Reglerad reproduktion

En studie över abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i USA

Författare: Kärstin VästerKandidatprogrammet Kultur

Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetUppsatskurs, kandidatuppsats, VT 2013

Handledare: Elisabet Apelmo

PROGRAM: Kandidatprogrammet Kultur

INSTITUTION: Institutionen för kulturvetenskaper, GU

ADRESS: Box 200, 405 30 Göteborg

TELEFON: 031-786 0000

HANDLEDARE: Elisabet Apelmo

TITEL: Reglerad reproduktion. En studie över abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i USA.

FÖRFATTARE: Kärstin Väster

ADRESS: Södra vägen 77 412 54 Göteborg

E-POSTADRESS: karstin.vaster@hotmail.com

TYP AV UPPSATS: Kandidatuppsats, 15hp

VENTILERINGSTERMIN: Vt 2013

Abstract:

This thesis is on the subject of different views on abortion. With a qualitative analysis

of the family planning policy in China and interviews with four persons living in China

I try to answer what abortion can mean in this context. I use the results from an

earlier study of the antiabortion lobby pro-life and the last republican candidate Mitt

Romney to compare how abortion is being constructed in different ways.

Reproduction is in both USA and China, among other countries, a subject for

regulation. Following thesis wish to explore how that is done and what consequences

it brings. I found that pro-life have centered the discussion on abortion round the

fetus and the signification of life which three out of my interviewees share. Lastly I

found the family planning policy being a part of how gender, sexuality and age is

constructed in a heteronormative way in China.

Keywords: China, abortion, reproduction, pro-life, family planning

2

Innehållsförteckning

1 Inlednin

g

1 Inledning:...............................................................................................................................................4

1.1 Bakgrund........................................................................................................................................4

1.2 Syfte och frågeställningar...............................................................................................................5

1.3 Teori och Metod.............................................................................................................................6

1.3.1 Postkolonial teori.....................................................................................................................6

1.3.2 Diskursteori.............................................................................................................................7

1.3.3 Diskurspsykologi.....................................................................................................................9

1.4 Källor och material.......................................................................................................................10

1.4.1 Intervjuer...............................................................................................................................11

1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China...............................................................................11

1.4.3 Pro-life...................................................................................................................................12

1.4.4 Mitt Romneys ”values”.........................................................................................................13

1.5 Källkritik.......................................................................................................................................13

1.6 Urval och avgränsningar...............................................................................................................13

1.7 Tidigare forskning........................................................................................................................14

1.8 Uppsatsens disposition.................................................................................................................17

1.9 Forskarreflexivitet och -etik.........................................................................................................17

2. Analys.................................................................................................................................................19

2.1 Family Planning in China.............................................................................................................19

2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China...........................................23

2.3 Intervjuanalyser............................................................................................................................25

2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv.......................................................................................................27

2.3.2 Tema 2: Förståelse av abort i könade termer.........................................................................29

2.3.3 Tema 3: Tal i kulturella skillnader........................................................................................31

2.3.4 Tema 4: Abort i relation till stat och familjeplaneringspolitiken..........................................34

3. Avslutande och sammanfattande diskussion......................................................................................37

Käll- och litteraturförteckning:...............................................................................................................39

Bilaga 1:..............................................................................................................................................40

Bilaga 2...............................................................................................................................................42

3

1 Inledning:

1.1 Bakgrund

Mitt val att studera synen på abort i Kina grundar sig i ett intresse av genusvetenskap och en

vilja att bredda min uppfattning av reglering av reproduktion och abort som ett maktmedel. I

en tidigare uppsats har jag undersökt antiabort-motståndet i USA och kopplat detta till den

maktobalans jag upplever finnas mellan, i detta fall, kvinnor och män (Väster 2012). Jag vill

ta analysen vidare i en annan kontext, vad får då abort för innebörd? Vid litteratursök inför

denna studie har jag inte hittat något skrivet om abort i Kina som inte till stor del behandlar

den så kallade ”ettbarnspolitiken”. En översättning till svenska av den kinesiska benämningen

lyder egentligen familjeplaneringspolitik vilket jag också kommer att benämna den som.

Politiken tillkom i Kina 1979 för att sakta ner den lavinartade befolkningsökning som pågick.

Målet var att inte överskrida 1,2 miljarder före år 2000, ett mål som inte uppfylldes men

demografiskt syns ändå en stor skillnad. Politiken har medfört en rad genusbaserade

konsekvenser för Kinas samhälle, en sådan är snedfördelningen av antal pojkar och flickor

som föds. Då familjer i många fall endast har möjlighet att skaffa ett barn har ibland pojkar

föredragits på grund av deras potentiellt större möjlighet att vid vuxen ålder försörja familjen.

Detta har bland annat kallats för son preference och bidragit till statens ”Care for Girls

Campaign” (Eklund 2011). Könsselektiva aborter har varit en väg att gå för att försäkra sig

om en manlig avkomma vilket lett till den kinesiska statens officiella policy att

könsbestämning vid ultraljud är förbjudet. Hård kritik har från framför allt USA riktats mot

Kinas tvång till sterilisering och abort för att fullfölja målet med en långsammare växande

befolkning. Att Kina bryter mot de mänskliga rättigheterna har varit tätt haglande kritik, ett av

de svar jag fick när jag eftersökte informanter till min studie var ”not the human right issue

again…”. Jag undrar hur abortdiskursen ser ut i Kina, för mig är abort en högst politisk

feministisk angelägenhet, hur ser betydelsen ut här?

4

Min studie som utförts i Chengdu, Kinas femte största stad, har som ambition att genom en

kvalitativ undersökning resonera kring olika människors syn på abort i relation till Kinas

familjeplaneringspolitik. Ett avsnitt kommer innehålla en jämförelse med en amerikansk

abortdiskurs, jag kommer där utgå ifrån en diskursanalys jag gjort av antiabortrörelsen pro-

life. Viljan att göra en ny diskursanalys, nu gällande synen på abort i Kina och den

familjeplaneringspolitik som sedan 1979 bedrivs, samt att relatera till USA väcktes när jag på

republikanernas senaste presidentkandidat Mitt Romneys hemsida läste följande:

Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life

should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic,

wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face

of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his

vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”

compulsory sterilization and forced abortion. (Se bilaga 1)

Jag har genom min förra diskursanalys fått en ganska god förståelse över vad USA:s goda

hjärta står för i abortdebatten: att ett liv startar vid befruktning och därav fostrets höga status

som människa. Jag fann att det i väldigt hög grad talades om foster på pro-lifes och Mitt

Romneys hemsidor, men nästan inte alls om kvinnor. Detta bidrog till slutsatsen att foster till

och med har högre status än vuxna kvinnor, abort är mord. Men vad innebär abort i relation

till Kinas goda hjärta att sakta ner en eventuellt ohållbar befolkningsökning och vilka

uttalanden om USA:s syn och hanterande av abort går att höra därifrån?

För mig är inte abort ur ett makroperspektiv ett moraliskt problem, det blir det eventuellt först

för kvinnor när de måste ta ett beslut om att antingen göra abort eller fullfölja sin graviditet.

Därav min vilja att undersöka hur det från olika håll görs just till ett moraliskt problem för att

rättfärdiga en lagstiftning som styr kvinnors reproduktiva val. Vad finns det för olika sätt att

göra detta, vad finns det för motstånd och vad är det som inte ges plats i diskursen om abort i

Kina respektive USA är alla frågor jag ska resonera kring i denna uppsats.

1.2 Syfte och frågeställningar

Jag undrar vad fyra personer i staden Chengdu har att säga om abort och var som är centralt i

dessa personers resonemang. Ses abort för dessa människor som något politiskt, feministiskt,

fysiskt, psykiskt, ekonomiskt eller något helt annat, och därför ett viktigt ämne att diskutera?

Jag vill också undersöka vilken betydelse Kinas familjeplaneringspolitik har i deras tal om

5

abort. I både Kina och USA är reglering av reproduktion av statens intresse om än på olika

sätt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur den regleringen görs i Kina och till viss del i USA

och hur det visar sig i informanternas tal om abort. För att undersöka detta ställer jag frågorna:

Hur ser mina informanter på abort?

Påverkas synen på abort hos mina informanter av familjeplaneringspolitiken och i så

fall hur?

Vilka subjektspositioner görs möjliga i den kinesiska statens tal om

familjeplaneringspolitiken?

Vilka likheter och skillnader finns mellan abortdiskursen i Kina och abortmotståndet i

USA?

1.3 Teori och Metod

1.3.1 Postkolonial teori

Då studien behandlar synen på abort med en feministisk ansats, i ett land där jag inte är

uppvuxen kan detta leda till att jag hamnar i ett berättande med främmandegörande

utifrånperspektiv. Den postkoloniala teoretikern och feministen Chandra Mohanty beskriver i

Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet (2007), att många

västerländska feministiska teoretiker gjort just detta. Effekten av en sådan forskning kan i

värsta fall bli än mer stigmatiserande. Hon riktar bland annat kritik mot det faktum att mycket

feminism talar om ett universellt förtryck. I min studie skulle det kunna yttra sig genom en

beskrivning av abort som metod för mäns vilja att fortsätta kvinnors sociala underordning och

att det görs på samma sätt över allt. Hon uppmanar istället feministiska tänkare att beskriva

det lokala motstånd som sker (till exempel mot mäns överordning) och att det går att prata om

en gemensam kamp, även om den såklart inte ser likadan ut överallt (Mohanty 2007:18).

Vidare beskriver hon sin feministiska vision där obligatorisk heterosexualitet är ett minne

blott och en bestämmer själv om en vill ha barn eller inte (Mohanty 2007:19). Detta är en

vision som stämmer väl överens med min förhoppning av ett framtida samhälle.

Mohanty kritiserar viss västerländsk feminism för att vara väst- och eurocentrerad och att det

saknas medvetenhet kring att det finns olika kvinnoförtryck. Samtidigt riktas också kritik mot

feminism som uppmärksammar olikheter för att vara främmandegörande och upprätthållande

6

av den Andre. Hur ska en egentligen kunna bedriva feministisk forskning? Jag utläser tre

övergripande och viktiga aspekter:

Klumpa inte ihop alla som inte tillhör väst till en enhet. Istället ska lokala variationer

uppmärksammas och kontexter beskrivas.

Reducera inte subjektspositioner. Till exempel är det av vikt att undvika resonemang

som beskriver kvinnor som passiva offer för orättvisa strukturer. Det är viktigt att

också påvisa agentskap och lyfta fram hur motstånd sker, bland annat genom

vardagliga praktiker.

Föra forskningen framåt med en intersektionell ansats (Mohanty 2007:39)

Intersektionalitet är ett begrepp som sedan 1990-talet omdiskuterats brett i feministiska

kretsar. Genusforskaren Nina Lykke beskriver i Genusforskning – en guide till feministisk

teori, metodologi och skrift (2009) hur begreppet myntades av den feministiska tänkaren

Kimberlé Crenshaw och har varit en viktig del av postkolonial teoribildning (2009:106).

Begreppet handlar om det samspel som sker mellan olika faktorer och att belysa hur det görs.

Analyskategorier som kön, etnicitet, sexualitet, ålder, nationalitet och klass kan inte ses som

avskilda från varandra. I olika maktordningar samverkar flera av dessa, intersektionalitet

syftar således på att analysera hur detta görs (2009:108). Lykke betonar också hur

intersektionella analyser kunnat bidra till en nedmontering av kulturessentialismen. Genom att

studera görandet av kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder, nationalitet med mera

uppmärksammas processer som bidrar till maktskillnader (Lykke 2009:108).

Ovanstående beskrivning av postkolonial teori är givetvis en extrem förkortning av Mohantys

ingående genomgång av vad feministisk forskning och aktivism bör ta i beaktning. Jag har

listat de tre punkterna för att tydliggöra vad jag ämnar ta med som verktyg i min analys vilket

förhoppningsvis kommer bidra till en nyansrik och givande sådan.

1.3.2 Diskursteori

Viljan att undersöka olika sätt att se på abort motiverar valet av diskursanalys som metod men

också som teori. Språket som en grund för vår uppfattning av världen är en central aspekt i

alla diskursanalysens förgreningar. Jag kommer använda mig av en sammanfattning av

diskursteori samt diskurspsykologi skriven av Marianne Winther Jørgensen, doktor i

humaniora och Louise Phillips, doktor i socialpsykologi (2000). Men för att börja ännu mer

7

från början gör jag en kort genomgång av dessa teorier och metoders grundbult, nämligen

socialkonstruktionismen. Som namnet tyder på är idén att alla våra ansatser och ambitioner att

beskriva någonting är sociala konstruktioner. Vi kan inte beskriva någon sanning utan att

färga den med de kategoriseringar som finns tillgängliga inom språket. Vi kan heller aldrig

helt lösgöra oss från en historisk och kulturell bakgrund (Winther Jørgensen, Phillips

2000:11). En sista kommentar av socialkonstruktionismen är dess antiessetialistiska hållning,

som definitivt är en väsentlig aspekt i en genusvetenskaplig analys. Den innebär tron på att

människor och alla sociala ordningar inte består av en oföränderlig och absolut essens. Till

exempel är inte en kvinna kvinna på grund av någon inneboende kvinnoessens, istället blir

hon kvinna genom sociala konstruktioner, kategoriseringar och språkstrukturer. Ovanstående

skulle jag beskriva som utgångspunkt i en diskursanalytisk tradition. Jag kommer använda

mig av de politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes poststrukturalistiska

diskursteori för att undersöka den diskursiva kamp som finns mellan olika sidors betydelser

av abort. Detta kan enligt Winter Jørgensen och Phillips beskrivas såhär: ”Olika diskurser-

som var för sig representerar ett bestämt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen –

kämpar hela tiden mot varandra för att uppnå hegemoni, alltså för att låsa fast språkets

betydelser på sitt eget sätt.” (2000:13), vilket är just det jag ska undersöka. Laclau och Moffe

använder sig av en rad begrepp för att förklara och resonera kring diskurser och hur de skapas,

upprätthålls och omskapas. Nodalpunkter är det tecken som står i centrum och som är

avgörande för hur de andra tecknen uppfattas och får för betydelse (Winther Jørgensen,

Phillips 2000:33). Moment är tecken vars betydelse för tillfället är stabil medan element inte

är det. En diskurs kämpar för att omvandla element till moment med deras betydelse av

tecknet (Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Myter är ett begrepp som syftar på en enhet,

till exempel Kina och att alla i Kina då förväntas ha något gemensamt just för att de kommer

från Kina (Winther Jørgensen, Phillips 2000:47). Hegemoni är ett begrepp myntat av Antonio

Gramsci och är mycket användbart i en diskursanalys (Winther Jørgensen, Phillips 2000:39).

Det innebär det rådande och för tillfället stabila tillståndet i en diskurs, i diskursen om Kinas

befolkningsantal råder hegemoni så till vida att befolkningen är för stor. Det ses som ett

faktum och ifrågasätts inte.

Förändring av samhället och subjektspositioner sker ständigt genom handlingar som strider

mot det som för tillfället ses som ”sanning”, det hegemoniska. Grundprincipen är ju i

diskursteorin att allting är kontingent, det vill säga inte stabilt och kan därmed vara

annorlunda. Men vissa diskurser är så etablerade och har varit under en lång tid att det är svårt

8

se hur det skulle kunna vara annorlunda, dessa benämns som objektiva (Winther Jørgensen,

Phillips 2000:43). Diskursanalys blir alltså ett sätt att dekonstruera det förgivettagna och

försöka se vad som kan finnas bortom, att öka möjliga samhällen och subjektspositioner.

Genom att associera vissa element med varandra bildas ekvivalenskedjor (Winther Jørgensen,

Phillips 2000:50). Dessa ekvivalenskedjor kopplar således samman olika subjektspositioner

till en identitet. I en reproduktionsdiskurs i Kina kan en sådan ekvivalenskedja lyda:

heterosexuell – förälder till ett barn – god medborgare. Diskurser styr alltså vilka roller, eller

identiteter, som vi människor kan anta för att uppfattas som ”normala” eller ens möjliga. Ett

exempel skulle kunna vara att en person som är punkare, kvinna och läkare för en del inte

uppfattas som en sammanhängande identitet utan som något märkligt. Det är tre

subjektspositioner som för många är svåra att koppla samman till en sammanhängande

identitet. Kön, klass, nationalitet, sexualitet, etnicitet och ålder är alla faktorer som bidrar till

om en subjektposition är möjlig eller inte. Flera av de nämnda faktorerna kan i olika diskurser

kollidera vilket i vissa situationer kan leda till att subjektet måste välja för att göra sig

förstådd (Winther Jørgensen, Phillips 2000: 63) I exemplet ovan kanske subjektet tvingas tona

ner sin sida som punkare på jobbet för att upprätthålla respekt som läkare. När olika

subjektspositioner krockar eller i vissa sammanhang inte fungerar tillsammans som i exemplet

ovan kallas detta i diskursteoretiska termer för en antagonism (Winther Jørgensen, Phillips

2000:55). Subjektet tvingas då välja subjektsposition om de inte går att kombinera till en

identitet.

1.3.3 Diskurspsykologi

Denna studies huvudmaterial består som sagt av intervjuer vilket ligger till grund för valet att

utöver diskursteori ta in diskurspsykologi som metod. Då den förstnämnda inte behandlar den

faktiska sociala interaktionen, som vid intervjuer, kommer jag använda diskurspsykologi som

analysmetod av intervjuerna då den erbjuder mer konkreta tips vid ett sådant

användningsområde (Winther Jørgensen, Phillips 2000:98). I enighet med diskursteorin anses

även här att diskurser är konstituerande. Det finns inte en universell sanning bakom

diskurserna utan diskurserna ”är” världen och därmed finns även möjlighet till förändring.

Men det finns också olikheter dem emellan: ”Diskurspsykologin skiljer sig också från

diskursteorin genom att ta avstånd från en tendens inom poststrukturalismen att analysera

diskurser som abstrakta storheter och inte som situerade sociala praktiker.” (Winther

Jørgensen, Phillips 2000:105). Jag vill genom att använda båda dessa möjliggöra analys på

9

två olika nivåer, dels det textmaterial som den kinesiska regeringen formulerat samt mitt

intervjumaterial. Detta för att kunna analysera en eventuell koppling mellan synen på abort

och familjeplaneringspolitiken.

I diskurspsykologins metod av intervju talas det om ”retorisk analys” (Winther Jørgensen,

Phillips 2000:115), där fokus ligger på hur människor talar om sig själva i identitetsskapande

termer och hur de talar om och förstår världen genom kategorisering. Detta kan sedan förstås i

ideologiska konsekvenser, det vill säga genom att förespråka en diskurs, förnekas en annan. I

analysen kommer därför fokus ligga både på att ringa in den diskurs som förespråkas samt det

som lämnas utanför. Rent praktiskt börjar analysen av intervjuerna, efter att de transkriberats,

med en variant av kodning som används inom diskurspsykologin (Winther Jørgensen, Phillips

2000:122). Efter ett antal genomläsningar av materialet ska jag identifiera olika teman som

gjort sig synliga och dela in texten i dessa. De olika teman jag hittar kan hjälpa mig att

formulera de diskurser jag finner att intervjuerna är en del av. Vidare ska jag leta efter

krispunkter vilket kan innebära att intervjun på något sätt förändras. Detta kan yttra sig i att

informanten till exempel ändrar åsikt, stakar sig eller att ett avbrott sker. Krispunkter kan tyda

på en antagonism mellan två diskurser i informantens åsikt och är därmed värda att

uppmärksamma. Slutligen kommer jag också undersöka vilka pronomen som används genom

intervjun, talas det om jag, vi, de, eller man? En uppmärksamhet av detta bidrar till min

analys av subjektspositioner, vilka tillskrivs en själv och vilka görs möjliga?

1.4 Källor och material

Jag ville från början utnyttja det faktum att jag skulle vara på plats i Kina under uppsatstiden

och ta chansen att prata med människor som vuxit upp med familjeplaneringspolitiken. Därför

bestämde jag mig för att materialet i min uppsats skulle bestå av 5-6 djupintervjuer och

genom en diskursanlys av dessa kunna presentera andra, eller samma, element som finns i

pro-lifes abortdiskurs. Vad kan abort betyda för de människor jag intervjuar? Dock visade det

sig svårt att finna informanter villiga att bli intervjuade på detta ämne. Via en hemsida i form

av en slags stadsguide; ”gochengdoo.com”, postade jag en annons som eftersökte informanter

till en intervju gällande abort och reproduktion. Samma annons postades även på reseforumet

”couchsurfing.com”. Med en gång fick jag svar och dagen därpå hade fem personer lämnat

intresseanmälan, precis så många personers berättelser som jag var intresserad av att använda

som material i min studie. Problem kom först efter en vecka när de fortfarande inte svarat mig

10

en andra gång. En bekant i Chengdu erbjöd sig att fråga runt bland bekanta för att hjälpa mig

med informanter. Dock uttryckte hon att det nog kunde bli svårt att finna men gav ingen

förklaring till varför. Anledningar jag kom att tänka på var rädsla att uttrycka regimkritiska

åsikter, ointresse av ämnet då abort kanske inte har samma politiskt känsliga historia som i

väst, eller kanske att en känner sig obekväm att prata om en sådan personlig sak. Jag har inget

svar men ett fortsatt resonemang återkommer senare. Jag fick dock nöja mig med fyra

intervjuer och istället komplettera med ett textmaterial om familjeplaneringspolitiken. En

positiv konsekvens av detta är att min analys kan bli mer differentierad då den tar in två

nivåer. Dels statens förmedlade bild av familjeplanering samt informanternas egna

uppfattningar.

1.4.1 Intervjuer

Då jag lovat mina informanter största möjliga anonymitet använder jag inte deras riktiga

namn. Kön, ålder och nationalitet anges i enlighet med den information jag har fått från

informanterna. Jag har utfört djupintervjuer där jag utgått från förberedda intervjufrågor (se

bilaga 2), med utrymme för följdfrågor och andra tankar som väckts under intervjuns gång.

De fyra intervjuer som utfördes var mellan 30 och 75 minuter långa. Samtliga har sedan

transkriberats. Tvekningar, pauser, skratt och avbrytningar har också skrivits ut. Att en av

intervjuerna blev så kort beror dels på att det var min första så en ovana och för få förberedda

frågor kortade tiden. Men också att det till min förvåning visade sig vara en vit man vilket jag

inte visste. Intervjun utfördes i en lägenhet som han och hans fru använde som

undervisningslokal. Det faktum att vi befann oss på hans ”territorium”, att han var man och

hade väldigt starka åsikter gjorde mig väldigt osäker och att jag avslutade intervjun efter bara

en halvtimma. De andra intervjuerna ägde rum på olika caféer med en helt annan stämning.

1.4.2 Textmaterial: Family Planning in China

Ett tretton sidor långt dokument från Family Planning Commission of P.R China, publicerat

på hemsidan: Permanent mission of the People’s Republic of China to the United Nations

office at Geneva and other international organizations in Switzerland (Internet 1) är en del

jag valt som material för analys. Texten ger en introduktion till Kinas

11

befolkningsproblematik, det vill säga varför familjeplaneringspolitiken behövs och vad den

under årens lopp har fört med sig, följande punkter presenteras:

1. Family planning has effectively checked the trend of over-rapid population growth.

2. Family planning has promoted the change of people’s concepts regarding marriage,

birth and family.

3. Family planning has created favorable conditions for the development of China’s

economy and the improvement of people’s living standards.

4. Family planning has promoted the improvement of the quality of the Chinese

population in terms of education and health as well as the overall development of the

people.

5. Family planning has further liberated the female productive forces and helped improve

the status of women.

6. Family planning has accelerated the process of eradicating poverty in rural China.

1.4.3 Pro-life

Pro-life är en organisation som har ett kristet fäste i USA där motståndarrörelsen kallar sig

pro-choice. Pro-life säger sig stå på fostrets sida och rätt att leva, de jobbar för ett förbud mot

fri abort i USA. Åsikter går isär huruvida undantag ska ges till exempel vid våldtäkt, incest

och risk för moderns liv. På deras hemsida vittnas det om att ett liv startar vid befruktning och

att sedan 1973 har 55 miljoner bebisar dödats i USA (Internet 3). Här finner en också

journummer för gravida, tips från experter och vittnesmål från kändisar angående deras

ställningstagande som pro-life. Jag fann i en tidigare analys jag gjort av pro-life och

abortdebatten i USA att foster gavs röst till förmån för kvinnor. Ibland bokstavligt talat i

textrutor och låttexter där det var fostret som tilläts tala, men över det hela taget fann jag i stor

utsträckning att män och foster tog stor del av debatten. Vid en argumentationsanalys av tre

kvinnors berättelser över deras abortmotstånd visade det sig att kvinnans ansvarslöshet vid en

oönskad graviditet förekom flest gånger som argument. Även att ett liv startar vid befruktning

och att abort därmed likställs som mord var vanligt förekommande.

12

1.4.4 Mitt Romneys ”values”

Texten fanns innan valet 2012 att läsa på www.mittromney.com, den ligger tyvärr inte kvar

men går att läsa i sin helhet i bilaga 1. Den behandlar Romneys värderingar angående abort,

stamcellsforskning och äktenskap. Inledningen lyder att Mitt Romney är pro-life och att abort

är ett problem som måste göras något åt. Det står att abort inte kan förenas med USA:s goda

hjärta och att Roe vs Wade, det domslut som sedan 1973 tillåter abort i alla USA:s delstater,

bör rivas upp. Vad gäller äktenskap uttrycks vikten av att behålla en traditionell lagstiftning.

Det är väsentligt för samhället att äktenskap sker mellan en man och en kvinna, en fråga Mitt

Romney ämnar driva vid en eventuell presidentpost.

1.5 Källkritik

Dessvärre har informanter inte kunnat väljas ut helt ultimat på grund av tidsbegränsning,

språk, samt svårighet att få folk att ställa upp över huvudtaget. Det hade varit intressant att

intervjua människor från olika generationer med tanke på hur snabba förändringar på vissa

områden i Kina har skett, syns det även i abortdiskursen? En viktig punkt att understryka är

att de personer jag pratat med är av medelklass, en är från Sydafrika och tre är från olika

städer i Kina. Det vill säga det är ett väldigt begränsat urval, jag kan varken säga någonting

om olika syner på abort på landsbygden, i olika provinser eller i olika klasser.

Texten om familjeplanering är skrivet 1994 och har alltså några år på nacken. Det är en statlig

text och visar alltså upp deras ambitioner inom familjeplaneringspolitiken och självklart

framhävs det mest positiva. Genom en analys av den kan jag inte säga någonting om hur väl

den stämmer med verkligheten, dock ger den mig möjlighet att resonera kring statens syn på

reproduktion. Hur deras vision av familjebildning ser ut kan hjälpa mig i en analys av vilka

subjektspositioner som görs möjliga samt i kopplingen mellan familjeplaneringspolitiken och

mina informanters syn på abort.

1.6 Urval och avgränsningar

För att uppmärksamma det naturaliserade i diskursen hade jag också velat göra en djupare

undersökning och analys av specifikt mäns reproduktion, vad sägs och regleras av den? Jag

13

kommer beröra frågan men en djupare analys har inte varit möjlig. Detta till förmån för min

inriktning på statens reglering av reproduktion i relation till abort.

1.7 Tidigare forskning

Abort är en kroppspolitisk angelägenhet som alltid varit omdiskuterat av olika grupper som

vill påverka hur regleringar av gravida kvinnor ska se ut (se till exempel Maud Eduards

2007). Olika aspekter av etisk karaktär har lyfts fram, såsom när ett liv börjar, fostrets värde

kontra kvinnans, köns-selektivism med mera. I relation till familjeplaneringspolitiken och

abort har i Kina en preferens för söner gjort sig gällande. Sociologen Lisa Eklund har genom

en empirisk studie undersökt olika faktorer som ligger bakom son preference och varför fler

pojkar än flickor föds (2011). Hon klargör också att det inte uteslutande är genom abortering

av flickfoster som snedfördelningen av pojkar och flickor sker, utan också redan innan

befruktningen. Då finns möjligheten att med insemination välja vilket kön fostret kommer

utveckla. Författaren upplever att en alltför polariserad ställning i frågan har bedrivits, till

exempel med uttryck som ”the war on babygirls” (Eklund 2011:15)1. Hon tar upp en rad olika

faktorer som bidrar till önskandet av pojkar och trycker extra på vikten att studera det ur både

ett mikro- och makroperspektiv för att på så sätt medvetandegöra en rad olika intersektioner

som bidrar till son preference. Som historiskt förankrad förklaring redogör hon för

konfucianismen som en möjlig bidragande faktor. Konfusus beskrev man och kvinna som

motsatser där den första var ledande och den sista följande. Kvinnan förväntades genom att

fullfölja sitt äktenskapliga kontrakt ge sin man en son som skulle kunna föra familjens släkte

vidare (Eklund 2011:34). Vidare beskriver hon patrilocality som en social tradition vilken kan

fungera bidragande till son preference (Eklund 2011:38). Begreppet innebär att nygifta par

bor med eller nära mannens föräldrar vilket betyder att kvinnan inte längre är lika närvarande

i sin familj. En dotter ”förloras” alltså på så sätt när hon gifter sig och bidrar då inte längre till

familjens försörjning. Vidare beskriver hon patrilineality, eller patriarkal familjelinje som en

översättning skulle kunna lyda (Eklund 2011:36). Med detta menas att det är mannen som för

släktet vidare vilket säkerställs genom den praktik som sker när ett par gifter sig. Då är det

sonens efternamn som tas i bruk och genom namnet lever familjen vidare (Ekund 2011:36).

Med bara en dotter i familjen dör alltså familjenamnet ut vilket kan vara en orsak till att

1 Ett annat exempel på liknande uttryck är Slaughter of the Innocent: Coercive Birth Control in China av John S Aird (1990). Ordvalet slakt är ett tecken på den polariserade diskurs Eklund talar om.

14

pojkar föredras. Men Eklund påminner också att enbart sådana förklaringar blir statiska och

underminerar människors agens, även vardagliga praktiker spelar in.

Jing-Bao Nie, professor i medicin, utförde under slutet av 90-talet ett försök att kartlägga

kinesers syn på abort ur ett etiskt perspektiv (1999). Även hans avhandling kom att behandla

ettbarnspolitiken i stor utstäckning och fann att en väldigt stor del av befolkningen stödjer den

familjeplaneringspolitik som bedrivs av Chinese Communist Party. Hela tiden tvingas

författaren också, i relation till detta, resonera kring möjligheten att rädsla för regimkritik och

påverkan av statlig propaganda också kan ha en stor del i de undersökningsresultat som tagits

fram. Som titeln på avhandlingen avslöjar, Voices behind the silence: Chinese moral views

and experiences on abortion, vill Nie ge nyans till den från västerländskt håll svartvita

diskursen och låta kvinnors egna berättelser få berättas. Han beskriver ämnet i fråga:”People’s

attitudes toward abortion, like a tip of the huge iceberg, reflect different worldviews

concerning such broad issues as motherhood, sexuality, and morality.” (Nie 1999:39) och jag

håller med. Jag tror att det ligger andra livsavgörande åsikter och ordningar bakom den hätska

debatten och viljan att kontrollera kvinnors kroppar. Jag tror att abortdiskursen kan säga något

om den könsmaktsordning2 som råder men så långt går inte Nie. Han har istället fokus på att

för första gången genomföra en omfattande kartläggning över de åsikter, erfarenheter och

attityder som finns runt om i Kina. Resultatet ska senare kunna användas som en

fingervisning om olika attityder gällande abort i Kina istället för de förgivettagna ”fakta” som

ofta hörs i debatter om Kinas familjeplaneringspolitik idag.

I studien framkommer att det finns moraliska diskussioner om abort i Kina, på så sätt att

familjeplaneringspolitiken är moralisk försvarbar då den har samhällets goda utveckling för

ögonen. Abort som en del av den politiken gynnar alltså det kollektiva snarare än det

individuella. (Nie 1999:92). En annan moralisk aspekt som också gör sig gällande är av vilken

anledning kvinnor gör abort, men inte att själva aborten i sig skulle vara moraliskt felaktig.

Bland annat nämns att det sätts stor social press på ogifta kvinnor att göra abort (Nie

1999:105), detta är något som är ständigt återkommande i Nies undersökning. Visar det sig

vid en ultra-ljudsundersökning att fostret på något sätt är abnormalt, så som en genetisk

sjukdom eller missbildning verkar det råda konsensus kring att det fostret ska aborteras, för

2 Könsmaktordning är ett begrepp myntat av Yvonne Hirdman (2003), genusteoretiker och professor i kvinno- och genushistoria. Könsmaktordning syftar på den sociala underordning kvinnor har. Hon menar att två principer fungerar upprätthållande till detta; isärhållandets princip vilket innebär att kvinna och man definieras som totalt olika samt mannen som norm och överst i hierarkin (Hirdman 2003).

15

befolkningens goda utvecklings skull (Nie 1999:171). Det finns alltså starka normer som

medverkar till hur det talas kring abort, både heteronormativa sådana och kroppsliga.

Vid en första anblick verkar abort till fullo vara accepterat i Kina och argument som att

kvinnor själva ska kunna bestämma om de ska fullfölja en graviditet eller ej hörs. Å andra

sidan visar en enkätundersökning som Nie genomfört att endast 35 % svarade ja till

påståendet: ”A woman should be able to have an abortion for whatever reason” (Nie

1999:168). Här tänker jag, vilket författaren också verkar göra, att det tyder på att det inte är

på grundval av kvinnors rätt till ett eget val och sina egna kroppar som abort är accepterat i

Kina. Jag saknar i avhandlingen en reflektion kring mannens del av reproduktion och

eventuella begränsningar av den. I avhandlingen nedan finns att läsa att mellan åren 1979-84

steriliserades 31 miljoner kvinnor och 9,3 miljoner män i Kina (Weisbrook Hauser 2011:37),

någon vidare analys av de siffrorna görs dock inte.

Naomi Weisbrook Hauser har tagit ett annat angreppssätt på abort och ettbarnspolitiken i

hennes masteruppsats i journalistik American Discourse on China: A Cross-time Comparison

of U.S. News Framing of Chinas One-child Policy, 1979-2009 (2011). Hon ställer frågan hur

USA:s nyhetsmedier har framställt denna politik samt vilkas röster som fått framträda i

artiklarna. Hon identifierar olika nyhetsinramningar som tydligt färgat USA:s

nyhetsrapportering på internationella frågor; cold-war frame, post cold-war frame,

orientalism frame och human rights frame (Weisbrook Hauser 2011:15) där det sistnämnda

absolut gjort sig gällande i USA:s rapportering kring Kinas ettbarnspolitik. Till exempel säger

författaren följande om just mänskliga rättigheter-inramningen:”Western reporting on China

and Vietnam are highly critical of domestic activities that are in conflict with American

values of individuals’ freedom, democracy and human rights.” (Weisbrook Hauser 2011:15).

Tron på det egna landets ordning färgar alltså av sig som en överlägsenhet i attityden mot en

annan ordning. I detta fall mot Kinas begränsning av individens reproduktiva frihet.

I artiklarna identifierar Weisbrook Hauser de olika röster (speakers) som framträder. I

kategorin ”kineser, civila” uppmärksammas att män i hög utsträckning talar om sociala

konsekvenser av ettbarnspolitiken medan kvinnor talar om tvångsproblematiken (Weisbrook

Hauser 2011:113). Weisbrook Hauser menar att detta görs på ett sådant sätt att kvinnor målas

upp som passiva offer för Kinas politik vilket skulle stödja att USA:s politik är den riktiga.

Detta är en aspekt som kommer utforskas närmare längre fram med ett post-kolonialt

perspektiv där offerretoriken och fråntagande av agens i västorienterade texter om öst är en

16

uppmärksammad problematik (Mohanty 2007). Benämningen ettbarnspolitik är också det en

tydlig indikator över hur väst konstruerar synen på Kina där det egentliga namnet faktiskt

lyder ”planerad familjepolitik” (Weisbrook Hauser 2011:24) och innebär mer än att det aldrig

är tillåtet att skaffa fler än ett barn.

1.8 Uppsatsens disposition

Analysen inleds med en ingående genomgång av den kinesiska statens text om

familjeplanering som därefter jämförs med Mitt Romneys syn på familj och abort. Efter detta

följer huvuddelen av analysen som består av mitt insamlade intervjumaterial. Jag inleder alltså

med politiska regleringar samt en vilja att reglera, som i Mitt Romneys fall då han faktiskt

inte tog över makten i USA vid förra valet. Detta gör jag för att sedan kunna dra paralleller till

informanternas tal om abort och planerad familjepolitik.

1.9 Forskarreflexivitet och -etik

I både postkolonial teori och diskursanalys är forskarreflexivitet och medvetenhet kring

forskarens roll ständigt närvarande. Winther Jørgensen och Phillips tar upp resonemang som

att försöka göra sig främmande till materialet men de menar samtidigt att det egentligen är en

omöjlighet. Istället ska transperens, kontinuerligt situerande och väl valda teoretiska ramar

och metoder försvara kunskapsproduktionens värde (Winther Jørgensen och Phillips

2011:29). Socialkonstruktionismen bygger också på uppfattningen att det inte finns en

objektiv sanning. Min studie blir alltså en, av många möjliga, representationer av

abortdiskursen i Kina. Den nog så svåra uppgiften är istället att genomföra den så bra och

rättvist som möjligt med ovanstående kriterier som utgångspunkt. Det bör ändå nämnas att

min egen uppfattning är av en feministisk karaktär där en åsikt inbegriper att om kvinnors rätt

till sina egna kroppar förnekas, ökar ojämlikheten i könsmaktordningen. Min intention är inte

att leverera något svar på om synen på abort i Kina är positiv eller negativ ur min feministiska

synvinkel men det lär lik väl färga analysen och de frågor som ställs.

Jag har valt ett ämne som är politiskt känsligt, en viss ståndpunkt kan vara regimkritisk och

kan eventuellt ge konsekvenser som jag inte har någon kunskap om. Jag frågar mig om detta

kan leda till att mina informanter inte kan de säga vad de tycker. Det blir då extra viktigt att

tydligt klargöra vad min forskning handlar om och vad den kommer användas till (Internet

17

2:67). För att hålla informanterna anonyma har jag i uppsatsen gett dem fiktiva namn. All

annan information de gett mig så som hemstad och utbildning är inte kodad vilket jag inte

anser vara nödvändigt då den informationen inte räcker för att spåra personerna i detta fall.

Språkbarriären är ett faktum vid intervjuerna då både jag som intervjuare och informanterna

inte har engelska som förstaspråk. Detta påverkar självklart ordval och möjlighet att uttrycka

sig fritt. Diskursanalys som jag använder mig av i intervjumaterialet har som tidigare nämnts

språkanvändning i fokus. Jag är medveten om att detta kommer vara en brist i min analys. Till

exempel har jag upplevt att jag lagt ord i munnen hos informanten då jag uttryckt mig ganska

rakt och ofta i svart-vita termer för att få frågan förståelig. Öppna och lite lösa frågor har i

vissa fall inte blivit begripliga och då mitt ordförråd är begränsat har frågan omformulerats på

ett mindre önskvärt sätt. Men eftersom alla informanter talat relativt flytande engelska tror jag

ändå att en analys av språkbruk kan vara fruktbar om än med vissa brister. De personer jag

intervjuat har haft universitetsutbildning vilket också har påverkat materialet. Majoriteten av

informanter, vilket också innebär samtliga informanter med kinesiskt ursprung, är kvinnor.

Detta faktum är inte ett medvetet val från min sida utan det är helt enkelt så att samtliga som

svarat på mina annonser har varit kvinnor förutom personen som skrev ”not the human right

issue again” och infomant 1, Hans. Detta kan ses som en stor brist men då diskursen kring

abort faktiskt handlar om något som utspelar sig i kvinnors livmödrar är jag glad att de,

snarare än endast män, har hjälpt mig med denna studie.

18

2. Analys

2.1 Family Planning in China

Family Planning Commission of P.R China presenterar det problem som Kina, och världen,

stod och står inför vilket är den snabba befolkningsökning som sker. Texten anger detta som

orsaken till den familjeplaneringspolitiska reform som Kina antog 1979. Reformen beskrivs

ha varit den enda möjligheten för att lösa problemet. Alternativet hade varit ökad fattigdom

och svält, inte bara för Kina utan för hela världen som står inför samma problem. Kina tog sitt

ansvar och gjorde något åt saken. Reformen beskrivs ha medfört en rad positiva effekter:

senare äktenskap vilket lett till senare och färre födslar, lyckliga små familjer och att pojkar

och flickor värderas lika. Vidare framhäver texten att landet blivit mer modernt, civiliserat

och vetenskapligt grundat vilket lett till ökad livskvalitét hos befolkningen. Bättre sjukvård

har ökat medellivslängden och utbildningen har också kunnat förbättras. Problem som

kommit från reformen som identifierats är: en föråldrad befolkning - andelen gamla

människor i Kina ökar ständigt, en ojämn könsfördelning av de barn som föds samt ett glapp

mellan vissa rurala familjers preferens vad gäller antal barn och vad policyn uppmanar till

(Internet 1).

Efter en första genomläsning identifierades fyra olika teman som fungerar som utgångspunkt i

följande analys, dessa är:

1. Utveckling

2. Frivillig medverkan av folket

3. Policyn bryter inte mot mänskliga rättigheter

4. Förändrad attityd till reproduktion

Punkt ett var den klart mest framträdande, inte mindre än 60 gånger nämns utveckling, främst

ekonomisk och social, som en faktor i behovet av familjeplaneringspolitiken. Begränsning av

befolkningsökning beskrivs som ett måste för utveckling, och utveckling är något positivt och

19

nödvändigt. Nodalpunkt i regeringens diskurs om familjeplaneringspolitiken anger jag vara

utveckling vilket är det diskursen utgår från (Winther Jørgensen, Phillips 2000:33).

Utveckling i sig är ett väldigt öppet tecken som kan innebära vad som helst egentligen, dock

med innebörden av någon slags progression. Texten arbetar genomgående för att stabilisera

betydelsen av utveckling som ekonomisk, social, samhällelig och miljömässig sådan med

tyngdpunkt på den förstnämnda. Ett element görs alltså till moment i diskursteoretiska termer

(Winther Jørgensen, Phillips 2000:34). Minskad fattigdom och därmed ökad livskvalitet

nämns också som positiva effekter. Utöver detta räknar jag också in de argument om kvinnors

frigörelse samt ökad status som en del i den utveckling det talas om. Detta är intressant att

sätta i jämförelse till vad Weisbrook Hauser (2011) kom fram till i sin undersökning av

amerikansk nyhetsinramning gällande Kinas familjeplanering. I den diskursen är utveckling

inte en nodalpunkt, hon skriver: ”While American media acknowledge the economic benefit

of the one-child policy, they still focus more on the negative social and political impacts the

policy has had for China.” (Weisbrook Hauser 2011:62). Hon finner att mellan åren 2001-

2009 är en tvångsinramning det mest frekvent förekommande (Weisbrook Hauser2011:62).

Genom att lyfta upp problematiken med tvång som en del av familjeplaneringspolitiken gör

den amerikanska nyhetsrapporteringen att diskursen istället centreras kring mänskliga

rättigheter. Detta tror jag har att göra med att nästa tema, folkets fria vilja, lyfts upp i stor

utsträckning. Jag menar att detta framhävs av den kinesiska staten som ett svar på den kritik

som riktats från bland annat USA:s håll.

Punkt två nämns inte alls i lika hög grad som föregående men återkommer med jämna

mellanrum. En förutsättning för att politiken ska lyckas är massans fria vilja, att målet färre

antal födslar accepteras och efterlevs för att möjliggöra Kinas utveckling. Detta beskrivs i

texten att Kina har lyckats med, främst genom omfattande utbildningsinsatser och under

influens av byns kader3, en typ av byhövding. Ordet guidiance används för att beskriva den

roll staten och kadrerna haft för att få med folket på tåget. Vad som menas med ordet kan

innebära olika grader av påverkan. Här uppfattar jag att det används med innebörden att det

inte handlat om tvång som mycket kritik från väst har hävdat. Vägledning och utbildning, som

för det flesta är positivt laddade ord används i stället för att beskriva regeringens roll i

familjeplaneringspolitiken. Någon gång nämns också att de som bryter mot politiken ska

bestraffas med att betala en avgift som gengäld mot att samhället ska låta detta ”extrabarn”

växa upp. De som däremot endast föder ett barn, vid rätt ålder, ska belönas. 3 Kader är en person med hög ställning inom någon slags organisation, en kader har ofta befäls- och undervisningsuppgifter (Internet 5).

20

Punkt tre, att Kina inte bryter mot mänskliga rättigheter, behandlas i ett av avsnitten. Här

framförs att internationella organsationer har utropat befolkningsökningen som ett problem

som bör lösas. Till exempel vid ”The international conference on population and

development” som 1994 arrangerades i Cairo av FN. Kina anser sig ha tagit sitt ansvar och

agerat i frågan. Författarna lyfter också fram att enligt konferensen ska lösningen på

problemet göras på olika sätt i olika länder med lokala, historiska och kulturella specifiteter i

beaktande. Mot denna bakgrund argumenterar texten för att andra länder inte bör uttala sig i

nedlåtande termer om familjepolitiken. Genom hela texten speglar den kritik Kina har fått av

sig, genomgående finns en vilja att hävda att Kina inte är sämre än något annat land, gärna

rent av bättre. Det framhävs att det inte finns några rättigheter utan skyldigheter och att antalet

abort per födslar ligger på genomsnittet i världen. Det framgår alltså en tydlig medvetenhet

om den kritik som riktats mot Kina angående tvingade aborter vilket visar sig i greppet att

jämföra med andra länder samt upprepningen av folkets frivilliga medverkan som

förutsättning för familjeplaneringspolitikens genomförande.

Sista temat i texten är den förändrade attityd till reproduktion som enligt texten är ett faktum:

”Late marriage and late births, fewer and healthier births, viewing male and female children

as the same, establishing happy, perfect and harmonious small families and seeking a modern,

scientific and civilized way of life have become an irresistible trend of the times”. (Internet 1).

Här målas en tydlig ekvation upp för att leva ett lyckligt liv, i diskursteoretiska termer har en

ekvivalenskedja gjort sig synlig. Familjeplaneringpolitikens väg, nämligen sena

(heterosexuella) äktenskap med få barn är modernt och civiliserat och kommer leda till ett

lyckligt liv och med en perfekt familj. Diskursen stabiliserar lycka genom reproduktion med

innebörden i modernitet och (natur)vetenskap.

Jag vill nu knyta resonemanget tillbaka till punkt ett, utveckling. Hur kommer det sig att en

politik som reglerar reproduktion har så mycket med ekonomisk utveckling att göra?

Reproduktion är i Kina en nationell angelägenhet då den även här är reglerad av regeringen.

Bakgrunden är däremot inte den samma som i andra kontexter, till exempel i USA där bland

annat kristendomen har starka kopplingar till en vilja att reglera reproduktion. Där anser jag

också att regleringen är tydligare könad då det är kvinnans val som regleras genom en vilja att

införa abortförbud, men inte mannens på samma sätt. Kinas familjeplaneringspolitik reglerar,

i teorin, både mannen och kvinnans reproduktionsmöjligheter. Varken män eller kvinnor (med

flera undantag) är tillåtna att skaffa fler än ett barn. För att praktiskt genomföra den har trots

det kvinnor i många fall dragit det kortaste strået då tvingade och sena aborter har förekommit

21

(Nie 1999) samt att fler kvinnor än män har steriliserats (Weisbrook Hauser 2011:37).

Ekonomisk utveckling upplever jag ändå vara drivkraften bakom reproduktionsregleringen i

Kina vilket inte går att jämföra med en amerikansk kontext. Kan detta vara en bidragande

orsak till att abort, vad jag uppfattat det som, inte har en lika stor betydelse i en feministisk

kontext i Kina?

Family planning in China has extricated women from frequent births after marriage and the

heavy family burden, further liberated and expanded the social productive forces latent in

women, and provided them with more opportunities to learn science and general knowledge and

take part in economic and social development activities, hence greatly promoted the

improvement of the Chinese women’s status in economic and social affairs as well as in their

families. (Internet 1)

Familjeplaneringspolitiken (läs staten) har befriat kvinnor från upprepade födslar, i denna

mening tas agentskapet helt ifrån kvinnor och ges till staten. Innan hade kvinnor inget val, det

har staten ändrat på. En ekvivalenskedja kan identifieras i form av: färre barn - vetenskap och

generell kunskap - ekonomisk och social utveckling - högre status. Detta innebär att en kvinna

med många barn med stor sannolikhet (enligt texten) inte besitter generell kunskap, är

underutvecklad och alltså värderas lågt. Även om texten lyfter upp kvinnors ökade status som

något positivt säger den samtidigt vad kvinnor inte får lov att vara eller göra. Ett motsvarande

resonemang om män förs inte.

Ordval som ”it’s a natural choice”, ”objective need”, och ”facts have prove” tyder på en vilja

att universialisera riktigheten i att ta det beslut som regeringen i Kina har gjort, här med

naturvetenskapligt laddade ord som objektivt och fakta som bevis. Reproduktion är i denna

diskurs väldigt tydligt kopplat till nationen Kina som jag pekar ut som en myt (Winther

Jørgensen, Phillips 2000:47). Familjeplaneringspolitiken sägs gynna Kinas utveckling och

befolkningens livskvalitet. Att det antas finnas en gemensamhet mellan hela Kinas befolkning

gör Kina till en myt. Den utveckling det talas om tas för givet gynna alla, att ekonomisk

utveckling är önskvärt av alla.

2.2 Jämförelse av Mitt Romney/Pro-life och Family Planning in China

Texten om familjeplanering i Kina handlar i min tolkning om globalisering och i

förlängningen om kapitalism. Det talas om kvinnors frigörelse och ökade status, jag kan inte

annat än att se det som en ökad konsumtionsstatus och som ett medel för större ackumulation.

22

Kapitalism är den hegemoniska vägen till att bättre samhälle och lyckligare människor, det tas

alltså för givet att det är en positiv utveckling. I Kina har de reproduktiva valmöjligheterna

begränsats till förmån för utveckling. Detta anser jag på många sätt vara försvarsbart, bland

annat med tanke på de miljömässiga problematiker som följer en växande population. Texten

nämner ökad handel och konsumtion som positiva effekter av familjeplaneringspolitiken som

ska gynna Kinas utveckling vilket ju såklart går på tvärs med en miljöfrämjande ambition.

Detta styrker mitt antagande att det är ekonomisk utveckling som är målet och nodalpunkt i

diskursen.

I Mitt Romneys text om hans syn på äktenskap och abort fann jag tydligt heteronormativa

värderingar. Han talar i en diskurs som cirkulerar kring liv och en vilja att kontrollera

kvinnors kroppar. Min tidigare analys ledde till slutsatsen att förbjuda abort är ett görande av

makt med en fortsatt ojämn könsmaktsordning som följd. En liknande slutsats kan jag inte dra

från Family Planning in China där viljan som sagt har att göra med kapitalism. Jag vill ändå

hävda att familjeplaneringspolitiken är könad. Dels då den bygger på en obligatorisk

heterosexualitet men också på det faktum att även kapitalism är en ordning som fungerar

diskriminerande (Mohanty 2007:166 ). Mohanty’s vision över ett jämlikt samhälle kräver en

dekonstruktion av kapitalismen. Hon menar att den bygger på ras- och genusmässiga

stereotyper och ett inskränkande av människors frihet. En kapitalistisk världsordning kan

aldrig förenas med ett jämlikt samhälle (Mohanty 2007:166).

Mohanty lyfter också det faktum att aborträtt inte kan analyseras enbart utifrån kategorin

genus:

När det gäller t.ex. reproduktiva rättigheter har färgade kvinnor på grund av

befolkningskontrollens och steriliseringspolitikens ras- och klassbaserade historia intagit en

ambivalent hållning till rörelsen för aborträtt. För fattiga färgade kvinnor har idén om ’kvinnans

rätt att välja’ att föda barn alltid förmedlats av en tvingande och rasistisk stat. Rätten till abort,

betraktad som en kvinnlig rättighet i motsättning till den manliga kontrollen över familjen, kan

därför aldrig utgöra det enda underlaget för feministiska koalitioner över ras- och klassgränser.

För många färgade kvinnor måste reproduktiva rättigheter definieras brett, både i termer av

relationer mellan kvinnor och män inom familjen men också- och viktigare- i termer av

institutionella förhållanden och statlig politik, om det ska kunna ligga till grund för sådana

koalitioner. I detta exempel kan alltså inte genuskategorin, i betydelsen förhållandena mellan

män och kvinnor inom familjen, vara det enda av intresse för färgade feminister. (Mohanty

2007:70)

23

Med detta som bakgrund vill jag leda in analysen på vilka subjektspositioner som görs

möjliga i Kinas familjeplanering respektive Mitt Romneys ”values”. Min frågeställning ämnar

undersöka hur Kinas familjeplaneringspolitik bidragit till synen på abort, men kanske borde

jag backa ett steg och resonera kring hur själva definitionen av abort har gjorts av staten. Jag

har efter mina möten med människor i Chengdu förstått att abort inte har samma betydelse

som för mig i en svensk feministisk kontext. I en sådan kontext upplever jag abort handla om

kvinnors rätt över sina egna kroppar och att styra sin reproduktion. Det finns i dag inga

befolkningspolitiska aspekter av abort och reproduktion i Sverige eller USA. Att abort i USA

ändå är ett vilt omdiskuterat ämne måste alltså ha andra orsaker. Som Mohanty i citatet ovan

pekar på bör reproduktiva rättigheter också analyseras utifrån statlig politik. Statlig

inblandning i reproduktion är ett görande av makt. I Kina måste en vara gift för att få intyg

och tillåtelse att skaffa barn vilket är ett krav för att barnet sedan det är fött ska få tillgång till

den sociala välfärden. Gifta sig kan bara en man och en kvinna göra, heterosexualitet görs till

norm av staten vilket är ett maktutövande över människors sexualitet. I texten om Mitt

Romneys värderingar gällande äktenskap görs också heterosexualitet som det enda möjliga

(se bilaga 1). De möjliga subjektspositioner vad gäller sexualitet som framkommer i Mitt

Romneys values och kinesiska statens familjeplanering är alltså jämförbara. Viljan att gifta

sig och skaffa barn är även den naturaliserad av båda sidor.

Jag vill titta närmare på det citat som jag i inledningen angav som startpunkt i mitt val av

uppsatsämne:

Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life

should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic,

wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face

of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his

vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess”

compulsory sterilization and forced abortion. (Bilaga 1)

Jag motsäger inte Romney i frågan att obligatorisk sterilisering och tvingad abort är

kränkande och fruktansvärda handlingar. Men hur kommer det sig att det är just detta som

lyfts fram som något han inte kan acceptera? Som ett av många exempel nämns inte att

transpersoner tvingas genomgå sterilisering i Sverige vid könskorrigering. Romneys rätt att

kritisera en annan ordning verkar ha att göra med om de stämmer överens med hans kristna

värderingar eller ej. Gör dem inte det tas helt sonika rätten att förkasta, i detta fall, Kinas

politik. Jag tolkar detta som ett led i de postkoloniala egentagna rättigheter väst utövar, den

24

självutnämnda rätten att förkasta värderingar som inte stämmer överens med ens egna. Jag

menar inte att orättvisor inte ska uppmärksammas men då Romney inte bara kritiserar

tvingade aborter utan ettbarnspolitiken i sig som per definition inte kan sägas vara ett brott

mot mänskliga rättigheter är hans uttalande värt att uppmärksamma i ett postkolonialt

sammanhang.

2.3 Intervjuanalyser

De transkriberade intervjuerna har kodats i tre steg. Först har de pronomen som används

markerats, steg två var att identifiera krispunkter, kategoriseringar samt hur informanten talat

om sig själv i identitetsskapande termer. Till sist har jag kunnat se de olika teman jag tycker

informanterna talar i och på så sätt ringa in diskurser som jag anser de vara en del av. Jag

kommer analysera intervjuerna gemensamt under respektive tema men inleder med en kort

presentation av informanterna.

Informant 1, Hans

Hans är den enda informanten som inte är från Kina, trots det anser jag att hans medverkan

kan bidra i analysen. Då Hans fru är från Kina och de har ett barn tillsammans har

familjeplaneringspolitiken påverkat hans reproduktiva liv. Han är 32 år och har bott i Kina

från och till sedan 2007, han bor nu tillsammans med sin fru och deras tre-åriga son. Hans

beskrev att hans frus familj i stor utsträckning lever ett traditionellt liv vilket enligt honom

varit anledning till deras starka vilja att dottern, då hon blev gravid, skulle göra abort.

Argumenten löd att hon fortfarande studerade, han hade inte en stabil ekonomi och de var inte

gifta. Trots detta behöll de barnet och något annat alternativ fanns inte för honom. Vad jag

kan utläsa av intervjun menar Hans att det inte finns något som kan göra abort acceptabelt,

abort kan aldrig vara något annat än mord.

Informant 2, XiaoLi

XiaoLi är 22 år och uppvuxen i Chengdu, nu bor hon tillsammans med sin pojkvän i

Shanghai. Hon har inga bröder eller systrar utan har vuxit upp tillsammans med sina kusiner,

mostrar, morbröder och sin mamma. XiaoLi har studerat Engelska och turism på universitet

vilket hon nu jobbar med. Hon drömmer dock om att studera journalistik utomlands, helst i

25

England eller USA. Hon anser att abort är en akt av ansvarslöshet, ser många problem och

konsekvenser med familjeplaneringspolitiken men stödjer den ändå. Hon menar att den finns

av en anledning och att den fyller sitt syfte.

Informant 3, Jiang

Jiang är 26 år och kommer från en mindre stad nära Chengdu där hon vuxit upp med sina

föräldrar. Efter sex år på ett universitet i Beijing och en master i mikrobiologi flyttade hon till

Chengdu för att jobba på ett företag där hon utför och övervakar kliniska försök. Hon

uttrycker en förvåning över mitt val av uppsatsämne och säger att abort, reproduktion och

familjeplaneringspolitiken är något hon tidigare inte reflekterat så mycket över. Trots det

menar hon att abort är något dåligt och att det ska undvikas med preventivmedel. Jiang har

ingen partner men längtar verkligen efter en. Hon upplever en press från föräldrar och

samhället i stort att det är hög tid för henne att gifta sig och skaffa barn vilket hon önskar göra

så snart som möjligt.

Informant 4, Liao

Liao är 23 år och gör nu sin praktik på ett större företag som tolk vilket är en del i hennes

masterutbildning. Hon beskriver att hennes intresse för abort och familjeplaneringspolitiken

väcktes när hon läste nobelpristagaren i litteratur Mo Yans bok i detta ämne. Liaos syn på

abort upplever jag skiljer sig från övriga informanter. Hon talar inte om abort i termer av

fostret som ett liv. Hon pratar om att det krävs mycket förberedelser för att skaffa barn, det

krävs ett stabilt liv. Ser en inte någon möjlighet att kunna ge barnet ett bra liv är abort ett

alternativ. Hon tar inte lätt på abort men det ska finnas som alternativ, det ska vara ett val.

2.3.1 Tema 1: Betydelse av liv

Det första temat är alltså samma som det jag fann i den diskurs pro-life är en del av. Abort

kopplas samman med vad ett liv är och för på så vis in mord som ett moment i diskursen. Det

sker en kamp om att stabilisera innebörden av liv som i en stor abortdiskurs inte har en

stabiliserad betydelse, med andra ord ett element. Genom att slå fast att ett foster är ett liv kan

abort som något högst felaktigt och dåligt rättfärdigas med argumentet att abort är mord. När

26

jag tidigt i intervjuerna ställde frågan vad de hade för relation till mitt ämne eller varför de är

intresserade av att prata om abort och reproduktion fick jag av Hans följande svar: “[…] I

love life [höjer rösten], I believe in life, I believe in preserving life and I do not feel

comfortable with terminating a pregnancy, I did not feel comfortable with an abortion…at all.

It almost pained me to think about it…”. Informanten visar här att liv är en viktig del i hans

förståelse av abort då det är något av det första han säger och att döma av intensiteten i hans

röst. Positioneringen av att vara en person som älskar och har stark tilltro till liv ska alltså visa

på hans abortmotstånd. Subjektpositionen som icke abortmotståndare skulle med detta som

bakgrund kunna beskrivas som någon vars uppfattning av liv är negativt och att liv inte bör

bevaras. När jag frågar vad hans tankar om abort är börjar han svaret såhär: ”The thing is, I

am a vegan, I love, I persake [sic!] life. I don’t eat meat and eggs because I, I don’t like

killing, I don’t like killing.”. Här bekräftas informantens syn på foster som liv och abort som

att döda, dock inte som mord. Detta framkommer längre fram i intervjun när jag mer rakt på

frågar vad han tycker om resonemanget att ett foster är ett mänskligt liv och att abort därmed

är fel: ”I agree, I believe, maybe it’s not a human being yet but it’s got the full potential of

becoming a human being given the right conditions. If you take that away, I mean that’s

murder, in my opinion. Yeah.” Samtidigt som han bekräftar abort som mord visas en

ambivalens i förståelsen av liv. Ett foster är inte ett liv ännu men har full potential att bli, just i

det gränslandet upplever jag att det från många olika håll förs en kamp. När Hans på frågan

om vad han tänker om abort svarar att han är vegan lyfts djurrättsdiskursen fram som ett

närliggande område i diskursordningen. Där finns aspekter som värdet av ett djurs liv kontra

människors liv, samt människors rätt att döda. Hans resonemang kan tolkas som att fostret

inte har samma värde som en människa ännu och kanske han snarare ifrågasätter människors

rätt att döda.

XiaoLi gav en hint om hennes förståelse av liv redan innan hon började svara på den faktiska

frågan: “I think…abortion means kill the baby in…in you, right?” Hon pratar från början om

att en graviditet är en gåva från naturen och att den bör uppskattas. Hon erkänner att

människor kan befinna sig i svåra situationer för att skaffa barn men att det kan bli bra ändå.

Det är främst efter att jag ställt frågan om vad hon anser om resonemanget att foster är

mänskliga varelser och att det gör abort till mord som hon började prata mer ingående om liv.

I do agree but I think killing anything is murder, it’s like some people is a vegetarian, but you

kill the plants. […] I eat meat. I’m not a vegetarian. The thing is that I eat meat because my body

needs it, but I cannot, I cannot watch, I cannot standing there and watch an animal die, I don’t

27

know, I mean people, us, ourselves are controversial, a paradox. So, I mean, I mean pro-life they

say kill, kill a child is a murder the same the other people can say that kill a plant, kill a tree or

kill an animal is a murder of this life and I don’t really think that there is a big difference

between a human being or an animal or plants, they all have their ideals.

Här har liv en stor betydelse samtidigt som det inte har det. Allting är liv; människor, foster,

djur och växter och alla går att döda. Detta innebär att liv inte är avgörande för informantens

åsikter om abort då växter och djur enligt henne är acceptabelt att döda men inte foster och

människor. Jag identifierar en antagonism i XiaoLi’s berättelse. Hennes uppfattning av liv, att

foster, djur och växter är liv samt hennes abortmotstånd kan tyckas gå på tvärs med att hon

äter kött. Genom att likställa människor med djur blir subjektspositionen som icke-vegetarian

något oförståelig. För XiaoLi uppstår en kamp i skärningen mellan en djurrättsdiskurs och en

abortdiskurs, en antagonism i betydelsen av liv (Winther Jørgensen, Phillips 2000:55).

Vid intervjun med Jiang uttalas också en syn på abort som något väldigt dåligt: “Uhm, that’s

really a bad thing I think. Uhm, for abortion I think, people may, people can take

contraceptive majors [sic!] before.” Till en början uttrycker hon att anledningen till att abort

är dåligt är för att det med preventivmedel går att undvika vilket kan falla under samma

argumentation som XiaoLi för, att abort är oansvarigt. När jag ber henne beskriva lite mer om

varför eller på vilket sätt det är dåligt visar sig även liv vara en viktig faktor; “It’s just, sort of

end a life. So, uhm…because for, in my opinion I think people can take some contraceptive

majors [sic!] before to avoid this, so uhm, that’s a little life. And I really think it’s not good to

end a life so…” I citatet framgår också här en svag ambivalens vad gäller förståelsen av liv.

Uttrycket; att typ avsluta ett liv, och ordvalet: ett litet liv, tyder på att det ändå inte definitivt

rör sig om ett fullständigt mänskligt liv, även Jiangs syn på foster befinner sig i ett gränsland.

Liao skiljer sig från resterande informanter när hon talar om abort. Hon uttrycker att det är

viktigare att ta i beaktning vilket liv barnet kommer få när det faktiskt är fött snarare än att ett

foster till varje pris ska födas. Hon menar att abort inte är ett lätt beslut men att det ska finnas

som alternativ. På tal om pro-life och om ett foster är ett liv eller ej säger hon såhär:

I don’t think so, I don’t think so. And to me, uhm…if I get pregnant by accident, if I, if I have

the, I would try my best to keep this child. But if I see there are no, I cannot raise this child well,

I don’t have any hope to my life maybe I would choose abortion. Because I don’t have a hope to

my life so how can I give hope to my child. He will live in poverty, he will live in helpless

environment. What I can give him is a, is helpless so why?

28

Liao flyttar betydelsen av liv, från den betydelse som i pro-lifes diskurs om abort har

stabiliserats till ett moment. Momentet innebär enligt pro-life att fostrets liv startar vid

befruktning, men Liao går inte med på detta utan lägger fokus på barnets liv i ett resonemang

om de moraliska aspekter som berör abort. Viktigast verkar istället vara om föräldrarna kan

erbjuda barnet ett bra och värdigt liv i framtiden.

2.3.2 Tema 2: Förståelse av abort i könade termer

En genusrelaterad aspekt som framkommer i informanternas tal om abort är det jag tidigare

benämnt som son-preference. Hans som inte har kinesisk nationalitet säger: “Because people

in China can only have one child, and they don’t want girls, ok they want boys, and if it’s a

girl they will get an abortion!” Detta påstående följer hans beskrivning av en

ultraljudsundersökning hans fru gjorde. När de frågade om fostrets kön fick de svaret att det

inte är tillåtet att få information om. Abort talas om i könade termer på så sätt att det används

som ett medel för att säkra ett önskat kön på avkomman. XiaoLi tar på eget bevåg upp detta

perspektiv då jag inte hade tänkt ställa frågor på detta tema. Hon menar däremot att det har

varit så i tidigare generationer, att pojkar har föredragits på ekonomisk grundval men i och

med Kinas snabbt förändrade ekonomiska situation gäller inte det längre. Jiang är av samma

uppfattning, det går inte längre att tala om son-preference. Hon menar också att döttrar många

gånger är mer önskvärda då de anses vara mer lovely samt att det kostar mer med en son då

han förväntas tillhandahålla en lägenhet till han och hans blivande fru. Båda dessa aspekter

har i sig en tydlig könad karaktär men talar ändå för att son-preference inte längre är gällande.

En heteronormativ vinkel visar sig i informanternas tal om abort, bland annat i synen på

äktenskap som förutsättning för att skaffa barn. Detta går även att läsa i Nies avhandling där

det uttrycks råda stor social press på ogifta kvinnor att genomgå abort (1999:105). Vidare har

Nie funnit hos sina informanter att synen på abort varierar beroende på hur kvinnan blev

gravid. Är det en gift kvinna är det hennes ensak men om det är en ogift kvinna som gör abort

går snacket om hennes karaktär som oansvarig (Nie 1999:116). I följande citat bekräftas även

detta antagande av XiaoLi: “[…] if you’re an adult it’s your business, it’s your thing so for

abortion, mainly it’s the little girls like teenage girls and they will not talk about it cause they

will feel ashamed.” Hon menar vidare att många av dessa unga tonårstjejer blir gravida och

går vart som helst för att göra abort. De borde få vägledning och hjälp, vilket skulle kunna

förhindra en graviditet eller abort. Killarna i sammanhanget lämnas helt utanför i XiaoLis

29

diskussion, det är inte killar som ska få vägledning och ta mer ansvar. En krispunkt

uppenbarar sig när jag frågar om det är många unga tjejer som gör abort och hon svarar nej,

med förklaringen att de flesta vet hur en undviker att bli gravid. Vad kan då denna vändning

betyda? Jag tolkar att det finns en norm att unga tjejer uppfattas som skamfulla och

oansvariga, det svaret kom lite per automatik men när jag frågade igen ändrade informanten

uppfattning. Ålder och kön spelar här in i görandet av ”tonårstjejer som blir gravida”. Den

sociala press som sätts på ogifta kvinnor att göra abort, vilket både Nie (1999) och flera av

mina informanter vittnar om är en maktordning där kön, ålder och sexualitet samverkar.

Hans säger att en medverkande anledning till fruns föräldrars vilja att de skulle göra abort

grundade sig i det faktum att de inte var gifta. Han säger att det har att göra med föräldrarnas

traditionella förhållningssätt. Detta instämmer Jiang i som också är av uppfattningen att en

bör vara gift innan en skaffar barn samt att det har att göra med kinesisk traditionell kultur. På

frågan varför det är viktigt svarar hon:” I may also say for Chinese traditional culture.

Because in this society, it’s really bad thing for girl to have a kid before she gets married, but

few girls with strong character and they may choose to be a, how do you say, to give birth

before she gets married or even she don’t marry with the man. But that’s few.” Jiang erbjuder

en annan bild av tjejer som skaffar barn innan äktenskap och som kanske inte gifter sig alls.

Här beskrivs de i positiv anda som tjejer med stark karaktär, samtidigt som hon uttrycker att

det från samhällets sida kanske ses som något dåligt. Liao berättar för mig hur kvinnor som

vill skaffa barn själv löser det genom att ”låtsasgifta” sig med en man för att på så sätt skaffa

barn regelrätt för att sedan skilja sig. Den kinesiska statens lagar rörande reproduktion är en

struktur för en heteronormativ familjebildning men det betyder inte att folket enbart är offer

för den utan möjlighet till motstånd. Mohanty resonerar kring det faktum att icke

västerländska kvinnor allt för ofta beskrivs just som offer för olika socioekonomiska

strukturer (2007:39). I Jiangs och Liaos uttalanden påvisas exempel på den agens och det

motstånd som görs mot statens regleringar. Kvinnor blir i deras beskrivningar inte

stigmatiserade till objekt. Jag upplever att de subjektspositioner som texten om

familjeplaneringspolitiken försöker stabilisera som de enda möjliga är snäva, men Jiang och

Liao visar att det finns andra vägar att gå.

En del av den ovilja jag upplevt finns kring att prata om abort har enligt vad en informant

berättat att göra med möjligheterna till ett framtida äktenskap. Kvinnor pratar enligt XiaoLi

inte öppet om abort då de riskerar att förlora sin framtida man. Hon menar att det kan vara

avgörande om ens erfarenhet av abort kommer ut. Dels uppfattar jag det som att abort överlag

30

ses som något dåligt och skamfullt. Dels berättar hon för mig att många, däribland några av

hennes manliga vänner, föredrar oskulder. Jag upplever på hennes sätt att prata att det inte

finns ett omvänt resonemang. Det vill säga att killar inte skulle kunna berätta att de (genom

sin tjej) gjort abort eller inte är oskulder då det skulle bli svårt för honom att hitta en fru. Här

samverkar kön och sexualitet i den stigmatiserade subjektsposition som av XiaoLi beskrivs;

unga tjejer som har sex innan äktenskap riskerar att inte kunna gifta sig. Den obligatoriska

heterosexualiteten är som synes också given i denna diskurs.

2.3.3 Tema 3: Tal i kulturella skillnader

Informanterna talade om synen på abort, reproduktion och familjeplaneringspolitiken i termer

av kulturella skillnader, till stor del då jag tog upp den amerikanska abortdebatten och pro-

life. Till exempel att den amerikanska abortdebatten ser annorlunda ut för att amerikaner är

mer öppensinnade, XiaoLi svarar på frågan om debatten ser olika ut: ”It should be, I’ve never

been to U.S I don’t know, uhm I think it should be as I said, Chinese people are more inside,

more hidden well states people are more like [gestikulerar stort], so yeah I suppose.” En del

av de uttalanden som inbegriper kultur som en faktor har informanterna uttryckt utan direkt

koppling till mina frågor om USA. XiaoLi säger att hon inte vet, men att det kan finnas en

skillnad mellan kineser och västerlänningar angående tron på att det är dåligt för kvinnor att

göra abort. En anledning till det är att det kan vara skadligt och försvåra en framtida

graviditet. Hon säger att hon inte vet om det verkligen är så men att hon väljer att tro det,

något som indirekt kan tolkas som att västerlänningar inte tror att det är skadligt vilket kan

vara bidragande till en eventuell skillnad i synen på abort.

Jag frågar om, och i så fall hur, den abortdiskussion som pågår i USA skiljer sig från den i

Kina. Hans svarar att människor i Kina inte ifrågasätter abort och att det beror på att de följer

auktoriteter:

And in China they respect authority, most of the time, most most most of the time and they

follow authority, they love authority. And the Chinese philosophy with Confucius, all the great I

don’t know, stuff, is based on authority, is based on authority. It ingrate you in a very small age,

even when you go to kindergarten, parents and teachers keep telling you how important the

parents are because they’re older and they know more and how to respect old people and this has

to do with authority. It all’s got to do with authority, and people don’t question the facts and

abortion and it’s ridiculous.

31

Jag tolkar Hans uttalande som att de auktoritära i Kina skulle förespråka abort. I den text om

familjeplaneringspolitiken som tidigare presenterats finner jag i och för sig inget tal om att

abort bör förbjudas. Det står att det bör vara lagligt för kvinnor att göra abort men att det i

största möjliga mån bör undvikas med preventivmedel och sexualundervisning. Mellan åren

1910-1950 var abort förbjudet i Kina, det räcker alltså att inte gå jättelångt tillbaka i Kinas

historia för att se att styret ansåg abort vara något som inte skulle ske (Nie 1999:64).

Alla de informanter som är uppvuxna i Kina har angett kinesisk kultur som bakgrund till att

saker ter sig på ett visst sätt. XiaoLi beskriver kinesisk kultur vara mer inåt (inside), att det är

vanligt att en inte uttrycker känslor och åsikter verbalt. Detta i motsats till amerikaner som

skulle vara mer frispråkiga. Jag pratar med Jiang om äktenskap, hon säger att hon gärna vill

gifta sig, att det är viktigt och att hon i och med sin ålder känner stor press från sina föräldrar

och hela samhället: ”Yeah. That’s Chinese traditional culture I think. And that’s very, uhm,

for most foreign girls they may not, they’re free and they marry the one they want marry, so I

think that’s a little different.” Detta menar hon beror på kultur. Även när jag frågar om hon

vill ha barn svarar hon ja och säger att det beror på den kinesiska traditionella kulturen. Jag

får aldrig någon mer ingående beskrivning av den kulturen, det kommer mer som ett självklart

svar. Trots att hon verkar ha möjlighet att själv välja när och med vem hon vill gifta sig med

samt om hon vill ha barn pekar hon ut detta som en skillnad kontra utländska tjejer. Här görs

en kulturell skillnad som motsäger den bild jag upplever av hennes utsaga. Men kanske är det

så att förändringar sker på den punkten, att den dubbeltydighet jag uppfattar hos henne har att

göra med att tidigare generationer, så som att hennes föräldrar har en annan uppfattning.

Liao säger att folk skäms över att prata om sex i Kina, när jag frågar om hon har några tankar

kring varför sex är förknippat med skam börjar hon resonera kring gamla kinesiska

traditioner: ”In that time, in ancient time, in Ming dynasty we think this kind of physical

reaction is quite shameful. We should hide this kind of eagerness it’s quite shame, respect the

natural…to kill your natural eagerness is from that time.” Hon tar också upp konfucianismen

på liknande sätt som Eklund gör i sin avhandling. Till exempel att Ying och Yang beskrivit

kvinnor och män som olika och att kvinnan ska följa mannen (Eklund 2011:32). Ett annat

exempel är när XiaoLi berättar om ett gammalt ordspråk: en dotter som gifter sig är som spillt

vatten, borta. Hon pratar då om hur kvinnan förr när hon gifte sig tillhörde mannens familj.

Denna tradition pratar Eklund också om i relation till son preference med begreppet

patrialocality (2011:36). Företeelsen beskrivs vara en socialt institutionaliserad praktik som

kan vara orsak till att söner föredras framför döttrar. Dock påpekar XiaoLi och Jiang att detta

32

inte längre är gällande i dagens Kina, kanske är det till och med vanligare att ett par har mer

eller närmre kontakt med kvinnans familj. Detta skiftande resonemang förekommer hos dessa

tre informanter. Många svar börjar med en historiskt förankrad förklaring för att avslutas med

nowadays är det på ett annat sätt. Liao pratar om en annan historisk förklaring till son

preference som skulle kunna beskrivas med det begrepp Eklund talar om, patrilineality:

And some time the traditional culture, the family, the parents always love sons, because they

think the sons can, can make this, their family lasting forever. They think. My family name is

Lee because my father his family name is Lee so I follow this but when I get married, my child,

he will not have this family name as me. They always love, sons. That is why a reason there is a

lot of abortions in China.

Här antyds att en orsak till son preference är patrilineality, eller patriarkal familjelinje. Enligt

Eklund är denna praktik mest tydlig på det sätt Liao beskriver, att mannens efternamn ska

leva vidare och på så sätt fortsätta familjens existens i framtiden (2011:36). Hon pratar i nutid

att det förhåller sig på nyss nämnda sätt, att det görs mycket aborter i Kina av den här

anledningen. Hon fortsätter dock sitt svar att det förändras väldigt mycket nu och att det

främst är på landsbygden detta gör sig gällande. Även hos Liao påvisas en ambivalent

hållning till om traditioner är aktuella i dagens Kina eller ej.

Det faktum att jag inte kommer från Kina tror jag bidrar till att informanterna talar så mycket i

sina svar om att olika synsätt beror på kinesisk kultur. Hade jag varit från Kina tror jag svaren

hade sett mycket annorlunda ut, då räcker inte ”kultur” som svar, de hade med stor

sannolikhet förklarat mer djupgående vad kulturen innebär i sådana fall. Detta syns tydligt hos

Liao som nästan hela tiden genom intervjun talar om Kina som vi, situationen att hon och jag

kommer från olika ställen tydliggörs genom detta ”vi”. Hon skriver samtidigt in sig i myten

Kina och jag har svårt att avgöra vad som är hennes tankar och ord och vad som är mytens.

När jag frågar om hon vill ha barn svarar hon att det är självklart och om en väljer att inte

skaffa barn innebär det att en inte respekterar sina föräldrar. Jag frågar om det har stor

påverkan på hennes vilja att skaffa barn: ”No, it’s natural! It’s not a big or small decision, it’s

quite natural. Most Chinese want children I guess. Yes, it’s our tradition.” I Liaos syn på

familjebildning har det att skaffa barn en hegemonisk roll vilket hon också antyder är gällande

i hela Kina. Likadant med äktenskap, hon säger att personer som inte gifter sig anses av

samhället som konstiga. Hon säger till och med att det är skamfullt att förbli ogift.

Ett exempel på det postkoloniala förtryck som riktats mot Kina pratar Liao om på följande

sätt:

33

Because we have this kind of, because the situation in these two countries are different. We have

larger population, we have this family plan but America don’t have. We have our consideration

of big population. In China we don’t quite talk about human rights, we have our way of living

even though America always talk about human rights and that China are not quite…but that’s a

way of living of our Chinese so I think maybe sometimes America should learn how to respect

us or not force us to respect their rules. It’s our way of living, it’s our choice. What you say

abortion is bad Chinese people should forbidden that, we have a different thinking. Yeah.

I min undersökning har jag undrat vad som går att höra från Kinas håll angående

abortdebatten i USA. Av mina informanter riktas ingen sådan kritik. Hans säger dock att

amerikanska politiker är idioter men håller ändå med om de argument pro-life använder. De

andra informanterna uttrycker ett liknande synsätt som Liao i citatet ovan. Hon säger att USA

och Kina har olika sätt att leva och organisera sina liv utan att lägga någon större värdering i

det. I stället framvävs vikten att respektera varandras val, något tre av mina informanter inte

upplever görs från USA:s håll.

2.3.4 Tema 4: Abort i relation till stat och familjeplaneringspolitiken

XiaoLi och Jiang uttrycker båda två att familjeplaneringspolitiken inte är något som de

diskuterar eller funderar över. Då politiken har varit en del av landets lagar i nästan trettiofem

år är kanske inte det speciellt uppseendeväckande. XiaoLi har alltid önskat sig syskon, till stor

del för att, som hon beskriver, minska ansvaret över att ensam ta hand om och finnas till för

sin familj. Men alla fyra menar att Kinas problem med en för stor population rättfärdigar

lagen, den finns av en anledning och den behövs. Jag tar upp den kritik som bland annat USA

riktat mot Kinas ettbarnspolitik som ett brott mot mänskliga rättigheter i och med de

tvångssteriliseringar- och aborter som sägs ha begåtts. Detta för att fråga om det finns någon

kritik från Kinas håll angående hur USA hanterar abortfrågan, Jiang svarar mig:

Uhm, I think, there might be some mistake that the U.S made thinking about the policy here in

China, and in my opinion, in most of my friend’s opinion, we don’t think there is a relation

between abortion and the family plan. So, uhm…I think (laughter) they may took, took a

mistake understanding the policy of China. Yeah, I think.

Nästan identiskt svar fick jag från XiaoLi som också säger att USA försöker hitta olika sätt att

kritisera Kina, att det handlar om politik snarare än sociala orsaker. Informanterna vittnar

alltså om den postkolonialisering jag tidigare var inne på.

34

Synen på abort påverkas av en rad heteronormativa uppfattningar, en del är traditionsburna,

en del är institutionaliserade så som heterosexuella äktenskap som krav för att bli förälder.

Det är alltså både lagstiftat att det krävs ett äktenskapsintyg för att skaffa barn samt att endast

två personer av olika kön kan gifta sig (Internet 4). Sexualitet normativiseras genom lag som

heterosexualitet och görs till den enda möjliga. Detta påverkar synen på abort som ett medel

att sudda ut felsteg, sådant som inte anses riktigt och rätt. Subjektspositioner som

heterosexuell och gift för att skaffa barn rättfärdigar abort som en väg för att uppnå den.

Då jag på förhand trodde att mina informanter skulle ha en annan retorik än pro-life, att liv

inte skulle stå i fokus för deras åsikter blev ovanstående tema något helt annat annat. Många

likheter finns och det går kanske inte att koppla synen på abort hos mina informanter till

familjeplaneringspolitiken på det sätt jag trodde. Nie beskriver i sitt verk hur abort inte talas

om som en etisk problematik i Kina. Han grundar detta på personliga erfarenheter samt på de

svar respondenterna i hans undersökning gav (1999:20). Detta strider alltså mot det tre av

mina informanter uttryckt men stämmer med den fjärde, i alla fall med fokus på hur abort görs

till ett moraliskt problem genom innebörden av liv. En intressant aspekt av intervjumaterialet

är att samtliga sagt att de nästan inte alls pratar och tänker på abort och

familjeplaneringspolitiken. Trots det hade majoriteten en övertygelse om att abort var något

väldigt dåligt. Att ämnet i fråga inte är något som de funderat jättemycket över visade sig vid

vissa så kallade krispunkter i intervjuerna. XiaoLi var från början tydlig med att abort är mord

och väldigt oansvarigt. Senare i intervjuen när jag frågade vad hon tyckte om att det i vissa

länder är förbjudet med abort svarade hon lite annorlunda:

I think it’s good […] So, I don’t know….I don’t know…I mean maybe it really depends on each

people situation but I mean, for me personally, I don’t want to do it and I don’t support people to

do it. Mmm but I know some people have really…a bad situation, it’s really an accident, I don’t

really say yes but it’s their, maybe they have their own idea or so, I cannot really judge it.

Instinktivt anser hon att abortförbud är bra eftersom hon själv tycker att abort är fel och inte

vill göra det. Efterhand kommer en vändpunkt i resonemanget när hon talar om människors

olika situationer och övertygelser.

35

3. Avslutande och sammanfattande diskussion

När jag undersökt abort i Kina har diskursen mer visat sig handla om reproduktion och

normativa görande av den än om abort som kvinnors rätt över sina kroppar.

Subjektspositionen som jag upplever görs möjlig i både statens och informanternas tal om

abort, reproduktion och familj är en heterosexuell sådan. En vilja att skaffa familj målas upp

som självklar. I statens text om familjeplanering beskrivs familjebildning som sättet att bli

36

lycklig, hos informanterna tycks statens diskurs vara objektiv. Den har rått så länge att den

inte ifrågasätts, den ses som sann av informanterna som beskriver den som en del av den

kinesiska traditionella kulturen. Jiang och Liao erkänner dock att andra önskningar än

äktenskap och barn finns även om de själva inte står för en sådan önskan.

I en amerikansk abortdiskurs görs abort till ett moraliskt problem genom att fostrets status

görs likvärdigt med en människas. Även religiöst laddade argument som fostret som en gåva

från gud och något heligt bidrar till diskursen. I Kina har jag funnit att abort görs till ett

moraliskt problem genom heteronormativa familjemönster. Abort kan tolkas som ett medel att

ta till för att säkerställa ett korrekt livsmönster. Min undersökning har visat att ett stabilt liv

måste vara förutsättningen för att skaffa barn. Utbildning och/eller ett stabilt arbete med god

ekonomi, heterosexuellt giftermål och rätt ålder är alla krav för barn ska vara ett alternativ.

Dessa aspekter och värderingar delas i viss utsträckning av Mitt Romney som också

förspråkar ett heteronormativt livsmönster. En annan likhet mellan i detta fall pro-life och

flera av mina informanter är talet om ansvarslöshet. Framförallt XiaoLi och Jiang pratar om

abort och att oönskat bli med barn som en högst oansvarig akt på liknande sätt jag funnit på

pro-life’s hemsida.

I Nies studie (1999) fann han att samhällets goda utveckling legitimerar

familjeplaneringspolitiken och i vissa fall abort. Vidare menar han att synen på abort som

moraliskt problematisk inte delas i speciellt hög grad i Kina. Förstnämnda aspekten vittnar

även min analys om av informanternas tal. Kina står inför problemet med en för snabbt

växande befolkning vilket, trots dess brister, rättfärdigar familjeplaneringspolitiken. Däremot

anser alla utom en att foster är liv vilket gör att deras syn på abort uttrycks som något

moraliskt felaktigt. Den aspekten strider alltså mot de resultat Nie fann i sin undersökning.

I texten om familjeplanering framhävs utbildning vara en stor drivkraft bakom reformens

framgång. Med denna bakgrund förvånades jag av mina informanters beskrivning av

sexualundervisning som nästintill obefintlig. De talar om att det finns en skam och ovilja att

prata om sex. XiaoLi säger att de i trettonårsåldern får lite sexualundervisning i skolan men i

hennes fall var hennes lärare väldigt blyg och uppmanade istället eleverna att själva läsa i en

bok på ämnet. Hon säger också att hon inte säkert visste hur en blev med barn förrän hon

började på universitetet vilket vittnar om ett misslyckande av den utbildning som talas om i

familjeplaneringspolitiken. Detta lär skilja sig väldigt mycket beroende på vilken lärare som

undervisar men alla tre informanter som är uppvuxna i Kina säger att sex inte talas öppet om.

37

När jag frågar Liao om hon diskuterar abort med sina vänner säger hon: “Sometimes we will

talk about it. When in the dormitory when the lights is of we have a lot of topics […]”. Här

frågade jag specifikt om abort men sex uppfattade jag hamna under samma ”släckta” tema.

Hon säger att ovetskapen om sex är en stor bidragande faktor till att många unga personer blir

oavsiktligt gravida och sedan gör abort. XiaoLi säger samma sak men skiftar mening efter ett

tag när hon säger att nu för tiden vet de flesta hur en skyddar sig mot att bli gravid. Min

slutsats landar ändå på att Kina inte har lyckats med den sexualundervisning det så gott talas

om i texten om familjeplanering.

En del av de traditionella sociala praktiker som Eklund talar om verkar leva kvar i

informanternas uppfattning gällande reproduktion på ett plan. De talar, i andra ord, om son

preference, patrilocality och patrilineality men ändrar i många fall uppfattning i slutet av

resonemanget. Jag tolkar detta som en del av den förändring som på många plan sker i Kina.

De visar på en lite splittrad uppfattning av reproduktion där föräldrarnas röster blandas med

deras egna. Nyss nämnda sociala praktiker kanske inte per se utövas idag med lever kvar som

en del av människors syn på bland annat familjebildning.

Slutligen fann jag att pro-life och Mitt Romney i sitt tal om abort och Kinas familjepolitik

dömer på ett sätt som jag upplever att mina källor i Kina inte gör. Jag tycker mig se en större

förståelse för andra synsätt och värderingar än sina egna. Något som pro-life och Mitt

Romney inte uppvisar. När jag studerat abortmotstånd slås jag av den oförståelse som visas

upp. Att abort bör vara lagligt innebär inte att det är ett lätt beslut (vilket det också kan vara)

eller ett lätt genomförande. Det som enligt mig är lätt är att låta beslutet ligga hos individen

det berör. För att visa på den komplexiteten avslutar jag med Liaos ord: ”[…] we support, not

support, we think abortion is a choice.”

Käll- och litteraturförteckning:

Aird, John S. (1990): The Slaughter of the Innocent: Coercive Birth Control in China.

(Washington: AEI Press)

Eduards, Maud (2007): Kroppspolitik: om moder Svea och andra kvinnor. (Stockholm: Atlas)

Eklund, Lisa (2011): Rethinking Son Preference- Gender, Population Dynamics and Social

Change in the People's Republic of China. (Department of Sociology, Lund University (Lund:

38

Media-Tryck) Internetåtkomst: http://lup.lub.lu.se/luur/download?

func=downloadFile&recordOId=1950819&fileOId=1951084

Hirdman, Yvonne (2003): Genus: om det stabilas föränderliga former. (Malmö: Liber)

Lykke, Nina (2009): Genusforskning- en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. (Stockholm: Liber AB)

Mohanty, Chandra Talpade (2007): Feminism utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad

solidaritet. (Hägersten: TankeKraft Förlag)

Nie, Jing-Bao (1999): Voices Behind the Silence: Chinese Moral Views and Experiences of

Abortions. (The University of Texas Graduate School of Biomedical Sciences at Galveston)

Weisbrook Hauser, Naomi (2011): American Discourse on China: A Cross-time Comparison

of U.S. News Framing of Chinas One-child Policy, 1979-2009 (Faculty of the Graduate

School at the University of Missouri) Internetåtkomst:

https://mospace.umsystem.edu/xmlui/bitstream/handle/10355/14960/research.pdf?sequence=2

Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som teori och

metod. (Studentlitteratur AB: Lund)

Väster, Kärstin (2012): Liv nation och foster. En diskursanalys av abortdebatten i USA. (B-

uppsats vid Göteborgs universitet)

Elektroniska källor:

Internet 1: Information Office of the State Council of the People's Republic of China August

1995, Beijing. Internetåtkomst: http://www.china-un.ch/eng/bjzl/t176938.htm (Hämtat 1/2-

2013)

Internet 2: Vetenskapsrådet God forskningsed. Vetenskapsrådet: (Bromma:2011)

Internetåtkomst: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Internet 3: http://prolife.com/ (Hämtat 4/3-2013)

39

Internet 4: http://www.rfsl.se/?p=3526 (Hämtat 17/3-2013)

Internet 5: http://www.ne.se/lang/kader (Hämtat 17/3-2013)

Bilaga 1:

 

Abortion

Mitt Romney is pro-life. He believes it speaks well of the country that almost all Americans recognize that abortion is a problem. And in the quiet of conscience, people of both political parties know that more than a million abortions a year cannot be squared with the good heart of America.

Mitt believes that life begins at conception and wishes that the laws of our nation reflected that view. But while the nation remains so divided, he believes that the right next step is for the Supreme Court to overturn Roe v. Wade – a case of blatant judicial activism that took a decision that should be left to the people and placed it in the hands of unelected judges. With Roe overturned, states will be empowered through the democratic process to determine their own abortion laws and not have them dictated by judicial mandate.

Mitt supports the Hyde Amendment, which broadly bars the use of federal funds for abortions. As president, he will end federal funding for abortion advocates like Planned Parenthood. He will protect the right of health care workers to follow their conscience in their work. And he will nominate judges who know the difference between personal opinion and the law.

Because the good heart of America knows no boundaries, a commitment to protecting life should not stop at the water’s edge. Taking innocent life is always wrong and always tragic, wherever it happens. The compassionate instincts of this country should not be silent in the face of injustices like China’s One-Child policy. No one will ever hear a President Romney or his vice president tell the Chinese government that "I fully understand" and won’t “second guess” compulsory sterilization and forced abortion.

40

Americans have a moral duty to uphold the sanctity of life and protect the weakest, most vulnerable and most innocent among us. As president, Mitt will ensure that American laws reflect America’s values of preserving life at home and abroad.

Stem Cell Research

Great advancements in science are welcome antidotes to human frailty. The desire to save and strengthen the lives of those we love is noble and good, yet the promise of science does not justify discarding our moral duty to protect human life in its most vulnerable form. Scientific research and the preservation of human dignity are complementary, and America’s laws must reflect this conviction.

Stem cell research is a great scientific frontier, and it must be pursued with respect and care. When confronted with the issue of stem cell research as governor of Massachusetts, Mitt Romney chose to support life by vetoing a bill that would have allowed the cloning of human embryos. Quite simply, America cannot condone or participate in the creation of human life when the sole purpose of its creation is its sure destruction.

Adult stem cell research and alternative methods to derive pluripotent stem cells, such as altered nuclear transfer and direct reprogramming, are scientific paths that carry much promise and avoid raising ethical concerns. As president, Mitt will focus his energy on laws and policies that promote this kind of research to unlock the medical breakthroughs that our loved ones so desperately need.

Marriage

The values that Mitt Romney learned in his home have enriched his life immeasurably. With his parents’ example before him, he married, had five sons, and now basks in the joy of sixteen grandchildren.

Marriage is more than a personally rewarding social custom. It is also critical for the well-being of a civilization. That is why it is so important to preserve traditional marriage – the joining together of one man and one woman. As president, Mitt will not only appoint an Attorney General who will defend the Defense of Marriage Act – a bipartisan law passed by Congress and signed by President Clinton – but he will also champion a Federal Marriage Amendment to the Constitution defining marriage as between one man and one woman.

Bilaga 2:Intervjufrågor:

Opening questions:

1. Where are you from?

2. Where do you live now?

3. How do you like Chengdu?

4. How old are you?

41

5. What’s your family situation? Siblings? Children? Are you planning on having any?

6. Do you want to get married?

7. What are you doing? Studying or working? With what?

8. What do you want to do in the future?

9. Do you have a certain relation to the subject of abortion and reproduction?

10. Do you think it’s important to talk about abortion? In which way?

Theme: Reproduction and the family planning policy

1. I used to say one-child-policy but I recently learned the translation from Chinese is

family-planning policy, what do you say?

2. Do you think it matters what it is called?

3. Do you discuss the policy and/or abortion with your friends?

4. Can you describe the family planning policy?

5. Could you describe in what ways the policy may have had an impact on your life?

6. What pro’s and con’s do you think there is?

7. What is it saying about contraceptive methods? What do you think of that?

8. What are your thoughts on abortion?

9. Do you think your thoughts on abortion are affected by the family planning policy?

10. Is it possible to say anything that would describe the “general” view on abortion in

China?

11. Do you feel people have strong opinions whether abortion is right or wrong?

Theme: U.S

1. Do you have any thoughts about the discussion on abortion that is going on in the

U.S? Is that discussion a big deal here?

2. The antiabortion lobby in U.S, for example the last presidential candidate for the

republicans, Mitt Romney, is saying that they can’t accept the way China is handling

abortion, is there a debate in China about the way U.S is handling abortion?

3. Do you think that the discussion on abortion looks different in the U.S and China?

What are the differences?

42

4. I find the American discourse on abortion is centered on the matter of the status of the

fetus, that the fetus is a human life and abortion is murder, what do you think of that

reasoning?

Theme: Feminism

1. What is feminism to you?

2. Do you know if abortion is a big issue for the different feminisms in China?

3. What would you say is the most important women’s right issue in China right now?

4. What is the most important for you?

43