GU Spegeln 4-2010

F o r s k n i n g s m a g a s i n F r å n g ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t | n r 4 2 0 1 0

GUSPEGELN

Mat binder samman kulturer, säger Helene Brembeck, professor i etnologi

Vi Vill bli lurade aV bantningsgurusMat soM är nyttig för dina tänder

2 GUSPEGELN | nr 4 2010

Innehåll

21 Unna dig, för dina tänders skull

24 Räkna ut hur din mat påverkar miljön 27 Studenter skapar jobb i Ghana

30 Från ransonering till överflöd – och sårbarhet

4 Hon söker boten mot fetman

7 Vi vill tro på mirakel

12 Odlad fisk behövs

16 Kulturmixad mat i invandrarkvinnornas kök

GUspegeln är Göteborgs universitets externa magasin, gjord för att i första hand sprida information utanför universitetet. Tidningen kommer ut två gånger per termin, i april, juni, oktober och december. Den som önskar kan prenumerera kostnadsfritt. Kontakta redaktören.

RedaktöR: Carina Elmäng, tel 031-786 35 77, [email protected] ansvaRig utgivaRe: Madelene Fryklind, [email protected] gRafisk foRmgivning, layout: Anders Eurén omslagsfoto: Johan Wingborg upplaga: 11 000 ex issn 1653-3941 tRyck: Geson adRess: Göteborgs universitet, Informationsenheten, Box 100, 405 30 Göteborg Webbplats: www.gu-spegeln.gu.se

Reg.nr: 3750M

4 12

16

3GUSPEGELN | nr 4 2010

Nya baNtNiNgstips sköljer över oss varje vecka. Jag undrar ofta hur trovärdiga de är, fungerar kroppen verkligen så som vissa bantningsgurus säger? Eller är det bara som de tror att den fungerar?

Glädjen med att vara redaktör på Göteborgs universitet är att det då bara är att ringa en expert i ämnet. Jag bokade ett möte med Lena Hulthén som är professor i näringsfysiologi, och hon bekräftade en del av mina misstankar. Att dieter och bantningstips är ett enda sammelsurium av viss korrekt information, blandad med råd som är påhittade och inte alls stämmer. Det gör det inte lätt för den som vill gå ner i vikt. Men, som Lena säger, vi kanske också vill bli lurade att tro att det finns genvägar.

Professor Suzanne Dickson, som ansvarar för ett av Sahlgrenska akademins största Euro peiska projekt, påpekar att det finns kraftfulla, genetiska och fysiologiska koder i våra kroppar som vill att vår vikt ska stanna där den är. Hon samarbetar med forskare som tittar på hjärnans belöningssystem, och kanske, på lång sikt ska de kunna ta fram läkemedel som hjälper till vid viktminskning.

I Ghana är det fattigdomen som är det största problemet. Där har några studenter från Handelshögskolans entreprenörsprogram varit för att runt små lastfordon skapa företag, som genom ringar på vattnet ger fler familjer mat på bordet.

Etnologen Birgitta Skarin Frykman påminner oss om att det inte är så väldigt länge sedan vi hade dåligt med mat i det här landet. Hon tror att ovärderlig kunskap om mathållning har försvunnit och att vi därmed blir mycket mer sårbara. Den kunskapen behöver vi i dessa ekologiska tider hitta tillbaka till.

Trevlig läsning.

Carina Elmängredaktör

RedaktöReN haR oRdet

Tema mat

Fotografer detta uppslag: Johan Wingborg, Carina Elmäng, Chris Steele och Suzanna Kilian

12

24

27

21


UNgefäR eN miljaRd människor i världen är överviktiga och 300 miljoner är feta. Enligt WHO är fetma en av de tio allvarligaste hälsoriskerna. Cirka åtta procent av alla hälsovårdskostnader i Europa beror på fetma eller därtill relaterade sjukdomar.

– Människan har anpassat sig till att klara av perioder av svält – inte perioder av överflöd. Detta innebär att kroppen har utvecklat mycket effektiva sätt att skydda, eller till och med öka sin vikt. Viktminskning tolkas av kroppen som potentiell svält – krisberedskap sätts in, vilket resulterar i ökad hunger och reducerad ämnesomsättning, förklarar Suzanne Dickson, professor i fysiologi.

För några år sedan koordinerade Suzanne Dickson det största

EU anslaget som någonsin getts till forskning om kroniska sjukdomar, förutom cancer. I projektet försökte hennes team hitta nya målsystem i kroppen som skulle kunna ge upphov till nya läkemedel för att bota fetma och diabetes. Idag koordinerar hon ett nytt EUprojekt som utforskar matmissbruk och som fokuserar på vanliga mekanismer för ätstörningar, som tvångsmässigt ätande, hetsätning och drogberoende.

minska begäretDet behövs inte mycket extra varje dag för att du ska gå upp i vikt: en obalans i kaloriintaget med så lite som ett äpple om dagen kan resultera i en viktökning på två kilo på ett år. Men man kan också säga att kroppen är väldigt bra på att reglera aptiten, eftersom de flesta män

niskor inte går upp flera kilo varje år. Det finns kraftfulla genetiska och fysiologiska krafter som hjälper din kropp att behålla sin vikt.

Hormonet ghrelin ökar vår aptit efter mat och ny forskning i Suzanne Dicksons grupp avslöjar att ghrelinet triggar hjärnans belöningssystem att öka motivationen att få i sig mat. En viktig aspekt i forskningen är därför att komma underfund med hur denna mekanism kan döva aptiten och begäret efter mat.

En intressant vinkling inom forskningsområdet uppkommer ur en gemensam forskningssatsning där Suzanne Dicksons grupp samarbetar med Jörgen Engel, professor i farmakologi, och hans forskargrupp. Ghrelin verkar vara relevant också för beroendet av alkohol och andra droger som kokain och amfetamin.

Text Eva LundgrEnFoto Johan Wingborg

Hon söker boten mot fetmanGhrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och som gör att hunger ökar, men det verkar också påverka begäret efter alkohol och droger. Alkoholism, fetma och drogproblem har mycket gemensamt. Målet för forskarna vid Sahlgrenska akademin är att styra vårt belöningssystem med läkemedel.

suzanne dickson leder ett stort eu-pro-jekt som fokuserar på matmissbruk. i en gemensam satsning samarbetar hennes grupp med beroendeforskare. målet är att på sikt hitta nya läkemedel för att bota fetma och diabetes.



– På ett sätt är intaget av alkohol och droger lättare att studera än överätande, förklarar Suzanne Dickson.

– Till skillnad från intagandet av artificiella droger, är det svårt att veta om någon äter för att balansera sitt energibehov eller om de äter för njutningens skull. Beslutet att äta är komplext och kan påverkas av konsistensen eller kompositionen av födan, av att se fram emot njutningen av att äta den, av vår sinnesstämning, av stress eller helt enkelt genom att vi passerar godishyllan på stormarknaden.

»Patienterna får ofta höra att det bara handlar om att ta sig samman och att miss-bruket beror på dålig karaktär.«

Alkoholism, fetma och överkonsumtion av mat har också andra saker gemensamt. Även om de är sjukdomar med medicinskt ursprung, associeras de också med betydande fördomar och skam i vårt samhälle. Patienterna får ofta höra att det bara handlar om att ta sig samman och att missbruket beror på dålig karaktär.

Målet för Suzanne Dickson och Jörgen Engel är att utveckla läkemedel som blockerar ghrelinsignalerna till hjärnan och förhindrar att belöningssystemet går igång.

– Det kommer troligtvis att handla om en blandning av olika läkemedel som skräddarsys för varje patient. Men det är viktigt att inte döva belöningssystemet för mycket. Det skulle kunna leda till sidoeffekter, som nedslagenhet eller depression, förklarar Suzanne Dickson.

– Det behövs mycket forskning innan ett nytt läkemedel kan lanseras och vi måste undersöka hur kroppen reagerar på ett preparat innan vi vet om det är användbart. Därför tar det många år innan nya läkemedel finns på marknaden.

fakta | fetma

Ungefär en miljard människor i världen är överviktiga och 300 miljoner är feta. Feta människor löper en ökad risk för diabetes, cancer, astma, hjärt-sjukdomar, högt blodtryck och fertilitets-problem.

Cirka 5 procent av Sveriges befolk-ning är alkoholberoende och 8 000 svenskar dör varje år på grund av alko-holrelaterade sjukdomar.

det är en komplicerad väg fram till even-tuella, skräddarsydda läkemedel som dö-var vårt belöningssystem lagom mycket, berättar professor suzanne dickson.


äR dieteRNa bRa för kroppen och hälsan?

Lena Hulthén är professor i näringsfysiologi vid Sahlgrenska akademin. Här kommenterar hon några vanliga tips och råd från livsstilsmagasin och gåneriviktsajter.

Vad tycker du som helhet om dessa råd?

I det mesta finns bra saker invävda, men det är väldigt uppblandat med sådant som inte är vetenskapligt eller gjort några som helst studier på. Det är svårgenomträngligt för både forskare och konsumenter att sortera ut precis vad som gör att en eller annan diet fungerar.

Vad är den sannolika huvudorsa-ken till att vi gått upp i vikt?

Väldigt mycket pekar på att vi rör oss mycket mindre än tidigare. Det börjar väldigt tidigt med att vi kör våra barn i kärra mycket mer, och mycket längre upp i åldrarna. Och så är det vår ständiga tillgång till mat som ju funnits ett längre tag. Portionerna är dessutom mycket större och vi har en väldigt ökad konsumtion av läsk, godis och glass

– utan förbehåll. Dimensionerna har ändrats, läskflaskorna är enorma och det serveras flera liter läsk åt

Vi blir överrösta med tips om hur vi ska gå ner i vikt. Nya mirakeldieter avlöser varandra och en mängd ”sanningar” om viktminskning lever kvar årtionde efter årtionde. Men med utgångspunkt i hur kroppen verkligen fungerar, håller råden?

Dieter och bantningskurer

Vi vill tro på mirakel

professor lena Hulthén är kritisk till hur vetenskap och helt ovetenskapliga påstå-enden blandas friskt i bantningstipsen.

Text carina ELmängFoto Johan Wingborg


Dieter och bantningskurer, 4 sidor 7-10

gången. Det var inte länge sedan man brukade vara tre barn som delade på en 33 centiliters flaska. Vi har ändrat hela livsstilen på relativt kort tid.

Hur ska vi hålla vikten och inte gå upp igen?

Det handlar hela tiden om en balans i energi. Energi jag sätter i mig, minus energi jag gör av med. En sak att tänka på är att med åldern kommer vår basalmetabolism – det som gör att vi håller alla våra organ vid liv – att gå ner. Räkna ungefär med att från du är 25 år, rör dig lika mycket och äter lika mycket genom åren. Då kommer du att långsamt att gå upp i vikt. Dina muskler arbetar mindre och muskelmassan går ner med åldern. Med ökad träning kan du påverka en del, men när du är i 65årsåldern kan du bara äta cirka 2/3 av vad du åt som 25åring, om du inte ska gå upp i vikt.

Den nya fettdieten – kan det vara bra för kroppen?

Nej, det är den definitivt inte. Och det finns inga vetenskapliga studier som visar det. Att äta så stora mängder fett är absolut ingenting gynnsamt. Vi har samlat blodfettsvärden från personer som gått på fettdiet, och sett att blodfetterna ökat. Dessutom får man i sig för lite av andra näringsämnen.

Vi ska äta fett, men inte så mycket. Fettet är koncentrerad energi, det löser vitaminer, lyfter smakämnen, vilket är positivt. Men en del vitaminer och mineraler får vi inte i oss i den kosten. Fettkosten bidrar till att våra kärl sätts igen och vi får åderförfettning, det som brukar kallas åderförkalkning. För den som väljer att starta en viktminskning kan det vara ett incitament att bryta en vana, men det är ingenting som är hållbart. Det är ingen gynnsam diet i långa loppet.

Kan vi rensa kroppen på gifter genom att göra en detox-kur?

Det går inte att få ut några specifika ämnen ur kroppen så som det beskrivs när det gäller detox. Så fungerar det inte. Det finns inget visat i en enda studie att man kan

”rensa” kroppen på det sättet. Dieterna som uppges är rika på vanlig näring och vitaminer, vilket är bra för oss och får oss att må bra. Det är snarare ett mentalt tänk, att få fokus på nya vanor som kan vara bra för oss.

Här är ett detoxprogram från en känd hälsoguru, där man helst ska utesluta frukt, eftersom det jäser i kroppen. Vad säger du om det?

Nej, frukt jäser inte i kroppen – det är fel.

Att fasta för att gå ner i vikt, är det bra?

Dagens fokusering på detox kan jämföras med fastekurer, som var så

Dieter och bantningskurer | Vi Vill tro på mirakel

vi möts dagligen av mängder med bantningstips, inte minst i populärpressen. nya dieter och råd avlöser varandra, men näringsforskarna, som vet mer om hur våra kroppar verkligen fungerar, slår fast: det handlar om energi ut, energi in och balansen däremellan.


populärt på 1970talet. Det kunde bli en väg till att upptäcka att det finns mycket mer smaker än de man var van vid, och att man kunde dricka långsamt för att bli mätt. Men när du fastar sätter du kroppen i svältläge, förbränningen minskar och risken är stor att du sedan går upp i vikt snabbt, och till högre vikt än innan, eftersom kroppen lärt sig hushålla med energin.

Att en överviktig fastar för att gå ner i vikt har ingen positiv effekt. När vi slutar äta och går ner snabbt i vikt vill kroppen kompensera detta med att förbränna mindre under lång tid. Det är en överlevnadsmekanism.

Är det bättre att motionera på fastande mage om man vill gå ner i vikt, förbränns mer fett då?

Skillnaden är ytterst marginell, det finns ingen signifikant skillnad alls om man motionerar före eller

efter frukost. Det viktigaste är att man verkligen tar sin promenad. Promenaden har jättestor betydelse för metabolismen.

Är det viktigt att vara smal för att vara snäll mot sin kropp?

Att vara lite rund och fysisk aktiv är nyttigare än smal och inaktiv. Det är bättre för kroppen eftersom det är viktigt att man rör på sig så att det är fett som bryts ner och inte muskler.

Ska man inte äta efter klockan 18 på kvällen om man vill gå ner i vikt?

Ur fetmasynpunkt spelar det ingen roll när man äter. Men ett problem är att feta ofta har ett ätbeteende där de äter senare på dagen. Det kan bero på att man försöker dra ner på maten, äter ingen frukost, äter dåligt på förmiddagen och sedan stor middag på kvällen

som är svårt att bryta ner. Man äter helt enkelt för mycket för att man är hungrig och har sedan svårt att sova. Men det finns inget som visar att man går upp mer av att äta mat sent.

Går vi upp i vikt om vi äter för sällan?

Det är hela tiden energin som räknas och det är viktigt att fördela maten så man får bra energi på antal timmar. Fler eller färre mål när man ska gå ner i vikt det kan vara olika för olika personer. Vi har gjort studier här om det, men vi ser ingen skillnad i viktnedgång. Bara hur det mentalt passade olika personer att äta fler respektive färre mål.

Varför blir vi så sugna på söt-saker?

Bröstmjölken är ju jättesöt. Det är en fundamental överlevnadsinstinkt att tycka om det som är sött. Börjar man ge barn söt mat tidigt,

så förstärker man sötbehovet. Hur man sedan underhåller det är det viktiga. Det är inte bra att göra det till något fientligt heller, utan att försöka lära sig att fokusera på andra saker.

Det bästa är att äta en riktig måltid och äta något sött direkt efter: blodsockret ökar när vi har ätit mat, så kommer insulinet igång, och så balanserar vi blodsocker och insulinet med en efterrätt.

Så ät sockret i anslutning till maten. Kroppen hanterar snabba kolhydrater olika beroende på när vi äter dem. Om vi dricker ett glas juice går blodsockret först upp, sedan kommer en insulindipp, och vi vill ha mer sötsaker.

Om vi dricker juicen tillsammans med en måltid av gröt, smörgås och ägg – då hanteras den söta juicen annorlunda av kroppen. Det beror mycket på var man placerar det tillsammans med annan mat.

Och lördagsgodiset ska ätas i direkt anslutning till middagen! Då får man en lämplig sockerbalans. Det är så viktigt vad måltiderna består av. Till exempel rostat bröd med marmelad ger inte många kalorier, men det triggar igång suget snabbt igen.

Är det farligt att inte äta socker om man är väldigt sugen på det?

Nej. Det är inte så att kroppen behöver mer socker.

Hur är det med dieter där man ska undvika kolhydrater?

Hjärnan behöver kolhydrater – absolut! Om man får för lite får man en annan omsättning och hjärnans funktion blir nedsatt. Detsamma gäller fett. Det är inte bra att ta bort för mycket fett ur kosten. Fett ger mättnadskänsla.

Balansen – kolhydraterfettprotein – är det som är viktigt i det långa loppet.

Vad tycker du om dieter där man i princip avstår från kolhydrater?

Dra ner gärna ner på snabba kolhydrater, det rena sockret. Men sammansatta kolhydrater finns i fullkornsbröd, rotfrukter och grönsaker. Att ta bort allt detta, det är ju ingen lösning på lång sikt.

Det är ju populärt med kända hälsogurus som uttalar sig i media, ger ut böcker och håller föreläsningar. Vad tycker du om det?

Det har nästan blivit lite religiöst. Deras föreläsningar blir som seanser. Dessutom kostar det mycket och är ovetenskapligt. Det är klart att det är önsketänkande, alla vill hitta en snabb lösning. Samtidigt kan allt tal om till exempel detox öka människors intresse för vad de äter, på det sättet är det bra. Men många av råden är felaktiga och inte alls byggda på kunskap. Det är som om människor vill bli lurade.

Den mest kända och populära kolhydratmetoden är GI-metoden. Mette Axelsen, forskar också vid avdelningen för klinisk näringslära vid Sahlgrenska akademin. Hon har arbetat i ett par studier tillsammans med GI-metodens fader, David Jen-kins, i Toronto.

Fungerar GI-metoden? Det är energiinnehållet i kosten

och inte kostens sammansättning som spelar roll vid viktminskning.

När det gäller GImetoden så är det som med många andra dieter, att det är bra om det får folk att äta mer fibrer och mer frukt och grönt. Men GIvärdena är gjorda efter uppmätta blodsockerhalter hos försökspersoner. Och blodsockerhalten har bara marginell betydelse när det gäller viktminskning.

Dieter och bantningskurer | Vi Vill tro på mirakel



dag klarar 70-åringar intel-ligenstester betydligt bättre än vad 70-åringar gjorde förr. Dessutom har det blivit svårare att upptäcka demens i tidig fas. Men glömska är fortfarande ett tidigt symtom. Det visar nya

forskningsrön baserade på H70-studien vid Sahlgrenska akademin.

I H70-studien tar forskarna reda på vilka symtom som kan förutsäga demensutveckling och om symtomen förändrats i senare födda generationer. Deltagarna består av en stor andel av Göteborgs 70-åringar och har genom-gått flera olika undersökningar över åren, bland annat en rad tester som mäter minne, snabbhet, språk, logik och rumsuppfattning. Nya resultat från studien publicerades för en tid sedan i den ansedda amerikanska tidskriften Neurology.

– Utifrån testresultaten har vi försökt identifiera personer i riskzonen för att utveckla demens, något som fung-erade bra för gruppen 70-åringar födda 1901–02. Men för den senare generatio-nen 70-åringar, födda 1930, gav samma

tester ingen vägledning om demensris-ken, säger Simona Sacuiu, forskare på enheten för neuropsykiatrisk epidemio-logi vid Sahlgrenska akademin.

70-åringarna födda 1930, vilka undersöktes 2000, presterade betydligt bättre på intelligenstesterna jämfört med generationen som föddes 1901–02 och undersöktes 1971.

– Det som delvis kan förklara förbätt-ringen är bättre förlossningsvård, bättre kost, högre utbildningskvalitet, bättre behandling av högt blodtryck och andra kärlsjukdomar, och inte minst de högre intellektuella krav som finns i dagens samhälle, där tillgång till avancerad tek-nik, som tv och internet har blivit vardag, säger Simona Sacuiu.

Studien visade att minnesstörningar var det enda som kunde ge en indika-tion om vilka 70-åringar som befinner sig riskzonen för demens. Men långtifrån alla som hade dåligt minne utvecklade demens.

– Därför är det viktigt att personer med minnesstörning får en ordentlig utredning. För att effektivt kunna upp-täcka demens tidigt behövs bra verktyg

där bland annat olika tester ingår. Dessa måste dock hela tiden anpassas till nya generationer eftersom äldre presterar allt bättre i standardiserade psykologtester, uppger Simona Sacuiu.

Samtidigt var förekomsten av de-mens i stort sett oförändrad – det är lika vanligt hos 70–75 åringar idag som för 30 år sedan. I studien ingick över 800 demensfria 70-åringar, efter fem år hade fem procent av dem utvecklat demens.

– Den ökade kunskapen om tidiga tecken på demens kan bidra till att pa-tienterna får snabbare hjälp och stöd av sjukvården, säger Simona Sacuiu.

FAKTA H70-STUDIENStudien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie som pågår allt-jämt. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen.

Dagens 70-åringar är smartare

Foto Carina Elmäng


Debatten kring fiskodling har stundtals varit hätsk de senaste åren. Ska vi eller ska vi inte odla fisk? Är det bra eller dåligt för miljön och vilka konsekvenser får det för traditionellt fiske?

Å ena sidan hävdar motståndarna att fiskodling är ett slöseri med resurser, och att den dessutom är förbunden

med negativa miljökonsekvenser som till exempel övergödning. Å den andra sidan hävdar anhängarna att fiskodlingar är enda sättet att på ett hållbart sätt hålla uppe det man kallar en ”nyttig konsumtion av fisk” – då oftast ställd i relation till den höga köttkonsumtionen. De menar att fiskodlingen är baktalad och orättvist kritiserad.

oDlaD fisk behövstusentals år har människan ägnat sig åt djurskötsel för att skaffa mat. Idag är det en välutvecklad megaindu-stri. Fiskodling däremot, har bara ett par decennier på

nacken som kommersiell näring. Därmed finns det också stora kunskapsluckor att fylla. Det är en forskningsgrupp på Göteborgs universitet nu fullt sysselsatt med.

Fiskare skulle kunna ge sig ut till havs fyra dagar i veckan och leverera odlad fisk den femte, eller när vädret är dåligt, säger professor Thrandur Björnsson. Så kan yrkesfiskarnas stora kunskap om fisk tas tillvara i fiskodlingarna.

Text AndreAs KArlssonFoto JohAn Wingborg


En del av förklaringarna till konflikten finns antagligen i just det faktum att vi talar om en industri som, jämfört med många andra, är förhållandevis outvecklad och där kunskapsläget är dåligt.

Vann projektetFör att överbrygga en del av dessa kunskapsluckor, så har EUkommissionen anslagit pengar för ett fyraårigt forskningsprojekt som ska ge en ökad förståelse för den odlade fiskens villkor. Projektet går under namnet Lifecycle och leds från Göteborgs universitet av professor Thrandur Björnsson.

Han berättar att man fick uppdraget i hård konkurrens med ett antal andra forskningskonsortier och säger att en av hemligheterna bakom det var att han var tidigt ute med sin projektplanering. Redan innan konkurrenterna hunnit börja fundera på hur de skulle lägga upp sina projekt hade han knutit några av världens främsta forskningsinstitutioner på området, till sin ansökan.

är duktigaDärför samarbetar hans grupp nu med forskningsinstitut och universitet i Skottland, Norge, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Portugal och Spanien. Att Göteborgs universitet i ett sådant sammanhang agerar projektledare ser han som en fjäder i hatten, men också som ett bevis på att de hör hemma bland de allra bästa.

– Vi är bra på den här typen av forskning, vilket på sätt och vis är lite lustigt eftersom det inte finns särskilt mycket fiskodlingar längs vår kust. Men vi har ett bra forskningsklimat och ett bra samarbete med andra forskare, säger han.

Själv har Thrandur Björnsson lett ett antal internatio

nella forskningsprojekt förut och han är ofta anlitad som expert på området. Den här gången handlar det alltså om att skapa en bred kunskapsbas kring fiskodling, något han konstaterar att det finns ett stort behov av.

känsliga stadierTanken är att titta närmare på fiskens olika levnadsstadier, inte minst de tidiga. Dessutom ska forskarna studera fiskens tillväxt, anpassning, motståndskraft och reproduktion, samt övergången mellan olika levnadsstadier.

Thrandur Björnsson säger att det verkar som om det är just i övergången mellan olika

levnadsstadier som fisken är som mest känslig för påverkan och att dessa därför utgör en viktig roll i forskningen.

– Första året med projektet har framförallt varit en uppstartsfas, men nu börjar resultaten från olika underprojekt ramla in. Detta och nästa år kommer vi att öka takten avsevärt och kan säkerligen presentera en hel del ny spännande kunskap framöver.

Han tillägger med ett leende:

– Men som alltid med forskning så kan man inte förutsäga vad vi i slutändan kommer fram till.

fiskares motståndThrandur Björnsson gläds åt att EUkommissionen har valt ut odlad fisk som ett särskilt viktigt område. Samtidigt konstaterar han att det dess

värre finns en klyfta mellan forskningen på området och själva fiskerinäringen. Det är helt enkelt inte alltid som man talar samma språk.

Han tar traditionella fiskares motstånd mot fiskodling som ett exempel, och han berättar att det som hade kunnat ses som ett bra komplement till den ordinarie verksamheten, istället betraktas som ett hot av många.

– I mitt hemland Island finns det fiskare som sett fördelarna med att producera fisk även när vädret inte tillåter att man ger sig ut på havet. De kanske fiskar fyra dagar i veckan och den femte kan de leverera fisk från en komplet

terande odling. Jag tror att det kan vara en bra modell. Dessutom innebär det ju att den stora kunskap om fisk som yrkesfiskare sitter inne med, kan komma fiskodlingen till del.

kontroversiella åsikterI ett globalt perspektiv är Europa den världsdel som importerar mest fisk från de andra världsdelarna. Detta vill man förstås ändra på från EU:s sida och det är en av bakgrunderna till det pågående forskningsprojektet. Tanken är helt enkelt att vi ska äta mer europeisk fisk, och att det för att tillgodose marknaden behövs fiskodlingar. Det är som sagt inte en okontroversiell åsikt.

– Det har funnits en ganska framgångsrik kampanj mot odlad fisk, med utgångspunkt i det till synes oekonomiska i

»I mitt hemland Island finns det fiskare som sett fördelarna med att producera fisk även när vädret inte tillåter att man ger sig ut på havet.«


thrandur björnsson berättar att det går utmärkt att kombinera fisk- och ostronodling. Han säger att modern forskning visar att ostron växer snabbare om det finns en fiskodling i närheten. då går det dessutom att räkna ut hur mycket kväve fiskarna kan släppa ut för att ostronen ska kunna ta upp det. det går alltså att få en i det närmaste kväveneutral odling om det kombineras på rätt sätt.

att den odlade matfisken matas med fisk från havet.

Han tillägger:– Å andra sidan är det ingen

som pratar om att kor, grisar och kycklingar också matas med fisk, i form av fiskmjöl i fodret. I en jämförelse, så visar det sig dessutom att man får ut överlägset mer fisk än kött för varje kilo foder. Man kan säga att den energi som landlevande djur förbrukar genom att gå omkring på fyra ben och värma upp sin egen kropp, använder den odlade fisken till

att växa. Den odlade fisken är därför det klart mest energieffektiva husdjuret.

kusten tättbefolkadSamtidigt påpekar han att han inte anser att man ohämmat ska fortsätta mata odlad fisk med mjöl och olja från foder fisk. Det är en begränsad resurs som måste användas på bästa möjliga vis. Och det håller dessutom på att ske en förändring, bland annat genom en större andel vegetabiliska proteiner och fetter

i kommersiella fiskfoder. I Sverige pågår just nu studier med musselmjöl samt proteiner från svampar som nya foderingredienser.

Fiskodling är också en fråga om samhällsplanering, eftersom det krävs utrymmen att odla på. I Sverige är det, trots en mycket lång kuststräcka, ganska ont om plats.

– Det råder hård konkurrens om kustmiljön. Yrkes och fritidsfiskare ska samsas med båt och husägare, badgäster och alla andra som trivs vid kusten. Det betyder inte att man inte kan få plats med fiskodlingar, men det måste göras i ett upplyst samförstånd och är en utmaning, säger Thrandur Björnsson.

»Det råder hård konkurrens om kustmiljön. Yrkes- och fritidsfiskare ska samsas med båt- och husägare, badgäster och alla andra som trivs vid kusten.«

Foto

Hva

ldez

Noterat

Drumliner är markformationer som bildades när inlandsisen drog fram under istiden, men de skapas även av dagens glaciärer.

– Vi har hittat ett alldeles unikt drumlinfält vid glaciären Múlajökull på Island, förklarar forskaren Mark Johnson vid institutionen för geovetenskaper, som gjorde upptäckten tillsammans med forskare från Island, Norge och Storbritannien. Normalt rör sig en glaciär 100 meter per år. Men en framvällande glaciär kan röra sig så snabbt som 100 meter per dag. Kan vi koppla drumli-nerna till sådana glaciärer betyder det att inlandsisen drog fram mycket snabbare än vad vetenskapen tror i dag.

En glaciär som rör sig snabbt blir inte lika hög som en som växer långsamt. Kunskap om kopplingen mellan drumli-ner och snabba isrörelser är viktig bland annat för att förstå klimatförändringar.

Hjälper oss förstå klimatet

k Läs mer i den geovetenskapliga tidskriften Geology: geology.gsapubs.org/content/38/10/943/F1.expansion.html

Läs- och skriv svårig-heter träna s bort

Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läs- och skrivsvårighe-ter än traditionell specialunder-visning. Cirka fem procent av Sveriges skolbarn

har svårt att komma igång med läs- och skrivinlärning. I en studie fick drygt 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter daglig träning under 45 minuter av peda-goger som specialutbildats vid Göteborgs universitet. Träningen pågick under tolv veckor. Barnen jämfördes sedan med en lika stor grupp som fick skolans traditio-nella specialundervisning. De barn som deltog i träningsprogrammet klarade sig signifikant bättre.

Miljörisk måste bedömas bättreTrots att de nivåer av läkemedel som finns i miljön är låga, är de inte alltid utan risk. Särskilt allvarliga är kombinationseffekter av läkeme-del. En blandning av giftiga ämnen brukar orsaka en högre effekt än de ingående ämnena var för sig. Sara Brosché, vid institutionen för växt- och miljövetenskaper, visar i sin forskning att de strategier som används för att bedöma miljörisker av läkemedel inte är tillräckliga för att skydda mikrobiella samhällen i naturen.

De aktiva substanser vi äter för-svinner inte i kroppen, utan kommer ut i avloppssystemet via urin och avfö-ring. Små mängder kommer att följa med genom hela reningsprocessen. I naturen fortsätter läkemedelsresterna att påverka levande varelser.

k Läs avhandlingen här: http://hdl.handle.net/2077/23156


ofta äR det baRNeN som fungerar som förmedlande länk mellan föräldrar från andra kulturer och infödda svenskar. Det är de som lär sig äta köttbullar på dagis, fiskpinnar i bamba och spaghetti med köttfärssås hemma hos kompisarna. Och de tycker att de också hemma ska äta samma mat som alla andra.

– Den mat barnen känner till är dock ofta sådant som de flesta vuxna svenskar egentligen inte tycker är så bra, som chips, läsk och hamburgare med pommes frites. Men för invandrarföräldrarna, som förstås vill sina barns bästa, är det viktigt att barnen inte ska känna sig utanför. Så de försöker hitta en genväg mellan den tradition de har med sig hemifrån och allt det nya som möter dem i Sverige.

Helene Brembeck ingår i en grupp forskare som studerat hur matkonsumenter födda på 1940talet tänker kring mat, konsumtion och ätande. Att det också finns invandrare i denna grupp är något man ofta glömmer när olika frågor ska studeras. Därför bestämde forskargruppen att göra ett delprojekt där 45 kvinnor med annan kulturell bakgrund fick komma till tals. Det handlade främst om invandrare från Balkan som redan bott i Sverige i närmare 20 år. Men i undersökningen fanns också en grupp från Irak och Afghanistan som kommit hit ganska nyligen.

– Från början ville vi ha med även män i undersökningen men av olika skäl blev det inte så. Vi tror ändå att vi fått en ganska god bild av hur

invandrare ser på mat och ätande eftersom det trots allt i huvudsak är kvinnorna som lagar mat och ofta också handlar matvarorna, förklarar Helene Brembeck.

Bland annat fick kvinnorna i uppgift att föra matdagbok.

– Under en vecka skulle de skriva ner vad familjen ätit och druckit hemma respektive utanför hemmet, hur maten tillagats och hur mycket som konsumerats. De fick också var sin engångskamera för att ta bilder på måltider, tillagning, förvaring och sopsortering.

Samtliga kvinnor var överens om att mat och matlagning är viktigt. Det är också ett område som de ofta är stolta över, eftersom de äger mycket kunskap, både vad gäller att tillaga, ta tillvara på bästa sätt och

KuLturMixad Mat i invandrarkvinnors kök

Text Eva LundgrEnFoto Johan Wingborg

Hushållsost på irakiskt bröd och bosnisk paj fylld med räkor – det är några kulturmixar som hör till vardagen hemma hos många invandrarfamiljer.

– Specialiteter från hemlandet äter man främst vid särskilda högtider. Men till vardags blandar människor friskt det de har med sig hemifrån med nya

vanor från Sverige, förklarar Helene Brembeck, professor vid Centrum för konsumtionsvetenskap.


invandrarföräldrarna försöker hitta en genväg mellan sina traditioner och den nya mat som finns i sverige. det kan bli spännande kulturmixar, enligt Helene brembeck.


handla gott och nyttigt trots små resurser.

– För många kvinnor var det viktigt att köpa färska livsmedel och att lukta och känna för att försäkra sig om att varorna verkligen var av god kvalitet, förklarar Helene Brembeck. Djupfryst var många ganska tveksamma till vilket inte är så konstigt om man kommer från ett land som varit i krig. Den som är van vid att elektriciteten när som helst kan försvinna bunkrar inte upp i frysen, även om det är ekonomiskt fördelaktigt.

egna kombinationerAtt blanda svenska recept med gamla traditioner från hembygden var ingenting som kvinnorna i undersökningen såg några problem med.

– Tvärtom. Precis som vi kanske äter mat från Mellanöstern, men på ett ganska försvenskat sätt, kunde de äta svensk mat, men med egna kryddor och tillbehör. I exempelvis Irak äter man inte smörgås, men däremot bröd till soppor och grytor. För dessa invandrare var det naturligt att lägga svensk hårdost på sitt hembakade bröd. Och bosniska kvinnor, som ofta gör paj av filodeg, såg ingenting konstigt med att fylla pajerna med fisk eller räkor, istället för med kött och grönsaker, som i hemlandet.

tv-kockar till hjälpEtt sätt för nykomlingar att lära känna svensk mat är att gå runt i affärer och titta på hyllorna. Men för den som inte kan språket och kanske dessutom kommer från ett land med ett annat alfabet, är det inte alldeles enkelt att klura ut vad förpackningarna innehåller.

– Så ibland kunde det bli fel, vi fick höra en hel del historier om hur man köpt kattmat istället för riktiga

konserver. Men hjälp att förstå den svenska matkulturen kunde komma från oväntat håll. Reklamblad, med tydliga bilder på bröd, ägg och kött, kunde ge väldigt mycket information liksom tvprogram. För man behöver inte kunna särskilt mycket svenska för att förstå vad Tina gör i köket, särskilt inte om de som tittar är kvinnor som redan kan en hel del om matlagning och råvaror.

män såg tillbakaFör de flesta kvinnorna i undersökningen var hemmet den mest naturliga mötesplatsen, vare sig det gällde att träffa släkt eller vänner. Restaurang gick de inte särskilt ofta på, men det kunde istället deras män göra.

– Kvinnorna var mer framåtriktade och inställda på att skapa ett gott liv för barnen, det var ju främst därför man flytt från sitt gamla land, berättar Helene Brembeck. De män vi talade med, som egentligen inte ingick i undersökningen, verkade mer tillbakablickande. Det kan bero på att livet som flykting kanske är svårare för män som inte får något arbete, än för kvinnor som ju trots allt har barn och hushåll att ägna sig åt.

mat som integrationMat handlar inte bara om näring. Det är också ett sätt att hålla kontakt med hemlandet.

– För exempelvis bosnier som vill åka hem på semestern arrangeras numera bussresor. Ofta berättar de andaktsfullt om hemlandets paprikor som smakar så mycket bättre än alla andra paprikor, eller om grannens honung, som är så väldigt speciell. Och kanske har de rätt, smak och doft påverkas ju både av jordmån och solljus som ju förstås är olika på skilda platser.

Mat kan också vara ett lustfyllt

»Mat kan också vara ett lustfyllt sätt att få kunskap om andra kulturer. Kanske är mat till och med ett av de främsta redskapen för att skapa integration i samhället och förståelse mellan olika människor?«

inte minst genom tv-kockar får invandrare en bild av den svenska matlagningen. man behöver inte förstå språket så väl för att förstå vad tina gör i köket, säger Helene brembeck som undersökt hur det nya landet förändrar invandrar-kvinnors syn på mat.


sätt att få kunskap om andra kulturer. Kanske är mat till och med ett av de främsta redskapen för att skapa integration i samhället och förståelse mellan olika människor?

– I dagens storstäder finns ju en mängd restauranger med bland annat grekisk, persisk och libanesisk mat, förklarar Helene Brembeck. Kanske kommer det så småningom också att dyka upp afghanska och somaliska restauranger? En spännande idé vore att engagera dessa i olika stadsjordprojekt med egna odlingslotter för de grönsaker som de använder i köket. För kunskapen om hur man odlar, hanterar råvaror och tillagar maten finns ju redan, inte minst hos kvinnorna, och borde kunna användas på ett bättre sätt, till glädje för oss alla i vårt samhälle.

fakta

I projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter 55+ ingick följande forskare: Helene Brembeck, MariAnne Karlsson, Eva Ossiansson, He-lena Shanahan, Lena Jonsson, Kerstin Bergström och Pontus Engelbrektsson. Projektet bestod bland annat av en un-dersökning av matvanorna i 24 hushåll, varav 19 hade ursprung i Balkan och övriga i Irak och Afghanistan. Kvin-norna som ingått i studien har dels fått föra matdagbok, dels blivit intervjuade, både i grupp och enskilt.Rapporten Maten och det nya landet finns på: www.hgu.gu.se/files/cfk/rapp-porter/maten

Projektet resulterade också i boken Ju mer vi är tillsammans – fyrtiotalisterna och maten (Carlssons, 2010). Denna bok har vunnit priset Årets svenska måltidslitteratur, kategorin Essäer kring maten. Priset delas ut av Måltidsakade-mins biblioteksstiftelse.


När engelskans inflytande på svenskan kritiseras handlar det ofta om att inlånade ord är ett snabbt växande hot som utarmar det svenska språket. Men faktum är att vi lånat in ord från engelskan åtminstone sedan 1200-talet och att de ofta haft en positiv effekt.

– Alla språk behöver utökas när verkligheten förändras. När nya föremål, produkter och företeelser förs in från ett annat land krävs nya ord och då följer ofta benämningen med på köpet. Så går till exempel politiska termer som parlament, överhus och votera att spåra från 1600-talet, säger Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göte-borgs universitet. Hon har nyss kommit ut med sin bok Engelskan i svenskan.

Ord som lånats in från engelskan fyller inte bara tomrum och förser svenskan med nya nyanser, de inspirerar också till svenska nyskapelser. Ordlånen är nämligen inte bara lätt igenkännbara engelska ord, som aerobics, de åter-finns även som översättningslån, till exempel användarnamn eller försvensk-ningar, som i ordet strejk.

Mall Stålhammar beskriver kronolo-giskt hur engelska lånord speglar den historiska utvecklingen och kontak-terna mellan Sverige och England. Efter andra världskriget växte intresset för USA, något som också kom att påverka inlåningen.

– På 1950- och 1960-talen förde vi in enormt mycket produkter därifrån. Vi fick nya konsumtionsvaror som hamburgare, popcorn och bubbelgum, och mode varor som jeans, T-shirt och polotröja, för att ta några exempel.

Påverkan från USA är stark även idag, särskilt inom underhållningsindu-strin.

– Den snabba utvecklingen inom underhållningsbranscher medför ett ökande inflöde av lånord, som ofta får fäste i svenskan innan någon översätt-ning hinner skapas. Ungdomar kommer via nätet snabbt i kontakt med nya ord och uttryck på engelska, och fortsät-ter att använda dem även i sin svenska, förklarar Mall Stålhammar.

När det gäller vad engelskans infly-tande kan innebära för svenskan varnar hon för så kallade domänförluster, som inträffar när engelskan börjar domi-nera inom ett bestämt område. Efter-som språket i internationell forskning numera är engelska, finns en risk att svenskan förlorar terräng inom viktiga ämnesområden som teknik och naturve-tenskap. Svenska språket i sin helhet är däremot inte hotat.

– Jag hoppas att boken ska nyansera kritiken mot engelska lånord och visa att det svenska språket har berikats inte minst via översättningslån. Ett utmärkt exempel är det produktiva ordet trädkramare med efterträdare som varg kramare, skattekramare och motorvägskramare – möjligheterna är oändliga, säger Mall Stålhammar.

Engelskan i svenskan – Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser är utgiven på Norstedts förlag

engelskan inget hot mot svenskan

Text Eva LundgrEn


Unna dig, för dina tänders skullOst som efterrätt, en varm kopp te på kvällen och kanske ett glas rödvin till helgen – mysigt, eller hur? Men det är också exempel på kost som faktiskt är bra för tänderna. Det kallas functional food och inom odontologin är det ett alldeles nytt forskningsområde.

att Viss mat kan ha positiv effekt på hälsan är känt sedan tidigare. Functional food har blivit ett populärt begrepp för frukt, grönsaker, fiberrikt bröd och andra livsmedel som kan förebygga

sjukdomar i främst hjärtkärlsystemet och magtarmkanalen.

– Men forskning om functional food som förebygger karies och andra sjukdomar i munhålan är något relativt nytt, förklarar Peter Lingström, professor i cariologi vid Sahlgrenska akademin. Tidigare handlade tandläkarnas kostråd mest om att undvika godis och läskedryck. Idag berättar vi också om sådant man med gott samvete kan unna sig, utan att riskera tandhälsan.

inget småätandeVisserligen gäller ännu de gamla råden: undvik socker och borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Den som ändå vill äta eller dricka något sött bör förtära allt på en gång istället för att småäta under längre tid.

Men intresset för functional food har ökat, inte bara i Sverige. I somras avslutades exempelvis Nutrident, det första EUfinansierade projektet

Frukt och bär innehåller antioxidanter som minskar mängden bakterier i munnen. Det gör också rödvin, även om det självklart är viktigt att vara observant på alkoholen.

Foto: C arlos KoblisCHeK


inom odontologi som utförts vid Sahlgrenska akademin, där forskare från fem länder, bland andra Peter Lingström, screenat och utvärderat födoämnen och livsmedel för att ta reda på vilka komponenter som kan vara bra för tänderna.

– Ett exempel är svart och grönt te, som innehåller fluor som stärker emaljen, samt polyfenoler och katekiner som har en antibakteriell effekt. Det finns kulturer i Asien där människor ständigt dricker te där problemen med karies är väsentligt mindre än på andra platser. Andra fluorrika produkter är vissa mineralvatten och fisk.

hårdost nyttigastOckså mjölkprodukter är bra för tänderna, eftersom de innehåller kalcium och fosfat som stärker tandytan, men även olika antibakteriella ämnen.

– Men allra bäst är hårdost, som ju inte innehåller något skadligt mjölksocker, förklarar Peter Lingström. Bland annat finns det en nyligen publicerad svensk studie på barn som visar att de som ofta äter hårdost har mindre karies. Också frukt och bär är nyttigt eftersom de innehåller antioxidanter som reducerar mängden bakterier i munnen. Det gör också rödvin, som ju är gjort på druvor, men där handlar det självklart om att vara observant på alkoholen och dricka måttliga mängder.

mörk chokladKakao är ett annat ämne som innehåller både kalcium och antioxidan

ter. Dessutom finns där fett som smörjer tandytan så att

saliven lättare kan göra rent.

– Men vi äter ju inte kakaobönor utan

choklad, som samtidigt innehåller socker, påpekar Peter Lingström. Alltså är det fel att påstå att choklad är nyttigt för tänderna. Däremot kan man säga att för den som vill unna sig något gott på fredagskvällen är choklad bättre än annat godis. Bäst är att välja sorter med hög kakaohalt, gärna 70 procent eller mer.

Ett annat nytt forskningsområde handlar om att hitta probiotika, hälsofrämjande bakterier, som är bra för tänderna. Inom det medicinska området finns ju redan produkter med probiotika, exempelvis i yoghurt.

– Det vi hoppas är att finna goda bakterier som konkurrerar ut de dåliga. En idé är att starta med det nyfödda barnet där bakteriefloran i munnen ännu inte är helt etablerad. Genom att se till att föräldrarna har god tandhälsa och inte överför skadliga bakterier exempelvis genom att slicka på samma sked som barnet, kan goda bakterier etableras i barnets mun som sedan hindrar dåliga bakterier att trivas.

frätskador av läskHur är det då med de populära tugggummina som innehåller xylitol?

– Det bästa vore förstås att borsta tänderna efter varje mål men det är ju svårt i praktiken, förklarar Peter Lingström. Att då ta ett tuggummi är en alldeles utmärkt vana. Om tuggummit innehåller xylitol eller gärna även fluor, är det förstås bra. Men allra viktigast är faktiskt själva tuggandet som ökar salivproduktionen och gör att skadliga ämnen sköljs bort.

Karies är inte det enda problem som kan drabba tänderna. Ett allt vanligare bekymmer bland ungdomar är frätskador. Det beror främst på förändrade dryckesvanor, med ökat intag av sura drycker.

Att sportdrycker, läsk och juicer idag ofta säljs i flaskor som går att återförsluta, gör att många dricker något surt mest hela dagarna.

– Matvanorna har överhuvudtaget förändrats en hel del på senare tid. Vi äter mycket mer utanför hemmet och sötsaker, läsk och bullar finns på bensinmacken, i skolkaféet och på biblioteket. Och på jobbet finns en kaffeautomat där man lätt kan hämta en latte eller varm choklad och ta med till skrivbordet. Trenden i samhället är att du kan äta vad, när och var du vill. Tänderna får allt sämre möjlighet att vila.

Regelbundna vanorLiksom övervikt och diabetes är karies en vällevnadssjukdom. Och precis som vid dessa andra sjukdomar finns en socioekonomisk problematik där lågutbildade och personer som av olika skäl har svårt att ta till sig information generellt sett har mer karies.

– Andra riskgrupper är människor som reser mycket i arbetet, som långtradarchaufförer, samt personer med oregelbundna arbetstider, förklarar Peter Lingström. De har svårt att få in regelbundna vanor samtidigt som småätandet kan vara ett sätt att hålla sig vaken. Också äldre människor har lättare att få karies eftersom tandköttet drar sig tillbaka när man blir gammal så att rotytan blottläggs. Dessutom blir salivsekretion och oral motorik sämre med åren.

Viktigt samarbeteI Sverige äter vi cirka 40 kilo socker per person och år. Självklart vore det bra att reducera mängden. Men det är svårt att ändra matvanor eftersom mat inte bara handlar om att få näring.

– Vi äter för att umgås eller fira något, mat kan ge tröst och fungera som belöning, och dessutom finns det människor som av medicinska skäl behöver äta ofta, påpekar Peter Lingström. Men vi börjar äntligen inse att munnen är en del av kroppen och att odontologi är starkt kopplad till allmänmedicin. Ett sätt

Även om sockret i chokladen vi äter inte är bra, så är den mörka chokladen nyttigare än annat godis för våra tän-der. kakao innehåller både kalcium och antioxidanter. Foto: daniel Wildman


att komma tillrätta med problemen är att fler specialister samarbetar. Själv föreläser jag på dietistutbildningen och vi har kollegor från institutionen för näringslära som föreläser på tandläkarutbildningen. Och vårdpersonal inom medicin och odontologi behöver i högre utsträckning än idag lära av varandra.

Forskningen om functional food och probiotika är ännu bara i sin linda. Fler kostråd kommer säkert att dyka upp i framtiden.

– Men vi kommer nog också att få nya intressanta produkter. För när man är med i ett spännande forskningssamarbete, som exempelvis Nutrident, kommer det alltid fram en massa tankar och idéer som inte riktigt har med projektet att göra men som kanske går att utveckla senare, förklarar Peter Lingström. En möjlighet är att från dessa forskningsresultet utveckla tandkräm eller munsköljmedel med ännu bättre effekt än dagens produkter. Eller varför inte nya tuggummin med nyt

tiga substanser inkapslade på något sätt så att de frigörs långsammare och gör nytta under längre tid.

Råd: Borsta tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen, tugga gärna tuggummi efter en måltid. Om du äter sötsaker eller dricker läsk, gör slut på allt vi ett tillfälle, småät eller smådrick inte. Välj helst choklad med hög halt kakao.

Avsluta gärna en måltid med ost, drick vatten eller te.

fakta

Nutrident är det första projekt inom odontologi som fått stöd av EU:s ram-program för forskning. Stödet är på hela 2,2 miljoner euro. Forskare från Israel, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Sverige har ingått i projektet, som gått ut på att hitta komponenter i mat och dryck som är gynnsamma för den orala hälsan.

Hårdost innehåller inget mjölksocker. det finns en forskningsstudie på barn som visar att de som ofta äter hårdost har mindre karies.

Foto: C arina elmäng

»Vi börjar äntligen inse att munnen är en del av kroppen och att odontologi är starkt kopplad till allmänmedicin.«


För många är det en dröm att ha en livsstil som belastar miljön mini-malt. Men i ett komplext och glo-balt system kan det vara svårt. Nu utvecklas olika verktyg för internet. Helena Wåhlander vid Göteborgs universitet har erfarenhet av några sådana projekt.

hUR ska maN egeNtligeN leva i en värld med skenande miljöproblem? Hur ska man ordna sin vardag för att slita så lite på naturen som möjligt?

Frågorna har ställts tusentals gånger under de senaste åren; i

tidningsartiklar, i böcker, i teveprogram och i politiken. Svaren är ofta påfallande lika. Det handlar om att leva sparsamt; om att minska köttkonsumtion, bilåkande och framför allt om att ta tillvara den

mat man köper. Och det handlar om att köpa ekologiskt, närproducerat och säsongsanpassat.

– Det är fascinerande. En del av de här råden har i princip sett likadana ut sedan vi började diskutera hur man ska leva miljöanpassat i mitten av 1970talet. Trots det verkar vi ha svårt att ta dem till oss.

slänger matDet säger Helene Wåhlander, universitetsadjunkt på institutionen för kost och idrottsvetenskap. Hon har under flera decennier intresserat sig för frågor kring mat, konsum

Räkna ut hur din mat påverkar miljön

»Svenska hushåll slänger i genomsnitt en fjärdedel av all mat som släpas hem från snabb-köpet.«

Text maTTias hagbErgFoto carina ELmäng

Med ekologisk, vegetarisk buffé marknadsför sig vissa lunchrestauranger för att locka till sig gäster som vill belasta miljön minimalt.


tion och miljö, och i dag kan hon konstatera att många kurvor pekar åt fel håll.

Svenska hushåll slänger i genomsnitt en fjärdedel av all mat som släpas hem från snabbköpet, köttkonsumtionen ökar och även om utbudet av ekologiska varor ständigt ökar och breddas har de svårt att slå igenom på allvar.

– Det är inte helt lätt att säga vad det där beror på. Men det finns en del möjliga förklaringar.

till och från kinaEn orsak kan, enligt Helene Wåhlander, vara den moderna livsmedelsproduktionens komplexa karaktär; som enskild konsument kan det vara extremt svårt att överblicka produktionen och förstå vilka varor som är lämpliga att välja ut miljösynpunkt. Som exempel berättar hon om norsk lax som flygs till Kina för att filéas innan den flygs tillbaka till affärerna i Europa. Ett system som vid en första anblick kan framstå som fullständigt absurt men, som forskaren Friederike Ziegler vid Institutet för livsmedel och bioteknik, visar i en studie, faktiskt har vissa vinster. Fisk som filéas i Kina ger 17 procent större utbyte, vilket innebär att man behöver fiska mindre. Och själva fisket har större klimatpåverkan än transporter till Kina och beredning i Kina.

hushållet i sammanhangHelene Wåhlander påpekar att inom hushållsvetenskap används hushållet som analysenhet och att hushållet betraktas som ett delsystem i samhället och i det globala ekosystemet. Hushållet är ett dynamiskt system som består av individer med olika önskningar och behov, såväl materiella som immateriella. Hushåll är aktiva resurshushållare som inte kan studeras åtskilt från sitt vardagliga sammanhang. Hushållet ingår i ett större samhälleligt system och påverkas därmed av regler, lagar, marknadsföring, tillgång till butiker, utbud av varor och så vidare.

– Det är lätt att säga hur man ska leva. Men när de enskilda hushållen

ska följa principerna i praktiken blir det ofta ganska krångligt. Ta bara ett sådant enkelt exempel som hur butikssystemet har utvecklats under de senaste decennierna. I dag är det på många platser nästan omöjligt att handla mat utan tillgång till bil.

miljöpåverkanFör att underlätta för enskilda hushåll att leva miljöanpassat utvecklas nu ett nätbaserat verktyg som kan användas för att bedöma hur konsumtionen i det egna hushållet påverkar miljön. Verktyget, som heter EcoRunner, kommer förmodligen att lanseras i början av 2011. EcoRunner skapas och utvecklas i det Formasfinansierade forskningsprojektet Hushållens Metabolism vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Centrum för Konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet och Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Verktyg på nätetEcoRunner är tänkt att fungera som ett verktyg på nätet, tillgängligt för alla. I programmet lägger man in hur mycket pengar man spenderar på olika saker, till exempel mat, transporter och kläder. Man anger också vilken typ av mat man köper, vilken typ av resor man gör och vilken typ av kläder man köper. Sedan beräknar programmet hur stor miljöpåverkan detta leder till det vill säga den totala omsättningen av energi, kol och kväve i förhållande till utgifter i hushållet. Helene Wåhlander ingår i forskargruppen.

– Tanken är att EcoRunner ska vara ett lättnavigerat och konkret verktyg som visar hur olika val i livet påverkar omsättningen av kol, kväve och energi. Här ska man kunna testa sig fram och se hur förändringar i konsumtionsval påverkar miljön. Programmet bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån om miljö och hushållsutgifter

vilket innebär att det på ett enkelt sätt går att uppdatera basdata med jämna mellanrum.

måltidens påverkanFör några år sedan var Helene Wåhlander med och tog fram ett liknande verktyg som kallades MenuTool, ett verktyg som beräknade vad en måltid har för klimatpåverkan samtidigt som programmet beräknade måltidens näringsinnehåll.

– Det verktyget finns tyvärr bara i en demoversion och är inte tillgängligt för allmänheten. Men både MenuTool och EcoRunner visar att det går att skapa nya verktyg som kan hjälpa oss att navigera i vår komplexa vardag. Med hjälp av den här typen av kalkylatorer kan miljöfrågan bli konkret.

överflödet snart slutHelene Wåhlander är övertygad om att frågor om miljöförstöring, klimat och resursförbrukning kommer att få en allt större betydelse framöver.

– Med en växande befolkning, ett förändrat klimat och en uppskruvad konsumtion ökar problemen. I framtiden kommer även vi i väst att tvingas leva med knapphet. Dagens överflöd är en parentes i vår historia. Samtidigt som hon ser stora utmaningar framöver vill hon inte påstå att vi oundvikligen är på väg mot en katastrof.

– Vi kan förändra mycket bara genom att ändra våra konsumtionsmönster. Sådana enkla saker som att äta mindre mängd kött och att ta vara på maten istället för att slänga den gör stor skillnad.

– Men, tillägger hon, allt fokus kan inte läggas på det enskilda hushållet. Vi ingår alla i ett större system, och många väsentliga förändringar behöver göras på en strukturell nivå i samhället.

»I framtiden kommer även vi i väst att tvingas leva med knapphet. Dagens överflöd är en parentes i vår historia. «

26 GUSPEGELN | nr 4 2010 26

Foto: C arina elmäng

Noterat

Kvinnors inbördes relationer fyllde en viktig funktion i bondesamhället på 1700- och 1800-ta-let. Kvinnorna arbetade, levde och skvallrade tillsammans och kände samhörighet och ansvar. Här fanns grogrunden för kvinnors makt.

Doktoranden Helena Hagelins undersökte barnamordsbrott och kvinnornas roller i samband med det. Studier av rättsprotokoll från 1700–1840 visar att kvinnorna var långtifrån makt-lösa. Helena Hagelin har framförallt undersökt kvinnogruppens ansvarstagande i samband med att avslöja en utomäktenskaplig graviditet och barnamord. Kvinnogemenskaperna var viktiga i lokalsamhället. Att berätta sanningen var ett sätt att upprätthålla kvinnornas position.

k Läs avhandlingen här: http://hdl.handle.net/2077/23414

Konserveringen av regal-skeppet Vasa har gett unika kunskaper om hur stora, vattendränkta arkeologiska träföremål kan bevaras för eftervärlden. Det visar en utvärdering av konserve-ringsprogrammet.

– Jag hoppas att bety-delsen av konserveringen av Vasa ska erkännas och ge inspiration för andra arbeten med dimensions-stabilisering av vattendränkt arkeologiskt trä. Eftersom sådan konservering inte utförs kontinuerligt är min avhandling ett led i en kunskapsöverföring, säger Brigitta Håfors på institu-tionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

k Läs avhandlingen här: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23215

unik kunskap om konserveringPlastpåsar är ett växande glo-balt miljöproblem och förbjuds i allt fler länder, med skiftande resultat. Kineserna var världens största konsumenter av plastpåsar fram till

2008, då det kom en förordning mot plastpåsar och affärerna tvingades ta betalt för dem. En miljöekonomisk utvärdering visar att kineserna sedan dess minskat sin konsumtion till hälften.

– Våra resultat visar att detta är ett effektivt styrinstrument för miljön, men också att effekten kan förbättras. Det viktigaste är att se till att lagen verkligen efterlevs, säger Haoran He, som studerade effekten av den kinesiska regleringen som en del av sin doktorsavhandling i miljö- och beteendeekonomi.

rättegångar visar kvinnors makt

Kineser använder färre plastpåsar

Foto

: Ha

ns

Ha

mm

ar

sKiö

ld


Socialt entreprenörskap är betydligt mer effektivt än bistånd, anser studenterna bakom projektet BUV Ghana. Med hjälp av slittåliga, mo-tordrivna trehjulingar hoppas de kunna förbättra livssitua-tionen för människorna på Ghanas landsbygd.

de toRRa, heta ViNdaRNa från Sahara, blandat med Guineabuktens fuktiga luftströmmar har ersatts av råa höstbyar i ett småregnigt Göteborg. Upplevelsen från sommarens Ghanabesök är dock i högsta grad levande för Chris Steele och Fredrik Andersson, mastersstudenter på Handelshögskolans entreprenörsprogram.

– Framför mig, i mitt sinne, ser jag kåkstäderna vi åkte förbi. De flesta människor tar sig fram långa distanser till fots eller med hjälp av cykel, berättar Chris Steele. Men de är drivna människor, som är väldigt entreprenöriella i allt de gör.

– Det som imponerade mest på mig var att vi inte stötte på några tiggare. Alla var ute och försökte sälja något, exempelvis fisk de hade fångat, jag såg till och med några som försökte sälja brandsläckare. Det säger mycket om deras karaktär – att de själva arbetar för att ta sig ur sin situation.

stor fattigdomDet är just den sortens driv som behövs för att projektet BUV Ghana – Vehicles for change ska fungera. Idag lever närmare 30 procent av Ghanas befolkning i absolut fattigdom, det vill säga på mindre än två amerikanska dollar om dagen. De allra flesta av dem bor på landsbygden, där både infrastruktur och kommunikation är rejält eftersatt. Det är där, utanför städerna, som BUV Ghana ska förbättra transportmöjligheterna, genom att lokala entreprenörer får hyra robusta, motordrivna trehjulingar, så kallade Basic Utility Vehicles, BUV:s.

Studenter skapar jobb i

Text Calle BjörnedFoto Chris sTeele

– En BUV består av 95 procent färre delar än en vanlig bil och kostar ungefär en fjärdedel av vad en traditionell pickup gör. Den kan användas till att transportera vatten, sand och grus eller användas som skolbuss, säger Chris Steele och fortsätter:

– Våra tre huvudmål är att erbjuda ett billigt transportmedel, skapa nya jobb och hjälpa samhällena där fordonen kommer att vara i arbete, till exempel genom utbildning och förbättrad sjukvård. Satsar vi på dessa områden kommer det förhoppningsvis att sprida ringar på vattnet.

egna företagPå sikt är målsättningen att starta egen tillverkning av fordonen i Ghana. Men först handlar det om att skapa lokala leverantörsbolag som ska försörja samhällen med transporttjänster, förklarar Fredrik Andersson.

– Vårt mål är att BUVentreprenören, det vill säga föraren,


ska vara självdriven inom två till tre år. Att han då ska ha lyckats betala av fordonet och kan fortsätta att driva företaget helt i egen regi.

entreprenörerBUV Ghana är exempel på ett av flera ideella projekt inom socialt entreprenörskap som drivs av studenter på entreprenörsprogrammet. Engagemanget är helt frivilligt och ger inga studiepoäng.

Men att välja bort momentet var aldrig aktuellt för någon i projektgruppen och när Chris Steele började nysta bland sina kontakter inom organisationen Institute for Affordable Transportation (IAT), föddes ett intresse för Västafrika.

IAT har i närmare tio år arbetat för att kunna erbjuda billiga transportmedel för världens fattiga och är verksamma i över 20 länder på den afrikanska kontinenten.

– Genom dem har vi en BUV som rullar nere i Ghana, som vi använder för att se och lära. Det gäller dels vad den genererar för intäkter, men också för att vi ska få möjlighet att träffa nätverket runtomkring – något vi hoppas kunna dra nytta av i projektet, förklarar Fredrik.

– Att vi själva åkte ner till Ghana för att se hur BUV:n fungerar och för att få träffa killarna som kör den var otroligt betydelsefullt. Samtidigt märkte vi att det finns en hållbarhet i upplägget som används och som vi ska bygga vidare på.

stor vinst– De senaste siffrorna visar också att vinsten som våra förare kan ta ut är dubbelt så stor som en medelinkomst i Ghana, fortsätter Chris Steele. Det är pengar som även kommer till nytta lokalt genom varor de köper och det hjälper familjen som de försörjer. Vår målsättning är att vi ska ha fått

igång ytterligare två fordon innan nyår.

Till skillnad mot de allra flesta BUV:s i Afrika, som ofta har köpts in av hjälporganisationer för deras egen verksamhet, finns en helhetstanke runt Ghanaprojektet. Som ett slags ekosystem, menar Chris Steele.

– Vi håller på att starta ett utbildningscenter, där förarna ska lära sig hur man sköter en firma, och en verkstad för att kunna laga fordonen. Att fordonen underhålls är avgörande för att vi ska kunna bedriva vårt projekt, eftersom det är transporttjänsterna som drar in pengar till verksamheten.

söker sponsorerJust nu går en stor del av tiden åt till att hitta sponsorer som vill stötta verksamheten. Det handlar om timmar av oavlönat slit – ändå är belöningen för arbetet med projektet enorm.

– Det är det här som får mig att komma upp på morgonen! säger Chris Steele och ler. Att få dela med sig av kunskap och erfarenheter om affärer är fantastiskt, men också vetskapen om att människor kan hjälpa sig själva genom företagsamhet och slippa förlita sig på statlig hjälp. Det är kunskap som räcker en livstid och som kan föras vidare till kommande generationer.

– För min del är det en form av självförverkligande, menar Fredrik Andersson. När man märker att projektet drivs framåt och utvecklas. Genom respons från samhället – att folk uppmärksammar det man gör, tycker det är intressant och inser att vi faktiskt bidrar till att göra skillnad.

Att projektmedlemmarna har en fot kvar i universitetsvärlden är en klar fördel, anser Fredrik Andersson. Det är en koppling som han hoppas kan inspirera till forskning inom

ghana: gränsar i väster till Elfen-benskusten, till Burkina Faso i norr och i öster till Togo samt har kust i sö-der mot Atlanten.

yta: 238,533 kvadratkilometer (motsvarande halva Sveriges landyta) Befolkning: ca 24 miljoner (FN, 2009)Huvudstad: Accra

statsskick: Ghana är en enhetsre-publik indelad i tretton regioner. Landet blev som första brittiska koloni självständiga 1957. Efter 25 år av militärregimer återgick man till demokrati 1992, en demokrati som mognat och idag anses vara starkt förankrad. Utöver parlamen-tet har Ghana ett formaliserat och inflytelserikt höv-dingasystem.

viktigaste export-produkter: Kakao, guld och olja.

(Källa: Sveriges ambassad i Abuja)

fakta ghaNa

»Vi håller på att starta ett utbild-ningscenter, där förarna ska lära sig hur man skö-ter en firma, och en verkstad för att kunna laga fordonen.«


socialt entreprenörskap. Och redan nu finns det planer på att skicka ett par mastersstudenter till Ghana till våren.

– Nästa steg är att på forskningsnivå titta på hur man kan implementera ett projekt som vårt på bästa sätt, säger Fredrik Andersson, Han tycker att nyttan av socialt entreprenörskap inte uppmärksammas tillräckligt.

– Visst kan man skänka pengar till Röda Korset, det är absolut inget fel i det, men man kan göra mycket mer. Socialt entreprenörskap är definitivt en av vägarna att gå.

Fredrik Andersson, i vit t-shirt, är en av de studenter som åkte ner till Ghana inom sin entreprenörsutbild-ning vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Lokala entreprenörer får hyra ett enkelt lastfordon och därigenom skapa nya jobb och hjälpa de samhäl-len där fordonen kommer att vara i arbete. Allt inom projektet BUV Ghana.


Text Björn CarlssonFoto Carina elmäng

från ransoneringtill överflöD och sårbarhetUnder krigsåren var det väldigt vanligt att sylta och konservera mat i hemmen. Folk jagade själva och åt måsägg, om så behöv-des. etnologen Birgitta Skarin Frykman är rädd att ovärderlig kunskap från bonde-samhället dör ut i det moderna överflöds-samhället.

– Vi har gjort oss väldigt sårbara, om nya krig eller olyckor kommer, säger hon.

i mitten av förra seklet var utbudet betydligt mer begränsat i affärerna. i vår tid kanske vi kan trolla med kryddor och exotiska livsmedel, men våra förfäder visste betydligt mer om hur man bevarade maten och hushållade med små resurser.


fattigsVeRige och under 1940talets ransoneringar var människor överlevnadskonstnärer. Det var stundom ett liv i

extrem knapphet.Birgitta Skarin Frykman vet.

Genom sina djupdykningar i bagaryrket kring förra sekelskiftet, i Jonsereds matvanor

under 1900talet, och i svensk vardag under andra världskriget, har hon tagit del av berättelser från förr. Och de är många.

Framstegen är uppenbara. Men det finns också förändringar som bekymrar Birgitta Skarin Frykman.

Hon befarar till exempel att

gamla värdefulla överlevnadsknep håller på att gå förlorade.

– Förr hade människor en självklar kunskap om hur man skulle hushålla med mycket små resurser. De visste hur man konserverar mat, fångar och tillagar en hare eller fågel. Men de unga idag känner inte till knepen från bondesamhäl


let. Det gör dem sårbara, säger hon och frågar retoriskt:

– Vad skulle hända om det blev krig igen, eller om arbetslösheten steg dramatiskt?

krigsårens surrogatBirgitta Skarin Frykman, professor emerita i etnologi, särskilt europeisk, vid Göteborgs universitet, leder ett forskningsprojekt om vardagslivet i Sverige under kriget. Drygt 500 berättelser har kommit in. 2011 ska två antologier om de mycket speciella åren 1939–1945 vara klara.

Oro och ransoneringar präglade tiden. När som helst kunde kriget komma. Det rådde brist på många varor, men det är inte de nödvändigaste som människor först kommer att tänka på.

– Nej, det är kaffet och tobaken, säger Birgitta Skarin Frykman. De minns kaffesurrogaten. Det fanns 155 olika surrogat, som gjordes av allt från kakaoskal, sockerbetor till korn för att få fram blandningar som åtminstone i någon mån liknade kaffe.

En liten flicka från Kungälv hade fått två bananer. Men hon hade lärt sig att man skulle vara sparsam, så hon åt bara halva den ena. När hon skulle äta resten av bananen dagen därpå, upptäckte hon att den var alldeles brun och förstörd.

– Många hade aldrig ätit bananer. Som barn såg jag att människor strödde socker på dem, kan du tänka dig vad äckligt? Folk strödde även socker på tomater, när de blev populära under mellankrigstiden.

Maten länkar samman Birgitta Skarin Frykmans forskarliv. Hon har alltid varit nyfiken på vad och hur människor äter. Tidigt skrev hon en Buppsats om smörets beredning. Där någonstans väcktes intresset på allvar.

magasin som tidsdokumentHon prenumererar på Allt om mat sedan 1969. Och bara genom att följa tidskriften över tid blir det tydligt att matvanorna ständigt förändras. Maten säger mycket om tiden människan lever i. Maten är livsnödvändig, men kan också vara lyx och njutning. Maten har alltid varit en klassmarkör.

– Ja, tveklöst är det så, säger Birgitta Skarin Frykman.

Länge var en rejäl kroppshydda förknippad med överklassen. Men i takt med stigande välstånd och övervikt har istället den slanka sunda kroppen blivit symbol för framgång. I Sverige är fetma numera vanligare bland arbetare än bland tjänstemän.

Vid den här tiden skrevs det böcker med titlar som Kostråd under ransoneringstider och Råd under dyrtid.

Rädslan påtagligÄgg var åtråvärda. I den ”Lillans bok” som Birgitta Skarin Frykmans pappa förde kan man läsa att dottern fick sex ägg av tant Elin på sin ettårsdag 1942.

– Äggen var strikt ransonerade. Av pappas formulering förstår man att det här var något väldigt fint jag fick.

Birgitta Skarin Frykman minns också att hon som barn i Uppsala drog täcket över nacken inför natten så att inte tysken skulle kunna skjuta henne bakifrån när hon sov och att hon var rädd att familjen skulle splittras vid en eventuell evakuering.

– Och långt upp i tonåren lyssnade jag varje år på talen inför riksdagens offentliga öppnande och drog en lättnadens suck efter orden

”Sveriges förhållande till främmande makter är gott”.

Rädslan är påtaglig i berättelserna från krigsåren, konstaterar Birgitta Skarin Frykman.

symbolisk bananStrax efter kriget, 1946, hade Harry Brandelius en hit med Det har kommit en båt med bananer. Birgitta Skarin Frykman kände väl till schlagern, men hade ingen aning om att bananerna var en så utbredd symbol för krigsslutet.

– Det finns massor av bananberättelser från denna tid.

»Gamla värdefulla överlevnadsknep håller på att gå förlorade.«


I mitten av 1970talet studerade Birgitta Skarin Frykman hur matvanorna hade förändrats i bruksorten Jonsered, utanför Göteborg, sedan seklets början.

Inledningsvis var skillnaderna mellan arbetar och tjänstemannafamiljerna mycket stora. I de fattiga arbetarfamiljerna bestod middagen mest av potatis nästan jämt, och inte sällan var det bara en kopp kaffe och gammalt hårt bröd till frukost. Tisdagar betydde fisk och torsdagar ärtsoppa i Jonsered.

– Det fanns i arbetarfamil

jerna en enorm stolthet över att ha lyckats överleva på det lilla. Det slog mig då hur utbredd fattigdomen var ända fram till mitten av 1900talet, säger Birgitta Skarin Frykman.

De inflyttade högre tjänstemannafamiljerna kallade sitt mål mitt på dagen lunch. Arbetarfamiljerna åt däremot middag. Engelskans lunch ansågs finare, en vana från städerna. Begreppet kom till Sverige i slutet av 1800talet och förekom främst i affärs och akademikerkretsar, skrev Birgitta Skarin Frykman i sin studie.

inte sanningenUnder arbetet stötte hon på ett för matforskaren klassiskt källkritiskt dilemma. Nämligen att människor tenderar att inte berätta sanningen om sina matvanor, utan ger en alltför positiv bild. Nuförtiden kanske den intervjuade inte skulle vilja avslöja hur mycket chips eller pizza denne stoppar i sig.

– Maten tillhör det mest intima, därför vill många människor inte berätta vad de egentligen äter.

Även berättelser om maten förr är ofta alltför idylliska. Gamla umbäranden sållas bort i minnet.

I Jonsered fanns länge en utbredd rädsla för svamp. Under 1800talets svältår åt arbetare hellre skosulor än skogssvamp. Svamp betraktades som koföda, ibland giftig. Riksdagsmän skrev motioner i hopp om att förmå fler att äta svamp. I finare familjer serverades visserligen svamp, men i arbetarhemmen blev den vanlig först vid andra världskriget, enligt Birgitta Skarin Frykman.

– I Jonsered lossnade det för svampen tack vare estländska flyktingar och finländsk arbetskraft. I länder som

Finland, Estland och Polen var det normalt att äta svamp. Allt detta tänker vi inte på idag när vi gottar oss med kantareller, säger hon.

hälsa och miljöVad äter vi då om hundra år? Birgitta Skarin Frykman skakar på huvudet. Hon vet självklart inte. Men trenden att äta hälsosamt tror hon kommer att bestå. Hon tror också att framtidens konsumenter kommer att tvingas ta större hänsyn till matens påverkan på miljön.

Att matvanorna skulle förbli som de är idag är uteslutet, om man ska tro Birgitta Skarin Frykman.

– Det enda bestående är för ändring. Maten, idealen, vanorna förändras hela tiden.

Hon skulle inte vilja vrida klockan tillbaka.

– Nej, maten har blivit mer varierad, valfriheten är större. Idag finns det trots allt gott om bra råvaror till sansade priser, säger Birgitta Skarin Frykman.

»Maten säger mycket om tiden människan lever i, den är livs-nödvändig, men kan också vara lyx och njutning. Maten har alltid varit en klass-markör.«

Svamp har inte varit någon självklar mat i Sverige särskilt länge. Svamp betraktades som koföda.

Foto: miCHal z aCHar ze WsKi


re procent av dagens 18-åringar i Sverige, ungefär en per skol-klass, har idag erfarenhet av

socialtjänstens samhällsvård. Hur dessa ungdomar klarar högre studier har nu undersökts bland annat av forskare från Göteborgs universitet. Studien fokuse-rar på ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution under hela eller delar av sin uppväxt. De unga i studien är mellan 18 och 21 år gamla idag, har varit placerade minst ett år i samhällsvård, har klarat grundskolan och var placerade det år de var 16 år gamla.

Av ungdomar födda 1972–1992, som varit placerade i samhällets dygns-vård, har 20 procent läst det individuella programmet på gymnasieskolan och 56 procent på yrkesinriktade gymnasiepro-gram. Men 60 procent av dem avslutar inte sina gymnasiestudier, jämfört med 18 procent för övriga ungdomar i samma ålder. Andelen som söker sig till

högre studier är 13 procent mot 41 pro-cent bland övriga ungdomar, andelen som får hjälp med hemläxor är också lägre och så även betygsmedelvärdena.

Antalet placeringar och längden på placeringstiden slår tydligt igenom på betygen enligt studien. Få och stabila placeringar påverkar betygen positivt. Betygsskillnaderna motsvaras inte av skillnad i begåvning. Det visar resultaten på de kognitiva tester som gjorts på både placerade och inte placerade barn.

– Det visar att vi med hjälp av olika stödinsatser verkligen kan ge den här gruppen barn möjligheter att bli lärande personer, säger docent Ingrid Höjer vid Göteborgs universitet.

En av många rekommendationer forskargruppen ger är att mer fokus måste läggas på själva skolgången, hos alla de professionella som omger de familjehemplacerade.

– Ofta fokuserar socialarbetare enbart på relationer och känslor, inte

ungdomarnas skolprestationer, vilket vi anser vara felaktigt. Dessutom är ofta förväntningarna onödigt lågt ställda på barnen och ibland genomförs byte av placering utan tanke på att barnen då blir utan betyg på den skola de går på, säger Ingrid Höjer.

En annan rekommendation är möjligheten till vuxenutbildning för alla unga. Möjligheten att komma igen och att få en ny chans är något som har visat sig mycket betydelsefullt inte minst för många av studiens tidigare familje-hemplacerade unga.

fosterbarn halkar efterMycket få ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institutioner fortsätter till högre utbildning, trots att begåvningen i många fall finns. När fortsatt utbildning utgör normen för så många unga innebär det en risk för socialt utanförskap.

FAKTA YippeeStudien är en del i det EU-finansie-rade forskningsprojektet YiPPEE - Young People from a Public Care Background: Pathways to Education in Europe.

Foto: Johan Wingborg


Noterat

Vad gör chefen? Det chefer upplever att de bör göra på jobbet skiljer sig mot vad de faktiskt gör under en vanlig dag. Rebecka Arman, forskare på Handelshögskolan vid Göte-borgs universitet, har följt tio linjechefer inom olika vårdorganisationer i Västsve-rige under fyra dagar vardera, och sedan intervjuat dem.

Vissa hade upp till 111 aktiviteter per dag, varav den största delen utgjordes av möten och kommunikation. Cheferna ut-tryckte att de ville ha mer tid för strate-giskt och långsiktigt arbete. De sysslade mest med att släcka bränder och reagera på ledningens beslut.

k Läs avhandlingens sammanfattning här: http://gupea.ub.gu.se:8080/dspace/handle/2077/23226

Samma utseende, olika arterDen vanliga hästmusslan som finns i Atlanten och vid svenska västkusten är en helt annan art än den mussla som finns vid USA:s Stilla Havskust, trots att de ser likadana ut. Samma sak gäller havslevande snörmaskar som trots stora likheter i utseende består av ett sam-melsurium av olika arter. Det är några exempel på att arter inte går att klas-sificera enbart efter utseendet.

– Det behövs en individuell bedöm-ning från fall till fall, som tar hänsyn till både utseende och gener, säger Emma Vodoti, som skrivit en avhandling om praktiska problem vid artbestämning.

k Läs avhandlingen här: hdl.handle.net/2077/23294

Skador i munnen efter snusandeÄven efter ett halvårs snusuppehåll fanns det skador på slemhinnan hos inbitna snusare. Speciellt hos dem som fortsatt att använda nikotinläkemedel under tiden.

– Snusextraktet hämmade tillväxten för munhålecellerna, och viktiga celler för immunförsvaret, vilket innebär att immunförsvaret kan försvagas, säger Mats Wallström, forskare på institu-tionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin.

Hos 20 av de patienter som ingick i ett avvänjningsprogram och var tobaksfria efter sex månader, togs ett andra vävnadsprov från samma område i munnen.

– Vi kunde då se att slemhinnan inte var normal efter sex månaders snus-stopp, vare sig vid klinisk undersökning eller i mikroskop, konstaterar Mats Wallström.

Även om den allmänna uppfatt-ningen är att snusning är en säkrare form av tobakskonsumtion än rökning får snusare också cancer. Dessutom exponeras snusaren för en starkt vanebildande drog som innehåller cirka 3 000 kemikalier och flera välkända cancerframkallande ämnen, så kallade nitrosaminer

k Läs hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/23719

Fortsatt övergödning av Östersjön, tillsammans med allt tunnare ozonskikt, gynnar den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena – som missvisande brukar beskrivas som ”mördaralger”.

– Det finns flera olika arter av ytblommande cyanobakte-rier i Östersjön. Nodularia spu-migena producerar mest gift när det är lite kväve i vattnet, men tillräckligt mycket fosfor, säger Malin Mohlin, forskare vid institutionen för marin ekologi.

Det innebär till exempel att om avloppsvatten i huvud-sak renas från kväve, kan det leda till mer gift i blomning-arna.

– Därför bör avloppsvatten renas från både fosfor och kväve.

Övergödning ger giftigare alger

satellitbild över nodularia-blomning.foto: eos – modis 2005-07-11, nasa, bearbetad av smHi, oceanografiska enheten.

Posttidning BAvsä ndA r e:GöteborGs uni v ersitetbox 100405 30 GöteborG

Alumnporträtt

fakta | Alumn

Man vet aldrig när man får chansen att arbeta utomlands igen

Över 12 000 tidigare studenter är med i nätverket för alumner vid Göteborgs universitet. De jobbar inom alla branscher och på alla nivåer på företag, myndigheter och organisationer. Efter examen från geovetarprogrammet gick Sven Ardung vidare till en fast anställning på ett danskt konsultföretag.

ag hade tur. Började söka jobb parallellt med examens-arbetet och fick ett i Dan-mark. Så direkt efter examen flyttade jag dit.

Att Sven Ardung hamna-de i Danmark direkt efter geovetarpro-grammet har sina förklaringar.

– Min sambo skulle i väg på ett pro jektarbete i Chile under ett år. Jag hade inget som band mig kvar i stan och tänkte att jag lika gärna kunde passa på. Man vet aldrig när man får chansen att arbeta utomlands igen.

Men att Man kan gå från studentli-vet i Göteborg till fast anställning med ganska okej lön på ett konsultföretag på Jylland har ytterligare en förklaring.

– Det är lättare att komma in på arbetsmarknaden i Danmark. De har inte samma skyddsnät, vilket gynnar oss unga. Det innebär också att arbets-kulturen ser lite annorlunda ut.

– Man får ett stort ansvar direkt. Det kan bli lite stressigt. Jag fick läsa en del på fritiden för att komma in i det. Här i Sverige slussas man in i sina arbetsuppgifter lite försiktigare, på gott och ont.

Sverige ja – lagom till att sambon kom hem i slutet av 2008 såg också Sven till att göra det.

– Jag sa upp mig och började söka

jobb under uppsägningstiden. Jag fick jobb på ett liknade konsultföretag, fast mycket större, i Göteborg.

Jobbet består både av fält- och kon tors arbete. Mycket handlar om miljö undersökningar inför byggnatio-ner – saker som att kolla grundvatten och ta jord prover.

– Det är egentligen ganska special-inriktat och utgjorde bara en liten del av geovetarprogrammet. Men det är så det är. Universitetet ger dig en bas att stå på, sedan är det som att börja om på nytt när man börjar arbeta, säger Sven och fortsätter:

– Men jag känner att jag har haft stor nytta av min universitetsutbild-ning. Man lär sig ett sätt att tänka och inte minst – att samarbeta. Grupp-övningarna vi fick göra ligger ganska nära hur det går till i arbetslivet.

lArs nicklAson

Sven tog vägen över sundet

Foto

: M

ag

nu

s Jo

ha

nss

on

Visste du att:• drygtenavtioalumner äregenföretagare• nästanvartiondealumn harettledningsarbete• 92procentavdemsom utexamineradesmellan 2003och2007hararbete.Påwww.gu.se/alumn/kanduläsameromGöteborgsuniversitetsalumnverksamhetochhurduanmälerdigtillnätverket.

spionen_nr7uppslag.indd 2 2010-12-06 10.00

Documents

GU Spegeln 4-2010