Forskning om skolan – en liten översikt

- Ge mig två timmar, så hardu ett VG…

-Kan det vara så att den svenska lärarkåren är alldeles för dålig?

Vad påverkar resultaten i svenska grundskolan?

Aktuellt om skolan

Dagens nyheter www.dn.se 8/9-2012

Helsingborgs Dagblad 8/9-2012

Lärarnas tidning v.36/2012

Viktiga rapporter

• Vad påverkar resultaten i svensk grundskola (Skolverket, 2009)

• Visible Learning (John Hattie, Routledge, 2009)

• How the world´s most improved school systems keep getting better (McKinsey, 2010)

Likvärdig utbildning i svensk grundskola (Skolverket 2012)

”Det är mycket tveksamt om den kompensatoriskaresurstilldelningen har varit tillräckligt omfattandeför att i någon större utsträckning ha kunnat motverka den negativa utvecklingen för likvärdigheten”

• Nationell nivå• Mellan skolor• Mellan kommuner• Mellan klasser, inom skolor

Resultatförändringar i svensk grundskola

• De genomsnittliga resultaten har försämrats över tid.

• Resultatskillnaderna mellan skolor och olika elevgrupper har blivit mer markanta.

Fyra olika fält – Från systemnivå till klassrum

• Samhällsfaktorer och skolresultat(demografi, utbildningsnivå, fritidsvanor, boendemönster, förskola, familjernas försörjningsmöjligheter)

• Reformer(kommunalisering, skolvalsreform, nya styrdokument, nytt bedömningssystem)

• Resursers betydelse för elevers resultat(klasstorlek, lärartäthet, särskilt stöd, lärarkompetens, datorer)

• Skolans inre arbete och skolans resultat(ledning, organisering, genomförande av undervisningen)

Klassrummet är inte isolerat – olika nivåer samverkar

• Systemnivå – val av skola (segregering)

• Kommunnivå – resurstilldelning (decentralisering)

• Skolnivå – organisering av undervisningen (differentiering)

• Klassrumsnivå – genomförande av undervisningen (individualisering)

Segregering

• Föräldrars utbildningsnivå har fått större betydelse.

• Val av skola har större betydelse för att lyckas

Skolnivåeffekter- Kamrateffekter påverkar mycket- Lärarnas förväntningar har stor betydelse

1

”Hemmets läroplan”

• Föräldrarnas förväntningar och ambitioner

• Föräldrarna är involverade i skolarbetet

Se exempelvis Lennart Grosins ”Alla föräldrar kan”

2

Reformer• Skolvalsreformen

Ökad boendesegregation tillsammans med fria skolval har bidragit med ökade skillnader mellan skolor

• Genomgripande förändringar i början av 90-talet

Kommunaliseringen

Lpo 94, kursplaner, betygssystem o.s.v.

Ökade resultatskillnader sammanfaller med dessa reformer

Oönskade effekter p.g.a. brister i implementeringen, ej tillräckligt starkt stöd…

• FriskolorNya villkor för att starta fristående skola

3

Vad betyder resurser för elevernas resultat?

• Lärartäthet och klasstorlek svag generell effekt

• …men betydligt viktigare för yngre elever och elever med sämre studieförutsättningar.

4

Resurser

• Kommunerna kompenserar i liten grad för att skolor arbetar under olika villkor ex. kompensatorisk resursfördelning utifrån socio-ekonomiska faktorer.

Vad betyder differentiering för elevernas resultat?

• Differentierad undervisning – ingen generell vinst.

• Stigmatiseringseffekter. Elevernas självkänsla och motivation påverkas.

• Lägre lärarförväntningar och utebliven kamrateffekter.

• Risk för inlåsningseffekter när placeringen i grupp blir permanent.

5

Lärare och skolledning10-15% skillnad för en elev beroende av hur bra läraren är.Bra och effektiva lärare: - Flexibla lösningar i klassrummet

(arbetssätt, lärstilar, ordning och reda)

- Relation mellan lärare och elev.- Framgångsfaktor om eleverna förstår

vilka mål de jobbar mot.- Feedback i form av formativ bedömning(sämst feedback ges via straff, belöningar, böner)

Rektor som pedagogisk ledare är viktig.- Klassrumsbesök- Pedagogiska diskussioner - Utvecklande ledarskap- Samverkan mellan skola och hem

6

Individualisering

Läraren är viktig men…

• En förändrad lärarroll – mindre vanligt med undervisning i helklass och grupparbeten

• Mer individuellt arbete s.k. eget arbete. Läroböckerna är väldigt dominerande.

• Eleverna får ta ett större eget ansvar och lämnas mer åt sig själv

• Stöd hemifrån viktigare – föräldrars utbildning och kulturella kapital för större betydelse.

Synligt lärande, John Hattie

Utbildningsforskare från Nya Zeeland

Meta-meta studie

Analys av 138 faktorer som påverkarelevernas prestationer

Viktigast är det som sker i klassrummet!

McKinsey

• Två rapporter• 20 länder eller delstater• Reformer förbättring av elevernas resultat

Dåliga HyfsadeBraFramståendeExcellent

Singapore, Hongkong, Sydkorea och Ontario (Kanada)

McKinsey

Sex komponenter som återkommer…

(1) Utveckla och stärka lärarnas och skolledarnas kompetens och status i syfte att förbättra undervisningsmetoderna.

(2) Bedömning av eleverna och regionala och nationella sammanställningar av elevernas kunskapsnivåer i olika ämnen.

(3)Databearbetning av elevernas resultat som analyserar hur målen uppnås i olika delar av landet, på olika skolor, i olika ämnen etc.

(4)Uppgradering av elevernas kunskapsmål och de nya ambitionerna följs upp av lärarna.

(5) Förbättrade villkor för lärare och skolledare och möjlighet att ge ekonomiska belöningar till lärare som utför ett extraordinärt arbete.

(6) Tydligt formulera utbildningspolitiska policydokument och framhålla mål och prioriteringar.