humorn värderas olika beroende på att den
är unik för varje människa. Vetenskaplig mätning och definition av begreppet humor
kan vara svår, en vardaglig definition är enklare. En definition som täcker humorns alla
tänkbara egenskaper och funktioner finns inte. De olika definitionerna betonar vissa
specifika aspekter och kan ses som komplement till varandra. Subjektiv och objektiv
humor skiljs också åt. Inom psykologin definieras humor som ”allt som är aktuellt eller
potentiellt roligt samt den process genom vilken detta sker”. Inom samhälls- och
beteendevetenskaper beskrivs humor som både en kognitiv och emotionell process som
är unik för varje person. På samma sätt som det finns olika definitioner av humor så
finns det också flera olika förklaringsteorier till vad humor är (Olsson et al., 2006).
Omvårdnad
Målet med omvårdnaden ska vara att patienter och anhöriga upplever delaktighet,
trygghet och respekt. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens fysiska, psykiska,
sociala, kulturella och andliga behov (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763[HSL]) bör omvårdnad utformas för att främja patientens
hälsa, självständighet och oberoende. Förutom patientnära vård bör sjuksköterskan
6
besitta kunskaper om evidensbaserad vård och kunna förena vetenskaplig kunskap med
beprövad och redan befintlig erfarenhet. ’Institute of Medicine of the National
Academies’ och ’Quality and Safety Education for Nurses’ har identifierat sex
kärnkompetenser som anses nödvändiga för professioner inom vården. Tre av dessa
betraktas som särskilt viktiga för detta arbete och därmed för operationssjuksköterskan;
personcentrerad vård, evidensbaserad vård och säker vård.
Med personcentrerad vård avses att mötets mål i vården är att uppnå ett bra samspel och
en fungerande relation mellan patienten och sjuksköterskan samt att bevara personens
värdighet och integritet. Patientens erfarenhet, kunskap och kännedom om sin egen
kropp kan bidra till en säkrare och förbättrad vård genom dennes delaktighet. Patienten
skall bemötas med medkänsla samt bli sedd som en unik individ med individuella behov
och värderingar (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Det korta mötet mellan patienten och
operationssjuksköterskan kan således innebära en stor utmaning. Kunskap om strategier
för att kunna hantera detta kan därför vara av stor vikt för operationssjuksköterskan.
Evidensbaserad vård innebär att bästa tillgängliga kunskap används medvetet och
systematiskt samt integreras med klinisk erfarenhet. Detta med hänsyn till vårdtagarens
behov och vilja. En verksamhet måste kunna hantera föränderlig information, främst
vetenskaplig, och systematiskt kunna tillämpa den i det dagliga arbetet. Avsikten skall
vara att ge en så god och effektiv vård som möjligt och sjuksköterskan behöver ha
kunskap om grundläggande forskningsmetoder och forskningsprocessen (ibid).
Följaktligen avser detta arbete att samla, granska och syntetisera kunskap som kan ligga
till grund för operationssjuksköterskans utveckling av kvaliteten i det ibland korta mötet
med patienten.
Säker vård innefattar det komplexa system med hög risknivå som vården är. Fokus skall
riktas mot att minimera riskerna för skador på patienten genom ett systematiskt
förebyggande och ett aktivt kvalitets- och säkerhetsarbete. Sjuksköterskan skall ha
kunskap om ansvarssystemets utformande samt kunna använda olika instrument för
datainsamling och riskbedömning (ibid). Arbetet i och omkring operationssalen präglas
av patientsäkerhet där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar. En förbättrad
interaktion med patienten kan bidra till ökad kännedom om den enskilde individen och
således understödja kvalitets- och säkerhetsarbetet i den perioperativa omvårdnaden.
Perioperativ omvårdnad
I operationssjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat iordningställande av
operationssal, hantering av instrument och medicinsktekniskutrustning, ansvar för
hygien och bibehållen aseptik samt förberedelse av patienten inför en operation
(Myklestul, 2012). Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad innebär bland
annat att vara lyhörd för patientens upplevelser och känslor och ska utformas för att
skapa välbefinnande hos patienten. Genom en kontinuerlig tillitsfull relation ska
patientens värdighet bevaras, utifrån dennes individuella behov och möjligheter
(McNamara, 1995; Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk
Sjuksköterskeförening, 2011 [SEORNA]). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
ska vård ges med respekt för den enskilda människans värdighet och integritet samt
tillgodose behovet av kontinuitet och säkerhet. Den ska även bedrivas på så sätt att den
7
främjar en god kontakt mellan patienten och personalen (HSL, 1982:763).
Operationssjuksköterskan ska i sin kommunikation kunna etablera en god kontakt i
situationer där det ibland är ont om tid. Han/hon ska kunna skapa sig en bild av
patienten och dess individuella behov för att kunna identifiera den enskilde individens
önskan (Bull & FitzGerald, 2006). Leino-Kilpi & Vourenheimo (1993) betonar vikten
av att tillvarata det korta preoperativa mötet eftersom det kan vara avgörande för hur
patienten upplever den perioperativa vården (ibid). Trots det ibland korta mötet är
operationssjuksköterskans mål att patienten ska känna sig som huvudpersonen, att
han/hon är där för att föra patientens talan och representera hans/hennes önskemål
(Kelvered, Öhlén & Åkesdotter Gustavsson, 2012).
Forskning visar dock att operationssjuksköterskor anser att kraven på ökad
produktivitet leder till att arbetet upplevs som stressigt och att patientens säkerhet kan
äventyras (Alfredsdottir & Bjornsdottir, 2008). Följden blir att operationssjuksköterskan
kan förlora känslan av att finnas till för patienten vilket inte går i linje med vårdens
etiska värden. En ökad medvetenhet om detta, tillsammans med
operationssjuksköterskans eftersträvan att arbeta utifrån kärnkompetenserna, kan främja
den perioperativa omvårdnaden.
Humor och kommunikation
Det är viktigt för patienten att den som sörjer för omvårdnaden ser denne som en individ
och att operationssjuksköterskan i sin omvårdnad arbetar utifrån ett personcentrerat
förhållningssätt. Studier har visat att en patientfokuserad kommunikation kan verka
lugnande och ha en positiv inverkan på patienten samt främja en tillitsfull
kommunikation (Kurtz, 1999; McCabe, 2004). Humor och skratt är relations- och
kommunikationsskapande. Humor kan också bryta kommunikationsbarriärer, faktiska
eller inbillade. När människor har roligt tillsammans delar de känslor, upplever stöd och
en känsla av gemenskap (Kurtz, 1999). Det har betydelse vem som säger vad, till vem,
på vilket sätt, i vilket sammanhang och vid vilken tidpunkt. Grunden för en god
användning av humor utgörs av etiska och empatiska förutsättningar och är associerad
med ett professionellt förhållningssätt (Olsson et al., 2006). Användandet av humor
handlar om mer än en förmåga att kunna berätta roliga historier. Det är förmågan att
kunna skratta åt sig själv och kunna se på olika situationer med lite distans samt att
interagera med andra människor (McCreaddie & Wiggins, 2007; Sherman, 1998).
Användandet av humor kan ske planerat eller spontant. Sjuksköterskan måste vara
medveten om sitt eget sinne för humor innan han/hon försöker initiera humor i
patientkontakten. Det är även viktigt att vara medveten om hur humorn kan användas
både i personliga och professionella livet för att uttrycka känslor samt hantera stress och
svårigheter (Sherman, 1998). Patientens användande av humor är en nyckeldel i
skapandet av en meningsfull och terapeutisk interaktion med operationssjuksköterskan.
Patienten har en mängd funderingar, rädslor och oro som måste uppmärksammas i den
vårdande interaktionen. Humor kan underlätta för patienten att uttrycka bekymmer
(McCreaddie & Payne, 2011).
Humor och hälsa
Humoristiska situationer kan uppstå när kommunikationens regler bryts och
mottagligheten för humor påverkas av mottagarens sinnesstämning och hälsotillstånd.
8
Olika processer i hjärnan medverkar till olika upplevelser av humor och skratt (Olsson
et al., 2006). Positiva känslor uttryckta genom god humor kan skapa kemiska
förändringar som kan ge skydd mot stress och sjukdom (Sherman, 1998). Adrenalin
utsöndras vid användning av humor och ger en förhöjd vakenhetsgrad som gör oss mer
alerta (Olsson et al., 2006).
Ordspråksboken nämner sambandet mellan humor, hälsa och glädje ”ett glatt hjärta är
en god läkedom, men ett brutet mod tar märgen ur benen” (Bibeln, Ordspråksboken
17:22). Flera omvårdnadsteoretiker har nämnt humor och dess samband med hälsa.
Vera Robinson (1993), professor i omvårdnad, såg humor som ett
kommunikationsmedel mellan patienten och vårdaren och ansåg att humor är en form av
social intelligens. Även Katie Eriksson (1997) väckte flera tankar om humor inom
omvårdnaden såsom att humor kan bredda livsperspektivet och ge hopp till en patient
med allvarlig sjukdom genom att öka patientens motivation att återfå hälsan. Virginia
Henderson menade att humor bidrar till en ökning av patientens välbefinnande genom
att känslor av ångest och frustration minskar. Hon menade även att humor, skratt och
glädje kan fungera bra och ibland till och med bättre än medicinering (Henderson &
Nite, 1978).
”Laughter and humour between patients and health workers can
be as good as, or better than, a medication. It create a warm
“climate,” promote good interpersonal relationships, and relieve
feelings of frustration, anxiety, or hostility” (Henderson & Nite,
1978 s. 945)
Således kan fördjupade kunskaper om humor och dess hälsoeffekter väcka tankar om
hur humor skulle kunna användas inom den perioperativa omvårdnaden. Det skulle
även kunna bidra till en förbättrad kontakt i det perioperativa mötet och möjliggöra
operationssjuksköterskans önskan om en god relation med patienten.
Stress och oro inom perioperativ vård
Sinne för humor väcker positiva känslor och kan på så sätt ha en buffertfunktion mot
stress (Olsson et al., 2006). Stress är kroppens icke-specifika, fysiologiska och
psykologiska respons på påfrestningar av olika typer. Stress kan uppkomma av en yttre
händelse som individen inte har tidigare erfarenheter av och kan orsakas av till exempel
livskris, oväntat dödsfall, förlust av hälsa eller arbete (Bunkholdt, 2004). I samband
med en operation kan patienten uppleva stress av olika grad. Det är av stor vikt att
operationssjuksköterskan är medveten om detta (Stirling, 2006). Stress kan ses som ett
samspel eller spänningsförhållande mellan miljö och individ, där omgivningen bedöms
vara så påfrestande att individens resurser inte räcker till. Detta kan vara en förklaring
till att vissa händelser upplevs som mer påfrestande av en del personer och som mindre
av andra. En persons bedömning och möjlighet att bemästra avgör om en situation
upplevs som stressfylld eller inte (Bunkholdt, 2004).
Som tidigare nämnts kan patienter inom den elektiva kirurgin uppleva rädsla och oro i
den perioperativa perioden och en del patienter även flera dagar postoperativt.
Personlighet och anlag för oro kan vara en bidragande orsak till förekomsten (Mitchell,
2003). Flera faktorer påverkar patientens grad av oro inför en operation såsom tidigare
9
erfarenheter, förutfattade meningar eller andra människors skräckupplevelser som
patienten har fått berättat för sig. Varje patient är en individ med egna rädslor och en
egen oro som kräver en individuell bedömning och ett individuellt bemötande (Walker,
2002). När operationssjuksköterskan uppmärksammar patientens rädsla och oro kan
han/hon försöka lindra denna och förmedla en känsla av empati (Kelvered et al., 2012).
En god kommunikation kan ses som ett viktigt led i att skapa en tillitsfull relation
mellan operationssjuksköterskan och patienten. Den perioperativa omvårdnaden
behöver formas utifrån patientens individuella behov. Integritet och delaktighet bör vara
bärande och viktiga nyckelbegrepp i den perioperativa omvårdnaden. Humor som
används vid rätt tillfälle borde kunna vara till hjälp för att bryta eventuella
kommunikationsbarriärer samtidigt som humor också borde kunna stödja patientens
välbefinnande. Kunskap om detta skulle kunna användas i den perioperativa
omvårdnaden som ett verktyg för att främja interaktionen och kommunikationen i det
ibland korta mötet som sker mellan operationssjuksköterskan och patienten.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur patienten och
sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användas som ett
kommunikationsredskap.
METOD
En litteraturstudie användes som metod. Den kan syfta till att beskriva kunskapsläget
inom ett visst område, finna hål i forskningsfältet och ligga till grund för framtida
forskning (DiCenso, Guyatt & Ciliska, 2005; Polit & Beck, 2012). Metoden anses
lämplig när syftet är att undersöka ett fenomen.
Design
Studiens design är metasyntes. Begreppet metasyntes används ofta inom
omvårdnadsforskning och innefattar ”qualitative meta-analysis”, ”formal grounded-
theory”, ”meta-study”, ”meta-method”, ”meta-summary” och ”meta-etnography”. Vid
metasyntes tolkas redan existerande material och ny kunskap kan syntetiseras till något
nytt. En metasyntes medför med andra ord en integrerad och mera komplett tolkning av
tidigare publicerade resultat och kan skapa en djupare förståelse av fenomenet än de
enskilda inkluderade artiklarna (Polit & Beck, 2012). De artiklar som utgör resultatet i
detta arbete syntetiserades med hjälp av Noblit & Hare’s (1988) beskrivning av meta-
etnografi som består av sju steg; identifiering av intressant ämne, bestämma vilka
artiklar som är relevanta för arbetet, upprepande gånger läsa utvalda artiklar,
systematiskt lista och avgöra hur artiklarna är relaterade, jämföra olika metaforer, teman
och begrepp för att sedan sammanställa detta i mer omfattande teman, skapa en helhet
och till slut dokumentera och rapportera syntetiseringen (Noblit & Hare, 1988). Syftet
med metasyntes är tolkande, induktivt, snarare än deduktivt. Kännetecknet för
metasyntes är öppenhet och genomskinlighet. En metasyntes gör det möjligt att fördjupa
förståelsen av komplexa och mångfacetterade hälsoupplevelser och vårdmiljöer (Walsh
& Downe, 2005). Denna metasyntes genomfördes av två personer vilket, enligt Polit &
Beck (2012), är en fördel då det minskar risken för bias.
10
Sökstrategi
Databassökningens metod måste beskrivas så noggrant och precist så att den går att
genomföras igen med samma utfall (Korhonen, Hakulinen-Viitanen, Julhä &
Holopainen, 2013). Först genomfördes en övergripande informationssökning om humor
inom vården för att få en överblick av ämnet (Nyberg & Tidström, 2012). Den
resulterade i en begränsad mängd facklitteratur. Databassökning utfördes sedan via
CINAHL och PubMed som innehåller majoriteten av publicerade vetenskapliga artiklar
inom omvårdnad och vårdvetenskap (Polit & Beck, 2012). En sökning i databasen
PsykInfo utfördes även men denna redovisas inte eftersom ingen användbar artikel
påträffades. Vid en första ostrukturerad sökning i databaserna fann författarna många
titlar som inledningsvis bedömdes som relevanta. Efter det genomfördes den
strukturerade sökningen med hjälp av sökord och ämnesord.
Sökord som användes i Cinahl och PubMed var ”wit and humo(u)r”, ”perioperative”,
”operation”, ”surgery”, ”operating room OR operating theatre” och ”nurse-patient
relations” (Tabell 1). I PubMed-sökningen användes inte sökordet ”humour” eftersom
det medförde ett stort antal artiklar som berörde medicinsk åkomma i ögat. Även
sökning med ordet ”laughter” utfördes men resulterade i artiklar angående skratterapi
samt några dubbletter. Författarna valde att inte använda några metodologiska sökord
eftersom olika databaser använder olika sökord för sådana avgränsningar. Detta kan
göra det riskabelt att använda söktermer för att begränsa urvalet till enbart kvalitativa
artiklar (Polit & Beck, 2012). Sökningarna resulterade i ett hanterbart antal titlar där de
kvantitativa studierna kunde sorteras bort efter läsning av titel eller abstrakt.
Tabell 1. Sökstrategi CINAHL och PubMed
CINAHL 2013-12-16
1 Wit and humor OR humour 4 741
2 Perioperative 19 082
3 Operation 10 510
4 Syrgery 170 819
5 Nurse-patient relations 17 851
6 Operating room OR operating theatre 5 466
7 1 AND 2 55
8 1 AND 3 6
9 1 AND 4 47
10 1 AND 5 159
11 1 AND 6 16
12 Av 7, 8, 9, 10 och 11 kvarstår 7
PubMed 2013-12-16
1 Wit and humor 4 309
2 Perioperative 64 066
3 Operation 2 464 444
4 Surgery 3 424 157
5 Nurse-patient relations 34 048
6 Operating room OR operating theatre 32 436
7 1 AND 2 19
8 1 AND 3 122
9 1 AND 4 209
10 1 AND 5 160
11 1 AND 6 23
12 Av 7, 8, 9, 10 och 11 kvarstår 4
11
Val av litteratur
Sammanlagt granskades 816 titlar. Utifrån titelgranskningen lästes 30 abstrakt varav 17
av dessa ledde till att de publicerade artiklarna lästes i sin helhet. Referenslistorna i
dessa granskades för att identifiera ytterligare användbara artiklar som inte framkom i
databassökningen (Bilaga 1). Resultatet i detta arbete utgörs av 14 artiklar (Bilaga 2).
De som inte kunde laddas ner i fulltext beställdes via Medicinska biblioteket vid
Universitetssjukhuset i Örebro. Artiklar som berörde humor inom palliativ vård och
cancervård inkluderades medan artiklar som handlade om barn och humor samt humor i
arbetsgruppen exkluderades. Orsaken till det var att författarna ansåg att omvårdnad
inom barnsjukvård inte är överförbar till vården generellt.
Granskning av studier
I en metasyntes bör kvaliteten i de inkluderade artiklarna granskas och bedömas för att
undvika att otillförlitliga slutsatser dras (Polit & Beck, 2012). Enligt Noblit & Hare
(1988) bör alla artiklar inkluderas oavsett dess kvalitet. Artiklar av högre kvalitet bör
dock få mera utrymme i arbetet. Utvalda artiklar granskades och deras metodologiska
kvalitet bedömdes med hjälp av Critical Apprasial Skills Programme (CASP, 2011)
utifrån bland annat syfte, val av metod och dataanalys (Bilaga 3). CASP är ett
strukturerat och tydligt bedömningsprotokoll som underlättar arbetet i syntetiseringen.
Dataextraktion
Aveyard (2010) rekommenderar att data skall extraheras strukturerat och systematiskt.
Ett standardiserat extraktionsprotokoll underlättar datainsamlingen och minimerar
risken för misstag (Polit & Beck, 2012). Följaktligen utformades ett
extraktionsprotokoll (Bilaga 4). Den data som extraherades var kontext, syfte,
demografiskt urval såsom ålder, kön och antal deltagare samt datainsamlingsmetod och
analysmetod. Resultatet från den ursprungliga studien extraherades och var en process
där teman identifierades och valdes ut för mer omsorgsfull analys och syntetisering. På
så vis kunde metaforer, teman och begrepp framträda (Korhonen et al., 2013).
Syntetisering
Metasyntes är en användbar metod för att sammanföra kvalitativa studier som utforskat
samma eller närliggande fenomen. Metoden ger en ökad användbarhet av studiers
resultat genom att en mer omfattande bild skapas. Det medför en jämförelse,
översättning och tolkning av de ursprungliga resultaten varifrån nya tolkningar
genereras och klargör dess betydelse (Zimmer, 2006).
Enligt Noblit & Hare (1988) beskrivs själva syntetiseringen i steg tre till sex. De
inkluderade artiklarna i denna metasyntes lästes av båda författarna ett flertal gånger
med syftet att fördjupa förståelsen för innehållet samt lyfta fram metaforer, teman och
begrepp. Från den extraherade datan sammanfördes de tolkade artiklarnas teman och
dess likheter och olikheter jämfördes utifrån arbetets syfte. Metaforer, teman och
begrepp fördes samman och bildade mer omfattande teman som slutligen kopplades
samman och utgjorde en helhet (Bilaga 5).
12
Artiklarnas kvalitet och kontext
Resultatet i denna metasyntes baserades på 14 vetenskapliga artiklar som redogjorde för
studier med kvalitativ design. Artiklarna representerade ett urval av 274 informanter i
åldrarna mellan 19 och 95 år. Könsfördelningen var oklar då inte alla artiklar redovisade
antalet män och kvinnor. Informanterna representerade både patienter, sjuksköterskor
och annan vårdpersonal. De flesta av studier var genomförda i USA och Finland men
även i Storbritannien, Kanada och Skottland. I majoriteten av artiklarnas studier
användes intervjuer som metod för datainsamlingen, i vissa fall i kombination med
observationer. Intervjuerna var semistrukturerade eller ostrukturerade. I andra fall
skedde datainsamlingen med hjälp av nedskrivna fallbeskrivningar, öppna frågor eller
dagboksanteckningar. Metoder för analys av insamlad data som använts var
innehållsanalys (1, 2, 3, 7, 8, 14), fenomenologi (4), deskriptiv analys (5), grounded
theory (6, 9, 10, 11) samt etnografi (12, 13) (Bilaga 6).
Alla artiklarna utom en berörde att deltagandet var på frivillig basis dock redovisade
endast tre av dem ett godkännande från en etisk kommitté. Relationen mellan forskare
och deltagare redovisades enbart i ett fåtal artiklar. De inkluderade artiklarna redogjorde
för studier med en kvalitativ forskningsansats och bedömdes motsvara detta arbetets
syfte.
Forskningsetiska överväganden
Arbetet innefattar artiklar som alla är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vanligtvis
krävs att artikelns studie är granskad av en etisk kommitté, att informerat samtycke
undertecknats eller att intyg om att rådgivande etikprövning gjorts (Nyberg & Tidström,
2012; Polit & Beck, 2012) För en litteraturstudie krävs ingen etisk prövning då lagen
om etikprövning (2003: 460) enbart innefattar människor och mänskligt biologiskt
material. Artiklarnas resultat hanterades på ett sådant sätt att förvrängning och
manipulation undveks (Polit & Beck, 2012).
RESULTAT
Resultatet kommer att redovisas i två delar varav den första delen avser artiklarnas
kvalitet och kontext. Den andra delen består av en syntetisering av de 14 inkluderade
artiklars resultat. Där framkom tre olika teman som representerar resultatet; Humor –
rätt tillfälle ger god respons, Humor – en relationsskapande komponent och Humor –
en ventil för känslor (Bilaga 5). För en ökad läsbarhet har de inkluderade artiklarnas
referenser ersatts med siffror (Bilaga 6)
Humor – rätt tillfälle ger god respons
I temat humor – rätt tillfälle ger god respons framkom att det var viktigt vid vilken
tidpunkt humor användes i omvårdnadssituationer för att en god kommunikation i mötet
skulle möjliggöras. Patienterna upplevde att tillfället för humor i kommunikationen
skulle vara passande för att kunna tolkas på rätt sätt (1, 10, 11, 12, 13, 14), men också
att humorn behövde uppfattas som god och välmenande (10). Vid tillfällen som var
mindre lämpliga kunde patienten uppleva humorn som förolämpande (14) eller tolka det
som att vårdpersonalen brast i sin empatiska förmåga (1). Det framkom även att det
13
krävdes kunskap från sjuksköterskorna om inom vilka ämnen det kunde anses lämpligt
att tillämpa humor (9).
”…nerver joke about a raping or childhood sexual abuse…” (9,
s 638)
Kontexten kunde ha en stor inverkan på hur användandet av humor i kommunikationen
uppfattades i interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan (1, 8, 11). När humor
användes i rätt sammanhang kunde responsen bli god och därmed kunde procedurer
som upplevdes otrevliga och genanta avdramatiseras. I situationer som uppfattades som
obekväma och onaturliga kunde humor fungera som distraktion, eftersom patienten då
fick annat att tänka på. Humor kunde på detta sätt därmed minska patientens känsla av
utsatthet (1, 2, 7, 10, 13). Ett exempel på detta var beskrivet i en studie (2) där den
olustiga situationen att ligga på bäcken under personalens tillsyn, hade dämpats genom
humor och sång.
” I liked it when they say that let’s have this placed here and we
can share a little song at the same time. That’s nice, you don’t
notice these difficult things when you’ve got an element of
humor there. You make the situation easier and the client
doesn’t have to feel so ashamed. “ (2, s 123 )
Det vanligast var att humor användes vid kommunikation i naturligt uppkomna och
spontana situationer (4, 6, 13). Humor kunde då påverka stämningen i rummet samtidigt
som humor även kunde smitta av sig på omgivningen (13, 14). Humor som uppkom
spontant och icke arrangerat kunde fungera som ett redskap och underlättade skapandet
av en informell och vänlig atmosfär mellan patienten och sjuksköterskan (6). I
interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan framkom att effekten av humor
kunde påverkas av sjuksköterskans humör. Hans/hennes personlighet och
sinnesstämning var faktorer som kunde påverka patientens upplevelse av humor (1, 14).
När patienten upplevde att omgivningen var glad och trivsam påverkades han/hon
positivt och i vissa fall uppfattades det som lugnande vid till exempel oro (10).
Humor – en relationsskapande komponent
I temat humor – en relationsskapande komponent framkom det att humor kunde vara en
viktig beståndsdel i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Speciellt
som en strävan mot att försöka uppnå en symmetri i relationen dem emellan. Humor hos
sjuksköterskan var en egenskap som efterfrågades av patienterna (3, 12). Det var
uppskattat om sjuksköterskan kunde ”bjuda på”- och skämta om sig själv (7, 10, 13) då
relationen i och med detta kunde kännas mera familjär (5, 7).
” It was like she was a real person, a part of the family” (5, s
693)
En relation med inslag av humor kunde av patienterna även upplevas som att
sjuksköterskan visade en vilja i att minska sin auktoritet och att han/hon strävade mot en
mer jämlik relation med patienten (6, 11, 12). Genom humor kunde patienterna då med
andra ord uppleva en minskad maktskillnad, att de befann sig på samma våglängd som
14
sjuksköterskorna och även detta kunde innebära att sjuksköterskorna upplevdes som
mänskliga (1, 5, 6, 11, 12). Humor kunde användas som ett redskap för att bryta isen i
kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan (1, 6, 10, 12). Sjuksköterskan
kunde använda sig av humor vid närmandet av en orolig eller rädd patient, men även vid
tillfällen då kommunikationen misslyckades, som ett försök att rädda situationen (4).
God humor kunde bygga broar och öka möjligheten till förbättrad interaktion (1, 7).
Den visade sig även kunna vara utvecklande för kommunikationen och kunde därmed
ha en positiv inverkan på relationen mellan patienten och sjuksköterskan (4, 12). En
utvecklad kommunikation öppnade upp för djupare diskussioner om svåra frågor,
bidrog till fördjupad relation och underlättade på så vis formandet av en personlig
relation mellan patienten och sjuksköterskan (2, 5, 11, 12, 13). Humor kunde med andra
ord bidra till en mer avslappnad relation (3, 10) och medförde att ett speciellt band
mellan sjuksköterskan och patienten utvecklades (3, 4). Det beskrevs hur en
sjuksköterska med hjälp av humor underlättade kommunikationen med en man som
kommit in med svåra brännskador i ansiktet och bröstkorgen. Han kunde inte se och
visste inte hur utbredda hans brännskador var.
”I had to find someway to connect with without the use of eye
contact. I tried to reassure him verbally and with touch, but then
made a silly comment about what was he cocking anyway. He
obviously used humor as his strong point in life and with me
now using the same, he became more relaxed and let the pain
medication affect. I remember feeling helpless to help this man
until with humor I could really communicate with him.” (4, s
349-350)
Patienter kunde uppleva att i relationer där humor fanns med som komponent kunde de
känna sig som unika individer och bli sedda som människor. Detta kunde leda till en
känsla av vänskap och samhörighet mellan patienten och sjuksköterskan (5, 10, 12). Då
sjuksköterskan använde sig av humor i kommunikationen skapades känslan av att
han/hon brydde sig om patienten (10). Det kunde även upplevas som att sjuksköterskan
med hjälp av sin patientkännedom såg på patienten ur ett holistiskt perspektiv (6) vilket
därmed kunde resultera i att patienten kände stark tillit till sjuksköterskan (10, 13).
Som sjuksköterska ansågs det vara av vikt att ha känsla för vem man skämtade med
(10). Detta upplevdes som att sjuksköterskan visade hänsyn till patientens autonomi
samt bevarande patientens värdighet (2, 6, 12). Humor upplevdes som något individuellt
och personligt. Vem som sa vad, till vem och i vilken situation spelade roll för
upplevelserna. Det som uppfattades som humoristiskt av vissa patienter kunde få en helt
annan innebörd för andra (3, 8, 12, 13). Antalet personer i interaktionen spelade också
roll (8). Det framkom även att det kunde finnas vissa skillnader i hur män och kvinnor
använde humor. Till exempel så framkom det att män oftare kunde uttrycka sig genom
att använda humor och de på så sätt kunde hantera och uttrycka känslor mer öppet samt
dölja obehag (3, 13, 14).
”For men in the same room everything is filtered through
humour. They turn everything into a joke… for male patients
15
humour is also a way of concealing their feelings. It’s extremely
hard for them to admit that they’re afraid. “ (2, s 123)
Humor - en ventil för känslor
I temat humor – en ventil för känslor, framkom att patienterna kunde använde sig av
humor i kommunikationen men sjuksköterskan av flera orsaker. Humor kunde fungera
som ett redskap för att hantera känslor men också för att underlätta uttryck av känslor
(2, 3, 7, 10, 11). Patienten kunde med hjälp av humoristisk attityd förmedla bekymmer
och klagan (6) liksom dolda budskap som oro och stress (12, 13). Det kunde vara ett sätt
att förneka allvaret och distansera sig till problem och negativa känslor. Humor kunde
även fungera som ett redskap för att uttrycka ilska, frustration och oro (1, 5, 10, 11, 13).
Patienterna beskrev att humor i kommunikationen kunde inge en känsla av hopp som i
vissa fall hjälpte dem att orka vidare. Användande av humor kunde förbättra patientens
möjlighet att bemästra svåra situationer samt verka som ett skyddande försvar vid
lidande, förlust och sjukdom (2, 5, 13). Vid svår sjukdom eller allvarliga händelser
kunde patienterna använda humor i självvårdande syfte som en överlevnadsstrategi (10,
12, 13).
”It’s because of the sense of humor that I’ve survived. Without
that I wouldn’t still be here.” (12, s 143)
Sjuksköterskor beskrev att användandet av humor i mötet med patienten kräver
intuition, känslighet och magkänsla (3, 8, 10, 12, 13).
”I can’t tell you how I know but I can tell you that I just feel
when it’s appropriate and when it isn’t…it’s something you
can’t even put into words, it’s what you feel in your bones.” (13,
s 297)
Sjuksköterskor uttryckte att de genom erfarenhet hade lärt sig hur humor i
kommunikationen kunde användas på ett naturligt sätt. (8, 13). Humor som initierades
av sjuksköterskan kunde användas i olika syften och kunde därmed bekräfta och
normalisera känslor som ett redskap för att stärka patienten att våga vara ärlig (1, 6)
samt verka för att locka fram ett positivt gensvar (10). Humor kunde också användas
med syftet att uppnå terapeutiska mål vid till exempel en behandling eller för att försöka
förbättra patientens följsamhet (1, 10).
Det framkom tydligt att humor i vårdrelationen hade effekten att lätta på spänningar och
rädslor (1, 2, 3, 4, 5, 10, 12). Den bidrog till att patienterna lättare kunde se livet från
den ljusa sidan, känna sig emotionellt stärkta och upplyfta av positiva känslor (2, 5, 10).
Humor medförde även ett ökat välbefinnande (3, 5, 10) och kunde bidra till en ”må bra”
känsla hos patienterna (6). Den kunde dessutom verka som energihöjande (12) och lyfta
fram viljan att vara glad (5). Humor i kommunikationen mellan patienten och
sjuksköterskan hade en mentalt vårdande effekt på patienten (5, 10). Den kunde minska
eventuell oro och känslan av förlägenhet (3, 4, 10) samt bidrog till en psykologisk paus
och tillfälligt andrum (1, 2, 12).
16
”You need to be nursed mentally too, not just physically. The
humor is mental. It’s very important.” (10, s 5)
Oro, spänning och osäkerhet kunde hindra patientens mottaglighet för humorns positiva
effekter då dessa känslor i vissa fall initialt kunde blockera patienten (10).
DISKUSSION
Diskussionen indelas i två delar där den första delen diskuterar resultatet och den andra
delen diskuterar arbetets metod.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur patienten och
sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användas som ett
kommunikationsredskap. Det framkom tydligt att humor kunde användas i
kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. För att humorn skulle uppfattas
som god och ge ett bra resultat spelade det roll vid vilken tidpunkt och i vilken kontext
den användes. Humor som användes på rätt sätt kunde vara relationsskapande genom att
bryta isen, minska hierarki och öppna upp för djupare diskussioner. Denna strategi
kunde bidra till en djupare och mera personlig relation mellan patienten och
sjuksköterskan. Detta kunde resultera i en känsla av tillit till sjuksköterskan och att
patienten kände sig speciell. Humor kunde även användas som en strategi för att hantera
känslor, uttrycka frustration och distansera sig från obehag men även bidra med en
känsla av hopp och ökat välbefinnande.
Utifrån resultatet i denna metasyntes tror författarna att humor i
operationssjuksköterskans ibland korta möte med patienten skulle kunna vara ett
användbart redskap för att skapa en god kontakt. Patienter som anländer till
operationsavdelningen befinner sig i en utsatt situation som kan upplevas som otrygg
och skrämmande. Som operationssjuksköterska är det viktigt att känna till betydelsen av
när, var och hur humor kan användas. Kontexten är en viktig faktor för att patienten ska
uppfatta humorn som god. Detta stärks av Olsson, Backe, Sörensen och Kock (2002)
som i sin artikel betonade att humor och skämtande kunde beskrivas som en balansgång
mellan vad som var lämpligt och inte. Resultatet av humorns användande berodde på
etik, kultur och rådande situation. Som operationssjuksköterska är det av stor vikt att
beakta humorns egenskaper av ett dubbeleggat svärd som kan verka förödande likväl
som lugnande. Dessa motsägelsefulla effekter av humor nämndes även i en artikel av
Martin (2004) som betonade att humor i vissa former och sammanhang kunde vara
fördelaktig men om kontexten ändrades kunde utfallet bli av helt annan karaktär. Som
operationssjuksköterska krävs det därför goda kunskaper om humor och dess
mångsidiga effekter för att kunna möjliggöra en god kontakt med patienten i den
perioperativa våden.
Resultatet i denna metasyntes visar även att humor kan vara ett användbart inslag i
kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Det kan tolkas som att humor
kan vara användbart inom den perioperativa vården där relationen mellan
operationssjuksköterskan och patienten är viktig för att patienten skall känna sig trygg.
Enligt Westerling & Bergbom (2008) beskrev patienter att de upplevde en känsla av
17
solidaritet och vänskap med sjuksköterskan i den perioperativa vården. De kände sig
speciella, sedda som individer och därmed kändes vården speciellt anpassad och
individuell. Detta hade en lugnande effekt på patienterna. Relationen mellan patienten
och operationssjuksköterskan beskriven som ”en tillfällig vänskap” finns även i
Lindwall & von Post’s (2008) studie. Där beskrev operationssjuksköterskan att han/hon
guidade patienten genom den perioperativa vården. Med fördjupade kunskaper om
humor i kommunikationen med patienten skulle operationssjuksköterskan således kunna
använda sig av humor i mötet. Detta för att stärka relationen mellan dem och därmed
skapa en känsla av förtroende och tillit. Patienten skulle därmed lättare kunna lämna
över vården av sin kropp till operationssjuksköterskan.
Som det framkommit i resultatet kan humor i kommunikationen bidra till att minska den
hierarkiska skillnaden mellan sjuksköterskan och patienten. Med denna kunskap kan
operationssjuksköterskan följaktligen hjälpa patienten att känna ett lugn inför
operationen. Med hjälp av humor visar operationssjuksköterskan att hon är mänsklig. På
så vis kan han/hon bidra till att obehag inför förberedelser och det stundande ingreppet
med dess omfattning mildras. Humorns effekt att stäva mot en jämlik relation nämndes
i en artikel av Wanzer, Booth-Butterfield & Booth-Butterfield (2005) där
sjuksköterskors användande av humor och självironi beskrevs som en medmänsklig
egenskap. Detta visade även att sjuksköterskorna var sårbara och kunde visa förståelse
för patienternas känslomässiga tillstånd. Även Buxman (2008) beskrev i en
litteratursammanställning att humor i den perioperativa vården bidrog till minskade
sociala skillnaderna och hierarki mellan patienten och operationssjuksköterskan.
I samband med en operation kan patienten känna både rädsla och oro. För att underlätta
skapandet av en tillitsfull relation måste operationssjuksköteskan kunna ge patienten
möjlighet och tillfälle att förmedla sina tankar och funderingar. Enligt Westerling &
Bergbom (2008) framkom att patienterna värdesatte möjligheten att kunna
kommunicera önskemål och känslor inför operationen, till exempel rädsla. I
syntetiseringen framkom att humor kunde vara användbar för att hantera känslor men
även för att underlätta uttryck av känslor. Detta styrks också av Buxman (2008) som
nämnde att humor var en mekanism för att uttrycka och hantera ilska och frustration.
Således kan humor i kommunikationen mellan patienten och operationssjuksköterskan
ha två funktioner. När patienten använder sig av humor kan detta vara ett uttryck för oro
och rädsla. När operationssjuksköterskan initierar humor kan den vara
kommunikationsskapande och bidra till att patienten öppnar sig och således ger uttryck
för sina känslor.
I syntetiseringen framkom även att patienterna beskrev att humor kunde bidra till
förbättrad psykologisk hälsa och frambringa positiva känslor. Detta kan tolkas som att
humor har ett terapeutisk värde då patienterna upplevde att humor i kommunikationen
kunde bidra till att de kände sig emotionellt stärkta. Denna uppfattning styrks av
Sherman (1998) som beskrev humorns hälsoeffekter. Hon menade att humor hade en
djupgående positiv inverkan på människors kropp och själ. Denna tanke delas med
Eriksson (1997) som menade att humor kan få patienten att må bättre i ett led att uppnå
hälsa. Med kunskap om dessa psykologiska och spirituella vinster kan
operationssjuksköterskan hjälpa patienten att återfå en känsla av hälsa och
18
välbefinnande. Vilket skulle kunna påverka patientens upplevelse av vistelsen på
operationsavdelningen samt eventuellt bidra till ett gynnsammare postoperativt förlopp.
Metoddiskussion
Metasyntes valdes som design då syftet var att sammanställa kunskap om hur patienten
och sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användas
som ett kommunikationsredskap. Metasyntes är en relativt ny metod inom den
kvalitativa forskningsdomänen och är en passande design när tanken är att sammanställa
rådande kunskap från redan genomförda studier (Zimmer, 2006). Vid undersökning av
ett fenomen är artiklar av kvalitativ karaktär mest vanligt förekommande (Polit & Beck,
2012). Då humor kan ses som ett fenomen valde författarna att inkludera dessa och
således valdes artiklar med kvantitiativ design bort.
Inga begränsningar gjordes vad gäller artiklarnas publiceringsår. Enligt Finfgeld-
Connett (2010) bör en metasyntes helst baseras på artiklar som inte är äldre än 10 till 15
år. En artikel i resultatet var 20 år gammal men inkluderades trots detta då författarna
ansåg att den bidrog med värdefull information. De inkluderade artiklarna var
publicerade mellan åren 1994 och 2010. Det finns ingen tydlig rekommendation för hur
många artiklar som bör ingå i en metasyntes. Urvalets storlek är beroende av bland
annat frågeställningen och artiklarnas bredd (Finfgeld-Connett, 2010) Sökningarna
resulterade i ett hanterbart antal artiklar vilket kan tolkas som att syftet och de valda
sökorden var väl avgränsade. Om urvalet blir för stort vid sökningarna måste syfte och
eventuell frågeställning vara tydligare definierat (Korhonen et al., 2013). Inga
geografiska begränsningar gjordes och artiklarna beskrev studier utförda i olika länder
med stor geografisk spridning. En intressant fundering är om skillnader i vårdsystemen
mellan olika länder påverkar informanternas upplevelser och uppfattningar om humors
funktion inom vården.
Författarnas modersmål var svenska medan de inkluderade artiklarna var publicerade på
engelska vilket kunde medföra en risk för feltolkning. Författarna eftersträvade dock en
så exakt översättning av artiklarna som möjligt. Citat som presenterades i syntesen var
på originalspråket för att minska upphovet till missförstånd (Polit & Beck, 2012).
Kvalitetsgranskning enligt CASP (2011) underlättade bedömningen av de inkluderade
artiklarnas metod (Polit & Beck, 2012). Enligt Korhonen et al. (2013) är kvaliteten på
metasyntesen beroende av de inkluderade artiklarnas kvalitet. Därmed måste artiklarna
kvalitetsbedömas innan de bearbetas för syntetiseringen. Marjoriteten av de inkluderade
artiklarna bedömdes ha en hög kvalitet där bland annat syfte, metod, datainsamling och
analys redovisats tydligt. De artiklar som bedömdes som vara av låg- eller medelkvalitet
hade brister i etisk reflektion, lågt antal informanter eller tveksamt urvalsförfarande.
Syntetiseringen genomfördes utifrån artiklar med olika metodologi. Relevanta artiklar
inkluderades oberoende av metodologi då det anses vara möjligt att syntetisera resultat
oberoende av artiklarnas metodologi. Hänsyn skall dock till exempel tas till de olika
metodernas komplexitet och kännetecken (Walsh & Downe, 2005; Zimmer, 2006).
19
Enligt Polit & Beck (2012) anses det fördelaktigt att vara minst två författare vid en
metasyntes. Detta med tanke på de subjektiva tolkningar som resultatet baseras på och
att det även ger mer integritet och stringens åt metasyntesen. Enligt Gadamer blir
syntetiseringen förstådd genom fördjupning och tolkningar i flera omgångar. Delarna
belyser helheten av det studerade fenomenet (Zimmer, 2006). Tolkningen och
syntetiseringen av artiklarnas resultat genomfördes med vetskap om att författarnas egen
bakgrund och egna erfarenheter kan ha betydelse (Polit & Beck, 2012).
Generaliserbarhet och överförbarhet av metasyntesens resultat stärks genom bland annat
omsorgsfullt anpassat urval (Finfgeld-Connett, 2010).
Det finns en medvetenhet om att flera av artiklarna hade samma författare och i ett par
fall var två olika artiklar från samma studie (Bilaga 2). Det bedömdes att artiklarna
kunde bidra med värdefull information till syntetiseringen och inkluderades därför. Då
dessa artiklar publicerats med många års mellanrum kunde de ge en bredare och mer
omfattande bild av fenomenet då det var studerat av en och samma person. Polit & Beck
(2012) menar att olika artiklar från samma studie ger rikare information till
syntetiseringen.
Slutsats
Sammanfattningsvis kan kunskap om patienten och sjuksköterskans upplevse av humor
i omvårdnaden och hur humor kan användas i kommunikationen, verka som ett
välfungerande redskap i operationssjuksköterskans strävan att etablera en god kontakt i
den perioperativa omvårdnaden. I syntetiseringen framkom att kontexten var av stor vikt
för hur humor upplevdes i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Med
ökad medvetenhet om detta kan operationssjuksköterskan således anpassa användandet
av humor i kommunikationen. Humor kunde även främja en vänskaplig relation, minska
maktskillnader och skapa en känsla av att sjuksköterskan var mänsklig. Dessa positiva
resultat vid användning av humor på rätt sätt skulle kunna förbättra patientens
upplevelse av perioperativa vården. Det framkom även att patienten kunde använda sig
av humor för att ventilera känslor och bemästra svåra situationer. Med vetskap om detta
skulle tolkandet av patientens användande av humor kunna underlättas för
operationssjuksköterskan.
Tillämpbarhet och fortsatt forskning
Utifrån detta arbete framkommer att humor fyller en viktig funktion i kommunikationen
mellan patienten och sjuksköterskan. Denna kunskap kan ses överförbar till
operationssjukvården där en av operationssjuksköterskans uppgifter är att tillgodose
patientens behov av stöd. Han/hon strävar även efter en fördjupad relation med
patienten och kan med hjälp av ökad kunskap inom området främja öppenhet i
kommunikationen.
Det finns en hel del forskning om ämnet humor inom omvårdnad men forskning om
humor inom operationssjukvården har inte påträffats. Författarna anser att
grundläggande forskning inom området saknas vilket indikerar att ytterligare forskning
vore av intresse. Det framkom att både sjuksköterskor och patienter ansåg att humor i
kommunikationen var användbar men att den användes i olika syften. I och med detta
efterfrågas forskning både utifrån patienten- och operationssjuksköterskans perspektiv.
20
REFERENSER
Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating
room. Journal of Advanced Nursing, 61, 29-37. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2007.04462.x
Aveyard, H. (2010). Doing a literature review in health care: a practical guide.
Glasgow: The McGraw-Hill Companies.
Beck, C.T. (1997). Humor in nursing practice: a phenomenological study. International
Journal of Nursing Studies, 34(5), 346-352. Retrieved from
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0020748997000266
Bibeln (1981). Svenska Bibelsällskapets revision av 1917 års översättning av Gamla
Testamentet och Bibelkomissionens översättning av Nya Testamentet 1981.
Falkenberg: EFS-förlaget och LIBRIS.
Bull, R., & FitzGerald, M. (2006). Nursing in a technological enviroment: Nursing care
in the operating room. Internationel Journal of Nursing Practice, 12, 3-7.
doi:10.1111/j.1440-172x.2006.00542.x
Bunkholdt, V. (2004). Psykologi: En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och
övrig vårdpersonal. Lund: Studentlitteratur.
Buxman, K. (2008). Humor in the OR: A stitch in time. AORN Journal, 88(1), 67-77.
Retrieved from http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/
S0001209208000082
Critical Appraisal Skill Programme [CASP] – makins sens of evidence. (2011). Case
controll checklists. Tillgänglig: http://www.casp-uk.net [2013-11-23]
DiCenso, A., Guyatt, G., & Ciliska, D. (2005). Evidence-Based Nursing: a guideline to
clinical practice. St. Louis: Elsevier Mosby.
Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.
Finfgeld-Connett, D. (2010). Generalizability and transferability of meta-synthesis
research finding. Journal of Advanced Nursing, 66(2), 246-254.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05250.x
Francis, L., Monahan, K., & Berger, C. (1999). A Laughing Matter? The uses of humor
in medical interactions. Motivation and Emotion, 23(2). Retrieved from
http://link.springer.com/article/10.1023%2FA%3A1021381129517
Greenberg, M. (2003). Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient
relationship. Journal ot the New York State Nurse Association. 34(1).
Retrieved from http://europepmc.org/abstract/med/14639778
21
Hankela, S., & Kiikkala, I. (1996). Intraoperative Nursing Care as Experienced by
Surgical Patients. AORN Journal, 63(2). Retrieved from
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001209206632316
Henderson, V. & Nite, G. (1978). Principles and Practice of Nursing (6th edi). New
York: McMillan
Isola, A., & Åstedt-Kurki, P. (1997). Humour as experienced by patients and nurses in
aged nursing Finland. International Journal of Nursing Practice, 3, 29-33.
Retrived from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9274213
Johnson, P. (2002). The use of humor and its influences on spirituality and coping in
breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 29(4).
doi:10.1188/02.ONF.691-695
Kelvered, M., Öhlén. J., & Åkesdotter Gustavsson, B. (2012). Operating theatre nurses’
experience of patient-related intraoperative nursing care. Scandinavian Journal
of Caring Sciences, 26, 449-457. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
Kinsman Dean, R. A., & Gregory, D. M. (2004). Humor and laughter in palliative care:
An ethnographic investigation. Palliative and Supportive Care. 2, 139-148.
doi:10.1017/51478951504040192
Kinsman Dean, R. A., & Gregory, D. M. (2005). More than trivial: Strategiers for using
humor in palliative care. Cancer nursing, 28(4). Retrived from
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16046892
Korhonen, A., Hakulinen-Viitanen, T., Jylhä, V., & Holopainen, A. (2013). Meta-
synthesis and evidence-based health care – a method for systematic review.
Scandinavian Journal of Caring Science, 27, 1027-1034.
doi:10.1111./scs.12003
Kurtz, S. (1999). Humor as a perioperative nursing management tool. Seminars in
perioperative nursing, 8(2), 80-84. Retrieved from
http://europepmc.org/abstract/MED/10455821
Leino-Kilpi, H. & Vourenheimo, J., (1993). Perioperative Nursing Care Quality:
patient’s opinions. AORN Journal. 57(5), 1061-1071. Retrieved from
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S000120920767313X
Lindwall, L. & von Post, I., (2008). Habits in Perioperative Nursing Culture. Nursing
Ethics, 15(5), 670-678. doi:10.1177/0969733008092875
Martin, R. A. (2004). Sense of humor and physical health: Theoretical issues, recent
findings, and future directions. Humor, 17, 1-19. Retrieved from
22
http://www.msumcounselored.org/files/theusebenefitsofhumorinhealth/article_
2.pdf
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’
experience. Journal of clinical nursing, 13, 41-49. Retrived from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x/abstract
McCreaddie, M. (2010). Harsh humour: a therapeutic discourse. Health and Social Care
in the Community, 18(6), 633-642. doi:10.1111/j.1365-2524.2010.00936.x
McCreaddie, M., & Payne, S. (2011). Humour in health-care interactions: a risk worth
taking. Health Expectations. Jan 2. doi: 10.111/j.1369-7625.2011.00758.x
McCreaddie, M., & Wiggins, S. (2007). The purpose and function of humor in healt,
healtcare and nursing: a narrative review. Journal of Advanced Nursing, 61(6),
584-595. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x
McCreaddie, M., & Wiggins, S. (2009). Reconcilling the good patient persona with
problematic and non-problematic humour: A grounded theory. International
Journal of Nursing Studies, 46, 1079-1091.
McNamara, S. A. (1995). Perioperative Nurses’ perception of caring practice. AORN
Journal, 61(2). Retrieved from
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001209206638908
Mitchell, M. (2003). Patient anxiety and modern elective surgery: a literature review.
Journal of Clinical Nursing, 12, 806-815. Retrived from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2702.2003.00812.x/abstract
Myklestul Dåvøy, G., Hansen, I., & Hege Eide, P. (2012). Operationssjukvård:
Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Noblit, G.W., & Hare, R.D. (1988). Meta-ethnography, synthesizing qualitative studies.
Beverly Hills: Sage publications, Inc.
Nyberg, R., & Tidström, A. (2012) Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och
avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H., Backe, H., & Sörensen, S. (2006). Humorologi. Stockholm: Liber.
Olsson, H., Backe, H., Sörensen, S., & Kock, M. (2002). The essence of humour and its
effects and functions: a qualitative study. Journal of Nursing Management, 10,
21-26. Retrieved from http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.0966-
0429.2001.00272.x/abstract
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
23
Robinson, V. (1993). The purpose and function of humor in OR nursing. Today’s OR
nurse, 15(6), 7-12. Retrieved from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x/abstract
SEORNA (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor med
specialistexamen inriktning mot operationssjukvård. Hämtad från
http://www.seorna.com/kompetensbeskrivning.aspx
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Sveriges Riksdag.
Sherman, K. M. (1998). Healing with humor. Seminars in perioperative Nursing.7(2)
128-137
Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad.
Studentlitteratur: Lund
Sholl, J. C. (2007). The use of humor to promote patient-centered care. Journal of
Applied Communication Research, 35(2), 156-176.
doi:10.1080/00909880701262658
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensberskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/
artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2013-11-23]
Stirling, L. (2006). Reduction and management of perioperative anxiety. British Journal
of Nursing, 15, 359-361. Retrieved from http://www.internurse.com/cgi-
bin/go.pl/library/article.cgi?uid=20896;article=BJN_15_7_359_361
Struthers, J. (1999). An investigation into cummunity psychiatric nurses’ use of humour
during client interactions. Journal of Advanced Nursing, 29(5), 1197-1204.
Retrived from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10320504
Walker, J. A. (2002). Emotional and psychological preoperative preparation in adults.
British Journal of Nursing, 11(8). Retrieved from
http://www.internurse.com/cgi-
bin/go.pl/library/article.cgi?uid=10166;article=BJN_11_8_567_575
Walsh, D., & Downe, S. (2005). Meta-synthesis method for qualitative research: a
literature review. Journal of Advanced Nursing, 50(2), 204-211. Retrieved
from http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-
2648.2005.03380.x/abstract
24
Walsh, D., & Downe, S. (2006). Appraising the quality of quantitative research.
Midwifery,22, 108-119. Retrieved from
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3012621/
Wanzer, M., Booth-Butterfield, M., & Booth-Butterfield, S. (2005). “If we did’t use
humor, we’d cry”: Humourus coping communication in health care settings.
Journal of Health Communication, 10, 105-125.
doi:10.1080/10810730590915092
Westerling, K., & Bergbom, I. (2008). The importance of nursing in perioperative care:
a patient’s perspective. Journal of Advanced Perioperative Care, 3(4), 133-
144.
Zimmer, L. (2006). Qualitative meta-synthesis: a question of dialoguing with texts.
Journal of Advanced Nursing, 53(3), 311-318. Retrieved from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2648.2006.03721.x/abstract
Åstedt-Kurki, P., & Isola, A. (2001). Humour between nurse and patient, and among
staff: analysis of nurses’ diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3), 452-458.
Retrieved from http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11489031
Åstedt-Kurki, P., Isola, A., Tammentie, T., & Kervinen, U. (2001). Importance of
humour to client-nurse relationships and clients’ well-being. International
Journal of Nursing Practice, 7, 119-125. Retrieved from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1440-
172X.2001.00287.x/abstract;jsessionid=251389E9F7D9E25AB0B889FD9C82
6481.f04t04
Åstedt- Kurki, P., & Liukkonen, A. (1994). Humour in nursing care. Journal of
Advanced Nursing,20, 183-188. Retrived from
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-
2648.1994.20010183.x/abstract
Relevanta titlar
816 st
Exkluderade
786 st
Lästa abstract
30 st
Lästa i fulltext
17 st
Artiklar
identifierade via
referenslistor
4 st
Exkluderade
17 st
Exkluderade
3 st
Inkluderade i
arbetet
14 st
Bilaga 1. Flödesschema
Bilaga 2. Slutligen inkluderade och exkluderade artiklar
Författare/År Inkluderade Exkluderade Motivering till exkludering
Francis et al (1999) X Åstedt-Kurki et al (2001) X Åstedt-Kurki & Liukkonen (1994) X
Beck (1997) X
Kinsman Dean & Major (2008) X
Berörde i huvudsak personalens användande av
humor i arbetsgruppen.
Johnson (2002) X
Scholl (2007) X Åstedt-Kurki & Isola (2001) X
Struthers (1999) X McCreaddie (2010) X
Greenberg (2003) X McCreaddie & Wiggins (2009) X Kinsman Dean & Gregory (2004) X Olsson et al (2000) X
Kvantitativ studie, framkom då artikeln lästes i fulltext.
Kinsman Dean & Gregory (2005) X Isola & Åstedt-Kurki (1996) X Olsson et al (2002) X
Studerar inte humor inom vården.
Bilaga 3. Underlag till kvalitetsbedömning av artiklar, CASP (2011), fritt översatt
Fanns redogörelse för studiens
syfte?
Var kvalitativ
metod lämplig?
Var forsknings-ansatsen
lämplig för studiens syfte?
Var urvals-förfarandet lämpligt för
studiens syfte?
Lämplig datainsamling för behandling
av frågeställning?
Relation forskare och
deltagare adekvat
beaktad?
Behandlat etiska
frågor?
Dataanals tillräckligt
utförd?
Tydlig redo-
görelse för resultatet?
Forskning värdefull?
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Okl
art
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Francis et al (1999) X X X X X X X X X X
Åstedt-Kurki et al (2001)
X X X X X X X X X X
Åstedt-Kurki & Liukkonen (1994)
X X X X X X X X X X
Beck (1997) X X X X X X X X X X
Johnson (2002) X X X X X X X X X X
Scholl (2007) X X X X X X X X X X
Åstedt-Kurki & Isola (2001)
X X X X X X X X X X
Struthers (1999)
X X X X X X X X X X
McCreaddie (2010)
X X X X X X X X X X
Greenberg (2003)
X X X X X X X X X X
McCreaddie & Wiggins (2009)
X X X X X X X X X X
Fortsättning
Bilaga 2
Fanns redogörelse för studiens
syfte?
Var kvalitativ
metod lämplig?
Var forsknings-ansatsen
lämplig för studiens syfte?
Var urvals-förfarandet lämpligt för
studiens syfte?
Lämplig datainsamling för behandling
av frågeställning?
Relation forskare och
deltagare adekvat
beaktad?
Behandlat etiska
frågor?
Dataanals tillräckligt
utförd?
Tydlig redo-
görelse för resultatet?
Forskning värdefull?
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Okl
ar
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Ja
Del
vis
Nej
Kinsman Dean & Gregory (2004)
X X X X X X X X X X
Kinsman Dean & Gregory (2005)
X X X X X X X X X X
Isola & Åstedt-Kurki (1996)
X X X X X X X X X X
Bilaga 5. Tolkningsprocessen
Tema Begrepp Studier Använda vid passande tillfälle
Humor – rätt tillfälle ger god respons
1 Francis et al (1999 Uppfattas som god 2 Åstedt-Kurki et al (2001) Spontan humor 4 Beck (1997), Avdramatisera pinsamma möten 6 Scholl (2007) Lättsamt sinne smittar av sig 7 Åstedt-Kurki & Isola (2001) Patienten påverkas av sköterskans humör
8 Struthers (1999)
Medveten om vad man skämtar om 9 McCreaddie (2010) 10 Greenberg (2003) 11 McCreaddie & Wiggins (2009) 12 Kinsman Dean & Gregory (2004 13Kinsman Dean & Gregory (2005) 14 Isola & Åstedt-Kurki (1996) Symmetri i relationen
Humor – en relationsskapande komponent
1 Francis et al (1999 Sjuksköterskan framstår som mänsklig
2 Åstedt-Kurki et al (2001)
Bryta isen 3 Åstedt-Kurki & Liukkonen (1994 Fördjupad relation 4 Beck (1997), Bygger broar 5 Johnson (2002) Patienten ses som unik individ 6 Scholl (2007) Insikt om vem man skämtar med 7 Åstedt-Kurki & Isola (2001) 8 Struthers (1999) 10 Greenberg (2003) 11 McCreaddie & Wiggins (2009) 12 Kinsman Dean & Gregory (2004 13Kinsman Dean & Gregory (2005) 14 Isola & Åstedt-Kurki (1996) Kräver intuition och erfarenhet
Humor – en ventil för känslor
1 Francis et al (1999 Framkallar positiva känslor 2 Åstedt-Kurki et al (2001) Ökat välbefinnande 3 Åstedt-Kurki & Liukkonen (1994 Patienten förnekar bekymmer 4 Beck (1997), Uttryck för känslor 5 Johnson (2002) Förmedla dolda budskap 6 Scholl (2007) 7 Åstedt-Kurki & Isola (2001) 8 Struthers (1999) 10 Greenberg (2003) 11 McCreaddie & Wiggins (2009) 12 Kinsman Dean & Gregory (2004 13Kinsman Dean & Gregory (2005)
Bilaga 5 1(2) Översikt av inkluderade artiklar
Kod Författare
Ursprungsland Syfte Urval, kön, ålder
Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Kvalitetsgranskning Hög • Medel • Låg
1 Francis et al (1999), USA
Undersöka humorns roll genom att söka dess förekomst i mycket allvarliga diskussioner.
N = 22 Mixad grupp Ålder oklart
Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Hög
2 Åstedt-Kurki et al (2001), Finland
Beskriva den positiva effekt humor har på relationen mellan sjuksköterska - patient och på patientens välbefinnande.
N = 13 Kv = 7 M = 6 Ålder 19-76
Brevledes öppna intervjufrågor med uppföljande intervjuer Innehållsanalys
Hög
3 Åstedt-Kurki & Liukkonen (1994), Finland
Beskriva meningen och förekomsten av humor i omvårdnadsprocessen, såsom den beskrivs av sjuksköterskor.
N = 32 Kv = 32 Ålder 22-57
Frågeformulär med öppna frågor Innehållsanalys
Hög
4 Beck (1997), USA
Beskriva meningen med sjuksköterskans användande av humor i omvårdnadsarbetet.
N = 21 Kv = 19 M = 2 Ålder oklart
Fallbeskrivningar Fenomenologi
Hög
5 Johnson (2002), USA
Ur patientens perspektiv beskriva användandet av humor i vård och rehabilitering.
N = 9 Kv = 9 Ålder 41-48
Semitrukturerade intervjuer Deskriptiv analys
Medel
6 Scholl (2007), USA
1. Utforska förståelsen och uppfattningen av humor såsom den framträder mellan patient och sjuksköterska. 2. Utforska hur humor fungerade som ett verktyg för att främja patient-centrerad vård.
N = 20 Mixad grupp Ålder >65
Medverkande observation och semistrukturerade intervjuer Grounded Theory
Hög
7 Åstedt-Kurki & Isola (2001), Finland
Undersöka förekomsten av humor mellan patienten och sjuksköterskan, och i sjuksköterske- gruppen.
N = 17 (1 bortfall) Kön framkom ej Ålder 27-54
1 veckas dagboksanteckningar Innehållsanalys
Hög
8 Struthers (1999), Skottland
Undersöka psykiatri- sjuksköterskors upplevels av användandet av humor som kommunikationsmedel i omvårdnaden.
N = 7 Kv = 5 M = 2 Ålder oklart
Fokusintervjuer och fallbeskrivningar Innehållsanalys
Hög
9 McCreaddie (2010), Stirbritannien
Analysera ett motsägande fall från en tidigare studie för att undersöka hur humor används i utsatta grupper.
N = 3 Kv = 3 Ålder oklart
Intervjuer, observationer
Grounded Theory Låg
10 Greenberg (2003), USA
Utforska humorns innebörd i det professionella mötet mellan sjuksköterska och patient.
N = 6 Kv = 4 M = 2 Ålder oklart
Medverkande observationer, intervjuer Grounded Theory
Medel
11 McCreaddie & Wiggins (2009), Storbritannien
Granska föregången humor, beskriva humorns användande och undersöka användandet av humor i interaktionen i relation till existerande teorier om humor.
N = 20 Kön framkom ej Ålder oklar
Bandande inspelningar Grounded Theory
Hög
12 Kinsman Dean & Gregory (2004), Kanada
Att beskriva användandet av humor inom Pallitaiv vård.
N = 21 Kön framkom ej Ålder oklar
Observationer, semistrukturerade intervjuer Etnografi
Hög
13 Kinsman Dean & Gregory (2005), USA
Att undersöka fenomenet humor samt hur humor och skratt kan användas inom palliativ vård.
N = 21 Mixad grupp Ålder 30-59
Observationer, semistrukturerade intervjuer Etnografi
Hög
14 Isola & Åstedt-Kurki (1996), Finland
Beskriva humorns funktion i geriatrisk omvårdnad. Beskriva förekomsten och betydelsen humor i omvårdnadsprocessen.
N = 63 Kv = 57 M = 6 Ålder 22-95
Ostrukturerade intervjuer Innehållsanalys
Hög
