Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör ... · 1 Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör, automationsmontör, 2014

1

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör, automationsmontör, 2014 Föreskrift 77/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN

2014

2

INNEHÅLL

INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK OCH DESS UPPBYGGNAD 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNING AV KUN-NANDET INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK 2.1 Obligatoriska examensdelar

2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 2.1.2 El- och automationsinstallationer 2.1.3 El- och energiteknik 2.1.4 Styckegodsautomation 2.1.5 Processautomation

2.2 Valbara examensdelar 2.2.1Automations- och datasystem i fastigheter 2.2.2 Elnätsinstallationer (1 kV–20 kV) 2.2.3 Planering av företagsverksamhet 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen 2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.8 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.9 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yrkesut-bildningen) 2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna(endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion

3.1.1 Modersmålet 3.1.1.1 Modersmålet, svenska 3.1.1.2 Modersmålet, samiska 3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråket 3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål 3.1.1.5 Modersmålet, svenska som andraspråk 3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk 3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga 3.1.1.8 Modersmålet, romani 3.1.2 Det andra inhemska språket, finska 3.1.3 Främmande språk 3.1.3.1 Främmande språk, A-språk 3.1.3.2 Främmande språk, B-språk

3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap 3.2.1 Matematik 3.2.2. Fysik och kemi 3.2.3 Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet 3.3.1 Samhällsfärdighet 3.3.2 Arbetslivsfärdighet 3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet 3.3.4 Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap

3.4 Socialt och kulturellt kunnande 3.4.1 Kännedom om olika kulturer 3.4.2 Konst och kultur 3.4.3 Etik 3.4.4 Psykologi 3.4.5 Miljökunnande

3

3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4 4. FRITT VALBARA EXAMENSDELAR 4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet

4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet 5. DELAR SOM INDIVIDUELLT UTVIDGAR EXAMEN

BILAGA 1 BESKRIVNING AV EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIKBRANSCHEN, DESS VÄRDE-

GRUND OCH MÅL GÖR GRUNDEXAMEN

4

INLEDNING

Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Ut-bildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad, examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt be-dömningen av kunnandet.

Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande sådan yrkes-skicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998 (föränd-ring 788/2014).

1 GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK OCH DESS UPPBYGGNAD

En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinrik-tade examensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng) och av fritt valbara examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grun-dexamen är 180 kompetenspoäng.

De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar.

Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens.

Examensbenämningen för grundexamen i el- och automationsteknik är elmontör och automa-tionsmontör Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna som används i kapitel 2, 3,4 och 5.

5

GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK

Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbild-ning

Uppbyggnaden av examen i fristående examen

2. Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp 2. Yrkesinriktade examensdelar

2.1 Obligatoriska examensdelar, 105 kp Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, automationsmontör, är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, och 2.1.4 eller 2.1.5

2.1 Obligatoriska examensdelar Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2 och 2.1.3 Obligatoriska examensdelar för grundexamen inom el- och automationsteknik, automationsmontör, är examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, och 2.1.4 eller 2.1.5

2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik, 45 kp 2.1.2 El- och automationsinstallationer, 30 kp 2.1.3 El- och energiteknik, 30 kp 2.1.4 Styckegodsautomation, 30 kp 2.1.5 Processautomation, 30 kp

2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik 2.1.2 El- och automationsinstallationer 2.1.3 El- och energiteknik 2.1.4 Styckegodsautomation 2.1.5 Processautomation

2.2 Valbara examensdelar, 30 kp Den studerande ska välja 30 kompetenspoäng ur punkterna 2.2.1-2.2.12 eller icke-utförda examensdelar ur punkterna 2.1.3-2.1.5 Examensdelarna 2.2.5 och 2.2.6 motsvarar 30 kompetenspoäng i den grundläggande yrkesutbildningen Examensdel 2.2.7 motsvarar 15 eller 30 kompetenspoäng i enlighet med vad som beskrivs i kapitel 2 punkt 2.2.7

2.2 Valbara examensdelar Examinanden ska välja en examensdel av punkterna 2.2.1, 2.2.2, 2.2.5, 2.2.6 eller av icke-utförda examensdelar ur punkterna 2.1.3-2.1.5 Examensdel 2.2.3 motsvarar en examensdel Examensdel 2.2.4 motsvarar en eller två examensdelar i enlighet vad som beskrivs i kapitel 2, punkt 2.2.4

2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter, 30 kp 2.2.2 Elnätsinstallationer (1kV–20kV), 30 kp 2.2.3 Planering av företagsverksamhet, 15 kp 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 15 kp eller 30 kp 2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen 2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier 2.2.8 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare, 5 kp 2.2.9 Arbeta i ett företag, 15 kp 2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp 2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkes-skicklighet, 5–15 kp 2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, 5–15 kp

2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter 2.2.2 Elnätsinstallationer (1kV–20kV) 2.2.3 Planering av företagsverksamhet 2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen 2. 2.5 Examensdel från en yrkesexamen 2.2.6 Examendel från en specialyrkesexamen

6

3. Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp

Obligatoriska Valbara

3.1 Kunnande i kommunikation och inter-aktion, 11 kp

9 kp 2 kp

3.1.1 Modersmålet 3.1.2Det andra inhemska språket 3.1.3 Främmande språk

5 2 2

0–2 0–2 0–2

3.2 Kunnande i matematik och naturveten-skap, 9 kp

6 kp

3 kp

3.2.1 Matematik 3.2.2 Fysik och kemi 3.2.3 Informations- och kommunikationstek-nik samt användningen av den

3 2 1

0–3

0–3

0–3

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet, 8 kp

5 kp 3 kp

3.3.1 Samhällsfärdighet 3.3.2 Arbetslivsfärdighet 3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet 3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gym-nastik och hälsokunskap

1 1 1 2

0–3 0–3 0–3 0–3

3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp

7 kp

3.4.1 Kännedom om olika kulturer 3.4.2 Konst och kultur 3.4.3 Etik 3.4.4 Psykologi 3.4.5 Miljökunnande 3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1–3.3.4

0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3

20 kp 15 kp

Förutom eller istället för de mål för kunnandet gällande de valbara delarna (3.1.1–3.4.6) enligt det som föreskrivs i examensgrunderna, kan utbildningsanordnaren besluta om övriga valbara mål av olika omfattningar för kunnandet. För de valbara mål för kunnandet som utbildningsanordnaren själv beslutit om, bestäms bedömning av kunnandet och omfattning i kompetenspoäng. De valbara målen för kunnandet gällande delområdena kan även vara studerandes tidigare inhäm-tade kunnande som stöder målen för kunnandet i ifrågavarande examensdel eller dess delområden.

4. Fritt valbara examensdelar, 10 kp

7

4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet

4.3 Gemensamma examensdelar eller gymnasiestu-dier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fort-satta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kun-nande som förvärvats genom arbetserfarenhet

5. Delar som individuellt utvidgar examen

8

2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖM-NING AV KUNNANDET INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK

2.1 Obligatoriska examensdelar

2.1.1 Basfärdigheter inom el- och automationsteknik

Krav på yrkesskicklighet Basanvändning av dator och dataadministration samt förmåga att ta i bruk en dator Den studerande/examinanden

kan göra en arbetsplatsansökan och utarbeta skriftliga utredningar med bilder och tabeller för öv-ningsarbeten eller anvisningar om användning av apparater och system

kan utnyttja färdiga program för rapportering av arbetsprestationer, för att göra upp listor över el-tillbehör och komplettera eller ändra elritningar

kan använda dator som kommunikationsmedel och hjälp vid informationssökning

kan beakta datasäkerhetsfrågor i samband med användning av datanät. Basfärdigheter i elteknik och elektronik Den studerande/examinanden

känner till de eltekniska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållan-den, t.ex. Ohms lag och Kirchhoffs lagar

kan mäta ström och spänning vid serie-, parallell- och sammansatta kopplingar av motstånd

kan utföra beräkningar med grundstorheter och göra kopplingar enligt räkneuppgifterna samt hantera storheter som fysikaliska fenomen

kan göra grundmätningar och då använda universalmätare, tångampermätare och spänningspro-vare

kan använda oscilloskop för ström- och spänningsmätning i lik- och växelströmskretsar

kan genom mätning konstatera inverkan av olika komponenter, t.ex. motstånd, spole, kondensat-or, diod och galvaniska element, på lik- och växelströmskretsars funktion

kan visa hur magnetism påverkar funktionen i olika elapparater, såsom generatorer, motorer, re-läer och transformatorer

kan göra kretsscheman för grundkopplingar och då använda ett standardiserat framställningssätt

kan fastställa den eleffekt som 1- och 3-faskretsarna tar utgående från resultat vid mätning av spänning, ström och fasförskjutningsvinkel

känner till egenskaperna för analoga och digitala elektroniska grundkomponenter och de grund-kopplingar som kan göras med dem. Den studerande kan följande analoga grundkopplingar: halv- och helvågslikriktning, spänningsregulatorn och transistorns användning som brytare. Då det gäl-ler digitala grundkomponenter bör han eller hon kunna använda grindkretsar och bistabila vippor

kan mekaniskt bygga upp grundläggande kopplingar och kan genom lödning ansluta och lösgöra komponenter på kretskort och ansluta ledare till anslutningsdon och samtidigt beakta ESD-skyddet (electro static discharge).

kan mäta signaler i anslutning till analoga och digitala grundkopplingar med normala mätinstru-ment samt bedöma erhållna mätresultat

kan med hjälp av färdiga kretsscheman reda ut kopplingarnas funktion. Användning av handredskap, trä-, metall- och plastarbeten inom elbranschen Den studerande/examinanden

kan välja sina arbetsredskap enligt användningsändamålet och använda dem rätt

kan sköta handverktygen och hålla dem i användbart skick

kan använda arbetsredskap utan att redskapet, det objekt som ska bearbetas, han eller hon själv el-ler andra skadas

kan välja ändamålsenliga tillbehör och verktyg för att fästa anordningar på olika ytor

kan tillverka enkla skydds- och fästtillbehör av trä, metall eller plast

kan i sitt arbete välja och använda ändamålsenliga råmaterial, bearbeta dem och följa anvisningar-na för hantering av dem

kan foga samman ståldelar genom svetsning eller skruvfogning genom att använda maskin- och

9

plåtskruvar samt popnitar

kan foga samman trädelar med spik- eller skruvfog eller genom limning

kan välja fastsättningssätt enligt egenskaperna hos föremålet som ska fästas och ytan det ska fästas på, så att fastsättningen blir stabil

kan tolka maskinritningar, såsom tillverknings- och monteringsritningar

kan både manuellt och med något planeringsprogram på dator rita skisser av ett enkelt föremål med dimensioner och skala

kan mäta och dimensionera samt välja det mest lämpliga mätredskapet för det objekt som är aktu-ellt.

Behärskande av arbetarskydd, elsäkerhet och säkerhet vid elarbete Den studerande/examinanden

genomgår med godkänt vitsord kursen för heta arbeten i enlighet med fordringarna från Rädd-ningsbranschens Centralorganisation i Finland

genomgår med godkänt vitsord arbetarskyddskursen i enlighet med Arbetarskyddscentralens ford-ringar

genomgår med godkänt vitsord utbildningen i första hjälpen i enlighet med fordringarna om sä-kerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002

genomgår med godkänt vitsord kursen om säkerhet vid elarbete enligt SFS 6002

den studerande känner till kraven i bestämmelserna om elsäkerhet (elsäkerhetslagen, elsäkerhets-förordningen, ministeriernas beslut och förordningar), anvisningarna från elsäkerhetsmyndigheten (Tukes) samt kraven i standarden SFS 6002 om säkerhet vid elarbete

känner till de viktigaste informationskällorna för sin bransch och kan söka uppgifter ur dem med hjälp av uppgifter om objektet enligt de krav arbetet ställer

kan använda personkort enligt de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsbranschen (YSE 98)

kan använda korrekta arbetskläder, som inte orsakar fara i arbetet. Kännedom och användning av elinstallationsmaterial Den studerande/examinanden

kan utföra elinstallationsarbeten på gruppledningsnivå, såsom grundläggande belysningskoppling-ar och kan spänningslöst göra ibruktagningsbesiktningar på de installationer han eller hon gjort samt dokumentera dem. Vid installationer kan den studerande välja för ändamålet lämpliga arma-turer, kablar, monteringstillbehör och kontaktdon

kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt

kan vid uppgörande av materiallistor använda sig av informationskällor, såsom SSTL:s eltillbe-hörsnummer och benämningar, samt använda dessa benämningar i diskussioner med branschfolk

kan i samband med monteringsarbeten inom elbranschen fästa olika slags komponenter på material som används inom byggnadsbranschen (såsom trä, tegel, betong och byggskivor)

känner till de ledningsvägar som används inom elbranschen och kan installera kablar och armatu-rer i dem

kan välja lämplig elinstallationsmateriel för olika lokaler enligt beteckningarna på apparaterna och beaktar samtidigt de krav som lokalen ställer på elutrustning, t.ex. elutrustningens kapslingsklasser

kan utföra de mätningar och sensoriska granskningar som krävs t.ex. vad gäller kapsling och ka-belfästning i samband med reparationer av elutrustning

kan tolka och göra elbranschens ritningar såsom installationsritningar och huvudscheman för el-centraler

kan tolka de byggritningar som behövs inom elbranschen

kan ta reda på varifrån installationstillbehör kan anskaffas.

Bedömning av kunnande

FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING

BEDÖMNINGSKRITERIER

1. Behärskande av arbetsprocessen

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande eller examinanden

10

Planering av eget arbete och uppgörande av planer

väljer under handledning lämplig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresultat som kan godkännas

väljer en för situationen ändamåls-enlig arbetsmetod och lämpliga verktyg för att uppnå ett slutresul-tat som kan godkännas

väljer den arbetsmetod och de verktyg som är lämpligast för situationen för att uppnå ett slutre-sultat som är gott med avseende på ekonomi och kvalitet

behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment

klarar självständigt av arbetsupp-giften

klarar lätt av uppgiften och förut-ser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självstän-digt och på eget initiativ

Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet)

arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen

arbetar enligt de uppställda kvali-tetsmålen

utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen

utvärderar sitt arbete under hand-ledning

utvärderar sitt arbete

utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven

arbetar utan onödigt svinn.

strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostna-der och material.

arbetar effektivt med avseende på kostnader och material.



2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av ar-betsmetoder

arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar

bedömer de valda arbetsmetoder-nas lämplighet under arbetets gång

anpassar självständigt sitt arbets-sätt enligt förändringar i arbetsför-hållandena

Behärskande av arbets-redskap och material

använder och underhåller verktyg under handledning

använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar

väljer de arbetsredskap som läm-par sig bäst för situationen, använ-der dem rätt och sköter dem

väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar.

använder tillbehör och material enligt deras egenskaper.

använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.



3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Tolkning av ritningar

identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -

lokaliserar olika komponenter i el- och/eller automationsplaner och -scheman

utnyttjar el- och/eller automat-ionsplaner och -scheman i sitt arbete

11

scheman

Behärskande och tillämpning av kun-skaper som behövs i arbetet

kan under handledning söka och använda information som behövs i arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt.

kan klassificera, jämföra och analy-sera inhämtad information och bearbeta den för sina behov.

kan bedöma informationens rik-tighet och tillförlitlighet samt dra slutsatser.



4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Beaktande av hälsa, säkerhet och funktions-förmåga

har en positiv attityd till säkert arbete och undviker risker i sitt arbete

tar ansvar för att det egna arbets-sättet är säkert

utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare

följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara

följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete

observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem

använder skyddsutrustning, arbets-redskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna

förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägs-nar och för defekta arbetsredskap på service

kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete

Lärande och problem-lösning

behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna

klarar av de vanligaste problemsi-tuationerna med hjälp av läro-material och instruktionsböcker

klarar självständigt av också över-raskande problemsituationer

arbetar självständigt och kontrolle-rar vid behov sitt val genom att fråga handledaren

arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar

Interaktion och samar-bete

arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman

är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetslaget

arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet

slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört

har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressent-grupper

har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina in-tressentgrupper

Yrkesetik

uppför sig sakligt och håller ar-betstiderna.

uppför sig väl.

kan diskutera eventuella undantag.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten

Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och automationsin-stallationer utförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömnings-kriterierna.

12

Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.

Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.

I erkännande av kunnande: Basfärdigheter inom el- och automationsteknik i grundexamen inom el- och automationsteknik (45 kp) ersätter examensdelen Grunderna i elektronik och ICT i grundexamen inom datateknik och datakommunkationsteknik (45 kp)

2.1.2 El- och automationsinstallationer

Krav på yrkesskicklighet ELINSTALLATIONSTEKNISKA ARBETEN Användning och tillämpning av arbetsplaner för el- och automationsinstallationer Den studerande/examinanden

kan använda anvisningar för installation, drift och service och förstår deras betydelse för installat-ionsarbetet, installationerna och användningen av apparaterna samt för apparaternas livscykel

tar vara på dokumenten och överlåter dem åt kunden när arbetet är färdigt

kan med hjälp av installationsobjektets dokumentation ta reda på utrymmesklasser, apparaternas kapslingsklasser och installationsplatserna

kan beakta kraven på mekaniskt skydd och elektriskt skydd när installationer görs

kan bestämma vilka byggnadsställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet enligt arbetar-skyddslagen samt reservera och använda de arbetsredskap och den skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet.

Rör- och ledningsdragning och apparatinstallationer Den studerande/examinanden

kan välja de vanligaste installationsledarna och --kablarna, känner till deras konstruktion, tillåten draghållfasthet, böjningsradier samt installationstemperaturer

kan installera kabelvägarna enligt el- och automationsritningarna

kan installera och fästa kablarna i kabelvägarna enligt planerna

kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt

kan installera jordnings-- och potentialutjämningsledningar jämte anslutningar enligt planerna

kan genomföra kablage i enlighet med kraven på störningsskydd

kan enligt elritningen installera och ansluta styrdon och eluttag för belysning samt fördelnings-- och förgreningsdosor samt armaturdosor

känner till de kablar och busskablar som är mest använda för styrning av energimatning och över-vakning och känner till kablarnas konstruktion och kan installera dem

kan skydda kablar och då beakta de krav som installationsmiljön ställer

kan skala, avsluta och koppla samt märka kablar

kan rätt och säkert använda arbets- och specialredskap för installationer. Installationer i fördelningscentraler Den studerande/examinanden

kan montera elcentraler på olika underlag och i olika installationsutrymmen, dra ledningar till cen-traler utan att kapslingsklassen försämras och så att kraven på mekaniskt skydd uppfylls och kan ansluta ledare, ledningar och kablar till centralen.

kan utföra erforderliga tillägg och ändringar i utrustningen enligt anvisningar samt de märkningar som hör till installationer i centraler.

MONTERINGSARBETEN INOM INDUSTRIN

13

Komponent- och kabelinstallationer Den studerande/examinanden

känner till olika slag av komponenter inom monteringsindustrin

kan välja de vanligaste installationsledarna och -kablarna, känner till deras konstruktion, tillåtna draghållfasthet, böjningsradie samt installations- och driftstemperatur

kan med hjälp av monteringsritningar, huvud-- och kretsscheman samt kopplingstabeller installera rätt utrustning, rätt material för kabelvägar, rör och kablar samt övriga tillbehör för monteringen

kan installera och fästa ledarna och kablarna i kabelvägarna enligt planerna

kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt

kan dimensionera, skala och installera ledarna vid montering av en elcentral m.m. Installationer av elmotorer, relästyrning och logikstyrning Den studerande/examinanden

kan göra upp ett huvud- och styrschema för en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motorutgång

kan med hjälp av färdiga ritningar installera en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjuk-starts- och frekvensomriktardriven motor

kan använda programmerbar logik och dess programmeringsmiljö vid installation av en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor

kan använda och koppla gränslägesbrytare och lägesgivare när ovannämnda kopplingar utförs

känner till kortslutningsmotorns funktionsprincip, konstruktion och kopplingar

känner till hur motorer monteras mekaniskt och hur de underhålls

känner till principerna för överbelastnings-- och kortslutningsskyddet för motordrifter och kan säkerställa att skyddsanordningarna är lämpliga och ställa in dem rätt enligt uppgifterna på mo-torns märkskylt och skriftligt hjälpmaterial.

Hydraulik- och pneumatikinstallationer Den studerande/examinanden

känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras och dess miljöeffekter

kan baskomponenternas, t.ex. styrventilens och cylinderns konstruktion och funktionsprinciper och vet hur de ska installeras, regleras och styras

kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman

kan utföra installations-, idrifttagnings-, service- och reparationsuppgifter i hydraulik- och pneu-matiksystem

kan reda ut systemets funktionssätt med hjälp av scheman

kan med hjälp av scheman reda ut arbetsrörelsebanor, effekterna av justeringar och söka orsaker till funktionsstörningar i felsituationer samt utföra nödvändiga reparationsåtgärder

kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen. Användning och tillämpning av publikationer om elsäkerhet och kvalitetssystem Den studerande/examinanden

kan söka information som gäller branschen från lagstiftningen (lagar, förordningar, ministeriers föreskrifter och beslut samt standarder)

kan tolka och utarbeta installationsritningar samt huvud- och kretsscheman

kan tolka monteringsritningar samt apparatlistor för centraler samt införa eventuella ändringar som gjorts under arbetet

kan också använda gällande föreskrifter och standarder (t.ex. SFS 6000) och publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 för att hitta de uppgifter som han eller hon behöver

känner till avsikten med och principen för kvalitetssystem

kan arbeta enligt anvisningar om elsäkerhet, exempelvis den anvisning som Henkilö- ja Yritysar-viointi SETI Oy har publicerat för yrkesinriktad utbildning inom elbranschen

kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. Kontroll av installationer och ibruktagningsbesiktning Den studerande/examinanden

vet hur viktigt det är att i samband med elinstallationer kontrollera det egna arbetet under hela ar-betets gång före överlåtande av installationsarbetet till beställaren

kan göra en ibruktagningsbesiktning enligt standarden SFS 6000

14

kan fylla i de protokoll över ibruktagningsbesiktningen som gjorts upp för arbetsobjektet och i in-stallationsritningarna införa de ändringar som kom fram vid besiktningarna eller under arbetet

kan ge instruktioner om hur det färdigställda elinstallationsarbetet ska användas. Reparation av eldrivna mindre apparater Den studerande/examinanden

kan utföra service på och reparera de vanligaste elverktygen och elektriska konsumtionsapparater-na, såsom vägguttagsanslutna elektriska handverktyg, elradiatorer, ugnar och spisar

kan utnyttja handböcker och annat stödmaterial vid reparation av apparater.





Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






















Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3










15







Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3



identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller -scheman










Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3











kan bedöma om skydd, arbetsred-skap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete

Lärande och pro-blemlösning






Interaktion och arbetar som gruppmedlem under är en aktiv medlem i arbetsgrup- arbetar innovativt och anpassar sig

16

samarbete

handledning eller i arbetspar med fackman

pen och anpassar sig till arbetslaget

naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet




Yrkesetik


uppför sig väl.



Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats där el-/automationsinstallationer görs eller på en arbetsplats i anknytning till industriellt montage utföra grundläggande installationsarbeten inom el- och automationsteknik en-ligt inriktningen hos den arbetsplats där inlärningen i arbetet genomförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkes-skicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.



2.1.3 El- och energiteknik Elproduktion och elöverföring Den studerande/examinanden

vet hur elproduktionen går till i Finland och vilka olika typer av kraftverk som används

känner till principen för den riksomfattande eldistributionen och de olika överförings- och distri-butionsspänningarna

känner till huvudkomponenterna i överförings- och distributionsnäten

kan för en konsument redogöra för eldistributionen från ett kraftverk. Behärskande och användning av elritningar, elbeskrivningar, installations- och bruksanvisningar Den studerande/examinanden

känner till de vanligaste elsymbolerna som används vid elinstallationer

kan läsa elritningar så att han eller hon kan utföra ett arbete självständigt eller med lite handled-ning

kan läsa och tillämpa elspecifikationer

kan läsa systemspecifika anvisningar och handla enligt dem

kan tolka planritningar, systemscheman, apparatlistor och elspecifikationer samt ändra dem om ändringar i elinstallationerna gjorts under arbetet

kan göra upp en arbetsplan för ett mindre objekt och utifrån denna utföra arbetet

kan göra ändringar i elritningar med de rätta schemasymbolerna

kan läsa installationsanvisningar och utifrån dem installera och koppla elutrustning av olika system till nätet

kan ge kunden instruktioner om användningen av elutrustningen med hjälp av bruksanvisningar-na.

Behärskande av belysningsteknik och belysningsinstallationer Den studerande/examinanden

känner i fråga om grunderna i belysningsteknik till belysningsstyrkan

17

känner till de vanligaste ljuskällorna, deras färgtemperaturer och färgtoner samt kopplingsdonen för dem

känner till olika armaturkonstruktioner och kan välja en ljuskälla som passar respektive konstrukt-ion

är medveten om betydelsen av att spara energi vid projektering och installation av belysning

kan installera olika armaturer på puts och infällda armaturer med hjälp av armaturtillverkarens in-struktioner och gör det rätt med beaktande av kraven på installationsläge och kapslingsklass enligt utrymmesklass

kan beakta de krav som ställs på underhållet av armaturerna

kan installera komponenter för styrning av belysning, exempelvis strömbrytare och tryckknappar. Elvärmeinstallationer Den studerande/examinanden

känner till funktionsprinciperna för olika typer av elvärme och de avsnitt i installationsstandarden som gäller elvärmeinstallationer

kan avgöra om eluppvärmningen utgör en brandfara och utifrån detta bedöma om ett värmeag-gregat är lämpligt för platsen i fråga

kan enligt tillverkarnas installationsanvisningar installera exempelvis elradiatorer, golvvärme, tak-värme, följeuppvärmning, värmesystem för frostskydd, elpannor och varmvattenberedare

kan dimensionera effektbehovet för eluppvärmning i en mindre lokal och välja lämplig uppvärm-ningslösning

kan installera värmeregleringssystem för olika typer av uppvärmning

förstår hur en sänkning av temperaturen inverkar vid energibesparing. Installation av apparater Den studerande/examinanden

kan från en apparats märkskylt eller från installationsanvisningen ta reda på de viktigaste uppgif-terna och utifrån dessa avgöra om apparaten är lämplig för den plats där den ska installeras

kan utifrån en lågeffektapparats effekt bestämma vilka gruppledningar och skyddsanordningar som behövs

kan installera de skyddsanordningar som krävs när det gäller apparater, exempelvis säkerhetsbry-tare, nödstopp e.d.

kan göra de ledningsvägar som är typiska vid installation av apparater och installera ledningarna på ett estetiskt sätt

känner till de olika kapslingsklasserna och kan använda lämpliga tätningar vid kabelgenomgångar. Elcentralinstallationer och installation av förbrukningsmätare Den studerande/examinanden

känner till och kan i sitt installationsarbete beakta gällande krav i standarden för elcentraler vad gäller elcentralernas konstruktion och placering samt kopplingen av kablar i elcentraler

känner till de olika elcentralskonstruktionerna, exempelvis rackmonterade, fackindelade och cell-indelade ställverk

kan göra lednings- och kabelgenomföringarna utan att försämra kapslingsklassen

kan göra behövliga hål i centralens lucka och monteringsunderlag e.d. för komponenter och gör det med rätta verktyg

kan installera i elcentralen de behövliga komponenterna enligt tillverkarens installationsanvisning-ar

kan göra ledningsdragningar i elcentraler snyggt och med rätta ledningsvägar

kan koppla ledningar och kablar i en elcentral med de rätta arbetsredskapen och -metoderna

kan installera kablarna för styrning av elvärme i ett egnahemshus-, par- och radhus och koppla dem i elcentralen

kan installera en direkt och en indirekt mätningskoppling i en central

känner till mättransformatorernas omsättning och noggrannhetsklasser

kan märka elcentralernas komponenter så att de motsvarar installationerna och göra behövliga ändringar i ritningarna.

Arbetsplatsaktiviteter och allmänna avtalsvillkor Den studerande/examinanden

känner till organisationen för arbetarskydd och elarbetssäkerhet på arbetsplatsen när det gäller

18

elentreprenader

vet vilka uppgifter elmontören, arbetsledaren och projektledaren har i ett elektrifieringsprojekt

känner till de övriga entreprenörerna på arbetsplatsen, exempelvis huvudentreprenören och de olika underentreprenörerna såsom VVS-entreprenören

känner till den egna ställningen på arbetsplatsen och kan vid behov be om råd enligt de anvisning-ar som getts

kan i sitt sociala umgänge beakta de övriga entreprenörernas krav och behov

kan uppföra sig sakligt och försonligt när han eller hon sköter saker tillsammans med representan-ter för andra entreprenörer

vet vilken betydelse renhållningen av arbetsplatsen har när det gäller arbetarskydd och kan följa huvudentreprenörens anvisningar

känner i tillämpliga delar till innehållet i de allmänna avtalsvillkoren YSE 98 och kan följa kraven i dessa.

Felsökning och underhåll Den studerande/examinanden

identifierar en defekt del av en elapparat eller elinstallation och kan meddela om felet enligt gäl-lande praxis

kan informera kunden om en defekt elapparat eller elinstallation och komma med förslag på hur den ska repareras

kan skaffa sig en uppfattning om felets karaktär och utifrån detta välja felsökningsmetod

kan tillämpa det som han eller hon lärt sig i grunderna i elteknik och tänka logiskt vid felsökning

kan vid felsökning använda de rätta mätutrustningarna och utföra mätningar med dem på ett sä-kert sätt enligt bruksanvisningen för mätutrustningen

kan tolka mätresultat och sluta sig till elapparatens eller elinstallationens skick

kan tillförlitligt frånskilja en elapparat eller del av en elinstallation från elnätet före reparation eller service och kan meddela om det till rätt person

känner till säkerhetskraven vid underhållsarbeten

känner till underhållsanvisningarna inom hustekniken i fråga om elarbeten och kan med hjälp av dem ta reda på underhållsintervallen för elapparaterna

kan underhålla elapparater med korrekta arbetsmetoder, verktyg, tillbehör och material. Provning och testning av system, överlåtande av arbeten samt instruktioner om användning Den studerande/examinanden

känner till de arbeten som behövs vid ibruktagning av den elapparat som han eller hon installerat och vet hur viktig ibruktagningen är för att slutresultatet ska vara gott

kan testa funktionen hos olika system

kan redogöra för användningen av den elapparatur som han eller hon har installerat och ge kun-den instruktioner om användningen.

Elinstallationer i fastigheter Den studerande/examinanden

kan montera de typiska ledningsvägar som används vid elinstallationer, exempelvis kabelhyllor, upphängningsskenor för armaturer, kabelkanaler, kabelrännor och ellister

kan göra ledningsdragningar och kabelinstallationer på det sätt som emc-skyddet kräver och vet vilken betydelse emc-skyddet har när det gäller ledningsdragning och kabling

känner till de typiska sätten att genomföra emc-skyddet för olika ledningsvägar och kan använda dessa sätt vid installationerna

känner till olika rör- och ledningstyper som är i allmänt bruk

kan beakta hur olika material inverkar på möjligheten att installera rör och ledningar och kan in-stallera dem enligt tillverkarens anvisningar på olika installationsplatser, exempelvis på puts och infällda installationer samt installationer i jord och i vattendrag

kan utföra installationsarbeten snyggt och ekonomiskt och samtidigt beakta de krav som olika in-stallationssätt ställer

kan välja och använda fästtillbehör som är lämpliga för respektive installationsplats

kan beakta kraven på kapslingsklass för olika elapparater, kan använda de rätta flänsarna och tät-ningarna vid lednings- och rörgenomföringar och kan de rätta arbetsmetoderna när han eller hon gör genomföringar utan att försämra kapslingsklassen

kan vid koppling av ledare använda de rätta installationsmetoderna och kopplingstillbehören

19

kan beakta de krav som olika kopplingstekniker ställer på förbandens åtdragning och kan spänna till förbanden enligt anvisningarna som tillbehörstillverkaren gett

förstår vilken betydelse förbandens åtdragning har i fråga om personsäkerhet, brandsäkerhet och störningsfri drift

kan installera olika dimrar, lägesgivare och trappautomater på puts och infällda installationer i olika installationsmiljöer

kan utföra teletekniska installationer och kabelinstallationer (t.ex. i anslutning till data- och anten-nät samt brand- och säkerhetssystem)

känner till funktionsprinciperna för de vanligaste apparater inom välfärdsteknologin så att hon/han kan göra installationer och kabelinstallationer på rätta ställen enligt användning, exem-pelvis installera en induktions/hörselslinga för personer med nedsatt hörselförmåga, på ett för hörbarheten ändamålsenligt ställe

kan funktionsprincipen för ett modernt belysningsstyrsystem

känner till kraven på installationssätt i fråga om flyttbara och fasta installerade apparater och flytt-bara fast installerade apparater

kan i fråga om motordrifter mäta fasströmmarna och elnätets fasföljd, ställa in skyddsanordningar såsom ett termorelä enligt motorns belastningsström och kontrollera att skyddsanordningarna passar ihop

kan ta vara på installations-, bruks- och underhållsanvisningarna för elapparaterna under installat-ionsarbetet och ge kunden anvisningarna när arbetet är slutfört.

Installationer i lågspänningsnät (<1kV) Den studerande/examinanden

känner till hur ett luftledningsnät för lågspänning är uppbyggt och kan använda skyddsutrustning-en

känner till stolpklasserna och stolpmärkningarna (t.ex. varningsband, ledningsgrupper, fördel-ningsgräns, bakspänning, sambyggnad)

vet hur man arbetar i kreosotstolpar och hur man ska skydda sig och hantera stolparna

vet hur stolpar ska resas vid olika marktyper och vet vilka materiel som används för det

vet hur en bergstolpe ska resas och vilka materiel som används för det

kan montera ett stag och en stagisolator

kan montera en linje- och en ändboxjordning på en stolpe

kan montera olika krokar och stöd i stolpar

känner till den utrustning som används vid dragning av ledningar till stolpar såsom dragrullarna, draglinan och kabeldragningsmaskinen

kan spänna en AMKA-ledare och montera ledningen på ett hängdon eller en krok

kan avsluta AMKA-ledare av olika grovlek med spännhållare

kan göra en skarv och en avgrening på en AMKA-ledning

kan ledningsmärkningarna och kan montera ett sambyggnadsband

kan installera en gatu- eller gårdsarmatur på en stolpe

kan installera en anslutningsledning från stolpen till byggnaden och ansluta den till luftledningen

känner till kraven på kabeldiken och kan placera eller övervaka placeringen av en jordkabel i ett dike

känner till olika 0,4 kV jordkabelstyper

vet vilka rörkonstruktioner som används vid ledningsdragning i diken och kan dra en jordkabel i ett rör

kan märka jordkabelsdiket med ett varningsband och vet vilket jordmaterial som är lämpligt för att fylla igen jordkabeldiken och kan övervaka igenfyllningen

kan dra en jordningselektrod i ett kabeldike

känner till kabelskydden (rännor o.d.)

känner till bestämmelserna om skyddet av jordkablar för plogning

kan göra en avslutning och en skarv på en lågspänningsjordkabel enligt tillverkarens anvisningar

kan med hjälp av mätning ta reda på en jordkabels skick

kan läsa en planritning eller en jordkabelskarta och göra de behövliga ändringarna i den och märka ut var jordkablarna dragits enligt kraven i standarden

kan göra de behövliga kabelmärkningarna

kan göra en ibruktagningsbesiktning i ett luftlednings- och jordkabelnät på under 1000 V Gäller alla ovan nämnda centrala innehåll:

20

kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt.





Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






















Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3












använder tillbehör och material omsorgsfullt, kostnads- och materialeffektivt.

FÖREMÅL FÖR BEDÖMNINGSKRITERIER

21

BEDÖMNING


Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3













Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3











kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och -metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete














Yrkesetik


uppför sig väl.


22


Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra grundläggande elinstallationsarbeten på en arbetsplats där el- och energitekniska ar-beten utförs. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i ex-amensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskrite-rierna.



2.1.4 Styckegodsautomation

Krav på yrkesskicklighet Mekanikinstallationer Den studerande/examinanden

känner till vilka transportörer, lyftanordningar, förpackningsmaskiner, pallastare och andra meka-niska anordningar som används vid styckegodsautomation samt deras funktionsprincip och kon-struktion

kan göra enkla mekaniska monterings- och ändringsarbeten

kan lokalisera fel som förekommer i mekaniska anordningar

kan montera givare i anslutning till transportörlinjer och utföra ledningsdragningarna till kon-struktionerna

känner till principerna för hur mekaniska, pneumatiska, hydrauliska och elektromekaniska cirkel- och lineära rörelser genomförs vid styckegodsautomation samt principen för deras mekaniska konstruktion.

Drift och styrning av anordningar i styckegodsanläggningar Den studerande/examinanden

känner till hierarkin för styr- och dataöverföringssystem och principerna för hur de utförs

kan göra enkla program för programmerbar logik för styrning av system och datainsamling

kan med logikens hjälp behandla olika signaler, exempelvis analoga in- och utsignaler

kan principen för servo- och stegmotorstyrning

kan i fråga om drift och styrning principerna för hur de viktigaste mätningarna genomförs och enkla inställningar och underhåll av anordningarna.

Robotikarbeten Den studerande/examinanden

känner till de vanligaste robotmodellernas konstruktion och rörelserymd

känner till principerna för programmering av robotar och kan göra enkla programmeringar

kan koppla automationsanordningar i anknytning till robotar och kan beakta dem i programme-ringen av robotarna

kan i sitt arbete beakta de skydd och skyddskonstruktioner som krävs vid automatiska funktioner. Driftsunderhåll och tillståndskontroll Den studerande/examinanden

kan uppgifterna i det underhåll som används i industrimiljö, likaså datahanteringen och tillstånds-kontrollen

vet betydelsen av förebyggande underhåll för driften och kan utföra underhållsåtgärder såsom smörjning

23

kan med hjälp av mätningar, signallampor och programverktyg utföra felsökning i mät- och styr-tillämpningar i ett automationssystem

kan analysera information från mätningar som görs vid tillståndskontroll, såsom information om rörelse, hastighet, acceleration, temperatur och vibration.

Gemensamt centralt kunnande






Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

















strävar efter att arbeta effektivt med avseende på kostnader och material.





Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3










väljer och använder tillbehör och använder tillbehör och material använder tillbehör och material

24

material enligt givna dokument och anvisningar.

enligt deras egenskaper.

omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av material- och energieffektivitet.




Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3













Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






















25




Yrkesetik


uppför sig väl.



Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats inom styckegodsautomationsbranschen:

användning och styrning av styckegodsanordningar eller

service- och underhållsarbeten.

Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrun-derna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.



2.1.5 Processautomation

Krav på yrkesskicklighet Processkunnande Den studerande/examinanden

kan läsa och använda PI-diagram för att förstå hur en process fungerar

kan principen för någon produktionsprocess i en processindustri och förstår processautomation-ens betydelse för processtyrningen

uppfattar den helhet som industriprocessen utgör. Installationer av fältapparatur Den studerande/examinanden

kan nämna de elektriska och mekaniska delarna i en process i en tillräcklig omfattning med tanke på förståelsen av helheten, exempelvis en enhetsregulator och mätningen och reglerkretsarna i an-knytning till den

kan beakta arbetarskyddsanvisningarna i sitt arbete

kan montera givare och styrdon enligt installationsanvisningar och kan byta givare, styrdon och drivanordningar

kan göra enkla monterings- och ändringsarbeten

kan lokalisera mekaniska fel i systemen

kan göra enkla installationer och reparationer av bussystem

kan ta i bruk det bussystem som han eller hon har installerat. Kunnande i fråga om mät- och reglerteknik Den studerande/examinanden

kan göra mätningar i fråga om styr- och dataöverföringssystem som används i processer

kan med hjälp av systemet behandla analoga in- och utsignaler

26

kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling

kan redogöra för principerna för hur man genomför de mätningar som används i processautomat-ion

kan utföra enkla kalibreringar, regleringar och underhåll av givare, sändare och omvandlare

kan redogöra för hur en reglerkrets uppstår, reglersätten och reglerformerna

kan redogöra för principerna för P-, PI- och PID-reglering och göra parametreringar av en regula-tor

kan installera en enhetsregulator och de signalgivare som används i reglerkretsar samt ansluta dem till någon dataöverföringsbuss

kan ansluta ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt. Service och underhåll Den studerande/examinanden

kan använda något underhållsdatasystem som används i industrimiljö och utföra enkla under-hållsåtgärder enligt datasystemet

kan redogöra för vilken betydelse förebyggande underhåll har för driften

kan med hjälp av mätningar, signallampor och programverktyg utföra felsökning i mät- och styr-tillämpningar i ett automationssystem

kan utföra mätningar, exempelvis av rörelse, hastighet, acceleration eller vibration, och använda den erhållna informationen vid bedömning av behovet av underhåll.







Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3



















FÖREMÅL FÖR BEDÖMNINGSKRITERIER

27

BEDÖMNING


Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3
















Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3












4. Nyckelkompe-tenser för livs-långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Beaktande av hälsa, säkerhet och funkt-ionsförmåga







28

använder skyddsutrustning, ar-betsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvis-ningarna

förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avläg-snar och för defekta arbetsred-skap på service



behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationer-na



arbetar självständigt och kontrol-lerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren


Interaktion och sam-arbete


är en aktiv medlem i arbetsgrup-pen och anpassar sig till arbetsla-get



har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intres-sentgrupper

har förmåga och vilja till samar-bete med sin omgivning och sina intressentgrupper

Yrkesetik


uppför sig väl.



Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra sådana grundläggande arbeten som kräver centralt kunnandet på en arbetsplats inom processautomationsbranschen

vid installationer av fältapparatur eller

service- och underhållsarbeten.

Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrun-derna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.



2.2 Valbara examensdelar

2.2.1 Automations- och datasystem i fastigheter

Krav på yrkesskicklighet Den som avlägger examensdelen ska behärska det kunnande i elsäkerhet och elarbetssäkerhet som ingår i punkt 2.1.1. Han/hon ska känna till bestämmelserna om trygghetsskydd samt de krav som ställs vid bevil-jandet av säkerhetsskyddarekort. INSTALLATIONER AV ELTEKNISKA DATASYSTEM I FASTIGHETER

29

Kablering av generella kabelnät Den studerande/examinanden

kan de schemasymboler som behövs vid kablering av generella kabelnät och känner till system-schemat

kan installera de parkablar som används vid kablering av generella kabelnät enligt tillverkarens an-visningar och då beakta kraven på emc-skyddet

kan utföra mätningar enligt standarden 50173 för generella kabelnät med en lämplig testutrustning och reparera eventuella fel som observerats och göra upp de behövliga dokumenten.

Installationer av brandalarmssystem Den studerande/examinanden

kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av brandalarmssystem och kän-ner till systemschemat

känner till de kablar som används i brandalarmssystem och kan installera dem enligt ritningar och scheman

känner till olika branddetektorer, brandklockor, kontrollampor och tryckknappar i brandalarm samt kan installera och koppla dem enligt tillverkarens anvisningar.

Installationer av inbrottslarmssystem Den studerande/examinanden

kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av inbrottslarmssystemen och känner till systemschemat

kan de vanligaste komponenterna i inbrottslarmssystem, exempelvis ir-detektorer, dörrkontakter, sirener för inomhus- och utomhusbruk, tangentbord och brottslarmcentraler

känner till de kablar som används i något inbrottslarmssystem och kan installera dem enligt rit-ningar och scheman.

Installationer av antennsystem Den studerande/examinanden

kan de vanligaste schemasymbolerna som behövs vid installation av antennsystem och känner till systemschemat

vet frekvenserna i sändarnätet och kanalknippena samt komponenterna i nätet Tähti 800

kan enligt ritningar och scheman installera kablarna för ett antennät samt rikta antennen med hjälp av en fältstyrkemätare mot den sändare som ger bäst resultat

känner till komponenterna i ett antennät, såsom fördelare, multiplexer, slutdosa och förstärkare

kan utföra mätningar i ett antennät i ett småhus och fastslå antennätets skick med hjälp av mätre-sultaten.

KUNNANDE I FRÅGA OM VVS-SYSTEM Den studerande/examinanden

känner till byggnaders uppvärmningssystem samt deras centrala delar, exempelvis fjärrvärmeväx-laren, oljepannan, elpannan, jordvärmepumpen och frånluftsvärmepumpen

känner till följande komponenter i värmeledningsnätet: cirkulationspumpen, olika ventiler, ter-mometrar och värmeelementet

identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman över uppvärmningssystem och för-står utifrån funktionsbeskrivningen hur uppvärmningssystemet fungerar

vet hur en ventilationsanläggning som är försedd med värmeåtervinning fungerar och vilka delar den består av

ser skillnaden mellan en friskluftskanal, en tilluftskanal, en frånluftskanal och en avluftskanal

förstår komponenterna i ett värmeåtervinningssystem (plattvärmeväxlare, roterande värmeväxlare) och värmeåtervinningens betydelse vid energibesparing

kan schemasymbolerna i fråga om ventilationsapparater och –kanaler samt förstår huvudprincipen för ventilationsprocessen

identifierar de schemasymboler som används i reglerscheman när det gäller ventilation och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur ventilationssystemet fungerar

känner till kylaggregat som används i kylsystem och huvudkomponenterna i kylrörsystemet

identifierar schemasymbolerna i reglerscheman över kylsystem och förstår huvudprincipen för

30

kylprocessen

vet kylbafflarnas betydelse i en kylprocess

känner till befuktarens funktionsprincip och förstår dess betydelse i ventilationen

identifierar schemasymbolen för befuktare i reglerschemat. Installation av VVS-system i småhus Den studerande/examinanden

känner till värmesystemen och dess delar i småhus

känner till de delar som används för justering av det varma cirkulationsvattnet, exempelvis tre-vägsventilen, utetermostaten, varmvattengivaren och reglercentralen

kan dra ledningar för och koppla ovannämnda system enligt tillverkarens anvisningar

känner till delarna i ett vattenburet golvvärmesystem, exempelvis fördelarna och manöverdon, rumsvisa termostater och manövercentralen

kan ta reda på driftspänningen i det system som används och utifrån det välja lämpliga ledningar och installera dem

kan enligt ritningar och anvisningar koppla system så att det blir färdigt att användas

vet vilka komponenter som ingår i ventilationen i ett småhus

kan installera de givare och styrdon som behövs i en ventilationsanläggning enligt ritningar och tillverkarens anvisningar

kan dra ledningarna för och koppla en vattenpump, en motorskyddsströmställare och en tryck-strömställare samt kan ställa in strömmen i motorskyddsströmställaren så att den motsvarar den ström som vattenpumpens motor tar.

FASTIGHETSAUTOMATIONSSYSTEM Basfärdigheter i reglerteknik Den studerande/examinanden

förstår avsikten med ett automationssystem i fastighetsautomation. I fråga om reglerteknik förstår han eller hon P- och PI-regleringen

kan de schemasymboler som används i reglerscheman och förstår utifrån funktionsbeskrivningen hur apparaten i fråga fungerar

förstår styrningarna, låsningarna och regleringarna i ett reglerschema

kan från ett reglerschema avgöra var de visade komponenterna finns i processen. Elsysteminstallationer Den studerande/examinanden

kan under handledning dra kablar och koppla gruppledningarna från en fördelningscentral i ett automationssystem

kan dra kablar för och koppla en frekvensomvandlardriven motor och då beakta att emc-skyddet görs rätt

kan märka kablarna med korrekta beteckningar och koppla dem till fördelningscentralen enligt ritningarna samt till manöverorganen enligt planer och installationsanvisningar.

Installationer av fältapparatur Den studerande/examinanden

känner till den fältapparatur som är vanlig i automationssystem

känner till funktionsprinciperna för olika givare

känner till ström- och spänningssignalens princip i reglerteknik

kan ta reda på var en fältapparat finns i en process och utifrån detta planera kabelvägar för att få till stånd en fungerande och estetiskt tillfredsställande kablering

kan med hjälp av ritningar, installationsanvisningar och handledning dra ledningar för och koppla fältapparater utan att försämra deras konstruktion och kapslingsklass

kan dra ledningar för komponenter på ett estetiskt lämpligt sätt och då beakta vid ledningsdrag-ningen att komponenterna ska kunna bytas ut

kan märka fältapparaterna och kablarna enligt planerna. Installationer i undercentraler för övervakning (VAK) och i kontrollrum Den studerande/examinanden

31

vet undercentralens betydelse i ett fastighetsautomationssystem

kan ansluta en kontrollrumsdator till en undercentral för övervakning

känner till i anslutning till VAK ingångarna (givare och sändare) och utgångarna (manöverdonen) samt styrlogiken (programmet) i fråga om undercentraler

kan med övervakningsprogramvaran starta och stoppa ett automationssystem

kan kontrollera olika givares och sändares värden och ändra dem vid behov

kan kontrollera uppgifterna om manöverorganens tillstånd och utifrån dem fastställa processens tillstånd

känner till möjligheten till fjärrstyrning av ett automationssystem med hjälp av datakommunikat-ionsförbindelser.







Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






















Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






32











Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3



identifierar de viktigaste kompo-nenterna med hjälp av el och/eller automationsplaner eller -scheman










Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3
















33










Yrkesetik


uppför sig väl.



Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en arbetsplats där fastighetsautomationsarbeten utförs utföra uppgifter i anknytning till fastigheters eltekniska datasystem, VVS-processer eller fastighetsautomationssystem. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.



2.2.2 Elnätsinstallationer (1 kV–20 kV)

Krav på yrkesskicklighet Kunnande i arbetarskydd Den studerande/examinanden

genomför med godkänt betyg utbildningen i säkerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002, ut-bildningen för arbetssäkerhetskortet som Arbetarskyddscentralen har tagit fram och Vägförvalt-ningens utbildning för Väggskydd 1-kortet eller visar att han eller hon har kunskaper som motsva-rar kraven i dessa utbildningar

känner till de allmänna arbetarskyddskraven och -författningarna samt hur de ska iakttas i prakti-ken

kan under handledning och i enlighet med arbetarskyddskraven använda de maskiner och den ut-rustning som behövs i de olika arbetsskedena vid installation i elnät

kan använda personlig skyddsutrustning och -anordningar

kan under handledning koppla ifrån ett arbetsobjekt samt i enlighet med bestämmelserna säker-ställa och konstatera att ett arbetsobjekt inte är spänningsförande

kan under handledning använda de redskap som behövs vid jordning av ett arbetsobjekt

förstår jordningens och potentialutjämningens betydelse i högspänningsapparater i fråga om skydd mot beröring

kan under handledning utföra ibruktagningsbesiktningar

kan vid installationsarbete beakta ekonomiska faktorer, kvalitetstänkande och god kundservice

kan under handledning sörja för de trafikmärken och andra märkningar samt skydd som behövs med tanke på utomstående.

Elmarknaden och produktionskunnande

34

Den studerande/examinanden

känner till funktionsprinciperna för olika kraftverkstyper och deras miljöeffekter

kan för en kund redogöra för hur elenergi överförs och distribueras från kraftverket till kunden

vet hur elmarknaden fungerar och hur elenergipriset är uppbyggt

förstår betydelsen av en effektiv energianvändning med tanke på klimatet och naturen. Arbeten i transformator- eller kopplingsstationer Den studerande/examinanden

känner till funktionsprincipen för transformator- och kopplingsstationer

kan läsa huvudscheman och installationsritningar

känner till transformatorns, brytarens, frånskiljarnas och mättransformatorernas betydelse i trans-formator- och kopplingsstationernas funktion

vet hur energimätning utförs på högspänningssidan

vet vilka skyddsreläer som används vid skydd av en anläggning och ett distributionsnät

känner till de vanligaste lednings- och kabeltyperna inklusive installationsmateriel som används i högspänningsdistributionsnät

kan fungera som medlem i en arbetsgrupp enligt bestämmelserna om säkerhet vid elarbete. Installationer av stolpkonstruktioner och luftledningar Den studerande/examinanden

kan med hjälp av elritningar, arbetsplaner och nätkartor bestämma var högspänningsluftledningar och stolpar ska placeras i terrängen samt typen och mängden installationsmaterial som behövs

känner till de vanligaste högspänningsluftledningarna samt deras uppbyggnad, mekaniska och elektriska egenskaper och kraven på installationsförhållandena samt vilka material som behövs vid installationen

känner till bestämmelserna om installationshöjd och skyddsavstånd från luftledningarna till mark, vatten, olika byggnader och andra luftledningar

kan fungera som medlem i en arbetsgrupp vid resande av stolpar enligt bestämmelserna om arbe-tarskydd

kan utföra stolparbete enligt arbetarskyddsanvisningarna

kan fungera som medlem i en arbetsgrupp som installerar högspänningsluftledningar med tillhö-rande ledningsfrånskiljare och frånskiljarstationer för olika stolpkonstruktioner med sina stag.

Installation av jordkablar Den studerande/examinanden

kan med hjälp av elritningar, arbetsplaner och nätkartor ta reda på vilka typer och mängder av högspänningskabel som behövs

känner till de vanligaste kablarna och vet var de ska användas samt känner till deras konstruktion, elektriska och mekaniska egenskaper, såsom tillåten draghållfasthet och böjningsradie samt kraven på installationsförhållandena

kan under handledning övervaka grävning och igenfyllning av kabeldiken

kan arbeta i en grupp som installerar en högspänningsjordkabel i jord eller vatten under beaktande av bestämmelserna om mekaniskt skydd samt skyddsavstånden till andra kablar och konstruktion-er

kan under handledning arbeta i en grupp vid montage av skarvar och avslutningar på en högspän-ningskabel

kan under handledning utföra byggnads-, installations- och kopplingsarbeten som hänför sig till transformatorstationerna efter ritningar och arbetsplaner

kan använda de arbetsredskap, apparater och tillbehör som behövs vid arbete i transformatorstat-ioner

kan arbeta i en grupp som installerar kablar för tele- och datasystem i jord eller vatten under beak-tande av bestämmelserna om mekaniskt skydd samt skyddsavstånden till andra kablar och kon-struktioner.




35




Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3






















Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3















3. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3

36

den kunskap som ligger till grund för arbetet













Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

























Yrkesetik


uppför sig väl.



37

Den studerande eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att på en elnätsarbetsplats utföra grundläggande arbeten i anknytning till installationer av transformator- och kopplingsstationer, stolpkonstruktioner och luftledningar eller jordkablar. Om-fattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.



2.2.3 Planering av företagsverksamhet

Krav på yrkesskicklighet

Den studerande eller examinanden kan

bedöma produktifieringen av sitt eget kunnande eller möjligheterna till affärsverksamhet på marknaden

kartlägga affärsmiljön och konkurrenssituationen för ett företag som ska grundas

presentera en affärsidé och en företagsform

utarbeta en affärsplan för ett företag

utarbeta de dokument som behövs vid grundande av ett företag

Bedömning av kunnandet



1. Behärskande av arbetsprocesserna

Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3


Planering av det egna arbetet och utarbetande av pla-ner

kartlägger under handledning de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverk-samhet

kartlägger de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverksamhet och handlar initiativ-rikt och ansvarsfullt

kartlägger på ett innovativt sätt de olika faserna vid planering och genom-förande av företagsverksamhet och handlar initiativrikt och ansvarsfullt

Behärskande av arbetshelheten

framskrider under handled-ning systema-tiskt i sitt arbete

framskrider systema-tiskt i sitt arbete

framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete

Kvalitativ verksam-het

beaktar i sitt arbete de kvali-tetsmål som satts upp för arbetet och förändrar sitt

beaktar i sitt arbete de uppsatta kvalitetsmå-len och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen.

beaktar i sitt arbete de uppsatta kvali-tetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen.

38

eget handlings-sätt utifrån er-hållen respons.



2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material



Användning av informations- och kommunikations-teknik

använder under handled-ning informations- och kommunikationsteknik i sitt planeringsarbete un-der beaktande av princi-perna för informationssä-kerhet

använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik i sitt planeringsarbete under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet

använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt i sitt planeringsarbete under beak-tande av principerna för informationssäkerhet

Kartläggning av affärsmiljön

bedömer hur det egna kunnandet kan produkti-fieras eller vilka möjlig-heter till affärsverksamhet det finns på marknaden, men behöver emellanåt stöd och handledning

bedömer hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden

bedömer på egen hand hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka innova-tiva möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden

kartlägger företagen inom branschen samt kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning

kartlägger företagen inom branschen samt kunderna

gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av företa-gen inom branschen

bedömer utifrån en kart-läggning vilka möjligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstiftningen, men behöver emellanåt handledning

bedömer utifrån en kartläggning vilka möj-ligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstift-ningen

bedömer kritiskt utifrån en kartläggning vilka möjlighet-er det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkur-renslagstiftningen

presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta kundgruppen genom att beskriva den nytta kun-den skulle ha av den, men behöver emellanåt hand-ledning

presenterar sin pro-dukt eller tjänst för den tänkta kundgrup-pen genom att besk-riva den nytta kunden skulle ha av den

presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta kund-gruppen genom att heltäck-ande beskriva den nytta kunden skulle ha av den

Grundande av ett företag

väljer under handledning företagsform för företaget

väljer företagsform för företaget

väljer på egen hand företags-form för företaget och moti-verar valet

utarbetar de dokument som behövs vid grun-

utarbetar de dokument som behövs vid grun-

utarbetar på egen hand de dokument som behövs vid

39

dande av företaget, men behöver en aning hand-ledning

dande av företaget grundande av företaget

Utarbetande av en affärsplan

kartlägger utvecklingsper-spektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen, men be-höver en aning handled-ning

kartlägger utvecklings-perspektiven i fråga om marknaden och konkurrenssituationen

gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av ut-vecklingsperspektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen

presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, mark-nadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive in-formations- och kommu-nikationsteknik och bok-föring) ska skötas och tilldelas resurser, men behöver en aning hand-ledning

presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, marknads-föring, produktion, inköp, logistik, tek-niska lösningar inklu-sive informations- och kommunikationsteknik och bokföring) ska skötas och tilldelas resurser

presenterar en realistisk och välgrundad plan över hur de olika funktionerna (t.ex. för-säljning, marknadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive informations- och kommu-nikationsteknik och bokfö-ring) ska skötas och tilldelas resurser

upprättar en budget och en finansieringsplan, men behöver emellanåt hand-ledning

upprättar en budget och en finansierings-plan under beaktande av företagarens ansvar

upprättar en budget och en finansieringsplan på egen hand och under beaktande av företagarens ansvar

utför en analys av risk-hanteringen för företaget och utarbetar en säker-hetsplan, men behöver en aning handledning

utför en analys av riskhanteringen för företaget och utarbetar en säkerhetsplan

utför på egen hand en analys av riskhanteringen för före-taget och utarbetar en säker-hetsplan

3. Kunskap som ligger till grund för arbetet



Val av företagsform samt informations-sökning gällande grundande och nedläggning av ett företag

söker under handledning information om grun-dande och nedläggning av företag samt om den lag-stiftning och dokument som gäller verksamhet inom den valda bran-schen

söker information om grundande och nedlägg-ning av företag samt om den lagstiftning som gäller verksamhet inom den valda branschen

gör på egen hand en omfat-tande sökning av informat-ion om den lagstiftning och dokument som gäller grun-dande och nedläggning av företag samt verksamhet inom den valda branschen

Utarbetande av en affärsplan

skaffar under handledning information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksam-het

skaffar information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets af-färsverksamhet

skaffar på egen hand och mångsidigt information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärs-verksamhet

40

skaffar under handledning information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksam-heten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokfö-ringsbyråer.

skaffar information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.

skaffar mångsidigt inform-ation om tjänster som stö-der grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.







fattar beslut under hand-ledning

gör val och fattar be-slut

ger motiverade förslag, gör val och fattar beslut för ut-veckling av företagets verk-samhet

utvärderar under hand-ledning sin verksamhet och hur det egna arbetet framskrider

utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der

utvärderar på eget initiativ sin verksamhet och sitt ar-bete samt hur företagsverk-samheten framskrider

Interaktion och samarbete

förhandlar under hand-ledning om samarbete med intressentgrupper

förhandlar om samar-bete med intressent-grupper

förhandlar innovativt om samarbete med intressent-grupper

Yrkesetik följer under handledning vid planering av företags-verksamheten alla de vär-dena som rör hållbar utveckling

följer vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar utveckling

följer de vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar ut-veckling samt motiverar be-tydelsen av dem för före-tagsverksamheten

Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

använder i regel säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar ergo-nomin.

använder säkra, lämp-ligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar er-gonomin.

använder säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin. Är initiativrik när det gäller att förbättra säkerheten och ergonomin på den egna arbetsplatsen.


Den studerande eller examinanden visar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle ge-nom att planera uppgifter som behövs vid grundande av ett företag och uppgifter gällande företagets verksamhet. . Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskri-terierna.


41


2.2.4 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesinriktade grundexamina för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder.

För en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen kan väljas endast examens-delar som ingår i den fristående examens uppbyggnad.

Den valda examensdelen inkluderas i grundexamen inom el- och automationsteknik omfattande an-tingen 15 eller 30 kompetenspoäng och i en fristående examina som en eller två examensdelar, bero-ende på examensdelens ursprungliga omfattning i kompetenspoäng. Examensdelar som är under 15 kompetenspoäng kan inte inkluderas och examensdelar som är mer omfattande än 15 eller 30 kompe-tenspoäng inbegrips som examensdelar vars omfattning är 15 eller 30 kompetenspoäng, och i fri-stående examen som antingen en eller två examensdelar .

2.2.5 Examensdel från en yrkesexamen

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesexamina för vilka Utbild-ningsstyrelsen har utfärdat grunder. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avse-värt från andra valda examensdelar som valts till examen.

I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från yrkesexamen, vars krav på yr-kesskicklighet i förhållande till kraven på yrkesskickligheten i hela till sin omfattning, svårighetsgrad och signifikans är minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara exa-mensdelar i denna grundexamen.

2.2.6 Examensdel från en specialyrkesexamen

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från specialyrkesexamina för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder. Kraven på yrkesskicklighet i den examensdelen bör avvika avsevärt från andra valda examensdelar som valts till examen.

I denna grundexamen kan inkluderas endast en sådan examensdel från specialyrkesexamen, vars krav på yrkesskicklighet i förhållande till kraven på yrkesskickligheten i hela examen till sin omfattning, svå-righetsgrad och signifikans är minst 30 kompetenspoäng och som i fristående examen motsvarar två valbara examensdelar i denna grundexamen.

2.2.7 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkeshögskolestudier.

I grundexamen i el- och automationsteknik kan examensdel från yrkeshögskolestudier inkluderas som anting-

en 15 eller 30 kompetenspoäng. Kompetenshelheten i högskolestudierna bör minst vara sådan, att den jäm-

fört med kraven på yrkesskickligheten i grundexamen i el –och automationsteknik ,till sitt omfång, svårighets-

grad och betydelse omfattar minst 15 kompetenspoäng. Om kompetenshelheten i yrkeshögskolestudierna till

sitt omfång, svårighetsgrad och betydelse motsvarar minst 30 kompetenspoäng jämfört med kraven på yrkes-

skicklighet i hela examen kan den inkluderas i grundexamen i el- och automationsteknik omfattande 30 kom-

petenspoäng.

42

Yrkeshögskolestudier förutsätter inte yrkesprov.

2.2.8 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Krav på yrkesskicklighet

Den studerande kan

på arbetsplatsen identifiera arbetsuppgifter som lämpar sig för inlärning i arbetet och för yr-kesprov och kan utreda föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

i arbetsgemenskapen förhandla om genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov

i samarbete med läraren och arbetsplatshandledaren bereda planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov

introducera övriga studerande i arbeten som utförs på arbetsplatsen eller i läroanstalterna och i de rutiner och regler som gäller där

presentera arbets- och utbildningsmöjligheterna i sin bransch t.ex. för studerande som är på praktisk arbetslivsorientering

föra handledningsdiskussioner, utveckla sin verksamhet på basis av respons och medla när olika synsätt förekommer

fungera tillsammans med olika lärande och arbetskamrater

ta emot och ge utvecklande respons

självvärdera sin inlärning i arbetet och sitt yrkesprov enligt de på förhand överenskomna fö-remålen och kriterierna för bedömning

bedöma de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt kan fungera och handleda även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.




1. Behärskandet av arbetsproces-sen

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Planering av det egna arbetet och uppgör-ande av planer

bereder med handledning pla-ner för inlärning i arbetet och för yrkesprov

bereder enligt givna anvisningar planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov

bereder självständigt och initia-tivrikt planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov

Behärskande av arbetets helhet

behöver tidvis handledning.

utför självmant de anvisade uppgifterna.

framskrider smidigt i sitt arbete och anpassar sitt arbete till den övriga verksamheten i arbets-miljön.



2. Behärskandet av arbetsme-toder, -redskap och material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

43

Handledning av studerande

introducerar med handledning andra studerande

introducerar enligt anvisningar andra studerande och för hand-ledningsdiskussioner

introducerar andra studerande, fungerar flexibelt med olika människor och medlar vid olika synsätt

Bedömning av stu-derande

tar emot och ger med handled-ning respons på arbetsuppgif-terna samt självvärderar med handledning inlärningen i arbe-tet och yrkesproven enligt överenskomna föremål och kriterier för bedömningen.

tar emot och ger respons på arbetsuppgifterna samt själv-värderar inlärningen i arbetet och yrkesproven enligt över-enskomna föremål och kriterier för bedömningen.

för konstruktiva feedbacksdis-kussioner samt självvärderar inlärningen i arbetet enligt på förhand överenskomna föremål och kriterier för bedömningen.



3. Behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Kännedom om ar-betslivet och utbild-ningen inom den egna branschen

presenterar några arbets- och utbildningsmöjligheter inom sin bransch

presenterar arbets- och utbild-ningsmöjligheter inom sin bransch

presenterar självständigt och mångsidigt arbets- och utbild-ningsmöjligheter inom sin bransch

Kännedom om läro-planer

identifierar med handledning de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.

identifierar enligt anvisningar de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.

identifierar självständigt de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.



4. Nyckelkom-petenser för livs-långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande


bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvisningarna.

bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvisningarna.

bedömer de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet och fungerar och hand-leder även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisning-arna.

Sätt att visa yrkesskickligheten

De studerande visar sitt kunnande genom att göra upp en plan för ett yrkesprov eller för inlärning i arbetet. De gör sig förtrogna med verksamheten, arbetsuppgifterna, arbetskulturen och reglerna i arbetsgemenskapen samt bedömer arbetsgemenskapens arbetarskyddsrisker och frågorna om arbetsergonomi för det egna arbetets del. De studerande kartlägger möjligheterna att genomföra inlärning i arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen. De studerande analyserar bedömningarna av sin egen inlärning i arbetet och sina yrkesprov. Yrkesprovet ges i regel

44

i samband med något annat yrkesprov.

Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläg-gande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet.

2.2.9 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan

bedöma utbudet inom den egna branschen och möjligheterna att hitta nya kunder ur produktifiering-ens perspektiv

precisera en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission

planera ett företags verksamhet målinriktat och kundorienterat

utföra arbetsuppgifter som rör ett företags verksamhet

skaffa samarbetspartner och bygga upp de nätverk som behövs i affärsverksamhet

presentera ett företags verksamhet i olika situationer

använda informations- och kommunikationsteknik som hjälp i sitt arbete

arbeta i ett team i ett företag, men kan också arbeta på egen hand och fatta självständiga beslut

bedöma ett företags utvecklingsbehov.






Den studerande

Planering av det egna arbetet

deltar i planeringen av företagets verksamhet och arbetar i ett arbetslag, men tar ansvar för sina egna arbeten

planerar företagets verksamhet och agerar initiativrikt och an-svarsfullt som medlem i ett arbetslag samt tar ansvar för sina egna arbeten

planerar företagets verksam-het innovativt och agerar initiativrikt, ansvarsfullt och uppmuntrande samt tar an-svar för sina egna arbeten

Behärskande av arbetshelheten

framskrider systematiskt i sitt arbete under handled-ning

framskrider systema-tiskt och smidigt i sitt arbete

framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete och an-passar sitt arbete efter ar-betslagets verksamhet

Behärskande av tidsanvändning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter, men be-höver en aning handled-ning, och följer sin tids-användning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter och följer sin tidsanvänd-ning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter under beaktande av effektiv tidshantering och följer sin tidsanvändning

Kvalitativ och beaktar de kvalitetsmål beaktar de gemensamt beaktar de gemensamt upp-

45

kostnadsmedveten verksamhet

som satts upp för det egna arbetet och föränd-rar sitt arbetssätt utifrån erhållen respons

uppsatta kvalitets- och kostnadsmålen och utvärderar det egna arbetet för att uppnå målen

satta kvalitets- och kost-nadsmålen och utvecklar det egna arbetet för att uppnå målen

agerar serviceinriktat i sitt arbete.

agerar serviceinriktat och främjar kundnöjd-heten.

agerar serviceinriktat och försäkrar sig om kundnöjd-heten.



2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material


Den studerande

Användning av informations- och kommunikations-teknik

använder efter att ha fått instruktioner informat-ions- och kommunikat-ionsteknik under beak-tande av principerna för informationssäkerhet

använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet

använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt under beaktande av principerna för informationssäkerhet

Kartläggning av affärsmiljön

bedömer som teammed-lem utifrån den informat-ion som skaffats de nya kundgrupperna och de produkter och tjänster som ska erbjudas kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning

bedömer som team-medlem utifrån den information som skaf-fats de nya kundgrup-perna och de produk-ter och tjänster som ska erbjudas kunderna

bedömer som teammedlem på egen hand och fördoms-fritt utifrån den information som skaffats de nya kund-grupperna och de produkter och tjänster som ska erbju-das kunderna

Precisering av en affärsidé

tar som teammedlem fram en ekonomiskt lön-sam affärsidé och en mission, men behöver en aning handledning

tar som teammedlem fram en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission

tar på egen hand och som teammedlem fram en eko-nomiskt lönsam affärsidé och en mission

Planering av företa-gets verksamhet

tar under handledning fram mål för företagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åt-gärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

tar fram mål för före-tagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgär-der genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

tar på egen hand fram väl-motiverade mål för företa-gets grundläggande funkt-ioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

Skaffande av samar-betspartner

väljer som teammedlem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformerna samt ingår vid behov avtal, men behöver handledning vid upprättande av avtal

väljer som teammed-lem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformer-na samt ingår vid be-hov avtal

väljer som teammedlem in-novativt och mångsidigt samarbetspartner och kom-mer överens om samarbets-formerna samt ingår vid be-hov avtal

46

Utförande av arbets-uppgifter i företaget

sköter på egen hand och som teammedlem några arbetsuppgifter som rör företagets verksamhet, såsom materialanskaff-ning, tillverkning, mark-nadsföring, försäljning och distribution av pro-dukter

sköter på egen hand och som teammedlem arbetsuppgifter som rör företagets verk-samhet, såsom materi-alanskaffning, tillverk-ning, marknadsföring, försäljning och distri-bution av produkter

sköter på egen hand och som teammedlem arbets-uppgifter som rör företagets verksamhet, såsom material-anskaffning, tillverkning, marknadsföring, försäljning och distribution av produk-ter, och sköter uppgifterna smidigt och använder arbets-tiden väl

Presentation av före-tagets verksamhet

deltar i några möten där företagets produkter eller tjänster presenteras (för-säljning och marknadsfö-ring, skaffande av samar-betspartner och bokfö-ringstjänster, möten med finansiärer och logistik)

presenterar företaget och dess produkter eller tjänster (försälj-ning och marknadsfö-ring, skaffande av samarbetspartner och bokföringstjänster, möten med finansiärer och logistik)

presenterar företaget och dess produkter eller tjänster på ett övertygande sätt och under beaktande av de olika kundgrupperna (försäljning och marknadsföring, skaf-fande av samarbetspartner och bokföringstjänster, mö-ten med finansiärer och lo-gistik)

Utveckling av affärs-verksamheten

följer under handledning hur affärsmiljön och kun-dernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla affärsverksamheten

följer hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedö-mer utifrån detta be-hoven av att utveckla affärsverksamheten

gör en omfattande uppfölj-ning av hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla af-färsverksamheten samt handlar kreativt

Nedläggning av före-taget

utarbetar under handled-ning de dokument som behövs vid nedläggning av företaget.

utarbetar de dokument som behövs vid ned-läggning av företaget.

utarbetar de dokument som behövs vid nedläggning av företaget och har i samband med nedläggningen av före-taget bedömt möjligheterna att sälja företaget





Den studerande

Kartläggning av af-färsmiljön

skaffar inform-ation om kon-kurrenternas utbud och kun-der, men behö-ver emellanåt handledning

skaffar information om konkurrenternas utbud och kunder

skaffar på egen hand och mångsidigt information om konkurrenternas ut-bud och kunder

47

Precisering av före-tagets affärsidé och planering av verk-samheten

söker under handledning information om lagstiftning som gäller grun-dande av före-tag och verk-samhet inom den valda bran-schen

söker information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verksamhet inom den valda branschen

gör på egen hand omfattande sökning-ar av information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verk-samhet inom den valda branschen

skaffar under handledning den information som behövs vid planering av de olika delområ-dena i det egna företagets af-färsverksamhet

skaffar den informat-ion som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverk-samhet

skaffar på egen hand och mångsidigt den information som behövs vid pla-nering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksamhet

Utförande av arbets-uppgifterna i företa-get

skaffar under handledning information om olika behövliga tekniska eller andra produkt-ionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.

skaffar information om olika behövliga tekniska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöd-uppgifter.

skaffar innovativt och fördomsfritt information om olika behövliga tek-niska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.





Den studerande


hanterar kundo-rienterat pro-blemsituationer som gäller före-tagets verksam-het, men behö-ver en aning stöd

hanterar kundoriente-rat problemsituationer som gäller företagets verksamhet

hanterar kundorienterat problemsituat-ioner som gäller företagets verksamhet och ser alltid till att kunderna blir nöjda

Interaktion och samarbete

deltar i förbere-delser inför val och beslut i en grupp

kommer med förslag, gör val och fattar be-slut i en grupp

kommer med förslag, gör val och fat-tar beslut i en grupp för att utveckla företagets verksamhet, och gör detta med goda motiveringar

utvärderar un-der handledning sin verksamhet och hur det

utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der

utvärderar sin verksamhet och hur det egna arbetet och företagsverksamheten framskrider

48

egna arbetet framskrider

deltar i samar-betsdiskussioner med gruppmed-lemmar och intressentgrup-per

diskuterar samarbete med gruppmedlemmar och deltar i samarbets-diskussioner med in-tressentgrupper

diskuterar samarbete med gruppmed-lemmar och intressentgrupper

Yrkesetik följer under handledning alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i hållbar ut-veckling

följer alla de värden i företagsverksamheten som rör delområden i hållbar utveckling

följer alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i håll-bar utveckling och motiverar betydel-sen för företagsverksamheten


följer bran-schens arbetar-skyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och sörjer för kun-dernas säkerhet enligt givna anvisningar

följer branschens arbe-tarskyddsanvisningar i sin egen verksamhet och i kundservicesitu-ationer samt uppskat-tar eventuella arbetar-skyddsrisker och faro-situationer

följer branschens arbetarskyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och i kundservicesituationer samt gör real-istiska förslag för att utveckla arbetar-skyddet

sörjer under handledning för sin egen, arbetskamrater-nas och kun-dernas säkerhet i bekanta situat-ioner.

sörjer enligt anvisning-ar för sin egen, arbets-kamraternas och kun-dernas säkerhet i olika situationer.

sörjer för sin egen, arbetskamraternas och kundernas säkerhet i olika situat-ioner

instruerar vid arbete i ett team andra i att beakta hälso- och säkerhetsfrågor.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov genom att arbeta tillsammans med medlemmar i en grupp, med ett samarbetsföretag och med olika aktörer, till exempel i ett eget företag, ett övningsföretag eller något motsvarande. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.

49

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet.

2.2.10 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan

arbeta i uppgifter som kräver spetskompetens inom branschen

utföra arbetena inom branschen och behärskar arbetsuppgifterna i sin helhet och ett brett materialut-bud

beakta kvalitetskraven på produktion, produkter eller tjänster på spetsnivå

lösa problem och anpassa sig till förändringar

se till att bestämmelser och anvisningar om säkerhet i arbetet följs

kommunicera med kunderna på sitt modersmål och på minst ett för honom eller henne främmande språk

bedöma och utveckla sin kompetens

dimensionera de egna mentala resurserna i enlighet med arbetsuppgiften

utveckla arbeten och arbetsmiljöer

delta i arbetet i nätverk inom branschen

delta i utveckling av arbetsgemenskapen. Bedömning av kunnandet


1. Behärskande av arbetsprocesserna

Bedömningskriterier


Den studerande

Planering av arbetet sätter upp sina mål samt gör upp arbets- och tids-planer som är realistiska och genomförbara och som beaktar de höga kva-litetskraven

sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidsplaner som är realistiska och ge-nomförbara i föränderliga förhållanden och som be-aktar de höga kvalitetskra-ven

sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidspla-ner som är realistiska och genomförbara i föränderliga förhållan-den och som beaktar de höga kvalitetskraven och kan vid behov ändra en plan

Utvärdering av arbetet utvärderar sitt arbete och sin kompetens

utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompetens samt motiverar sin be-dömning

utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompe-tens samt motiverar sin bedömning och faststäl-ler sina utvecklingsbe-hov

Agerande i arbetet och i arbetsgemenskapen

främjar arbetshälsan inom arbetsgemenskapen ge-nom sitt agerande i arbetet samt utvecklar sin arbetsmiljö tillsammans med de övriga

arbetar aktivt för arbets-hälsan inom arbetsgemen-skapen tillsammans med de övriga

deltar i utvecklingen av arbetshälsan inom ar-betsgemenskapen samt stöder tillsammans med de övriga utvecklingen av arbetsmiljön så att

50

den är på en nivå som krävs för spetskompe-tens



2. Behärskande av arbetsme-toder, redskap och material

Den studerande

Val och använd-ning av arbetsme-toder, arbetsred-skap och material som är lämpliga för arbetsuppgif-ten och arbetsmil-jön

använder på egen hand arbetsmetoder, arbetsredskap och material som behövs

väljer på egen hand arbetsmetoder, ar-betsredskap och material som behövs samt använder dem i föränderliga situat-ioner

väljer modigt även nya arbetsmetoder, arbetsredskap och material samt använder dem smidigt i föränderliga situationer

arbetar omsorgsfullt arbetar omsorgsfullt och lugnt samt krea-tivt och innovativt

arbetar systematiskt, noggrant och säkert samt kreativt och innovativt

Kvalitativt arbete i enlighet med prin-cipen om hållbar utveckling

arbetar mot företagets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling

är aktiv i arbetet mot företagets eller orga-nisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling och observerar utveckl-ingsområden

är mycket engagerad i arbetet mot företa-gets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling samt utvecklar verk-samhetsmodeller för att uppnå dessa mål

utvecklar sin kompe-tens och sina arbets-sätt

utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt

utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt så att dessa uppfyller kraven i de utmanande arbetsuppgifterna

Kostnadseffektiv och resultatrik verksamhet

arbetar kostnadsef-fektivt och resultat-rikt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser

arbetar på eget ini-tiativ kostnadseffek-tivt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser och så att det är till nytta för företagets eller orga-nisationens resultat

arbetar med en entreprenöriell inställning och beaktar tid och andra tillgängliga re-surser kostnadseffektivt och så att det är till nytta för företagets eller organisation-ens resultat

observerar avvikelser förhandlar och fin-ner lösningar vid avvikelser

korrigerar verksamheten i enlighet med överenskomna lösningar

51

främjar varaktiga kundrelationer i sitt arbete

främjar aktivt verk-samhetens kontinui-tet och varaktiga kundrelationer

främjar på egen hand verksamhetens kon-tinuitet och varaktiga kundrelationer

anpassar sig till för-ändringar och arbetar uthålligt i arbetsupp-gifter som kräver spetskompetens

anpassar sig snabbt till förändringar, arbetar uthålligt och utvecklar sitt arbete i arbetsuppgifter som kräver spetskompe-tens

förutser förändringar för att lättare kunna anpassa sig till dem, arbetar uthålligt och utvecklar på egen hand sitt arbete i arbets-uppgifter som kräver spetskompetens




Den studerande

Behärskande och tillämp-ning av kunskap som be-hövs i arbetet

skaffar och använder på eget initiativ den informat-ion som behövs i arbetet och ber vid behov om råd

skaffar och tillämpar på eget initiativ den inform-ation som behövs i arbe-tet och klarar av pro-blemsituationer tillsam-mans med andra

skaffar och tillämpar på egen hand information som behövs i arbetet i föränderliga arbetssitu-ationer och motiverar sina lösningar utifrån den information som han/hon skaffat



4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande

Den studerande

Lärande och problemlös-ning

utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna

utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spetskompe-tens inom branschen

utvecklar sin kompetens i enlighet med en indivi-duell utvecklingsplan utifrån de egna utgångs-punkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spets-kompetens inom bran-schen

klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromedel och instruktionsböcker

klarar av problemsituat-ioner på egen hand

klarar av problemsituat-ioner på egen hand och kan motivera sina val

Interaktion och samarbete kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och hjälpligt på minst ett för honom/henne främ-mande språk

kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och på minst ett för ho-nom/henne främmande språk

kommunicerar smidigt med kunderna och på arbetsplatsen på sitt mo-dersmål och på minst ett för honom/henne främmande språk

52

är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig till en arbetsgemenskap

är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig väl till en arbetsgemen-skap

är en aktiv medlem i ett arbetslag och delar med sig av sin spetskompe-tens till de övriga

Yrkesetik följer arbetsplatsens regler för uppträdande och iakt-tar arbetstiderna

uppträder sakligt och iakt-tar arbetstiderna

uppträder väl och iakttar arbetstiderna

är ansvarsfull och följer branschens yrkesetiska principer

är ansvarsfull och initiativ-rik när det gäller att följa de yrkesetiska principerna inom branschen

är stolt över sitt yrke och sin kompetens, är an-svarsfull och utvecklar sitt arbete i enlighet med de yrkesetiska principer-na inom branschen

Hälsa, säkerhet och funkt-ionsförmåga

tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd

tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet, observe-rar farorna förknippade med sitt arbete och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd

tar ansvar för säkerheten i det egna och arbetsla-gets arbete, följer be-stämmelserna och anvis-ningarna om arbetar-skydd och meddelar om observerade faror för-knippade med sitt arbete

arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen

arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituationerna är utmanande

arbetar ergonomiskt riktigt och håller sin ar-betsmiljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituation-erna är utmanande samt deltar i utveckling av arbetsförhållandena

sörjer för sitt välbefin-nande i arbetet och har sunda levnadsvanor.

sörjer aktivt för sitt välbe-finnande i arbetet och främjar sunda levnadsva-nor.

sörjer aktivt för sitt väl-befinnande i arbetet, främjar sunda levnads-vanor och uppmuntrar även de övriga på ar-betsplatsen att göra det.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i yrkesprov genom att arbeta inom den egna branschen i arbetssituat-ioner som kräver spetskompetens. Kunnandet kan också påvisas i nationella och internationella tävlingssituat-ioner. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunder-na angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet.

53

2.2.11 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yr-kesutbildningen)

Detta kan vara examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och stu-

derandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala

krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en

verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng (5-15 kp).

Dessutom bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att

påvisa yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift. (Principer för

dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläg-

gande yrkesutbildningen grundutbildning 93/011/2014).

2.2.12 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

Dessa kan vara examensdelar (5–15 kp) som väljs bland de fritt valbara examensdelarna (kapitel 4) i enlighet med punkterna 4.1–4.5.

3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR, MÅL FÖR KUNNANDET SAMT BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 9 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 11 kompetenspoäng i kunnande i kommunikation och interaktion.

3.1.1 Modersmålet 3.1.1.1 Modersmålet, svenska

Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer

förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer inom den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-lorna används

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben samt presentera sin yrkeskompetens

kan göra skriftliga arbeten som gäller den egna branschen

kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet

förstår modersmålets samt litteraturens och den övriga kulturens betydelse med tanke på branschen och yrket

54

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i sitt modersmål


Föremål för bedöm-ning



Den studerande

Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer

uttrycker sakligt sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer

motiverar mångsidigt sina åsikter och argu-ment i samarbets- och gruppsituationer

motiverar mångsidigt sina ståndpunkter och agerar kundorienterat, flexibelt och övertygande i olika interaktionssituationer

deltar i diskussioner med egna inlägg

deltar i diskussioner, för diskussionen framåt mot målet

deltar aktivt och konstruk-tivt i diskussioner och tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären i gruppsituationer

handlar ändamålsenligt i interaktionssituationer i arbetslivet

handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

håller ett kort anförande genom att använda det språk och den sakstil som situationen kräver

håller olika anföranden genom att använda den sakstil och de bransch-termer som situationen kräver

agerar flexibelt i kommuni-kationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på det sätt som krävs i situationen och inom branschen

Förståelse av texter och texttyper

känner till texttyper inom arbetslivet och jämför dem

förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd

förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt

Informationssökning söker i tydliga texter information som är vä-sentlig med tanke på det egna yrkesområdet

skaffar information som gäller det egna yrkes-området från olika käl-lor och bedömer även om källorna är tillförlit-liga

söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga

55

beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning

känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben

använder den egna bran-schens fackpublikationer och medietexter

använder centrala kommunikationsverktyg och kan bedöma medie-texter

använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier

dokumenterar och beskri-ver sina studier och sitt kunnande med hjälp av olika medier

kommunicerar i digitala miljöer enligt över-enskomna principer

kommunicerar med ett lämpligt språk i digitala miljöer

kommunicerar på ett pro-fessionellt sätt i interakt-ionssituationer i digitala miljöer

Skriftliga arbeten som gäller branschen

skriver enligt de grund-läggande rättstavnings-reglerna

använder flytande sats- och meningsstrukturer och strukturerar texten

behärskar de grundläggande normerna för språkbruket och finslipar språkdräkten och layouten i sina egna texter

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, men behöver emellanåt hand-ledning

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten

producerar målinriktat och bearbetar sina texter utifrån egen bedömning och uti-från respons

utarbetar dokument enligt mallar

utarbetar ändamålsen-liga dokument

utarbetar ändamålsenliga dokument och kan tillämpa dokumentmallar

Användning av läs- och studiestrategier

gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda.

gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter.

bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbättrar den utifrån respons.

Förståelse av mo-dersmålets samt litte-raturens och den öv-riga kulturens bety-delse

är medveten om hur viktigt det är att inom den egna branschen kunna sitt modersmål

___________________

känner till exempel från

förstår modersmålets betydelse inom den egna branschen och i ett flerspråkigt arbetsliv

__________________

vet hur man kan an-

kan bedöma modersmålets betydelse inom den egna branschen samt dess ställ-ning i ett flerspråkigt sam-hälle både ur arbetslivets och ur individens synvinkel

____________________

förstår betydelsen av littera-tur eller övrig kultur i arbe-

56

litteraturen eller övrig kultur som gäller den egna branschen

vända litteratur eller övrig kultur i den egna branschen

tet inom branschen

Bedömning av de egna kunskaperna i mo-dersmålet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet, identifierar sina styrkor och utvecklingsbe-hov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).

Valbara mål för kunnandet, 2 kp

Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter

kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp

kan använda och tolka olika texttyper

känner till språkets, litteraturens och kulturens former och betydelse.


Föremål för bedömning Bedömningskriterier


Den studerande

Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter

uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt

är artig och flexibel i interaktionssituationer i olika miljöer

håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt

beaktar andras stånd-punkter vid interaktion

tar i sin kommunikat-ion hänsyn till motta-garen, situationen och kraven inom den egna branschen

kommunicerar på ett kon-struktivt sätt även i kon-flikt- och problemsituation-er

57

förstår människors icke-verbala kommuni-kation och dess påver-kan på mottagandet av budskapet.

beaktar den icke-verbala kommunikat-ionens påverkan när han/hon uttrycker sig.

tillämpar reglerna för icke-verbal kommunikation i sin interaktion och jämför be-tydelser, även mellan olika kulturer.

Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp

framför både ett spon-tant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne

får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och kan bygga upp sitt inlägg så att det är lätt att följa

framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt

visar samarbetsvilja vid grupparbete

främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter

lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera

följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner, men behöver emellanåt handledning

följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner

behärskar smidigt mötes- och förhandlingsrutinerna

Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter

känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer

undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk

varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer

använder enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper

omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons

gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan

producerar texter i en grupp tillsammans med andra

ger och tar emot kon-struktiv respons på gemensamt produce-rade texter

handlar flexibelt i en skriv-process som genomförs tillsammans med andra

Kännedom om språk och kultur

känner till det egna språkets betydelse och den interkulturella kommunikationens betydelse

beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sin egen interaktion

tillämpar mångsidigt sitt interkulturella kunnande och värdesätter kulturell mångfald

bekantar sig med olika genrer inom litteraturen och med andra konst-former

bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt

skaffar sig mångsidiga läsupplevelser och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse

58

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).

3.1.1.2 Modersmålet, samiska Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande


förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som före-kommer inom den egna branschen

kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt presentera sin yrkeskompetens

utvecklar sina färdigheter i att skriva på samiska och kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet

känner till den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.




Den studerande

Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer

agerar i olika kund- och interaktionssituationer och framför sina ståndpunkter

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter

agerar mångsidigt i olika interaktionssituationer och motiverar sina ståndpunk-ter

handlar ändamålsenligt i situationer i arbetsli-vet

handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

håller ett kort anfö-rande genom att an-vända det samiska all-mänspråket enligt situ-ationens krav

håller olika anföranden genom att använda det samiska allmänspråket enligt situationens krav

agerar flexibelt i kommu-nikationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på samiska på det sätt som krävs i situationen och inom branschen

59


förstår det huvudsak-liga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten och kan koppla informationen i texten till de egna erfarenhet-erna och kunskaperna

förstår texters syfte och huvudsakliga innehåll och kan koppla detal-jerna i texter till egna erfarenheter och kun-skaper samt jämföra dem med egna erfaren-heter och kunskaper

förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt

Informationssökning

söker i tydliga källor information som är väsentlig med tanke på det egna yrkesområdet

skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga


använder den egna branschens fackpubli-kationer och medietex-ter


använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier



producerar under handledning texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med de grund-läggande rättstavnings-reglerna för samiska

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten under användning av de grundläggande rättstav-ningsreglerna för sa-miska

producerar flytande och naturligt olika texter som hänför sig till yrkesskick-ligheten på samiska

Användning av läs- och studiestrategier

gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda

gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter

bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbätt-rar den utifrån respons

Förståelse av språk och kultur

känner till den språkliga och kulturella bakgrun-dens betydelse.

känner till det samiska språkets och den sa-miska kulturens bety-delse och kan bedöma dess betydelse i ett mångfaldigt samhälle.

känner till det samiska språkets och den samiska kulturens betydelse och kan mångsidigt bedöma dess betydelse i ett mång-faldigt samhälle.

60

Bedömning av de egna kunskaperna i modersmå-let

bedömer sina kunskap-er i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den



Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).


Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på samiska


kan använda och tolka olika texttyper och utveckla sin produktion av texter på samiska

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö.




Den studerande


agerar i olika interakt-ionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter

kommunicerar mångsidigt i olika interaktionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter


håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne


framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt

visar samarbetsvilja vid grupparbete

främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter

lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera

61

Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter

känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer

undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk

varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer

producerar enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper

omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons

gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan

skriver under handled-ning texter på samiska som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten

skriver texter på sa-miska som är väsent-liga med tanke på yr-kesskickligheten

skriver på egen hand olika texter på samiska som ank-nyter till yrkesskickligheten

Agerande i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

känner till särdrag i den samiska kulturen och drar nytta av sina kun-skaper i samiska och den samiska kulturen i den mångkulturella miljön

känner till de centrala särdragen i den samiska kulturen och drar nytta av sina kunskaper i samiska och den sa-miska kulturen i den mångkulturella miljön

känner till de centrala sär-dragen i den samiska kul-turen samt agerar självstän-digt i den mångkulturella miljön och drar då nytta av sina kunskaper i samiska och den samiska kulturen

bekantar sig med de olika genrerna inom den samiska litteraturen och andra konstformer

bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt

skaffar sig mångsidiga läsupplevelser på samiska och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).

3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråk Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande

kan kommunicera på teckenspråk i olika interaktionssituationer

förstår och tolkar olika kommunikationstyper som anknyter till den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor med hjälp av olika medier

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt presentera sin yrkeskompetens

kan agera i situationer där teckenspråk samt muntligt och skriftligt språk används

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.

62


Föremål för be-dömning



Den studerande

Agerande i kommu-nikations- och inter-aktionssituationer

använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i bekanta kommunikations-situationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommuni-kationen

använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i kommunikationssituationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommunikationen

använder teckenspråket aktivt i kommunikationssi-tuationer inom den egna branschen och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra under kommuni-kationen

klarar av kommunikations-situationer även med per-soner som hör

interagerar i yrkesrelaterade situationer med tecken-språkiga och personer som hör

interagerar smidigt i olika miljöer med teckenspråkiga och personer som hör

vet hur man använder tolk i interaktionssituationer

använder tolk ändamålsen-ligt i olika situationer

använder tolk smidigt i olika situationer

följer överenskomna mö-tesrutiner och uttrycker sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer

följer mötes- och förhand-lingsrutinerna samt moti-verar mångsidigt sina åsik-ter och påståenden i sam-arbets- och gruppsituation-er

behärskar mötes- och för-handlingsrutinerna samt tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären

Förståelse av med-delanden och textty-per

känner till de olika former-na av teckenspråk (all-männa och yrkesrelaterade situationer) och använder yrkesrelaterade tecken under handledning

behärskar de allmänspråk-liga tecknen och kommu-nicerar på teckenspråk i yrkesrelaterade situationer

känner väl till de yrkesrela-terade tecknen och kom-municerar professionellt på teckenspråk

förstår på teckenspråk kärnfrågorna i de med-delanden som är väsentliga inom sitt yrkesområde

förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i meddelanden som är vä-sentliga inom sin bransch och kan relatera det till sina egna erfarenheter

förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i branschrelaterade med-delanden och kan på basis av det göra jämförelser och dra slutsatser

63

Informationssökning söker i olika källor inform-ation som är väsentlig med tanke på sitt yrkesområde

skaffar information som gäller det egna yrkesområ-det från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

använder mångsidigt olika kommunikationsverktyg vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga


känner till upphovsrätten både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem



använder centrala kommu-nikationsverktyg och kan bedöma medietexter

använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under handled-ning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkeskom-petens med hjälp av olika medier


Agerande i en språk-ligt och kulturellt mångfaldig miljö

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper samt använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald, särdrag och an-vändargrupper samt agerar flexibelt i den mångfaldiga miljön genom att smidigt använda sina språkkun-skaper.

Bedömning av de egna kunskaperna i modersmålet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet samt identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov


Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5), Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).


64

Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och sina sätt att uttrycka sig på tecken-språk i olika situationer


kan använda och tolka olika kommunikationssätt

känner till den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse. Bedömning av kunnandet



Den studerande


uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt

kommunicerar artigt och flexibelt i interakt-ionssituationer i olika miljöer


beaktar andras stånd-punkter vid interaktion

använder allmänna och yrkesrelaterade tecken

använder mångsidigt ett teckenspråk som har smidig struktur och ett rikt uttryck


håller både ett spontant och ett förberett anfö-rande på teckenspråk om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne

förklarar olika omstän-digheter som gäller branschen i ett anfö-rande på teckenspråk eller i anvisningar rik-tade till andra

producerar olika tecken-språkiga anföranden och drar mångsidigt nytta av olika uttrycksformer

Användning och tolkning av kommunikationssätt

producerar enligt en mall teckenspråk som anknyter till den egna branschen

interagerar smidigt i olika miljöer med teck-enspråkiga och perso-ner som hör

använder de sätt att ut-trycka sig och uppträda som förekommer inom de teck-enspråkigas kultur

identifierar olika former av teckenspråk

dryftar teckenspråkiga texters (på video) mål och innehåll

känner till teckenspråkets språkliga särdrag

Förståelse av språkets och kulturens mångfald

känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper

65

förstår de teckenspråki-gas ställning i det fin-ländska samhället.

jämför de teckensprå-kigas kommunikations-sätt med kommunikat-ionssätten hos dem som använder talat språk.

känner väl till bakgrunden för de teckenspråkiga som grupp och kan representera sin språkliga kultur i den flerspråkiga miljön.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig kommunikation (MO 7).

3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer på sitt eget modersmål

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med de viktigaste texterna som förekommer inom den egna branschen

kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information med hjälp av olika medier

utvecklar sina färdigheter i att skriva på sitt eget modersmål och kan göra skriftliga arbeten som anknyter till den egna branschen

kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

kan bedöma och utveckla sina färdigheter i sitt modersmål. .





Den studerande


agerar på ett ändamålsen-ligt sätt i bekanta interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra

agerar aktivt i olika in-teraktionssituationer och tar hänsyn till de andra

agerar initiativrikt och flexibelt i olika interakt-ionssituationer, motive-rar sina ståndpunkter och tar konstruktivt hän-syn till de andra

66

använder det språk som situationen kräver i enlig-het med det standard-språk som talas i sitt eget modersmål

använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan vissa facktermer inom branschen

använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan facktermerna inom branschen

Textförståelse förstår kärnfrågorna i de viktigaste texterna inom branschen

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med de viktigaste tex-terna inom branschen

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med branschtexter och kan relatera det till sina egna erfarenheter

Informationssökning söker i olika källor in-formation som är väsent-lig med tanke på sitt yr-kesområde

söker i olika källor in-formation som ankny-ter till det egna yrkes-området och bedömer under handledning om källorna är tillförlitliga

använder mångsidigt kommunikationsverktyg för det egna språket vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga

Produktion av texter

skriver under handled-ning texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rättstavningsreglerna för sitt eget modersmål

skriver olika texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rätt-stavningsreglerna för sitt eget modersmål

skriver på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder då rättstav-ningsreglerna för sitt eget modersmål

Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben


använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter

använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietex-ter kritiskt

Agerande i en språkligt och kulturellt mångfald-ig miljö

förstår tvåspråkighetens betydelse för sitt arbete och använder det egna språket i olika interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra

jämför användningen av det egna språket och finskan samt agerar i en mångfaldig miljö ge-nom att ganska mångsidigt utnyttja sitt kunnande

känner till de mest kän-netecknande dragen hos den egna språkliga och kulturella bakgrunden och agerar smidigt i en mångfaldig miljö genom att mångsidigt utnyttja sitt kunnande

Bedömning av de egna kunskaperna i moders-målet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den


bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).


Den studerande

67

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på sitt eget modersmål

kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

kan utveckla färdigheterna i att producera texter på sitt eget modersmål

förstår den språkliga och den kulturella mångfaldens betydelse i samhället. Bedömning av kunnandet



Den studerande


uttrycker sig muntligt i den kulturkrets som han/hon tillhör i de vanligaste kommunikat-ionssituationerna

använder på sitt eget språk de viktigaste be-greppen inom sitt yrkes-område och deltar i dis-kussioner inom sitt språkområde

kommunicerar aktivt i interaktionssituationer, motiverar sina ståndpunk-ter och tar på ett kon-struktivt sätt hänsyn till de andra

Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på sitt eget språk

förstår det huvudsakliga innehållet i texter på sitt eget språk och kan branschrelaterade fack-termer

förstår det huvudsakliga innehållet i branschrelate-rade texter på det egna språket och utvidgar sitt branschrelaterade ordför-råd

Produktion av texter skriver med hjälp av en mall texter på det egna språket

skriver under handled-ning olika texter på sitt eget modersmål

skriver på egen hand branschrelaterade texter på sitt eget modersmål


känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden och utnyttjar sitt kunnande i språket inom sitt yrkes-område

känner till möjligheterna att använda sitt mo-dersmål och variationer-na inom språket i sitt språkområde och utnytt-jar sitt kunnande i språ-ket inom sitt yrkesom-råde

är intresserad av sitt mo-dersmål och sin språkliga bakgrund och utnyttjar aktivt sitt språkliga och kulturella kunnande inom sitt yrkesområde och i samhället

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).

3.1.1.5Modersmålet, svenska som andraspråk

De studerande kan studera tillämpat modersmål, svenska som andra språk, om deras modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om de annars har en flerspråkig bakgrund.

68


Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer

förstår och tolkar olika texttyper som anknyter till den egna branschen och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck

kan använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

kan söka information i olika informationskällor och följa principerna för hur källorna används

kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska som andraspråk Bedömning av kunnandet




Den studerande


förstår kommunikation som används i talsituat-ioner inom branschen

förstår olika slag av kommunikation som används i talsituationer inom branschen

förstår mångsidigt kom-munikation som används i talsituationer inom branschen

deltar i diskussioner med egna inlägg

deltar i diskussioner, kommer med inlägg och motiverar sina stånd-punkter

deltar aktivt i diskussion-er och motiverar mångsidigt sina stånd-punkter

följer överenskomna ru-tiner i grupp- och mötes-situationer, men behöver emellanåt handledning

följer mötes- och för-handlingsrutinerna

behärskar de mötes- och förhandlingsrutiner som är viktiga med tanke på yrket


förstår det huvudsakliga innehållet i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och känner till olika texttyper

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd

förstår innehållet och detaljerna i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, drar slutsatser och bedömer innehållet och uttrycks-sättet i texter

Informationssökning söker under handledning i tydliga texter informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området

skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

skaffar på egen hand information från olika källor och bedömer om källorna är tillförlitliga

69


känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben

använder under handled-ning den egna branschens fackpublikationer och medietexter

använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter



skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten

skriver målinriktat och bearbetar sina texter utifrån respons

tillämpar under handled-ning grundreglerna för skriven svenska och ut-vidgar sitt ordförråd

tillämpar grundreglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck

tillämpar på egen hand och mångsidigt grund-reglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck


är förtrogen med sin egen språkliga och kulturella bakgrund och med mång-falden i det finländska samhället

är förtrogen med sin egen språkliga och kul-turella bakgrund och med mångfalden i det finländska samhället

har mångsidiga kunskap-er om sin egen språkliga och kulturella bakgrund och om den språkliga och kulturella mångfal-den i det finländska samhället

utnyttjar sitt språkliga och kulturella kunnande i olika situationer inom yrkesområdet

beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sina uppgifter inom yrkesområdet

utnyttjar aktivt sitt språk-liga och kulturella kun-nande i uppgifter inom yrkesområdet

Bedömning av sina fär-digheter kunskaper i svenska som andraspråk

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den


bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utveck-lar sina kunskaper utifrån respons

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21), Text och dialog (S22), Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). Valbara mål för kunnandet, 2 kp

Den studerande



kan utveckla sin förmåga att förstå och tolka olika typer av texter

70

kan utveckla sin förmåga att producera texter

fördjupar förståelsen av den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle. Bedömning av kunnandet



Den studerande


tar hänsyn till de andra i olika interaktionssituat-ioner

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt och mångsidigt i olika interakt-ionssituationer och tar hän-syn till de andra


håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller tal i ett ämne som är bekant för ho-nom/henne


framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg, åskådliggör sitt inlägg och bygger upp in-nehållet logiskt

kommunicerar i grupp-situationer som ankny-ter till yrkesområdet

deltar i diskussioner som gäller yrkesområ-det och behärskar ter-merna

agerar flexibelt i gruppsitu-ationer som anknyter till yrkesområdet


förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och bedömer texttyper

förstår syftet och det huvudsakliga innehållet i texter samt texttypens användbarhet för olika ändamål

förstår texter utan hjälp, även texter om abstrakta ämnen, och uppfattar än-damålet med olika yrkesre-laterade texttyper

Produktion av texter skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar samtidigt sitt förråd av ord och ut-tryck

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck

skriver på egen hand texter som anknyter till yrkes-skickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och ut-tryck


känner till den språkliga och kulturella mångfal-dens betydelse.

känner till det fin-ländska arbetslivets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.

har mångsidiga kunskaper om det finländska arbetsli-vets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21),Text och dialog (S22), Fin-landssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). .

3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk

71

I finskspråkig utbildning motsvarar målen för kunnandet för examensdelen Modersmålet, finska som andra-språk, målen för kunnandet och bedömningskriterierna för studierna Modersmålet, svenska som andra språk.

3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande


förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer inom den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-lorna används

kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska.





Den studerande


använder under handled-ning professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra

använder professionell svenska och sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra samt förstår andras inlägg

använder professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter och deltar sakligt i diskuss-ionen i olika interakt-ionssituationer

Textförståelse förstår det centrala inne-hållet i en allmän och i en yrkesrelaterad text

förstår innehållet och stilarten i en allmän text och jämför skriftspråk-liga, allmänspråkliga och talspråkliga texter

förstår utan svårighet både allmänna texter och yrkesrelaterade texter

Informationssökning söker under handledning svenskspråkig informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området

använder svenska vid sökning av information som gäller det egna yr-kesområdet

söker information i skriftliga och digitala källor och bedömer deras tillförlitlighet

72


beaktar upphovsrätten bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kom-munikation på webben

använder den egna bran-schens fackpublikationer och medier




skriver under handled-ning texter som är väsent-liga med tanke på yrkes-skickligheten och använ-der ett begripligt språk

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med rättstav-ningsreglerna

skriver smidigt ett be-gripligt och tydligt all-mänspråk i enlighet med rättstavningsreglerna

utarbetar dokument enligt en mall.

utarbetar ändamålsen-liga dokument.

utarbetar ändamålsenliga dokument och kan till-lämpa dokumentmallar.

Bedömning av sina kunskaper i svenska

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den



Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter (T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO 5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).


Den studerande


kan tolka olika texttyper och har kännedom om litteratur

utvecklar sin produktion av yrkesrelaterade texter

förstår vad språklig identitet betyder och kan jämföra det tecknade och talade eller skrivna språkets ut-trycksformer med varandra.




73

Den studerande


uttrycker sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt

får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och bygger upp sitt inlägg så att det är lätt att följa


agerar samarbetsvilligt i arbetsuppgifterna och använder hjälpmedel vid behov

agerar samarbetsvilligt som medlem av ett team och förmedlar meddelanden

kommunicerar profession-ellt och ansvarsfullt både med personer som hör och med döva personer

Tolkning av texttyper och kännedom om litteratur

använder med hjälp av mallar olika texttyper och känner till kraven i de miljöer där texterna används

beaktar kraven för-knippade med textty-pen i de miljöer där texterna förekommer

följer de grundläggande normerna för språkbruket och förklarar skrivna texter på teckenspråk

identifierar litteraturens huvudtyper och har fått erfarenheter av att läsa dem

känner till litteraturens huvudtyper och bedö-mer böcker som han/hon läst

bekantar sig med litteratu-rens huvudtyper och skaffar sig mångsidiga läsupplevel-ser genom att läsa dem

Produktion av yrkesrelate-rade texter

producerar yrkesrelate-rade texter och använ-der ett lämpligt språk

producerar yrkesrelate-rade texter och beaktar arbetslivets krav i tex-terna

producerar flytande och förståeliga yrkesrelaterade texter och utvecklar sina färdigheter utifrån respons

Förståelse av språklig iden-titet samt jämförelse av tecknat språk med talat språk

känner till de viktigaste skillnaderna mellan talat och tecknat språk

undersöker kritisk de olika uttryckssätten i språkbruket

jämför strukturer som är karaktäristiska för det talade språket med motsvarande strukturer i teckenspråket

bedömer vilken bety-delse det skrivna språ-ket har för teckensprå-kiga med tanke på yr-kesarbete.

bedömer det skrivna språkets ställning i för-hållande till tecken-språket i samhället och i arbetslivet.

jämför svenskans och teck-enspråkets betydelse i ett flerspråkigt samhälle både ur arbetslivets och indivi-dens synvinkel.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter (T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO 5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).

3.1.1.8 Modersmålet, romani Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

kan kommunicera i olika interaktionssituationer på romani

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med texter som är skrivna på romani och som gäller den egna

74

branschen

skaffar och bedömer information med hjälp av medier på romani

producerar texter på romani

känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i romani.





Den studerande


lyssnar på andra och kommer med inlägg i interaktionssituationer

kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

använder romani på ett begripligt sätt i bekanta situationer

använder romani ganska mångsidigt i olika situationer

använder romani mångsidigt i olika situat-ioner

Textförståelse kan några branschrelate-rade begrepp på romani

förstår det väsentliga innehållet i texter och kan viktiga branschrela-terade begrepp på ro-mani

förstår det huvudsakliga innehållet och detaljer i texter och har god kän-nedom om centrala branschrelaterade be-grepp på romani

Informationssökning söker information i olika källor

söker information som anknyter till det egna yrkesområdet med hjälp av olika kommunikat-ionsverktyg och bedö-mer under handledning om texterna är tillförlit-liga

använder mångsidigt olika kommunikations-verktyg vid informat-ionssökning och bedö-mer om texterna är till-förlitliga

känner till medier som ges ut på romani

använder medier som ges ut på romani

använder på egen hand medier som ges ut på romani

Produktion av texter skriver under handled-ning texter på romani

skriver texter på romani skriver på egen hand texter genom att mångsidigt använda ro-mani

75


känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och drar nytta av sin kännedom i den mångfaldiga miljön.

känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och dragens betydelse samt drar nytta av sin kännedom i den mångfaldiga miljön.

känner till romernas språkliga och kulturella tradition och dess bety-delse samt agerar smidigt i det mångfaldiga sam-hället.

Bedömning av sina kunskaper i romani

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i romani utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den



Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4), Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).


Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på romani

kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

kan utveckla sin förmåga att skriva texter på romani

kan använda sina språkkunskaper för att söka information

känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.




Den studerande

Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer

kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra

kommunicerar på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituationer, mo-tiverar sina ståndpunkter och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra

76

Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på romani

förstår det huvudsak-liga innehållet i olika texter och kan vissa facktermer inom sin bransch på romani

förstår innehållet i olika texter, vissa kärnfrågor i texter som gäller den egna branschen och vissa fack-termer inom sin bransch på romani

Produktion av texter

producerar under hand-ledning yrkesrelaterade texter på romani med rätt texttyp

använder språkets former smidigt i skrift-lig kommunikation

producerar på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder en smidig sats- och me-ningsbyggnad på romani

Informationssökning söker information i olika källor genom att använda medier på romani

söker med hjälp av kommunikationsverk-tyg branschrelaterad information i olika källor

använder olika kommuni-kationsverktyg vid inform-ationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga


bedömer vilken bety-delse och inverkan ro-mernas språkliga och kulturella tradition har inom branschen.

.

drar nytta av dragen hos romernas språkliga och kulturella bak-grund samt av sin två- eller flerspråkighet.

drar mångsidigt nytta av romernas språkliga och kulturella bakgrund och bedömer sina möjligheter att bevara romanin.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4), Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).

3.1.2 Det andra inhemska språket, finska

Obligatoriska mål för kunnandet kompetensmål, 2 kp

Den studerande

har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att hon/han klarar av arbetsuppgifterna inom sin bransch på finska, även i digitala miljöer

förstår olika slags texter som gäller den egna branschen och skriver enklare texter på finska

kan söka information från olika källor och använda dem i sitt arbete

inser betydelsen av att kunna finska både i arbetslivet och i privatlivet.

77





Den studerande

Textförståelse och skriftlig kommunikat-ion

förstår innebörden i enkla skriftliga med-delanden och instrukt-ioner som hänför sig till branschen och var-dagslivet

förstår innebörden i in-struktioner och artiklar på finska som ansluter till yrkesområdet och viktiga samhällsföreteelser

läser och förstår utan svårighet olika slags tex-ter och manualer som anknyter till yrket, följer med finska yrkespubli-kationer och samhällsli-vet i finskspråkiga me-dier

skriver korta med-delanden och även enkla redogörelser på finska

skriver meddelanden samt vid behov även längre redogörelser på finska

svarar skriftligen på frå-gor och skriver rapporter på finska

Interaktion och age-rande på finska i ar-betslivet

förstår enkla instrukt-ioner och tilltal som berör arbetet eller var-dagslivet och kan möta en kund eller arbets-kamrat och förstå den-nas frågor

förstår tydliga instrukt-ioner och samtal i nor-malt tempo på arbetsplat-sen och kan möta och förstå kunder och arbets-kamrater, samt även följa med i medierna vad som händer i branschen och samhället

förstår även i snabbt tempo olika slags in-struktioner och diskuss-ioner som anknyter till yrkesområdet, kan be-möta finskspråkiga kun-der modigt och förstår deras avsikter och öns-kemål

betjänar nöjaktigt finskspråkiga kunder, frågar sig fram i alldag-liga situationer och sköter de allra viktig-aste arbetsuppgifterna på finska, även i digi-tala miljöer

betjänar väl finskspråkiga kunder, svarar på frågor och gör beställningar även i digitala miljöer; deltar i rutinartat samtal på arbetsplatsen

diskuterar utan svårighet sina arbetsuppgifter på finska, kan förklara funktioner och detaljer, även i digitala miljöer samt ta initiativ till och upprätthålla en diskuss-ion i växlande tempo

Informationssökning

känner till principerna för hur ordböcker, medier och andra kun-skapskällor används

använder ordböcker, me-dier och andra kunskaps-källor på finska

använder mångsidigt ordböcker, facklitteratur och medier på finska, för att få mera kunskap

Språkets och kul-turens betydelse

inser betydelsen av att kunna finska i alldagligt umgänge och att kunna arbeta i en finskspråkig arbetsgemenskap.

arbetar väl i en finsksprå-kig arbetsgemenskap och förkovrar sig medvetet i yrkesspråket.

deltar aktivt i en finsk-språkig arbetsgemenskap och intresserar sig för den finskspråkiga kul-turen.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

78

Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.

Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska (FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska.

Valbara kompetensmål, 2 kp

Den studerande

fördjupar sin förmåga att förstå och skriva arbetslivrelaterade texter

blir säkrare i att samtala och argumentera på finska

förkovrar sin förmåga att uppträda och samarbeta på finska

känner till sina strategier för språkinlärning.

Bedömning



Den studerande

Textförståelse och skrift-lig kommunikation

förstår innebörden i en arbetslivsrelaterad text och kan kortfat-tat återge dess inne-håll

förstår innebörden och det centrala innehållet i en arbetslivsrelaterad text och kan anknyta informationen till egna erfarenheter

förstår både innebör-den och budskapet i en arbetslivsrelaterad text och kan utvärdera tex-tens innehåll

skriver korta och enkla texter med an-knytning till yrkes-kompetensen

skriver texter med an-knytning till yrkeskom-petensen

skriver målinriktat tex-ter med anknytning till yrkeskompetensen och bearbetar dem utgå-ende från given respons

Interaktion och agerande på finska i arbetslivet

uttrycker och motive-rar sina åsikter och beaktar även åsikterna i arbetsgruppen

uttrycker och motiverar på ett övertygande sätt sina åsikter och beaktar olikheterna i arbets-gruppens åsikter

uttrycker och analyserar på ett självkritiskt sätt sina åsikter och kan även kommunicera på ett konstruktivt sätt i en debatt

presenterar muntligt ett bekant ämne

kan muntligt presentera ett ämne på ett förståe-ligt sätt

kan muntligt presentera även ett mer krävande ämne på ett logiskt uppbyggt sätt

79

Språkinlärningsfärdigheter

är medveten om sin personliga inlärnings-strategi.

känner till de svaga och starka sidorna i sin in-lärningsstrategi.

prövar nya inlärnings-strategier och inlär-ningsstilar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.

Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska (FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska

3.1.3 Främmande språk Inom den grundläggande yrkesutbildningen är målen för kunnandet i främmande språk och bedömningen av kunnandet differentierade på basis av om det språk som den studerande valt är ett A- eller B-språk. Det valda främmande språket kan också vara ett helt nytt språk för den studerande, och då tillämpas målen och bedöm-ningen för B-språket. Med A-språk och B-språk avses följande: A-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 1–6 B-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 7–9

3.1.3.1 Främmande språk, A-språk Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp

Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke

kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen

kan söka information i olika källor på det främmande språket

kan agera i en flerspråkig och mångkulturell miljö.





Den studerande

80


förstår korta och enkla muntliga in-struktioner som gäller arbete inom den egna branschen och kan följa dem

förstår de vanligaste muntliga meddelandena om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem

förstår de centrala tan-kegångarna i vanligt tal i normalt tempo och föl-jer dem

berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter genom att svara på frågor som ställs i förutsägbara och bekanta arbetssi-tuationer

berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen om samtals-partnern talar långsamt och använder enkla kon-struktioner

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt om de normer och sätt som hör ihop med arbetet samt begär fler instrukt-ioner om sitt arbete

Förståelse och produkt-ion av texter

förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen

förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen, ställer preciserande frå-gor och kan följa in-struktionerna

förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet

skriver under hand-ledning och med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet

skriver med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet

skriver smidigt vanliga meddelanden och korta texter samt fyller i do-kument som gäller det egna arbetet

Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor

söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor

söker på egen hand in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar

Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö

är medveten om bety-delsen av det språk som han/hon studerat och av den kultur som det representerar.

använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö.

tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och fär-digheter i det främ-mande språket och i kulturen.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.

81

Valbara mål för kunnandet, 2 kp Den studerande

kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet

kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk

kan vara aktiv som medborgare i sammanhang där ett främmande språk används

förstår språkets och kulturens betydelse

kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.





Den studerande


berättar om sig själv och sina arbetsuppgifter samt svarar på frågor

berättar på ett begripligt sätt om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen och deltar i diskussionen

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete och om de normer och sätt som hör ihop med arbetet och tar vid behov reda på motsvarande saker i andra länder samt begär fler instruktioner om sitt arbete

klarar av allmänspråk-liga interaktionssituat-ioner, där man även behandlar ämnen relate-rade till de vanligaste arbetsuppgifterna

klarar av en mängd olika arbetsrelaterade interaktionssituationer

uppträder naturligt i arbetsrelaterade inter-aktionssituationer där man även behandlar svårare ämnen

Agerande som aktiv medborgare i samman-hang där ett främmande språk används

förstår hur man kan påverka och dra nytta av sociala medier på det främmande språket

använder det främ-mande språket för att påverka och dra nytta av sociala medier

följer aktuella diskuss-ioner på det främmande språket och tar ställning i diskussionerna

Förståelse av språkets och kulturens betydelse

skaffar information om levnadssätten i de län-der där det främmande språket talas

visar i sitt arbete att han/hon förstår språk-lig och kulturell mång-fald

drar i sitt eget arbete mångsidig nytta av de möjligheter som olika språk och kulturer er-bjuder

Utveckling av språkin-lärningen

identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.

bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.

stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt

82

skaffar grundläggande information om möjlig-heterna att studera i en miljö där det främ-mande språket används.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och skrivförmåga.

3.1.3.2 Främmande språk, B-språk


Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke

kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen

kan söka information i olika källor på det främmande språket.





Den studerande


förstår korta och enkla muntliga med-delanden som gäller den egna branschens arbete och kan följa dem

förstår de vanligaste muntliga instruktionerna om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem

förstår de centrala tan-kegångarna i ett vanligt tal i normalt tempo och följer dem

berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter i förutsäg-bara och bekanta ar-betssituationer

berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen genom att använda enkla konstrukt-ioner

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt be-gär fler instruktioner om sitt arbete

83

Textförståelse förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen

förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer i det egna ar-betet och den egna bran-schen genom att an-vända hjälpmedel samt ställer preciserande frå-gor och kan agera enligt dem

förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet

skriver enkla och korta texter som gäller det egna arbetet under handledning och efter en mall

skriver efter en mall enkla och korta texter som gäller det egna arbe-tet

skriver vanliga med-delanden och korta tex-ter samt fyller i enkla dokument som gäller det egna arbetet

Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor.

söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor.

söker mångsidigt in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och samhälle.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal- och skrivförmåga.


kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet

kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk

kan skriva en branschrelaterad text på ett främmande språk

vet språkets och kulturens betydelse

kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.





Den studerande

84


berättar om sig själv och sitt arbete, nämner t.ex. verktyg, yrkesbe-nämningar och arbets-uppgifter

svarar på enkla frågor vid behandling av sin arbetsmiljö och sig själv när samtalspartnern talar långsamt och tyd-ligt

ställer enkla frågor och svarar när man behand-lar den egna arbetsmil-jön och honom/henne själv när samtalspart-nern talar tydligt samt begär förtydliganden vid behov

kommunicerar muntligt t.ex. när han/hon pre-senterar sig i bekanta vardags- och arbetslivs-situationer

deltar i diskussionen om samtalspartnern talar långsamt och använder tydliga konstruktioner

klarar sig i arbetslivets vanliga servicesituation-er

Produktion av texter skriver under handled-ning och med hjälp av en mall texter som gäl-ler det egna arbetet

skriver med hjälp av en mall texter som gäller det egna arbetet

skriver ledigt vanliga meddelanden och ar-betsrelaterade texter samt fyller i dokument som gäller det egna arbetet

Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö

är medveten om bety-delsen av det språk som studerats och den kultur som det representerar

använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö

tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och färdigheter i det främ-mande språket och i den främmande kul-turen

Utveckling av språkin-lärningen

identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.

bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.

stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och samhälle.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal- och skrivförmåga.

3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 6 kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 9 kompetenspoäng i kunnande i matematik och naturvetenskap.

3.2.1 Matematik Obligatoriska mål för kunnandet, 3 kp

85

Den studerande

behärskar de elementära räkneoperationerna, procenträkning och omvandling av måttenheter i den om-fattning som krävs inom den egna branschen och i vardagslivet

kan beräkna ytor och volymer

kan tillämpa geometri i den omfattning som uppgifterna inom den egna branschen kräver och uppfattar rum och former tredimensionellt

kan använda lämpliga matematiska metoder för att lösa problem inom den egna branschen

kan bedöma om erhållna resultat är riktiga och av rätt storleksordning

kan använda räknare, dator och vid behov övriga matematiska hjälpmedel för att lösa matematiska pro-blem.





Den studerande

Utförande av elemen-tära räkneoperationer och procentberäkning-ar samt omvandling av måttenheter

utför de vanligaste räk-neoperationerna som anknyter till arbetsupp-gifterna och vardagsli-vet

utför smidigt räkneoper-ationer som anknyter till yrket och vardagslivet

tillämpar de räkneoper-ationer som behövs inom yrkesområdet och i vardagslivet och be-dömer nivån på resulta-tens noggrannhet

Beräkning av area och volym, tillämpning av geometri

utför de vanligaste are- och volymberäkningar-na

utför smidigt de vanlig-aste area- och volymbe-räkningarna

tillämpar area- och vo-lymberäkningar i ar-betsuppgifter och be-dömer resultaten

Lösning av matema-tiska problem

löser de viktigaste ma-tematiska problemen som anknyter till ar-betsuppgifterna och använder då enkla räk-neoperationer

löser yrkesrelaterade problem med matema-tiska metoder

tillämpar matematiska metoder vid lösning och uppställning av matema-tiska problem som ank-nyter till yrkesområdet samt bedömer meto-dernas tillförlitlighet och noggrannhet

Kontroll av riktigheten i matematiska resultat

kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga

kontrollerar att beräk-ningar är riktiga

kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning

Användning av räk-nare och andra hjälp-medel

använder räknare och andra hjälpmedel för att lösa elementära mate-matiska uppgifter som anknyter till arbetsupp-gifterna.

använder smidigt räk-nare och andra hjälpme-del för att lösa problem som anknyter till yrkes-området.

använder mångsidigt och effektivt egenskap-erna hos en räknare och andra hjälpmedel för att lösa problem som ank-nyter till yrkesområdet.

86

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik (MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA 3).


kan uttrycka relationer mellan variabler med matematiska uttryck

kan bilda och göra upp ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar som anknyter till den egna branschen

kan lösa matematiska uppgifter som behövs i arbetet med hjälp av ekvationer, slutledningar eller diagram

kan bedöma om resultaten är riktiga och av rätt storleksordning

kan tillämpa den ekonomiska matematik som behövs i vardags- och arbetslivet, såsom lönsamhets-, kost-nads-, skatte- och lånekalkyler

kan samla och gruppera information som anknyter till den egna branschen. Bedömning av kunnandet




Den studerande

Användning av ma-tematiska uttryck

använder enkla mate-matiska uttryck

bildar och använder enkla matematiska uttryck

bildar och använder ma-tematiska uttryck

Användning av ek-vationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspecifika uppgifter

använder enligt in-struktioner ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspe-cifika uppgifter

använder ekvationer, ut-tryck, tabeller och ritning-ar i branschspecifika upp-gifter

tillämpar ekvationer, uttryck, tabeller och rit-ningar i branschspecifika uppgifter

Tillämpning av eko-nomisk matematik

gör enkla kostnads- och lönsamhetsjämfö-relser med hjälp av ekonomisk matematik

gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik

gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik och drar utifrån jämförelserna välgrun-dade slutsatser

Kontroll av riktighet-en i matematiska resultat

kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga

kontrollerar att beräk-ningar är riktiga

kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning

Insamling och grup-pering av informat-ion

samlar information i grafisk form och i ta-bellform från olika källor.

samlar och grupperar information enligt beho-vet genom att som källa använda statistik, tabeller och diagram.

samlar information på ett mångsidigt sätt och till-lämpar och använder statistik, tabeller och diagram som informat-ionskällor och grupperar utifrån dessa information för olika behov.

87

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik (MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA 3).

3.2.2 Fysik och kemi Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp Den studerande

kan tillämpa de begrepp, fenomen och lagbundenheter inom fysiken som är centrala med tanke på den egna branschen

kan i sitt arbete beakta de kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen samt ke-miska ämnens särskilda egenskaper

kan förvara, använda och bortskaffa ämnen som behövs inom den egna branschen. Bedömning av kunnandet Föremål för bedöm-ning



Den studerande

Tillämpning av fysi-kens begrepp, fe-nomen och lagbun-denheter

behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem, men behöver handledning på vissa punkter

behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem

behärskar fysikens be-grepp och lagbunden-heter så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter på egen hand kan beakta de fenomen som ankny-ter till dem

Beaktande av ke-miska ämnen och deras egenskaper i arbetet

beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljöriskerna i anknyt-ning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras sä-kerhet eller miljön, men behöver en aning hand-ledning

beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljö-riskerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön

beaktar på egen hand i sitt arbete egenskaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reakt-ionerna och miljöris-kerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön och ger även andra instruktion-er om säkert arbete

Förvaring, hantering och bortskaffande av kemikalier

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na, men behöver delvis handledning.

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na.

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgif-terna, och gör detta på egen hand och smidigt.

88

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i examensdelen Fysik och kemi.


kan tillämpa de grundläggande begrepp och lagbundenheter inom mekanik, värmelära och ellära som är centrala med tanke på den egna branschen samt beakta dem i sitt arbete

kan framställa blandningar av ämnen som behövs inom branschen

kan göra experimentella observationer och mätningar av fysikaliska och kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen

kan samla, hantera och analysera sina experimentella observationer och mätningar

kan bedöma tillförlitlighet, noggrannhet och relevans för sina experimentella observationer och mätresul-tat.





Den studerande

Kännedom om lagbundenheterna inom värmelära, mekanik och ellära och beaktande av dem i arbetet

behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbets-uppgifter beaktar de fe-nomen som anknyter till dem, men behöver hand-ledning på vissa punkter

behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbetsupp-gifter beaktar de fenomen som anknyter till dem

behärskar lagbunden-heterna i värmelära, me-kanik och ellära så väl att han/hon i sina ar-betsuppgifter på egen hand beaktar de feno-men som anknyter till dem

Framställning av blandningar

beräknar under handled-ning halter och ämnes-mängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker enligt instruktioner information i säkerhets-databladen för kemikali-erna

beräknar halter och äm-nesmängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker information i säkerhetsdatabladen för kemikalierna

beräknar på egen hand och smidigt halter och ämnesmängder även med hjälp av reaktions-likheter i olika arbetssi-tuationer i enlighet med den information han/hon hämtat från olika informationskällor

Observation och mätning

utför mätningar och ex-perimentella observation-er genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten i en handledd arbetssituation

utför mätningar och expe-rimentella observationer genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten på egen hand

använder smidigt de lämpligaste metoderna och instrumenten för mätningar och experi-mentella observationer och utför sitt arbete systematiskt och om-sorgsfullt

89

Insamling, bear-betning och analys av mätresultat

samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, presenterar dem med möjliga diagram och ta-beller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resultatet, men behöver handledning i vissa frågor

samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, pre-senterar dem med diagram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slut-liga resultatet efter en ana-lys

samlar på egen hand resultaten som erhållits vid mätning och expe-rimentellt arbete, pre-senterar dem med dia-gram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resulta-tet efter en analys

Bedömning av mätresultatens tillförlitlighet, noggrannhet och relevans

bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och redovisar resultaten med rätt noggrannhet, men behöver emellanåt hand-ledning.

bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och re-dovisar resultaten med rätt noggrannhet.

bedömer på egen hand mätresultatens tillförlit-lighet, bestämmer felfak-torerna och redovisar resultaten med rätt nog-grannhet.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1), Värme (FY 2) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i exa-mensdelen Fysik och kemi.

3.2.3 Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den

Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande

kan använda de vanligaste informations- och kommunikationstekniska tillämpningarna och utnyttja de anvisningar och handböcker som är avsedda för dem

kan skydda sin nätidentitet och integritet

kan följa anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd

behärskar de olika sätten att lagra och skicka filer.





Den studerande

Användning av inform-ations- och kommuni-kationstekniska tillämp-ningar

använder de tillämp-ningar som han/hon behöver men behöver emellanåt handledning

använder smidigt till-lämpningar som han/hon behöver

använder tillämpningar mångsidigt enligt situat-ion och behov

Användning av anvis-ningar och handböcker

använder anvisningar och handböcker, men behöver emellanåt handledning

använder smidigt anvis-ningar och handböcker

använder smidigt anvis-ningar och handböcker och löser olika problem med hjälp av dem

Skydd av sin nätidentitet och integritet

skapar under hand-ledning en nätidentitet och bedömer riskerna

skapar en nätidentitet och bedömer riskerna förknippade med an-

skapar en nätidentitet, bedömer riskerna för-knippade med använd-

90

förknippade med an-vändningen av den samt skyddsmetoder-na

vändningen av den samt skyddsmetoderna

ningen av den och väljer skyddsmetoder som är lämpliga för utrustning-en och användningssätt-en

väljer under handled-ning en för situation-en lämplig skyddsnivå för internetanslut-ningen

väljer en för situationen lämplig skyddsnivå för internetanslutningen

väljer en för olika situat-ioner lämplig skyddsnivå för internetanslutningen

kan välja ett säkert sätt för att sköta be-talningar i Finland

kan välja ett säkert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlands-betalningar

kan välja ett för situat-ionen lämpligt och sä-kert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlandsbetalningar

Iakttagande av anvis-ningar och bestämmelser

följer i sitt arbete an-visningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informat-ionssäkerhet och data-skydd, men behöver emellanåt handledning

följer på egen hand anvisningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informations-säkerhet och dataskydd

följer på egen hand an-visningar och bestäm-melser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd, håller sina kunskaper uppdate-rade och ger vid behov andra handledning

följer etiketten för nätanvändningen

följer etiketten för nä-tanvändningen

följer etiketten för nä-tanvändningen

Förvaring och sändning av filer

kan använda de van-ligaste sätten att för-vara och sända filer.

väljer ändamålsenliga sätt att förvara och sända filer.

väljer ändamålsenliga sätt att förvara och sända filer och beaktar då informationssäker-heten.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.


kan sätta sig in i tillämpningar som finns i olika informationssystem och som kan användas inom det egna yrkesområdet

kan lösa de vanligaste problemen i anknytning till informations- och kommunikationstekniska tillämp-ningar

kan börja använda nya informations- och kommunikationstekniska enheter och tillämpningar

kan agera i elektroniska medier för att utveckla och dela med sig av sitt kunnande

kan utnyttja digitalt material vid beskrivning av den professionella utvecklingen och vid marknadsföring av sitt kunnande/sin yrkesskicklighet.


91




Den studerande

Utnyttjande av tillämp-ningar i informationssy-stem avsedda för det egna yrkesområdet

söker information som han/hon själv behöver om de tillämpningar i informationssystem som används inom yr-kesområdet

söker information om de tillämpningar i in-formationssystem som håller på att utvecklas för yrkesområdet

söker aktivt informat-ion om hur man inom yrkesområdet utvecklar tillämpningar i inform-ationssystemet

Ibruktagning av utrust-ning och tillämpningar

tar i bruk ny utrustning och nya tillämpningar som han/hon själv ska använda, men behöver emellanåt handledning

tar smidigt i bruk ny utrustning och nya till-lämpningar som han/hon själv ska an-vända

tar smidigt i bruk ny utrustning och nya till-lämpningar som han/hon själv ska an-vända och kan vid be-hov ge andra handled-ning

Utnyttjande av elektro-niska medier

söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer information-ens praktiska betydelse, men behöver emellanåt handledning

söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer informationen kritiskt

söker mångsidigt branschrelaterad in-formation, arbetar ak-tivt i nätverk som an-vänder informations- och kommunikations-nät och bedömer in-formationen kritiskt

Utnyttjande av digitalt material

använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet, men behöver emellanåt handledning.

använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet och utnyttjar dem vid ar-betssökning.

beskriver sin yrkes-skicklighet mångsidigt med digitala material och utnyttjar dem ef-fektivt vid arbetssök-ning.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet Examensdelen ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla fyra delområden (sammanlagt 5 kom-petenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 8 kompetenspoäng för kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet.

3.3.1 Samhällsfärdigheter Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande

92

kan agera som medborgare och delta i samhälleligt beslutsfattande

kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling

kan planera och sköta sin egen ekonomi och bedöma riskerna i fråga om den

använder sociala medier som ett medel för aktivt deltagande

kan använda tjänster som samhället tillhandahåller och vara konsument. Bedömning av kunnandet




Den studerande

Agerande som med-borgare och delta-gande i samhälleligt beslutsfattande

känner till medborgar-nas grundrättigheter och skyldigheter i Fin-land och kan berätta om dem

känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och kan berätta om dem

känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och bedömer dem i för-hållande till rättigheterna och skyldigheterna i andra länder

följer det samhälleliga beslutsfattandet

följer det samhälleliga beslutsfattandet och ut-trycker sina egna åsikter om frågor som han/hon anser viktiga

följer aktivt det samhäl-leliga beslutsfattandet och deltar i det på olika sätt

deltar i verksamhet som ordnas av stu-derande eller andra och påverkar för sin del den gemensamma verksamheten

deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar för sin del beslutfattandet

deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar aktivt beslutfattandet i frågor

Iakttagande av princi-perna om jämlikhet och likabehandling

samarbetar smidigt med olika människor, även i mångkulturella arbetsenheter

behandlar människor respektfullt, bemöter sina arbetskamrater och kun-der jämlikt oberoende av eventuell olikhet

bidrar till en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och ingriper på lämpligt sätt om det förekommer mobbning eller trakasserier

Planering och skötsel av sin egen ekonomi

utarbetar under hand-ledning en plan över sina utgifter och in-komster och beaktar då villkoren, följderna och riskerna förknip-pade med lån

utarbetar en plan över sina utgifter och inkoms-ter och förutser då kom-mande händelser samt beaktar villkoren, följ-derna och riskerna för-knippade med lån

utarbetar på egen hand och ansvarsfullt en plan över sina utgifter och inkomster och förutser då kommande händelser samt beaktar villkoren, följderna och riskerna förknippade med lån

Utnyttjande av sociala medier

använder under hand-ledning sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller

använder sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller in-tressen som en samman-

använder sociala medier mångsidigt för att främja sina egna intressen och/eller intressen som

93

intressen som en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har

slutning eller ett företag som han/hon represente-rar har

en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har

Användning av tjäns-ter som tillhandahålls i samhället och age-rande som konsument

använder de tjänster som studerande behö-ver och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras

använder mångsidigt och med urskillning de tjäns-ter som studerande be-höver och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras

använder och väljer på egen hand de tjänster som studerande behöver och förstår hur tjänster-na i samhället finansieras

känner till konsumen-tens rättigheter och skyldigheter och vet var man kan få hjälp i konsumentfrågor.

söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och vet var man kan få information och hjälp i konsumentfrågor.

söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och kan bedöma informationskällornas tillförlitlighet.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).


Den studerande

kan söka information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-det, även om Europeiska unionen

känner till den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan

kan följa den samhälleliga debatten och ekonomiska nyheter

kan redogöra för hur den samhälleliga och ekonomiska situationen återspeglar sig på arbetsplatserna och sysselsättningen inom den egna branschen

kan redogöra för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för de viktigaste samhällseko-nomiska aktörerna samt bedöma deras betydelse för den nationella ekonomin.




Nöjaktiga N1 Goda G2 Beröm-liga B3

Den studerande

Informationssökning om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet i Europeiska unionen

söker under handledning information om möjlig-heterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-det

söker information om möjligheterna till sam-hällelig påverkan och om det samhälleliga besluts-fattandet

söker mångsidigt och aktivt information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet

94

Kännedom om den egna branschens sam-hälleliga betydelse och inverkan

känner till den egna bran-schens samhälleliga bety-delse och inverkan i hu-vuddrag

ger en väl underbyggd redogörelse för den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan

ger en omfattande och väl underbyggd redo-görelse för den egna branschens samhälle-liga betydelse och inverkan

Att följa den samhälle-liga debatten och eko-nomiska nyheter

följer i någon informat-ionskälla den samhälleliga och ekonomiska debatten

följer i olika informat-ionskällor den samhälle-liga och ekonomiska debatten

följer aktivt i olika informationskällor den samhälleliga och ekonomiska debatten

gör upp en översikt över läget i den egna bran-schen, men behöver emel-lanåt handledning

bedömer mångsidigt läget i den egna bran-schen och bedömer den information som för-medlas av olika medier

ger en väl underbyggd och mångsidig över-sikt över läget i den egna branschen och bedömer kritiskt den information som för-medlas av olika me-dier

Beaktande av det sam-hälleliga och ekono-miska läget inom den egna branschen

ger en åskådlig redogö-relse för hur det aktuella samhälleliga och ekono-miska läget återspeglar sig på arbetsplatserna och på sysselsättningen inom den egna branschen

ger en åskådlig och väl underbyggd redogörelse för hur det aktuella sam-hälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på arbetsplatserna och sysselsättningen inom den egna branschen

ger en åskådlig redo-görelse för hur det aktuella samhälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på ar-betsplatserna och sysselsättningen

underbygger sin redo-görelse mångsidigt och omfattande

Att redogöra för de grundläggande sam-hällsekonomiska be-greppen och för de viktigaste samhällse-konomiska aktörerna

ger exempel på grundläg-gande samhällsekono-miska begrepp och på de viktigaste samhällseko-nomiska aktörerna.

redogör för de grundläg-gande samhällsekono-miska begreppen och för de viktigaste samhällse-konomiska aktörerna samt bedömer deras betydelse för den nat-ionella ekonomin.

redogör för de grund-läggande samhällseko-nomiska begreppen och för de viktigaste samhällsekonomiska aktörerna, för deras betydelse och för be-roendeförhållandena mellan dem.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).

3.3.2 Arbetslivsfärdigheter Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande

kan söka en arbetsplats åt sig själv

kan redogöra för de viktigaste frågorna i arbetsavtalssystemet och i arbetsavtal

95

kan sätta sig in i arbetsplatsens verksamhet och arbetsuppgifterna på arbetsplatsen samt sörja för säker-heten i arbetet

kan arbeta på en arbetsplats och utveckla sitt kunnande.




Den studerande

Arbetssökning söker arbete och skriver en arbetsansökan och ett CV, men behöver en aning handledning

söker arbete på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan och ett tydligt CV

söker arbeten aktivt och initiativrikt och identifi-erar sina styrkor

skriver en tydlig arbets-ansökan och ett tydligt CV som ger en bra bild av det egna kunnandet

uppträder korrekt vid en anställningsintervju

uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju

uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju

klär sig korrekt med tanke på branschen och arbetsplatsen

tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens karaktär

tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens särdrag

redogör för sitt kun-nande

redogör tydligt för sina styrkor vid presentation av sitt kunnande

ger en väl underbyggd och omfattande redogö-relse för sitt kunnande och sina styrkor

Användning av medier vid arbetssökning

söker uppgifter om arbetsplatser i medier

bekantar sig med arbets-platser med hjälp av uppgifter i medier

använder mångsidigt medier vid arbetssök-ning och drar nytta av möjligheterna i de soci-ala medierna

Kännedom om arbetsav-talssystemet, arbetsavtal och innehållet i arbetslag-stiftningen

har kunskap om de viktigaste frågorna i branschens arbetsvill-kor och i den arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen

har kunskap om bran-schens arbetsvillkor och den centrala arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen

har goda kunskaper om den egna branschens arbetsvillkor och om möjligheterna i den cen-trala arbetslagstiftningen när det gäller att ut-veckla arbetet

ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om

ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om

känner till innehållet i det egna arbetsavtalet

96

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter, men behöver emellanåt handledning

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter samt motiverar ansvarsfullt sitt age-rande

Att sätta sig in i arbets-platsens verksamhet och i arbetet

söker information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter

söker mångsidigt in-formation om arbets-platsens verksamhet och om sina arbetsuppgifter

söker på egen hand och mångsidigt information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter

följer de säkerhetsan-visningar som getts om arbetet

följer de säkerhetsanvis-ningar som getts om arbetet

tillämpar och utvecklar de säkerhetsanvisningar som getts om arbetet

Arbete på en arbetsplats följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna

följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika arbetssituat-ioner

följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika föränderliga situationer på arbets-platsen

sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet

sköter om de skyddsklä-der och andra kläder som krävs i arbetet

sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet

arbetar i ett arbetslag och tillsammans med olika människor, men behöver emellanåt handledning.

arbetar naturligt på ar-betsplatsen tillsammans med olika människor och grupper.

arbetar naturligt på sin arbetsplats tillsammans med olika människor och grupper samt kommer med utveckl-ingsidéer som kan an-vändas på arbetsplatsen och i arbetslaget.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.


Den studerande

kan främja atmosfären på arbetsplatsen och personalens engagemang

kan sköta olika uppgifter på arbetsplatsen

kan för sin del ansvara för att arbetet på arbetsplatsen framskrider, för att kvaliteten på arbetet är god och för att arbetet utvecklas

kan utveckla sitt eget kunnande

kan söka arbete på den internationella arbetsmarknaden och i synnerhet i EU-länderna. Bedömning av kunnandet

97




Den studerande

Främjande av atmo-sfären på arbetsplat-sen och personalens engagemang

främjar för sin del en tolerant atmosfär på arbetsplatsen och spor-rar andra att delta i gemensamma aktivite-ter, men behöver emel-lanåt handledning

främjar för sin del en tolerant atmosfär på ar-betsplatsen och sporrar andra att delta i gemen-samma aktiviteter

främjar aktivt en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och sporrar andra att delta mångsidigt i ge-mensamma aktiviteter

Skötsel av olika upp-gifter på arbetsplat-sen

meddelar sin villighet att delta i några nya uppgifter på arbets-platsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

meddelar sin villighet att delta i nya uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

meddelar sin villighet att delta i olika uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

Ombesörjande av att arbetet och arbets-processerna fram-skrider och att kvali-teten på arbetet är god

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och förändrar sitt eget arbete utifrån erhållen respons, men behöver emellanåt handledning

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen

är serviceinriktad är serviceinriktad och sörjer för kundnöjdheten

är initiativrik när det gäller att utveckla kvali-teten på det egna arbetet och arbetsmiljön

Utveckling av sitt kunnande

utvecklar sig själv och sitt kunnande, men behöver emellanåt handledning

utvecklar sig själv och sitt kunnande planmässigt och bedömer sina ut-vecklingsbehov i samar-bete med andra

utvecklar sig själv och sitt kunnande planmäss-igt och mångsidigt och bedömer sina utveckl-ingsbehov

Arbetssökning på den internationella arbetsmarknaden

söker i medier uppgif-ter om internationella arbetsplatser

söker i medier uppgifter om arbetsplatser och be-kantar sig med arbetsplat-ser med hjälp av uppgifter i medier

använder mångsidigt medier vid arbetssökning och drar nytta av möjlig-heterna i de sociala me-dierna

98

söker arbete och skri-ver en arbetsansökan, men behöver emellanåt handledning

söker arbeten på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan

söker arbeten aktivt och initiativrikt, identifierar sina styrkor och skriver en tydlig arbetsansökan som beskriver det egna kunnandet

kommunicerar vid arbetssökning med människor som har olika kulturbakgrund och drar då nytta av sina språkkunskaper, men behöver emellanåt handledning.

kommunicerar vid arbets-sökning med människor som har olika kulturbak-grund och drar då nytta av sina språkkunskaper.

kommunicerar vid ar-betssökning med männi-skor som har olika kul-turbakgrund och använ-der då sina goda språk-kunskaper.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.

3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet Obligatoriska mål för kunnandet, 1 kp Den studerande

kan bedöma och identifiera sitt kunnande och sina styrkor

kan ta fram en egen affärsidé och undersöka möjligheterna att utveckla den

kan bedöma sina möjligheter att bli företagare

kan undersöka sina egna professionella nätverk

kan identifiera lönsamma principer för affärsverksamhet

kan bedöma betydelsen av sin egen företagsamhet och företagsverksamhet för den egna välfärden och för Finlands ekonomi.





Den studerande

Bedömning och identifie-ring av det egna kunnan-det

bedömer sitt kunnande och tar reda på sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen, men behöver emellanåt handledning

bedömer mångsidigt sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen

bedömer mångsidigt och välgrundat sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen

99

Framtagning av en egen affärsidé och undersök-ning av möjligheterna att utveckla den

undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster eller produkter, men behöver emellanåt handledning

undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster eller produkter

undersöker mångsidigt och på egen hand möj-ligheter i fråga om fö-retagsverksamhet, före-tagsformer, viktiga tjänster eller produkter

utvecklar affärsidén utvecklar och motive-rar affärsidén

Bedömning av möjlig-heterna att bli företagare

skaffar information om åtgärder och stödtjäns-ter för grundande av ett eget företag, men behöver emellanåt handledning

tar mångsidigt reda på vilka åtgärder som be-hövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga

tar mångsidigt reda på och motivera vilka åtgärder som behövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga

Undersökning av egna professionella nätverk

tar reda på vilka sam-arbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna branschen och beskriver samarbets-möjligheterna med olika aktörer

tar grundligt reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer samarbetsmöjligheterna med olika aktörer

tar mångsidigt och på egen hand reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer kritiskt samarbetsmöj-ligheterna med olika aktörer

Utredning av principerna för affärsverksamhet

tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader, men behöver emellanåt handledning

tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader

tar grundligt och väl-grundat utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader

Utredning av betydelsen av företagsverksamhet inom den egna bran-schen

tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet och för näringslivet,

tar mångsidigt reda på riskerna förknippade med företagsverksam-heten och verksamhet-ens betydelse för det egna livet och för nä-

tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet samt

100

men behöver emellanåt handledning.

ringslivet.

motiverar vilken bety-delse företagsverksam-het inom den egna branschen har och förutser framtidsutsik-terna för branschen.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.


Den studerande

kan kartlägga utvecklingsbehoven i företagsverksamhet inom den egna branschen

kan analysera resultatet i den egna affärsverksamheten och den egna arbetsinsatsens inverkan på resultatet genom att genomföra ett litet projekt

kan ge förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändra sin verksamhet

kan planera sin egen verksamhet och tidsanvändning. Bedömning av kunnandet




Den studerande

Kartläggning av be-hoven att utveckla företagsverksamheten inom branschen

kartlägger förändring-arna i kundernas be-hov, konkurrensen och verksamhetsmiljön, men behöver emellanåt handledning

kartlägger mångsidigt förändringarna i kunder-nas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön

kartlägger på egen hand och mångsidigt föränd-ringarna i kundernas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön

förutser framtidsutsik-terna

Analys av resultatet i affärsverksamhet

analyserar i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsat-sens inverkan, men behöver emellanåt handledning

analyserar i ett litet pro-jekt utifrån den egna af-färsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsatsens inverkan

analyserar mångsidigt i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén in-täkter och kostnader samt den egna arbetsin-satsens inverkan och motiverar sina åtgärder

Utveckling av nya arbetssätt

ger förslag till utveckl-ing av nya arbetssätt och ändrar sin verk-samhet, men behöver emellanåt handledning

ger motiverade förslag till utveckling av nya arbets-sätt och ändrar sin verk-samhet

förutser framtidsutsik-terna och ger motiverade förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändrar sin verksamhet

101

Planering av det egna arbetet och tidsan-vändningen

planerar sina uppgifter och gör upp en tids-plan för utförandet av dem, i huvudsak på egen hand.

planerar sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utförandet av dem

planerar på egen hand sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utfö-randet av dem och beak-tar kommande arbetsfa-ser

reagerar på förändrings-behov.

reagerar på förändrings-behov och ger utveckl-ingsförslag som gäller arbetet.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.

3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap Obligatoriska mål för kunnandet, 2 kp Den studerande

kan åt sig själv utarbeta en plan som främjar ett sunt levnadssätt, arbetsförmågan och sitt mot-ionsutövande och kan följa planen

kan främja och upprätthålla sin studie-, funktions- och arbetsförmåga

kan ta hänsyn till kostens betydelse för hälsan samt den negativa effekten av rökning och berusningsme-del

kan beskriva den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelat-ionerna har för människans välbefinnande

kan främja välbefinnandet i läroanstalten

kan utveckla sina arbetssätt samt säkerheten och hälsan i sin arbetsmiljö

kan arbeta på ett säkert och ergonomiskt sätt, förebygga olyckor, agera i nödsituationer samt kalla på hjälp.





Den studerande

102

Utarbetande av en plan som främjar ett sunt levnadssätt, ar-betsförmågan och sitt motionsutövande samt genomförande av planen

beaktar i sin plan kopplingen mellan motionsutövande, häl-sosam mat, vila, sömn, rekreation, människo-relationer och hälsa när det gäller att upprätt-hålla sina motionsva-nor samt sin studie- och arbetsförmåga

beaktar i sin plan på ett mångsidigt sätt koppling-en mellan motionsut-övande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin studie- och arbetsförmåga

beaktar i sin plan kopp-lingen mellan motions-utövande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin stu-die- och arbetsförmåga

Beaktande av kostens betydelse och den negativa effekten av rökning och berus-ningsmedel

söker information om de vanligaste hälsopro-blemen samt om de vanligaste faktorerna och folksjukdomarna som har negativ inver-kan på hälsan och stu-die- och arbetsför-mågan

söker information om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdo-mar som har negativ in-verkan på hälsan och stu-die- och arbetsförmågan

söker mångsidig inform-ation om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdomar som har negativ inverkan på häl-san och studie- och ar-betsförmågan

söker information om kosten och dess bety-delse för människans hälsa

söker information om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa

söker mångsidig inform-ation om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa samt jämför innehållet i fö-doämnen och matpro-dukter

beaktar informationen i sin plan, men behöver emellanåt handledning vid sökning av inform-ation som främjar häl-san

beaktar informationen i sin plan

beaktar kritiskt informat-ionen i sin plan

Genomförande av planen

förbinder sig till planen och genomför den, utvärderar regelbundet planen och genomfö-randet av den samt uppdaterar den, men behöver emellanåt

förbinder sig till planen och genomför den, utvär-derar regelbundet planen och genomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärde-ringen, uppdaterar planen

förbinder sig till planen och genomför den, ut-värderar regelbundet och kritiskt planen och ge-nomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärderingen,

103

handledning och bedömer sin utveckl-ing

uppdaterar planen och bedömer sin utveckling

Främjande och upp-rätthållande av stu-die-, funktions- och arbetsförmåga med hjälp av motion

använder de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsakti-viteter

använder och tillämpar mångsidigt de motoriska basfärdigheter som be-hövs i motionsaktiviteter

använder mångsidigt de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsak-tiviteter och i olika mot-ionsgrenar

upprätthåller sin fy-siska funktionsförmåga och deltar i motionsak-tiviteter enligt givna anvisningar samt följer principerna om rent spel

upprätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter enligt givna an-visningar samt följer prin-ciperna om rent spel

följer, bedömer och upp-rätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter samt främjar principerna om rent spel

iakttar säkerhet i mot-ionsaktiviteter

beaktar säkerheten i mot-ionsaktiviteter både själv-ständigt och i grupp

främjar säkerheten i gruppen

Beskrivning av vilken betydelse den men-tala hälsan, den sexu-ella hälsan och män-niskorelationerna har

redogör för den bety-delse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människo-relationerna har för människans välbefin-nande

redogör för den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har för människans välbefin-nande

redogör mångsidigt för den betydelse som den mentala hälsan, den sex-uella hälsan och männi-skorelationerna har för människans välbefin-nande

nämner med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas, men behöver emellanåt handledning

nämner och överväger med vilka åtgärder ovan nämnda frågor kan främ-jas

bedömer med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas

Främjande av välbe-finnande och delak-tighet på läroanstal-ten

agerar i en studerande-grupp så att det främjar välbefinnandet och deltar i motionsaktivi-teter och andra aktivi-teter och evenemang som är riktade till de studerande

agerar aktivt i en stude-randegrupp så att det främjar välbefinnandet och planerar och deltar i motionsaktiviteter och andra aktiviteter och eve-nemang som de stu-derande ordnar

agerar aktivt i en stude-randegrupp samt plane-rar och deltar i motions-aktiviteter och andra aktiviteter och evene-mang som de studerande ordnar så att det främjar välbefinnandet

Beaktande av hälsa, säkerhet och arbets-

följer de över-enskomna hälso- och

följer de överenskomna hälso- och säkerhetsfräm-

följer de överenskomna hälso- och säkerhets-

104

förmåga säkerhetsfrämjande instruktionerna, men behöver emellanåt handledning

jande instruktionerna i samverkan med andra

främjande instruktioner-na i samverkan med andra och bedömer om det finns behov av att förbättra instruktionerna

Förebyggande av olyckor, första hjäl-pen och ergonomiskt arbete

förutser olycksrisker i motionsaktiviteter

förebygger uppkomsten av idrottsolyckor

är omsorgsfull och före-bygger idrottsolyckor

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen i van-liga situationer som kräver första hjälpen

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt i olika mil-jöer.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Färdighet och kondition (GY 1) eller Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) och Hälsokunskapens grunder (HÄ 1).


Den studerande

kan beskriva hälsoskillnaderna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjuk-domarna och hur dessa kan förebyggas

kan bedöma de faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan i det egna levnadssättet och i den egna verksamhetsmiljön

kan vid behov använda social- och hälsovårdstjänster

kan utnyttja hälsofrämjande motion

kan som gruppmedlem främja gruppens arbete och fungera som handledare för en studeran-degrupp när det gäller att främja arbets- och studieförmåga samt välbefinnande.




Den studerande

105

Beaktande av hälsoskillna-derna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjukdomar-na

söker information om de vanligaste hälso-problemen, om fak-torer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna, men behöver emellanåt handledning

söker information om hälsoproblem, om faktorer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna

söker mångsidigt in-formation om hälso-problem, om faktorer som påverkar funkt-ionsförmågan negativt och om folksjukdo-marna

bedömer kritiskt erhål-len information

Beaktande av faktorer som påverkar den fysiska, soci-ala och psykiska funktions-förmågan

söker information om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan

söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan

söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fy-siska, sociala och psy-kiska funktionsför-mågan

motiverar med in-formation lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande

bedömer information-ens betydelse och mo-tiverar lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande

bedömer kritiskt in-formationens betydelse och motiverar lösning-arna i sin plan för mot-ion och välbefinnande

behöver emellanåt handledning vid ge-nomförande av planen

följer sin plan genomför sin plan sys-tematiskt

Användning av social- och hälsovårdstjänster

söker vid behov hjälp hos social- och hälso-vården, men behöver emellanåt handledning för att hitta lämplig tjänst

använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor

använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor

ger andra studerande råd om att använda tjänsterna

Utnyttjande av hälsofräm-jande motion

utnyttjar i sin egen verksamhet de vanlig-aste formerna av kon-ditions- och hälso-främjande motion, men behöver emel-lanåt individuell hand-ledning

utnyttjar i sin egen verksamhet olika for-mer av konditions- och hälsofrämjande motion och följer sina egna framsteg

utnyttjar planmässigt i sin egen verksamhet olika former av kondit-ions- och hälsofräm-jande motion och följer kritiskt sina egna fram-steg och ändrar vid behov sin plan

106

Främjande av gruppens verksamhet och välbefin-nande

deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang.

deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang och upp-muntrar även andra att delta.

deltar aktivt i motions-evenemang eller andra evenemang

beaktar vid deltagandet de övriga deltagarnas olikhet och olika prefe-renser.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Motionsidrott (GY 5) och Ungdo-mar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2).

3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp Denna examensdel ska innehålla mål för kunnandet från minst ett av dess delområden så att den studerande får ihop sammanlagt 7 kompetenspoäng i socialt och kulturellt kunnande.

3.4.1 Kännedom om olika kulturer, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande

kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling och främjar för sin del jämlikhet och likabehand-ling av alla

kan agera, uppföra sig och klä sig enligt situationens och arbetskulturens krav

kan identifiera de grundläggande särdragen hos olika kulturer och den kulturella mångfalden inom sin bransch

kan ta hänsyn till de olika kulturella gruppernas viktigaste traditioner och deras inverkan på verksamheten inom sin bransch

kan förmedla den egna branschens historia, traditioner och förändrade tillvägagångssätt och jämföra dem med särdragen i andra kulturer.





Den studerande

Iakttagande av prin-ciperna om jämlikhet och likabehandling

respekterar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter samt agerar rättvist

främjar genom sitt age-rande interaktionen och förståelsen när det gäller individers och gruppers kulturella värderingar, föreställningar och åsikter

agerar på ett etiskt håll-bart sätt i interkulturella konfliktsituationer ge-nom att dra nytta av sina kunskaper om gruppers olika levnadssätt

107

Iakttagande av den arbetskultur som uppgiften kräver

vet vilka krav arbets-uppgiften och verk-samheten ställer på klädsel och uppförande

beaktar i klädsel, uppfö-rande och agerande på egen hand kraven i ar-betsplatsens kultur

utvecklar i sina dagliga arbetsuppgifter de krav på arbetssätt och rutiner som arbetsplatsens kul-tur ställer

Identifiering av kul-turers grundläggande drag och mångfald

observerar kulturella bruk i det vardagliga livet och lägger märke till hur de inverkar i verksamheten

identifierar kulturell mångfald och dess inver-kan på handlingssätten

identifierar på egen hand kulturell mångfald och agerar naturligt och initi-ativrikt i interkulturella situationer

Beaktande av kul-turers särdrag

beaktar under handled-ning bruket inom olika kulturer

beaktar i sina arbetsupp-gifter de handlingssätt som den kulturella mång-falden kräver

beaktar i sitt arbete den kulturella mångfalden och utvecklar arbetet utifrån den

Utveckling av tradit-ioner och praxis

observerar förändringar i praxis inom den egna branschen och identifi-erar olika kulturella sätt att lösa problem.

identifierar den egna branschens historia, till-vägagångssätt och praxis och jämför olika kulturer i fråga om dessa.

utvecklar den egna bran-schens praxis och tillvä-gagångssätt utifrån trad-itioner och kulturella influenser.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara målen för kun-nandet i delområdet Kännedom om olika kulturer.

3.4.2 Konst och kultur, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande

kan identifiera olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer och utnyttja dem

kan utforska, uttrycka och tolka kulturell verklighet (t.ex. genom musik, dans, teater, litteratur, medier, bildkonst eller hantverk)

kan värdera och tillämpa det mångsidiga finländska kulturarvet och de olika etablerade arbetssätten inom den egna branschen

kan följa principerna för en kulturellt hållbar utveckling och förstår de egna valens kulturella konsekven-ser

kan utveckla sin kännedom om de för konsten karaktäristiska framställningssätten och materialen, det egna uttryckssättet, planeringsprocesserna, service- och produktdesignen och estetik och kan tillämpa sin kännedom om konst och kultur i det egna arbetet.





108

Den studerande

Identifiering och utnyttjande av konst och kultur

deltar i konst- och kul-turevenemang

upprätthåller läroanstal-tens kultur och dess este-tiska karaktär samt deltar i ordnandet av ett evene-mang

förnyar läroanstaltens kultur genom att utnyttja konstens uttrycksformer eller genom att delta i ordnandet av gemen-samma evenemang

Egen produktion och tolkning

deltar under handled-ning i genomförande och tolkning av ett verk som framförs och som uttrycker egna tankar och erfarenheter

planerar, genomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankar-na, erfarenheterna och utforskningarna

planerar, utvecklar, ge-nomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankarna, erfaren-heterna och utforskning-arna

Tillämpning av kul-turarvet

identifierar det mångsidiga kulturarvet och använder det i sin egen produktion och verksamhet

för kulturarvet vidare genom att utnyttja det aktivt i sin egen produkt-ion och verksamhet

utvecklar kulturarvet genom att tillföra det nytt innehåll som bygger på egna idéer och be-dömningar

Iakttagande av prin-ciperna för hållbar utveckling

identifierar den håll-bara utvecklingens delområden och fattar sina beslut utifrån livscykeltänkandet

är medveten om princi-perna för hållbar utveckl-ing och om kraven vad gäller livscykeltänkandet och beaktar dem aktivt i valsituationer

agerar konsekvent i valsi-tuationer i enlighet med principerna för hållbar utveckling och i enlighet med kraven vad gäller livscykeltänkandet

Genomförande av planeringsprocesser

planerar, genomför och utvärderar under handledning processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

planerar, genomför, ut-värderar och vidareut-vecklar processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

samlar in bakgrundsin-formation, planerar, föl-jer genomförandet, ut-värderar och vidareut-vecklar aktivt processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

Vid erkännande av kunnande motsvarar två av följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för kunnandet i delområdet Konst och kultur: Jag, bilden och kulturen(KO1), Miljö, plats och rum (KO2), Musiken och jag (MU1), Ett flerstämmigt Finland (MU2).

3.4.3 Etik, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande

dryftar vad värderingar, normer och åskådningar betyder i det egna livet, i människorelationerna

kan bedöma vilken inverkan de mänskliga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling har med tanke på den egna branschen

kan skaffa information om det yrkesetiska kunskapsunderlaget för den egna branschen och övriga branscher

identifierar etiska situationer och kan följa etiska principer

kan identifiera den betydelse som egna och andras värderingar har i arbetssituationer och kan lösa kon-flikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer inom den egna branschen.

109





Den studerande

Att dryfta etiska frå-gor

diskuterar under hand-ledning värderingar som gäller det egna livet och relationerna till andra människor samt etiska frågor och frågor som gäller åskådningar

diskuterar etiska frågor, frågor som gäller åskåd-ningar samt frågor och värderingar som gäller det egna livet och de egna människorelationerna

diskuterar vad värdering-ar, normer och olika åskådningar betyder i det egna livet, i människore-lationerna, i arbetet och i samhället

Bedömning av värde-ringars konsekvenser

visar att han/hon kän-ner till de viktigaste internationella kon-ventionerna om mänskliga rättigheter samt Finlands åtagan-den i dem

identifierar de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling

bedömer de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling

Att söka den yrkese-tiska kunskapsbasen

söker under handled-ning information om de etiska frågorna inom den egna bran-schen och använder kunskapsbasen i be-kanta situationer

skaffar information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den i sitt eget liv och i sitt arbete

jämför information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den som en yrkesmässig resurs i sitt arbete

Identifiering av etiska situationer och etiskt agerande

uppför sig väl och an-svarsfullt i sitt arbete och i problemsituat-ioner i arbetet, men behöver stöd och handledning i nya situ-ationer

handlar ansvarsfullt och etiskt i olika situationer i sitt arbete och i arbetsli-vet och uppför sig väl i arbetet och i sina männi-skorelationer

handlar självständigt, är ärlig och ansvarsfull, respekterar andra männi-skors ståndpunkter och kan motivera sina hand-lingar utifrån etiska aspekter

Identifiering av vär-deringar och hante-ring av konflikter som gäller värdering-ar och normer

kan under handledning upptäcka etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och löser på ett etiskt sätt konflikter i arbetet som gäller vär-deringar och normer tillsammans med med-lemmarna i sitt arbets-lag.

identifierar etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och söker lösningar på dem tillsammans med andra samt bedömer lös-ningens verkningar ur de viktigaste parternas syn-vinkel.

kan ge förslag på hur konflikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer ska lösas på ett etiskt acceptabelt sätt.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för kunnandet i delområdet Etik: Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) eller någon av helheterna a) Religionens na-

110

tur och betydelse (RE 1), Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) och Människans liv samt etik (RE 3) eller b) Den orto-doxa världen (RO 1), Dogmatik och etik (RO 2) och Bibelkunskap (RO 3) eller c) Ett gott liv (LK 1), Världsbilden (LK 2) och Individen och samhället (LK 3).

3.4.4. Psykologi, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande

kan observera och förstå de psykologiska faktorer som påverkar människans agerande

kan utnyttja kunskaper i utvecklingspsykologi i sitt arbete i olika interaktions- och gruppsituationer

kan förklara sitt eget och andras beteende med hjälp av kunskaper i psykologi

kan agera så att det egna psykiska välbefinnandet och arbetet inom den egna branschen främjas

kan bedöma arbetsrelaterade situationer där det förekommer människorelationer och kundservicesituationer samt agera med hjälp av kunskaper i psykologi.





Den studerande

Observation och för-ståelse av handlingar

känner till de centrala begreppen inom psy-kologi och förstår vil-ket samband de har med människans hand-lingar

använder kunskaper i psykologi för att förstå människans handlingar i vanliga vardags- och ar-betslivssituationer

tillämpar kunskaper i kognitiv psykologi och personlighetspsykologi i vanliga situationer i ar-betslivet och förklarar med hjälp av dem både sina egna och andras handlingar

Utnyttjande av kun-skaper i psykologi

tillämpar de viktigaste kunskaperna om de psykologiska, biolo-giska och sociala fak-torer som utgör grun-den för individens psykiska utveckling

observerar och förstår sambanden mellan de faktorer som utgör grun-den för den psykiska utvecklingen i olika livs-skeden och i olika åldrar

förstår eventuella pro-blem i individens psy-kiska utveckling och förstår att man kan på-verka utvecklingen

Beaktande av psykets inverkan på beteende

beaktar motivationens, känslornas och enga-gemangets betydelse för de egna prestation-erna

förstår vilken inverkan motivationen och enga-gemanget har på arbets-prestationerna när han/hon interagerar med olika slags människor på arbetsplatsen och i sin studiegrupp

är medveten om sina egna och andras känslor samt behärskar sina känslor och attityder i arbetslivet enligt situat-ionens krav

111

Upprätthållande av psykisk arbets- och funktionsförmåga

främjar under hand-ledning sin psykiska arbets- och funktions-förmåga

känner till sätt att upp-rätthålla det psykiska välbefinnandet och på-verkar välbefinnandet på arbetsplatsen på ett posi-tivt sätt

är medveten om de psy-kiska faktorer som in-verkar på den egna or-ken och stresshantering-en och kan påverka dem så att det främjar den egna orken

Agerande i situationer med människorelat-ioner och i interakt-ionssituationer

använder kunskaper i psykologi i vanliga kundservice- och inter-aktionssituationer på arbetsplatsen.

känner till rollernas, normernas och gruppdy-namikens betydelse vid interaktion och identifie-rar olika ledarstilar och deras inverkan på arbets-kulturen.

tillämpar kunskaper i psykologi när han/hon innehar olika roller på arbetsplatsen och agerar samarbetsvilligt i inter-aktionen med människor som kommer från olika samhällsförhållanden och har en annan kul-turbakgrund.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för delområdet Psykologi: Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp). Om den studerande utöver denna gymnasiekurs har avlagt Människans psykiska utveckling (PS 2), Motivation, känslor och intelligent aktivitet (PS 4) och Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) motsvarar dessa kurser i fråga om må-len alla de mål som satts upp för hela delområdet Psykologi.

3.4.5 Miljökunnande, 3 kp Mål för kunnandet Den studerande

kan följa miljölagstiftningen och principerna i kvalitets-, miljö- och säkerhetssystemen inom den egna bran-schen samt principerna för hållbar utveckling

behärskar livscykeln för de produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten

kan i sitt arbete sörja för den biologiska mångfalden

kan anpassa sig till klimatförändringen genom sina arbets- och handlingssätt

kan främja energi- och materialeffektiviteten och förhindra uppkomsten av avfall

kan i sitt arbete beakta de potentiella miljökonsekvenserna, såsom utsläpp i luften, vatten eller marken

kan sortera avfall och utnyttja möjligheterna till återvinning inom den egna branschen.





Den studerande

112

Iakttagande av miljö-lagstiftningen, princi-perna i säkerhetssy-stem och principerna för hållbar utveckling

följer under handled-ning de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktion-erna om miljön

följer de centrala författ-ningarna, föreskrifterna och instruktionerna om miljön

följer de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktioner-na om miljön och förut-ser kommande ändring-ar

följer under handled-ning miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen

följer miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen

deltar aktivt i att bygga upp och/eller utveckla miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen på sin arbetsplats

skadar inte miljön ge-nom sina åtgärder

bygger sitt agerande på respekt för miljön

bygger sitt agerande på en exemplarisk respekt för miljön

agerar under handled-ning miljöeffektivt

agerar miljöeffektivt främjar miljöeffektivitet genom sitt agerande

värnar under handled-ning om kulturarvet i sitt yrke

värnar om kulturarvet i sitt yrke

deltar aktivt i att värna om kulturarvet i sin närmiljö och främjar det i sitt yrke

agerar tolerant i sitt arbete

respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter

respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter och strävar efter att följa principer-na om jämlikhet och likabehandling

Genomförande av livscykeltänkande

väljer under handled-ning produkter och tjänster med små livscykeleffekter på naturen

väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen

väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen och motiverar sitt val

Bevarande av natu-rens mångfald

strävar genom sitt handlingssätt efter att bevara naturens mång-fald

strävar aktivt efter att bevara naturens mång-fald genom sitt hand-lingssätt

främjar genom sitt handlingssätt bevarandet av naturens mångfald

Anpassning till klimat-förändringen

väljer under handled-ning arbets- och hand-lingssätt som möjliggör anpassning till klimat-förändringen

väljer arbets- och hand-lingssätt som möjliggör anpassning till klimatför-ändringen

främjar användningen av arbets- och handlings-sätt som möjliggör an-passning till klimatför-ändringen

Främjande av energi- och materialeffektivi-tet samt förhindrande av att avfall uppkom-

väljer under handled-ning redskap och material som främjar energieffektiviteten

väljer redskap och material som främjar energieffektiviteten

främjar en energieffektiv användning av redskap och material

113

mer beaktar under handled-ning materialeffektivite-ten i valsituationer

beaktar materialeffektivi-teten i valsituationer

främjar en effektiv an-vändning av material

förhindrar under hand-ledning uppkomsten av avfall i vanliga arbets-uppgifter

förhindrar uppkomsten av avfall

arbetar aktivt för att avfall inte ska upp-komma

Beaktande av verk-samhetens miljökon-sekvenser

identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller marken

identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken

förutser de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och kan under handledning ge förslag på hur de ska hanteras

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöriskerna och kan ge förslag på hur de ska hanteras

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och vet hur de ska hanteras

strävar genom sitt handlingssätt efter att förhindra utsläpp

föregår med gott exem-pel när det gäller att för-hindra utsläpp

föregår aktivt med gott exempel när det gäller att förhindra utsläpp

Sortering av avfall och återvinning

identifierar enligt in-struktioner bekanta avfallsfraktioner

identifierar avfallsfrakt-ioner

identifierar på egen hand avfallsfraktioner

sorterar avfall under handledning i normala arbetsuppgifter och strävar efter att utnyttja möjligheterna till åter-vinning

sorterar avfall enligt in-struktionerna och utnytt-jar möjligheterna till återvinning

sorterar avfall och söker nya möjligheter till åter-vinning

uppskattar under hand-ledning kostnadsbespa-ringar.

uppskattar kostnadsbe-sparingar.

ger råd om kostnadsbe-sparingar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för delområdet Miljökunnande: Miljöekologi (BI 3). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp).

3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4

Examensdelen socialt och kulturellt kunnande kan innehålla valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna från punkterna 3.1.1-3.3.4. Dessa mål för kunnandet kan även vara valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna vilka utbild-

114

ningsanordnaren bestämt om eller kunnande som studerande tidigare inhämtat och som stöder mål för kun-nandet i examensdelen eller dess delområden.

4 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING-EN

De fritt valbara examensdelarna (10 kp) stöder kraven på yrkesskicklighet och mål för kunnandet i examen

och de kan bestå av en eller flera examensdelar. Examensdelarna kan vara följande:

4.1 Yrkesinriktade examensdelar

Dessa kan vara yrkesinriktade examensdelar från det egna utbildningsområdet eller från yrkesinriktade grund-

examina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina från något annat utbildningsområde.

4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet

Denna kan innefatta examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och

studerandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala

krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en

verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng. Dessutom

bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa

yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principerna för di-

mensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande och omvandling av vitsord i grundläggande

yrkesutbildning 93/011/2014).

4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier

Dessa kan vara gemensamma examensdelar i en yrkesinriktad grundexamen, delområden av dessa examens-

delar eller gymnasiestudier som genomförs i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan.

4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling Dessa kan vara examensdelar som ger förutsättningar för fortsatta studier eller examensdelar som stöder den yrkesmässiga utvecklingen. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, be-dömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt utbildningsanordna-rens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 tillämpas, kan bedöm-ningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen 93/011/2014) användas.

4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet kan bestå av kunnande som förvärvats i arbete inom den egna branschen eller andra branscher, i arbete som självständig yrkesutövare eller vid drivande av ett företag. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt ut-bildningsanordnarens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 till-

115

lämpas, kan bedömningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande avkunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbild-ningen 93/011/2014) användas.

5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN

GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nöd-vändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av stu-derandes yrkeskompetens. De kan vara examensdelar ur grunder för yrkesinriktade examina eller examensde-lar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet.

116

BILAGA 1 BESKRIVNING AV BRANSCHEN, VÄRDEGRUNDEN OCH MÅLEN FÖR GRUN-DEXAMEN EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK

Beskrivning av yrkesområdet De flesta apparater och system som används i vardagslivet och på arbetsplatserna baserar sig helt eller delvis på el- och automationsteknik och dess olika tillämpningar. Inom branschen behövs olika yrkeskunniga vid produktion, distribution och överföring av el, vid elektrifiering, reparationer av och service på elinstallationer samt automation och underhåll. Ar-betsuppgifterna inom branschen är mångsidiga och krävande och utvecklas ständigt. En yrkes-kunning inom el- och automationsbranschen installerar och underhåller el- och automationssy-stem i fastigheter och anläggningar eller i distributionsnät. Kundservice utgör en väsentlig del av el- och automationsmontörens arbetsuppgifter. El- och automationsbranschen och teknologin i anknytning till den har en central betydelse för utvecklingen av samhället, miljön och mänskligheten. De stora effekterna ligger som grund för branschens speciella etiska, ekologiska, samhälleliga och globala ansvar. De värderingar och prin-ciper som styr verksamheten inom branschen är systemens funktionssäkerhet, tillförlitlighet och effektivitet, hög kvalitet på tjänster och produkter, hållbar utveckling och livscykeltänkande, kundorientering, företagaranda, totalekonomiskt tänkesätt och ansvar för personalens välbefin-nande. Dessutom baserar sig en framgångsrik affärsverksamhet samt samarbetet på den inhemska och den internationella marknaden på respekt för människovärdet och mänskliga rättigheter och på jämlikhet, tolerans, ärlighet och iakttagande av principen om sund konkurrens.

Yrkesområdets värdegrund

Arbete inom el- och automationsbranschen kräver ansvar och noggrannhet. De yrkesverksamma inom branschen bör ta till sig elsäkerheten och kvalitetstänkandet så att installationer och appara-tur fungerar säkert och tillförlitligt. Eftersom det vid energiförbrukning alltid är frågan om mil-jöns och människans framtid bör en arbetstagare som monterar, installerar och underhåller el- och automationssystem kunna välja energibesparande lösningar i sitt arbete. Ny och mångsidig teknik förutsätter bred och god baskunskap inom el- och automationsbranschen. Dessa kunskap-er och färdigheter utgör grundvalen för att ständigt lära sig nytt och för att följa med i utveckling-en.

Grundexamens mål De som har avlagt grundexamen inom el- och automationsteknik har en mångsidig yrkesskicklig-het och beredskap att fortgående utveckla den. De är pålitliga, kvalitetsmedvetna, tar egna ini-tiativ, är serviceinriktade och samarbetsvilliga och följer spelreglerna i arbetslivet. De kan tillämpa de kunskaper och färdigheter de har förvärvat i arbetslivets skiftande situationer. De kan se sitt arbete som en del av större uppgiftshelheter och kan i sitt arbete även beakta de uppgifter som utförs av yrkeskunniga inom närliggande branscher. En yrkeskunnig inom el- och automations-branschen utför sitt arbete enligt branschens kvalitetskrav samt behandlar apparater och material omsorgsfullt och ekonomiskt. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar och arbetsanvisning-ar, kan utföra material- och arbetskostnadsberäkningar samt presentera och utvärdera sitt arbete. Grundexamen inom el- och automationsteknik ger de studerande den nödvändiga baskompeten-sen för installations-, service- och underhållsuppgifter inom el- och automationsbranschen. För yrkeskunniga i branschen är det nödvändigt att tillägna sig arbetsmetoder i enlighet med bestäm-melserna om arbetarskydd-, säkerhet vid elarbete och elsäkerhet samt att tillägna sig grunderna i elteknik, automationsteknik och datateknik. Det är också nödvändigt att känna till och kunna hantera de material och komponenter samt arbetsredskap som används inom el- och automat-

117

ionsbranschen. Grundutbildning inom el- och automationsbranschen ger de studerande god för-måga att vidareutveckla sig och sin fackkunskap samt arbeta i dagens IT-samhälle. De som avlagt grundexamen inom el- och automationsteknik kan som yrkeskunniga inom el- och automationsbranschen handla miljömedvetet med tanke på material- och energieffektivitet. En automationsmontör som avlagt grundexamen för el- och automationsteknik kan utföra uppgifter som kräver kunnande inom el- och automationsbranschen som hänför sig till installat-ion, användning, underhåll och service av elmaskiner och elapparater samt automationssystem inom industrin enligt elinstallationsstandarder och -föreskrifter. Till det viktigaste kunnandet hör kännedom om olika reglerings-, styckegods- och kontrollrumssystem, robotik samt behärskande av uppgifter som hänför sig till installation och underhåll av dessa. En elmontör som avlagt grundexamen för el- och automationsteknik kan utföra uppgifter som hänför sig till elinstallationer, användning, service och underhåll av bostads-, affärs-, kon-tors- och industribyggnader samt offentliga byggnader enligt elinstallationsbranschens standarder och föreskrifter. Till det centrala kunnandet hör uppgifter inom elteknisk husteknik som innefat-tar montering av el- och fastighetsautomationsinstallationer eller installation, användning, service och underhåll av elnät enligt elbranschens standarder och föreskrifter. Dessutom är den grundläggande yrkesutbildningens mål att ge de studerande färdigheter i företa-gande. Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och har-moniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig utveckling, fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. (L630/1998, 5 § (förändring 787/2014)). Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i de yrkesinriktade examensdelarnas krav på yrkesskicklighet, i de gemensamma examensdelarnas mål för kunnandet och i deras bedömnings-kriterier. Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaning-ar.

Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande

Lärande och problemlösning De studerande eller examinanderna planerar sitt arbete och utvecklar sig själva och sitt arbete. De bedömer sitt eget kunnande. De löser problem i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De handlar smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar den. Interaktion och samarbete De studerande eller examinanderna handlar ändamålsenligt i olika interaktionssituationer och framför olika synpunkter på ett tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande sätt. De kan samar-beta med olika slags människor och med medlemmar i ett arbetslag och bemöter människor jäm-likt. De följer allmänt omfattade regler för uppförande och tillvägagångssätt. De drar nytta av er-hållen respons i sitt arbete. Yrkesetik De studerande eller examinanderna följer yrkets värdegrund i sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och handlar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande eller examinanderna beaktar säkerheten och handlar ansvarsfullt under arbetstiden och fritiden samt i trafiken. De har sunda levnadsvanor och sörjer för sin funktions- och arbets-

118

förmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och drar nytta av den hälsofrämjande motion som be-hövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsoproblem förknippade med arbetet och arbetsmiljön. Initiativförmåga och företagande De studerande eller examinanderna bidrar till att målen uppnås. De är initiativrika och kundorien-terade som arbetstagare och/eller företagare. De planerar sitt arbete och arbetar för att uppnå målen. De arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktade och självstyrda. De dimension-erar sitt eget arbete utifrån målen. Hållbar utveckling De studerande eller examinanderna följer i det egna yrket de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principerna för hållbar utveckling. De iakttar de centrala författningarna, bestämmel-serna och avtalen som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifterna inom branschen. Estetik De studerande eller examinanderna beaktar de estetiska faktorerna inom sin bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och andra estetiska aspekter i sin arbetsmiljö. Kommunikation och mediekompetens De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som är lämpligt i situationen och använder sig av sina språkkunskaper. De observerar, tolkar och bedö-mer kritiskt olika medieprodukter, använder medier och kommunikationsteknik samt producerar mediematerial. Matematik och naturvetenskaperna De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer vid lösning av räkne-uppgifter som behövs i arbetet och i vardagen. De använder t.ex. formler, grafer, figurer och sta-tistik vid lösning av uppgifter och problem i yrket, och i sitt arbete använder de metoder och till-vägagångssätt som baserar sig på fysikens och kemins lagar. Teknologi och informationsteknik De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete. De använder informationsteknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare. Aktivt medborgarskap och andra kulturer De studerande eller examinanderna drar nytta av information om samhällets grundläggande strukturer och om tillvägagångssätten i samhället och deltar på ett konstruktivt sätt i organisation-ens verksamhet och beslutsfattande. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter både i arbetet och i vardagslivet. De arbetar aktivt för att eliminera missförhållanden. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med en annan kulturbakgrund i Finland och i internationella aktiviteter.

Documents

Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör ... · 1 Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom el- och automationsteknik, elmontör, automationsmontör, 2014