GRUNDSÄRSKOLAN¤r11.pdfvar sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform. Den samlade läroplanen

Skolverket

GR

UN

DS

ÄR

SK

OLA

NLäroplan för grundsärskolan 2

01

1

ISB

N: 978-9

1-3

8325-4

3-8

GRUNDSÄRSKOLAN

Läroplan för grundsärskolan 2011


Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se

ISBN: 978-91-38325-43-8Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011 Stockholm 2011

Förordning (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan.

Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden.

Under läsåret 2011/12 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 gälla som godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6. Samtliga kunskapskrav för årskurs 6 ska tillämpas första gången från och med läsåret 2012/13.

Inledning

Skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan har var sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform.

Den samlade läroplanen innehåller tre delar:

1. Skolans värdegrund och uppdrag

2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen

3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

För grundskolan är skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplanerna förordningar som fastställs av regeringen. Grundskolans kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket.

För grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är skolans värdegrund och uppdrag och övergripande mål och riktlinjer för utbildningen förordningar som fastställs av regeringen. Grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket. I specialskolan används huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. För ett antal ämnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som fastställs av Skolverket. I sameskolan används grundskolans kurs planer samt en kursplan i samiska som fastställs av Skolverket.

Skolans värdegrund och uppdrag De samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet.

Mål och riktlinjer I de samlade läroplanernas andra del anges övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektors ansvar. Denna del är likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan förutom de övergripande målen om kunskaper. Specialskolan har ett mål och sameskolan har två mål utöver de mål som finns för grundskolan. För grundsärskolan finns anpassade mål för grundsärskolan och för träningsskolan. Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet.

Kursplaner och kunskapskravI de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll.

Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.

Innehåll

1. Skolans värdegrund och uppdrag ................................................ 7

2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................. 12

2.1 Normer och värden ................................................................. 12

2.2 Kunskaper ............................................................................. 13

2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 15

2.4 Skola och hem ....................................................................... 16

2.5 Övergång och samverkan ........................................................ 17

2.6 Skolan och omvärlden ............................................................ 17

2.7 Bedömning och betyg ............................................................. 18

2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 19

3. Kursplaner ............................................................................... 21

ÄMNEN I GRUNDSÄRSKOLAN

3.1 Bild ....................................................................................... 21

3.2 Engelska ............................................................................... 28

3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 34

3.4 Idrott och hälsa ...................................................................... 43

3.5 Matematik ............................................................................. 53

3.6 Modersmål ............................................................................ 63

3.7 Musik .................................................................................... 70

3.8 Naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi ..................... 78

3.9 Samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap ......................................... 89

3.10 Slöjd ................................................................................. 104

3.11 Svenska ............................................................................ 111

3.12 Svenska som andraspråk .................................................... 122

3.13 Teknik ............................................................................... 133

ÄMNESOMRÅDEN I INRIKTNINGEN TRÄNINGSSKOLAN

3.14 Estetisk verksamhet ........................................................... 143

3.15 Kommunikation .................................................................. 147

3.16 Motorik .............................................................................. 151

3.17 Vardagsaktiviteter ............................................................... 155

3.18 Verklighetsuppfattning ........................................................ 160

LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011 7

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

8 LÄROPLAN FÖR GRUNDSÄRSKOLAN 2011

Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten an ges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Rättigheter och skyldigheterSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demo kratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG


Skolans uppdragSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella



perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

God miljö för utveckling och lärandeEleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.



Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.



2. Övergripande mål och riktlinjer

I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundsärskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.

2.1 NORMER OCH VÄRDENSkolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,

• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.


Läraren ska

• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt,

• kan kommunicera på engelska,

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER


• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,

• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse får hälsan, miljön och samhället,

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola, inriktning träningsskola

• kan använda det svenska språket för att kommunicera på ett nyanserat sätt,

• kan använda sig av matematiskt tänkande i vardagslivet,

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och kan formulera egna ståndpunkter,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter,

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,



• kan använda och ta del av olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Riktlinjer


• uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och

• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Läraren ska

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,

• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och

• organisera och genomföra arbetet så att eleven

– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

– får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,

– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.



Mål


• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer


• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren ska

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,

• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,

• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,

• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,

• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och

• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer


• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.



Läraren ska

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och

• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Riktlinjer

Läraren ska

• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,

• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och

• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.

2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDENEleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål


• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• har inblick i närsamhället och dess arbets, förenings och kulturliv, och

• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.



Riktlinjer


• verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och

• bidra till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Läraren ska

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och

• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktions ned sättning, och

• vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.

2.7 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

Mål


• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och

• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras be dömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Riktlinjer

Läraren ska

• genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,



• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,

• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och

• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,

• skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,

• undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,

• kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,

• resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,

• undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,

• i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,

• samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,

• samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,

• formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,



• samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,

• den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,

• personalen får den kompetensutveckling som krävs får att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

• skolans internationella kontakter utvecklas, och

• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.



BILD BL

3. Kursplaner

3.1 BILDBilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.

SyfteUndervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder kan skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av medier, film, foto, design, arkitektur, konst och olika miljöer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att undersöka och jämföra bilder. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för konst och bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur bildbudskap utformas i olika medier. Därigenom ska eleverna ges kunskaper om olika sätt att tolka och förhålla sig till bilder.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om bilder och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa bilder med olika verktyg, tekniker och material,

• jämföra och reflektera över bilder,

• undersöka bilder och värdera deras syften, och

• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.


BILDBL

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Bildframställning • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av digital teknik.

• Presentation och utvärdering av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning• Några verktyg och tekniker för bildframställning.

• Material som kan användas vid framställning av två och tredimensionella bilder, till exempel papper, lera och naturmaterial.

• Bildkomposition med hjälp av färg, form och yta.

Bildanalys• Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Hur de är utformade och vilka

budskap de förmedlar.

• Reklam och nyhetsbilder. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.

• Informativa bilder, till exempel läromedelsbilder. Vilka budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.

• Några inhemska konstnärer och deras verk.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder

och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Bildframställning • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel seriebilder och

illustrationer till text.

• Kombinationer av bild, ljud och text, till exempel serier och film.

• Fotografering och filmande. Hur foto och film kan redigeras med hjälp av digital teknik.

• Presentationer och utvärderingar av eget bildskapande.


BL BILD

Redskap för bildframställning• Material, verktyg och tekniker. Hur dessa kan användas för bestämda syften

i två och tredimensionella bilder.

• Bildkomposition. Skapa rumslighet med hjälp av linjer, för och bakgrund.

Bildanalys• Bilder som behandlar frågor om identitet, kön, sexualitet, etnicitet och

makt relationer. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.

• Konst och dokumentärbilder samt arkitektur. Några historiska och samtida bild uttryck och stilar.

• Några internationella konstnärer och deras verk.

Ämnesspecifika begreppOrd, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande bilder och i att arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven medverkar i att jämföra egna och andras bilder och bidrar då till resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.

Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder bidrar eleven till resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande bilder och arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven jämför egna och andras bilder på ett delvis fungerande sätt och för då enkla resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.


BL BILD

Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder för eleven enkla resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan på ett väl fungerande sätt framställa olika typer av berättande bilder och arbeta med givna verktyg, tekniker och material. Eleven jämför egna och andras bilder på ett väl fungerande sätt och för då välutvecklade resonemang om bildernas utformning och om samband, likheter och skillnader i hur de ser ut.

Utifrån undersökningar av reklam och nyhetsbilder för eleven välutvecklade resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser och bildarbeten.


Eleven kan medverka i att framställa olika typer av berättande och informativa bilder och i att arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom bidrar eleven till att kombinera bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar. Eleven medverkar i att jämföra olika bilder och arkitektur och bidrar då till resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.

Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer bidrar eleven till resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.




BL BILD


Eleven kan på ett delvis fungerande sätt framställa olika typer av berättande och i nformativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna till viss del samspelar. Eleven jämför olika bilder och arkitektur på ett delvis fungerande sätt och för då enkla resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.

Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer för eleven enkla resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i egna frågor, i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i enkla omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.




Eleven kan på ett väl fungerande sätt framställa olika typer av berättande och informativa bilder och arbeta med olika verktyg, tekniker och material. Dessutom kombinerar eleven bilder med text och ljud så att de olika delarna samspelar väl. Eleven jämför olika bilder och arkitektur på ett väl fungerande sätt och för då välutvecklade resonemang om bilduttryck och stilar i några olika tidsepoker.

Utifrån undersökningar av hur bilder uttrycker identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer för eleven välutvecklade resonemang om bilders budskap, hur de kan användas och vilken påverkan de kan ha. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i egna frågor, i resonemang om bilder, verktyg, tekniker och material och i välutvecklade omdömen om arbetsprocesser och bildarbeten.


BL BILD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt fr

amst

älla

olik

a ty

per

av

berä

ttan

de b

ilder

och

arb

eta

med

giv

na v

erkt

yg, t

ekni

ker

och

mat

eria

l. E

leve

n jä

mfö

r eg

na o

ch

andr

as b

ilder

på

ett v

äl fu

nge

rand

e sä

tt o

ch fö

r då

väl

utve

ck

lade

res

onem

ang

om b

ilder

nas

utfo

rmni

ng o

ch o

m s

amba

nd,

likhe

ter

och

skill

nade

r i h

ur d

e se

r ut

.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av r

ekl

am

och

nyhe

tsbi

lder

för

elev

en

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

bi

lder

s bu

dska

p, h

ur d

e ka

n an

vä

ndas

och

vilk

en p

åver

kan

de

kan

ha. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

oc

h sy

mbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om b

ilder

, ve

rkty

g, te

knik

er o

ch m

ater

ial

och

i utv

ärde

ring

av

arbe

tspr

oce

sser

och

bild

arbe

ten.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt fr

am

stäl

la o

lika

type

r av

ber

ätta

nde

bild

er o

ch i

att a

rbet

a m

ed g

ivna

ve

rkty

g, te

knik

er o

ch m

ater

ial.

Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra

egna

och

and

ras

bild

er o

ch

bidr

ar d

å ti

ll re

sone

man

g om

bi

lder

nas

utfo

rmni

ng o

ch o

m

sam

band

, lik

hete

r oc

h sk

illna

der

i hur

de

ser

ut.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av r

ekl

am

och

nyhe

tsbi

lder

bid

rar

elev

en ti

ll re

sone

man

g om

bild

ers

buds

kap,

hur

de

kan

anvä

ndas

oc

h vi

lken

påv

erka

n de

kan

ha.

E

leve

n ka

n an

vänd

a en

stak

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

oc

h sy

mbo

ler

i res

onem

ang

om

bild

er, v

erkt

yg, t

ekni

ker

och

mat

eria

l och

i ut

värd

erin

g av

ar

bets

proc

esse

r oc

h bi

ldar

bete

n.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

ran d

e sä

tt fr

amst

älla

olik

a ty

per

av b

erät

tand

e bi

lder

och

arb

eta

med

giv

na v

erkt

yg, t

ekni

ker

och

mat

eria

l. E

leve

n jä

mfö

r eg

na o

ch

andr

as b

ilder

på

ett d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt o

ch fö

r då

enk

la r

eso

nem

ang

om b

ilder

nas

utfo

rm

ning

och

om

sam

band

, lik

hete

r oc

h sk

illna

der

i hur

de

ser

ut.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av

rekl

am

och

nyhe

tsbi

lder

för

elev

en e

nkla

res

onem

ang

om

bild

ers

buds

kap,

hur

de

kan

anvä

ndas

och

vilk

en p

åver

kan

de k

an h

a. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egr

epp

och

sym

bole

r på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

bild

er, v

erkt

yg, t

ekni

ker

och

mat

eria

l och

i ut

värd

erin

g av

ar

bets

proc

esse

r oc

h bi

ldar

bete

n.


BL BILD

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt fr

am

stäl

la o

lika

type

r av

ber

ätta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er o

ch i

att

arbe

ta m

ed o

lika

verk

tyg,

tek

nike

r oc

h m

ater

ial.

Des

suto

m

bidr

ar e

leve

n ti

ll at

t kom

bine

ra

bild

er m

ed te

xt o

ch lj

ud s

å at

t de

olik

a de

larn

a sa

msp

elar

. Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra o

lika

bild

er o

ch a

rkit

ektu

r oc

h bi

drar

då

till

reso

nem

ang

om b

ildut

tr

yck

och

stila

r i n

ågra

olik

a ti

dsep

oker

.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av h

ur

bild

er u

ttry

cker

iden

tite

t, se

xual

ite

t, et

nici

tet o

ch m

aktr

elat

ione

r bi

drar

ele

ven

till

reso

nem

ang

om b

ilder

s bu

dska

p, h

ur d

e ka

n an

vänd

as o

ch v

ilken

påv

erka

n de

ka

n ha

. Ele

ven

kan

anvä

nda

någ

ra ä

mne

s spe

cifik

a or

d, b

egre

pp

och

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

bi

lder

, ver

ktyg

, tek

nike

r oc

h m

ater

ial,

i egn

a fr

ågor

och

vid

bi

drag

till

omdö

men

om

arb

ets

proc

esse

r oc

h bi

ldar

bete

n.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt fr

amst

älla

olik

a ty

per

av b

erät

tand

e oc

h in

form

ativ

a bi

lder

och

arb

eta

med

olik

a ve

rk

tyg,

tekn

iker

och

mat

eria

l. D

ess

utom

kom

bine

rar

elev

en b

ilder

m

ed te

xt o

ch lj

ud s

å at

t de

olik

a de

larn

a ti

ll vi

ss d

el s

amsp

elar

. E

leve

n jä

mfö

r ol

ika

bild

er o

ch a

rki

tekt

ur p

å et

t del

vis

fung

eran

de

sätt

och

för

då e

nkla

res

onem

ang

om b

ildut

tryc

k oc

h st

ilar

i någ

ra

olik

a ti

dsep

oker

.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av h

ur

bild

er u

ttry

cker

iden

tite

t, se

xual

ite

t, et

nici

tet o

ch m

aktr

elat

ione

r fö

r el

even

enk

la r

eson

eman

g om

bild

ers

buds

kap,

hur

de

kan

anvä

ndas

och

vilk

en p

åver

kan

de k

an h

a. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

da m

ålse

nlig

t sä

tt i

egna

fråg

or,

i res

onem

ang

om b

ilder

, ver

ktyg

, te

knik

er o

ch m

ater

ial o

ch i

enkl

a om

döm

en o

m a

rbet

spro

cess

er

och

bild

arbe

ten.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt fr

amst

älla

olik

a ty

per

av b

erä

ttan

de o

ch in

form

ativ

a bi

lder

oc

h ar

beta

med

olik

a ve

rkty

g,

tekn

iker

och

mat

eria

l. D

essu

tom

ko

mbi

nera

r el

even

bild

er m

ed

text

och

ljud

så

att d

e ol

ika

dela

rna

sam

spel

ar v

äl. E

leve

n jä

mfö

r ol

ika

bild

er o

ch a

rkit

ektu

r på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt o

ch

för

då v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om b

ildut

tryc

k oc

h st

ilar

i någ

ra

olik

a ti

dsep

oker

.

Uti

från

und

ersö

knin

gar

av h

ur

bild

er u

ttry

cker

iden

tite

t, se

xu

alit

et, e

tnic

itet

och

mak

trel

ati

oner

för

elev

en v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

bild

ers

buds

kap,

hu

r de

kan

anv

ända

s oc

h vi

lken

på

verk

an d

e ka

n ha

. Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga ä

mne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt

ända

mål

senl

igt

sätt

i eg

na fr

ågor

, i r

eson

eman

g om

bild

er, v

erkt

yg,

tekn

iker

och

mat

eria

l och

i vä

lut

veck

lade

om

döm

en o

m a

rbet

spr

oces

ser

och

bild

arbe

ten.


ENGELSKA

EN3.2 ENGELSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.

SyfteUndervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska och en tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå talad och skriven engelska och formulera sig och samspela med andra i tal och skrift. I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.

Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där engelska används. På så sätt ska undervisningen stimulera elevernas intresse för språk och engelsktalande kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Eleverna ska även ges möjlighet att använda olika verktyg för lärande, förståelse och kommunikation.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• tala och samtala i olika sammanhang,

• förstå innehållet i talad engelska och i olika texter,

• skriva text för olika syften, och

• reflektera över livsvillkor och kulturella företeelser i områden där engelska används.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala och samtala• Vardagliga hälsnings, avskeds och artighetsfraser.

• Frågeord, frågor och svar.


ENGELSKA

EN• Korta fraser om vardagliga ämnen.

• Presentation av den egna personen, vardagen och närmiljön.

• Sånger, ramsor, lekar, spel och dramatiseringar.

Lyssna och läsa • Berättelser, sånger och ramsor.

• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

• Instruktioner och beskrivningar.

• Ord och ordbilder, till exempel på skyltar och i reklam.

Skriva• Ord och ordbilder.

Kultur och samhälle• Familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

I årskurs 7–9

Tala och samtala• Samtal om vardagshändelser och bekanta och aktuella ämnen.

• Dramatiseringar och rollspel med dialogen i centrum.

• Samtal om egna tankar och upplevelser.

• Presentationer som är berättande, beskrivande och informerande.

Lyssna och läsa • Talad engelska och texter från olika medier.

• Filmer och dramatiserade berättelser för unga.

• Beskrivande och informerande texter som förekommer i vardagen, till exempel instruktioner och nyhetsartiklar.

• Berättande texter.

Skriva• Beskrivningar och meddelanden.

Kultur och samhälle• Människors livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska

språket används.


EN

ENGELSKA

Kunskapskrav


Eleven kan i tal och samtal om något elevnära ämne medverka i att uttrycka sig med ord och fraser. Utifrån någon given frågeställning medverkar eleven i att redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.

Eleven kan också medverka i att skriva ord. Eleven bidrar till resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.




Eleven kan i tal och samtal om elevnära ämnen uttrycka sig med ord och fraser på ett delvis fungerande sätt. Utifrån någon given frågeställning kan eleven på ett delvis fungerande sätt redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.

Eleven kan också skriva ord på ett delvis fungerande sätt. Eleven för enkla resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.




Eleven kan i tal och samtal om elevnära ämnen uttrycka sig med ord och fraser på ett väl fungerande sätt. Utifrån någon given frågeställning kan eleven på ett väl fungerande sätt redogöra för delar av innehållet i tydligt talad engelska med elevnära ord och fraser.

Eleven kan också skriva ord på ett väl fungerande sätt. Eleven för välutvecklade resonemang om familjeliv och vardag i någon del av världen där det engelska språket används.


EN

ENGELSKA


Eleven kan i tal och samtal i olika situationer medverka i att uttrycka sig med ord, fraser och meningar. Eleven kan medverka i att redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven kan också medverka i att skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven bidrar till resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.




Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig sammanhängande på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven för enkla resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.




Eleven kan i tal och samtal i olika situationer uttrycka sig sammanhängande på ett väl fungerande sätt. Eleven kan på ett väl fungerande sätt redogöra för huvudsakliga delar av innehållet i sammanhängande talad engelska och texter som består av bekanta ord.

Eleven kan också på ett väl fungerande sätt skriva texter för att kommunicera i olika sammanhang. Eleven för välutvecklade resonemang om livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.


EN

ENGELSKA

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal o

m

någo

t el

evnä

ra ä

mne

med

verk

a i a

tt u

ttry

cka

sig

med

ord

och

fr

aser

. Uti

från

någ

on g

iven

fr

åges

tälln

ing

med

verk

ar e

leve

n i a

tt r

edog

öra

för

dela

r av

inne

hå

llet i

tydl

igt t

alad

eng

elsk

a m

ed

elev

nära

ord

och

fras

er.

Ele

ven

kan

ocks

å m

edve

rka

i att

sk

riva

ord

. Ele

ven

bidr

ar ti

ll re

so

nem

ang

om fa

milj

eliv

och

var

dag

i någ

on d

el a

v vä

rlde

n dä

r de

t en

gels

ka s

pråk

et a

nvän

ds.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal o

m

elev

nära

äm

nen

uttr

ycka

sig

med

or

d oc

h fr

aser

på

ett v

äl fu

nge

rand

e sä

tt. U

tifr

ån n

ågon

giv

en

fråg

estä

llnin

g ka

n el

even

på

ett

väl f

unge

rand

e sä

tt r

edog

öra

för

dela

r av

inne

hålle

t i ty

dlig

t tal

ad

enge

lska

med

ele

vnär

a or

d oc

h fr

aser

.

Ele

ven

kan

ocks

å sk

riva

ord

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om fa

milj

eliv

och

var

dag

i någ

on

del a

v vä

rlde

n dä

r de

t eng

elsk

a sp

råke

t anv

änds

.

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal o

m

elev

nära

äm

nen

uttr

ycka

sig

m

ed o

rd o

ch fr

aser

på

ett d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t. U

tifr

ån n

ågon

gi

ven

fråg

estä

llnin

g ka

n el

even

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t red

ogö

ra fö

r de

lar

av in

nehå

llet i

tyd

ligt t

alad

eng

elsk

a m

ed e

levn

ära

ord

och

fras

er.

Ele

ven

kan

ocks

å sk

riva

ord

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n fö

r en

kla

reso

nem

ang

om fa

mil

jeliv

och

var

dag

i någ

on d

el a

v vä

rlde

n dä

r de

t eng

elsk

a sp

råke

t an

vänd

s.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


EN

ENGELSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal i

ol

ika

situ

atio

ner

med

verk

a i a

tt

uttr

ycka

sig

med

ord

, fra

ser

och

men

inga

r. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i at

t red

ogör

a fö

r hu

vuds

aklig

a de

la

r av

inne

hålle

t i s

amm

anhä

ng

ande

tala

d en

gels

ka o

ch te

xter

so

m b

estå

r av

bek

anta

ord

.

Ele

ven

kan

ocks

å m

edve

rka

i at

t skr

iva

text

er fö

r at

t kom

m

unic

era

i olik

a sa

mm

anha

ng.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll re

sone

man

g om

liv

svill

kor,

fam

iljel

iv o

ch v

arda

g i

dela

r av

vär

lden

där

det

eng

elsk

a sp

råke

t anv

änds

.

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal i

ol

ika

situ

atio

ner

uttr

ycka

sig

sa

mm

anhä

ngan

de p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

på

ett d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t red

ogö

ra fö

r hu

vuds

aklig

a de

lar

av

inne

hålle

t i s

amm

anhä

ngan

de

tala

d en

gels

ka o

ch te

xter

som

be

står

av

beka

nta

ord.

Ele

ven

kan

ocks

å på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt s

kriv

a te

xter

för

att k

omm

unic

era

i olik

a sa

m

man

hang

. Ele

ven

för

enkl

a re

so

nem

ang

om li

vsvi

llkor

, fam

iljel

iv

och

vard

ag i

dela

r av

vär

lden

där

de

t eng

elsk

a sp

råke

t anv

änds

.

Ele

ven

kan

i tal

och

sam

tal i

ol

ika

situ

atio

ner

uttr

ycka

sig

sa

mm

anhä

ngan

de p

å et

t väl

fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n på

et

t väl

fung

eran

de s

ätt r

edog

öra

för

huvu

dsak

liga

dela

r av

inne

hå

llet i

sam

man

häng

ande

tala

d en

gels

ka o

ch te

xter

som

bes

tår

av

beka

nta

ord.

Ele

ven

kan

ocks

å på

ett

väl

fu

nge r

ande

sät

t skr

iva

text

er fö

r at

t kom

mun

icer

a i o

lika

sam

m

anha

ng. E

leve

n fö

r vä

lutv

eck

lade

res

onem

ang

om li

vsvi

llkor

, fa

milj

eliv

och

var

dag

i del

ar a

v vä

rlde

n dä

r de

t eng

elsk

a sp

råke

t an

vänd

s.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HKK

3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPLivet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

SyfteUndervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltron till sin egen förmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och ges möjlighet att reflektera över jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• planera måltider och tillaga mat för olika situationer och sammanhang,

• hantera och lösa praktiska situationer i hemmet,

• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling, och




HKK

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

• Redskap och teknisk utrustning vid bakning, matlagning och måltider.

• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

• Samband mellan mat och hälsa.

• Planering av varierade och balanserade måltider, till exempel hur måltiderna kan fördelas över en dag.

Konsumtion och ekonomi• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.

• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.

• Skillnaden mellan reklam och konsumentinformation.

• Jämförelser av några varor, till exempel utifrån jämförpris.

Miljö och livsstil• Återvinning. Miljösymboler och lokala regler.

• Olika mattraditioner som är betydelsefulla för eleven, till exempel vid firande av högtider.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem och konsumentkunskap för att till

exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.

• Matlagning och bakning. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.

• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och av andra uppgifter i hemmet.

• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.



HKK


• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande. Hur måltider kan komponeras efter olika behov.

• Hur man kan arrangera måltider för att skapa gemenskap och välbefinnande.

Konsumtion och ekonomi• Handla över internet, låna pengar, handla på kredit och teckna abonnemang.

Kostnadsberäkningar för boende, mat och fritid.

• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.

• Reklamens och mediers påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

• Jämförelser av produkter utifrån kvalitet, miljömärkning och ursprungsmärkning.

Miljö och livsstil• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras. Hur det påverkar

miljö och hälsa.

• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

• Tvätt och rengöring och olika rutiner och metoder för detta.

• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem och konsumentkunskap för att till

exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan medverka i att tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet medverkar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.

Eleven kan medverka i att utföra vardagliga uppgifter i hemmet och anger egna förslag till lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också bidra till resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.


HKK





Eleven kan på ett delvis fungerande sätt tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.

Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet genom att pröva och välja handlingsalternativ som leder fram till delvis fungerande lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också föra enkla resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan på ett väl fungerande sätt tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och betydelsen av varierade och balanserade måltider.

Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet genom att pröva och välja handlingsalternativ som leder fram till väl fungerande lösningar på enkla praktiska problem. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och i utvärdering av arbetsprocesser.


HKK



Eleven kan medverka i att planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet medverkar eleven i att använda redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge något exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.

Eleven kan medverka i att utföra vardagliga uppgifter i hemmet och anger egna förslag till lösningar på praktiska problem. Eleven kan också bidra till resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge något exempel. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan på ett delvis fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge några exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.

Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet och lösa praktiska problem på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge några exempel. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




HKK



Eleven kan på ett väl fungerande sätt planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden. I arbetet använder eleven redskap, teknisk utrustning, livsmedel och metoder på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om sambanden mellan mat och hälsa och ge några exempel på hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till olika behov.

Eleven kan utföra vardagliga uppgifter i hemmet och lösa praktiska problem på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om hur olika konsumtionsval och handlingar i hemmet kan påverka hälsa, miljö och ekonomi och ge några exempel. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


HKK


Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt ti

llaga

en

kla

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

an

dra

uppg

ifter

som

hör

sam

man

m

ed m

ålti

den.

I a

rbet

et m

edve

rka

r el

even

i at

t anv

ända

red

skap

oc

h liv

smed

el p

å et

t säk

ert o

ch

ända

mål

senl

igt s

ätt.

Des

suto

m

kan

elev

en b

idra

till

reso

nem

ang

om s

amba

nden

mel

lan

mat

och

hä

lsa

och

bety

dels

en a

v va

rier

ade

och

bala

nser

ade

mål

tide

r.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

och

ang

er e

gna

förs

lag

till

lösn

inga

r på

enk

la p

rakt

iska

pr

oble

m. E

leve

n ka

n oc

kså

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

kon

sekv

ense

r av

olik

a ko

nsum

tion

sval

och

ha

ndlin

gar

i hem

met

. Ele

ven

kan

anvä

nda

enst

aka

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

i re

sone

man

g om

kon

sum

entf

rågo

r oc

h ar

bete

t i h

emm

et o

ch i

ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt ti

llaga

enk

la m

åltid

er o

ch g

eno

mfö

ra a

ndra

upp

gift

er s

om h

ör

sam

man

med

mål

tiden

. I a

rbet

et

anvä

nder

ele

ven

reds

kap

och

livs

med

el p

å et

t säk

ert o

ch ä

ndam

åls

enlig

t sät

t. D

essu

tom

kan

ele

ven

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

sam

band

en m

ella

n m

at o

ch

hälsa

och

bet

ydel

sen

av v

arie

rade

oc

h ba

lans

erad

e m

åltid

er.

Ele

ven

kan

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

gen

om a

tt

pröv

a oc

h vä

lja h

andl

ings

al

tern

ativ

som

lede

r fr

am ti

ll vä

l fu

nger

ande

lösn

inga

r på

enk

la

prak

tisk

a pr

oble

m. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ckla

de r

eso

nem

ang

om k

onse

kven

ser

av o

lika

kons

umti

onsv

al o

ch

hand

linga

r i h

emm

et. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt

ända

mål

senl

igt s

ätt i

res

onem

ang

om k

onsu

men

tfrå

gor

och

arbe

tet

i hem

met

och

i ut

värd

erin

g av

ar

bets

proc

esse

r.

Elev

en k

an p

å et

t del

vis

fung

eran

de

sätt

tilla

ga e

nkla

mål

tider

och

ge

nom

föra

and

ra u

ppgi

fter

som

hö

r sa

mm

an m

ed m

åltid

en. I

ar

bete

t anv

ände

r el

even

reds

kap

och

livsm

edel

på

ett s

äker

t och

del

vis

ända

mål

senl

igt s

ätt.

Des

suto

m

kan

elev

en fö

ra e

nkla

reso

nem

ang

om sa

mba

nden

mel

lan

mat

och

hä

lsa o

ch b

etyd

else

n av

var

iera

de

och

bala

nser

ade

mål

tider

.

Ele

ven

kan

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

gen

om a

tt

pröv

a oc

h vä

lja h

andl

ings

alte

rna

tiv

som

lede

r fr

am ti

ll de

lvis

fu

nger

ande

lösn

inga

r på

enk

la

prak

tisk

a pr

oble

m. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la r

eson

eman

g om

kon

sekv

ense

r av

olik

a ko

nsu

mti

onsv

al o

ch h

andl

inga

r i

hem

met

. Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sät

t i r

eson

eman

g om

kon

sum

entf

rågo

r oc

h ar

bete

t i h

emm

et o

ch i

utvä

rder

ing

av

arbe

tspr

oces

ser.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HKK


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt p

la

nera

och

tilla

ga m

åltid

er o

ch g

eno

mfö

ra a

ndra

upp

gift

er s

om h

ör

sam

man

med

mål

tiden

. I a

rbet

et

med

verk

ar e

leve

n i a

tt a

nvän

da

reds

kap,

tekn

isk

utru

stni

ng, l

ivs

med

el o

ch m

etod

er p

å et

t säk

ert

och

ända

mål

senl

igt s

ätt.

Des

sut

om k

an e

leve

n bi

dra

till r

eson

em

ang

om s

amba

nden

mel

lan

mat

oc

h hä

lsa

och

ge n

ågot

exe

mpe

l på

hur

var

iera

de o

ch b

alan

sera

de

mål

tider

kan

sät

tas

sam

man

och

an

pass

as ti

ll ol

ika

beho

v.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

och

ang

er e

gna

förs

lag

till

lösn

inga

r på

pra

ktis

ka p

ro

blem

. Ele

ven

kan

ocks

å bi

dra

till

reso

nem

ang

om h

ur o

lika

kons

umti

onsv

al o

ch h

andl

inga

r i

hem

met

kan

påv

erka

häl

sa, m

iljö

och

ekon

omi o

ch g

e nå

got

exem

pe

l. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp

och

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

ko

nsum

entf

rågo

r oc

h ar

bete

t i

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt p

lane

ra o

ch ti

llaga

m

ålti

der

och

geno

mfö

ra a

ndra

up

pgift

er s

om h

ör s

amm

an m

ed

mål

tide

n. I

arb

etet

anv

ände

r el

even

red

skap

, tek

nisk

utr

ust

ning

, liv

smed

el o

ch m

etod

er

på e

tt s

äker

t och

del

vis

ända

m

ålse

nlig

t sä

tt. D

essu

tom

kan

el

even

föra

enk

la r

eson

eman

g om

sa

mba

nden

mel

lan

mat

och

häl

sa

och

ge n

ågra

exe

mpe

l på

hur

va

rier

ade

och

bala

nser

ade

mål

tide

r ka

n sä

ttas

sam

man

och

anp

assa

s ti

ll ol

ika

beho

v.

Ele

ven

kan

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

och

lösa

pr

akti

ska

prob

lem

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la r

eson

eman

g om

hu

r ol

ika

kons

umti

onsv

al o

ch

hand

linga

r i h

emm

et k

an p

åve

rka

häls

a, m

iljö

och

ekon

omi

och

ge n

ågra

exe

mpe

l. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

pe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt

i res

onem

ang

om k

onsu

men

tfrå

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt p

lane

ra o

ch ti

llaga

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra u

ppgi

fter

so

m h

ör s

amm

an m

ed m

ålti

de

n. I

arb

etet

anv

ände

r el

even

re

dska

p, te

knis

k ut

rust

ning

, liv

sm

edel

och

met

oder

på

ett s

äker

t oc

h än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. D

ess

utom

kan

ele

ven

föra

väl

utve

ck

lade

res

onem

ang

om s

amba

nden

m

ella

n m

at o

ch h

älsa

och

ge

någr

a ex

empe

l på

hur

vari

erad

e oc

h ba

lans

erad

e m

ålti

der

kan

sätt

as s

amm

an o

ch a

npas

sas

till

olik

a be

hov.

Ele

ven

kan

utfö

ra v

arda

glig

a up

pgift

er i

hem

met

och

lösa

pr

akti

ska

prob

lem

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

ock

så fö

ra v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om h

ur o

lika

kons

umti

onsv

al

och

hand

linga

r i h

emm

et k

an p

åve

rka

häls

a, m

iljö

och

ekon

omi

och

ge n

ågra

exe

mpe

l. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

pe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

re

sone

man

g om

kon

sum

entf

rågo

r

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HKK


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

hem

met

, i e

gna

fråg

or o

ch v

id

bidr

ag ti

ll om

döm

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

gor

och

arbe

tet i

hem

met

, i e

gna

fråg

or o

ch i

enkl

a om

döm

en o

m

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

och

arbe

tet i

hem

met

, i e

gna

fråg

or o

ch i

välu

tvec

klad

e om

dö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


IDROTT OCH HÄLSA

IDH

3.4 IDROTT OCH HÄLSAFysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få prova på många olika slags fysiska aktiviteter.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka hälsan. Därigenom ska eleverna utveckla kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att vistas i olika utemiljöer under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin samarbetsförmåga och sin respekt för andra. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och hur man handlar i nödsituationer.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om idrott och hälsa och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

• reflektera över samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,

• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,

• förebygga risker vid fysisk aktivitet och hantera nödsituationer på land och i vatten, och



IDROTT OCH HÄLSA

IDH

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Rörelse• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras

sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Lekar, danser och idrotter och deras regler.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

• Rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.

Hälsa och livsstil • Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.

• Klädsel för olika aktiviteter och betydelsen av omklädning och dusch.

• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter.

Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i närmiljön. Hur man ger och följer vägbeskrivningar.

• Lekar och rörelseaktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.

• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala

om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Rörelse• Rörelseförmågor och hur de utvecklas av varierande aktiviteter.

• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

• Lekar, spel och idrotter och deras regler.

• Traditionella och moderna danser. Rörelse och träningsprogram till musik.

• Olika simsätt i mag och ryggläge.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Hälsa och livsstil• Att sätta upp mål för välbefinnande, till exempel förbättring av konditionen.

Samband mellan hälsa, rörelse, kost och hygien.

• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.

• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kroppsuppfattning och självbild.

• Kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.

• Första hjälpen och hjärtlungräddning.

Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i kända miljöer. Enkla kartors uppbyggnad.

• Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras och genomföras.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Ämnesspecifika begrepp • Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala

om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan medverka i att vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven bidra till resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan medverka i att genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom bidrar eleven till att orientera sig i närmiljön och medverkar då i att använda vägbeskrivningar och andra hjälpmedel.

Eleven kan bidra till resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven medverkar också i att beskriva hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA




Eleven kan på ett delvis fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra enkla resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom orienterar sig eleven med viss säkerhet i närmiljön och använder då vägbeskrivningar och andra hjälpmedel på ett delvis ändamålsenligt sätt.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett delvis fungerande sätt hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan på ett väl fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer. Eleven kan också röra sig i vatten och flyta eller simma. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra välutvecklade resonemang om faktorer som påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt genomföra olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö. Dessutom orienterar sig eleven med säkerhet i närmiljön och använder då vägbeskrivningar och andra hjälpmedel på ett ändamålsenligt sätt.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett väl fungerande sätt hur man kan agera vid nödsituationer på land och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott och hälsa och i utvärdering av arbetsprocesser.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA


Eleven kan medverka i att vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att bidra till att variera och anpassa sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven bidra till resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan medverka i att genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och bidrar till att anpassa aktiviteterna till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom bidrar eleven till att orientera sig i kända miljöer och medverkar då i att använda kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan bidra till resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven medverkar också i att beskriva hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan på ett delvis fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att delvis variera och anpassa sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra enkla resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och anpassar delvis aktiviteterna till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom orienterar sig eleven med viss säkerhet i kända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel på ett delvis ändamålsenligt sätt.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett delvis fungerande sätt hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA




Eleven kan på ett väl fungerande sätt vara fysiskt aktiv i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer genom att variera och anpassa sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan också simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Utifrån egna erfarenheter av fysiska aktiviteter kan eleven föra välutvecklade resonemang om samband mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleven kan på ett väl fungerande sätt genomföra och planera olika typer av aktiviteter i natur och utemiljö och anpassar aktiviteterna väl till olika förhållanden och allemansrättens regler. Dessutom orienterar sig eleven med säkerhet i kända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel på ett ändamålsenligt sätt.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven beskriver också på ett väl fungerande sätt hur man kan agera och använda olika hjälpredskap och metoder vid nödsituationer på land samt i och vid vatten under olika årstider. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om idrott, hälsa och upplevelser av olika fysiska aktiviteter, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

oc

h id

rott

er i

skift

ande

milj

öer.

Ele

ven

kan

ocks

å rö

ra s

ig i

vatt

en

och

flyta

elle

r si

mm

a. U

tifrå

n eg

na e

rfar

enhe

ter

av fy

sisk

a ak

tivite

ter

kan

elev

en fö

ra v

älut

ve

ckla

de r

eson

eman

g om

fakt

orer

so

m p

åver

kar

häls

an o

ch d

en

fysi

ska

förm

ågan

. Ele

ven

kan

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t gen

om

föra

olik

a ty

per

av a

ktiv

itete

r i

natu

r o

ch u

tem

iljö.

Des

suto

m

orie

nter

ar s

ig e

leve

n m

ed s

äker

he

t i n

ärm

iljön

och

anv

ände

r då

väg

besk

rivn

inga

r oc

h an

dra

hjäl

pmed

el p

å et

t änd

amål

senl

igt

sätt

.

Elev

en k

an fö

ra v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

hur

man

före

bygg

er

skad

or so

m ä

r fö

rkni

ppad

e m

ed

leka

r, sp

el o

ch id

rott

er. E

leve

n be

skri

ver

ocks

å på

ett

väl

fung

era

nde

sätt

hur

man

kan

age

ra v

id

nöds

ituat

ione

r på

land

och

vid

va

tten

und

er o

lika

årst

ider

. El

even

kan

anv

ända

någ

ra

ämne

s spe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

idro

tt o

ch

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

och

id

rott

er i

skift

ande

milj

öer.

Ele

ven

kan

ock

så r

öra

sig

i vat

ten

och

fly

ta e

ller

sim

ma.

Uti

från

egn

a er

fare

nhet

er a

v fy

sisk

a ak

tivi

tete

r ka

n el

even

bid

ra ti

ll re

sone

man

g om

fakt

orer

som

påv

erka

r hä

lsan

oc

h de

n fy

sisk

a fö

rmåg

an. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i att

gen

omfö

ra

olik

a ty

per

av a

ktiv

itet

er i

na

tur

och

ute

milj

ö. D

essu

tom

bi

drar

ele

ven

till

att o

rien

tera

sig

i n

ärm

iljön

och

med

verk

ar d

å i

att a

nvän

da v

ägbe

skri

vnin

gar

och

andr

a hj

älpm

edel

.

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

hur

man

före

bygg

er s

kado

r so

m ä

r fö

rkni

ppad

e m

ed le

kar,

spel

och

idro

tter

. Ele

ven

med

ver

kar

ocks

å i a

tt b

eskr

iva

hur

man

ka

n ag

era

vid

nöds

itua

tion

er p

å la

nd o

ch v

id v

atte

n un

der

olik

a år

stid

er. E

leve

n ka

n an

vänd

a en

stak

a äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

i res

one

man

g om

idro

tt o

ch h

älsa

och

i ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

och

idro

tter

i sk

iftan

de

milj

öer.

Ele

ven

kan

ocks

å rö

ra

sig

i vat

ten

och

flyta

elle

r si

mm

a.

Utif

rån

egna

erf

aren

hete

r av

fy

sisk

a ak

tivite

ter

kan

elev

en fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

fakt

orer

so

m p

åver

kar

hälsa

n oc

h de

n fy

si

ska

förm

ågan

. Ele

ven

kan

på e

tt

delv

is fu

nger

ande

sät

t gen

omfö

ra

olik

a ty

per

av a

ktiv

itete

r i n

atur

oc

h ut

emilj

ö. D

essu

tom

ori

ente

ra

r si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

närm

iljön

och

anv

ände

r då

väg

be

skri

vnin

gar

och

andr

a hj

älpm

edel

på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt s

ätt.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om h

ur m

an fö

reby

gger

sk

ador

som

är

förk

nipp

ade

med

le

kar,

spel

och

idro

tter

. Ele

ven

besk

rive

r oc

kså

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t hur

man

kan

ag

era

vid

nöds

itua

tion

er p

å la

nd o

ch v

id v

atte

n un

der

olik

a år

stid

er. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

oc

h sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

da

mål

senl

igt s

ätt i

res

onem

ang

om

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

hälsa

och

i ut

värd

erin

g av

arb

ets

proc

esse

r.id

rott

och

häl

sa o

ch i

utvä

rder

ing

av a

rbet

spro

cess

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

och

id

rott

er i

skift

ande

milj

öer

ge

nom

att

bid

ra ti

ll at

t var

iera

och

an

pass

a si

na r

örel

ser

till

akti

vite

te

n oc

h sa

mm

anha

nget

. Ele

ven

kan

ocks

å si

mm

a 20

0 m

eter

. Uti

fr

ån e

gna

erfa

renh

eter

av

fysi

ska

akti

vite

ter

kan

elev

en b

idra

till

reso

nem

ang

om s

amba

nd m

ella

n rö

rels

e, h

älsa

och

livs

stil.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt g

enom

föra

oc

h pl

aner

a ol

ika

type

r av

akt

ivi

tete

r i n

atur

oc

h ut

emilj

ö oc

h bi

drar

till

att a

npas

sa a

ktiv

ite

tern

a ti

ll ol

ika

förh

ålla

nden

och

al

lem

ansr

ätte

ns r

egle

r. D

essu

tom

bi

drar

ele

ven

till

att o

rien

tera

sig

i k

ända

milj

öer

och

med

verk

ar

då i

att a

nvän

da k

arto

r oc

h an

dra

hjäl

pmed

el.

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

m

ang

om h

ur m

an fö

reby

gger

sk

ador

som

är

förk

nipp

ade

med

le

kar,

spel

och

idro

tter

. Ele

ven

med

verk

ar o

ckså

i at

t bes

kriv

a hu

r m

an k

an a

gera

och

anv

ända

ol

ika

hjäl

pred

skap

och

met

oder

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

oc

h id

rott

er i

skift

ande

milj

öer

geno

m a

tt v

arie

ra o

ch a

npas

sa

sina

rör

else

r vä

l till

akt

ivit

eten

oc

h sa

mm

anha

nget

. Ele

ven

kan

ocks

å si

mm

a 20

0 m

eter

var

av 5

0 m

eter

i ry

gglä

ge. U

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

av

fysi

ska

akti

vite

ter

kan

elev

en fö

ra v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

sam

band

mel

lan

röre

lse,

häl

sa o

ch li

vsst

il. E

leve

n ka

n på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt

geno

mfö

ra o

ch p

lane

ra o

lika

type

r av

akt

ivit

eter

i na

tur

och

ut

emilj

ö oc

h an

pass

ar a

ktiv

itet

er

na v

äl ti

ll ol

ika

förh

ålla

nden

och

al

lem

ansr

ätte

ns r

egle

r. D

essu

tom

or

ient

erar

sig

ele

ven

med

säk

er

het

i kän

da m

iljöe

r oc

h an

vänd

er

då k

arto

r oc

h an

dra

hjäl

pmed

el

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om h

ur m

an fö

re

bygg

er s

kado

r so

m ä

r fö

rkni

ppa

de m

ed le

kar,

spel

och

idro

tter

. E

leve

n be

skri

ver

ocks

å på

ett

vä

l fun

gera

nde

sätt

hur

man

ka

n ag

era

och

anvä

nda

olik

a

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

ng

eran

de s

ätt v

ara

fysi

skt a

ktiv

i le

kar,

spel

och

idro

tter

i sk

iftan

de

milj

öer

geno

m a

tt d

elvi

s va

rier

a oc

h an

pass

a si

na r

örel

ser

till

akti

vite

ten

och

sam

man

hang

et.

Ele

ven

kan

ocks

å si

mm

a 20

0 m

eter

. Uti

från

egn

a er

fare

nhet

er

av fy

sisk

a ak

tivi

tete

r ka

n el

even

fö

ra e

nkla

res

onem

ang

om s

am

band

mel

lan

röre

lse,

häl

sa o

ch

livss

til.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t gen

omfö

ra o

ch

plan

era

olik

a ty

per

av a

ktiv

itet

er

i nat

ur

och

utem

iljö

och

anpa

ssa

r de

lvis

akt

ivit

eter

na ti

ll ol

ika

förh

ålla

nden

och

alle

man

srät

tens

re

gler

. Des

suto

m o

rien

tera

r si

g el

even

med

vis

s sä

kerh

et i

känd

a m

iljöe

r oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

oc

h an

dra

hjäl

pmed

el p

å et

t del

vi

s än

dam

åls e

nlig

t sä

tt.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om h

ur m

an fö

reby

gger

sk

ador

som

är

förk

nipp

ade

med

leka

r, sp

el o

ch id

rott

er.

Ele

ven

besk

rive

r oc

kså

på e

tt

delv

is fu

nger

ande

sät

t hur

man

ka

n ag

era

och

anvä

nda

olik

a

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

vid

nöds

itua

tion

er p

å la

nd s

amt

i och

vid

vat

ten

unde

r ol

ika

års

tide

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp

och

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

id

rott

, häl

sa o

ch u

pple

vels

er a

v ol

ika

fysi

ska

akti

vite

ter,

i egn

a fr

ågor

och

vid

bid

rag

till

omdö

m

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

hjäl

pred

skap

och

met

oder

vid

nö

d sit

uati

oner

på

land

sam

t i

och

vid

vatt

en u

nder

olik

a år

sti

der.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

idro

tt,

häls

a oc

h up

plev

else

r av

olik

a fy

sisk

a ak

tivi

tete

r, i e

gna

fråg

or

och

i väl

utve

ckla

de o

mdö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

hjäl

pred

skap

och

met

oder

vid

nö

dsit

uati

oner

på

land

sam

t i

och

vid

vatt

en u

nder

olik

a år

sti

der.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp

och

sym

bole

r på

ett

del

vis

ända

m

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om

idro

tt, h

älsa

och

upp

leve

lser

av

olik

a fy

sisk

a ak

tivi

tete

r, i e

gna

fråg

or o

ch i

enkl

a om

döm

en o

m

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MATEMATIK

MA

3.5 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

SyfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen. Den ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och en tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska metoder och hur dessa kan användas för att besvara frågor i vardagliga situationer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får uppleva matematiken som en estetisk och kreativ aktivitet som kan användas vid problemlösning och matematiska undersökningar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt i situa tioner där det finns behov av att göra överväganden om matematisk rimlighet. Eleverna ska genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka resultat.

Vidare ska undervisningen i matematik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om matematik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• lösa matematiska problem,

• använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och



MATEMATIK

MA

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Taluppfattning och tals användning• Naturliga tal mellan 1 och 1 000 och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp.

Hur de används för att ange antal och ordning.

• Naturliga tal och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler, bilder och på tallinje.

• De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Likhetstecknets innebörd.

• Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, skriftliga metoder och med hjälp av digital teknik.

• Tal i bråkform.

• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.

Tid och pengar • Enheter och uttryck för tid, till exempel minut, igår och vecka.

• Mäta och utrycka tid, till exempel med klocka.

• Sedlars och mynts namn och värde i relation till varandra.

Sannolikhet och statistik• Begreppet slump och slumpmässiga händelser i experiment och spel.

• Undersökningar i för eleven bekanta situationer, till exempel prisjämförelser och temperaturmätningar.

Geometri • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel över,

under, framför och bakom.

• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de benämns och hur de ser ut.

• Geometriska begrepp, till exempel längd, bredd och höjd.

• Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter.

• Geometriska mönster.

• Proportionella samband, däribland begreppen dubbelt och hälften.


MA

MATEMATIK

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva

matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Taluppfattning och tals användning • Naturliga tal och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för

att ange antal och ordning.

• Naturliga tal och enkla tal i decimal och bråkform. Hur de uttrycks och visas med ord, konkreta material, symboler och bilder samt på tallinje.

• Hur de fyra räknesätten uttrycks och visas med hjälp av ord, konkreta material, bilder och symboler.

• Centrala metoder för de fyra räknesätten vid överslagsberäkning, huvudräkning, skriftliga metoder och digital teknik.

• Tal i decimal och bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

• Negativa tal och deras användning i konkreta och vardagliga situationer, till exempel vid mätning av temperatur.

• Begreppet procent och hur det används och uttrycks.

• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.

Tid och pengar• Enheter för tid, till exempel timmar och minuter och hur de förhåller sig till varandra.

• Olika sätt att uppskatta och mäta tidsskillnader, till exempel med klocka.

• Pengars värde och användning och hur de kan växlas.

Sannolikhet och statistik• Begreppen chans, risk och slump i vardagliga situationer.

• Undersökningar i för eleven bekanta situationer. Hur information kan föras in i och avläsas ur tabeller och diagram, till exempel busstidtabeller samt stapel och cirkeldiagram.

Geometri• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de avbildas

och beskrivs.

• Geometriska begrepp, till exempel hörn, sida, sträcka och vinkel.


MA

MATEMATIK

• Mätning och uppskattning av längd, volym och massa med vanliga måttenheter.

• Proportionella samband samt enkel förstoring och förminskning.

• Geometriska mönster och hur de kan konstrueras.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva

matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan också medverka i att avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven bidrar till att beskriva informationen i någon tabell eller något diagram. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–100 med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder.

Eleven bidrar till att mäta och avläsa sträckor, massor och volymer. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strate gier som leder fram till delvis fungerande lösningar. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven beskriver informationen i någon tabell eller något diagram på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 1 000. Dessutom beräknar och löser eleven additions och sub traktionsuppgifter inom talområdet 1–100 på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.

Eleven mäter och avläser sträckor, massor och volymer med viss säkerhet. Eleven kan föra enkla resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan


MA

MATEMATIK

matematisk information. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan lösa enkla problem i vardagliga situationer genom att pröva och välja strategier som leder fram till väl fungerande lösningar. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven beskriver informationen i någon tabell eller något diagram på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 1 000. Dessutom beräknar och löser eleven additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–1 000 på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.

Eleven mäter och avläser sträckor, massor och volymer med säkerhet. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven ger också välutvecklade omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.


Eleven kan medverka i att lösa problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan också medverka i att avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven bidrar till att beskriva informationen i tabeller och diagram. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 100. Dessutom beräknar och löser eleven additions och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–10 med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder samt medverkar i att visa och uttrycka multiplikation och division.

Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och bidrar till att storleksordna enheterna. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.


MA

MATEMATIK




Eleven kan lösa problem i vardagliga situationer på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven beskriver informationen i tabeller och diagram på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal. Dessutom beräknar och löser eleven additions, subtraktions, multiplikations och divisionsuppgifter på ett delvis fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.

Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och storleksordnar enheterna med viss säkerhet. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan lösa problem i vardagliga situationer på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt avläsa och hämta matematisk information från olika källor. Eleven beskriver informationen i tabeller och diagram på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal. Dessutom beräknar och löser eleven additions, subtraktions, multiplikations och divisionsuppgifter på ett väl fungerande sätt med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning och skriftliga räknemetoder.

Eleven uppskattar, mäter och avläser sträckor, massor och volymer och storleksordnar enheterna med säkerhet. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resone mang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk informa tion. Eleven ger också välutvecklade omdömen om rimlighet i egna och andras beräkningar och lösningar. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om matematik, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


MA

MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

lösa

enk

la p

robl

em i

vard

aglig

a si

tuat

ione

r ge

nom

att

pr

öva

och

välja

str

ate g

ier

som

le

der

fram

till

delv

is fu

nger

ande

lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

ocks

å på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt

avlä

sa o

ch h

ämta

mat

emat

isk

info

rmat

ion

från

när

milj

ön o

ch

givn

a kä

llor

på in

tern

et. E

leve

n be

skri

ver

info

rmat

ione

n i n

ågon

ta

bell

elle

r nå

got d

iagr

am p

å et

t del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

. E

leve

n ka

n lä

sa, s

kriv

a oc

h st

or

leks

ordn

a na

turl

iga

tal m

ella

n 1

och

1 00

0. D

essu

tom

ber

äkna

r oc

h lö

ser

elev

en a

ddit

ions

oc

h su

b tra

ktio

nsup

pgift

er in

om

talo

mrå

det 1

–100

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t med

hjä

lp a

v ko

nkre

t mat

eria

l, di

gita

l tek

nik,

hu

vudr

äkni

ng o

ch s

krift

liga

räk

nem

etod

er.

Ele

ven

mät

er o

ch a

vläs

er s

träc

kor

, mas

sor

och

voly

mer

med

vis

s sä

kerh

et. E

leve

n ka

n fö

ra e

nkla

re

sone

man

g om

rim

lighe

t när

det

gä

ller

pris

er, m

ängd

er, t

ider

och

an

nan

mat

emat

isk

info

rmat

ion.

E

leve

n ge

r oc

kså

enkl

a om

döm

en

Ele

ven

kan

lösa

enk

la p

robl

em i

vard

aglig

a si

tuat

ione

r ge

nom

att

pr

öva

och

välja

str

ateg

ier

som

le

der

fram

till

väl f

unge

rand

e lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

ocks

å på

et

t väl

fung

eran

de s

ätt a

vläs

a oc

h hä

mta

mat

emat

isk

info

rmat

ion

från

när

milj

ön o

ch g

ivna

käl

lor

på in

tern

et. E

leve

n be

skri

ver

in

form

atio

nen

i någ

on ta

bell

elle

r nå

got d

iagr

am p

å et

t änd

amål

sen

ligt

sätt

. Ele

ven

kan

läsa

, skr

iva

och

stor

leks

ordn

a na

turl

iga

tal

mel

lan

1 oc

h 1

000.

Des

suto

m

berä

knar

och

löse

r el

even

add

iti

ons

och

sub

trak

tion

supp

gift

er

inom

talo

mrå

det 1

–1 0

00 p

å et

t vä

l fun

gera

nde

sätt

med

hjä

lp a

v ko

nkre

t mat

eria

l, di

gita

l tek

nik,

hu

vudr

äkni

ng o

ch s

krift

liga

räk

nem

etod

er.

Ele

ven

mät

er o

ch a

vläs

er

strä

ckor

, mas

sor

och

voly

mer

m

ed s

äker

het.

Ele

ven

kan

föra

vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

rim

lighe

t när

det

gäl

ler

pris

er,

män

gder

, tid

er o

ch a

nnan

mat

em

atis

k in

form

atio

n. E

leve

n ge

r

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt lö

sa

enkl

a pr

oble

m i

vard

aglig

a si

tua

tion

er o

ch a

nger

egn

a fö

rsla

g ti

ll lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

ocks

å m

edve

rka

i att

avl

äsa

och

häm

ta

mat

emat

isk

info

rmat

ion

från

nä

rmilj

ön o

ch g

ivna

käl

lor

på

inte

rnet

. Ele

ven

bidr

ar ti

ll at

t be

skri

va in

form

atio

nen

i någ

on

tabe

ll el

ler

någo

t dia

gram

. Ele

ven

kan

läsa

, skr

iva

och

stor

leks

ordn

a na

turl

iga

tal m

ella

n 1

och

10.

Des

suto

m m

edve

rkar

ele

ven

i att

gö

ra b

eräk

ning

ar o

ch lö

sa a

ddi

tion

s o

ch s

ubtr

akti

onsu

ppgi

fter

in

om ta

lom

råde

t 1–1

00 m

ed

hjäl

p av

kon

kret

mat

eria

l, di

gita

l te

knik

, huv

udrä

knin

g el

ler

skri

ft

liga

räkn

emet

oder

.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll at

t mät

a oc

h av

läsa

str

äcko

r, m

asso

r oc

h vo

ly

mer

. Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

m

ang

om r

imlig

het n

är d

et g

älle

r pr

iser

, män

gder

, tid

er o

ch a

nnan

m

atem

atis

k in

form

atio

n. E

leve

n bi

drar

ock

så ti

ll om

döm

en o

m

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MA

MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

rim

lighe

t i e

gna

berä

knin

gar

och

lösn

inga

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a en

stak

a äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

i res

one

man

g om

mat

emat

ik o

ch i

utvä

rde

ring

av

arbe

tspr

oces

ser.

om r

imlig

het i

egn

a be

räkn

inga

r oc

h lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

an

vänd

a nå

gra

ämne

s spe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på

ett d

elvi

s än

dam

åls e

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om m

atem

atik

och

i ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

ocks

å vä

lutv

eckl

ade

omdö

men

om

rim

lighe

t i e

gna

berä

knin

gar

och

lösn

inga

r. E

leve

n ka

n an

vä

nda

någr

a äm

nes s

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

på e

tt

ända

mål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

mat

emat

ik o

ch i

utvä

rder

ing

av a

rbet

s pro

cess

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MA

MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt lö

sa

prob

lem

i va

rdag

liga

situ

atio

ne

r oc

h an

ger

egna

förs

lag

till

lösn

inga

r. E

leve

n ka

n oc

kså

med

verk

a i a

tt a

vläs

a oc

h hä

mta

m

atem

atis

k in

form

atio

n fr

ån

olik

a kä

llor.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll at

t be

skri

va in

form

atio

nen

i tab

elle

r oc

h di

agra

m. E

leve

n ka

n lä

sa,

skri

va o

ch s

torl

ekso

rdna

nat

urlig

a ta

l mel

lan

1 oc

h 10

0. D

essu

tom

be

räkn

ar o

ch lö

ser

elev

en a

ddi

tion

s o

ch s

ubtr

akti

onsu

ppgi

fter

in

om ta

lom

råde

t 1–1

0 m

ed h

jälp

av

kon

kret

mat

eria

l, di

gita

l tek

ni

k, h

uvud

räkn

ing

elle

r sk

rift

liga

räkn

emet

oder

sam

t med

verk

ar i

att v

isa

och

uttr

ycka

mul

tipl

ika

tion

och

div

isio

n.

Ele

ven

upps

katt

ar, m

äter

och

av

läse

r st

räck

or, m

asso

r oc

h vo

lym

er o

ch b

idra

r ti

ll at

t sto

rle

ksor

dna

enhe

tern

a. E

leve

n ka

n bi

dra

till

reso

nem

ang

om r

imlig

he

t när

det

gäl

ler

pris

er, m

äng

der,

tide

r oc

h an

nan

mat

emat

isk

info

rmat

ion.

Ele

ven

bidr

ar o

ckså

ti

ll om

döm

en o

m r

imlig

het i

eg

na o

ch a

ndra

s be

räk n

inga

r

Ele

ven

kan

lösa

pro

blem

i va

rda

glig

a si

tuat

ione

r på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

ocks

å på

ett

del

vis

fung

eran

de

sätt

avl

äsa

och

häm

ta m

atem

atis

k in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r. E

leve

n be

skri

ver

info

rmat

ione

n i

tabe

ller

och

diag

ram

på

ett d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n lä

sa, s

kriv

a oc

h st

orle

ksor

dna

natu

rlig

a ta

l. D

essu

tom

ber

äkna

r oc

h lö

ser

elev

en a

ddit

ions

, s

ub

trak

tion

s, m

ulti

plik

atio

ns

och

divi

sion

supp

gift

er p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt m

ed h

jälp

av

konk

ret m

ater

ial,

digi

tal t

ekni

k,

huvu

dräk

ning

och

skr

iftlig

a rä

knem

etod

er.

Ele

ven

upps

katt

ar, m

äter

och

av

läse

r st

räck

or, m

asso

r oc

h vo

ly

mer

och

sto

rlek

sord

nar

enhe

tern

a m

ed v

iss

säke

rhet

. Ele

ven

kan

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om r

imlig

he

t när

det

gäl

ler

pris

er, m

äng

der,

tide

r oc

h an

nan

mat

emat

isk

info

rmat

ion.

Ele

ven

ger

ocks

å en

kla

omdö

men

om

rim

lighe

t i

Ele

ven

kan

lösa

pro

blem

i va

rda

glig

a si

tuat

ione

r på

ett

väl

fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n oc

kså

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t av

läsa

och

häm

ta m

atem

atis

k in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r. E

leve

n be

skri

ver

info

rmat

ione

n i t

abel

ler

och

diag

ram

på

ett

ända

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

läsa

, skr

iva

och

stor

leks

ordn

a na

turl

iga

tal.

Des

suto

m b

eräk

nar

och

löse

r el

even

add

itio

ns,

sub

tr

akti

ons

, mul

ti pl

ikat

ions

oc

h di

visi

onsu

ppgi

fter

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt m

ed h

jälp

av

konk

ret m

ater

ial,

digi

tal t

ekni

k,

huvu

dräk

ning

och

skr

iftlig

a rä

kne

met

oder

.

Ele

ven

upps

katt

ar, m

äter

och

av

läse

r st

räck

or, m

asso

r oc

h vo

lym

er o

ch s

torl

ekso

rdna

r en

he

tern

a m

ed s

äker

het.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

rim

lighe

t när

det

gäl

ler

pris

er,

män

gder

, tid

er o

ch a

nnan

mat

em

atis

k in

form

atio

n. E

leve

n ge

r oc

kså

välu

tvec

klad

e om

döm

en

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MA

MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

lösn

inga

r. E

leve

n ka

n an

vä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

i res

one

man

g om

mat

emat

ik, i

egn

a fr

ågo

r oc

h vi

d bi

drag

till

omdö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

egna

och

and

ras

berä

knin

gar

och

lösn

inga

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

dam

åls e

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om m

atem

atik

, i e

gna

fråg

or o

ch

i enk

la o

mdö

men

om

olik

a ar

be

tspr

oces

ser.

om r

imlig

het i

egn

a oc

h an

dras

be

räkn

inga

r oc

h lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

mat

emat

ik,

i egn

a fr

ågor

och

i vä

lutv

eckl

ade

omdö

men

om

olik

a ar

bets

p r

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MODERSMÅL

ML

3.6 MODERSMÅLSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutvecklingen och lärandet inom olika områden.

SyfteUndervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på modersmålet.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.

Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur modersmålet är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse på modersmålet.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga.

Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att


• läsa och förstå texter,

• skriva för olika syften, och

• reflektera över traditioner och kulturella företeelser i områden där modersmålet talas.


MODERSMÅL

ML

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala och samtala• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell

förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.

• Kommunikation i olika sammanhang. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.

• Muntligt berättande i olika sammanhang.

• Uttal, betoning och satsmelodi.

Läsa och skriva• Lässtrategier, till exempel ordbilder, för att avkoda och förstå texter.

• Läsriktning samt skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenskan.

• Strategier för att skriva elevnära texter.

Berättande texter och faktatexter • Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger och skönlitteratur

från områden där modersmålet talas.

• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.

Kultur och samhälle• Lekar och sånger från områden där modersmålet talas.

• Högtider och traditioner som eleven möter i olika sammanhang.

I årskurs 7–9

Tala och samtala• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell

förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.

• Kommunikation i olika sammanhang och för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.

• Muntliga presentationer i olika sammanhang.

• Uttal, betoning och satsmelodi. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskan.


ML

MODERSMÅL

Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan

raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare.

• Modersmålets uppbyggnad. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.

Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från områden där

modersmålet talas.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel nyhetsartiklar, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.

Kultur och samhälle• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.

• Barns och ungdomars vardagsliv i områden där modersmålet talas i jämförelse med vardagsliv i Sverige.

Kunskapskrav


Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. Dessutom medverkar eleven i att berätta om vardagliga händelser.

Eleven kan med stöd av bilder medverka i att läsa texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att medverka i att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven medverka i att uttrycka sig i skrift. Eleven kan också bidra till resonemang om någon tradition eller högtid med betydelse för eleven i områden där modersmålet talas.




ML

MODERSMÅL


Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor med ett delvis ändamålsenligt ordförråd. Dessutom berättar eleven om vardagliga händelser på ett delvis fungerande sätt.

Eleven kan med visst flyt läsa texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven uttrycka sig i skrift på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om några traditioner och högtider i områden där modersmålet talas.




Eleven kan samtala om elevnära ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor med ett ändamålsenligt ordförråd. Dessutom berättar eleven om vardagliga händelser på ett väl funge rande sätt.

Eleven kan med flyt läsa texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven uttrycka sig i skrift på ett väl fungerande sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om några traditioner och hög tider i områden där modersmålet talas.


Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och bidra till att framföra egna åsikter och argument. Dessutom medverkar eleven i att genomföra muntliga presentationer.

Eleven kan med stöd av bilder medverka i att läsa olika slags texter. Genom att medverka i att svara på frågor om och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven bidra till att skriva texter och anpassa dem till olika sammanhang. Eleven kan också bidra till resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.


ML

MODERSMÅL




Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och framföra egna delvis underbyggda åsikter och argument med ett delvis ändamålsenligt ordförråd. Dessutom genomför eleven muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.

Eleven kan med visst flyt läsa olika slags texter. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven skriva texter med viss anpassning till olika sammanhang. Eleven kan också föra enkla resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.




Eleven kan samtala om varierande ämnen genom att lyssna till andras åsikter och framföra egna väl underbyggda åsikter och argument med ett ändamålsenligt ordförråd. Dessutom genomför eleven muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan med flyt läsa olika slags texter. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna. Utifrån sitt modersmåls särdrag kan eleven skriva texter med god anpassning till olika sammanhang. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.


ML

MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

ele

vnär

a äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

an

dra

och

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt s

tälla

fråg

or, s

vara

och

ut

tryc

ka ö

nska

n oc

h kä

nslo

r m

ed

ett ä

ndam

ålse

nlig

t or

dför

råd.

D

essu

tom

ber

ätta

r el

even

om

va

rdag

liga

händ

else

r på

ett

väl

fu

nge r

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

med

flyt

läsa

text

er

med

bek

ant i

nneh

åll.

Gen

om

att s

vara

på

fråg

or o

m o

ch å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet p

å et

t rel

evan

t sä

tt v

isar

ele

ven

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na. U

tifr

ån s

itt m

oder

smål

s sä

rdra

g ka

n el

even

utt

ryck

a si

g i

skri

ft p

å et

t väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra v

älut

veck

la

de r

eson

eman

g om

någ

ra tr

adi

tion

er o

ch h

ög ti

der

i om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

ele

vnär

a äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h m

edve

rka

i att

stä

lla fr

ågor

, sv

ara

och

uttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor.

Des

suto

m m

edve

rkar

el

even

i at

t ber

ätta

om

var

dagl

iga

händ

else

r.

Ele

ven

kan

med

stö

d av

bild

er

med

verk

a i a

tt lä

sa te

xter

med

kä

nda

ord

och

beka

nt in

nehå

ll.

Gen

om a

tt m

edve

rka

i att

sva

ra

på fr

ågor

om

inne

hålle

t vis

ar

elev

en s

in fö

rstå

else

för

text

erna

. U

tifr

ån s

itt m

oder

smål

s sä

rdra

g ka

n el

even

med

verk

a i a

tt u

ttr

ycka

sig

i sk

rift

. Ele

ven

kan

ocks

å bi

dra

till

reso

nem

ang

om

någo

n tr

adit

ion

elle

r hö

gtid

med

be

tyde

lse

för

elev

en i

områ

den

där

mod

ersm

ålet

tala

s.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

ele

vnär

a äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt

stäl

la fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttry

cka

önsk

an o

ch k

änsl

or m

ed e

tt

delv

is ä

ndam

ålse

nlig

t or

dför

råd.

D

essu

tom

ber

ätta

r el

even

om

va

rdag

liga

händ

else

r på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

med

vis

st fl

yt lä

sa

text

er m

ed b

ekan

t inn

ehål

l. G

enom

att

sva

ra p

å fr

ågor

om

oc

h åt

erge

del

ar a

v in

nehå

llet

på e

tt d

elvi

s re

leva

nt s

ätt v

isar

el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Uti

från

sit

t mod

ersm

åls

särd

rag

kan

elev

en u

ttry

cka

sig

i skr

ift p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra e

nkla

res

o nem

ang

om n

ågra

trad

itio

ner

och

högt

ide

r i o

mrå

den

där

mod

ersm

ålet

ta

las.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


ML

MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

ie

rand

e äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

ti

ll an

dras

åsi

kter

och

bid

ra ti

ll at

t fra

mfö

ra e

gna

åsik

ter

och

argu

men

t. D

essu

tom

med

verk

ar

elev

en i

att g

enom

föra

mun

tliga

pr

esen

tati

oner

.

Ele

ven

kan

med

stö

d av

bild

er

med

verk

a i a

tt lä

sa o

lika

slag

s te

xter

. Gen

om a

tt m

edve

rka

i att

sva

ra p

å fr

ågor

om

och

åt

erge

del

ar a

v in

nehå

llet v

isar

el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Uti

från

sit

t mod

ersm

åls

särd

rag

kan

elev

en b

idra

till

att s

kriv

a te

xter

och

anp

assa

dem

till

olik

a sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n oc

kså

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

sed

er,

bruk

och

trad

itio

ner

i om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

ie

rand

e äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

ti

ll an

dras

åsi

kter

och

fram

föra

eg

na d

elvi

s un

derb

yggd

a ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent m

ed e

tt d

elvi

s än

dam

åls e

nlig

t or

dför

råd.

Des

sut

om g

enom

för

elev

en m

unt

liga

pres

enta

tion

er p

å et

t del

vis

fung

e ran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

med

vis

st fl

yt lä

sa

olik

a sl

ags

text

er. G

enom

att

sv

ara

på fr

ågor

om

och

åte

rge

dela

r av

inne

hålle

t på

ett d

elvi

s re

leva

nt s

ätt v

isar

ele

ven

sin

för

ståe

lse

för

text

er na

. Uti

från

sit

t m

oder

smål

s sä

rdra

g ka

n el

even

sk

riva

text

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng

till

olik

a sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la r

eson

eman

g om

sed

er, b

ruk

och

trad

itio

ner

i om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

till

andr

as å

sikt

er o

ch fr

amfö

ra e

gna

väl u

nder

bygg

da å

sikt

er o

ch a

rgu

men

t med

ett

änd

amål

senl

igt

ord f

örrå

d. D

essu

tom

gen

omfö

r el

even

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

med

flyt

läsa

olik

a sl

ags

text

er. G

enom

att

sva

ra p

å fr

ågor

om

och

åte

rge

dela

r av

in

nehå

llet p

å et

t rel

evan

t sä

tt

visa

r el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na. U

tifr

ån s

itt m

oder

smål

s sä

rdra

g ka

n el

even

skr

iva

text

er

med

god

anp

assn

ing

till

olik

a sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

sed

er, b

ruk

och

trad

itio

ner

i om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MUSIK

MU

3.7 MUSIKMusik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

SyfteUndervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om hur musik kan kombineras med andra uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bearbeta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att lyssna till, reflektera över och samtala om musik från olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Syftet är att elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. På så sätt ska undervisningen i musik bidra till att eleverna får kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, termer och symboler. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om musik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges möjlighet att utveckla sin förmåga att

• sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang,

• kombinera musik med andra uttrycksformer,

• jämföra och reflektera över musik från olika genrer, tidsepoker och kulturer, och



MUSIK

MU

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Musicerande och musikskapande• Sång och spel i olika former och genrer: unison sång, kanon och ensemblespel.

• Imitation med röst, rörelser, rytmer och toner.

• Skapande av egen musik, till exempel till text eller bild.

• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg• Rösten som instrument, till exempel i sång och rap.

• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.

• Blås, sträng, tangent och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut och exempel på ensemblespel.

• Röst och hörselvård i samband med musikutövning och musiklyssning, till exempel uppvärmningsövningar och användning av hörselskydd.

• Musikens byggstenar, till exempel rytm, tempo och melodier.

• Musikens formelement, till exempel intro, vers och refräng.

Musikens sammanhang och funktioner• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, bland

annat nationalsången och några av de vanligaste psalmerna.

• Sång och danslekar.

• Musik i olika kulturer och från olika epoker, till exempel folkmusik och populärmusik.

• Musikassociationer: bilder och känslor som kan uppstå när man lyssnar på musik.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om

musik och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Musicerande och musikskapande• Sång i enkla stämmor, ackord och melodispel i enkla tonarter och ensemblespel

i olika genrer.

• Improvisation med sång, dans, rytmik, melodier och instrument.

• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackord i ett par tonarter.


MU

MUSIK

• Komposition av egen musik, rytmer och rörelser.

• Musik i kombination med andra uttrycksformer, till exempel film, drama, dans och rörelse.

• Framförande av egen och andras musik.

Musikens verktyg• Rösten som instrument i unison och enklare flerstämmig sång.

• Melodi, ackord och digitala instrument, bas och trumset samt verktyg för musikproduktion.

• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.

• Röst och hörselvård. Sångteknik och ljudnivåanpassning i musikaliska sammanhang.

• Musikens byggstenar och formelement. Hur de används för att musicera och komponera musik.

Musikens sammanhang och funktioner• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

• Musikens funktion i samtida medier, till exempel film, reklam och datorspel.

• Ljud och funktioner hos instrument i olika sammanhang, till exempel i en symfoniorkester och i ett rockband.

• Musik och dans som uttryck i några olika kulturer förr och nu, till exempel klassisk musik, folkmusik och rockmusik. Några betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

• Musikassociationer: bilder, känslor, åsikter och berättelser som kan uppstå när man lyssnar på musik.

• Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om

musik och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan medverka i att sjunga unisont och i kanon. I ensemblespel medverkar eleven i att spela på något instrument och bidrar då till att använda enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.


MU

MUSIK

Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik bidrar eleven till resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan sjunga unisont och i kanon på ett delvis fungerande sätt. I ensemblespel spelar eleven på något instrument på ett delvis fungerande sätt och använder då med viss säkerhet enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven enkla resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan sjunga unisont och i kanon på ett väl fungerande sätt. I ensemblespel spelar eleven på något instrument på ett väl fungerande sätt och använder då med säkerhet enstaka musikaliska symboler, byggstenar och formelement.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att imitera och gestalta musikupplevelser. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven välutvecklade resonemang om musikens utformning och om samband, likheter och skillnader. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om musik och i utvärdering av arbetsprocesser.


MU

MUSIK


Eleven kan medverka i att sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel medverkar eleven i att spela på instrument och bidrar då till att använda några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven bidrar till att anpassa sitt musicerande till sammanhang och genre.

Eleven kan medverka i att kombinera musik med andra uttrycksformer och i att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik bidrar eleven till resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser.




Eleven kan på ett delvis fungerande sätt sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel spelar eleven på instrument på ett delvis fungerande sätt och använder då med viss säkerhet några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven anpassar delvis sitt musicerande till sammanhang och genre.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven enkla resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om musik, i egna frågor och i enkla omdömen om arbetsprocesser.




MU

MUSIK


Eleven kan på ett väl fungerande sätt sjunga unisont, i kanon och i stämmor i olika sammanhang och genrer. I ensemblespel spelar eleven på instrument på ett väl fungerande sätt och använder då med säkerhet några musikaliska symboler, byggstenar och formelement. Eleven anpassar sitt musicerande väl till sammanhang och genre.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt kombinera musik med andra uttrycksformer genom att improvisera och skapa kompositioner. Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer. Vid jämförelser mellan olika typer av musik för eleven välutvecklade resonemang om musikuttryck och funktion i några olika tidsepoker, kulturer och medier. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om musik, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om arbetsprocesser.


MU

MUSIK

kaps

krav

i sl

utet

av

årsk

urs

6

et E

Bet

yget

DB

etyg

et C

Bet

yget

BB

etyg

et A

Ele

ven

kan

sjun

ga u

niso

nt o

ch

i kan

on p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

. I e

nsem

bles

pel s

pela

r el

even

på

någ

ot in

stru

men

t på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt o

ch a

nvän

der

då m

ed s

äker

het

enst

aka

mus

ika

liska

sym

bole

r, by

ggst

enar

och

fo

rmel

emen

t.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt k

ombi

nera

mus

ik m

ed a

ndra

ut

tryc

ksfo

rmer

gen

om a

tt im

iter

a oc

h ge

stal

ta m

usik

uppl

evel

ser.

Ele

ven

kan

ocks

å be

skri

va o

ch

ge e

xem

pel p

å hu

r hö

rsel

n ka

n på

verk

as a

v hö

ga lj

udni

våer

. Vid

jä

mfö

rels

er m

ella

n ol

ika

type

r av

m

usik

för

elev

en v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

mus

iken

s ut

fo

rmni

ng o

ch o

m s

amba

nd, l

ik

hete

r oc

h sk

illna

der.

Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

ett

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om m

usik

och

i ut

värd

erin

g av

ar

bets

proc

esse

r.

n ka

n m

edve

rka

i att

sju

nga

nt o

ch i

kano

n. I

ens

embl

eed

verk

ar e

leve

n i a

tt s

pela

go

t ins

trum

ent o

ch b

idra

r l a

tt a

nvän

da e

nsta

ka m

usi

a sy

mbo

ler,

bygg

sten

ar o

ch

elem

ent.

n ka

n m

edve

rka

i att

in

era

mus

ik m

ed a

ndra

ck

sfor

mer

och

i at

t im

iter

a es

talta

mus

ikup

plev

else

r. n

kan

ocks

å be

skri

va o

ch

empe

l på

hur

hörs

eln

kan

kas

av h

öga

ljudn

ivåe

r. V

id

rels

er m

ella

n ol

ika

type

r av

k

bidr

ar e

leve

n ti

ll re

sone

o

m m

usik

ens

utfo

rmni

ng

m s

amba

nd, l

ikhe

ter

och

ader

. Ele

ven

kan

anvä

nda

ka ä

mne

sspe

cifik

a or

d,

pp o

ch s

ymbo

ler

i res

one

om

mus

ik o

ch i

utvä

rde

v ar

bets

proc

esse

r.

Ele

ven

kan

sjun

ga u

niso

nt o

ch i

kano

n på

ett

del

vis

fung

eran

de

sätt

. I e

nsem

bles

pel s

pela

r el

even

på

någ

ot in

stru

men

t på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t och

anv

ände

r då

m

ed v

iss

säke

rhet

ens

taka

mus

ika

liska

sym

bole

r, by

ggst

enar

och

fo

rmel

emen

t.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt k

ombi

nera

mus

ik m

ed

andr

a ut

tryc

ksfo

rmer

gen

om a

tt

imit

era

och

gest

alta

mus

ikup

ple

vels

er. E

leve

n ka

n oc

kså

besk

riva

oc

h ge

exe

mpe

l på

hur

hörs

eln

kan

påve

rkas

av

höga

ljud

nivå

er.

Vid

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ty

per

av m

usik

för

elev

en e

nkla

re

sone

man

g om

mus

iken

s ut

fo

rmni

ng o

ch o

m s

amba

nd, l

ik

hete

r oc

h sk

illna

der.

Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

et

t del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

mus

ik o

ch i

ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

s

Bet

yg

Ele

veun

iso

spel

mpå

nå

då ti

lka

lisk

form

Ele

veko

mb

uttr

yoc

h g

Ele

vege

ex

påve

rjä

mfö

mus

im

ang

och

osk

illn

enst

abe

gre

man

gri

ng a


MU

MUSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt s

jung

a un

ison

t, i k

anon

och

i st

ämm

or

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch g

enre

r. I

ense

mbl

espe

l med

verk

ar e

leve

n i a

tt s

pela

på

inst

rum

ent o

ch

bidr

ar d

å ti

ll at

t anv

ända

någ

ra

mus

ikal

iska

sym

bole

r, by

ggst

enar

oc

h fo

rmel

emen

t. E

leve

n bi

drar

ti

ll at

t anp

assa

sit

t mus

icer

ande

ti

ll sa

mm

anha

ng o

ch g

enre

.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

kom

bine

ra m

usik

med

and

ra

uttr

ycks

form

er o

ch i

att i

mpr

ovi

sera

och

ska

pa k

ompo

siti

oner

. E

leve

n ka

n oc

kså

besk

riva

och

ge

exe

mpe

l på

hur

hörs

eln

kan

påve

rkas

av

höga

ljud

nivå

er. V

id

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ty

per

av m

usik

bid

rar

elev

en ti

ll re

so

nem

ang

om m

usik

uttr

yck

och

funk

tion

i nå

gra

olik

a ti

dsep

oker

, ku

lture

r oc

h m

edie

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

i res

one

man

g om

mus

ik, i

egn

a fr

ågor

oc

h vi

d bi

drag

till

omdö

men

om

ar

bets

proc

esse

r.

Elev

en k

an p

å et

t del

vis f

unge

ran d

e sä

tt sj

unga

uni

sont

, i k

anon

och

i

stäm

mor

i ol

ika

sam

man

hang

och

ge

nrer

. I e

nsem

bles

pel s

pela

r ele

ven

på in

stru

men

t på

ett d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt o

ch a

nvän

der d

å m

ed

viss

säk

erhe

t någ

ra m

usik

alisk

a sy

mbo

ler,

bygg

sten

ar o

ch fo

rm el

e m

ent.

Elev

en an

pass

ar d

elvi

s sitt

mu

sicer

ande

till

sam

man

hang

och

genr

e.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt k

ombi

nera

mus

ik m

ed

andr

a ut

tryc

ksfo

rmer

gen

om a

tt

impr

ovis

era

och

skap

a ko

mpo

si

tion

er. E

leve

n ka

n oc

kså

besk

riva

oc

h ge

exe

mpe

l på

hur

hörs

eln

kan

påve

rkas

av

höga

ljud

nivå

er.

Vid

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ty

pe

r av

mus

ik fö

r el

even

enk

la r

eso

nem

ang

om m

usik

uttr

yck

och

funk

tion

i nå

gra

olik

a ti

dsep

oker

, ku

lture

r oc

h m

edie

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

et

t del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

mus

ik, i

egn

a fr

ågor

och

i en

kla

omdö

men

om

ar

bets

proc

esse

r.

Elev

en k

an p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

sjun

ga u

niso

nt, i

kan

on o

ch

i stä

mm

or i

olik

a sa

mm

anha

ng

och

genr

er. I

ens

embl

espe

l spe

lar

elev

en p

å in

stru

men

t på

ett v

äl

fung

eran

de sä

tt o

ch a

nvän

der

då

med

säk

erhe

t någ

ra m

usik

alis

ka

sym

bole

r, by

ggst

enar

och

form

el e

m

ent.

Elev

en a

npas

sar

sitt

mus

i ce

rand

e väl

till

sam

man

hang

och

genr

e.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt k

ombi

nera

mus

ik m

ed a

ndra

ut

tryc

ksfo

rmer

gen

om a

tt im

pro

vise

ra o

ch s

kapa

kom

posi

tion

er.

Ele

ven

kan

ocks

å be

skri

va o

ch

ge e

xem

pel p

å hu

r hö

rsel

n ka

n på

verk

as a

v hö

ga lj

udni

våer

. Vid

jä

mfö

rels

er m

ella

n ol

ika

type

r av

m

usik

för

elev

en v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

mus

ik ut

tryc

k oc

h fu

nktio

n i n

ågra

olik

a tid

sep

oker

, kul

ture

r oc

h m

edie

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sy

mbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om m

usik

, i

egna

fråg

or o

ch i

välu

tvec

klad

e om

döm

en o

m a

rbet

spro

cess

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


NO

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

3.8 NATURORIENTERANDE ÄMNEN: BIOLOGI, FYSIK OCH KEMINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk, energiförsörjning, materialutveckling och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

SyfteUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om människokroppen och om olika faktorer som påverkar hälsan. På så sätt ska eleverna stimuleras att reflektera över samband mellan olika val och deras konsekvenser.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får möta etiska, estetiska och existentiella perspektiv på frågor som rör människa och natur. Därigenom syftar undervisningen till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till såväl sina egna åsikter och andras argument som till information från olika källor. Eleverna ska på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att vara delaktiga i samtal om aktuella samhällsfrågor.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskap om hur naturvetenskapliga undersökningar kan göras. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att ställa frågor om och undersöka ekosystem, fysikaliska företeelser och vardagliga kemiska processer utifrån personliga upplevelser och aktuella händelser.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika naturvetenskapliga begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om naturvetenskap och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i de naturorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,

• jämföra och reflektera över samband mellan livsstil, miljö och hälsa,

• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden,

• genomföra undersökningar med naturvetenskaplig anknytning, och




NO

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mönster och strukturer i naturen• Sol, måne och planeter. Månens faser och några stjärnbilder.

• Olika vädertyper och väderfenomen. Hur de kan observeras och mätas över tid.

• Årstidsväxlingar och kännetecken för de olika årstiderna. Vilka konsekvenser årstidsväxlingarna får för människan.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras.

• Livscykler hos några växter och djur.

• Överlevnadsstrategier hos några växter och djur beroende på årstid.

• Vattnets olika former; fast, flytande och gas. Vattnets betydelse för liv på jorden.

Naturvetenskap i vardagen• Materials egenskaper och hur de kan sorteras och delas in efter till exempel hårdhet,

struktur, färg, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

• Källsortering och återvinning av vardagliga föremål. Kompostering av organiskt material.

• Energianvändning i hemmet, till exempel av förnybara och fossila bränslen.

• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel odling, djurhållning och olika former av tillverkningsindustri. Deras betydelse för elevens dagliga liv.

• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.

• Berättelser, myter, sagor och konst med naturvetenskaplig anknytning.

Kropp och hälsa• Människokroppen och kroppsdelarnas namn och funktion.

• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroende fram kallande medel.

• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion och olika slags relationer.

• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Metoder och arbetssätt• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att

undersöka närmiljön.


NO


• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att

samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Mönster och strukturer i naturen • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och deras betydelse

för dygn, månader, år och årstider. Universums uppkomst, utveckling och uppbyggnad.

• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald enligt evolutionsteorin.

• Näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

• Ekosystem i närmiljön och hur växter och djur samspelar med varandra och med miljön. Fotosyntes och förbränning.

• Vattnets kretslopp i naturen och samhällets vattenanvändning.

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Naturvetenskap i vardagen • Materialutveckling och hur människan har använt och utvecklat nya material

genom historien.

• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas. Hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

• Magneters egenskaper och användning i hemmet och i samhället.

• Kärnkraft, fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för vår energianvändning i samhället och deras för och nackdelar när det gäller miljön.

• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsmedel, kosmetika och färger. Hur de används och hanteras på ett säkert sätt samt hur de påverkar hälsa och miljö.

• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel vattenverk, värmeverk och tillverkningsindustri.

• Människan i rymden och användningen av satelliter.

• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.

• Berättelser om naturvetenskapliga upptäckter och framsteg genom tiderna.


NO


Kropp och hälsa• Människokroppens organ, deras namn, placering, utseende och funktion.

• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroendeframkallande medel.

• Virus, bakterier, smittspridning och infektioner samt förebyggande hälsovård.

• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Frågor om identitet, relationer, kärlek och ansvar.

• Preventivmetoder och sexuellt överförbara sjukdomar.

• Hur ljud uppstår, hur örat uppfattar ljud och hur ljudmiljöer påverkar hälsan.

• Ljusets utbredning och hur ögat uppfattar ljus.

Metoder och arbetssätt• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att

undersöka närmiljön.

• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att

samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan bidra till resonemang om solen, månen och planeterna och medverkar i att identifiera och beskriva några månfaser och stjärnbilder. Eleven ger också enstaka exempel på växters och djurs livscykler och bidrar till resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven bidra till resonemang om vattnets olika former. Eleven medverkar också i att beskriva vattnets betydelse för liv på jorden. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Eleven kan medverka i att beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån enstaka egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa bidrar eleven till resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom bidrar eleven till resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan medverka i att hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan medverka i att genomföra enkla undersökningar och sorteringar och bidrar till dokumenta tion av arbetet och resultaten. Eleven kan använda enstaka ämnes specifika


NO


ord, begrepp och symboler i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan föra enkla resonemang om solen, månen och planeterna och identifierar och beskriver några månfaser och stjärnbilder på ett delvis fungerande sätt. Eleven ger också några exempel på växters och djurs livscykler och för enkla resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven föra enkla resonemang om vattnets olika former. Eleven beskriver också vattnets betydelse för liv på jorden på ett delvis fungerande sätt. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra enkla resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och ge delvis under byggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån några egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa för eleven enkla resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan genomföra enkla undersökningar och sorteringar på ett delvis fungerande sätt och gör enkel dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om solen, månen och planeterna och identifierar och beskriver några månfaser och stjärnbilder på ett väl fungerande sätt. Eleven ger också några exempel på växters och djurs livscykler och för välutvecklade resonemang om deras överlevnadsstrategier beroende på årstid. Utifrån egna iakttagelser kan eleven föra välutvecklade resonemang om vattnets olika former. Eleven beskriver också vattnets betydelse för liv på jorden på ett väl fungerande sätt. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra välutvecklade resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och ge väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.


NO


Eleven kan på ett väl fungerande sätt beskriva några av människans kroppsdelar och sinnen och deras funktion och samband. Utifrån några egna exempel på faktorer som påverkar människans hälsa för eleven välutvecklade resonemang om hälsa och ohälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan genomföra enkla undersökningar och sorteringar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklad dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur och i utvärdering av arbetsprocesser.


Eleven kan bidra till resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och medverkar i att beskriva deras betydelse för dag, natt och årstider. Eleven medverkar också i resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven bidra till resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om samhällets energikällor och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Eleven kan medverka i att beskriva några av människans organ och ger något exempel på deras funktion och samband. Eleven bidrar också till resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom bidrar eleven till resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan medverka i att hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan medverka i att genomföra fältstudier och andra undersökningar och bidrar till dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra enkla resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett delvis fungerande sätt. Eleven för också enkla resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om


NO


vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra enkla resonemang om samhällets energikällor och ge delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt beskriva några av människans organ och ger några exempel på deras funktion och samband. Eleven för också enkla resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom för eleven enkla resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett delvis fungerande sätt och gör enkel dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett väl fungerande sätt. Eleven för också välutvecklade resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin. Dessutom kan eleven föra välutvecklade resonemang om vattnets kretslopp och om samhällets vattenanvändning. I samtal om miljöfrågor kan eleven föra välutvecklade resonemang om samhällets energikällor och ge väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt beskriva några av människans organ och ger några exempel på deras funktion och samband. Eleven för också välutvecklade resonemang om förebyggande hälsovård. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om preventivmetoder, identitet och olika relationer och samlevnadsformer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information med naturvetenskaplig anknytning från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar på ett väl fungerande sätt och gör välutvecklad dokumentation av arbetet och resultaten. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om människa, djur och natur, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


NO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om s

olen

, mån

en

och

plan

eter

na o

ch id

enti

fiera

r oc

h be

skri

ver

någr

a m

ånfa

ser

och

stjä

rnbi

lder

på

ett v

äl fu

nger

ande

sä

tt. E

leve

n ge

r oc

kså

någr

a ex

empe

l på

växt

ers

och

djur

s liv

scyk

ler

och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

der

as ö

verl

ev

nads

stra

tegi

er b

eroe

nde

på å

rsti

d.

Uti

från

egn

a ia

ktta

gels

er k

an

elev

en fö

ra v

älut

veck

lade

res

one

man

g om

vat

tnet

s ol

ika

form

er.

Ele

ven

besk

rive

r oc

kså

vatt

nets

be

tyde

lse

för

liv p

å jo

rden

på

ett

väl f

unge

rand

e sä

tt. I

sam

tal o

m

milj

öfrå

gor

kan

elev

en fö

ra v

äl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

hur

kä

llsor

teri

ng o

ch å

terv

inni

ng k

an

göra

s oc

h ge

väl

und

erby

ggda

fö

rsla

g på

olik

a va

l som

kan

bid

ra

till

hållb

ar u

tvec

klin

g.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt b

eskr

iva

någr

a av

män

nis

kans

kro

ppsd

elar

och

sin

nen

och

dera

s fu

nkti

on o

ch s

amba

nd.

Uti

från

någ

ra e

gna

exem

pel

på fa

ktor

er s

om p

åver

kar

män

ni

skan

s hä

lsa

för

elev

en v

älut

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

sol

en, m

ånen

och

pla

nete

rna

och

med

verk

ar i

att i

dent

ifier

a oc

h be

skri

va n

ågra

mån

fase

r oc

h st

järn

bild

er. E

leve

n ge

r oc

kså

enst

aka

exem

pel p

å vä

xter

s oc

h dj

urs

livsc

ykle

r oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om d

eras

öve

rlev

na

dsst

rate

gier

ber

oend

e på

års

tid.

U

tifr

ån e

gna

iakt

tage

lser

kan

el

even

bid

ra ti

ll re

sone

man

g om

va

ttne

ts o

lika

form

er. E

leve

n m

edve

rkar

ock

så i

att b

eskr

iva

vatt

nets

bet

ydel

se fö

r liv

på

jord

en. I

sam

tal o

m m

iljöf

rågo

r ka

n el

even

bid

ra ti

ll re

sone

man

g om

hur

käl

lsor

teri

ng o

ch å

ter

vinn

ing

kan

göra

s oc

h ti

ll at

t ge

förs

lag

på o

lika

val s

om k

an b

idra

ti

ll hå

llbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

besk

riva

någ

ra a

v m

änni

skan

s kr

opps

dela

r oc

h si

nnen

och

der

as

funk

tion

och

sam

band

. Uti

från

en

stak

a eg

na e

xem

pel p

å fa

ktor

er

som

påv

erka

r m

änni

skan

s hä

lsa

bidr

ar e

leve

n ti

ll re

sone

man

g

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om s

olen

, mån

en o

ch

plan

eter

na o

ch id

enti

fiera

r oc

h be

skri

ver

någr

a m

ånfa

ser

och

stjä

rnbi

lder

på

ett d

elvi

s fu

ng

eran

de s

ätt.

Ele

ven

ger

ocks

å nå

gra

exem

pel p

å vä

xter

s oc

h dj

urs

livsc

ykle

r oc

h fö

r en

kla

reso

nem

ang

om d

eras

öve

rlev

na

dsst

rate

gier

ber

oend

e på

års

tid.

U

tifr

ån e

gna

iakt

tage

lser

kan

el

even

föra

enk

la r

eson

eman

g om

vat

tnet

s ol

ika

form

er. E

leve

n be

skri

ver

ocks

å va

ttne

ts b

etyd

else

fö

r liv

på

jord

en p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt.

I sa

mta

l om

m

iljöf

rågo

r ka

n el

even

föra

enk

la

reso

nem

ang

om h

ur k

älls

orte

ring

oc

h åt

ervi

nnin

g ka

n gö

ras

och

ge d

elvi

s un

derb

yggd

a fö

rsla

g på

ol

ika

val s

om k

an b

idra

till

håll

bar

utve

cklin

g.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

ng

eran

de s

ätt b

eskr

iva

någr

a av

m

änni

skan

s kr

opps

dela

r oc

h si

nnen

och

der

as fu

nkti

on o

ch

sam

band

. Uti

från

någ

ra e

gna

exem

pel p

å fa

ktor

er s

om p

åver

ka

r m

änni

skan

s hä

lsa

för

elev

en

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


NO


Bet

yget

BB

etyg

et A

häl

sa o

ch

leve

n m

än

alit

et o

ch

an p

å et

t h

ämta

in

eten

skap

lig

käl

lor

och

ng o

m

barh

et.

enk

la

rter

inga

r e

sätt

nt

atio

n n.

Ele

ven

ness

peci

ym

bole

r en

ligt

sätt

ni

ska,

dju

r er

ing

av

veck

lade

res

onem

ang

om h

älsa

oc

h oh

älsa

. Des

suto

m fö

r el

even

vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

män

nisk

ans

pube

rtet

, sex

ualit

et

och

repr

oduk

tion

. Ele

ven

kan

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t häm

ta in

fo

rmat

ion

med

nat

urve

tens

kapl

ig

ankn

ytni

ng fr

ån g

ivna

käl

lor

och

för

då v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

anv

ändb

ar

het.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

och

sor

teri

ngar

på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt o

ch

gör

välu

tvec

klad

dok

umen

tati

on

av a

rbet

et o

ch r

esul

tate

n. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

ci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

män

nisk

a, d

jur

och

natu

r oc

h i u

tvär

deri

ng a

v ar

bets

proc

esse

r.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

C

om h

älsa

och

ohä

lsa.

Des

suto

m

bidr

ar e

leve

n ti

ll re

sone

man

g om

m

änni

skan

s pu

bert

et, s

exua

litet

oc

h re

prod

ukti

on. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i att

häm

ta in

form

ati

on m

ed n

atur

vete

nska

plig

an

knyt

ning

från

giv

na k

ällo

r oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om in

for

mat

ione

ns a

nvän

dbar

het.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt g

enom

föra

en

kla

unde

rsök

ning

ar o

ch s

orte

ri

ngar

och

bid

rar

till

doku

men

ta

tion

av

arbe

tet o

ch r

esul

tate

n.

Ele

ven

kan

anvä

nda

enst

aka

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp

och

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

m

änni

ska,

dju

r oc

h na

tur

och

i ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

enkl

a re

sone

man

g om

ohäl

sa. D

essu

tom

för

een

kla

reso

nem

ang

omni

skan

s pu

bert

et, s

exu

repr

oduk

tion

. Ele

ven

kde

lvis

fung

e ran

de s

ätt

form

atio

n m

ed n

atur

van

knyt

ning

från

giv

nafö

r då

enk

la r

eson

ema

info

rmat

ione

ns a

nvän

dE

leve

n ka

n ge

nom

föra

unde

rsök

ning

ar o

ch s

opå

ett

del

vis

fung

eran

doc

h gö

r en

kel d

okum

eav

arb

etet

och

res

ulta

teka

n an

vänd

a nå

gra

ämfik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

på e

tt d

elvi

s än

dam

åls

i res

onem

ang

om m

änoc

h na

tur

och

i utv

ärd

arbe

tspr

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.


NO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

jord

ens,

sol

ens

och

mån

ens

röre

lser

i fö

rhål

land

e ti

ll va

rand

ra

och

med

verk

ar i

att b

eskr

iva

dera

s be

tyde

lse

för

dag,

nat

t och

år

stid

er. E

leve

n m

edve

rkar

ock

så

i res

onem

ang

om li

vets

upp

ko

mst

och

utv

eckl

ing

i enl

ighe

t m

ed e

volu

tion

steo

rin.

Des

suto

m

kan

elev

en b

idra

till

reso

nem

ang

om v

attn

ets

kret

slop

p oc

h om

sa

mhä

llets

vat

tena

nvän

dnin

g. I

sa

mta

l om

milj

öfrå

gor

kan

elev

en

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

sam

hä

llets

ene

rgik

ällo

r oc

h ti

ll at

t ge

förs

lag

på o

lika

val s

om k

an b

idra

ti

ll hå

llbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt b

esk

riva

någ

ra a

v m

änni

skan

s or

gan

och

ger

någo

t ex

empe

l på

dera

s fu

nkti

on o

ch s

amba

nd. E

leve

n bi

drar

ock

så ti

ll re

sone

man

g om

fö

reby

ggan

de h

älso

vård

. Des

sut

om b

idra

r el

even

till

reso

nem

ang

om p

reve

ntiv

met

oder

, ide

ntit

et

och

olik

a re

lati

oner

och

sam

lev

nads

form

er.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om jo

rden

s, s

olen

s oc

h m

ånen

s rö

rels

er i

förh

ålla

nde

till

vara

ndra

och

bes

kriv

er d

eras

be

tyde

lse

för

dag,

nat

t och

års

tide

r på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

för

ocks

å en

kla

reso

ne

man

g om

live

ts u

ppko

mst

och

ut

veck

ling

i enl

ighe

t med

evo

lu

tion

steo

rin.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra e

nkla

res

onem

ang

om v

att

nets

kre

tslo

pp o

ch o

m s

amhä

lle

ts v

atte

nanv

ändn

ing.

I s

amta

l om

milj

öfrå

gor

kan

elev

en fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

sam

hälle

ts

ener

gikä

llor

och

ge d

elvi

s un

der

bygg

da fö

rsla

g på

olik

a va

l som

ka

n bi

dra

till

hållb

ar u

tvec

klin

g.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt b

eskr

iva

någr

a av

m

änni

skan

s or

gan

och

ger

någr

a ex

empe

l på

dera

s fu

nkti

on o

ch

sam

band

. Ele

ven

för

ocks

å en

kla

reso

nem

ang

om fö

re by

ggan

de

häls

ovår

d. D

essu

tom

för

elev

en

enkl

a re

sone

man

g om

pre

vent

iv

met

oder

, ide

ntit

et o

ch o

lika

rela

ti

oner

och

sam

levn

adsf

orm

er.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om jo

rden

s, s

olen

s oc

h m

ånen

s rö

rels

er i

förh

ålla

nde

till

vara

ndra

och

bes

kriv

er d

eras

be

tyde

lse

för

dag,

nat

t och

års

ti

der

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n fö

r oc

kså

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

live

ts u

ppko

mst

oc

h ut

veck

ling

i enl

ighe

t med

ev

olut

ions

teor

in. D

essu

tom

kan

el

even

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om v

attn

ets

kret

slop

p oc

h om

sam

hälle

ts v

atte

nanv

ändn

ing.

I

sam

tal o

m m

iljöf

rågo

r ka

n el

even

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om s

amhä

llets

ene

rgik

ällo

r oc

h ge

väl

und

erby

ggda

förs

lag

på o

lika

val s

om k

an b

idra

till

hållb

ar u

tvec

klin

g.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nge

rand

e sä

tt b

eskr

iva

någr

a av

m

änni

skan

s or

gan

och

ger

någr

a ex

empe

l på

dera

s fu

nkti

on o

ch

sam

band

. Ele

ven

för

ocks

å vä

lut

veck

lade

res

onem

ang

om fö

re

bygg

ande

häl

sovå

rd. D

essu

tom

fö

r el

even

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om p

reve

ntiv

met

oder

,

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


NO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

häm

ta in

form

atio

n m

ed n

atur

ve

tens

kapl

ig a

nkny

tnin

g fr

ån

olik

a kä

llor

och

gör

någo

t eg

et

över

väga

nde

vid

reso

nem

ang

om

info

rmat

ione

ns tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt g

enom

föra

fälts

tudi

er o

ch

andr

a un

ders

ökni

ngar

och

bid

rar

till

doku

men

tati

on a

v ar

bete

t oc

h re

sulta

ten.

Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r i

reso

nem

ang

om m

änni

ska,

dju

r oc

h na

tur,

i egn

a fr

ågor

och

vid

bi

drag

till

om dö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt h

ämta

info

rmat

ion

med

nat

urve

tens

kapl

ig a

nkny

tni

ng fr

ån o

lika

källo

r oc

h fö

r då

en

kla

och

delv

is u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra fä

ltstu

dier

och

an

dra

unde

rsök

ning

ar p

å et

t del

vi

s fu

nger

ande

sät

t och

gör

enk

el

doku

men

tati

on a

v ar

bete

t och

re

sulta

ten.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga ä

mne

sspe

cifik

a or

d, b

egr

epp

och

sym

bole

r på

ett

del

vis

ända

mål

s enl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

män

nisk

a, d

jur

och

natu

r, i

egna

fråg

or o

ch i

enkl

a om

dö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

iden

tite

t och

olik

a re

lati

oner

och

sa

mle

vnad

sfor

mer

. E

leve

n ka

n på

ett

väl

fung

eran

de

sätt

häm

ta in

form

atio

n m

ed

natu

rvet

ensk

aplig

ank

nytn

ing

från

olik

a kä

llor

och

för

då v

äl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra fä

ltstu

dier

och

an

dra

unde

rsök

ning

ar p

å et

t väl

fu

nger

ande

sät

t och

gör

väl

ut

veck

lad

doku

men

tati

on a

v ar

be

tet o

ch r

esul

tate

n. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

ett

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om m

änni

ska,

dju

r oc

h na

tur,

i eg

na fr

ågor

och

i vä

lutv

eckl

ade

omdö

men

om

olik

a ar

bets

p r

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SO

3.9 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAPMänniskor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Det är alla människors ansvar att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden och att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Kunskaper i de samhällsorienterande ämnena ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.

SyfteUndervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om historiska sammanhang och om hur människor har skapat och förändrat samhällen och kulturer. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sitt historiemedvetande och få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om geografiska förhållanden, olika platser, regioner och levnadsvillkor i världen. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett rumsligt medvetande och kunskaper om mänskliga verksamheter och processer i naturen som påverkar jordytans former och mönster. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer, värden och arbetssätt. Undervisningen syftar också till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ett kritiskt förhållningssätt till, hur man kan hantera information i vardagsliv och studier. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och uttrycka sig i olika sammanhang för att på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att delta i samtal om samhällsfrågor.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om samhällsfrågor och presentera och utvärdera arbetsprocesser.



SO

Genom undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder,

• jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,

• jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor,

• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,

• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och


Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Att leva tillsammans• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Konsekvenser av egna och andras handlingar och ställningstaganden.

• Normer och regler i elevens vardag, till exempel i skola, sportsammanhang och sociala medier.

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas i skolan. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i Sverige• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer.

• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

• Forntiden och hur den kan iakttas i vår tid genom spår i naturen. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under forntiden.

• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi.

• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Några kristna högtider och några av de vanligaste psalmerna.

• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.


SO


• Samhällsfunktioner och samhällsservice i närsamhället, till exempel räddningstjänst, sjukvård, fritids och kulturutbud.

Att leva i världen• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom

kristendom, judendom och islam.

• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel. Hur egna val och prioriteringar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

• Aktuella samhällsfrågor som är betydelsefulla för eleven.

Att undersöka verkligheten• Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid.

• Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck.

• Jordgloben. Namn på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap.

• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till

exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Att leva tillsammans• Livsfrågor som är betydelsefulla för eleven. Identitet och identitetsskapande

i relation till kön, sexualitet och livsstil.

• Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter.

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

• Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.

• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.


SO


• Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Sveriges grundlagar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

• Olika slags medier, till exempel dagstidningar och tv, samt hur individer och grupper framställs i medier, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Att leva i Sverige• Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer.

• Vikingatid, medeltid, stormaktstid och frihetstid. Några historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl den XII och häxprocesserna.

• Sveriges historia från cirka 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

• Samerna och de nationella minoriteterna i Sverige, till exempel deras rättigheter, kultur och historia.

• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

• Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen.

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdag och regering och deras olika uppdrag. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling.

• Yrken och verksamheter i samhället. Entreprenörskap.

Att leva i världen• Historiska gestalter, händelser och tidsperioder i världen med betydelse för vår egen

tid. De båda världskrigen, deras orsaker och följder, samt Förintelsen, folkfördrivningar, folkmord och Gulag.

• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddhism och hinduism.

• Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.

• Klimatförändringar och olika förklaringar till dessa.

• Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

• Jordens klimat och vegetationszoner. Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor.

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.


SO


Att undersöka verkligheten• Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler.

• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser i Europa och övriga världen, som är betydelsefulla för eleven.

• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap.

• Metoder för att söka information från olika källor. Hur man kan värdera, bearbeta och presentera information.

• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur man kan urskilja budskap, avsändare och syfte.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till

exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan bidra till resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på någon tidsperiod och bidrar till resonemang om forntiden. Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på någon likhet och olikhet. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att bidra till att ställa frågor, framföra åsikter och ge exempel på någon handling och dess konsekvens.

Eleven kan medverka i att använda kartor och andra källor för att orientera sig och för att visa på någon plats och något land med betydelse för eleven. Eleven medverkar också i att genomföra enkla fältstudier i natur och kulturlandskap. Dessutom bidrar eleven till resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven bidra till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på enstaka elevnära normer och regler och bidrar till resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också medverka i att beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och bidrar till resonemang om hur de kan användas. Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.


SO





Eleven kan föra enkla resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på tidsperioder och för enkla resonemang om forntiden. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett delvis fungerande sätt samt ge exempel på handlingar och deras konsekvenser.

Eleven kan använda kartor och andra källor på ett delvis fungerande sätt för att orientera sig och för att visa på platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också enkla fältstudier i natur och kulturlandskap på ett delvis fungerande sätt. Dessutom för eleven enkla resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven ge enkla och delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på elevnära normer och regler och för enkla resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och för enkla resonemang om hur de kan användas. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hemortens historia utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor under olika perioder. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på tidsperioder och för välutvecklade resonemang om forntiden. Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva kristendomens betydelse för traditioner och vardagsliv i det svenska samhället förr och nu. Vid jämförelser mellan kristendomen och någon annan världsreligion för eleven välutvecklade resonemang


SO


om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om livsfrågor med betydelse för eleven genom att ställa frågor och framföra åsikter på ett väl fungerande sätt samt ge exempel på handlingar och deras konsekvenser.

Eleven kan använda kartor och andra källor på ett väl fungerande sätt för att orientera sig och för att visa på platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också enkla fältstudier i natur och kulturlandskap på ett väl fungerande sätt. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i Sverige. I samtal om miljöfrågor med betydelse för eleven kan eleven ge välutvecklade och väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på elevnära normer och regler och för välutvecklade resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt beskriva demokratibegreppet, barnkonventionen och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessutom ger eleven exempel på samhällsfunktioner och samhällsservice och för välutvecklade resonemang om hur de kan användas. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor och i utvärdering av arbetsprocesser.


Eleven kan bidra till resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och bidrar till resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom bidrar eleven till resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristen domen och några andra världsreligioner bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Eleven kan medverka i att använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven medverkar också i att genomföra fältstudier och ger något exempel på en process som formar och förändrar jordytan. Dessutom bidrar eleven till resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven bidra till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på olika lagar och regler i samhället och bidrar till resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också medverka i att beskriva politiska val och


SO


styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och bidrar till resonemang om deras funktion. Eleven kan medverka i att hämta information om samhället från olika källor och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra enkla resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och för enkla resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom för eleven delvis underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven enkla resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett delvis fungerande sätt och föra enkla resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Eleven kan på ett delvis fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också fältstudier på ett delvis fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Dessutom för eleven enkla resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge enkla och delvis underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på lagar och regler i samhället och för enkla resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett delvis fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och för enkla resonemang om deras funktion. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och


SO


relevans. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om Sveriges historia från 1850 till nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och för välutvecklade resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom för eleven väl underbyggda resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Eleven kan på ett väl fungerande sätt jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner för eleven välutvecklade resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att framföra och bemöta åsikter på ett väl fungerande sätt och föra välutvecklade resonemang om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt använda kartor och andra källor för att visa på kontinenter och världshav samt platser och länder med betydelse för eleven. Eleven genomför också fältstudier på ett väl fungerande sätt och ger exempel på processer som formar och förändrar jordytan. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om förutsättningar för befolkning och bebyggelse i olika delar av världen. I samtal om globala miljöfrågor kan eleven ge välutvecklade och väl underbyggda förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på lagar och regler i samhället och för välutvecklade resonemang om varför de kan behövas. Eleven kan också på ett väl fungerande sätt beskriva politiska val och styrelsesätt i Sverige, rättssystem, mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder. Eleven berättar något om de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Dessutom ger eleven exempel på yrken och verksamheter i samhället och för välutvecklade resonemang om deras funktion. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information om samhället från olika källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa tionens trovärdighet och relevans. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om samhällsfrågor, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


SO


Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om h

emor

tens

his

to

ria

utifr

ån o

lika

slag

s sk

ildri

ngar

av

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r un

der

olik

a pe

riod

er. M

ed h

jälp

av

tids

linje

r vi

sar

elev

en p

å ti

dspe

riod

er o

ch fö

r vä

lutv

eck

lade

res

onem

ang

om fo

rnti

den.

E

leve

n ka

n på

ett

väl

fung

eran

de

sätt

jäm

föra

och

bes

kriv

a kr

iste

ndo

men

s be

tyde

lse

för

trad

itio

ner

och

vard

agsl

iv i

det s

vens

ka

sam

hälle

t för

r oc

h nu

. Vid

jäm

fö

rels

er m

ella

n kr

iste

ndom

en o

ch

någo

n an

nan

värl

dsre

ligio

n fö

r el

even

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

hel

iga

plat

ser,

ritu

aler

och

le

vnad

sreg

ler

och

ger

exem

pel p

å lik

hete

r oc

h ol

ikhe

ter.

Des

suto

m

kan

elev

en s

amta

la o

m li

vsfr

ågor

m

ed b

etyd

else

för

elev

en g

enom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt

sam

t ge

exem

pel p

å ha

ndlin

gar

och

dera

s ko

nsek

vens

er.

Ele

ven

kan

anvä

nda

kart

or o

ch

andr

a kä

llor

på e

tt v

äl fu

nger

an

de s

ätt f

ör a

tt o

rien

tera

sig

och

fö

r at

t vis

a på

pla

tser

och

länd

er

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

hem

orte

ns h

isto

ria

utifr

ån

olik

a sl

ags

skild

ring

ar a

v m

änni

sko

rs le

vnad

svill

kor

unde

r ol

ika

peri

oder

. Med

hjä

lp a

v ti

dslin

jer

visa

r el

even

på

någo

n ti

dspe

riod

oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om

forn

tide

n. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i at

t jäm

föra

och

bes

kriv

a kr

iste

ndo

men

s be

tyde

lse

för

trad

itio

ner

och

vard

agsl

iv i

det s

vens

ka

sam

hälle

t för

r oc

h nu

. Vid

jäm

fö

rels

er m

ella

n kr

iste

ndom

en

och

någo

n an

nan

värl

dsre

ligio

n bi

drar

ele

ven

till

reso

nem

ang

om h

elig

a pl

atse

r, ri

tual

er o

ch

levn

adsr

egle

r oc

h ge

r ex

empe

l på

någ

on li

khet

och

olik

het.

Des

suto

m k

an e

leve

n sa

mta

la

om li

vsfr

ågor

med

bet

ydel

se fö

r el

even

gen

om a

tt b

idra

till

att

stäl

la fr

ågor

, fra

mfö

ra å

sikt

er o

ch

ge e

xem

pel p

å nå

gon

hand

ling

och

dess

kon

sekv

ens.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt a

nvä

nda

kart

or o

ch a

ndra

käl

lor

för

att o

rien

tera

sig

och

för

att v

isa

på n

ågon

pla

ts o

ch n

ågot

land

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om h

emor

tens

his

tori

a ut

ifrån

olik

a sl

ags

skild

ring

ar a

v m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

unde

r ol

ika

peri

oder

. Med

hjä

lp a

v ti

dslin

jer

visa

r el

even

på

tids

pe

riod

er o

ch fö

r en

kla

reso

nem

ang

om fo

rnti

den.

Ele

ven

kan

på e

tt

delv

is fu

nger

ande

sät

t jäm

föra

oc

h be

skri

va k

rist

endo

men

s be

tyde

lse

för

trad

itio

ner

och

vard

agsl

iv i

det s

vens

ka s

amhä

lle

t för

r oc

h nu

. Vid

jäm

före

lser

m

ella

n kr

iste

ndom

en o

ch n

ågon

an

nan

värl

dsre

ligio

n fö

r el

even

en

kla

reso

nem

ang

om h

elig

a pl

atse

r, ri

tual

er o

ch le

vnad

sreg

ler

och

ger

exem

pel p

å lik

hete

r oc

h ol

ikhe

ter.

Des

suto

m k

an e

leve

n sa

mta

la o

m li

vsfr

ågor

med

bet

yde

lse

för

elev

en g

enom

att

stä

lla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra å

sikt

er p

å et

t de

lvis

fung

eran

de s

ätt s

amt g

e ex

empe

l på

hand

linga

r oc

h de

ras

kons

ekve

nser

.

Ele

ven

kan

anvä

nda

kart

or o

ch

andr

a kä

llor

på e

tt d

elvi

s fu

ng

eran

de s

ätt f

ör a

tt o

rien

tera

sig

oc

h fö

r at

t vis

a på

pla

tser

och

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SO


Bet

yget

BB

etyg

et A

bet

ydel

se fö

r el

even

. om

för

ocks

å en

kla

i nat

ur

och

kultu

rå

ett d

elvi

s fu

ng

. Des

suto

m fö

r el

even

em

ang

om fö

ruts

ätt

befo

lkni

ng o

ch b

ebyg

ig

e. I

sam

tal o

m m

iled

bet

ydel

se fö

r el

even

ge

enk

la o

ch d

elvi

s da

förs

lag

på o

lika

val

dra

till

hållb

ar u

tvec

k k

an g

e ex

empe

l på

rmer

och

reg

ler

och

sone

man

g om

var

för

övas

. Ele

ven

kan

ock

lvis

fung

eran

de s

ätt

mok

rati

begr

eppe

t, nt

ione

n oc

h de

gru

nd

änsk

liga

rätt

ighe

tern

a.

ger

elev

en e

xem

pel p

å kt

ione

r oc

h sa

mhä

lls

för

enkl

a re

sone

man

g ka

n an

vänd

as.

på

ett d

elvi

s fu

nge

häm

ta in

form

atio

n le

t frå

n gi

vna

källo

r en

kla

reso

nem

ang

med

bet

ydel

se fö

r el

even

. Ele

ven

geno

mfö

r oc

kså

enkl

a fä

ltstu

dier

i n

atur

oc

h ku

lturl

ands

kap

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t. D

ess

utom

för

elev

en v

älut

veck

lade

re

sone

man

g om

föru

tsät

tnin

gar

för

befo

lkni

ng o

ch b

ebyg

gels

e i

Sver

ige.

I s

amta

l om

milj

öfrå

gor

med

bet

ydel

se fö

r el

even

kan

el

even

ge

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l un

derb

yggd

a fö

rsla

g på

olik

a va

l so

m k

an b

idra

till

hållb

ar u

tve

cklin

g. E

leve

n ka

n ge

exe

mpe

l på

ele

vnär

a no

rmer

och

reg

ler

och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

m

ang

om v

arfö

r de

kan

beh

övas

. E

leve

n ka

n oc

kså

på e

tt v

äl fu

ng

eran

de s

ätt b

eskr

iva

dem

okra

ti

begr

eppe

t, ba

rnko

nven

tion

en

och

de g

rund

lägg

ande

män

sklig

a rä

ttig

hete

rna.

Des

suto

m g

er

elev

en e

xem

pel p

å sa

mhä

llsfu

nk

tion

er o

ch s

amhä

llsse

rvic

e oc

h fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om h

ur d

e ka

n an

vänd

as.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt h

ämta

info

rmat

ion

om s

am

hälle

t frå

n gi

vna

källo

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

C

med

bet

ydel

se fö

r el

even

. Ele

ven

med

verk

ar o

ckså

i at

t gen

omfö

ra

enkl

a fä

ltstu

dier

i na

tur

och

ku

lturl

ands

kap.

Des

suto

m b

idra

r el

even

till

reso

nem

ang

om fö

rut

sätt

ning

ar fö

r be

folk

ning

och

be

bygg

else

i Sv

erig

e. I

sam

tal o

m

milj

öfrå

gor

med

bet

ydel

se fö

r el

even

kan

ele

ven

bidr

a ti

ll at

t ge

förs

lag

på o

lika

val s

om k

an b

idra

ti

ll hå

llbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

ge e

xem

pel p

å en

stak

a el

evnä

ra

norm

er o

ch r

egle

r oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om v

arfö

r de

kan

be

höva

s. E

leve

n ka

n oc

kså

med

ve

rka

i att

bes

kriv

a de

mok

rati

be

grep

pet,

barn

konv

enti

onen

och

de

gru

ndlä

ggan

de m

änsk

liga

rät

tigh

eter

na. D

essu

tom

ger

ele

ven

exem

pel p

å sa

mhä

llsfu

nkti

oner

oc

h sa

mhä

llsse

rvic

e oc

h bi

drar

ti

ll re

sone

man

g om

hur

de

kan

anvä

ndas

.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt h

ämta

in

form

atio

n om

sam

hälle

t frå

n gi

vna

källo

r oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

länd

er m

edE

leve

n ge

nfä

ltstu

dier

la

ndsk

ap p

eran

de s

ätt

enkl

a re

son

ning

ar fö

r ge

lse

i Sve

rjö

fråg

or m

kan

elev

en

unde

rbyg

gso

m k

an b

ilin

g. E

leve

nel

evnä

ra n

ofö

r en

kla

rede

kan

beh

så p

å et

t de

besk

riva

de

barn

konv

elä

ggan

de m

Des

suto

m

sam

hälls

fun

serv

ice

och

om h

ur d

e

Ele

ven

kan

rand

e sä

tt

om s

amhä

loc

h fö

r då

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.


SO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

anvä

ndba

rhet

. Ele

ven

kan

an

vänd

a en

stak

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r i r

eso

nem

ang

om s

amhä

llsfr

ågor

och

i ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

om in

form

atio

nens

anv

ändb

ar

het.

Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

da

mål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

sa

mhä

llsfr

ågor

och

i ut

värd

erin

g av

arb

etsp

roce

sser

.

om in

form

atio

nens

anv

ändb

ar

het.

Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sy

mbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om s

am

hälls

fråg

or o

ch i

utvä

rder

ing

av

arbe

ts pr

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SO


Ele

ven

om S

veti

ll nu

tri

ngar

ko

r. M

elev

en

och

biol

ika

hun

der

frih

ets

en ti

ll oc

h fö

om fö

roc

h fo

verk

a i

relig

ion

från

en

mån

gfjä

mfö

roc

h nå

bidr

ar

om h

ele

vnad

likhe

teka

n el

eliv

sfrå

gfr

amfö

reso

nean

dra

kan

bid

ra ti

ll re

sone

man

g ri

ges

hist

oria

från

185

0 id

uti

från

olik

a sl

ags

skild

av

män

nisk

ors

levn

adsv

ill

ed h

jälp

av

tids

linje

r vi

sar

på h

isto

risk

a hä

ndel

ser

drar

till

reso

nem

ang

om

ände

lser

och

ges

talte

r ti

dspe

riod

en v

ikin

gati

d ti

ll ti

d. D

essu

tom

bid

rar

elev

re

sone

man

g om

ors

aker

till

ljder

av

värl

dskr

igen

sam

t tr

yck,

folk

förd

rivn

inga

r lk

mor

d. E

leve

n ka

n m

ed

att

jäm

föra

och

bes

kriv

a en

s be

tyde

lse

i Sve

rige

he

tsky

rka

till

relig

iös

ald

och

seku

lari

seri

ng. V

id

else

r m

ella

n kr

iste

ndom

en

gra

andr

a vä

rlds

relig

ione

r el

even

till

reso

nem

ang

liga

plat

ser,

ritu

aler

och

sr

egle

r oc

h ge

r ex

empe

l på

r oc

h ol

ikhe

ter.

Des

suto

m

ven

sam

tala

om

olik

a or

gen

om a

tt b

idra

till

att

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r sa

mt

ra o

m v

ad r

elig

ion

och

livså

skåd

ning

ar k

an b

etyd

a

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 9

t E

Bet

yget

DB

etyg

et C

Bet

yget

BB

etyg

et A

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om S

veri

ges

hist

oria

från

18

50 ti

ll nu

tid

utifr

ån o

lika

slag

s sk

ildri

ngar

av

män

nisk

ors

lev

nads

villk

or. M

ed h

jälp

av

tids

lin

jer

visa

r el

even

på

hist

oris

ka h

än

dels

er o

ch fö

r en

kla

reso

nem

ang

om o

lika

händ

else

r oc

h ge

stal

ter

unde

r ti

dspe

riod

en v

ikin

gati

d ti

ll fr

ihet

stid

. Des

suto

m fö

r el

even

de

lvis

und

erby

ggda

res

onem

ang

om o

rsak

er ti

ll oc

h fö

ljder

av

värl

dskr

igen

sam

t om

fört

ryck

, fo

lkfö

rdri

vnin

gar

och

folk

mor

d.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt jä

mfö

ra o

ch b

eskr

iva

relig

ione

ns b

etyd

else

i Sv

erig

e fr

ån e

nhet

skyr

ka ti

ll re

ligiö

s m

ångf

ald

och

seku

lari

seri

ng. V

id

jäm

före

lser

mel

lan

kris

tend

omen

oc

h nå

gra

andr

a vä

rlds

relig

ione

r fö

r el

even

enk

la r

eson

eman

g om

hel

iga

plat

ser,

ritu

aler

och

le

vnad

sreg

ler

och

ger

exem

pel p

å lik

hete

r oc

h ol

ikhe

ter.

Des

suto

m

kan

elev

en s

amta

la o

m o

lika

livsf

rågo

r ge

nom

att

fram

föra

oc

h be

möt

a ås

ikte

r på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt o

ch fö

ra e

nkla

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om S

veri

ges

hist

oria

fr

ån 1

850

till

nuti

d ut

ifrån

olik

a sl

ags

skild

ring

ar a

v m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

Med

hjä

lp a

v ti

ds

linje

r vi

sar

elev

en p

å hi

stor

iska

hä

ndel

ser

och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

olik

a hä

ndel

ser

och

gest

alte

r un

der

tids

peri

oden

vi

king

atid

till

frih

etst

id. D

ess

utom

för

elev

en v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om o

rsak

er ti

ll oc

h fö

ljder

av

värl

dskr

igen

sam

t om

fö

rtry

ck, f

olkf

ördr

ivni

ngar

och

fo

lkm

ord.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl

fung

eran

de s

ätt j

ämfö

ra o

ch

besk

riva

rel

igi o

nens

bet

ydel

se

i Sve

rige

från

enh

etsk

yrka

till

relig

iös

mån

gfal

d oc

h se

kula

ri

seri

ng. V

id jä

mfö

rels

er m

ella

n kr

iste

ndom

en o

ch n

ågra

and

ra

värl

dsre

ligio

ner

för

elev

en v

älut

ve

ckla

de r

eson

eman

g om

hel

iga

plat

ser,

ritu

aler

och

levn

adsr

egle

r oc

h ge

r ex

empe

l på

likhe

ter

och

olik

hete

r. D

essu

tom

kan

ele

ven

sam

tala

om

olik

a liv

sfrå

gor

ge

nom

att

fram

föra

och

bem

öta

åsik

ter

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

sk

Bet

yge


SO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

för

män

nisk

ors

iden

tite

t, liv

ssti

l oc

h gr

uppt

illhö

righ

et.

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt a

nvä

nda

kart

or o

ch a

ndra

käl

lor

för

att v

isa

på k

onti

nent

er o

ch

värl

dsha

v sa

mt p

lats

er o

ch lä

nder

m

ed b

etyd

else

för

elev

en. E

leve

n m

edve

rkar

ock

så i

att g

enom

föra

fä

ltstu

dier

och

ger

någ

ot e

xem

pel

på e

n pr

oces

s so

m fo

rmar

och

fö

ränd

rar

jord

ytan

. Des

suto

m

bidr

ar e

leve

n ti

ll re

sone

man

g om

föru

tsät

tnin

gar

för

befo

lk

ning

och

beb

ygge

lse

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. I

sam

tal o

m g

loba

la

milj

öfrå

gor

kan

elev

en b

idra

till

att g

e fö

rsla

g på

olik

a va

l som

ka

n bi

dra

till

hållb

ar u

tvec

klin

g.

Ele

ven

kan

ge e

xem

pel p

å ol

ika

laga

r oc

h re

gler

i sa

mhä

llet o

ch

bidr

ar ti

ll re

sone

man

g om

var

för

de k

an b

ehöv

as. E

leve

n ka

n oc

kså

med

verk

a i a

tt b

eskr

iva

polit

iska

va

l och

sty

rels

esät

t i S

veri

ge,

män

sklig

a rä

ttig

hete

r oc

h di

skr

imin

erin

gsgr

unde

r. E

leve

n

reso

nem

ang

om v

ad r

elig

ion

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

kan

bet

yda

för

män

nisk

ors

iden

tite

t, liv

ssti

l oc

h gr

uppt

illhö

righ

et.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt a

nvän

da k

arto

r oc

h an

dra

källo

r fö

r at

t vis

a på

kon

ti

nent

er o

ch v

ärld

shav

sam

t pla

tser

oc

h lä

nder

med

bet

ydel

se fö

r el

even

. Ele

ven

geno

mfö

r oc

kså

fälts

tudi

er p

å et

t del

vis

fung

eran

de

sät

t och

ger

exe

mpe

l på

pro

cess

er s

om fo

rmar

och

förä

ndra

r jo

rdyt

an. D

essu

tom

för

elev

en

enkl

a re

sone

man

g om

föru

tsät

tni

ngar

för

befo

lkni

ng o

ch b

ebyg

ge

lse

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. I

sa

mta

l om

glo

bala

milj

öfrå

gor

kan

elev

en g

e en

kla

och

delv

is

unde

rbyg

gda

förs

lag

på o

lika

val

som

kan

bid

ra ti

ll hå

llbar

utv

eck

ling.

Ele

ven

kan

ge e

xem

pel p

å la

gar

och

regl

er i

sam

hälle

t och

fö

r en

kla

reso

nem

ang

om v

arfö

r de

kan

beh

övas

. Ele

ven

kan

ock

så p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt

besk

riva

pol

itis

ka v

al o

ch s

tyre

lse

sätt

i Sv

erig

e, m

änsk

liga

rätt

ig

och

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om v

ad r

elig

ion

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

kan

bet

yda

för

män

nisk

ors

iden

tite

t, liv

ssti

l och

gr

uppt

illhö

righ

et.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt a

nvän

da k

arto

r oc

h an

dra

källo

r fö

r at

t vis

a på

kon

tine

nte

r oc

h vä

rlds

hav

sam

t pla

tser

oc

h lä

nder

med

bet

ydel

se fö

r el

even

. Ele

ven

geno

mfö

r oc

kså

fälts

tudi

er p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

och

ger

exe

mpe

l på

proc

es

ser

som

form

ar o

ch fö

ränd

rar

jord

ytan

. Des

suto

m fö

r el

even

vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

föru

tsät

tnin

gar

för

befo

lkni

ng

och

beby

ggel

se i

olik

a de

lar

av

värl

den.

I s

amta

l om

glo

bala

m

iljöf

rågo

r ka

n el

even

ge

välu

tve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

förs

lag

på o

lika

val s

om k

an b

idra

ti

ll hå

llbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

ge e

xem

pel p

å la

gar

och

regl

er i

sam

hälle

t och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

var

för

de k

an

behö

vas.

Ele

ven

kan

ocks

å på

ett

vä

l fun

gera

nde

sätt

bes

kriv

a po

liti

ska

val o

ch s

tyre

lses

ätt i

Sve

rige

,

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SO


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

berä

ttar

någ

ot o

m d

e na

tion

ella

m

inor

itet

erna

och

der

as s

ärst

äll

ning

och

rät

tigh

eter

. Des

suto

m

ger

elev

en e

xem

pel p

å yr

ken

och

verk

sam

hete

r i s

amhä

llet o

ch

bidr

ar ti

ll re

sone

man

g om

der

as

funk

tion

. Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt h

ämta

info

rmat

ion

om

sam

hälle

t frå

n ol

ika

källo

r oc

h gö

r nå

got e

get

över

väga

nde

vid

reso

nem

ang

om in

form

atio

ne

ns tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

sam

hä

llsfr

ågor

, i e

gna

fråg

or o

ch v

id

bidr

ag ti

ll om

döm

en o

m o

lika

arbe

ts pr

oces

ser.

hete

r oc

h di

skri

min

erin

gsgr

un

der.

Ele

ven

berä

ttar

någ

ot o

m

de n

atio

nella

min

orit

eter

na o

ch

dera

s sä

rstä

llnin

g oc

h rä

ttig

hete

r. D

essu

tom

ger

ele

ven

exem

pel p

å yr

ken

och

verk

sam

hete

r i s

amhä

lle

t och

för

enkl

a re

sone

man

g om

de

ras

funk

tion

. Ele

ven

kan

på

ett d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t häm

ta

info

rmat

ion

om s

amhä

llet f

rån

olik

a kä

llor

och

för

då e

nkla

och

de

lvis

und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

trov

ärdi

ghet

oc

h re

leva

ns. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

be

grep

p oc

h sy

mbo

ler

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om s

amhä

llsfr

ågor

, i e

gna

fråg

or

och

i enk

la o

mdö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

rätt

ssys

tem

, män

sklig

a rä

ttig

hete

r oc

h di

skri

min

erin

gsgr

unde

r. E

leve

n be

rätt

ar n

ågot

om

de

nati

onel

la m

inor

itet

erna

och

de

ras

särs

tälln

ing

och

rätt

ighe

ter.

Des

suto

m g

er e

leve

n ex

empe

l på

yrke

n oc

h ve

rksa

mhe

ter

i sam

häl

let o

ch fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

ne

man

g om

der

as fu

nkti

on. E

leve

n ka

n på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt

häm

ta in

form

atio

n om

sam

hälle

t fr

ån o

lika

källo

r oc

h fö

r då

väl

ut

veck

lade

och

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

pe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om s

amhä

llsfr

ågor

, i e

gna

fråg

or o

ch i

välu

tvec

klad

e om

döm

en o

m o

lika

arbe

ts

proc

esse

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SLÖJD

SL

3.10 SLÖJDAtt tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

SyfteUndervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och tekniker. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sitt handlag i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat och kombinera dessa kunskaper med medvetna val av material och teknik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och kreativitet och uppmuntra eleverna till att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om slöjd, hantverk och design samt presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formge och framställa föremål i olika material med lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

• välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter,

• undersöka och reflektera över slöjdföremål utifrån kvalitet, form och funktion, och



SLÖJD

SL

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.

• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, tovning och sågning.

• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas.

Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering

av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Föremål och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.

• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället• Slöjdföremålens funktion och betydelse, till exempel som bruks och

prydnads föremål.

• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd, för att till exempel beskriva

slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och

kombinationsmöjligheter.

• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.

• Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel lämplig arbetshöjd och ljudnivå.

• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar.


SL

SLÖJD

Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering

av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.

• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer • Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.

• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.

• Mode och trender i ungdomskulturer, vad de signalerar och hur de kan påverka individen.

• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället• Slöjd historiskt och i nutid, till exempel lokala hantverkstraditioner och

aktuella trender.

• Materialens ursprung, tillverkning, användning och miljöpåverkan.

• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd för att till exempel beskriva slöjd

föremål och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan medverka i att formge och framställa olika typer av slöjdföremål och i att arbeta med givna redskap, verktyg, och material. Eleven kan också medverka i att använda någon given hantverksteknik. Utifrån syftet och någon miljöaspekt medverkar eleven i att välja material och tekniker i slöjdarbetet.

Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål bidrar eleven till resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.




SL

SLÖJD


Eleven kan på ett delvis fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med givna redskap, verktyg, och material. Eleven kan också använda några givna hantverkstekniker på ett delvis fungerande sätt. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger enkla motiveringar till sina val.

Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål för eleven enkla resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjd föremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan på ett väl fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med givna redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda några givna hantverkstekniker på ett väl fungerande sätt. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger välutvecklade motiveringar till sina val.

Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av egna och andras slöjdföremål för eleven välutvecklade resonemang om hur föremålens färg, form och material påverkar uttryck och funktion. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material och i utvärdering av arbetsprocesser.


Eleven kan medverka i att formge och framställa olika typer av slöjdföremål och i att arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också medverka i att använda olika hantverkstekniker. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter medverkar eleven i att välja material och tekniker i slöjdarbetet.

Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål bidrar eleven till resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom bidrar eleven till resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om olika


SL

SLÖJD

slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan på ett delvis fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda olika hantverkstekniker på ett delvis fungerande sätt. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger enkla motiveringar till sina val.

Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål för eleven enkla resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom för eleven enkla resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan på ett väl fungerande sätt formge och framställa olika typer av slöjdföremål och arbeta med olika redskap, verktyg och material. Eleven kan också använda olika hantverkstekniker på ett väl fungerande sätt. Utifrån syftet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven material och tekniker i slöjdarbetet och ger välutvecklade motiveringar till sina val.

Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Utifrån undersökningar av slöjdföremål för eleven välutvecklade resonemang om samband mellan kvalitet, form och funktion. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om trender och traditioner i olika kulturer. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om olika slöjdföremål, redskap, verktyg, hantverkstekniker och material, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


SL

SLÖJD

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt

form

ge o

ch fr

amst

älla

olik

a ty

per

av s

löjd

före

mål

och

i at

t arb

eta

med

giv

na r

edsk

ap, v

erkt

yg o

ch

mat

eria

l. E

leve

n ka

n oc

kså

med

ve

rka

i att

anv

ända

någ

on g

iven

ha

ntve

rkst

ekni

k. U

tifr

ån s

yfte

t oc

h nå

gon

milj

ö asp

ekt m

edve

rka

r el

even

i at

t väl

ja m

ater

ial o

ch

tekn

iker

i sl

öjda

rbet

et.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll do

kum

enta

ti

on a

v ar

bete

t. U

tifr

ån u

nder

sö

knin

gar

av e

gna

och

andr

as

slöj

dför

emål

bid

rar

elev

en ti

ll re

sone

man

g om

hur

före

mål

ens

färg

, for

m o

ch m

ater

ial p

åver

kar

uttr

yck

och

funk

tion

. Ele

ven

kan

anvä

nda

enst

aka

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

i re

sone

man

g om

olik

a sl

öjdf

örem

ål,

reds

kap,

ver

ktyg

, han

tver

kste

kni

ker

och

mat

eria

l och

i ut

värd

eri

ng a

v ar

bets

proc

esse

r.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt fo

rmge

och

fram

stäl

la

olik

a ty

per

av s

löjd

före

mål

och

ar

beta

med

giv

na r

edsk

ap,

verk

tyg

och

mat

eria

l. E

leve

n ka

n oc

kså

anvä

nda

någr

a gi

vna

hant

verk

stek

nike

r på

ett

del

vis

fung

e ran

de s

ätt.

Uti

från

syf

tet

och

någo

n m

iljöa

spek

t väl

jer

elev

en m

ater

ial o

ch te

knik

er

i slö

jd ar

bete

t och

ger

enk

la

mot

iver

inga

r ti

ll si

na v

al.

Ele

ven

gör

enke

l dok

umen

ta

tion

av

arbe

tet.

Uti

från

und

er

sökn

inga

r av

egn

a oc

h an

dras

sl

öjdf

örem

ål fö

r el

even

enk

la

reso

nem

ang

om h

ur fö

rem

ålen

s fä

rg, f

orm

och

mat

eria

l påv

erka

r ut

tryc

k oc

h fu

nkti

on. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt

delv

is ä

ndam

ålse

nlig

t sät

t i r

eso

nem

ang

om o

lika

slöjd

före

mål

, re

dska

p, v

erkt

yg, h

antv

erks

tekn

ike

r oc

h m

ater

ial o

ch i

utvä

rder

ing

av a

rbet

spro

cess

er.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt fo

rmge

och

fram

stäl

la o

lika

type

r av

slö

jdfö

rem

ål o

ch a

rbet

a m

ed g

ivna

red

skap

, ver

ktyg

oc

h m

ater

ial.

Ele

ven

kan

ocks

å an

vänd

a nå

gra

givn

a ha

ntve

rks

tekn

iker

på

ett v

äl fu

nger

ande

sä

tt. U

tifr

ån s

yfte

t och

någ

on

milj

ö asp

ekt v

älje

r el

even

mat

eria

l oc

h te

knik

er i

slöj

darb

etet

och

ge

r vä

lutv

eckl

ade

mot

iver

inga

r ti

ll si

na v

al.

Ele

ven

gör

välu

tvec

klad

dok

um

enta

tion

av

arbe

tet.

Uti

från

un

ders

ökni

ngar

av

egna

och

an

dras

slö

jdfö

rem

ål fö

r el

even

väl

ut

veck

lade

res

onem

ang

om h

ur

före

mål

ens

färg

, for

m o

ch m

ate

rial

påv

erka

r ut

tryc

k oc

h fu

nk

tion

. Ele

ven

kan

anvä

nda

någr

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sy

mbo

ler

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

nem

ang

om o

lika

slöj

dfö

rem

ål, r

edsk

ap, v

erkt

yg, h

ant

verk

stek

nike

r oc

h m

ater

ial o

ch i

utvä

rder

ing

av a

rbet

spro

cess

er.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SL

SLÖJD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

med

verk

a i a

tt fo

rm

ge o

ch fr

amst

älla

olik

a ty

per

av

slöj

dför

emål

och

i at

t arb

eta

med

ol

ika

reds

kap,

ver

ktyg

och

mat

eri

al. E

leve

n ka

n oc

kså

med

verk

a i a

tt a

nvän

da o

lika

hant

verk

ste

knik

er. U

tifr

ån s

yfte

t och

kva

lit

ets

och

milj

öasp

ekte

r m

edve

rka

r el

even

i at

t väl

ja m

ater

ial o

ch

tekn

iker

i sl

öjda

rbet

et.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll do

kum

enta

tion

av

arb

etet

. Uti

från

und

ersö

kni

ngar

av

slöj

dför

emål

bid

rar

elev

en ti

ll re

sone

man

g om

sa

mba

nd m

ella

n kv

alit

et, f

orm

oc

h fu

nkti

on. D

essu

tom

bid

rar

elev

en ti

ll re

sone

man

g om

tren

de

r oc

h tr

adit

ione

r i o

lika

kul

ture

r. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r i r

eson

eman

g om

olik

a sl

öjdf

örem

ål, r

edsk

ap, v

erkt

yg,

hant

verk

stek

nike

r oc

h m

ater

ial,

i egn

a fr

ågor

och

vid

bid

rag

till

omdö

men

om

olik

a ar

bets

pr

oces

ser.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt fo

rmge

och

fram

stäl

la o

lika

type

r av

slö

jdfö

rem

ål o

ch a

rbet

a m

ed o

lika

reds

kap,

ver

ktyg

och

m

ater

ial.

Ele

ven

kan

ocks

å an

vä

nda

olik

a ha

ntve

rkst

ekni

ker

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t. U

tifrå

n sy

ftet

och

kva

litet

s o

ch m

iljö

aspe

kter

väl

jer

elev

en m

ater

ial

och

tekn

iker

i slö

jdar

bete

t och

ger

vä

lutv

eckl

ade

mot

iver

inga

r til

l si

na v

al.

Ele

ven

gör

välu

tvec

klad

dok

um

enta

tion

av a

rbet

et. U

tifr

ån u

nde

rsök

ning

ar a

v sl

öjdf

örem

ål fö

r el

even

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

sam

band

mel

lan

kval

itet

, fo

rm o

ch fu

nkti

on. D

essu

tom

fö

r el

even

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om tr

ende

r oc

h tr

adit

ione

r i o

lika

kultu

rer.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga ä

mne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt

ända

mål

senl

igt s

ätt i

res

onem

ang

om o

lika

slöj

dför

emål

, red

skap

, ve

rkty

g, h

antv

erks

tekn

iker

och

m

ater

ial,

i egn

a fr

ågor

och

i vä

lut

veck

lade

om

döm

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

Ele

ven

kan

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt fo

rmge

och

fram

stäl

la

olik

a ty

per

av s

löjd

före

mål

och

ar

beta

med

olik

a re

dska

p, v

erkt

yg

och

mat

eria

l. E

leve

n ka

n oc

kså

anvä

nda

olik

a ha

ntve

rkst

ekni

ker

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t. U

tifr

ån s

yfte

t och

kva

litet

s o

ch

milj

öasp

ekte

r vä

ljer

elev

en m

ate

rial

och

tekn

iker

i sl

öjda

rbet

et

och

ger

enkl

a m

otiv

erin

gar

till

sina

val

.

Ele

ven

gör

enke

l dok

umen

tati

on

av a

rbet

et. U

tifr

ån u

nder

sök

ning

ar a

v sl

öjdf

örem

ål fö

r el

even

en

kla

reso

nem

ang

om s

amba

nd

mel

lan

kval

itet

, for

m o

ch fu

nk

tion

. Des

suto

m fö

r el

even

en

kla

r eso

nem

ang

om tr

ende

r oc

h tr

adit

ione

r i o

lika

kultu

rer.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r på

ett

del

vis

ända

mål

sen

ligt

sätt

i re

sone

man

g om

olik

a sl

öjdf

örem

ål, r

edsk

ap, v

erkt

yg,

hant

verk

stek

nike

r oc

h m

ater

ial,

i egn

a fr

ågor

och

i en

kla

omdö

m

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SVENSKA

SV

3.11 SVENSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

SyfteUndervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva.

Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.

Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


• läsa, förstå och reflektera över olika texter,

• skriva texter för olika syften och mottagare,

• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och

• söka och värdera information från olika källor.


SVENSKA

SV

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala, lyssna och samtala• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder

och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.

• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.

• Kommunikations och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.

• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.

Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.

• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.

• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.

• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.

• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.

• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.

• Handstil och att skriva på dator.

Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker,

kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.

• Några barnboksförfattare.

• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.


SV

SVENSKA

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning• Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.

I årskurs 7–9



• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.

• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.

• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.

Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning

mellan raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.

• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.

• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.


• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.

• Digitala kommunikationsverktyg.

Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik,

dramatik, sagor och myter.

• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö och personbeskrivningar samt dialoger.


SV

SVENSKA

• Några barn och ungdomsförfattare.

• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spel instruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.

• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.

• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.

Informationssökning • Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom

intervjuer och via sökmotorer på internet.

• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kunskapskrav


Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations och samtalsregler. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg. Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll. Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar. Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.


SV

SVENSKA




Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med viss säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven något verktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med flera meningar samt skriva texter till bilder så att text och bild samspelar. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.




Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl funge rande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.


SV

SVENSKA

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med handling och tydligt innehåll. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av be rättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.


Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter och argument. Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. Dessutom medverkar eleven i att strukturera texterna genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och medverkar i att använda digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från olika källor och medier och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven medverka i att söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.


Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C

är uppfyllda.


Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna delvis underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar delvis sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.


SV

SVENSKA

I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett delvis fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.




Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna väl underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar sitt språk väl till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett väl fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.


SV

SVENSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Elev

en k

an sa

mta

la o

m b

ekan

ta

ämne

n ge

nom

att

lyss

na p

å an

dra

och

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sätt

st

älla

fråg

or, s

vara

och

utt

ryck

a ön

skan

och

kän

slor.

I sa

mta

len

anvä

nder

ele

ven

olik

a ko

mm

uni

katio

ns o

ch sa

mta

lsreg

ler

med

vi

ss s

äker

het.

Des

suto

m k

an e

lev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

enk

la

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

på e

tt

delv

is fu

nger

ande

sätt

. I a

rbet

et

med

pre

sent

atio

nern

a vä

ljer

och

anvä

nder

ele

ven

någo

t ver

ktyg

på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt s

ätt.

Elev

en k

an m

ed v

isst

flyt

läsa

be

rätt

ande

text

er m

ed b

ekan

t inn

ehå

ll. G

enom

att

svar

a på

fråg

or

om o

ch å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet

på e

tt d

elvi

s re

leva

nt sä

tt v

isar

el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er m

ed b

ekan

t och

el

evnä

ra in

nehå

ll på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

skri

va te

xter

med

fler

a m

enin

gar

sam

t skr

iva

text

er ti

ll bi

lder

så

att t

ext o

ch b

ild s

amsp

elar

. Des

sut

om s

truk

ture

rar

elev

en te

xter

na

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt

stäl

la fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttry

cka

önsk

an o

ch k

änsl

or. I

sam

tale

n an

vänd

er e

leve

n ol

ika

kom

m

unik

atio

ns

och

sam

tals

regl

er

med

säk

erhe

t. D

essu

tom

kan

el

even

pla

nera

och

gen

omfö

ra

enkl

a m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r på

et

t väl

fung

eran

de s

ätt.

I ar

bete

t m

ed p

rese

ntat

ione

rna

välje

r oc

h an

vänd

er e

leve

n nå

gra

verk

tyg

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n m

ed fl

yt lä

sa b

erät

tand

e te

xte

r m

ed b

ekan

t inn

ehål

l. G

enom

at

t sva

ra p

å fr

ågor

om

och

åte

rge

dela

r av

inne

hålle

t på

ett r

elev

ant

sätt

vis

ar e

leve

n si

n fö

rstå

else

för

text

erna

.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er m

ed b

ekan

t oc

h el

evnä

ra in

nehå

ll på

ett

väl

fu

nge r

ande

sät

t. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er m

ed h

andl

ing

och

tydl

igt i

nneh

åll.

Des

suto

m s

truk

tu

rera

r el

even

text

erna

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt g

enom

att

an

vänd

a m

ella

nrum

mel

lan

orde

n,

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h m

edve

rka

i att

stä

lla fr

ågor

, sv

ara

och

uttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor.

I sa

mta

len

bidr

ar e

leve

n ti

ll at

t anv

ända

olik

a ko

mm

uni

kati

ons

och

sam

tals

regl

er.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

edve

rka

i at

t pla

nera

och

gen

omfö

ra e

nkla

m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r. I

arbe

tet

med

pre

sent

atio

nern

a m

edve

rkar

el

even

i at

t väl

ja o

ch a

nvän

da

någo

t ve

rkty

g. E

leve

n ka

n m

ed

stöd

av

bild

er lä

sa b

erät

tand

e te

xter

med

kän

da o

rd o

ch b

ekan

t in

nehå

ll. G

enom

att

sva

ra p

å fr

ågor

om

inne

hålle

t vis

ar e

leve

n si

n fö

rstå

else

för

text

erna

.

Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra

och

besk

riva

olik

a so

rter

s te

xter

m

ed b

ekan

t och

ele

vnär

a in

ne

håll.

Ele

ven

kan

med

stö

d av

bi

lder

skr

iva

ord

och

men

inga

r. D

essu

tom

med

verk

ar e

leve

n i

att s

kriv

a oc

h st

rukt

urer

a te

xter

ge

nom

att

anv

ända

mel

lanr

um

mel

lan

orde

n, s

tor

boks

tav

och

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SV

SVENSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

punk

t. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i at

t skr

iva

för

hand

och

på

dato

r oc

h i a

tt a

nvän

da d

igit

ala

skri

vve

rkty

g. E

leve

n ka

n oc

kså

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

bud

skap

och

ha

ndlin

g i o

lika

type

r av

ber

ät

tade

text

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i at

t häm

ta in

form

atio

n fr

ån g

ivna

kä

llor

och

bidr

ar ti

ll re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns a

nvän

dba

rhet

.

geno

m a

tt a

nvän

da m

ella

nrum

m

ella

n or

den,

sto

r bo

ksta

v oc

h pu

nkt.

Ele

ven

kan

skri

va fö

r ha

nd o

ch p

å da

tor

och

anvä

nder

di

gita

la s

kriv

verk

tyg

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la r

eson

eman

g om

bu

dska

p oc

h ha

ndlin

g i o

lika

ty

per

av b

erät

tade

text

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r. E

leve

n ka

n på

et

t del

vis

fung

e ran

de s

ätt h

ämta

in

form

atio

n fr

ån g

ivna

käl

lor

och

för

då e

nkla

res

onem

ang

om in

fo

rmat

ione

ns a

nvän

dbar

het.

stor

bok

stav

och

pun

kt. E

leve

n ka

n sk

riva

för

hand

och

på

dato

r oc

h an

vänd

er d

igit

ala

skri

vver

kty

g på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ck

lade

res

onem

ang

om b

udsk

ap

och

hand

ling

i olik

a ty

per

av

berä

ttad

e te

xter

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

på e

tt

väl f

unge

rand

e sä

tt h

ämta

info

rm

atio

n fr

ån g

ivna

käl

lor

och

för

då v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om

info

rmat

ione

ns a

nvän

dbar

het.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SV

SVENSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

i olik

a sa

mm

anha

ng

geno

m a

tt m

edve

rka

i att

stä

lla

fråg

or, s

vara

och

utt

ryck

a ön

skan

oc

h kä

nslo

r. I

sam

tale

n ly

ssna

r el

even

till

andr

as å

sikt

er o

ch b

idr

ar ti

ll at

t fra

mfö

ra e

gna

åsik

ter

och

argu

men

t. E

leve

n bi

drar

till

att a

npas

sa s

itt s

pråk

till

olik

a si

tuat

ione

r oc

h sa

mm

anha

ng.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

edve

rka

i att

pla

nera

och

gen

omfö

ra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner.

I ar

bete

t m

ed p

rese

ntat

ione

rna

med

verk

ar

elev

en i

att v

älja

och

anv

ända

nå

gra

verk

tyg

och

digi

tala

me

dier

. Ele

ven

kan

med

stö

d av

bi

lder

läsa

text

er fr

ån o

lika

gen

rer.

Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or,

stäl

la e

gna

fråg

or o

ch å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet v

isar

ele

ven

sin

för

ståe

lse

för

text

erna

.

Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra

och

besk

riva

olik

a so

rter

s te

xter

. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er m

ed

flera

men

inga

r oc

h ty

dlig

t inn

ehå

ll oc

h bi

drar

till

att a

npas

sa

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

i olik

a sa

mm

anha

ng

geno

m a

tt p

å et

t del

vis

fung

er

ande

sät

t stä

lla fr

ågor

, sva

ra

och

uttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor.

I sa

mta

len

lyss

nar

elev

en ti

ll an

dras

åsi

kter

och

fram

för

egna

de

lvis

und

erby

ggda

åsi

kter

och

ar

gum

ent.

Ele

ven

anpa

ssar

del

vis

sitt

spr

åk ti

ll ol

ika

situ

atio

ner

och

sam

man

hang

. Des

suto

m k

an

elev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r på

ett

de

lvis

fung

eran

de s

ätt.

I ar

bete

t m

ed p

rese

ntat

ione

rna

välje

r oc

h an

vänd

er e

leve

n nå

gra

verk

tyg

och

digi

tala

med

ier

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n m

ed v

isst

flyt

läsa

text

er fr

ån

olik

a ge

nrer

. Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or, å

terg

e de

lar

av in

nehå

lle

t och

sam

man

fatt

a in

nehå

llet

på e

tt d

elvi

s re

leva

nt s

ätt v

isar

el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er p

å et

t del

vis

fung

er

ande

sät

t. E

leve

n ka

n sk

riva

te

xter

i ol

ika

genr

er m

ed v

arie

rat

ordv

al, t

ydlig

t inn

ehål

l och

vis

s

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

i olik

a sa

mm

anha

ng

geno

m a

tt p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

stä

lla fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor.

I sa

mta

len

lyss

nar

elev

en ti

ll an

dras

åsi

kter

och

fram

för

egna

vä

l und

erby

ggda

åsi

kter

och

ar

gum

ent.

Ele

ven

anpa

ssar

sit

t sp

råk

väl t

ill o

lika

situ

atio

ner

och

sam

man

hang

. Des

suto

m k

an

elev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r på

ett

vä

l fun

gera

nde

sätt

. I a

rbet

et

med

pre

sent

atio

nern

a vä

ljer

och

anvä

nder

ele

ven

någr

a ve

rkty

g oc

h di

gita

la m

edie

r på

ett

änd

am

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n m

ed

flyt

läsa

text

er fr

ån o

lika

genr

er.

Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or, å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet o

ch s

amm

an

fatt

a in

nehå

llet p

å et

t rel

evan

t sä

tt v

isar

ele

ven

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er p

å et

t väl

fung

eran

de

sät

t. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er i

olik

a ge

nrer

med

var

iera

t ord

val,

tydl

igt i

nneh

åll o

ch g

od a

npas

s

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SV

SVENSKA

Bet

yget

A

ning

till

mot

taga

re o

ch s

yfte

. D

essu

tom

str

uktu

rera

r el

even

te

xter

na p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

gen

om a

tt a

nvän

da s

kilje

te

cken

och

sta

vnin

gsre

gler

. Ele

ven

kan

skr

iva

med

läsl

ig h

ands

til

och

på d

ator

och

anv

ände

r di

gi

tal s

tavn

ings

kont

roll

och

digi

tala

ko

mm

unik

atio

nsve

rkty

g på

ett

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ckla

de r

eson

em

ang

om b

udsk

ap o

ch h

andl

ing

i olik

a ty

per

av b

erät

tade

text

er

och

film

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r. E

leve

n ka

n på

ett

väl

fu

nger

ande

sät

t häm

ta in

form

ati

on fr

ån o

lika

källo

r oc

h m

edie

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

info

rmat

ione

ns tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Des

suto

m k

an e

leve

n på

ett

väl

fung

e ran

de s

ätt s

öka

info

rmat

ion

där

söko

rden

är

ord

nade

i al

fabe

tisk

ord

ning

.

inne

bär

ps

krav

en

t C o

ch ti

ll de

del

för

llda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

text

erna

till

mot

taga

re o

ch s

yfte

. D

essu

tom

med

verk

ar e

leve

n i

att s

truk

ture

ra te

xter

na g

enom

at

t anv

ända

ski

ljete

cken

och

st

avni

ngsr

egle

r. E

leve

n ka

n sk

riva

m

ed lä

slig

han

dsti

l och

på

dato

r oc

h m

edve

rkar

i at

t anv

ända

di

gita

l sta

vnin

gsko

ntro

ll oc

h di

gita

la k

omm

unik

atio

nsve

rkty

g.

Ele

ven

kan

ocks

å bi

dra

till

reso

ne

man

g om

bud

skap

och

han

dlin

g i o

lika

type

r av

ber

ätta

de

text

er o

ch fi

lmer

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

med

ve

rka

i att

häm

ta in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r oc

h m

edie

r oc

h gö

r nå

got e

get ö

verv

ägan

de v

id

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Des

sut

om k

an e

leve

n m

edve

rka

i att

sö

ka in

form

atio

n dä

r sö

kord

en ä

r or

dnad

e i a

lfa be

tisk

ord

ning

.

anpa

ssni

ng ti

ll m

otta

gare

och

syf

te

. Des

suto

m s

truk

ture

rar

elev

en

text

erna

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sä

tt g

enom

att

anv

ända

ski

lje

teck

en o

ch s

tavn

ings

regl

er.

Ele

ven

kan

skri

va m

ed lä

slig

ha

ndst

il oc

h på

dat

or o

ch a

nvän

de

r di

gita

l sta

vnin

gsko

ntro

ll oc

h di

gita

la k

omm

unik

atio

nsve

rkty

g på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra e

nkla

re

sone

man

g om

bud

skap

och

ha

ndlin

g i o

lika

type

r av

ber

ät

tade

text

er o

ch fi

lmer

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

på

ett d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t häm

ta

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor

och

med

ier

och

för

då e

nkla

och

del

vi

s un

der b

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. D

essu

tom

kan

ele

ven

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t sök

a in

form

atio

n dä

r sö

kord

en ä

r or

dna

de i

alfa

beti

sk o

rdni

ng.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B

att k

unsk

afö

r be

tyge

över

väga

nA

är

uppf

y


SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVA

3.12 SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

SyfteUndervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på svenska. Undervisningen ska också ge eleverna många möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden.

Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt och om dess uttal. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord och begreppsförståelse.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg.

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


• läsa, förstå och reflektera över olika texter,

• skriva texter för olika syften och mottagare,

• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och

• söka och värdera information från olika källor.



SVA

Centralt innehåll

I årskurs 1–6



• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.

• Kommunikations och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.

• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.

• Uttal, betoning och satsmelodi. Svenska språkets uttal i jämförelse med moders målets.

Läsa och skriva • Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.

• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.

• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.

• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.

• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.

• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.


Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker,

kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.

• Några barnboksförfattare.

• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.


SVA


Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning • Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.

I årskurs 7–9



• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.

• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.

• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.

• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.

Läsa och skriva• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan

raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.

• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.

• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.


• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.

• Digitala kommunikationsverktyg.

Berättande texter och faktatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik,

dramatik, sagor och myter.

• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö och personbeskrivningar samt dialoger.

• Några barn och ungdomsförfattare.


SVA


• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spel instruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.

• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.

• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.

Informationssökning • Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom

intervjuer och via sökmotorer på internet.

• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kunskapskrav


Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och bidrar till att använda språkliga strategier för att göra sig förstådd. I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations och samtalsregler. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg. Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll. Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll. Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar. Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.


SVA





Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med viss säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven något verktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med flera meningar samt skriva texter till bilder så att text och bild samspelar. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.




Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen använder eleven olika kommunikations och samtalsregler med säkerhet. Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa berättande texter med bekant innehåll. Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter med handling och tydligt innehåll.


SVA


Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.


Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och bidrar till att använda språkliga strategier för att göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter. Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte. Dessutom medverkar eleven i att strukturera texterna genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och medverkar i att använda digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg. Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan medverka i att hämta information från olika källor och medier och gör något eget övervägande vid resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven medverka i att söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.




Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna delvis underbyggda åsikter. Eleven anpassar delvis sitt språk till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett delvis


SVA


ändamålsenligt sätt. Eleven kan med visst flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett delvis fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och viss anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då enkla och delvis underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett delvis fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.




Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor och använder då språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och framför egna väl underbyggda åsikter och argument. Eleven anpassar sitt språk väl till olika situationer och sammanhang. Dessutom kan eleven planera och genomföra muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt. I arbetet med presentationerna väljer och använder eleven några verktyg och digitala medier på ett ända målsenligt sätt. Eleven kan med flyt läsa texter från olika genrer. Genom att svara på frågor, återge delar av innehållet och sammanfatta innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.

Eleven jämför och beskriver olika sorters texter på ett väl fungerande sätt. Eleven kan skriva texter i olika genrer med varierat ordval, tydligt innehåll och god anpassning till mottagare och syfte. Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda skiljetecken och stavningsregler. Eleven kan skriva med läslig handstil och på dator och använder digital stavningskontroll och digitala kommunikationsverktyg på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter och filmer från olika tider och kulturer. Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från olika källor och medier och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Dessutom kan eleven på ett väl fungerande sätt söka information där sökorden är ordnade i alfabetisk ordning.


SVA


Bet

yget

DB

etyg

et C

Bet

yget

BB

etyg

et A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt

stäl

la fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttry

cka

önsk

an o

ch k

änsl

or o

ch a

nvän

der

då s

pråk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t för

st

å oc

h gö

ra s

ig fö

rstå

dd. I

sam

ta

len

anvä

nder

ele

ven

olik

a ko

m

mun

ikat

ions

oc

h sa

mta

lsre

gler

m

ed s

äker

het.

Des

suto

m k

an

elev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

en

kla

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t. I

arbe

tet

med

pre

sent

atio

nern

a vä

ljer

och

anvä

nder

ele

ven

någr

a ve

rkty

g på

et

t änd

amål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

med

flyt

läsa

ber

ätta

nde

tex

ter

med

bek

ant i

nneh

åll.

Gen

om

att s

vara

på

fråg

or o

m o

ch å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet p

å et

t rel

evan

t sä

tt v

isar

ele

ven

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er m

ed b

ekan

t oc

h el

evnä

ra in

nehå

ll på

ett

väl

fu

nge r

ande

sät

t. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er m

ed h

andl

ing

och

tydl

igt i

nneh

åll.

Des

suto

m s

truk

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt

stäl

la fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttry

cka

önsk

an o

ch k

änsl

or o

ch a

nvän

der

då s

pråk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t för

st

å oc

h gö

ra s

ig fö

rstå

dd. I

sam

ta

len

anvä

nder

ele

ven

olik

a ko

m

mun

ikat

ions

oc

h sa

mta

lsre

gler

m

ed v

iss

säke

rhet

. Des

suto

m k

an

elev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

en

kla

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t. I

arbe

tet m

ed p

rese

ntat

ione

rna

välje

r oc

h an

vänd

er e

leve

n nå

got

verk

tyg

på e

tt d

elvi

s än

dam

åls

enlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n m

ed v

isst

fly

t lä

sa b

erät

tand

e te

xter

med

be

kant

inne

håll.

Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or o

m o

ch å

terg

e de

lar

av

inne

hålle

t på

ett d

elvi

s re

leva

nt

sätt

vis

ar e

leve

n si

n fö

rstå

else

för

text

erna

.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er m

ed b

ekan

t och

el

evnä

ra in

nehå

ll på

ett

del

vis

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

skri

va te

xter

med

fler

a m

enin

gar

sam

t skr

iva

text

er ti

ll bi

lder

så

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

E

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt ly

ssna

på

andr

a oc

h m

edve

rka

i att

stä

lla fr

ågor

, sv

ara

och

uttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor

och

bidr

ar ti

ll at

t anv

än

da s

pråk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t gör

a si

g fö

rstå

dd. I

sam

tale

n bi

drar

el

even

till

att a

nvän

da o

lika

kom

m

unik

atio

ns

och

sam

tals

regl

er.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

edve

rka

i at

t pla

nera

och

gen

omfö

ra e

nkla

m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r. I

arbe

tet

med

pre

sent

atio

nern

a m

edve

rkar

el

even

i at

t väl

ja o

ch a

nvän

da

någo

t ve

rkty

g. E

leve

n ka

n m

ed

stöd

av

bild

er lä

sa b

e rät

tand

e te

xter

med

kän

da o

rd o

ch b

ekan

t in

nehå

ll. G

enom

att

sva

ra p

å fr

ågor

om

inne

hålle

t vis

ar e

leve

n si

n fö

rstå

else

för

text

erna

.

Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra

och

besk

riva

olik

a so

rter

s te

xter

m

ed b

ekan

t och

ele

vnär

a in

ne

håll.

Ele

ven

kan

med

stö

d av

bi

lder

skr

iva

ord

och

men

inga

r. D

essu

tom

med

verk

ar e

leve

n i


SVA


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

att s

kriv

a oc

h st

rukt

urer

a te

xter

ge

nom

att

anv

ända

mel

lanr

um

mel

lan

orde

n, s

tor

boks

tav

och

punk

t. E

leve

n ka

n m

edve

rka

i at

t skr

iva

för

hand

och

på

dato

r oc

h i a

tt a

nvän

da d

igita

la s

kriv

ve

rkty

g. E

leve

n ka

n oc

kså

bidr

a til

l res

onem

ang

om b

udsk

ap o

ch

hand

ling

i olik

a ty

per

av b

erät

ta

de te

xter

från

olik

a tid

er o

ch

kultu

rer.

Ele

ven

kan

med

verk

a i

att h

ämta

info

rmat

ion

från

giv

na

källo

r oc

h bi

drar

till

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

anv

ändb

arhe

t.

att t

ext o

ch b

ild s

amsp

elar

. Des

sut

om s

truk

ture

rar

elev

en te

xter

na

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t ge

nom

att

anv

ända

mel

lanr

um

mel

lan

orde

n, s

tor

boks

tav

och

punk

t. E

leve

n ka

n sk

riva

för

hand

och

på

dato

r oc

h an

vänd

er

digi

tala

skr

ivve

rkty

g på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra e

nkla

res

onem

ang

om

buds

kap

och

hand

ling

i olik

a ty

pe

r av

ber

ätta

de te

xter

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t häm

ta

info

rmat

ion

från

giv

na k

ällo

r oc

h fö

r då

enk

la r

eson

eman

g om

in

form

atio

nens

anv

ändb

arhe

t.

ture

rar

elev

en te

xter

na p

å et

t väl

fu

nger

ande

sät

t gen

om a

tt a

nvä

nda

mel

lanr

um m

ella

n or

den,

st

or b

okst

av o

ch p

unkt

. Ele

ven

kan

skri

va fö

r ha

nd o

ch p

å da

tor

och

anvä

nder

dig

ital

a sk

rivv

erk

tyg

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra v

älut

veck

la

de r

eson

eman

g om

bud

skap

oc

h ha

ndlin

g i o

lika

type

r av

be

rätt

ade

text

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r. E

leve

n ka

n på

ett

vä

l fun

gera

nde

sätt

häm

ta in

for

mat

ion

från

giv

na k

ällo

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

in

form

atio

nens

anv

ändb

arhe

t.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SVA


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

i olik

a sa

mm

anha

ng

geno

m a

tt m

edve

rka

i att

stä

lla

fråg

or, s

vara

och

utt

ryck

a ön

skan

oc

h kä

nslo

r oc

h bi

drar

till

att

anvä

nda

språ

klig

a st

rate

gier

för

att g

öra

sig

förs

tådd

. I s

amta

len

lyss

nar

elev

en ti

ll an

dras

åsi

kte

r oc

h bi

drar

till

att f

ram

föra

eg

na å

sikt

er. E

leve

n bi

drar

till

att a

npas

sa s

itt s

pråk

till

olik

a si

tuat

ione

r oc

h sa

mm

anha

ng.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

edve

rka

i att

pla

nera

och

gen

omfö

ra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner.

I ar

bete

t m

ed p

rese

ntat

ione

rna

med

verk

ar

elev

en i

att v

älja

och

anv

ända

nå

gra

verk

tyg

och

digi

tala

me

dier

. Ele

ven

kan

med

stö

d av

bi

lder

läsa

text

er fr

ån o

lika

gen

rer.

Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or,

stäl

la e

gna

fråg

or o

ch å

terg

e de

lar

av in

nehå

llet v

isar

ele

ven

sin

för

ståe

lse

för

text

erna

.

Ele

ven

med

verk

ar i

att j

ämfö

ra

och

besk

riva

olik

a so

rter

s te

xter

. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er m

ed

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

ie

rand

e äm

nen

i olik

a sa

mm

an

hang

gen

om a

tt p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt s

tälla

fråg

or,

svar

a oc

h ut

tryc

ka ö

nska

n oc

h kä

nslo

r oc

h an

vänd

er d

å sp

råk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t för

stå

och

göra

sig

förs

tådd

. I s

amta

len

lyss

na

r el

even

till

andr

as å

sikt

er o

ch

fram

för

egna

del

vis

unde

rbyg

gda

åsik

ter.

Ele

ven

anpa

ssar

del

vis

sitt

spr

åk ti

ll ol

ika

situ

atio

ner

och

sam

man

hang

. Des

suto

m k

an

elev

en p

lane

ra o

ch g

enom

föra

m

untli

ga p

rese

ntat

ione

r på

ett

de

lvis

fung

eran

de s

ätt.

I ar

bete

t m

ed p

rese

ntat

ione

rna

välje

r oc

h an

vänd

er e

leve

n nå

gra

verk

tyg

och

digi

tala

med

ier

på e

tt d

elvi

s än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n m

ed v

isst

flyt

läsa

text

er fr

ån

olik

a ge

nrer

. Gen

om a

tt s

vara

på

fråg

or, å

terg

e de

lar

av in

nehå

lle

t och

sam

man

fatt

a in

nehå

llet

på e

tt d

elvi

s re

leva

nt s

ätt v

isar

el

even

sin

förs

tåel

se fö

r te

xter

na.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er p

å et

t del

vis

fung

era

nde

sätt

. Ele

ven

kan

skri

va

Ele

ven

kan

sam

tala

om

var

iera

nde

äm

nen

i olik

a sa

mm

anha

ng

geno

m a

tt p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

stä

lla fr

ågor

, sva

ra o

ch u

ttr

ycka

öns

kan

och

käns

lor

och

anvä

nder

då

språ

klig

a st

rate

gier

fö

r at

t för

stå

och

göra

sig

för

ståd

d. I

sam

tale

n ly

ssna

r el

even

ti

ll an

dras

åsi

kter

och

fram

för

egna

väl

und

erby

ggda

åsi

kter

oc

h ar

gum

ent.

Ele

ven

anpa

ssar

si

tt s

pråk

väl

till

olik

a si

tuat

ione

r oc

h sa

mm

anha

ng. D

essu

tom

kan

el

even

pla

nera

och

gen

omfö

ra

mun

tliga

pre

sent

atio

ner

på e

tt

väl f

unge

rand

e sä

tt. I

arb

etet

m

ed p

rese

ntat

ione

rna

välje

r oc

h an

vänd

er e

leve

n nå

gra

verk

tyg

och

digi

tala

med

ier

på e

tt ä

nda

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

med

fly

t lä

sa te

xter

från

olik

a ge

nrer

. G

enom

att

sva

ra p

å fr

ågor

, åte

rge

dela

r av

inne

hålle

t och

sam

man

fa

tta

inne

hålle

t på

ett r

elev

ant

sätt

vis

ar e

leve

n si

n fö

rstå

else

för

text

erna

.

Ele

ven

jäm

för

och

besk

rive

r ol

ika

sort

ers

text

er p

å et

t väl

fung

eran

de

sät

t. E

leve

n ka

n sk

riva

text

er i

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SVA


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

flera

men

inga

r oc

h ty

dlig

t inn

ehå

ll oc

h bi

drar

till

att a

npas

sa

text

erna

till

mot

taga

re o

ch s

yfte

. D

essu

tom

med

verk

ar e

leve

n i

att s

truk

ture

ra te

xter

na g

enom

at

t anv

ända

ski

ljete

cken

och

st

avni

ngsr

egle

r. E

leve

n ka

n sk

riva

m

ed lä

slig

han

dsti

l och

på

dato

r oc

h m

edve

rkar

i at

t anv

ända

di

gita

l sta

vnin

gsko

ntro

ll oc

h di

gita

la k

omm

unik

atio

nsve

rkty

g.

Ele

ven

kan

ocks

å bi

dra

till

reso

ne

man

g om

bud

skap

och

han

dlin

g i o

lika

type

r av

ber

ätta

de

text

er o

ch fi

lmer

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

med

ve

rka

i att

häm

ta in

form

atio

n fr

ån o

lika

källo

r oc

h m

edie

r oc

h gö

r nå

got e

get ö

verv

ägan

de v

id

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Des

sut

om k

an e

leve

n m

edve

rka

i att

sö

ka in

form

atio

n dä

r sö

kord

en ä

r or

dnad

e i a

lfa be

tisk

ord

ning

.

text

er i

olik

a ge

nrer

med

var

iera

t or

dval

, tyd

ligt i

nneh

åll o

ch v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll m

otta

gare

och

syf

te

. Des

suto

m s

truk

ture

rar

elev

en

text

erna

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sä

tt g

enom

att

anv

ända

ski

lje

teck

en o

ch s

tavn

ings

regl

er.

Ele

ven

kan

skri

va m

ed lä

slig

ha

ndst

il oc

h på

dat

or o

ch a

nvän

de

r di

gita

l sta

vnin

gsko

ntro

ll oc

h di

gita

la k

omm

unik

atio

nsve

rkty

g på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra e

nkla

re

sone

man

g om

bud

skap

och

ha

ndlin

g i o

lika

type

r av

ber

ät

tade

text

er o

ch fi

lmer

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

på

ett d

elvi

s fu

nger

ande

sät

t häm

ta

info

rmat

ion

från

olik

a kä

llor

och

med

ier

och

för

då e

nkla

och

del

vi

s un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. D

essu

tom

kan

ele

ven

på e

tt d

elvi

s fu

nge r

ande

sät

t sök

a in

form

atio

n dä

r sö

kord

en ä

r or

dna

de i

alfa

beti

sk o

rdni

ng.

olik

a ge

nrer

med

var

iera

t ord

val,

tydl

igt i

nneh

åll o

ch g

od a

npas

sni

ng ti

ll m

otta

gare

och

syf

te.

Des

suto

m s

truk

ture

rar

elev

en

text

erna

på

ett v

äl fu

nger

ande

sä

tt g

enom

att

anv

ända

ski

lje

teck

en o

ch s

tavn

ings

regl

er. E

lev

en k

an s

kriv

a m

ed lä

slig

han

dsti

l oc

h på

dat

or o

ch a

nvän

der

digi

ta

l sta

vnin

gsko

ntro

ll oc

h di

gita

la

kom

mun

ikat

ions

verk

tyg

på e

tt

ända

mål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra v

älut

veck

lade

res

one

man

g om

bud

skap

och

han

dlin

g i o

lika

type

r av

ber

ätta

de te

xter

oc

h fil

mer

från

olik

a ti

der

och

kultu

rer.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl

fung

eran

de s

ätt h

ämta

info

rma

tion

från

olik

a kä

llor

och

med

ier

och

för

då v

älut

veck

lade

och

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. D

essu

tom

kan

ele

ven

på e

tt v

äl fu

nge r

ande

sät

t sök

a in

form

atio

n dä

r sö

kord

en ä

r or

dna

de i

alfa

beti

sk o

rdni

ng.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


TEKNIK

TE

3.13 TEKNIKTekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

SyfteUndervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om tekniska lösningar i vardagen, hur de fungerar och kan användas. Undervisningen syftar också till att stimulera elevernas intresse för teknik.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kan lösa problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att pröva egna tekniska idéer och hitta lösningar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och erfarenheter av hur redskap och teknisk utrustning används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att använda teknik och att med teknikens hjälp lösa vardagliga problem och tillfredsställa olika behov.

I teknikundervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla medvetenhet om att teknisk verksamhet har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar. Eleverna ska även ges möjlighet att få en orientering om teknikens historiska utveckling för att bättre förstå framväxten av dagens teknik.

Vidare ska undervisningen i teknik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om teknik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

• hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt,

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och



TEKNIK

TE

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tekniska lösningar • Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger och länkar används för att uppnå

en viss funktion, till exempel föremål på lekplatsen och husgeråd av olika slag.

• Tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel kardborren som förebild för kardborrebandet.

• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda, utformade och

fungerar.

• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.

• Dokumentation, till exempel i form av skisser och bilder.

• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

• Instruktioner, till exempel till enkla byggsatser.

Teknik, människa, samhälle och miljö • Föremål i elevens vardag. Hur de är anpassade efter människans behov och har

förändrats över tid.

• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om

teknik och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Tekniska lösningar • Föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade

med hjälp av olika mekanismer för att uppnå en viss funktion, till exempel handbromsen eller tramporna på cykeln.

• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

• Material som används till exempel i hållfasta och stabila konstruktioner, samt deras egenskaper.

• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.


TE

TEKNIK

Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar • Tillvägagångssätt för att lösa tekniska vardagsproblem och behov, till exempel om

lampan slocknar och att inreda ett rum.

• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.

• Dokumentation med förklarande ord och begrepp, till exempel i form av enkla skisser, bilder och med fysiska eller digitala modeller.

• Användning av redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och tjänster av olika slag i samhället. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

• Manualer för redskap och teknisk utrustning i närmiljön.

Teknik, människa, samhälle och miljö • Tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten och avloppssystem

och system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändringar över tid och några orsaker till det.

• Säkerhet vid användning av kommunikations och informationsteknik, till exempel mobiltelefoni och internet.

• Olika sätt att hushålla med resurser i närmiljön, till exempel energi och vatten.

• Konsekvenser av teknikval, för och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om

teknik och utvärdera arbetsprocesser.

Kunskapskrav


Eleven kan bidra till resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också något exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom medverkar eleven i att undersöka och beskriva föremål med enkla mekanismer och bidrar till resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan bidra till att utforma förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder medverkar eleven i att genomföra enkla konstruktionsarbeten.

Eleven bidrar också till resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven bidrar till dokumentation av arbetet. Eleven medverkar i att använda redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan bidra till resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp


TE

TEKNIK

och symboler i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan föra enkla resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också några exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett delvis fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för enkla resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan utforma enkla förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven enkla konstruktionsarbeten på ett delvis fungerande sätt.

Eleven för också enkla resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven gör enkel dokumentation av arbetet. Eleven använder redskap och teknisk utrustning på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur några föremål är konstruerade, fungerar och används. Eleven ger också några exempel på föremål där människan har härmat naturen. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett väl fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för välutvecklade resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven kan utforma välutvecklade förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven enkla konstruktionsarbeten på ett väl fungerande sätt.

Eleven för också välutvecklade resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats. Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet. Eleven använder redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om tekniska lösningars för och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord,


TE

TEKNIK

begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar och i utvärdering av arbetsprocesser.


Eleven kan bidra till resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också något exempel på andra liknande lösningar. Dessutom medverkar eleven i att undersöka och beskriva föremål med rörliga delar som samverkar, och bidrar till resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven medverkar också i att undersöka och beskriva föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och bidrar till resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan bidra till att utforma förslag till hur något vardagligt problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder medverkar eleven i att genomföra konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila konstruktioner tillämpas. Eleven bidrar också till resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.

Eleven bidrar till dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och medverkar i att beskriva intentionen med arbetet. Eleven medverkar i att på ett säkert och ändamålsenligt sätt använda redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom medverkar eleven i att använda manualer för att få utrustningen att fungera. Eleven kan bidra till resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra enkla resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också några exempel på andra liknande lösningar. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett delvis fungerande sätt föremål med rörliga delar som samverkar, och för enkla resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven undersöker och beskriver på ett delvis fungerande sätt föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och för enkla resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan utforma enkla och delvis underbyggda förslag till hur vardagliga problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven på ett delvis fungerande sätt konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila


TE

TEKNIK

konstruktioner tillämpas. Eleven för också enkla resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.

Eleven gör enkel dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och beskriver på ett delvis fungerande sätt intentionen med arbetet. Eleven använder på ett säkert och delvis ändamålsenligt sätt redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom använder eleven manualer på ett delvis fungerande sätt för att få utrustningen att fungera. Eleven kan föra enkla resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett delvis ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och i enkla omdömen om olika arbetsprocesser.




Eleven kan föra välutvecklade resonemang om några tekniska lösningar där elkomponenter används för att få ljud, ljus eller rörelse. Eleven ger också några exempel på andra liknande lösningar. Dessutom undersöker och beskriver eleven på ett väl fungerande sätt föremål med rörliga delar som samverkar, och för välutvecklade resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven undersöker och beskriver på ett väl fungerande sätt föremål med hållfasta och stabila konstruktioner och för välutvecklade resonemang om hur de är uppbyggda. Eleven kan utforma välutvecklade och väl under byggda förslag till hur vardagliga problem kan lösas med hjälp av teknik. Utifrån instruktioner eller förebilder genomför eleven på ett väl fungerande sätt konstruktionsarbeten där principer för elektriska kopplingar, enkla mekanismer och hållfasta och stabila konstruktioner tillämpas. Eleven för också välutvecklade resonemang om de använda materialens egenskaper och om hur de har sammanfogats.

Eleven gör välutvecklad dokumentation av arbetet med olika uttrycksformer och beskriver på ett väl fungerande sätt intentionen med arbetet. Eleven använder på ett säkert och ändamålsenligt sätt redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och andra användningsområden. Dessutom använder eleven manualer på ett väl fungerande sätt för att få utrustningen att fungera. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan använda många ämnesspecifika ord, begrepp och symboler på ett ändamålsenligt sätt i resonemang om teknik och tekniska lösningar, i egna frågor och i välutvecklade omdömen om olika arbetsprocesser.


TE

TEKNIK

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de r

eso

nem

ang

om h

ur n

ågra

före

mål

är

kon

stru

erad

e, fu

nger

ar o

ch

anvä

nds.

Ele

ven

ger

ocks

å nå

gra

exem

pel p

å fö

rem

ål d

är m

än

nisk

an h

ar h

ärm

at n

atur

en. D

ess

utom

und

ersö

ker

och

besk

rive

r el

even

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t fö

rem

ål m

ed e

nkla

mek

anis

mer

oc

h fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

ne

man

g om

hur

de

är k

onst

ruer

ade

och

fung

erar

. Ele

ven

kan

ut

form

a vä

lutv

eckl

ade

förs

lag

till

hur

någo

t var

dagl

igt p

robl

em

kan

lösa

s m

ed h

jälp

av

tekn

ik.

Uti

från

inst

rukt

ione

r el

ler

fö

rebi

lder

gen

omfö

r el

even

enk

la

kons

truk

tion

sarb

eten

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

för

ocks

å vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om d

e an

vänd

a m

ater

iale

ns e

gens

kape

r oc

h om

hu

r de

har

sam

man

foga

ts. E

leve

n gö

r vä

lutv

eckl

ad d

okum

enta

tion

av

arb

etet

. Ele

ven

anvä

nder

re

dska

p oc

h te

knis

k ut

rust

ning

på

ett

säk

ert o

ch ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n fö

ra v

älut

veck

la

de r

eson

eman

g om

tekn

iska

enkl

a re

sone

åg

ra fö

rem

ål ä

r ng

erar

och

an

r oc

kså

någr

a ex

l d

är m

änni

skan

re

n. D

essu

tom

be

skri

ver

elev

en

gera

nde

sätt

la

mek

anis

mer

so

nem

ang

om

uera

de o

ch fu

ng

utf

orm

a en

kla

ågot

var

dagl

igt

as m

ed h

jälp

av

nstr

ukti

oner

en

omfö

r el

even

io

nsar

bete

n på

an

de s

ätt.

enk

la r

eson

eän

da m

ater

ia

och

om h

ur d

e ts

. Ele

ven

gör

atio

n av

arb

etet

. r

edsk

ap o

ch

ng p

å et

t säk

ert

ålse

nlig

t sä

tt.

enkl

a re

sone

ka

lösn

inga

rs

Bet

yget

BB

etyg

et A

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

m

ang

om h

ur n

ågra

före

mål

är

kon

stru

erad

e, fu

nger

ar o

ch

anvä

nds.

Ele

ven

ger

ocks

å nå

got

exem

pel p

å fö

rem

ål d

är

män

nisk

an h

ar h

ärm

at n

atur

en.

Des

suto

m m

edve

rkar

ele

ven

i att

un

ders

öka

och

besk

riva

före

mål

m

ed e

nkla

mek

anis

mer

och

bi

drar

till

reso

nem

ang

om h

ur

de ä

r ko

nstr

uera

de o

ch fu

nger

ar.

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll at

t utf

orm

a fö

rsla

g ti

ll hu

r nå

got v

arda

glig

t pr

oble

m k

an lö

sas

med

hjä

lp a

v te

knik

. Uti

från

inst

rukt

ione

r el

ler

före

bild

er m

edve

rkar

ele

ven

i att

gen

omfö

ra e

nkla

kon

stru

kti

onsa

rbet

en.

Ele

ven

bidr

ar o

ckså

till

reso

ne

man

g om

de

anvä

nda

mat

eria

lens

eg

ensk

aper

och

om

hur

de

har

sam

man

foga

ts. E

leve

n bi

drar

ti

ll do

kum

enta

tion

av

arbe

tet.

Ele

ven

med

verk

ar i

att a

nvän

da

reds

kap

och

tekn

isk

utru

stni

ng

på e

tt s

äker

t och

änd

amål

senl

igt

sätt

. Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

so

nem

ang

om te

knis

ka lö

snin

gars

Ele

ven

kan

föra

m

ang

om h

ur n

kons

true

rade

, fu

vänd

s. E

leve

n ge

empe

l på

före

må

har

härm

at n

atu

unde

rsök

er o

ch

på e

tt d

elvi

s fu

nfö

rem

ål m

ed e

nkoc

h fö

r en

kla

rehu

r de

är

kons

trer

ar. E

leve

n ka

nfö

rsla

g ti

ll hu

r n

prob

lem

kan

lös

tekn

ik. U

tifr

ån i

elle

r fö

rebi

lder

gen

kla

kons

truk

tet

t del

vis

fung

er

Ele

ven

för

ocks

åm

ang

om d

e an

vle

ns e

gens

kape

r ha

r sa

mm

anfo

ga en

kel d

okum

ent

Ele

ven

anvä

nder

tekn

isk

utru

stni

och

delv

is ä

ndam

Ele

ven

kan

föra

m

ang

om te

knis

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

C

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.


TE

TEKNIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

för

och

nac

kdel

ar fö

r in

divi

d,

sam

hälle

och

milj

ö. E

leve

n ka

n an

vänd

a en

stak

a äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r i r

eso

nem

ang

om te

knik

och

tekn

iska

lö

snin

gar

och

i utv

ärde

ring

av

arbe

ts pr

oces

ser.

för

och

nac

kdel

ar fö

r in

divi

d,

sam

hälle

och

milj

ö. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

på e

tt

delv

is ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt i

reso

ne

man

g om

tekn

ik o

ch te

knis

ka

lösn

inga

r oc

h i u

tvär

deri

ng a

v ar

bets

proc

esse

r.

lösn

inga

rs fö

r o

ch n

ackd

elar

fö

r in

divi

d, s

amhä

lle o

ch m

iljö.

E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

sspe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch

sym

bole

r på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

man

g om

tekn

ik o

ch

tekn

iska

lösn

inga

r oc

h i u

tvär

de

ring

av

arbe

tspr

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


TE

TEKNIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

bidr

a ti

ll re

sone

man

g om

någ

ra te

knis

ka lö

snin

gar

där

elko

mpo

nent

er a

nvän

ds fö

r at

t få

ljud,

ljus

elle

r rö

rels

e. E

leve

n ge

r oc

kså

någo

t ex

empe

l på

andr

a lik

nand

e lö

snin

gar.

Des

suto

m

med

verk

ar e

leve

n i a

tt u

nder

sö

ka o

ch b

eskr

iva

före

mål

med

rö

rlig

a de

lar

som

sam

verk

ar, o

ch

bidr

ar ti

ll re

sone

man

g om

hur

de

är

kons

true

rade

och

fung

erar

. E

leve

n m

edve

rkar

ock

så i

att

unde

rsök

a oc

h be

skri

va fö

rem

ål

med

hål

lfast

a oc

h st

abila

kon

st

rukt

ione

r oc

h bi

drar

till

reso

ne

man

g om

hur

de

är u

ppby

ggda

. E

leve

n ka

n bi

dra

till

att u

tfor

ma

förs

lag

till

hur

någo

t var

dagl

igt

prob

lem

kan

lösa

s m

ed h

jälp

av

tekn

ik. U

tifr

ån in

stru

ktio

ner

elle

r fö

rebi

lder

med

verk

ar e

leve

n i a

tt g

enom

föra

kon

stru

ktio

nsar

be

ten

där

prin

cipe

r fö

r el

ektr

iska

ko

pplin

gar,

enkl

a m

ekan

ism

er

och

hållf

asta

och

sta

bila

kon

st

rukt

ione

r ti

lläm

pas.

Ele

ven

bidr

ar o

ckså

till

reso

nem

ang

om d

e an

vänd

a m

ater

iale

ns

egen

skap

er o

ch o

m h

ur d

e ha

r sa

mm

anfo

gats

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la re

sone

man

g om

någ

ra te

knis

ka lö

snin

gar

där

elko

mpo

nent

er a

nvän

ds fö

r at

t få

ljud

, lju

s el

ler

röre

lse. E

leve

n ge

r oc

kså

någr

a ex

empe

l på

andr

a lik

nand

e lö

snin

gar.

Des

suto

m

unde

rsök

er o

ch b

eskr

iver

ele

ven

på e

tt d

elvi

s fu

nger

ande

sätt

fö

rem

ål m

ed r

örlig

a de

lar

som

sa

mve

rkar

, och

för

enkl

a re

sone

m

ang

om h

ur d

e är

kon

stru

erad

e oc

h fu

nger

ar. E

leve

n un

ders

öker

oc

h be

skri

ver

på e

tt d

elvi

s fu

nge

rand

e sä

tt fö

rem

ål m

ed h

ållfa

sta

och

stab

ila k

onst

rukt

ione

r oc

h fö

r en

kla

reso

nem

ang

om h

ur d

e är

up

pbyg

gda.

Ele

ven

kan

utfo

rma

enkl

a oc

h de

lvis

und

erby

ggda

fö

rsla

g ti

ll hu

r va

rdag

liga

pro

blem

kan

lösa

s m

ed h

jälp

av

tek

nik.

Uti

från

inst

rukt

ione

r el

ler

före

bild

er g

enom

för

elev

en p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt k

on

stru

ktio

nsar

bete

n dä

r pr

inci

per

för

elek

tris

ka k

oppl

inga

r, en

kla

mek

anis

mer

och

hål

lfast

a oc

h st

abila

kon

stru

ktio

ner

tillä

mpa

s.E

leve

n fö

r oc

kså

enkl

a re

sone

m

ang

om d

e an

vänd

a m

ater

iale

ns

Elev

en k

an fö

ra v

älut

veck

lade

re

so ne

man

g om

någ

ra te

knisk

a lö

snin

gar d

är e

lkom

pone

nter

an

vänd

s för

att

få lj

ud, l

jus e

ller

röre

lse. E

leve

n ge

r ock

så n

ågra

ex

empe

l på

andr

a lik

nand

e lö

sni

ngar

. Des

suto

m u

nder

söke

r oc

h be

skri

ver e

leve

n på

ett

väl

fu

nger

ande

sätt

före

mål

med

rör

liga

dela

r som

sam

verk

ar, o

ch fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om h

ur

de ä

r kon

stru

erad

e oc

h fu

nger

ar.

Elev

en u

nder

söke

r och

bes

kriv

er

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sätt

före

m

ål m

ed h

ållfa

sta

och

stab

ila

kons

truk

tione

r och

för v

älut

veck

la

de re

sone

man

g om

hur

de

är

uppb

yggd

a. E

leve

n ka

n ut

form

a vä

lutv

eckl

ade

och

väl u

nder

by

ggda

förs

lag

till

hur

vard

aglig

a pr

oble

m k

an lö

sas

med

hjä

lp a

v te

knik

. Uti

från

inst

rukt

ione

r el

ler

före

bild

er g

enom

för

elev

en

på e

tt v

äl fu

nge r

ande

sät

t kon

st

rukt

ions

arbe

ten

där

prin

cipe

r fö

r el

ektr

iska

kop

plin

gar,

enkl

a m

ekan

ism

er o

ch h

ållfa

sta

och

stab

ila k

onst

rukt

ione

r ti

lläm

pas.

E

leve

n fö

r oc

kså

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

de

anvä

nda

ma

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


TE

TEKNIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

teri

alen

s eg

ensk

aper

och

om

hur

de

har

sam

man

foga

ts.

Ele

ven

gör

välu

tvec

klad

dok

um

enta

tion

av

arbe

tet m

ed o

lika

uttr

ycks

form

er o

ch b

eskr

iver

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t int

enti

one

n m

ed a

rbet

et. E

leve

n an

vän

der

på e

tt s

äker

t och

änd

amål

sen

ligt s

ätt r

edsk

ap o

ch te

knis

k ut

rust

ning

för

kom

mun

ikat

ion,

in

form

atio

nssö

knin

g oc

h an

dra

anvä

ndni

ngso

mrå

den.

Des

sut

om a

nvän

der

elev

en m

anua

ler

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sätt

för

att f

å ut

rust

ning

en a

tt fu

nger

a.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om h

ur o

lika

val

av te

knis

ka lö

snin

gar

kan

få

olik

a ko

nsek

vens

er fö

r in

divi

d,

sam

hälle

och

milj

ö. E

leve

n ka

n an

vänd

a m

ånga

äm

ness

peci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

et

t änd

amål

senl

igt

sätt

i re

sone

m

ang

om te

knik

och

tekn

iska

lö

snin

gar,

i egn

a fr

ågor

och

i vä

lut

veck

lade

om

döm

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

egen

skap

er o

ch o

m h

ur d

e ha

r sa

mm

anfo

gats

.

Ele

ven

gör

enke

l dok

umen

tati

on

av a

rbet

et m

ed o

lika

uttr

ycks

for

mer

och

bes

kriv

er p

å et

t del

vis

fung

eran

de s

ätt i

nten

tion

en

med

arb

etet

. Ele

ven

anvä

nder

på

ett s

äker

t och

del

vis

ända

mål

sen

ligt

sätt

red

skap

och

tekn

isk

utru

stni

ng fö

r ko

mm

unik

atio

n,

info

rmat

ions

sökn

ing

och

andr

a an

vänd

ning

som

råde

n. D

essu

tom

an

vänd

er e

leve

n m

anua

ler

på e

tt

delv

is fu

nger

ande

sät

t för

att

få

utru

stni

ngen

att

fung

era.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

eman

g om

hu

r ol

ika

val a

v te

knis

ka lö

snin

gar

kan

få o

lika

kons

ekve

nser

för

in

divi

d, s

amhä

lle o

ch m

iljö.

Ele

ven

kan

anvä

nda

mån

ga ä

mne

sspe

ci

fika

ord,

beg

repp

och

sym

bole

r på

ett

del

vis

ända

mål

senl

igt

sätt

i r

eson

eman

g om

tekn

ik o

ch

tekn

iska

lösn

inga

r, i e

gna

fråg

or

och

i enk

la o

mdö

men

om

olik

a ar

bets

proc

esse

r.

Ele

ven

bidr

ar ti

ll do

kum

enta

tion

av

arb

etet

med

olik

a ut

tryc

ks

form

er o

ch m

edve

rkar

i at

t be

skri

va in

tent

ione

n m

ed a

rbet

et.

Ele

ven

med

verk

ar i

att p

å et

t sä

kert

och

änd

amål

senl

igt s

ätt

anvä

nda

reds

kap

och

tekn

isk

utru

stni

ng fö

r ko

mm

unik

atio

n,

info

rmat

ions

sökn

ing

och

andr

a an

vänd

ning

som

råde

n. D

essu

tom

m

edve

rkar

ele

ven

i att

anv

ända

m

anua

ler

för

att f

å ut

rust

ning

en

att f

unge

ra. E

leve

n ka

n bi

dra

till

reso

nem

ang

om h

ur o

lika

val a

v te

knis

ka lö

snin

gar

kan

få

olik

a ko

nsek

vens

er fö

r in

divi

d,

sam

hälle

och

milj

ö. E

leve

n ka

n an

vänd

a nå

gra

ämne

s spe

cifik

a or

d, b

egre

pp o

ch s

ymbo

ler

i res

one

man

g om

tekn

ik o

ch te

knis

ka

lösn

inga

r, i e

gna

fråg

or o

ch v

id

bidr

ag ti

ll om

döm

en o

m o

lika

arbe

tspr

oces

ser.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


ESTETISK VERKSAMHET

ES

Ämnesområden i inriktningen träningsskolan

3.14 ESTETISK VERKSAMHETEstetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska och känslomässiga upplevelser. Genom att arbeta med skapande verksamhet kan människor bearbeta intryck och utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och skapande förmåga. Kunskaper om och i estetisk verksamhet ökar människors möjlighet att delta i samhällets kulturliv och i annan social gemenskap.

SyfteUndervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan skapa och gestalta med de olika estetiska uttrycksformerna bild, slöjd, musik, rytmik, lek och drama. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att uttrycka och kommunicera intryck och erfarenheter på ett mångsidigt sätt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas tilltro till sin förmåga att skapa med kreativitet och fantasi.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om färg, form och struktur samt om ljud, rytm och musik. Undervisningen ska även bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om olika hantverk och deras material, redskap och tekniker. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt handlag och sin nyfikenhet på att utforska och experimentera inom det estetiska området.

Undervisningen ska syfta till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika sätt att skapa både förr och nu och ett intresse för estetiska uttrycksformer i olika traditioner och kulturer. Genom undervisningen ska eleverna även stimuleras att använda samhällets kulturella utbud för att därigenom öka delaktigheten i sociala sammanhang.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om bild, musik, slöjd, rytmik, lek och drama.

Genom undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa genom bild, musik och slöjd,

• välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser,

• undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer, och

• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.


ESTETISK VERKSAMHET

ES

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Estetisk framställning • Olika sätt att skapa, till exempel imiterande och fritt.

• Färg, form och struktur. Deras betydelse för bilders och föremåls uttryck.

• Fotografering och filmande.

• Rytmik, rim och ramsor. Sång och danslekar.

• Spel på musik och rytminstrument.

• Rollspel, till exempel utifrån sagor, händelser och känslor.

• Dramatisering av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse.

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden och framställning. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

• Presentationer, framträdanden och redovisningar.

Material, redskap och tekniker • Material som kan användas vid framställning av bilder och föremål, till exempel

textil, trä och metall.

• Verktyg, redskap, instrument och maskiner som kan användas i estetisk verksamhet.

• Bildtekniker, till exempel teckning, målning och modellering.

• Bildhantering, till exempel med digitalkamera och dator.

• Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning och urholkning.

• Arbetsbeskrivningar, till exempel muntliga eller illustrerade.

Estetisk verksamhet i samhället• Bilder, film, musik, sång, dans och hantverksföremål från olika genrer, kulturer,

traditioner och tidsperioder.

• Reklam och nyhetsbilder och andra för eleven aktuella bilder. Hur de är uppbyggda och vilket budskap de förmedlar.

• Några slöjdmaterials ursprung och användning, till exempel ull och trä.

• Konst, arkitektur och design i samhället.


ESTETISK VERKSAMHET

ES

• Mode och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen.

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet estetisk verksamhet för att

till exempel kommunicera om bilder, musik och slöjd och för att utvärdera arbets processer.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)

Eleven kan delta i att framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också delta dels i att sjunga och spela på instrument, dels i olika former av presentationer och framträdanden. Eleven deltar i att välja och använda material, tekniker, redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. Eleven deltar också i att välja och använda instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.

Eleven kan delta i att undersöka hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom deltar eleven i att undersöka vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

Kunskapskrav för fördjupade kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar)

Eleven kan framställa bilder och slöjdföremål i olika former och med olika tekniker. Eleven kan också sjunga och spela på instrument och göra olika former av presentationer och framträdanden. Eleven väljer och använder lämpliga material, tekniker, redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. Eleven väljer och använder också instrument, ljud och rörelser för att musicera och dramatisera.

Eleven kan undersöka och beskriva något om hur bilder, slöjdföremål och musik från olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom undersöker och beskriver eleven vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


ESTETISK VERKSAMHET

ES



Eleven kan delta i att framställa bilder och Eleven kan framställa bilder och slöjdföreslöjdföremål i olika former och med olika mål i olika former och med olika tekniker. tekniker. Eleven kan också delta dels i att Eleven kan också sjunga och spela på instrusjunga och spela på instrument, dels i olika ment och göra olika former av presentaformer av presentationer och framträdanden. tioner och framträdanden. Eleven väljer Eleven deltar i att välja och använda mate och använder lämpliga material, tekniker, rial, tekniker, redskap och verktyg i bild och redskap och verktyg i bild och slöjdarbetet. slöjdarbetet. Eleven deltar också i att välja Eleven väljer och använder också instruoch använda instrument, ljud och rörelser ment, ljud och rörelser för att musicera och för att musicera och dramatisera. dramatisera.

Eleven kan delta i att undersöka hur Eleven kan undersöka och beskriva något bilder, slöjdföremål och musik från olika om hur bilder, slöjdföremål och musik från tidsepoker, traditioner och kulturer är olika tidsepoker, traditioner och kulturer är utformade. Dessutom deltar eleven i att utformade. Dessutom undersöker och beundersöka vilka budskap olika bilder kan skriver eleven vilka budskap olika bilder kan förmedla och hur mode, trender och musik förmedla och hur mode, trender och musik kan påverka individen. Eleven identifierar kan påverka individen. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i samman ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkän hanget relevant sätt.nande och samspela.


KOMMUNIKATION

KOM

3.15 KOMMUNIKATIONSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.

SyfteUndervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att samspela med andra och en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation. Eleverna ska ges förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och kunna uttrycka sig med tydlig avsikt i tal och andra kommunikationsformer. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk och sin identitet.

Vidare ska undervisningen stimulera elevernas vilja att ta emot och tolka kommunikation. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, samtala och förstå. Genom undervisningen ska eleverna möta och uppleva olika former av kommunikation såsom bilder, litteratur, film, teater, drama och rörelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla kunskaper om hur man söker information i olika källor och hur digitala kommunikationsverktyg kan användas. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar för ökad självständighet.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar för ökad delaktighet i sociala sammanhang.

För elever med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin ord och begreppsförståelse både på svenska och modersmålet. Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet.

Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• samspela med andra,

• tolka olika former av kommunikativa uttryck,

• söka information från olika källor, och

• använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation.


KOMMUNIKATION

KOM

Centralt innehåll

I årskurs 1–9Samspela, tala och samtala • Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man

initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal.

• Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala kommunikationsverktyg.

• Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas.

• Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt.

• Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad.

• Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation.

Tolka och förstå• Bok och bildsamtal. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: rim,

ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Tolka kommunikativa uttryck, till exempel kroppsspråk, tecken eller tal.

• Ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse.

• Bokstavsformer och ljud utifrån elevens erfarenhet och intresse.

• Skriva för hand eller på dator, till exempel elevens namn.

Informationssökning• Information i vardagssituationer, till exempel scheman, symboler och instruktioner.

• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel tidningar, uppslagsböcker, bibliotek och sökmotorer på internet.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation, till exempel för

att samspela med andra.


KOMMUNIKATION

KOM

Kunskapskrav


Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen.

Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.


Eleven kan initiera kommunikation, upprätthålla den genom turtagning och avsluta den. Dessutom kan eleven fråga, svara, beskriva och berätta i olika sammanhang och med olika syften. Eleven tolkar andras avsikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord.

Eleven förstår språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser och kan återberätta delar av innehållet. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information och information om samhället rörande vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom använder eleven kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


KOMMUNIKATION

KOM



Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen.

Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i samman hanget relevant sätt genom att visa igen kännande och samspela.

Eleven kan initiera kommunikation, upprätthålla den genom turtagning och avsluta den. Dessutom kan eleven fråga, svara, beskriva och berätta i olika sammanhang och med olika syften. Eleven tolkar andras av sikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord.

Eleven förstår språket i tal, sånger, ljud lekar och återkommande berättelser och kan återberätta delar av innehållet. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information och information om samhället rörande vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom använder eleven kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


MOTORIK

MOT

3.16 MOTORIKFysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Genom rörelse skapas förutsättningar för nya erfarenheter och nytt lärande. Kropp, känslor och sinnen samverkar i den motoriska utvecklingen, som i sin tur främjar självständigheten och hälsan.

SyfteUndervisningen inom ämnesområdet motorik ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga att påverka sin omgivning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att prova många olika slags rörelseaktiviteter.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om sambanden mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Därigenom syftar undervisningen till att främja elevernas självständighet och delaktighet i samhället.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och få kunskaper om hur man handlar i nödsituationer.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om idrott, hälsa och livsstil.

Genom undervisningen inom ämnesområdet motorik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang,

• se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,

• genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen, och


Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Rörelse• Grundläggande motoriska rörelser. Deras sammansatta former i redskapsövningar,

lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Finmotorik, till exempel handgrepp och ansiktsmotorik.


MOTORIK

MOT

• Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler.

• Rörelser i vatten, till exempel balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.

Hälsa och livsstil• Olika träningsformer och hur de utvecklar kondition, styrka och smidighet.

• Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.

• Klädsel för olika aktiviteter samt betydelsen av omklädning och dusch.

• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.

• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kropps uppfattning och självbild.

Friluftsliv och utevistelse• Undersöka och orientera sig i närmiljön.

• Rörelseaktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.

• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.

• Planera och genomföra olika friluftsaktiviteter.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet motorik för att till exempel

kommunicera om rörelse, hälsa och livsstil.

Kunskapskrav


Eleven kan delta i att använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus. Eleven deltar i att utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Eleven kan också delta i lekar, danser och andra rörelseaktiviteter. Dessutom deltar eleven i olika former av vattenaktiviteter. Eleven kan delta i kommunikation om betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet när det gäller att få en god kroppsuppfattning, främja hälsan och förebygga skador. Dessutom deltar eleven i kommunikation om samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven deltar i att använda kunskaperna i olika situationer.

Eleven kan delta i varierade utomhusaktiviteter under olika förhållanden och medverkar då i att följa allemansrättens regler. Eleven deltar i kommunikation om hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.


MOTORIK

MOT


Eleven kan använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus med medvetna och avsiktliga rörelser. Eleven utför rörelser på ett funktionellt sätt med balans och kroppskontroll. Eleven kan genomföra lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och följa några regler. Dessutom genomför eleven olika former av vattenaktiviteter och förflyttar sig i vatten. Eleven kan kommunicera om och beskriva betydelsen av rörelse och andra aktiviteter när det gäller att främja hälsan och förebygga skador. Eleven beskriver också några samband mellan fysiska aktiviteter, kroppsuppfattning och självbild. Dessutom kommunicerar eleven om och beskriver samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven använder kunskaperna i olika situationer.

Eleven kan genomföra varierade utomhusaktiviteter och anpassar sig då efter olika förhållanden och följer allemansrättens regler. Eleven kommunicerar om och ger exempel på hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


MOTORIK

MOT



Eleven kan delta i att använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus. Eleven deltar i att utföra rörelser med balans och kroppskontroll. Eleven kan också delta i lekar, danser och andra rörelseaktiviteter. Dessutom deltar eleven i olika former av vattenaktiviteter. Eleven kan delta i kommunikation om betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet när det gäller att få en god kroppsuppfattning, främja hälsan och förebygga skador. Dessutom deltar eleven i kommunikation om samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven deltar i att använda kunskaperna i olika situationer.

Eleven kan delta i varierade utomhusaktivi teter under olika förhållanden och medverkar då i att följa allemansrättens regler. Eleven deltar i kommunikation om hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

Eleven kan använda fin och grovmotorik i olika aktiviteter både inomhus och utomhus med medvetna och avsiktliga rörelser. Eleven utför rörelser på ett funktionellt sätt med balans och kroppskontroll. Eleven kan genomföra lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och följa några regler. Dessutom genomför eleven olika former av vattenaktiviteter och förflyttar sig i vatten. Eleven kan kommunicera om och beskriva betydelsen av rörelse och andra aktiviteter när det gäller att främja hälsan och förebygga skador. Eleven beskriver också några samband mellan fysiska aktiviteter, kroppsuppfattning och självbild. Dessutom kommunicerar eleven om och beskriver samband mellan fysisk aktivitet, väderlek och klädval och samband mellan fysisk aktivitet och hygien. Eleven använder kunskaperna i olika situationer.

Eleven kan genomföra varierade utomhusaktiviteter och anpassar sig då efter olika förhållanden och följer allemansrättens regler. Eleven kommunicerar om och ger exempel på hur man kan hantera nödsituationer i samband med rörelseaktiviteter inomhus och utomhus. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


VARDAGSAKTIVITETER

VAA

3.17 VARDAGSAKTIVITETERMänniskor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig och att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden är ett gemensamt ansvar. Kunskaper om hem och samhälle ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.

SyfteUndervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om mönster och rutiner som ingår i vardagen. Eleverna ska ges förutsättningar att ta initiativ till, planera och genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i hemmet. På så sätt ska undervisningen bidra till ökad självständighet hos eleven och tilltro till den egna förmågan att agera.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om sin närmiljö och dess historia för att på så sätt få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika geografiska platser och en rumslig medvetenhet för att på så sätt få en ökad förståelse för sin omvärld.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om olika religioner, en förståelse för olika livsfrågor samt perspektiv på sig själva i relation till andra människor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna och om demokratiska processer.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika servicefunktioner i samhället samt om närområdets kultur och fritidsutbud.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om vardagsliv och samhälle.

Genom undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön,

• undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner,

• undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,

• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,

• söka information om service och kulturutbud, och



VARDAGSAKTIVITETER

VAA

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Vardagsrutiner och vardagsmiljö • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas.

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.

• Rutiner för måltider och hur måltider kan arrangeras för att skapa gemenskap och välbefinnande.


• Samband mellan mat och hälsa.

• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.

• Konsumentkunskap, till exempel kvalitet och jämförpris.

• Återvinning och hur den fungerar.

• Tvätt, rengöring och vård av olika material och ytor i hemmet. Miljövänliga metoder för detta.

• Redskap, verktyg och teknisk utrustning som används i hemmet.

• Olycksrisker i hemmet och hur de kan förebyggas.

• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Omvärld • Närmiljön och dess historia, kulturarv, traditioner och högtider.

• Sverige och världen, platser som har betydelse för eleven.

• Kristendomen i det svenska samhället förr och nu. Några högtider och några av de vanligaste psalmerna.

• Några religiöst motiverade levnadsregler och berättelser från kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Samhällsfunktioner och samhällsservice, till exempel räddningstjänst och sjukvård samt fritids och kulturutbud i närsamhället. Metoder för att söka information.

• Utbildningsvägar, yrken och verksamheter i samhället samt entreprenörskap.

• Aktuella frågor och debatter i samhället.

• Reklam och information i olika medier.


VARDAGSAKTIVITETER

VAA

Leva tillsammans• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Värdegrund, demokrati och alla människors lika värde, till exempel barnkonventionen, elevråd och klassråd.

• Regler och lagar med betydelse för eleven. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet vardagsaktiviteter för att till

exempel kommunicera om vardagsliv och samhälle.

Kunskapskrav


Eleven kan delta i matlagning och andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet deltar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven deltar vid återvinning och källsortering och i kommunikation om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan delta i att orientera sig i närmiljön genom att visa igenkännande och samspela. Dessutom deltar eleven i att beskriva platser och miljöer som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.

Eleven kan delta i kommunikation om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och deltar i att beskriva någon kristen tradition och högtid. Dessutom deltar eleven i kommunikation om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan delta i kommunikation om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven deltar också i något gemensamt beslut i skolan. Eleven kan delta i att hämta information från olika källor. Eleven kan också delta i kommunikation om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.


Eleven kan laga mat och genomföra andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven återvinner och källsorterar och kommunicerar om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan orientera sig i närmiljön. Dessutom beskriver eleven miljöer i närområdet och på hemorten samt platser som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.


VARDAGSAKTIVITETER

VAA

Eleven kan kommunicera om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och beskriver någon kristen tradition och högtid. Dessutom kommunicerar eleven om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan kommunicera om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån olika frågor och egna erfarenheter. Eleven beskriver också och bidrar till demokratiska beslut i skolan och ger exempel på barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Eleven kan hämta information från olika källor. Eleven kan också kommunicera om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhälls frågor och nyheter. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


VARDAGSAKTIVITETER

VAA



Eleven kan delta i matlagning och andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet deltar eleven i att använda redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven deltar vid återvinning och källsortering och i kommunikation om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan delta i att orientera sig i när miljön genom att visa igenkännande och samspela. Dessutom deltar eleven i att beskriva platser och miljöer som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen.

Eleven kan laga mat och genomföra andra arbetsuppgifter som förekommer i vardagsmiljö. I arbetet använder eleven redskap och livsmedel på ett säkert och fungerande sätt. Eleven återvinner och källsorterar och kommunicerar om olycksrisker och hur olyckor kan förebyggas. Eleven kan orientera sig i närmiljön. Dessutom beskriver eleven miljöer i närområdet och på hemorten samt platser som har betydelse för eleven i Sverige, Europa och övriga delar av världen. Eleven kan kommunicera om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och beskriver någon kristen tradition och högtid. Dessutom kommunicerar eleven om livs frågor som har betydelse för eleven.

Eleven kan delta i kommunikation om levnadsregler och berättelser i världsreligionerna och deltar i att beskriva någon kristen tradition och högtid. Dessutom deltar eleven i kommunikation om livsfrågor som har betydelse för eleven. Eleven kan delta i kommunikation om demokrati och mänskliga rättigheter. Eleven deltar också i något gemensamt beslut i skolan. Eleven kan delta i att hämta information från olika källor. Eleven kan också delta i kommunikation om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

Eleven kan kommunicera om demokrati och mänskliga rättigheter utifrån olika frågor och egna erfarenheter. Eleven beskriver också och bidrar till demokratiska beslut i skolan och ger exempel på barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Eleven kan hämta information från olika källor. Eleven kan också kommunicera om samhällsinformation och reklam och om aktuella samhällsfrågor och nyheter. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.


VERKLIGHETSUPPFATTNING

VEU

3.18 VERKLIGHETSUPPFATTNINGNaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är en förutsättning för att verkligheten ska vara begriplig. Med kunskaper om människan och naturen får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

SyfteUndervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människa och natur och om samband mellan dem. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna ges förutsättningar att samspela med naturen och sin omgivning.

Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar en matematisk förståelse och därigenom en förmåga att strukturera vardagen och lösa praktiska problem. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att ordna sina erfarenheter utifrån rum, tid, kvalitet och kvantitet. Undervisningen bidrar därigenom till att eleverna ges förutsättningar att tolka, beskriva och påverka sin verklighet.

Undervisningen ska bidra till att eleverna stimuleras till en utforskande hållning och en förmåga att använda sina kunskaper i olika situationer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att se konsekvenserna av eget och andras handlande samt uppfatta samband mellan orsak och verkan.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga företeelser och teknik. På så sätt ska eleverna få en ökad förståelse för omvärlden och en tilltro till den egna förmågan att hantera vardagliga situationer.

Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, symboler och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om naturvetenskap, matematik och teknik.

Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper om människa och natur,

• ordna händelser och upplevelser i tid och rum,

• sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet,

• reflektera över samband mellan orsak och verkan,

• identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och




VEU

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Människa, djur och natur• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av

olika sinnen.

• Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.

• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.

• Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.

• Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.

• Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid • Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.

• Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.

• Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här,

under och framför.

• Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.

• Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.

Kvalitet • Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån

sina egenskaper.

• Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.

• Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet • Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.

• Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.



VEU

• Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.

• Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta.

• De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan • Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel

ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.

• Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.

• Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.

• Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.

Tekniska lösningar• Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.

• Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.

• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till

exempel kommunicera om människa, djur och natur.

Kunskapskrav


Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför händelser. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. Eleven kan delta i ramsräkning.



VEU

Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i närmiljön kan undvikas. Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.


Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper. Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser. Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över skolans omgivning. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven.

Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven göra egna val. Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde. Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i närmiljön kan undvikas. Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.



VEU



Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i kommunikation om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i kommunikation om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar i observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven deltar också i kommunikation om vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför händelser. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. Eleven kan delta i ramsräkning.

Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i kommunikation om hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i när miljön kan undvikas. Eleven deltar i undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i kommunikation om hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper. Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser. Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över skolans omgivning. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven.

Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven göra egna val. Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde. Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i när miljön kan undvikas. Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt.

GRUNDSÄRSKOLAN


Skolverket

GR

UN

DS

ÄR

SK

OLA

NLäroplan för grundsärskolan 2

01

1

ISB

N: 978-9

1-3

8325-4

3-8

Documents

GRUNDSÄRSKOLAN¤r11.pdfvar sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform. Den samlade läroplanen