Journalengu journalen 6|00 3 NYHETER Nytt från ledningen Förutom en mindre satsning på humaniora och media blev det ingen större förstärkning av utbildning och forskning som

NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET OKTOBER 6/2000

JournalenGU

Sagorna gav läslustBeata Agrell är litteraturforskaren somförenar vetenskaplig analys med kärlektill litteraturen.

sid 11-13

3

4-5

7

8

14-15

18-19

22-23

Ingen ökning av fakultetsanslagen

GU får två nya forskarskolor

21 miljoner till allergiprojekt

Kritik mot omorganisationen

Populärvetenskap X 9 dagar

Jigenius lär ut pressetik

Debatt om nya lärarutbildningen

FO

TO

: HILLE

VI N

AG

EL

2 gu journalen 6|00

6/2000

GU JOURNALEN är en informations-och personaltidning från Göteborgsuniversitet.

CHEFREDAKTÖR:Allan ErikssonTel: 773 1021E-post: [email protected]

TF BITRÄDANDE REDAKTÖR:Eva LundgrenTel: 773 1081 E-post: [email protected]

LAYOUT/GRAFISK FORMGIVNING:Anders Eurén

ANSVARIG UTGIVARE:Siv Bondenäs Brink

STF ANSVARIG UTGIVARE: Åke Pettersson

MEDVERKANDE SKRIBENTER:Peter Olofsson, David Andersson, Pia Naurin, Åsa Frykberg, JennyLööf, Mats Martinsson och Christina Hjort.

KORREKTUR:Jenny Lööf

ADRESS:Informationsavdelningen Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg Tel 031-773 1021 Fax 031-773 4354

E-POST:[email protected]

INTERNET:http://www.gu.se/aktuellt/GU-journalen

TRYCK:Livrena AB, Göteborg. Tidningen trycks på miljövänligt papper som uppfyller kraven förSvanenmärkning.

UPPLAGA: 5 800 ex

UTGIVNING: 8 nummer/år.Nästa GU Journal utkommer den 10november.

MANUSSTOPP: 25 oktober

ADRESSÄNDRING: Gör skriftlig anmä-lan till redaktionen. För obeställtmaterial ansvaras ej. För ej signeratmaterial ansvarar redaktionen. Citera gärna, men ange källan. ISSN 1402-9626

JournalenGU REKTOR HAR ORDET

Lärarutbildningskommitténsbetänkande, LUK, har blivitproposition, LUP. Riksdagenförväntas fatta definitivt beslut omgenomförande i slutet av oktober.Enligt propositionen skall reformenträda i kraft den första juli 2001, vil-ket innebär en mycket kort förbere-delsetid. För att snabbt och kraft-fullt få igång arbetet har jag utsetten utvecklingsgrupp bestående avtre representanter för verksamheten:Margareta Wallin Peterson, KerstinNorén och Per-Olof Thång, en stude-randerepresentant, Erika Libeck(ytterligare 2 tillkommer) samt repre-sentanter för externa intressen, Vivi-Anne Nilsson och Börje Rådesjö(ytterligare en tillkommer). Tillsvidare fungerar jag själv som ordfö-rande. Till gruppen har knutits tresakkunniga med tidsbegränsat upp-drag: Mikael Alexandersson, BengtJohansson och Ingrid PramlingSamuelsson, samtliga med erfaren-het från omfattande läroplansarbete.Mikael Alexandersson har dessutomvarit sekreterare i LUK. Roger Säljö,vicerektor för lärande och kunskaps-bildning, är också en självklar med-lem i gruppen.

Den förnyade lärarutbildningenskall naturligtvis bygga på proposi-tionen, men också på Göteborgsuniversitets vision och verksam-hetsplan. Ett universitetsstyrelse-beslut om att lärarutbildningen ärhela universitetets angelägenhetskall också läggas till. Vidare utgörden tänkta flytten av ”Pedagogen”in i city en viktig pusselbit för att bl a förverkliga propositionens upp-

fordring om att ämnesinnehåll ochlärande samordnas.

I dagens lärarutbildning samver-kar redan många institutioner. Imorgondagens lärarutbildning för-väntas än fler att medverka. I dagenslärarutbildningar har vi inriktningarmot ålderskategorier, mot speciellaämnen. I morgondagens lärarutbild-ningar blir skärningarna annorlundamed en mera mångvetenskapligansats. I dagens lärarutbildning vän-der vi oss enbart till grundutbild-ningsstudenter. I morgondagenslärarutbildning erbjuds även färdigalärare vidareutbildning och fortbild-ning. Dagens lärarutbildning har ensvag koppling till för lärares yrkes-verksamhet aktuell och relevantforskning. Denna skall stärkas ochregeringen har i sin forskningspro-position anvisat särskilda medel tilldet nya vetenskapsrådet. Detta lillaaxplock av vad som förväntas av ossantyder att det är en betydandeutmaning som står framför oss.

Den kanske största utmaningenär att tänka bort från det vi vanligenförknippar med lärarutbildning,gymnasielärare, förskollärare, kemi-lärare, och istället tänka ålderstvär-ande och ämnestvärande. Allt dettainnebär att alltfler av universitetetsinstitutioner och discipliner kom-mer att bli delaktiga. Det är ocksåviktigt, tror jag, att även bejaka atten ”lärarutbildning” utgör en ut-märkt bas för annat yrkesutövandeän just lärarens.

En viktig princip för det kom-mande arbetet är integrationen mel-

lan lärandets ”vad och hur-aspekter”.Detta innebär många saker, men fördet praktiska arbetet med planering-en handlar det om att ansvaret var-ken ligger hos pedagoger eller ämnes-ansvariga. Ansvaret är gemensamtoch det är viktigt att detta återspeglasi alla de arbetsgrupper som kommeratt behöva bildas. Att på ett århinna omforma och sjösätta en nylärarutbildning är en gigantisk upp-gift och det är ingen som föreställersig att vi skall hinna i mål till den 1juli 2001. Vi har däremot ambitio-nen att erbjuda ett antal inriktning-ar valda så att de dels representeraren profil i någon mening vid Göte-borgs universitet, dels att de illustre-rar och utgör modeller för hur mankan arbeta inom den nya lärarut-bildningen, dels slutligen att de sva-rar mot externa krav och förvänt-ningar.

Samtidigt som arbetet med dennya lärarutbildningen utgör en avvåra större utmaningar innebär detockså en fantastisk möjlighet attlåta det ingå som en del av förverk-ligandet av ”lärandets universitet”.

Låt oss försöka att tillsammansvisa omvärlden att vi som ett etable-rat universitet är mogna att genomfö-ra denna genomgripande förändring!

BO SAMUELSSON

Bo Samuelsson

FO

TO

: EV

A S

AN

DE

RS

SO

N

BIOETIK Trots namnet inte endast enetik för cineaster utan handlar ommänskliga ingrepp i livsprocessen.

DATERAD Ett brev är daterat om detär försett med datum. (T ex 2/9-00)Personer med dålig språkkänslaanvänder även ordet i betydelsen”föråldrad”. Jfr engelskans ”dated”.

ELITISM Uttryck som du med fördelkan använda om du inte har tid attläsa kultursidor, tycker att teaterbil-jetter är för dyra eller helt enkeltogillar att anstränga dig.

GLOBALISERING Suddigt begrepp medstort användningsområde. Vissamenar att G är något enaståendenytt. Andra att det innebär en åter-gång till hur världen var före 1914.

KANON (Betoning på första stavelsen)Samling av verk, de mest oundgäng-liga i en tradition. T ex litterärkanon. Termen har fått större sprid-

ning genom Harold Blooms inflytel-serika verk ”The Western Canon”1994. (Det är en kanonbok!)

KAPITAL T ex humant eller socialtkapital. Uttrycket antyder att män-niskor betraktas som ägodelar, d v slever under slavliknande förhållan-den.

KORPUS En kropp av informationom t ex ett språks ord, grammatik. I dag finns de ofta i databaser.Viktigt i EU-program.

PROJEKT Se strategi.

SNEDREKRYTERING – social och etnisk.Personer med invandrarbakgrund ärunderrepresenterade vid universite-tet. Det är också personer som präg-lats av mindre intellektuella miljöer,till exempel den svenska skolan.

STRATEGI Torsten Ekbom kritiseradeför en tid sedan i Dagens Nyhetervissa litteraturvetares ymniga brukav termerna ”strategi” och ”pro-jekt”: ”Ingen läsbar poet har någon-sin arbetat med färdiggjutna 'pro-jekt' eller beräknande ’strategier'.”Se även strategisk forskning.

STRATEGISK FORSKNING Områdeinom vetenskapen som bedöms havital betydelse för samhälletsutveckling. T ex Lysenkos genetiskaforskning i Sovjet.

DAVID ANDERSSON

GU Journalen tackar professor AantElzinga för medverkan. Skicka gärna för-slag på modebegrepp till e-postadress:[email protected] Månadens bästabidrag belönas med en bok.

Nu förverkligas ”lärandets universitet”

Lathund för akademiker, del 1

gu journalen 6|00 3

N Y H E T E R Nytt från ledningen

Förutom en mindre satsning påhumaniora och media blev det ingenstörre förstärkning av utbildning ochforskning som GU hoppades på.

Ingen överraskning – i stort setthelt enligt plan. Så sammanfattarbudgetdirektör Per-Erik Erikssonregeringens budgetproposition.

– Vi får ta vara på de få glädje-korn som finns i proppen, säger Per-Erik Eriksson. GU får 10 miljonerför två forskarskolor, humanistiskafakulteten en förstärkning på 2,5miljoner inom anslaget för forsk-ning och forskarutbildning. Förgrundutbildningens del får vi 5 nyaplatser inom utbildningsområdetmedia och vårt takbelopp räknasupp i motsvarande grad. Detta inne-bär dock att vi nu får rätt att avräk-na prestationer inom detta område,något vi kämpat för länge.

TillväxtförslagNär GU i höstas lämnade in budget-underlaget för perioden 2001-2004till regeringen presenterades ett”nollförslag” och ett ”tillväxtför-slag”. ”Nollförslaget” innebär ingastörre förändringar utan följer dentidigare planen medan ”tillväxt-alternativet”, som GU satte sitt

hopp till, innehöll en lång lista avbehov. Totalt efterlyste GU drygt 4 000 nya utbildningsplatser – föru-tom de platser som tilldelades i förrapropositionen. Bland annat: • Totalt 2 400 helårsstudenter underåren 2001-2004 för att genomföraden nya IT-högskolan. • Totalt 1 500 platser under entreårsperiod för att försöka motverkaden sociala och etniska snedrekryter-ingen. • GU hoppades att regeringen skulletidigarelägga den utlovade ökningenav antalet utbildningsplatser föråren 2002 och 2003 till nästa år.

Men resultatet blev med facit ihand magert.

– Nej, det blev inte ett smack avvad vi hade framfört, konstaterarbudgetdirektör Per-Erik Eriksson.

– Ett orosmoln är att regeringenbörjar detaljstyra inom de konstnär-liga utbildningsområdena, vilket ärhelt nytt och en återgång till detgamla systemet från 93/94.Regeringen begränsar nämligenersättningsrätten inom områdena,vilket kan innebära en striktare styr-ning av antagningen till de olikainriktningarna, säger Per-ErikEriksson.

I årsredovisningen 1999 redovisa-

de universitetet totalt 862 helårsstu-denter inom de konstnärliga områ-dena (varav 12 utan ersättning frånstaten inom utbildningsområdetmedia) och nu får GU rätt att totaltavräkna endast 850.

Mot detaljregleringNils-Olov Halling, avdelningsdirek-tör på konstnärliga fakultetskansliet,uppger att han är nöjd med att me-dia äntligen fått en prislapp men ärdjupt orolig över detaljregleringen.

– Det är rent horribelt, säger han.Regeringen anger max antal platserinom respektive område. Måste vigå till regeringen varje gång vi villflytta platser mellan t ex opera ochmusik?

Inte heller har GU fått gehör förkravet i budgetunderlaget om engenerell förstärkning av fakultets-anslaget med tio procent.

– Nej, det blir ingen ökning avfakultetsanslaget. Det är bekymmer-samt eftersom anslaget för forskningoch forskarutbildning har urholkatsunder flera år, säger Per-ErikEriksson.

ALLAN ERIKSSON

Det blir inga nya forskningsanslagtill fakulteterna i höstens budget-proposition.

– Västsverige fortsätter att varamissgynnat när det gäller resurserför högre utbildningar, säger univer-sitetsdirektör Björn Järbur.

Tio miljoner kronor satsas på tvånya forskarskolor.

Men till fakulteterna blir det inganya forskningsanslag.

– Det innebär att man omförde-lar resurser via råd och forskarskolortill profilområden. Därmed under-gräver man möjligheterna att knyta

ihop grundutbildning och forsk-ning, säger Björn Järbur.

Trots att regeringen ser IT somett prioriterat område får den nyaIT-högskolan på Lindholmen ingaresurser.

– Men jag är inte orolig på sikt,säger professor Philip Brenner, somlett IT-högskolans projektgrupp.Regeringen har än så länge enavvaktande inställning men närhögskolan kommer igång till hösten2001 tror jag att man kommer attvilja satsa på den.

Däremot blir det fem nya platserinom området media.

– Det innebär ett väldigt gottbetyg, säger Bo-Erik Gyberg, rektorvid Högskolan för fotografi och film.Den satsning på film och media somstyrelsen bestämde sig för att göra1994 har fallit väl ut och är av storbetydelse för den konstnärliga ut-vecklingen inom området i Väst-sverige. Nu hoppas jag bara att viockså kommer att få en professur iämnet.

• I regeringens budgetpropositionföreslås en fortsatt utbyggnad avhögskolan. Under åren 2001 och2002 satsar regeringen 700 miljonerkr per år på nya utbildningsplatser.Året därefter satsas ytterligare 500miljoner. • Regeringen ger även högskolornaklartecken att omfördela platser från

naturvetenskap och teknik till sam-hällsvetenskap, humaniora och juri-dik, om lärosätena inte kan fyllaplatserna. • För att stärka kvalitetsutvärder-ingen av all utbildning vid hög-skolor och universitet får Högskole-verket ett tillskott om 32 miljoner.

• Fler platser och ökade möjligheteratt utnyttja resurser till design ochmedia. • Den 1 juli 2001 träder ett nyttstudiestödssystem i kraft, därbidragsdelen höjs och fribeloppetnästan fördubblas.

Mager utdelning för GUDetaljstyrning av konstnärliga området oroar

Budgeten i korthet

”Västsverige fortsatt missgynnat”

Storsatsning på farmaci

För att komma till rätta med den akutabristen på receptarier startar GU i höstett fil kand-program i farmaci.

Samtidigt drar apotekarutbildning-en i gång. Tre nya professorer skadessutom tillsättas i denna storsats-ning på farmaci.

Det är meningen att fil kand-pro-grammet ska bli ett receptarieprogramså snart man fått Högskoleverkets god-kännande. Tidigare fanns den härutbildningen bara i Uppsala, men frånoch med i år startar en receptarieut-bildning, förutom vid GU, också iKalmar.

– Vi har lagt stor vikt vid undervis-ning i information och kommunikation,receptarien ska ju kunna ge råd ochhjälp för egenvård till kunden, berättarKristina Sundell, biträdande utbild-ningsledare.

Av tre nya professurer är redan entillsatt. Det är Kristina Luthman somblir professor i läkemedelskemi.

MBA-affären kostade 3,4 miljoner

Återbetalningen av felaktiga kursavgif-ter till kinesiska studenter på Handels-högskolans internationella MBA-pro-gram har blivit en dyr affär för universi-tetet. Slutnotan hamnade på 3,5 miljo-ner och i den summan ingår kostnaderför juridiska och revisionella utredningarpå 277 000 kr.

Efter en utredning har rektor beslu-tat att Handelshögskolan betalar drygt1,3 miljoner och Temanämnden 500000 kr. Resten står rektorsämbetet för.

Nya utbildningar vidHDK/Stenebyskolan

I våras integrerades Stenebyskolanmed Göteborgs universitet. Den konst-närliga fakultetsnämnden har nyligenbeslutat att universitetsutbildning kom-mer att ges i ateljésömnad-formgivning(120 p), möbelsnickeri-formgivning(120 p), textilt konsthantverk (120 p),konstsmide-metallhantverk (120 p)och en påbyggnadsutbildning i konst-smide-metallhantverk (80 p).

Pro Arte et Scientia

Bertil Estling tilldelas medaljen ProArte et Scientia av Göteborgs universi-tet för värdefulla och avgörande insat-ser för genomförandet av forsknings-projektet Nordtyska Barockorgeln iÖrgryte nya kyrka. Enligt juryns moti-vering får Estling utdelningen för atthan har ”lyckats strukturera arbetetmed hög effektivitet samtidigt som hanvisade stor respekt för forskningenskrav med tillhörande konstnärliga ochkulturhistoriska värden”.

Professur i miljövetenskap

Professor Roland Scholz vidUmweltnatur- und Umweltsozial-wissenschaften, ETH Zürich, Schweiz,blir innehavare av Konung Carl XVIGustafs professur i miljövetenskapläsåret 2001-2002.

4 gu journalen 6|00

Notiser N Y H E T E R

Hälften så många forskarassistenterForskarassistenterna blir alltfärre. Antalet vid GU har halveratssedan 1996 – från 162 till 80 i år.

– Det är mycket olyckligt, sägerSven Lindqvist, vicerektor för över-gripande forskningsfrågor. Vi måstebörja diskutera prioriteringar i denedskärningstider som nu råder.Anslagen till fakulteterna har inteökat trots större krav på prestation.

Lindqvist efterlyser en rekryte-ringspolicy för hela GU och enökad satsning på postdoktoralatjänster. Annars är han orolig för attdet på sikt leder till allvarligarekryteringsproblem.

– Vi måste göra något, framhållerSven Lindqvist. Vi får snart en nyorganisation för forskningsråd ochdå är risken att vi inte har någraunga, fräscha forskare som kan sökapengar.

Den största minskningen avantalet forskarassistenter har skettvid humanistiska fakulteten, därdet i dag bara finns 5,5 heltidstjäns-ter jämfört med 30 för fyra årsedan. Även på samhällsvetenskap-liga fakulteten, Handelshögskolanoch naturvetenskapliga fakultetenhar antalet minskat kraftigt.

Svårt att nå jämställdhetsmålDet är högst osäkert om GU nårrekryteringsmålet på 22 procent förkvinnliga professorer vid årsskiftet.Den slutsatsen drar avdelningen förplanering, uppföljning och budget isin delårsrapport. Orsaken är attandelen rekryterade och befordradekvinnliga professorer hittills ärlägre än förra året.

Kurs i litterärgestaltning behövsStörre öppenhet mot samhälletoch möjligheter för allmänheten attdelta i diskussionerna – det är ettpar önskemål som framförs i ennyligen genomförd utvärdering avkursen Litterär gestaltning.

Författarutbildningen vid GU,som startade hösten 1996, är denenda utbildningen i Norden somvänder sig till författare som redankommit en bra bit på sitt skrivande.Tolv kursdeltagare går den tvåårigautbildningen, som ges vartannat år.Nu kommer en utvärdering somkonstaterar att utbildningen ärbetydelsefull och bör permanentas.

– Att utbildningen behövsbekräftas bland annat av att desökande även i år, när kursenanordnas för tredje gången, alla ärlitterärt framgångsrika, säger kursle-dare Staffan Söderblom.

GU:s nya forskarskola i språkveten-skap blir ett lyft för forskningen ochgör det möjligt att anställa minst 25doktorander nationellt över en 4-5års period. Ämnet för forskarskolanblir språkteknologi.

Det här är väldigt spännande,säger Robin Cooper, professor i data-lingvistik vid institutionen för ling-vistik, som har jobbat ihop medandra högskolor i drygt ett år medatt försöka få stöd för en nationellforskarskola i språkvetenskap.

– Man blickar mycket framåt i pro-positionen och den ger stora möjlig-heter för doktoranderna.

Göteborgs universitet som värd-högskola för en forskarskola i språk-vetenskap med Växjö universitet,Högskolan i Borås och Högskolan iSkövde som partnerhögskolor är endel av regeringens förslag i proposi-tionen ”Forskning och förnyelse”.Men egentligen kommer alla andralärosäten och forskningsställen iSverige som sysslar med språktekno-logi också att vara med. Detta inklu-

derar just nu Chalmers, KTH,Linköpings universitet, Lunds uni-versitet, Stockholms universitet,Swedish Institute of ComputerScience (SICS), Umeå universitet ochUppsala universitet.

Meningen är att forskarskolornamed de nya medlen får förutsätt-ningar att bedriva forskarutbildningav hög kvalitet och att samarbetetmellan universitet och högskolor skautvecklas.

– Idén att samverka är viktig i ettlitet land som Sverige, säger RobinCooper. Vi har olika kompetenser påolika ställen i landet och sammanlagthar vi en god kompetens för en fors-karskola på hög internationell nivå.

Institutionen för lingvistik harredan tidigare haft ett informelltsamarbete i språkteknologi medinstitutionen för svenska språket,filosofiska institutionen och institu-tionen för datavetenskap vidGU/Chalmers.

Enligt Robin Cooper kommer alladessa att vara inblandade i ett fort-satt och fördjupat samarbete som

möjliggörs med den aktuella fors-karskolan i språkvetenskap.

I regeringens proposition läggsockså stor vikt vid en ökad rekryteringmen exakt hur anslagen ska fördelasär upp till respektive värdhögskola

– Regeringen har satt som mål föralla värdskolor att utbilda 25 dokto-rander men det är inte sagt hur långtid det ska ta. Hur medlen ska använ-das är något som kommer att diskute-ras de kommande månaderna menen stor del kommer att gå till dokto-randtjänster, handledning och under-visning.

Forskningsanslagen ger ocksåmöjligheter till en satsning på inter-nationalisering, bl a kommer man attkunna ta hit lärare från utlandet.Dessutom är ett samarbetsprojekt förforskarutbildning i språkteknologi pågång mellan de nordiska ländernamed stöd av Nordiska Ministerrådet.

– Där kommer vi nu kunna varamed i mycket större utsträckning änvi hade räknat med, säger RobinCooper.

JENNY LÖÖF

Regeringens forskningspolitiska pro-position innebär den största satsningpå forskning som någonsin gjorts iSverige. Bland annat får GU två avsexton nya forskarskolor.

1,3 miljarder kronor vill regering-en satsa på forskning inom en treårs-period. Pengarna ska gå till sextonnya forskarskolor, åtta prioriteradeforskningsområden och till ensärskild satsning på unga forskare.

GU får två forskarskolor – en igenomik och bioinformatik och en ispråkvetenskap. I forskarskolorna skaGU stå som värdhögskola medan ettantal högskolor ska fungera sompartnerhögskolor. Ett syfte med dettaär att förbättra samverkan mellan

olika lärosäten så att även de hög-skolor som saknar egen rätt att ut-examinera doktorer ska få vara mednär det gäller forskning och forskar-utbildning. Man hoppas också attforskarskolorna ska vara attraktiva förunga studenter som står i valet mel-lan att satsa på forskarutbildning ellergå ut i arbetslivet.

Under en treårsperiod får ocksådet nyinrättade Vetenskapsrådet 110miljoner kronor för att satsa pårekryteringstjänster för unga forskareoch för att ge unga framstående fors-kare extra stöd att självständigt drivasina projekt. Minst 20 miljoner avdessa medel ska gå till det humanis-tisk- samhällsvetenskapliga området.

Andelen kvinnliga forskare bör

öka, anser regeringen – vid rekryter-ing till forskarskolorna och till rekry-teringstjänsterna ska därför positivsärbehandling av underrepresenteratkön gälla.

Drygt 600 miljoner kronor kom-mer att gå till åtta prioriterade områ-den: biovetenskap och bioteknik, IT-forskning, materialvetenskap ochmaterialteknik, humaniora och sam-hällsvetenskap, det konstnärligaområdet, utbildningsvetenskap,vård- och omsorgsforskning, miljöoch hållbar utveckling.

Sverige hör till de länder i världensom, enligt regeringen, satsar mestpå forskning och utvecklingsarbete,närmare fyra procent av BNP.

Rekordstor satsning på forskning

Nationell forskarskola i språkvetenskap

Nu blir det möjligt för studenter vidavdelningen för biomedicinsk labo-ratoriemedicin att åka till London,Mannheim eller Oslo för att gå kur-ser inom sin utbildning. Via nät-verket SOKRATES har motsvarande

institutioner vid dessa lärosäten byggtupp så kallade moduler, kurser somges under samma tidsperiod, medgemensam kursplan, för att underlät-ta både student- och lärarutbyte.

År 2001 kommer Göteborg att

vara värd för det ”Developmentmeeting” som anordnas årligen medlärarrepresentanter från de olika läro-sätena.

Start för europeiska kurser

gu journalen 6|00 5

Riskfyllt med ökad statlig inblandningI Sverige disputerar man ungefärlika flitigt som i andra jämförbaraländer. Men i ett väsentligt avseendeskiljer vi oss markant: doktorsexami-na inom humaniora och samhällsve-tenskap står för en mindre andel härän i vår omvärld. I den nyutkomnarapporten ”Svensk forskarutbildningi internationell belysning” fastslårLillemor Kim att såväl USA ochKanada som åtskilliga europeiska län-der, t ex Finland och Norge, har be-tydligt större andel i denna kategori.

Rapporten, som skrivits på upp-drag av Kungliga Vetenskapsakade-mien, andas oro inför framtiden.Utredningen ”Forskning 2000” harkraftigt underskattat det framtidabehovet av forskarutbildade. Och förnärvarande sker en stark prioritering

på teknik-naturvetenskap medanytterligare minskningar väntas inomhumaniora.

Lillemor Kim diskuterar vilka kri-terier som skall styra utbildningensomfattning och inriktning. Hon skil-jer mellan ett efterfrågestyrt och ettbehovsstyrt system. Det förra byggerpå individernas egen efterfråganmedan det senare styrs av en bedöm-ning av framtida behov.

Sökandetrycket är mycket störreinom en rad samhällsvetenskapligaoch humanistiska ämnen än inomnaturvetenskap och teknik.

Statsvetare och humanister drab-bas hårt när utvecklingen går mot enallt större behovsstyrning. Det liggerpå något sätt i sakens natur att detframtida behovet av insikter om sam-

hället, litteraturen eller livet är svårtatt beräkna i förväg. Vi gör inte baranågot med böckerna. Böckerna gör,förhoppningsvis, också något medoss. Men detta kan inte förutses.

I länder som USA och Storbritan-nien är man inte främmande för attdiskutera forskarutbildningens bety-delse även för kunskaps- och person-lighetsutvecklingen hos individen.Lillemor Kim finner det därför”naturligt att avvisa tanken pådimensionering av forskarutbildning-en efter arbetsmarknadsbehov, attsätta ett övre tak för intaget ellerbegränsa individers rätt att självafinansiera sina forskarstudier”.

Rapportförfattaren pekar på attden ökade statliga inblandningenleder till en stark betoning av kort-

siktiga nyttoaspekter. Dessutom finnsdet en svensk strävan efter enhetligalösningar, som nu nått forskarutbild-ningsstadiet. Sådana lösningar tarinte hänsyn till de olika ämnenasegenart. ”Uniforma lösningar passar ivärsta fall inte någonstans.”

Den senaste forskarutbildningsre-formen beskrivs som ett utslag av”hur vi i Sverige numera genomförreformer utan att lära varken av egnaerfarenheter eller av vad som sker ivår omgivning”. Lillemor Kim kon-staterar att det internationella per-spektivet överhuvudtaget saknats iden svenska forskningsdebatten.Kanske kan detta ändras med denrapport hon nu presenterat.

DAVID ANDERSSON

N Y H E T E R

Satsning på bioinformatik gerett lyft för genforskningen

Propositionen innebär att naturvetenskapligafakultetsnämnden kommer att få cirka fem miljo-ner kronor år 2001, cirka 10 miljoner år 2002 ochytterligare 15 miljoner året därpå.

– Vi räknar med att få omkring 25 nya dokto-rander inom funktionsgenomik och bioinformatikom det här går igenom. Satsningen kommer attinnebära att Sverige syns ännu mer inom dettaområde.

Enligt propositionen ska GU vara värdhögskolamed Chalmers, Lunds universitet, Högskolan iSkövde och Högskolan i Halmstad som partner-högskolor.

– Riktigt vad det innebär vet vi inte ännu, menvi ska förmodligen ha ansvar för doktorander frånde högskolor som saknar examinationsrätt och fördelar av deras handledning. Det kommer troligenockså att innebära en samordning rörande rele-vanta kurser för doktorander. Men jag tror inte attsyftet bara är att det stora universitetet ska hjälpaden lilla högskolan utan i stället att det ska bli ettgivande och tagande från båda håll. Högskolan iSkövde har till exempel många duktiga datalogeroch vi skulle säkert kunna få tillstånd ett fruktbartsamarbete med dem inom databasområdet.

Funktionsgenomik är ett nytt och hett ämne,där GU redan ligger bra till när det gäller forsk-ning på så kallade typorganismer – enkla organis-mer, som till exempel jästsvampar, som på grundav att de har sin arvsmassa i en cellkärna, och allt-så liknar oss människor på många sätt, kan sägaen del även om funktionen hos människansgener.

– Satsningen innebär ett rejält lyft för oss ochatt vi kan börja åstadkomma saker som annarshade varit omöjliga, säger professor StefanNilsson, dekan vid naturvetenskapliga fakultets-nämnden. Regeringen har tydligen uppmärksam-mat den verksamhet med matematiker, datalogeroch cell- och molekylärbiologer som vi byggt upp.Och Chalmers har redan satt igång ett projektmed doktorander inom det här området. Alladessa satsningar kommer att innebära att vi fårmöjlighet att hålla oss på den internationellafronten inom området funktionsgenomik och detär mycket glädjande.

EVA LUNDGREN

Genomik och bioinformatik är den ena av två forskarskolor som GU får. – Tillsammans med det stora projektet SWEGENE innebär detta en väldig

satsning på funktionsgenomik i Västsverige, säger universitetslektor AndersBlomberg vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

FO

TO

: H

ILLE

VI

NA

GE

L

En betydelsefull satsning på bioinfor-matik, tycker Anders Blomberg, lektorvid institutionen för cell- och mole-kylärbiologi.

Notiser N Y H E T E R

Medicinska fakulteten går sämre änplanerat. Underskottet har nu växt till19 miljoner, visar delårsrapporten.

Efter halvårsskiftet redovisarfakulteten ett betydligt sämre resultatän beräknat. Underskottet är uppe inästan 19 miljoner – vilket är 14 mil-joner mer än vad som var budgeterat. Men fakultetsledningen verkar ta detmed ro.

– Nej, vi är inte särskilt oroade idagsläget, konstaterar professor ochprodekanus Staffan Éden. Vi hållerpå att undersöka om siffrorna verkli-gen stämmer med verkligheten. Detär alltid svårt att bedöma utfalletefter ett halvår.

Lika lugn är inte universitetetsekonomidirektör, Lars Nilsson:

– Vi ska ha ett möte med fakul-tetsledningen för att diskutera vaddet ökade underskottet beror på ochvad man tänker göra. Det är allvar-ligt om det här är en trend.

Fakultetens ekonomichef JanRubensson menar att det är fleraorsaker till det försämrade resultatet.

– Cirka 5 miljoner av underskotteti bokslutsprognosen beror på ökadekostnader för avgifter till universi-tetsgemensamma verksamheter. Närstyrelsen i december förra året ändra-de principerna för hur vi skulle beta-la dessa kostnader, hade vi redan lagtvår budget.

Jan Rubensson vill ha tydligareekonomiska spelregler mellan led-ningen och fakulteterna.

– Vi måste få reda på förutsättning-arna till budgeten i tid, anser han.

Situationen förvärras av att flerta-let institutioner redan nu redovisarunderskott.

Dessutom påverkas resultatet nega-tivt av att intäkterna från externfi-nansierad forskning hittills har mins-kat något jämfört med förra året.Fakulteten räknar dock med störreintäkter längre fram.

Att halvårsresultatet inte stäm-mer exakt med budget är inte så kons-tigt, menar Jan Rubensson. Under-skottet motsvarar ungefär 1 procentav omsättningen på 1,3 miljarder.

– Men jag anser att vi är inne påen farlig väg och måste göra någotför att förhindra att underskottet blirännu större, bedömer Jan Rubensson.

ALLAN ERIKSSON

Wallenberg byggs omGU:s konferenscentrum Wallen-berg och restaurang Lyktan stäng-er den 20 november. Det mestabyggs om och rustas upp – den 1augusti 2001 invigs det nyakommunikationscentrumet.

Göteborgs universitet gör enstorsatsning på konferenscentrum.Cirka 23 miljoner kronor kostardet att bygga om restaurangen ochlokalerna samt att topputrustakonferenssalarna så att de skakunna rymma omkring 500 besö-kare.

– Wallenberg ska bli ett avance-rat kommunikationscentrum ochvara GU:s ansikte utåt, säger pro-jektledaren Lars Götborg.

Den befintliga Wallenbergsalenkompletteras med en mindre kon-ferenssal med plats för 120 delta-gare. Båda salarna utrustas medden allra senaste tekniken: tolk-bås, hörlursteknik, ljudstyrdakameror. Det blir också en storsatsning på multimedia- och kom-munikationsteknik. Dessutomplaneras fyra nya mindre semina-rierum.

En annan förändring rör per-sonalrum. Medietekniks verksam-heter – som i dag är utspridda påfyra adresser – kommer att samlasunder ett tak i Wallenberg. Insti-tutionen för miljövetenskap är påväg att flytta ut och i vår får uni-versitets-tv troligen nya lokaler ikällaren.

Föreläsningsserieom EuropaMissa inte de spännande Europa-seminarierna i 10:an i Vasaparken.Arrangör är Jean Monnet Euro-pean Centre of Excellence, som nupå allvar drar igång sin utåtriktadeverksamhet.

11 oktober Jakten på en europeisk identitetMartin Petersson, docent, histo-riska institutionen

15 novemberEkotoxikologi i ett europeiskt per-spektivHans Blanck, professor, botaniskainstitutionen

6 decemberEU-medel för forskning. Vad finnsoch hur gör man? Margareta Ahlqwist, docent, EU-sekretariatet

Plats: Vasaparken, 10:an, kl15.00-16.30. Kaffe och smörgås kl 14.30Mer information på hemsidan:www.centreofexcellence.org.gu.se

Kraftigt försämrat resultat för medicin

6 gu journalen 6|00

25 miljoner i överskottMen det ekonomiska läget är kärvtGöteborgs universitet kommer attredovisa 25 miljoner i överskott i år,visar den ekonomiska rapporten vidhalvårsskiftet.

Det stämmer väl överens med denbudget som gjorts för året. Men detpositiva resultatet beror uteslutandepå den höga avkastning som GU:sfondkapital har gett på börsen samtpå Holdingbolagets beräknade resul-tat, vilket tillsammans motsvarar to-talt 53 miljoner. Utan detta tillskottskulle verksamheten gå med ettunderskott på 28 miljoner.

– Vi håller på och betalar tillbakadet underskott som vi har haft under

lång tid. Prognosen visar att vi i åroch 2001 når ett positivt resultat.Men vi kan inte alltid räkna meddraghjälp från donationskapitalet,säger ekonomidirektör Lars Nilsson.

Trots ett positivt resultat för helaGU kvarstår faktum att flertalet fakul-teter redovisar röda siffror.

Humanistiska fakulteten redovisarett nollresultat och utbildningsveten-skap går med 2 miljoner i överskott.Samhällsvetenskapliga fakultetenredovisar ett resultat på minus 5 mil-joner, vilket är bättre än prognosen.

Men två fakulteter har fortfarandestora ekonomiska bekymmer: natur-vetenskapliga fakulteten noterar enförlust på drygt 17 miljoner kronor

och medicinska fakulteten redovisarett betydligt högre underskott änberäknat, 19 miljoner.

Även konstnärliga fakultetenhar problem. Resultatet visar ettminus på drygt 4 miljoner. Trots attfakulteten har fått anslag för införli-vandet av Stenebyskolan går verk-samheten med förlust. Högskolan förteater, opera och musikal och Konst-högskolan Valand har, enligt fakul-tetskansliets rapport, för höga perso-nalkostnader. Ett åtgärdsprogram hardock inletts för att komma tillrättamed underskottet.

ALLAN ERIKSSON

NotiserGU får godkäntGöteborgs universitet klarar sig rätt bra jämfört medandra universitet. Drygt hälften av universiteten ochnästan alla mindre och medelstora högskolor varnarför minusresultat i sina årsredovisningar för år 2000.GU räknar med en vinst på 25 miljoner och når reger-ingens mål och takbelopp med viss marginal. Chalmersdäremot klarar inte takbeloppet utan redovisar en bety-dande underproduktion på närmare sju procent. Andralärosäten som har problem med rekrytering är t exKarlstads universitet och Växjö universitet.

Det visar den sammanställning som Högskoleverkethar gjort av samtliga lärosätens delårsrapporter.

Doktorandhandbok på webbenger svar

Vilka rättigheter har man som doktorand? Nu behö-ver du inte sväva i ovisshet längre. Högskoleverket hartagit fram en doktorandhandbok som riktar sig till digsom funderar på att börja doktorera och till dig sompåbörjat studierna. Handboken publiceras endast påwebben – adress: http://www.doktorandboken.nu

gu journalen 6|00 7

N Y H E T E R

Banbrytande allergistudie kanslutföras med EU-stödFör ett nytt europeiskt forskningsprojekt om aller-gier har immunologen Agnes Wold fått totalt 21miljoner kr från EU:s forskningsprogram. Det är ettav de största EU-projekten som GU har förmedlat.

De senaste trettio åren har allergierna ökatdrastiskt. I dag är 40 procent av alla barn och ung-domar överkänsliga – och värre lär det bli. Menvad beror ökningen på?

– Allergier är ett av de största hälsoproblemenbland barn och ungdomar i dag och drabbar snarthälften av befolkningen. Trots all forskning vetman förvånansvärt lite om orsakerna till allergier.

Agnes Wold är docent i klinisk immunologi vidSahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskar-grupp får drygt 6 miljoner för att slutföra den s kFlorastudien som Agnes Wold och Ingegerd Adler-berth startade för två år sedan. Förklaringen tillallergier söker de i tarmens bakterieflora, vilket ären ny teori som stöds endast av ett fåtal forskare.

På Mölndals sjukhus följer forskargruppen 150-200 barn från födseln till ett års ålder för att kunnaupptäcka minsta lilla förändring i bakteriefloran.Avföringsprover tas regelbundet för att identifieraolika bakteriegrupper. Sedan undersöks alla barnennär de blivit ett och tre år för att se om de blivitallergiska.

Forskarnas hypotes är att de som utvecklar aller-gier har haft en störd tarmflora under den tidigastelevnadstiden.

– Att hålla på med tarmfloreanalyser tar långtid, kostar mycket pengar och är väldigt personal-krävande. För pengarna från EU:s forskningspro-gram kan vi slutföra studien och upprepa sammastudie i London och Rom.

Varför ökar allergierna så kraftigt? Vad händer ikroppen?

– Allergier är en felprogrammering av immun-försvaret, säger Agnes Wold. Man reagerar motsaker som alltid har funnits i omgivningen. En per-son som inte är allergisk blir tolerant i stället. Detberor på att immunsystemet i tarmslemhinnan haren reglerande funktion. Det vi får i oss via tarmenoch som inte utgör något hot mot kroppen, fram-kallar normalt så kallad oral tolerans.

Immunsystemets förmåga att skilja mellan detsom är farligt och det som är ofarligt verkar varaberoende av vilken tarmflora man har växt uppmed, förklarar Agnes Wold och hänvisar till forsk-ning som visar att försöksdjur som uppföds heltutan bakterier inte kan utveckla oral tolerans.

– Hur detta går till, det vet ingen. Men i dennastudie följer vi barnen innan de blir allergiska ochförsöker visa att skillnader i den tidiga tarmfloranhar stor betydelse för utvecklandet av allergier.

Under åren har allehanda teorier om allergierslagit igenom, inte minst i media. Att det skullebero på luftföroreningar, sjuka hus, dålig hygieneller för lite amning är helt fel, menar Agnes Wold.

– Dessa teorier stöds inte av vetenskapliga fakta. Det är också vanligt att råda människor att und-

vika allergier genom att avstå ifrån alla ämnensom man skulle kunna bli allergisk mot.

– Denna tankegång är grunddum från börjantill slut. Den är immunologiskt helt horribel, efter-som man i stort sett kan bli allergisk mot vad som

helst. Undviker man komjölk blir man allergiskmot ägg och undviker man husdjur blir man aller-gisk mot pollen istället.

Likadant är det med amning. Att amning skulleskydda mot allergiutveckling är inget annat än öns-ketänkande och allmän moralism, menar AgnesWold. Dessutom läggs skulden på kvinnorna.

– Detsamma gäller alla halvutbildade konsultersråd om noggrann städning. Om man redan är aller-gisk kanske städning i vissa fall kan ha en effekt,men städning förhindrar inte att allergier uppstår.Alla epidemiologiska data från 1800-talet ochframåt visar att det är exakt tvärtom. Det finns englasklar koppling mellan dålig hygien och skyddmot allergier.

Nej, en troligare orsak till allergier är den över-drivna hygien som finns i samhället, hävdar AgnesWold. Eftersom våra levnadssätt och matvanor harförändrats innebär det att den mikrobiologiskatarmfloran rubbas. Förmågan att tolerera födoäm-nen minskar.

Agnes Wold tror att mathanteringen spelar enstor roll.

– Det är antagligen viktigt att ha lite snuskig mat-hantering hemma – så att bakterierna cirkulerar.

Om denna teori stämmer får vi ganska snartreda på. Redan i vår hoppas Agnes Wold att honoch hennes forskargrupp kan presentera de förstaresultaten.

Samma studie som nu genomförs på Mölndalssjukhus ska göras i både Rom och London.

– En sådan omfattande tarmflorastudie med300 barn har aldrig någonsin gjorts. Om de kom-mer fram till samma resultat som vi blir det ettmycket starkt argument för vår teori.

ALLAN ERIKSON

FAKTA/Allergihistoria

Allergi är en ny sjukdom. Den fanns inte för tvåhundra år sedan. De första fallen upptäcktes på1800-talet och då var det enbart förmögna, välut-bildade människor i städer som drabbades.

1989 lanserade den brittiske epidemiologenStrachan den så kallade hygienhypotesen: attallergier främst drabbar västerländska barn tillvälutbildade föräldrar med hög boendestandardoch små syskonskaror.

Mycket tyder på att benägenheten att utvecklaallergier grundläggs de två första åren. Det visarresultat från adoptionsstudier. Om ett spädbarnadopteras från ett u-land, där allergier är ovanliga,till Sverige får det hög risk för allergi, precis somde som är födda i Sverige. Men om barnet redanblivit några år gammalt är risken liten att detutvecklar allergi senare i livet.

Allergi är en miljöorsakad sjukdom, menarAgnes Wold. Det är först de senaste hundra årensom allt fler människor har utvecklat en överkäns-lighet mot ofarliga ämnen i omgivningen som t exfödoämnen, pollen och djurproteiner.

Agnes Wolds forskargrupp får drygt 6 miljoner för att genomföra studier av barns tarmbakterieflora. Syftet är att tareda på vad som orsakar allergier.

Ska du söka forskningsprojekt från EU:s forsk-ningsprogram? Ta kontakt med EU-sekretariatet.De hjälper till med alla besvärliga papper.

Agnes Wold säger att hon aldrig hade fått ige-nom projektet utan hjälp från forskningssamord-naren Margareta Ahlqwist.

– Margareta är oerhört professionell och duk-tig. Vad hon är värd i pengar för GU kan inteöverskattas.

FO

TO

: A

LLA

N E

RIK

SS

ON

8 gu journalen 6|00

SACO och OFR/S ställer sig kritiskamot flera delar av förslaget till en nyorganisation av gemensamma förvalt-ningen.

Förslaget är inte tillräckligt genom-arbetat och förankrat, hävdar facken.

I MBL-förhandlingarna medarbetsgivaren har SACO och OFR/Sfört fram en hel del synpunkter påförslaget till omorganisation av dengemensamma förvaltningen. SEKOdäremot ställer sig bakom hela omor-ganisationen. Men medlemmarna iSACO och OFR/S ifrågasätter delar avförslaget.

– När vi fick det här dokumentetför information och förhandling blevvi förvånade över hur litet förslagetvar förankrat bland personalen. Detär ändå en process som pågått i tvåår, säger Eva Sjögren, representantför OFR/S.

Facken tycker det är viktigt att detgörs en omorganisation, men är fram-för allt kritiska mot att det saknas enkonsekvensanalys av ansvarsfördel-ning och samarbete mellan gemen-samma förvaltningen och institutio-ner, fakulteter och myndigheter.

– Argumenten för en ny organisa-

tion måste bottna i en mer grundliganalys för att förslaget ska vinnaacceptans både internt och externt,menar Inger Wilgotsson Lundh, somär ordförande i SACO.

Trots att omorganisationen tillviss del har kännetecknats av ettdemokratiskt tillvägagångssätt upple-ver många medlemmar att de intehar varit delaktiga i processen.

– Arbetet började med demokratis-ka utgångspunkter. Men den tolkningsom gjordes av arbetsgruppernas arbe-te förankrades inte hos medarbetarna,hävdar Mats Edvardsson från SACO.

– Problemet är att ledningen intehar lyckats få med sig personalen,tillägger Per Sjöstrand från OFR/S. Jagtror att många känner sig besviknaeftersom de har blivit snuvade på endemokratisk resa.

En annan invändning gäller till-sättningen av de nya avdelningsche-ferna. SACO och OFR/S har dockbackat på kravet att de nya chefs-tjänsterna ska utlysas, men kräveratt de nya cheferna ges ett tidsbe-gränsat uppdrag. Något som arbets-givaren inte går med på.

Men att det skulle vara frågan om

ett misstroende mot de namngivnacheferna vill facken inte hålla medom.

– Nej, det här är en principiellfråga, säger Mats Edvardsson. Vårutgångspunkt är att alla nya chefs-förordnanden ska utlysas, så att såmånga som möjligt kan söka och fåsin kompetens och lämplighet prö-vad i öppen konkurrens. Detta för attskapa öppenhet, vilket i sin tur gerlegitimitet.

Utlysningen av anställningar ären viktig fråga, framhåller Per Sjö-strand och refererar till visionen ochidealet om det öppna universitetet.

– Det är viktigt för det inre arbetetinom organisationen att en föränd-ring har legitimitet, fortsätter PerSjöstrand. Arbetet hade underlättatsom det hade funnits tydligare pro-blembeskrivning, målsättning ochsyfte. Det utdragna arbetet har noginte förbättrat den gemensamma för-valtningens position. Det är det trå-kigaste.

Facken har även riktat hård kritikmot förslaget att den nya lednings-gruppen ska ledas av universitets-direktören.

– Eftersom rektor betonar det kol-

lektiva ledarskapet tycker vi att detvore rimligt att rektor eller prorekto-rerna leder denna grupp, säger PerSjöstrand.

Denna punkt har facken inte fåttgehör för. Det är dock ännu oklartvilka befogenheter som universitets-direktören kommer att få.

– Vi har begärt att universitets-direktörens arbetsuppgifter ska redo-göras och förhandlas, säger PerSjöstrand.

Överenskommelsen mellan fack-en och arbetsgivaren ska, enligt fack-en, ses som ett ramverk. Mycketarbete återstår. Facken efterlyser enbemanningsplan, d v s vem som skagöra vad i den nya organisationen,och en redogörelse för hur de nyaavdelningarna ska samlokaliseras.

– Dessa konsekvenser är inte MBL-förhandlade, utan öppna för fortsattadiskussioner, säger Per Sjöstrand.

Facken kräver dessutom att ansva-ret för avdelningarnas ekonomi, per-sonal och organisation tilldelasrespektive avdelningschef. Den nyaorganisationen skall även utvärderasav en extern sakkunnig.

ALLAN ERIKSSON

En mer modern förvaltning – medöverskådlig beslutsstruktur och tydli-ga ledare – som skapar en väl funge-rande och professionell organisation. Det hoppas universitetsdirektörenBjörn Järbur uppnå med den nyaorganisationen.

Arbetet med omorganisationen avgemensamma förvaltningen har på-gått i två år. Nu när den nya organisa-tionen genomförs innebär det attantalet avdelningar minskas från 17till 10, att de nya avdelningschefernautses och att en ledningsgrupp meduniversitetsdirektören i spetsen bildas.

Varför genomförs omorganisa-tionen av gemensamma förvalt-ningen?

– Det främsta skälet är att det harvarit för många små avdelningar. Dehar varit för sårbara, t ex vid sjuk-dom, och möjligheterna att organise-ra arbetet inom avdelningen harvarit begränsade. Nu skapar vi störreoch mer slagkraftiga enheter. Det blirlättare att hjälpas åt med arbetsupp-gifter och se till att alla får kompe-tensutveckling. Ett annat skäl är att

ledarrollen lyfts fram på ett myckettydligare sätt i den nya organisatio-nen. Ambitionen är att de nya avdel-ningarna ska arbeta mer projektbase-rat och i nätverk.

Arbetet har tagit två år. Vadberor det på att det dragit utpå tiden?

– Det har varit en demokratiskprocess. I en sådan är det naturligtatt det finns olika uppfattningar omhur den nya organisationen ska se ut.Jag tycker det är viktigt att få med sigså många som möjligt och att förank-ra processen. Därför har det tagit tid.

Facken är kritiska mot att detsaknas en ordentlig analys avverksamheten. Anser du att kri-tiken är berättigad?

– Nej, jag har svårt att förstå detargumentet. Under åren har det gjortsflera utvärderingar av förvaltningenoch senast gjorde vi en självvärdering.Dessutom kom Högskoleverket medsin kvalitetsutvärdering 1998 och denvisade på ett antal brister inom för-valtningen. I stället för att göra enextern utredning – med ett ”top-

down”-perspektiv – har vi valt attgenomföra en omorganisation utifrånde kunskaper vi har själva. Jag ser om-organisationen som en process. Vistartar detta nu och sen får vi se hurdet fungerar. Inget är låst för evigt.Skulle det visa sig att det inte funge-rar, då får vi ändra på organisationen.

Varför tror du att fackens med-lemmar uppger att de inte kän-ner igen sig i det slutgiltiga för-slaget?

– I ett sådant stort arbete med näs-tan 200 personer involverade var detmånga kloka tankar som fördes fram.Det är alltid svårt att få med sig alla,men jag tycker att förslaget stämmeröverens med vad de flesta grupperkom fram till. Att det finns medarbe-tare som inte känner igen sig ochsom är besvikna är en naturlig del avprocessen. Det vore konstigt om allahade samma uppfattning i alla frågor.

Varför tillgodoser ni inte fack-ets krav på att de nya chefs-tjänsterna ska utlysas?

– Det viktigaste skälet är att vi harett antal mycket duktiga och motive-

rade medarbetare som i dag har olikachefspositioner. De kommer snart attvisa att de är värda förtroende. Legi-timiteten får byggas i kraft av arbete.

Varför berörs inte lokalfrågan iförslaget?

– Vår ambition är att de nya avdel-ningarna ska samlokaliseras så snartdet är möjligt. Vi håller på att titta påolika lösningar, men det är viktigt attförst tala med de nya avdelningsche-ferna och medarbetarna.

I förhandlingarna med fackenhar det varit diskussioner omden nya ledargruppen, men hurser du på gruppens roll?

– Den nya gruppen kommer attbestå av 10 avdelningschefer ochuniversitetsdirektören. Rektor ochprorektorerna ska också vara med, imån av tid. Huvudprincipen är att viska hantera olika frågor inom förvalt-ningen genom att komma överensinom gruppen. Skulle man intekomma överens, då har jag vissabefogenheter att fatta beslut.

ALLAN ERIKSSON

Facken ifrågasätter omorganisationen

N Y H E T E R

Större tydlighet i nya förvaltningen

Notiser

Humanistiska fakulteten fick detextra bidraget på fyra miljoner för attslussa igenom nästan färdiga dokto-rander. Ett efterlängtat beslut, tyckerdekanus.

Det var i våras som humanistiskafakulteten lämnade in en särskild an-sökan om tillfälligt stöd. Orsaken ärden nya forskarutbildningsreformensom ställer tuffare krav på finansier-ing och utbildningens längd. Vidfakulteten kommer många doktoran-der, som antogs före 1998, att stå heltutan försörjning i slutet av nästa år –om de inte hinner skriva färdigt sinavhandling.

I juni kom det glädjande beskedetatt fakulteten får ett tillskott på 4miljoner.

– Vi är naturligtvis mycket tack-samma för bidraget, konstaterardekanus Lennart Olausson. Målet äratt vi ska få igenom en relativt storgrupp på 30-40 personer och vi arbe-tar hårt med att utforma forskarut-

bildningen utifrån de krav som dennya förordningen ställer.

Det kommer att bli två ansök-ningstillfällen, i höst och i vår.Närmast väntar ett noggrant ansök-ningsförfarande där institutionernafår rangordna sina doktorander.Sedan fattar forskarutbildningsgrup-pen beslut om vilka som får bidrag.Kraven är att avhandlingen i principska vara klar, d v s grönläst, och attdoktoranden hinner färdigt sitt arbe-te inom tre-fyra månader. Men allasom formellt sett är behöriga kanändå inte räkna med förlängd försörj-ning.

En enkät som fakulteten gjorde ivåras visar att ett 100-tal doktoranderkommer i kläm mellan de gamla ochnya reglerna. Av dessa uppskattasdrygt 50 vara på sluttampen av sittavhandlingsarbete.

– Vi får se hur många som sökeroch hur långt pengarna räcker.

Bidraget betyder oerhört mycketför fakulteten som annars inte hade

klarat av att ge doktoranderna för-längd försörjning, menar Olausson.

– Vi har inte kunnat ta in såmånga doktorander de senaste åren.Anslagen räcker bara till 30 nya dok-torander varje år. Om vi ska klaravåra examensmål i framtiden måstealla bli klara i tid, vilket jag betvivlar,säger Lennart Olausson.

Han tycker det är egendomligt attregeringen ställer större krav på pre-station än vad pengarna räcker till.Men Olausson bedömer ändå attfakulteten inte kommer att ha någrastörre problem att rekrytera nya fors-kare.

Prorektor Martin Fritz, som hand-lagt ärendet, säger att det är glädjan-de att man kunnat hjälpa en fakulteti nöd.

– Vi har gjort en omsorgsfull pröv-ning av ansökan. Men det är fråganom en engångssatsning och andrafakulteter kan inte räkna med liknan-de bidrag, betonar han.

ALLAN ERIKSSON

Kraftfulla insatser krävs för att säkraarbetstidsavtalet.

Det är några av de frågor somSULF:s nye ordförande Bengt Nordéntänker driva.

Bengt Nordén är universitetslektor iföretagsekonomi vid Handelshög-skolan och har varit aktiv inomSACO och SULF sedan 1997. Som nyordförande för SULF kommer han,särskilt närmaste tiden, att arbetamed löner. Det är snart dags för nyacentrala förhandlingar.

– Hela högskolesektorn har halkatefter i lönerörelsen. Det är viktigt attvi får upp lönerna. Vi måste få tillstånd en attitydförändring. Det finnsen gammal föreställning om att allainom universitetet tjänar bra, menjämfört med andra likvärdiga yrkes-grupper ligger vi inte bra till.

Arbetstidsavtalet är en annankärnfråga på SULF:s program. BengtNordén är besviken för att ingen parthar lyckats med uppgiften att infor-mera om arbetstidsavtalet på ett brasätt.

– Nu gäller det att få igång en dis-kussion om avtalet. Det är viktigt attfå med sig fakulteterna, så att de kän-

ner att de kan påverka. Annars får viingen acceptans för avtalet.

Bengt Nordén stöder idéerna iavtalet men tycker inte att det funge-rar tillfredsställande. Orsaken är allt-för otydlig information, bristandeintresse och sval entusiasm.

– En del har tolkat arbetstidsavta-let som fan läser bibeln. Folk harockså irriterat sig på den krångligablankett som måste fyllas i.

Bengt Nordén pekar på problemetatt det ofta är svårt att göra en lång-siktig planering av den anställdesarbetsuppgifter, eftersom man arbe-tar väldigt olika inom olika verksam-heter. För att avtalet ska fungerakrävs ökad medvetenhet om vadarbetstidsavtalet egentligen innebär,menar han.

En annan aktuell fråga handlarom korttidsanställningarna. Den nyalagen, som trädde i kraft 1 januari,innebär att de som varit vikarier i treår måste få fast anställning. Det ärvisserligen ett steg i rätt riktning,men det räcker inte, hävdar BengtNordén.

– Lagen har även inneburit att

några har förlorat sina arbeten. Vårmålsättning är att så många sommöjligt ska kunna få trygga anställ-ningar, det är en förutsättning för attman ska göra ett bra arbete.

ALLAN ERIKSSON

Bidrag räddar ett 40-tal doktorander

SULF-ordförande kräver högre löner

N Y H E T E R

Humanistiska fakulteten får ett tillskott på 4 miljoner kronor

Ny organisation av GF 1 oktoberRektors kansli

Avdelningen för personaloch organisationsutvecklingChristina Nordberg är i dag biträ-dande personaldirektör. Titel: per-sonal- och organisationsdirektör.

Avdelningen för ekonomi-styrningLars Nilsson, som har motsvaran-de ställning i dag, blir ekonomi-direktör.

Avdelningen för omvärlds-analys, planering och upp-följningPer-Erik Eriksson, budgetdirektöroch fn vikarierande planeringsdi-rektör. Titel: planeringsdirektör.

Avdelningen för studentfrågor Irja Persson-Utterhall är i dagavdelningsdirektör med chefs-uppdrag inom utbildningsavdel-ningen. Titel: Direktör för avdel-ningen för studentfrågor.

Avdelningen för informationoch omvärldskontakterSiv Bondenäs Brink, som är infor-mationsdirektör, behåller titeln.

Avdelningen förinformationsteknikSven-Elof Kristenson är chef förIT-avdelningen. Titel: IT-direktör.

Avdelningen för lokaler och försörjningAgneta Kores, som är fastighets-direktör, behåller titeln.

Avdelningen för konferens och serviceInger Wejdling är chef för IT-ser-vice. Titel: Akademidirektör.

InternrevisionenTorie Kallin behåller uppdragetsom internrevisor och ansvarigför internrevisionen.

Nya upphandlingarUpphandling av ramavtal förböcker är klar. Sex ramavtal hartecknats. Bland dessa återfinnsfyra tidigare leverantörer – Bok-handeln Aniara, F. Delbanco,Göteborgs Studentbokhandelsamt S.L. Books. Nya bokleveran-törer är Dawson Books samtbol.com (tidigare Bokus). Avtalenlöper på två år med möjlighet tillförlängning. Observera att priser-na kan variera stort mellan olikaleverantörer. Prisjämförelserrekommenderas.

Andra ramavtal, som nyligengenomförts, omfattar: gas, fastig-hetsnät för data och tele, livsme-del och kaffe. Mer informationom vilka leverantörerna är hittardu på hemsidan:http://www.fa.adm.gu.se/xupph/

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

Bengt Nordén är ny orförande för SULF vid GU.

gu journalen 6|00 9

Det handlar om identifikation. Högrestudier är 6-7 gånger så vanligabland barn till akademiker som blandbarn till arbetare. Har man dessutominvandrarbakgrund är chansen attman blir universitetsstuderande ännumindre.

Men undantag finns. ”Kan vi så kanni!” heter informationsbroschyrensom ska skickas ut till skolor, folk-högskolor och föreningar för attlocka lärare och studievägledare attboka upp ett besök av studentambas-sadörerna så att de med annorlundabakgrund får berätta om sin väg tilluniversitetet.

– Det är inte så att vi tycker att allanödvändigtvis måste ägna sig åt uni-versitetsstudier, säger Eva Henricssonsom tillsammans med Ingrid

Lundgren ansvarar för studentambas-sadörsprojektet. Men det är individenseget val och förmåga som ska avgöraom man vill studera, inte etnisk, socialeller regional tillhörighet.

På affischer, i studentradion och iSpionen har Ingrid Lundgren och EvaHenricsson informerat om student-ambassadörsprojektet. Nu har manhaft informationsträffar och är i fullgång med att välja ut dem som manhoppas ska passa som ambassadörer.

– Sedan ska dessa utbildas i blandannat presentationsteknik innan viskickar ut dem två och två till Kom-vux, folkhögskolor, idrotts- och in-vandrarföreningar för att berätta hurjust deras väg till universitetet varit.

350 000 kronor har avsatts förprojektet som är tänkt att pågå underen treårsperiod.

Men varför är det så viktigt attuniversitetet når nya grupper?

– Det handlar om trovärdighet,säger studievägledare Ingrid Lund-gren. Universitetet är en del av sam-hället, utbildningen är gratis, alla ärmed och betalar. Då ska inte somligagrupper ställas utanför. Men dethandlar också om samhällets behov,att de människor som så småningomhamnar på inflytelserika positionermåste ha olika bakgrund av demo-kratiska skäl.

I slutet av oktober ska de nyaambassadörerna börja göra sina besöksom sedan kommer att följas upp medintervjuer och enkäter för att kunnaerbjuda intresserade forsatt kontakt.

EVA LUNDGREN

Låt en konstprofessor, en folkbildare,en representant för näringslivet ochThomas Östros diskutera vad kunskapegentligen ska vara bra för – det kange oväntade perspektiv!

Så säger Ingrid Lomfors, ny före-ståndare för Grundtviginstitutet, somgärna vill ha mer av diskussion ochdialogseminarier vid universitetet.

Ingrid Lomfors är historiker medrötter i två kulturer: den svenska ochden judiska. Hon är uppvuxen i folk-högskolemiljö där hon både bott, stu-derat och arbetat. Och parallellt medsitt arbete som föreståndare förGrundtviginstitutet leder hon en kurspå Museion: Livshistoria och Minne.

Ännu har hon inte hunnit göra såmycket mer i sin nya tjänst än attåka runt och träffa olika människoroch institutioner som samarbetarmed Grundtviginstitutet. Hon harbesökt Grundtvigs verksamhet påGöteborgs folkhögskola i Biskops-gården, diskuterat kommande arbetemed Nordens folkliga akademi ochvarit på konferens om N.F.S. Grundt-vig i Köpenhamn.

– Och jag har mötts av överrask-ningar som fått mig att fundera övervad Grundtvig egentligen represente-rar och vilka värderingar hans an-hängare står för. Vårt arbete inomGrundtviginstitutet präglas av öppen-het och tolerans. Här arbetar vi försocial och etnisk mångfald på mångaolika nivåer, bland annat erbjuder viföreläsningar ute i Biskopsgården.

Men i Danmark hänger Grundtvigihop med gamla otidsenlig begreppsom folklighet och nationell identi-tet. Där kan man få höra yttrandensom ligger snubblande nära främ-lingsfientlighet. Också den danska

synen på folkhögskolan skiljer sig endel från den svenska och är mindreöppen mot universitetet.

Folkhögskolan – det är annarsnågot som Ingrid Lomfors ser litesom ett ideal.

– Jag tycker om folkhögskolanskunskapssyn. Man ser hela männi-skan. Och det är ett givande ochtagande mellan studenter och lärare.Gränsen mellan formellt och infor-mellt lärande är flytande, man ärinte så branschanpassad som inomuniversiteten.

Ingrid Lomfors nya arbete kom-mer till en början att bland annatbestå i att få Grundtviginstitutet attsynas mer i samhället. Hemsidor skagöras, affischer sättas upp.

– Men det gäller inte bara attsynas utåt, vi måste även arbeta inåt.Vi som arbetar med kunskapsförmed-ling måste hålla igång diskussionenom dess nytta. Särskilt i tider närundervisning generellt förväntasanpassas till samhälleliga behov ochekonomiska intressen. Det kännsäven angeläget att fundera på vaduniversitetet har att erbjuda alladessa nya grupper som vi försökerlocka till universitetet. Vilken värde-grund ska undervisningen vila påoch vad är sambandet mellan kun-skapssyn och människosyn?

För att ta reda på detta planerarGrundtviginstitutet bland annat enförkonferens inför EU-konferensennästa år.

– Då tänker vi arrangera dialogse-minarier där olika perspektiv ska stäl-las mot varandra, just för att på såsätt lyfta fram frågor om lärandetsvillkor och nytta.

EVA LUNDGREN

Ny föreståndare för GrundtviginstitutetIngrid Lomfors – historiker med rötter i två kulturer

Ambassadörer ska locka fler till studier

N Y H E T E R

Efterlyses:Studentambassadörer

Känner du igen dig i något av följande påståenden:

– Mina föräldrar har inte studerat på högskola/universitet

– Jag kommer från en annan språkkultur än den svenska

– Jag har inte gått den spikrakavägen till högre studier

Kan du dessutom tänka dig att inspirera andra med liknande

bakgrund att ta steget in i universitetsvärlden?

Då kanske du vill bliStudentambassadör?

?

Göteborgs universitet söker nu studenter som villåka ut till skolor, föreningar, organisationer m m ochpå ett personligt sätt berätta sin historia om vägentill högre studier. Mottot är ”kan vi så kan ni”.

Är du intresserad? Då är du välkommen till våra informationskvällar där vi berättar mer. Plats: Universitetsbyggnaden i Vasaparken, Sal 10Tid: 20 eller 21 september kl 18-20Upplysningar: 031-773 4366

Varmt välkommen!Ingrid Lundgren, StudievägledareEva Henricsson, Informatör

FO

TO

: ALLA

N E

RIK

SS

ON

10 gu journalen 6|00

Ingrid Lomfors tar över efter Maj-Lis Follér som föreståndare för Grundtviginstitutet.

gu journalen 6|00 11

PR

OF

ILE

N

Varför blir man forskare? Hur börjar det?Kanske så här:

”Berätta en badsaga,” sa flickan.”Ja,” sa pappan, ”jag ska berätta en badsaga.

Det var en gång en liten flicka som så rysligt gärnaville höra en badsaga, och då sa hennes pappa attjag ska berätta en badsaga. Och så berättade han:Det var en gång en flicka som så rysligt gärna villehöra en badsaga...”

Den sagosugna flickan hette Beata och sagobe-rättaren var Ivar Agrell, professor i zoofysiologi iLund. Beata ville alltid höra sagor, helst sorgligaom prinsessor som dog på slutet. Så professorn,som i sin forskning intresserade sig mest för sjö-borrar och flugor, berättade prinsessagor vid mat-bordet, på promenaderna, vid badkaret; när helst

Beata så krävde. Han berättade på sitt eget gäckan-de sätt och inte alltid som hon hade väntat sig.

Och Beata lyssnade. Kan man från detta dra en rak linje till Beata

Agrells vuxna liv som hängiven litteraturälskareoch litteraturforskare? Det är frestande. Det enager det andra. Som någon skrev i en recension avGunnar D Hanssons senaste bok ”Förlusten avNorge”: ”…den visar hur allting har med vartan-nat att göra…”

Den boken har Beata Agrell haft som lustläsningi höst.

I ”Förlusten av Norge” blandas kortprosatextermed dikter och faktadokument. ”Det är ibland väl-digt konkret”, säger Beata Agrell, ”och iblandsvårt, men så gräver han sig ner till någonting,något ursprungligt, något alldeles eget. Han klärav lager efter lager tills han når något slags möns-ter, någon slags mänsklig botten. Något oartikuler-bart. Där är hans texter. De är så underbara.”

En litteraturforskares uppgift är bland annat attanalysera litteratur med vetenskapliga metoder, vil-ket alltså inte hindrar att det går att befria sig frånanalysmodellerna och njuta av boken som bok:

”Du kan tro att jag kan lustläsa”, säger BeataAgrell, ”jag har bara så dåligt om tid.”

Forskare blev hon för att komma åt ett sätt attbeskriva själva litteraturen, och inte bara litteratu-rens effekter. ”Jag ville lära mig hur man skriverom litteratur utan att bara säga vad man känner”,förklarar hon.” Vad är det i texterna som förbere-der för de här effekterna som vi uppfattar och tartill oss?”

Hennes senaste forskningsprojekt heter”Begränsningens konst och prosakonstens grän-ser”. Tillsammans med andra forskare studerarhon kortprosa och kortprosastrategier i svensk lit-teratur runt 1880-1914. Frågor som ställs är: vadskiljer hög litteratur från låg? Och skönlitteraturfrån brukslitteratur?

Beata skyr inte en god trätaText: Pia Naurin Bild: Hillevi Nagel


Beata Agrell lyfter fram texter ur arbetarpress,väckelsepress och nykterhetsrörelsernas tidningaroch ser hur de används och omvandlas efter behov.Ren lustläsning, säger hon. Här finns ofta tydligabudskap, med ett starkt moraliskt och etiskt tryckoch när det gäller arbetarförfattarna naturligtvisockså ett starkt politiskt tryck.

Och om man jämför med dagens texter?Politiskt tryck finns i dag också, konstaterar hon,men det formuleras annorlunda och frågorna somnu förs fram handlar om andra saker: genus ochetnicitet, till exempel. Klassperspektivet har fallitbort. Begreppet politisk korrekthet har tillkommit.Och möjligen uttrycker vi oss en aning mer ”coolt”.

Beata Agrell är född i Lund men det är Göte-borgs universitet som gäller. Hon inledde med enfil kand i filosofi, och började sedan läsa litteratur-historia med poetik, som det hette på 60-talet, ochnordiska språk. Av det blev det en fil mag. I börjanpå 80-talet doktorerade hon på Sven Delblancs”Prästkappan” och tio år senare väckte hon storuppmärksamhet med ett omfattande verk som sät-ter 60-talslitteraturen – och 60-talet – på plats:”Romanen som forskningsresa – Forskningsresansom roman. Om litterära återbruk och konven-tionskritik i 1960-talets nya svenska prosa.”

”Jag försökte ta reda på vad som hände i prosa-litteraturen under den här tiden”, förklarar hon.

”60-talet blir aldrig mera sig likt” och ”Oum-bärlig läsning”, hette det i recensionerna.

Beata Agrell är själv en del av det 60-tal hongjorde sin forskningsresa i. Hon läste inte bara deklassiker som litteraturstudierna fordrade, utanockså Lenin och Marx. Hon gick in i Clarté ochsympatiserade med bokstavskombinationer somKPML, och även r. Om detta säger hon att det varlänge sedan hon lämnade tron på proletariatetsdiktatur bakom sig, men att hon inte hör till demsom gjort avbön. ”Att gå ut långt till vänster varen del av en ungdomsrörelse. Viktiga saker somsolidaritet lyftes fram. Därvidlag har jag inte änd-rat mig så mycket.”

Om man ska beskriva ”Romanen som forsk-ningsresa…” kan man säga att här visar BeataAgrell bland mycket annat på hur litterära experi-ment och engagemang förutsatte varandra, och påatt bilden av ett 60-tal där estetik och politik varåtskilda, är en synvilla.

Möjligen är detta en alltför enkel beskrivningav ett stort verk med förgreningar åt många håll –vilket kan illustrera svårigheten att skriva kort ochenkelt om komplicerade förhållanden.

Beata Agrell tycker att universitetens tredje upp-gift är mycket viktig. ”Forskningen ska vara förmed-lingsbar, annars är det ju ingen mening med den.”Men hon ser svårigheterna, tidsbrist är en orsak tillatt hon själv inte är mer medialt känd, trots sittgrundmurade rykte bland kollegor.

Hon ger sig sällan ut i dagsdebatten. Det tar tidatt formulera sig utåt: ”Det är inte alla akademikersom, som Lars Lönnroth till exempel, på ett partimmar snabbt och elegant kan få ihop en slagkraf-tig och läsbar text. Själv behöver jag god tid påmig. Det har jag oftast inte.”

En forskare i dag ska vara så mycket mer än enforskare. Lärare, naturligtvis, men också entrepre-nör och företagsledare – och ekonom. Mycket tidgår åt att söka projektpengar, vilket ska göras vidsidan av det övriga arbetet. Att rätt kunna läsa avdagens trender ger ett försteg. Beata Agrell hörinte till de trendkänsliga.

”Så får man inga pengar, fastän ansökan kanskeär jättebra, och det säger de också på forskningsrå-den. Men just då var det något annat som varmera passande, mera genus, mera etnicitet ellernågot annat som ligger i tiden… Det som är ‘inne’är ofta jätteviktiga saker, men om nu min forsk-ning faktiskt går ut på något helt annat?”

Det finns ingen ointressant forskning, menarhon. Men, fortsätter hon, tyvärr anser sig stateninte ha råd att bekosta forskning som inte ärdirekt nyttig för näringslivet:

”Det är Riksbanken och humanistiska forsk-ningsrådet som gäller för oss humanister och nunär forskningsråden ska slås ihop, blir det nogännu knepigare för humaniora att hävda sig.”

För att underlätta för forskare att hitta fram tillprojektpengar skulle man på fakultetsnivå kunnaha en specialtjänst som har till uppgift att hållareda på vad och när och hur man ska söka ochinte minst fylla i blanketter, tycker hon. ”En sådantjänst för varje ämnesområde eller sektion skullebli väldigt lönsam i längden. Vi får mindre utbrän-ning och färre sjukskrivningar, det är jag överty-gad om.”

Vad krävs av en bra forskare?

PROFILEN


Begåvning är nog bra, menar Beata Agrell, mendet är sittfläsket som är avgörande. Forskninghandlar om tålamod och systematik, kort sagt,gott sittfläsk. Till det ska också läggas ett idéflöde,men inte för stort, då kan det bli kaos. ”Jag tyckerdet talas för mycket om det här med inspirationoch idéer, jag skulle vilja tona ner det.”

Det räcker med en idé och den ska formulerassom ett problem eller en fråga. Den förgrenar sigsedan när man jobbar. ”Forskare är ju olika, menför mig handlar det om att rensa ut, få ett spår, fåett svar på frågan man ställer.”

Någon sa att det är en vinstlott att få BeataAgrell som handledare. Men vad gör hon som ärså bra?

Det får du fråga studenterna om, säger hon.Och då gör jag det. Så här ungefär kan det låta:Hon är både sträng och varm, ovanligt engagerad,och kunnig, och en skarpsynt läsare. Man vill integöra henne besviken. Man måste anstränga sig.

Vad är det du vill ta reda på, brukar vara hen-nes inledningsfråga till studenten. Ibland kan denfrågan vara nog så svår att svara på.

”Jag har gjort en liten startplatta”, förklararhon, ”där jag listar olika saker. Att ringa in forsk-ningsområde, frågeställning och arbetssätt ärgrunden. Du har en fråga. Hur ska du göra för attjobba med den, och få ett svar? Frågan ger rastretoch för att kunna ställa den behöver man ha liteteoribas. Jag försöker avdramatisera, talar hellreom synsätt och arbetssätt än om teori och metod.”

Det tar tid att forska. Det mesta arbetet sker ilönndom, också något att tänka på i dessa tider dåpubliceringshets råder, enligt mottot publish orperish.

”Naturvetare talar ofta om hur lång tid experi-ment och kontroll måste få ta. Vi humanisterkämpar på precis samma vis med våra material. Etthistoriskt material, till exempel, kan vara jättelikt,ostrukturerat och svårt att komma åt. Det går inteatt spotta ur sig texter hur som helst.”

Långa perioder kommer inget konkret ut påpapper, eller i manus. Därför är ett forskarsamhällesom stöttar, och en god forskningsmiljö, avgöran-de för resultatet. Forskning är ett ensamt arbete,fortsätter hon, men ett gemensamt arbete också,även om man rent fysiskt sitter ensam på sin stjärt.Det man producerar gör man med hjälp av vadandra forskare kommit fram till. Även de forskareman slåss med och grälar på har man hjälp av.

”Den dagliga miljön är jätteviktig, att man haren miljö där man kan diskutera sin forskning.Strävan finns, men det är väldigt svårt att upprättaen sådan miljö. Folk är pressade, bland annat avden allt tyngre undervisningsbördan.”

Hon är glad över sin egen arbetsplats. ”Du kangärna skriva att detta är en jättefin institution somjag är lycklig att vara på, detsamma gäller fakulte-ten som är min andra arbetsplats.”

I somras befordrades Beata Agrell till professor.Det viktigaste med det är, tycker hon, att profes-sorstiteln väger tyngre än docenttiteln när mansöker projekt, vilket också har betydelse för dokto-randerna och institutionen i sin helhet.

Men visst är det roligt att bli befordrad, fortsät-ter hon, även om det finns smolk i glädjebägaren:”Som kvinna vet man aldrig om man upphöjs föratt man är kvinna, eller för sin kompetens. Mennu har jag läst de positiva utlåtandena från sak-kunniga som står långt från mig forskningsmäs-sigt, så jag vågar nog tro att jag är duktig.”

Risken med särbehandling är att man tappar itilltro, menar hon. ”Kvotering är inte bra, det villjag verkligen trycka på. Det är inte bra för kvin-norna själva.”

Litteraturvetenskapliga institutionen har nu trekvinnliga professorer, Stina Hansson, nytillträddaLisbeth Larsson som har i uppdrag bland annat attfölja upp genusforskningen, och Beata Agrell.

Hennes främste trätobroder, professor LarsLönnroth, har nyligen gått i pension. I en krönikai GU Journalen förra året lovordade han den godaträtan: ”Önska dig varje dag en öppenhjärtig kol-lega som Beata! Utan trätgiriga personer som hondör universitetet och din egen förmåga att göra ennyskapande insats.”

Vad var det de trätte om egentligen?”Allt”, säger Beata Agrell. ”Det finns doktoran-

der som varit närvarande när vi har rykt ihop, ochde har ju blivit fullständigt förskräckta. Men medåren blev vi väldigt fästade vid varandra. Det kom-mer att bli ett hål efter Lars.”

De två var motpoler på flera sätt, förklarar hon,han hade en stark litteratursociologisk orienteringoch hon en starkt textanalytisk. De kom från mot-satta politiska läger: ”Han ville driva institutionensom ett företag, det ville inte jag. Jag tyckte atthan satte pressdebatten före den vetenskapliga.Och så vidare. ”

Men gradvis närmade de sig varandra, också igrundläggande vetenskap.

”Vi kan vara oeniga på bestämda punkter, mensedan visar det sig att vi har en gemensam grund-syn. Och det är väldigt intressant, tycker jag, attman kan vara så oenig om så mycket som vi fort-farande är, men att det ändå finns en grundläg-gande konsensus som inte riktigt går att precisera.Det är något i omdömet som stämmer.”

Har vi för lite trätor på universitetet? Nja, säger hon, vi ska väl inte hålla på att slåss

precis. Men vi ska sträva efter den raka kommuni-kationen. Säga som det är, och vad vi tycker, istäl-let för att bara rycka på axlarna. Om man gömmerundan misshälligheter är det risk för att saker ochting börja ruttna.

Namn: Beata Agrell

Senaste bok: ”Romanen som forsknings-resa – Forskningsresan som roman. Om lit-terära återbruk och konventionskritik i1960-talets nya svenska prosa”.

Aktuell: Nybliven professor på litteratur-vetenskapliga institutionen. UnderHumanistdagarna i oktober berättar honom sin nuvarande forskning under rubri-ken ”Kortberättelse, urgammal textformoch framtida forskningsområde”. Har justvarit gäst vid Oslos universitetet där honstuderat norsk forskarutbildning och tittatpå vad de norska så kallade forskarutbild-ningskoordinatorerna gör. ”De anordnar tillexempel gemensamma fakultetskurser såatt man träffas inom närliggande ämnen.Samtidigt som man bevarar sin egen specia-lisering, sker ett utbyte. Det skulle varaunderbart om vi kunde hitta former för attsamarbeta mer över gränserna.”

Musik: Barockmusik. Har en Locatelli-CDpå skrivbordet att stoppa i datorn. Tyckerockså om svensk 1700-talsmusik och”undergroundmusik, Janis Joplin, rock ochblues”. Gillar Elvis. ”Vilken röst han har!”

Mat: Japanskt; rå fisk. Surströmming.Fransk getost. Lagrad gorgonzola och annatmed rejäl doft.

Fritidsintresse: I mån av tid: film.Hinner alldeles för sällan gå på bio.

Resor: Ska åka hurtigrutten med makenefter pensionen. Vill gärna se Svalbard ochGrönland. Föredrar definitivt norröna fram-för sydliga trakter.

PROFILEN


U N I V E R S I T E T E T S V E C K A 1 4 - 2 2 O K T O B E R

Här kan du köpa biljetterBiljetter köper du på Universitetshörnan, hörnet Vasagatan/Götabergs-gatan, måndag till fredag klockan 11.00-18.00, onsdagar till 19.00. Biljetter säljs under perioden 2-20 oktober.

Lunchföreläsningar: 60 kronor inklusive mat och dryck. Gratis lyssnarplatser.

Musikshowen Some of these days: 100 kronor, lyssnarplatser 50 krBiljetter till talpjäsen On/Off säljs från Artistens reception på telefon 773 40 01 Övriga aktiviteter är kostnadsfria!

Populärvetenskaplig fest i nio dagar

Närmare 200 föredrag, experi-ment, guidade turer i bibliotekenskällarvalv och underhållning avstudenter från Musikhögskolanoch Högskolan för teater, operaoch musikal. Universitetets veckahar vuxit till ett arrangemangsom engagerar alla delar av uni-versitetet.

I år ordnas Universitetets veckaför tredje året i rad. Populärveten-skapliga föredrag blandas med tes-ter och experiment, skådespel viaInternet och färgsprakande show– regisserad av Gunilla Gårdfeldtpå Musikhögskolan.

Programmet löper under niodagar, mellan den 14 och 22 okto-ber, med tjuvstart i Angered den12:e. Varje fakultet ansvarar fören dag eller kvällsaktivitet, dåfokus ligger på forskning inomdet egna verksamhetsområdet.Utöver detta erbjuds lunchföreläs-ningar och kvällsshower i aulan iVasaparken.

12 oktober Tjuvstart i Angered

14 - 15 oktober Humanistdagarna

16 - 20 oktober Lunchföreläsningaroch kvällsshowen ”Some of these days”.

16 oktober Universitetets vecka besöker Biskopsgården

17 oktober Utbildningsvetenskapens kväll

18 oktober ”19 +” öppet hus för dig i studietankar

19 oktober Naturvetenskapens kväll

20 oktober Premiär på talpjäsen On/off. Sänds även över Internet

21 oktober Hälsans dag

22 oktober Samhällsvetenskapens dag Handelshögskolans dag

Föreläsningar för alla intressen

ww

w.d

rag

ste

r.s

e

foto

stu

dio

DD

R

Tid och plats hittar du i programmet på Internet www.gu.se/universitetetsvecka Dessutom delas en programbilaga ut med G-P den 10 oktober.

Program för universitetets vecka

ILLUS

TR

AT

ION

: DR

AG

ST

ER


Nu beger sig universitetet ut på turné till kommuner och föror-ter. Med föredrag, musikunderhållning och prova-på-experimenthoppas man kunna locka nya grupper till universitetet.

Det är kommunerna Munkedal, Grästorp, Bengtsfors ochMark, samt förorterna Biskopsgården och Angered, som kom-mer att få besök av GU under Universitetets vecka.

– Detta är ett led i GU:s försök att locka till sig nya grupper,berättar Åsa Frykberg, som är projektledare för satsningen ute ikommuner och förorter inom Universitetets vecka. Vid tidigareUniversitetets vecka har vi mest nått publik från centralaGöteborg och då främst personer som redan har anknytning tilluniversitetet. Men nu går vi ut i länet med ett axplock avsådant som GU kan erbjuda för att intressera nya grupper.

I samråd med kommunerna och förorterna har GU sattsamman eftermiddagsprogram innehållande två föredrag,musikunderhållning av studenter från Musikhögskolan, samtexperimentet ”Fantastisk matematik – om konsten att vinna ispel och att bygga lutande torn som inte faller”. En studievägle-dare kommer också att finnas på plats för den som vill veta mer.

– Kommuner och förorter ställer upp med lokaler och harhjälpt till med att informera i annonser och i veckoblad. Ävenföreningar och egna företagare inom områdena kommer att fåutskick om vad som händer.

Till Grästorp kommer till exempel miljövetaren Lena Lindoch talar om kretslopp medan historikern Henrik Janson bjuderpå en medeltida resa genom Västra Götalandsregionen.

– Och i Biskopsgården ska docent Ernst Nyström hålla enföreläsning om vilken roll hormonerna spelar för vår hälsa.Arkitekt Torsten Hansson kommer att berätta om hur man tänk-te när man planerade Biskopsgården på femtiotalet. Detta trorjag kommer att intressera många.

Det Åsa Frykberg är mest nyfiken på är hur satsningen ute ikommunerna kommer att gå.

– Det här är lite av ett test. Vi vet inte alls hur många intres-serade som kommer men om satsningen slår väl ut hoppas vikunna utveckla försöket och besöka fler kommuner nästa år.

EVA LUNDGREN

– Det kan vara svårt att vara 35 år och besluta sig för att ta stegetin i studielivet, säger informatör Eva Henricsson, som arbetar föratt öka mångfalden inom universitetet. Under Universitetetsvecka ordnas en kväll som vänder sig till de som är lite äldre ochhar börjat fundera i banor om att läsa vidare.

Under Universitetets vecka hålls ett öppet hus då man ger in-formation om vad man kan läsa på universitetet, hur man sökeroch vilka möjligheter till service och hjälp som finns att få föräldre studenter. På plats finns studievägledare, representanterfrån Göteborgs förenade studentkår, CSN och Studentbostäder.

Tid: Öppet hus den 18 oktober mellan kl 16.00-19.00Plats: Lilla hörsalen, plan 2, Universitetsbyggnaden iVasaparken

Lars Lilliestam, universitetslektor på insti-tutionen för musikvetenskap. Föreläserunder rubriken ”Långt från verkligheteneller nära?” under Humanistdagarna.

– Klyftan mellan vetenskap och vardagligkunskap är ibland alltför stor. Jag kommerbland annat att kritisera masskulturkritikenav musik, där analyserna ofta stannar medett nedvärderande konstaterande att ”dettaär kommersiell musik”. Vi som forskar måstener på golvet och ut i verkligheten – och detgäller mer än i musikens värld.

Ulla-Carin Hedin, universitetslektor påinstitutionen för socialt arbete, håller före-draget ”Fångarnas föräldrarskap – föräld-rarutbildning på kriminalvårdsanstalter”under Samhällsvetenskapens dag.

– Jag kommer att berätta om en försöksverk-samhet som genomförts på 16 kriminal-vårdsanstalter, där intagna har bedrivit stu-diecirklar runt föräldrarskap. Vissa har barnhemma, som de besöker under permissioner,andra har skilts från sina barn i och medfängelsevistelsen. Under mitt föredrag sätterjag fokus på de frågor som diskuterats: Vilkakontaktbehov har barnen, hur kan man varaen bra förälder när man sitter i fängelse, ochvilket stöd skall man ge till tonåringar?

Ola Helenius, doktorand i matematik. Talarunder rubriken ”Kryptering – en oväntadtillämpning av vacker matematik” underNaturvetenskapens kväll.

– Information som skickas via Internet kansnappas upp av vem som helst. Utvecklingenav Internettjänster som e-handel ochelektroniska signaturer på lagliga dokument,har ökat behovet av att kunna krypterainformation på ett enkelt sätt. Under mittföredrag kommer jag att beskriva hur dessanya krypteringsnycklar är uppbyggda ochfungerar.

Marianne Sullivan, professor vid medicins-ka fakulteten talar under rubriken ”Fet ochmå bra – går det?” under Hälsans dag.

– Forskningen visar att fetma är förknippatmed dålig livskvalitet, ju svårare fetma destosämre mår man. Så mår t ex svårt feta perso-ner sämre än de som överlevt cancersjukdom2-3 år efter diagnos och lika dåligt som desom fått återfall i sjukdomen.

Den dåliga livskvaliteten kan dock för-bättras vid långvarig viktnedgång, ju störreviktnedgång desto bättre. Detta har kunnatvisas efter kirurgi i den pågående undersök-ningen av överviktiga svenskar.

Texter: ÅSA FRYKBERG

U N I V E R S I T E T E T S V E C K A 1 4 - 2 2 O K T O B E R

Miniturné ska locka nya grupper

35 år och studiemotiverad– universitetet satsar på att nå ut till äldre målgrupper

Vad skall du tala om under Universitetets vecka?

Ett sätt att hålla helheten vid liv! Såsäger universitetsadjunkt IngridSanderoth och universitetslektor MargitWerner om det nätverk mellan naturgeo-grafi, kulturgeografi och didaktik som debyggt upp och som de nu får det pedago-giska lagpriset för.

Universitetsämnet geografi läses övertvå institutioner och två fakulteter, somhar olika kunskapssyn och olika teori-byggnad. Det har inneburit stor vilsen-het hos de lärarstuderande som har haftsvårt att få ihop alla olika delar inomutbildningen till en helhet.

Detta har fått Ingrid Sanderoth, insti-tutionen för pedagogik och didaktik,

samt Margit Werner, institutionen förgeovetenskap, att ta initiativ till ett nät-verk där lärare från institutionerna förkulturgeografi, naturgeografi samtämnesdidaktik träffats och diskuteratproblem när det gäller lärarutbildningeni geografi.

– Vi har haft möten på de olika insti-tutionerna och när

Documents

Journalengu journalen 6|00 3 NYHETER Nytt från ledningen Förutom en mindre satsning på humaniora och media blev det ingen större förstärkning av utbildning och forskning som