Forskning Framsteg - Nr.1, 2016

#12016 Pris 79 kr[NOK 89]

FR DIG SOM R NYFIKEN

P ALLVAR

FR 200 R SEDAN SKULLE EN SVENSK SOLDAT GRTA OCH VISA STARKA KNSLOR

EN NY BILD AV UNIVERSUMS

MRKA MATERIA

INT

ER

PR

ES

S 0

744

-01

7 3

88

074

40

750

9

RE

TU

RV

ECK

A V

6

5 0 R AV N Y F I K E N H ET

Frsta numret av F&F kom ut 1966.

Det ska vi fira!

S ska hstar leva p MarsN U P P N A S D E N A R K T I S K A B I L D S K A T T E N

Enofficeren knsloman&

Kapprustningen mellan slar och forskare

Matematikens gtfulla underbarn

Vr hjrna r en hen

Bara i Sverige dricker vi 1000 koppar per person och r. Det gr oss till ett av vrldens mest kaffedrickande folk. Men fr att odla vra kaffebnor sprutas ofta stora mngder kemiska bekmpningsmedel p odlingarna. ven runt omkring kaffeplantagerna kan natur, djur och mnniskor drabbas hrt. Lgg dessutom till usla arbets-frhllanden s fr ditt kaffe en riktigt dlig eftersmak.

Det hr r allvarligt. S ska du gra en sak - kom ihg ordet ekologisk nsta gng du kper kaffe! Byt till eko i kaffehyllan och istllet fr att bestlla en caf latte sger du en ekologisk caf latte, tack.

Cafer och restauranger sljer kaffe i mnga olika varian-ter men missar ofta eko och tyvrr vljer bara 7 av 100 ekokaffe i mataffren, det vill vi ndra p!

Gillar du ocks ekologiskt? Bli medlem i Naturskydds freningen. Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna - tillsammans har vi kraft att frndra!

SMS:a medlem till 72900 eller g in p naturskyddsfreningen.se/medlem.Ett medlemskap kostar 24 kr/mn.

En Caf au lckande kemikalier, tack.

Illustration: Sara Granr

ANNONS

JANUARI/2015

3

En nyfiken inbrottstjuv

Med hjlp av undervattenskameror kan forskarna se hur slar beter sig i nrheten av olika typer av fiskeredskap. Mlet r att utveckla nya redskap som skyddar fngsten frn tjuvaktiga slar. Det r en svr utmaning slarna r bde smarta och nyfikna. Men nu skymtar en lsning. F&F har fljt med ut p havet och tittat p forskarnas senaste trumfkort. | Sid 40

PLUSNr svenska

soldater blev ordinerade grt

| Sid 28

Mrk materia inom rckhll

| Sid 34

Drfr ska vi ta med oss

hstar till Mars | Sid 48

Avsljande forskarbilder

frn Arktis| Sid 54

4Hstar p MarsNr vi mnniskor en dag koloniserar Mars mste vi ta med oss hstar, skriver astrofysikern Maria Sundin och filosofen Petra Andersson. | Sidan 48

INNEHLL 1/2016

20

26

18

22

Mn som vabbar ofta fr smre lneutveckling jmfrt med andra mn och kvinnor.

Teorin att livets byggstenar har kommit till jorden via kometer fr nytt std efter ovntad upp-tckt i kometen Lovejoys svans.

En ny form av guld tillverkas av mjlk-protein och guld-salt, och r nstan lika ltt som luft.

Nr haven blir varmare frsmras hajarnas jaktfrmga. Det har forskare upptckt genom att studera Port Jacksonhajar i stora tankar med reglerbar temperatur.

L E D A R E 6 | Vga testa i Sverige L S A R B R E V 9 | Det tjbara tunnlandet

I N T R O 11 | Nysningens rckvidd

M N N I S K A N 12 | Dr vill vi bli berrda 13 | Nssprej lindrar autism 14 | Alla har en hen-hjrna 14 | Virus-rensade grisorgan

K O S M O S 16 | Mattegeniets kvarlmnade

anteckningar 17 | Nebulosans mrka flckar 18 | Livsmolekyler i kometsvans 19 | Vintergatans fregngare

M I L J 20 | Vrme frvirrar hajar 21 | Elektronik i vxter 21 | Vr nyupptckta slkting

N U & D 22 | Lgre ln fr vabbande mn 23 | Fler dda i terrordd 24 | Kartan: Mdraddlighet 25 | kad tolerans i vrlden

T E K N I K 26 | Mjlk + salt = guld 26 | Elektrisk sil rensar blod 27 | Krnika: Vilken moral ska

egentligen styra bilens val?

R E P O R T A G E 28 | Fr 200 r sedan skulle

soldaterna kunna grta 34 | Mrk materia ska fngas

i nya fllor 40 | Kapprustning mellan slar,

forskare och fiskare 48 | Hstens framtida liv p Mars 54 | Historiska bilder

avsljar Arktis framtid

F R G O R + S V A R 60 | kar psykisk ohlsa hos barn

p grund av ldre frldrar?

B C K E R 64 | Stefan Flster skriver om

robotrevolutionen

H J R N B R U K 68 | Helgspecial med

norrskenskryss och frosserintter

Forskning & Framsteg 12016

Natur & Kultur 08-453 86 00 www.nok.se/heureka

Heureka Interaktiv bok ger dig: Filmer med teorigenomgngar och lab-demonstrationer Ledtrdar och lsningar i direkt anslutning till elevbokens vningar Sjlvrttande tester av tv slag: Frkunskapstest och Koll p kapitlet Interaktiva simuleringar Boken i digital form med inlst ljud

Interaktiv fysik!

Testa p nok.se/provainteraktiv

Gratis fysikhjlp p Facebook!Visste du att vi nu erbjuder gratis fysikhjlp p Facebook till alla Heurekaelever?!facebook.com/HeurekaLaxhjalp

ANNONS


i mste benchmarka och vi har tagit vr pole position lite grann fr sjlvklar. Det r nrings- och innovationsminister Mikael Damberg som talar p den stat-liga forskningsfinansiren Vinnovas rskonferens. Sprket r tryfferat med engelska lnord och vaga syftningar. Det r mycket som ska vara i framkant och samverkan ska stndigt ka.

Jag ser mig omkring; intresset bland de flera hundra hrarna r stort. Fr ven om sprket r fyllt med floskler, s har Mikael Damberg ett budskap. Det blir n mer tydligt nr Hans Persson,

tidigare vd och koncernchef p Volvo, och Lisa Lind-strm, vd p it-fretaget Doberman, kommer upp p scenen. Hans Persson och Lisa Lindstrm r bda medlemmar i nringsministerns advisory board.

Budskapet r att Sverige ligger bra till. Vr innovationskraft r stark. Men det finns nd ett hot, andra lnder rr sig snabbare n vi.

I Forskning & Framsteg har vi tidigare skrivit om den s kallade svenska paradoxen. Vi satsar mycket p forskning och utveckling, men det leder inte till tillrckligt mnga nya patent och nya fretag. Andra lnder r bttre p att f utvxling p sina satsade forskningsmiljarder. Olika lsningar har diskuterats och prvats i Sverige, med varierande framgng.

En populr id just nu, som nringsministern sr-skilt lyfte fram, kallas "testbdd Sverige". En testbdd kan till exempel vara ett landsting som provar en ny behandlingsform, samtidigt som den utvecklas av ett fretag. Landstinget kan ta del av den nya behand-lingsformen snabbare, och fretaget fr lttare att finansiera sin utveckling. Man kan utveckla, testa och demonstrera alla mjliga processer, produkter och tjnster i testbdden. Och om de visar sig fungera kan de sedan sljas vidare inom landet och ut i vrlden.Att detta borde fungera extra bra i Sverige brukar motiveras med att vi har en bra kommunikation mel-

lan akademi, fretag och offentlig sek-tor, att samhllet r relativt homogent och att vi r vlvilliga till ny teknik och frndring.

Det engelska ordet, testbed, lanseras med en svensk versttning. Men frgan r om det inte r den gamla svenska paradgrenen vi ser: utveckling genom statlig styrning och upphandling.

Nu under 2016 fyller Forskning & Framsteg 50 r. Tid-ningen fddes 1966, under en period som kallas re-kordren en tid med stark ekonomisk tillvxt och framtidstro. Tidningens titel kan sgas vara kongenial med tiden.

Det r troligt att den tidens testbdd var ett av sk-len till att rekordren just slog rekord. Fretag som ABB och Ericsson brukar lyftas upp som framgngs-rika fretag som vxte tack vare den tidens upphand-lingar.

Och nu vill regeringen terupprepa succn. Fr-gan r om det kan fungera i en vrld som ver-

kar s annorlunda. r inte problemen och drmmarna andra i dag n p 1960-talet? Reglerna kring upphandling och statens mjlighet att styra har i alla fall ndrats.

Men nd ska vi inte lta lura oss. ven om vrlden har frndrats och utveck-

lats med it-boom, ett svenskt musikunder och framgngsrika

datorspelsfretag r den gamla industrin stark. Kanske kan ett gam-malt system, med ett nytt och poppi-gare namn, hjlpa Sverige att hlla sig kvar i toppen.

Er femtiorsjubilerande tidning byter dock inte namn. Vi tror p research och progress.

LEDARE

VPatrik Hadenius, chefredaktr

Har du tankar och ider om det du just lst?MEJLA [email protected]

Jag tror p en svensk testbdd

H I STO R I S K F R L AGASoldaten Carl Johan Ljunggrens dagbok

avsljar bde ett dramatiskt knsloliv och att han fick en ny uniform (m/1807)

mitt under finska kriget. Det tog

konstnren Elin Elfstrm fasta p nr hon skte inspiration

till omslagets oljemlning.

M I S S A I N T E P sidan 34 skriver

forskarna Lars Berg-strm och Jan Conrad

om jakten p mrk materia och om var-

fr de har blivit mer optimistiska.

w w w . a s t r o s w e d e n . s eAxvallagatan 16, 532 37 SKARA, Tel. 0511-79 81 00

OPTIK FR NATUR, VETENSKAP OCH SKYTTE

N djupt i universum med Sky-Watchers Skyliner 200 PSynScan dobsonteleskop!

Styr ditt teleskop med din dator, smartphone eller I-pad med hjlp av Orion StarSeek Wi-FiControl Module!

Astrosweden i nrasamarbete med

Stereo BMS 20-40x LED!Praktisk undervisnings-eller nybrjarlupp med LED-belysning perfekt fr studier av insekter,mineraler, frimrken, m.m.

Vanguard Endeavour XF 20-60x80 A!En oerhrt prisvrd tub fr ornitologi,skidskytte, mlkilare p skjutbanan ochmnga andra ndaml.

Minox BL 10x44 HD r enmakalst bra kikare i det lgreprissegmentet med fantastiskskrpa och ljustransmission och utomordentlig ergonomi. Vanguard Endeavour ED 8.5x45!Kikaren som kammat hem enormt mnga priser och topprecensioner!

Utvaldes som rets kikare r 2010. Zeiss Conquest HD 10x32! Fr dig som inte vill kompromissa! Skrpa och ljustransmission av bsta klass!

Med radioteleskop kandu studera ljus som r osynligt fr det mnskliga gat!En rykande frsknyhet i vrt sortiment!

Astro pro 187 r ett av vra storsljare av stativ! Lg vikt, hg lastfrmga och med en maxhjd p hela 187 cm!

Dino-Lite UV-375 nm r mikroskopet fr konservatorer, undervisning och labb!Finns i VIS, UV och IR!

Breukhoven BMS 036 LED Basicr det perfekta mikroskopet frden unge mikroskopisen! Studeraallt som finns i skog och mark elleri hemmet och se hur en helt nyvrld ppnar sig!

Arbetslupp 2,5 x!Ett ovrderligt redskap frdig som behver full kollp detaljerna i ditt arbete som juvelare, tandtekniker, finmekaniker, m.m.

Mssingsteleskop frkontoret, finrummet elleruteplatsen med utsikt!Handpolerat kvalitets-instrument med stativi massiv mahogny!

Botanisera bland alla vra bcker!

TS Optics 15x70 E!En mycket bra och prisvrd astronomikikare fr dig som vill ha en s smidig och enkel lsning som mjligt fr att kunna njuta av natthimlens juveler! Br monteras p stativ fr maximal bekvmlighet!

G p upptcktsfrdi mnens kraterlandskapeller i planeternas fantastiskavrld med Vixens teleskop!Vixen str fr kvalitet och smarta lsningar och har ett utbud oavsett om du r nybrjare eller proffs!

vi har ett av europas bredaste optiksortiment!MNGDER AV PRODUKTER BDE FR DIG SOM NYBRJARE ELLER MER ERFAREN!

PSST! Kolla in i vr ny

a

frscha webbshop! FO

RSKNING&FR

AMSTEG

#120

16 S

OLD

ATEN

S KNSLO

LIV M

RK MATER

IA S

LAR OCH FIS

KE H

STA

R P

MARS B

ILDER

FRN ARKTIS

#12016 Pris 79 kr[NOK 89]

FR DIG SOMR NYFIKENP ALLVAR

FR 200 R SEDAN SKULLE EN SVENSK SOLDAT GRTA OCH VISA STARKA KNSLOR

EN NY BILD AV UNIVERSUMSMRKA MATERIA

INTE

RPRESS 074

4-0

1

7 388074

4075

09 R

ETURVEC

KA V 6

INTE

RPRE

SS 0

744-

01

7388074

407905

RETU

RVEC

KAv

6

50 R AV NYFIKENHETFrsta numret av F&F kom ut 1966. Det ska vi fira!

S ska hstar leva p MarsS ska hstar leva p Mars

NU PPNAS DEN ARKT ISKA B I LDSKATTEN

Eno ceren knsloman&o cer&o cer&

Kapprustningen mellan slar och forskare

Matematikens gtfulla underbarn

Vr hjrna r en hen

2016 Pris 79 kr[NOK 89]


50 R AV NYFIKENHETFrsta numret av F&F kom ut 1966. Det ska vi fira!

S ska hstar leva p S ska hstar leva p Mars

NU PPNAS DEN ARKT ISKA B I LDSKATTEN

Kapprustningen mellan slar

01 - OMSLAG_4SIDOR_ATTSKICKA.indd 3

2015-12-09 13:49

OM OSSTidskriften och stiftelsen

R I S K F R V E RV I K TP sidan 48 kan du lsa vad en

astrofysiker och en filosof vill ta med.

2015 var ret d denna art director tog kosmisk hjd i presentationen och fick titeln rets AD. S avslutades motiveringen d Forskning & Fram-stegs formgivare Anna Lundin utsgs till rets AD av branschfreningen Sveriges Tid skrifter.

Sedan 2013 har Anna Lundin formgivit alla nummer av Forskning & Framsteg. Tillsammans med redaktio-nen letar hon bilduppslag, instruerar illustratrer och fotografer och stter samman sidorna.

Under den tid som Anna Lundin arbetat med tidningen har upplagan konstant stigit, vilket r en stark indi-kation p att hennes arbete lockar nya lsare. P Tidskriftsgalan dr priset delades ut fick hon frgan om vad som r svrast med att formge tidningen. Efter en stunds betnketid svarade hon: att variera sig.

Ett stt att hitta variationen r att lta sig inspireras ven frn ovntade hll.

Nu senast var det Metallica.Anna Lundin syftar p att omslaget

till F&F 10/2015 hade en illustration som lnat drag frn skivomslaget till metalbandet Metallicas skiva Master of puppets, som kom ut 1986.

T I D S K R I F T S P R I S E T

PRIS TILL VARIERAD FORMGIVNING

Tidskriften Forskning & Framsteg. rgng 51 Grundad 1966ADRESS Box 1191, 11191 Stockholm, Drottninggatan 108, Stockholm

BANKGIRO 188-0319 PLUSGIRO 2833-2 ISSN 0015-7937 REDAKTIONSFRGAN: Vad skulle du ta med dig till Mars?

CHEFREDAKTR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Patrik Hadenius (Jag vill inte ka) [email protected], 070-5988455

Stiftelsen Forskning & Framsteg. Bildad 1978Stiftelsen har som ndaml att ge ut Forskning & Framsteg som ett organ fr information

om forskning och forskningsresultat samt forskningens roll i samhllet. Stiftelsen drivs utan vinstsyfte.STYRELSE Harriet Wallberg (ordf.), Lars Anell, Gustaf Arrhenius, Sten Haage, Magnus Jacobsson,

Eva Krutmeijer, Mariann Samuelson, Per Snaprud KANSLICHEF Patrik Hadenius EKONOMIANSVARIG Sara Lundqvist 08-55519822 [email protected]

FORSKNING & FRAMSTEG STDS AV:

AFA Frskring, Centrum fr idrottsforskning, Forskningsrdet fr hlsa, arbetsliv och vlfrd, Forskningsrdet fr milj, areella nringar och samhllsbyggande, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Ragnar Sderbergs

Stiftelse, Rymdstyrelsen, Stiftelsen fr miljstrategisk forskning, Stiftelsen fr strategisk forskning, Svenska Akademien, Sveriges Geologiska underskning, Sveriges unga akademi, Verket fr innovationssystem samt

Vetenskapsrdet.

BIDRAG ERHLLS OCKS FRN:

Kjell och Mrta Beijers Stiftelse, Magn. Bergvalls Stiftelse, Erna och Victor Hasselblads Stiftelse, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, IngaBritt

och Arne Lundbergs Stiftelse, O.E. och Edla Johanssons vetenskapliga Stiftelse, Torsten Sderbergs Stiftelse, Carl Tryggers Stiftelse fr Vetenskaplig Forskning, Jan Wallanders

och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse.

WWW.FOF.SE

REDAKTION

Henrik Hjer (Min familj och vr katt Esso) [email protected],

070-2699704 Joanna Rose (Andra mnniskor)

[email protected], 070-2699706

Per Snaprud (En tupp och en hna och en pse frn)

[email protected],070-2699707

Jrn Spolander (Brbart maskhl som leder hem)

[email protected], 070-7347597

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anders Ryttarson-Trneholm

(Mjligheten att tervnda till jorden)

Marie Granmar (Min son, ett parasoll och en varm filt)

Bjrn berg (En returbiljett) David Magnusson (Vatten!)

Annika af Klercker (En oerhrd mngd bcker och

frystorkad, vegansk mat)Johan Jarnestad (ring och Erik)

Jonas Mattsson (Gitarren)Mats Karlsson

(Venus de Milo)Anders Nilsson (Tre kubikfot

jord i en kruka) Elin Elfstrm

(En julstjrna eller en julgran) Erik Abel

(Varma klder och en kamera)Mikael Claesson

(Mnskligt sllskap)ART DIRECTOR Anna Lundin

(Familjen och snus)

SPRKGRANSKNING Lili Guggenheimer

(Understll och termobyxor) Kerstin jner (Min man)

TRYCK Ineko, rstaOMSLAG Bjrn berg MARKNADSANSVARIG

Eva Bergstrm (Ett ppeltrd) 070-9402318

[email protected]

Patric Vedin (En bra bok) 070-542 96 93, [email protected]

KUNDTJNST

Eva Sebring (Nybyggaranda och humor) 08-55519801

Telefon: mndagtorsdag, kl. 914www.fof.se/kundtjnst

[email protected]

Helr (11 nr) 779 kr, halvr 379 kr

Forskning & Framsteg 12016 7

SIBIRIENS FRUSNAKLIMATBOMB

S MINSKADES KORRUPTIONEN

TUMLARNAS OKNDA PARNINGSPLATS

Kvantdatorn kanske redan har kommit

Populrt piller skrper hjrnan Statsvetarevarnar fr minskad tro p demokratin

NY METOD KANUTROTA DDLIGA SMITTOR ...

... MEN VGAR VI ANVNDA DEN?

DOMEDAGSGENERNA

INTE

RPRESS 074

4-10

7 388074

409503 R

ETURVEC

KA V 1

INTE

RPRE

SS 0

744-

10

7388074

409503

RETU

RVEC

KAv

1

FORSKNING&FR

AMSTEG

#1020

15 DOMED

AGSGEN

ERNA TU

MLA

RE I

STERSJ

N SV

ENSK KO

RRUPTIO

N TU

NDRANS KLIM

ATB

OMB K

VANTD

ATO

RN

#102015 Pris 95 kr[NOK 105]


01 - OMSLAG_ILLIS.indd 2

2015-12-08 16:37

Anna Lundin, som formger Forskning & Framsteg, blev utnmnd till rets AD p Tidskriftsgalan.

Unik kunskapsresa till magiska Island!

Boka genom Islandia! Tfn 08-545 215 60, e-post [email protected]

Mytomspunna Snfells jkull, vulkann Hemn och sydkustens magnifi ka vattenfall r bara ngra av hjdpunkterna p denna kunskaps-resa till Island. Resan r skrddarsydd fr dig som r intresserad av djur och natur. Vi fr-djupar oss ocks i landets kultur och historia.

I en bekvm turistbuss mter vi sommaren och det bsta av Island. Vi tar ett dopp i Bl lagunen, besker nationalparken ingvellir, upplever hgklassiga museer och beskdar syd-kustens vattenfall och glacirer. Vi tar frjan till Hemn och fr p nra hll bde se lavaflt och orkneliga sjfglar. P Snfellsnes fr vi sllskap av professor Haraldur Sigursson, en av vrldens frmsta vulkano loger, som under en dags lng rundtur berttar om omrdets unika geologi och historia. Vi passar ocks p att ta p ngra av landets bsta restau-ranger.

Kunskapsresa till Island med Forskning & Framsteg:Datum: 29 maj5 juni 2016Pris: 22 565 kronor (enkelrumstillgg 4 595 kronor)Information och bokning: [email protected] 215 60

KUNSKAPSRESA

BOKASENAST25/1!

I priset ingr fl yg Stockholm/KpenhamnKefl avk tur och retur, 7 vernattningar p hotell med frukostbuff (3 i Reykjavk, 3 i Hella och 1 p Snfellsnes), 5 luncher, 4 trertters middagar p hgklassiga restauranger, intrden till samtliga museer och Bl lagunen samt frja till och bttur runt Hemn. Guide under hela resan r Anders Svensson, redaktr p Sprktidningen, som tidigare varit bosatt p Island.

ANNONS


LSARBREV Har du tankar och ider om det du just lst?MEJLA [email protected]

S blev tjbart tunnland tydligtF&F 6/2015 HjrnbrukAprop Hjrnbruksproblemet under vinjetten Enhetligt (F&F 6/2015) undrar Carl-Gunne Flthammar hur den exakta omvandlingen av ett tunnland till 4 936,6 kvadrat-meter kommit till, med tanke p att ett tunnland kunde variera i storlek mellan olika bygder. Svaret r att lant mteriet p 1630-talet standardiserade mttet till 14 000 kvadratalnar, eller 56 000 kvadratfot. /Mats Karlsson, red. Hjrnbruk

En excellent NobelguideF&F 10/2015 Nobel 2015F&F r bra som vanligt, men dessutom skulle jag vilja ge extra mycket berm till rets Nobel-bilaga. Den var excellent! Mycket intressant och lsvrd, lagom djup, lagom omfattande, fin balans och layout. Hgklassigt!

Skulle kunna ges ut ven p engelska./Svante Brandnge

En brygga mellan kontanter och bankF&F 9/2015 S blev banken i mobilen en revolutionNr det skrivs om mobile banking, avses d bde traditionell internetbanking med pengar p ett konto, och M-Pesa? /Karl Anton Raid

SVA R Det viktigaste i mobile banking r att telekom-bolagen skapat banklsningar fr mnnisk-or som tidigare inte haft tillgng till ngon bank ver huvud taget. Sjlva pongen r ocks att det r mobilen som r banken den som har en mobil banklsning behver inte (och har sannolikt inte heller) ett konto i en vanlig bank. Det finns allts inte ngra traditionella mobilbanker som M-Pesa och liknande lsningar i andra lnder konkurrerar med. Hri ligger en stor del av revolutionen.

Som mobilkund r du registrerad i M-Pesa, och du vljer sjlv om du vill ha pengar p ditt konto. I de flesta fall handlar det om sm belopp, vilket beskrivs i artikeln. Hr blir skillnaden stor jmfrt med tra-ditionella bankkunder som sannolikt har fasta jobb inom etablerade fretag och myndigheter.

En av framgngsfaktorerna r att de mobila bank-lsningarna utgr en brygga mellan kontanter och bank: mngden kontanter minskar kraftigt vilket minskar risken fr korruption, rn etcetera samtidigt som systemet gr det mjligt fr mnniskor att f ut kontanter nr de behver det.

Mobile banking r drmed ytterligare ett exempel p det som brukar kallas leap-frogging, nr ett land hoppar ver ett steg i utvecklingen. Och detta r n-got jag r vertygad om att vi kommer att f se mer av i Afrika i framtiden. /David Isaksson

Jakob Lndahl, forskare vid Lunds tekniska hgskola, bloggar om dubbdck. Ls hela hans inlgg p fof.se/blogg/dra-ner-pa-dubbdack

Knappt har ssongens frsta frostnatt intrffat frrn dubbdcks-debatten dyker upp som ett brev p posten, och som forskare inom luftfroreningsomrdet fr jag ter, med skrckblandad fascination, lsa en drs bisarra utsagor om luft-burna partiklars hlsopverkan.

Utvecklingen av det mobila banksystemet,

e-banking, har revolutionerat livet fr miljoner mobiltelefonanvndare.

Text & foto DAVID ISAKSSON

P STENDE FOTEtt samtal till moster, ngra knapptryck-

ningar och pengarna r framme i den lilla byn, i andra nden

av Kenya.

51Forskning & Framsteg 9201550 Forskning & Framsteg 92015

S blev banken i mobilen en

R E V O L U T I O N NOBEL 2015F&F:s pocke

tguide till rets priser

MEDICIN: Jag testade subs

tanserna p min egen k

ropp Mt svenska pristagaren

EN TIDNING FRN

FYSIK:

S avsljades partiklarnas trippelnaturKEMI: CELLERNAS

NDVERKTYG

FRED: KVARTETTEN

SOM RDDADE

TUNISIEN

EKONOMI: OJMLIKA

KPMNSTER

PRIS 35 kr [ 3.8. NOK 4

5]

Plus: S pverkad

e

Albert Einstein

vilka som fick

Nobelpris

ISTO

CK

ANNONS

FORUM FR FORSKNINGSKOMMUNIKATION13 APRIL 2016

Visa upp ditt kommunikationsprojekt p Forum fr Forskningskommunikation (FFF) och inspirera andra! rets tema r Forskningskommunikation i utveckling - frn information till samverkan som vi inleder Vetenskapsfestivalen med.

Konferensen samlar Sveriges forskningskommunikatrer och vi r p jakt efter projekt som r socialt inkluderande, nyskapande eller inspirerande.

Ls mer och skicka in ditt frslag p senast den 15 januari 2016.

vetenskapsfestivalen.se/for-branschen

VETENSKAPSFESTIVALEN

Spetsutbildning i matematik- fr dig som vill lite mer

Vill du ha utmanande och stimulerandeuppgifter i matematik?

DanderydsGymnasium

ppet HusTorsdag 28/1 2016

Information i aulan kl 18.00 och 19.00

Danderyds Gymnasium, Rinkebyvgen 4tel. 568 913 01


MA

RK

US

VA

RES

VU

O/N

PLIS

TOC

K

Hotad hackspett saknar sin skog

E KO LO G I

INTRO LISTANHR MR

EUROPERNA BST OCH SMST

8 METER

S stor andel av Sveriges blivande mammor rker under graviditeten. I brjan av 1980-talet var siffran ver 30 procent.KLLA: SOCIALSTYRELSEN

S lngt kan bakterier och virus frdas i en nysning, enligt ett nytt experi-ment. Det r de allra minsta dropparna av slem, saliv och snor som sprids lngst, d de r tillrckligt ltta fr att svva p den tryckvg som bildas.KLLA: MASSACHUSETTS INSTITUTE OF TECHNOLOGY (MIT)

I genomsnitt tycker 68 procent av EU:s medborgare att de har en god eller mycket god hlsa. Irlndarna, som mr allra bst, lever dock inte lngst. Det gr i stllet spanjorerna, ttt fljda av italienarna. Kortast medellivs-lngd har letter och litauer, som ocks hamnar lngst ned i listan. KLLA: EUROSTAT

82,381,280,776,876,876,175,475,174,574,473,872,472,171,770,868,767,566,866,666,265,064,964,659,758,557,153,550,347,046,345,4

IrlandSverigeSchweizCypernIslandNorgeNederlndernaGreklandBelgienStorbritannienSpanienMaltaLuxemburgDanmarkRumniensterrikeFrankrikeItalienBulgarienSlovakienSlovenienTysklandFinlandTjeckienPolenUngernEstlandPortugalKroatienLitauenLettland6 %

Under ret som gtt har tretton vitryggiga hackspettar sk-dats i det fria, varav sex hade bildat hckande par. Fr 100 r sedan fanns det 2 000 hckande par i Sverige. Den dramatiska minskningen beror p att det saknas gammal lvtrdsskog med mnga dda trd. En ny studie frn rebro universitet visar dessutom att de revir som finns r fr utspridda. Den vitryggiga hackspetten r en s kallad paraplyart om vi lyckas rdda den s rddar vi ocks 200 andra hotade arter av insekter, fglar och vxter som r beroende av samma unika livsmilj. Inom ett tgrdsprogram som startades 2005 har hittills 181 vitryggiga hackspettar uppfdda p Nordens Ark satts ut i det fria. Av Anders Ryttarson Trneholm

Andel som upplever sig ha god eller mycket

god hlsa (procent)Land


FRM

LING

FRM

LING

BEKA

NT

BEKA

NT

KUSIN

KUSIN

FARB

ROR/

MORB

ROR

FASTER

/MO

STER

BROR

SYSTER

FAR

MOR

VN

VN

PARTNE

R

BAKS

IDA

FRAM

SIDA

FRBJUDETOMRDE MER TILLTETMINDRE TILLTET

P SY KO LO G I En omfattande studie av personer frn fem olika lnder visar vilka som fr rra oss och var.

Kvinnor fr rra mer n mnGenom att lta drygt 1 300 personer frn fem lnder ange var p kroppen de tycker att det r okej att bli fysiskt berrda har ett finskt-brittiskt forskarlag tagit fram ett slags berringsatlas. Inte helt ovntat visar det sig att de flesta lter sin partner ta p hela kroppen, varp det tilltna om-rdet minskar i takt med att det sociala avstndet kar.

Dremot finns tydliga knsskillnader.

Bde bde mn och kvinnor r mer pp-na fr berring frn kvinnor n frn mn. Kvinnor tillt i de flesta fall ocks ber-ring p strre delar av den egna kroppen, jmfrt med mn.

I linje med detta rapporterade bde de manliga och kvinnliga deltagarna ocks starkare band till kvinnor n till mn i sitt sociala ntverk.

Huruvida det r den fysiska kontakten

som leder till social nrhet, eller tvrtom de sociala banden som leder till fysisk kontakt, kan forskarna inte sga utifrn sina resultat. Dremot s resonerar de kring den fysiska kontakten som ett stt att reglera den belning som berring ger, genom att den frigr svl kroppsegna opiater som oxytocin.

Forskarna ppekar ven ett annat sam-band nmligen mellan hur sknt det r att ngon annan rr vid en viss kroppsdel och hur nra relation som krvs fr att vi faktiskt ska lta personen gra det.

Deltagarna i studien, som genomfr-des via internet, kommer frn Finland, Frankrike, Italien, Ryssland och Stor-britannien. Forskarna konstaterar att de kulturella skillnaderna mellan lnderna generellt r sm. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS och r ett samarbete mellan Aaltouniversitetet, bo universitet och University of Oxford.Av Jonas Mattsson

Medicin, psykologi & hlsa

MNNISKAN

Figurerna visar en sammanstllning av svar frn bde mn och kvinnor. De flesta accepterar berring av kvinnor i hgre utstrckning n av mn. Totalt ingick drygt 1 300 personer i underskningen, frn fem olika lnder.JO

HA

N J

AR

NES

TAD


CA

STO

R &

PO

LLU

X,

ISTO

CK

P SY K I AT R I Autistiska barn som fr nssprej med nrhetshormonet oxytocin blir mer socialt uppmrksamma.

Nssprej kan mildra autism

En studie av 31 barn med autism visar att det s kallade nrhets-hormonet oxytocin kan lindra flera av symtomen. Barnen, som var mellan 3 och 8 r, fick ta syntetiskt oxytocin som nssprej i fem veckor. Eftert rapporterade frldrarna att deras barn var mer socialt uppmrksamma, bttre p att tolka sociala sig-naler, bttre p att kommunicera och mindre socialt nervsa. Dremot mrktes ingen skillnad i de repetitiva beteenden som frknippas med autism.

Tidigare forskning har gett liknande resultat p tonringar och vuxna med autism, men det hr r den frsta stu-dien som gjorts p s sm barn. Enligt forskarna r det extra vrdefullt, eftersom man vet att behandling av autism i tidig lder ger bst chanser till lngsiktig frbttring.

Studien genomfrdes i tv led, dr halva gruppen frst fick oxytocin och sedan en placebosprej, medan den andra halvan fick den verkningslsa sprejen frst och sedan oxytocin. Resultaten har publicerats i Mole-cular Psychiatry. Av Jonas Mattsson

KRSNG EN GENVG TILL GEMENSKAPBrittiska forskare har studerat sammanlagt 135 deltagare i olika kurser anordnade av Storbritanniens motsvarighet till ABF. Efter ett kurstillflle per vecka under sju mnader hade gemenskapen kat mar-kant i samtliga grupper oberoende av om de gnade sig t krsng, kreativt skri-vande eller mnen som textilt handarbete eller teckning.

Men sngarna utmrkte sig. De bil-dade sociala band mycket snabbare n alla andra.

Vi sg en enorm kning efter ett enda tillflle, sger Eiluned Pearce, evolutio-nr antropolog vid University of Oxford i Storbritannien.

Sng finns i alla samhllen. Eiluned Pearce och hennes medarbetare tror att sjungandet uppstod under evolutionen som en frenande kraft, ngot som hjl-per mnniskor att finna sig till rtta i en grupp. Forskarna publicerar sina resultat i tidskriften Royal Society Open Science.Av Per Snaprud

P SY KO LO G I

Gruppknslan strks av sng.

ISTO

CK

Det r mer n dubbelt s vanligt att mellan stadieelever som ter frukost presterar ver genomsnittet i skolan, jmfrt med elever som hoppar ver frukosten. Skolresultaten kar ytter ligare ju mer nringsrik frukosten r. Det framgr av en studie som r gjord i Storbritannien p 5 000 elever i ldrarna 9 till 11 r. KLLA: CAMBRIDGE JOURNALS

EN SMART START

5+5 V EC KO RStudien gjordes p 31 barn, som i tv perioder om fem

veckor fick antingen oxytocin eller

placebo.


NYTT HOPP OM TRANSPLANTAT FRN GRISARI brjan av 1990-talet lyckades forskare genfrndra grisar s att deras organ skul-le kunna opereras in i en mnniska utan att orsaka en akut avsttning. Det ledde till frhoppningar om att kirurger snart skulle kunna transplantera bland annat hjrtan, njurar och insulinproducerande celler frn grisar till mnniskor.

Men d kom bakslaget. Virologer upp-tckte att grisens arvsmassa innehller rester av viruset perv, som kan smitta mnskliga celler. Rdsla fr smittan tog kncken p frsken att flytta organ mel-lan arter, s kallade xenotransplantatio-ner.

Nu har dock forskare i USA och Kina lyckats rensa bort samtliga 62 kopior av perv-dna i njurceller frn en gris med hjlp av en ny genteknisk metod som kall-las crispr/Cas9. Dessutom har de verfrt cellernas arvsmassa till grisembryon. Tek-niken kar hoppet om att kunna minska kerna till livsviktiga transplantationer.

Det nystartade fretaget eGenesis i Boston, USA, satsar p att utveckla tek-niken till fungerande behandlingar.Av Per Snaprud

G E N T E K N I K

Med ny genteknik kar mjligheten att kunna transplantera organ frn gris.

S stor andel av frlossningarna skedde med kejsarsnitt i Sverige i brjan av 1970-talet. I dag r andelen 17 procent i Sverige och 19 procent globalt. KLLA: SOCIALSTYRELSEN & JAMA

5 PROCENT

ISTO

CK

N E U R O LO G I Den mnskliga hjrnan r en mosaik av typiskt kvinnliga och typiskt manliga delar, enligt en studie av ver 1 400 hjrnor.

Vr hjrna r mest en hen

Mellan benen r skillnaden tydlig. Mellan ronen r bilden desto mer komplicerad.

Det finns inte tv slags hjrnor: manliga och kvinnliga, sger Daphna Joel, professor i neurovetenskap vid Tel Aviv Univer-sity i Israel.

Hon leder en forskargrupp som har analyserat bilder av hjr-nan hos ver 1 400 kvinnor och mn tagna med en s kallad MR-kamera.

Forskarna tog fasta p de tio olika omrden i hjrnan som skiljer sig mest t mellan knen. Kartlggningen visar att nstan alla mnskliga hjrnor innehller en salig blandning av delar som r mest vanliga bland kvinnor, delar som r mest vanliga bland mn, och delar som r gemensamma fr kvinnor och mn.

Denna mosaik i enskilda hjrnor innebr att organet som hel-het inte kan klassas som antingen manligt eller kvinnligt, skri-ver Daphna Joel och hennes medarbetare i tidskriften PNAS.

Ett viktigt frbehll r dock att slutsatserna gller anato-miska skillnader som gr att se med en MR-kamera. Mjligen finns det knsskillnader i nervkretsar som bara kan upptckas med mer detaljerade metoder. Av Per Snaprud

I N GA T Y D L I GA S P R AV K N ET I H J R N A N S A N ATO M IDet r svrt att sortera hjrnor i manliga och kvinnliga genom att studera dem anatomiskt. Grna omrden r strre n i en genomsnittlig hjrna; gula r mindre.ZO

HA

R B

ERM

AN

OC

H D

APH

NA

JO

EL

Kvinnor Mn

MNNISKAN

FORSKNING I FOKUS Tisdag 26/1, kl 1819

Crispr/Cas9 botemedel mot rftliga sjukdomar?Magnus Lundgren, Uppsala universitet, berttar om mjligheterna med vad som kallats genteknikens andra revolution.

Tisdag 23/2 , kl 1819

Nerver och inflammatoriska sjukdomarPeder Olofsson, Karolinska Institutet, berttar om forskning kring hur nervsystemet kan pverka vrt immunfrsvar.

Tisdag 29/3, kl 1819

Att bekmpa parasitsjukdomarHannah Akuffo, Karolinska Institutet och SIDA, berttar mer och svarar p frgor om arbetet med att bekmpa sjukdomar orsakade av parasiter.

Tisdag 26/4, kl 1819

Vxter som medicin mot cancer?Lasse Jensen, Institutionen fr medicin och hlsa vid Linkpings universitet, berttar mer om jakten p vxtmnen som kan leda till nya behandlingar mot cancer.

Boka plats p [email protected] eller ring 08-534 818 18. Stortorget 2, Gamla stan. www.nobelmuseum.se

Institutet fr rymdfysikSwedish Institute of Space Physics

Institutet fr rymdfysik, IRF, bedriver forskning och utbildning i rymdfysik, rymdteknik och atmosfrfysik.

IRF r en statlig myndighet med verksamhet vid huvudkontoret i Kiruna samt i Ume, Uppsala och Lund.

IRF har instrument ombord p satelliter i bana runt jorden, Mars och Saturnus samt tv instrument som studerar en komet.

IRF anvnder ven olika radarsystem och optiska instrument fr att studera bl a norrsken och atmosfren i Arktis och Antarktis.

www.irf.se

ANNONS

Succdagen om sprk r tillbaka!

Boka din biljett p spraktidningen.se/forum

DavidLagercrantz om hant- verket bakom en bstsljare IngridFred riks son om aktuell sprkvrd Tomas Riad om ljudmnster i svenska smeknamn Mikael Parkvall om sprklig mngfald i Sverige

Siv Strmquist om konsten att kommatera rtt Catharina Grn baum om virtuosen Bellman Birgitta Agazzi om nyord i svenskan Vr expertpanel svarar p frgor om sprkvrd

Vlkommen till en lrorik och under hllande dag om sprk! Vi garanterar att du lr dig nya saker som du har nytta av svl p jobbet som privat.

Boka dinbiljettsenast1 mars!

FOTO

: CAR

OLINE AN

DERS

SON DAVID

LAGERCRANTZtalar om konsten att skriva en bstsljare.

Nalen, Regerings gatan 74, Stockholm, fredagen 11 mars kl 916.30. Frmnspris: 2 195 kr inkl moms (ord pris 2 595 kr). Lunch & fi ka ingr.


KOSMOSAstronomi, fysik & filosofi

M AT E M AT I K n en gng upptcks Srinivasa Ramanujans matematiska insikter som kom nstan hundra r fre sin tid.

Matematiken kom som en uppenbarelse

En Londontaxi med nummer 1729 gav upp-hov till en legendarisk talserie. Numret blev omtalat 1918 d den genifrklarade indiska matematikern Srinivasa Ramanu-jan ppekade dess mrkliga egenskaper.

Nu har matematiker vid Emory univer-sity i USA gtt igenom Ramanujans gamla anteckningar, som avsljar att han ven visade hur detta taxinummer r relaterat till elliptiska kurvor och de s kallade K3-

ytorna. I dag utgr de grunden fr bde aritmetisk geometri och talteori och r nyckelstrukturer i fysikens strngteori och kvantmekanik.

Vi upptckte att Ramanujan faktiskt uppfann K3-ytorna 30 r innan ngon ens kommit p namnet, och n mindre brjat utforska dem, sger Ken Ono, som r pro-fessor i matematik vid Emory university.

Srinivasa Ramanujan fddes 1887 i en fat-tig familj sder om Madras i Indien. Ti-digt visade han sin speciella begvning i matematik. Men den fick han utveckla utan vgledning. Och eftersom han inte gick ut ngon skola, gjorde han p egen hand mnga upptckter som redan ti-digare gjorts. Som 15-ring hittade han lsningar till fjrde gradsekvationer, ett r senare berknade han den knda Eu-lers konstant med 15 decimaler och un-derskte Bernoullis tal, utan att ngonsin ha hrt talas om de bermda vsterlnd-

En taxi med det ovntat spnnande numret 1729. Bilden kommer frn den senaste filmen om Ramanujans dramatiska liv och verk, The man who knew infinity.PR

ESS

MA

N F

ILM

S

Fddes i IndienSrinivasa Ramanujan fddes r 1887 i staden Erode, sder om Madras. Han avled 1920, bara 32 r gammal.


ska matematikerna. Sjlv hvdade han att den indiska gudinnan Lakshmi kom till honom med det som andra uppfattade som en osedvanlig matematisk intuition.

Som troende och strikt vegetarian blev han en stor kontrast till sin mest berm-da mentor och kollega, britten Godfrey Harold Hardy, en excentrisk matemati-ker, professor i Cambridge, knd fr sin ateism. Fascinationen fr tal frenade dem och det var Hardy som, fr att muntra upp Ramanujan vid hans sjukbdd, nmn-de taxin han kommit med: 1 729. Hopplst ointressant nummer, menade Hardy.

Ramanujan protesterade direkt det r det minsta heltal som kan skrivas som sum-man av tv kuber p tv olika stt: 1 729 = 13 + 123 = 93 + 103. Att hitta fler sdana tal visade sig vara extremt svrt. Trots att Hardy 1954 bevisade att det finns ondligt mnga, r bara 12 knda i dag.

Ramanujan avled bara 32 r gammal i Indien 1920. Inte bara hans taxital fre-kommer numera i modern matematisk forskning. Mnga andra matematiska insikter har dykt upp redan, och mycket verkar finnas kvar att upptcka. Matema-tikern Ken Ono gnar en stor del av sin tid t att grva i de tusentals anteckningar som Ramanujan lmnat efter sig i skriv-bcker och p lsa papperslappar.

Det kan ibland se ut som en enkel formel. Men om man tittar nrmare upp-tcker man ofta en mycket djupare inne-brd, vilket avsljar Ramanujans verkliga frmgor. Av Joanna Rose

Som 15-ring hittade Srinivasa Ramanujan p egen hand lsningar p en mngd klassiska matematiska problem.

Ett stort svart rymdmoln, knt som Kolscksnebulosan, avtecknar sig tydligt mot Vintergatans stjrnband. Den mrka nebulosan r ocks synlig med blotta gat p sdra stjrnhimlen.

THE

GR

AN

GER

CO

LLEC

TIO

N/T

T

ESO

A ST R O N O M I I rhundraden har mnniskor knt till den svarta flcken p Vintergatans ljusa band. Nu har den underskts p nrmare hll av det europeiska La Sillaobservatoriet i Chile.

Nya stjrnor p vg i Kolscken

Den blcksvarta nebulosan ligger 600 ljusr bort frn oss i Sdra korsets stjrnbild och r synlig med blotta gat p den sdra stjrnhimlen. Den r knd sedan urminnes tider och har avbil-dats p flaggor frn bland annat Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Samoa och Brasilien.

Kolscken, eller Kolscksnebulosan, r som andra nebulosor ett kolossalt rymd-moln som bestr av stoft och gas. Men till skillnad frn de andra nebulosorna r Kol-sckens vatten- och kvvemolekyler, liksom kolvten och andra enkla organiska moleky-ler, tckta med ett s tjockt lager av stoft att de skymmer nstan allt ljus frn bakomlig-gande stjrnor. Bara ungefr tio procent av det synliga ljuset lyckas trnga igenom. Strlarna verkar rdare n de faktiskt r, eftersom stoftet sprider bltt ljus mer n rtt.

S smningom, nr tyngdkraften samlar ihop materialet som r utspritt i rymdmolnet, kommer ven Kolscken, liksom andra nebulosor, att tnda sina stjrnor. Av Joanna Rose

H I STO R I S K F L C K Kolscken beskrevs av Vicente Yez Pinzn, kapten p ett av de tre

fartyg som seglade med Christofer Columbus mot

Vstindien 1492.


KOSMOS

Kometer r rester frn solsystemets f-delse. Mnga far fram i kylan lngt bort frn solen, i Oortsmolnet. Men nr en ko-met av ngon anledning tar sig nrmare solen s tinar den frusna kometkroppen och fr en svans av material som blser bort i solvinden.

Kometen Lovejoy, som i januari 2015 passerade jorden p drygt 70 miljoner ki-lometers hll, var just en sdan beskare

frn fjrran. Nr den vecklade ut sin lnga svans upptckte astronomer att kometen lmnade ifrn sig stora mngder etanol, samma sorts alkohol som finns i l, vin

och sprit. ven en enkel sockermolekyl hittades i kometsvansen, tillsammans med ett tjugotal organiska molekyler.

Det r frsta gngen som dessa kom-plexa molekyler upptcks i en komet. Sedan tidigare knde vi till att det finns alkohol p vissa stllen i rymden, bland annat i de interstellra molnen i mitten av Vintergatan, och i Orionnebulosan, s-ger en av upptckarna, astronomen Aage Sandqvist, professor emeritus vid Stock-holms universitet.

Nr Lovejoy var som mest aktiv kunde mngden alkohol uppmtas till cirka 500 flaskor vin i sekunden. Men ganska utsptt, kan man sga, fr kometer bestr mest av is och grus.

Samtidigt lmnade kometen uppe-mot 20 ton vatten i sekunden efter sig nr den var som hetast. Fr de observationer-na tog vi hjlp av vr svenska satellit Odin, som fortfarande r igng, trots att den vid uppskjutningen 2001 bara skulle leva i tv r. Av Joanna Rose

Med en svans av sprit och socker

A ST R O N O M I Alkohol och socker har fr frsta gngen hittats p en komet. Upptckten strker den s kallade panspermieteorin att livets byggstenar r spridda i universum och har kommit till jorden med kometerna.

Kometen Lovejoy med sin cirka fem miljoner kilometer lnga svans den 13 januari 2015, tv veckor innan Love-joy rundade solen.

RO

GEL

IO B

ERN

AL

AN

DR

EO,

DEE

PSK

YCO

LOR

S.C

OM

Det r frsta gngen som dessa komplexa molekyler upptcks i en komet.


Tretton teleskop finns redan p plats p det drygt 4 000 meter hga berget Mauna Kea.

A ST R O N O M I Vintergatans och kanske hela universums ldsta stjrnor har upptckts av astronomer i Australien.

En glimt av galaxens allra ldsta stjrnor

De ldsta stjrnorna i vr galax Vintergatan finns nra galaxens centrum, men r ldre n Vintergatan. Frmodligen bildades de nr universum bara var 300 miljoner r gammalt, varefter Vintergatan senare formades runt omkring dem.

Det r just i centrum av vr galax, dr det var tillrckligt ttt, som de ldsta stjrnorna kunde bildas, sger en av forskarna bakom upptckten, Louise Howes.

Observationerna gjorde hon med ett teleskop i Australien, men numera r hon postdok vid Lunds universitet.

Det svraste var att se igenom allt stoft som ligger mellan oss och Vintergatans centrum. Ju nrmare mitten, desto mer skymmer stoftet. S det nrmaste vi kommit r ungefr 1 500 ljusr frn Vintergatans mitt.

Antagligen tillhr de observerade stjrnorna inte den allra frsta generationen. Men frnvaron av jrn och andra metaller tyder p att de r mycket gamla. Metaller bildas tillsammans med andra grundmnen inuti stjrnor som exploderar som su-pernovor, varp de sprider sitt material i rymden. Nyare stjrnor innehller allts fler grundmnen n de ldre stjrnorna.

Den strsta verraskningen var att vra stjrnor frutom jrn ven saknade kol, som enligt teorin borde ha varit bland de allra frsta grundmnena som bildades i universum.

Anledningen till att stjrnorna r kolfattiga kan vara att de tidigaste supernovorna kanske var s kallade hypernovor, super-novornas unga, tunga och vldsamma kusiner. Hypernovorna r 40 gnger tyngre n solen, lever under en miljon r vilket r kort tid astronomiskt sett och producerar tio gnger mer energi n en supernova.

Nu hoppas Louise Howes att i framtiden kunna kika nnu lngre in mot Vintergatans mitt bland annat med hjlp av infrard strlning, som inte hejdas lika mycket av stoftet som synligt ljus. Av Joanna Rose

ESO

RIC

HA

RD

WA

INS

CO

AT/

GEM

INI

OB

SER

VATO

RY/

AU

RA

/NS

F

Panorama ver Vintergatan.

KAMPEN OM BERGETHgsta domstolen p Hawaii har upphvt bygglovet fr det som skulle bli vrldens strsta teleskop, TMT (Thirty meters te-lescope). Den planerade byggplatsen r p Mauna Kea, rikets hgsta berg. Mauna Kea, som redan rymmer flera andra stora teleskop, r ocks en viktig kultursymbol och dragkampen om bygget har pgtt i flera r nu.

Det nya teleskopet r tnkt att stude-ra planeter runt avlgsna stjrnor. Med sin stora spegel p hela 30 meter skulle det kunna se lngt ut i rymden, tillbaka till den tid d universums frsta galaxer bildades.

Mauna Kea, som r drygt 4 000 meter hgt, anses vara en av de bsta platserna p jorden fr astronomiska observatio-ner. Samtidigt har berget utsetts till na-turreservat.

Motstndarna till projektet hvdar att det 18 vningar hga teleskopet skulle bryta mot reglerna fr skyddade omr-den. Redan fr tio r sedan konstaterade en statlig utredning att tre decennier av astronomi p Mauna Kea har haft en ne-gativ inverkan p bde natur och kultur i omrdet.

Det handlar om rtten till markan-vndning, inte om att stlla vetenskap mot religion, hvdar kritiker till det nya bygget. Fretrdare fr University of Ha-waii hoppas dock att Mauna Kea kan vara en vrdefull resurs dr vetenskap och kultur samexisterar. Av Joanna Rose

A ST R O N O M I


Varmare hav gr hajar till smre jgare

Den kande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en kad vxthuseffekt utan ven till att haven frsuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien vi-sat att detta kommer att pverka hajarna negativt. Studien gjordes p Port Jackson-hajen (Heterodontus portusjacksoni) som lever utanfr Australiens sydkust.

Genom att studera hajarna i stora tan-kar, med mjlighet att reglera frsur-ningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas frmga att upptcka byten frsmras nr surheten

kar. I vissa fall hade hajarna till och med svrt att identifiera sjlva bytet. Det r nr koldioxiden i luften lser sig i vattnet som kolsyra skapas och ger frsurningen. Kol-syran skapar en obalans i nervcellerna som pverkar hur vissa receptorer (GABA-A) reagerar i hjrnan. Det leder till ett nd-rat beteende och frsmrad jaktfrmga. Samma reaktion p en kad frsurnings-grad terfinns ven hos andra fiskgrupper.

Forskarna sg ocks att en hgre vat-tentemperatur vilket blir en fljd av den kande vxthuseffekten leder till strre

mnes omsttning hos hajarna, vilket gr dem hungrigare eftersom deras energibe-hov kar. Kombinationen mellan smre jaktfrmga och kat energibehov kom-mer att leda till att hajarna inte vxer lika mycket, vilket ytterligare frsmrar deras jaktfrmga.

Hajar r s kallade topp-predatorer i marina ekosystem. Det innebr att de, genom sin jakt, reglerar antalet individer av andra arter som r lngre ner i nrings-kedjan. Om bde havsfrsurningen och vattentemperaturen kar kommer hajar-na att f det svrare att jaga, vilket i sin tur pverkar hela nringsvvens dynamik.

Port Jacksonhajen r en bottenlevande hajart som finns utanfr Australiens syd-kust. Den anvnder framfr allt luktsin-net fr att lokalisera sina byten musslor, snckor, sjborrar och mindre fiskar. De strsta individerna som hittats har blivit knappt 1,7 meter.

De senaste ren har efterfrgan p hajfenor kat, framfr allt i Kina dr haj-fenssoppa r en statussymbol. Det har resulterat i ett kat hajfiske. Nu r en tredjedel av alla hajarter starkt hotade. Forskarna varnar fr att en kad koldi-oxidniv och havstemperatur kommer att bli ytterligare pfrestningar fr en redan utsatt hajpopulation.Av Anders Ryttarson Trneholm

M A R I N B I O LO G I Det frndrade klimatet riskerar att gra hajar till smre jgare vilket kan f konsekvenser fr havens ekosystem.

De frmre tnderna hos Port Jacksonhajen r sm och vassa och hjlper till att hlla bytet p plats. De bakre tnderna r platta och anvnds fr att mala ner snckskal och skelett. JE

FF R

OTM

AN

/NPL

MILJBiologi, geologi och miljfrgor


V X T F YS I O LO G I Forskare vid Linkpings universitet r frst i vrlden med att frena elektronik och vxter till en teknik som p sikt kan styra vxternas egenskaper. Magnus Berggren r ledare fr forskningsgruppen.

Varfr ska vxter bli elektroniska?

1 | Varfr har ni kombinerat elektronik och vxter? Det finns tv applikationsomrden i dag, som vi ser det. Man

kan mta funktioner inuti vxten som exempelvis sockerhalt, pH-vrde och s vidare. Samtidigt kan vi styra vxtens fysiologi p ett mer direkt stt, ungefr som man tnker sig GMO men utan riskerna. Till exempel kan vi styra nr vxten ska blomma. Det handlar om att optimera fysikaliska funktioner. Vi kan ak-tivera vxtens egen hormonproduktion och p s vis skapar vi bde ett sensorntverk och ett leveransntverk. Vi spelar p den kemiska ensemblen i vxter. Det r det frsta omrdet.2 | Vad r det andra omrdet?

Vi kan skapa elektroder i lven, som med hjlp av enzymer i frlngningen bryter ner sockret till elenergi. Det innebr att en vxt kan bli en solcell eller biobrnslecell. Lite skmtsamt kan man sga flower power eller power plant. Fr-hoppningen r att framtidens energi kommer att vara betydligt mer grn n dagens grna energi. Men det ligger nnu lngt fram i tiden.3 | Hur har ni gjort?

Vi har utvecklat ett elektroniskt material som kan skickas in i vxter s att vi kan mta och styra dem. Men det har tagit lng tid att hitta lsningen. Vi tes-tade tjugo olika material tills vr kemist, eller magiker som vi kallar honom, Roger Gabrielson hittade rtt. Det r en plast som bde r vattenlslig, leder strm och sjlvmonteras i vxten. Kombinationen av de tre egenskaperna var det viktigaste.4 | Vad r sjlvmontering?

Nr materialet tar sig in i vxterna via transportkanalerna, det s kallade xylemet, aktiveras vxtens eget frsvarssystem. D bildar materialet en gel efter hand som det sprids i vxten, vilket skapar en sammanhngande elledare i vxtens hela trans-portsystem. Skulle materialet bilda en gel direkt skulle det bli en propp i ppningen, och det skulle inte bli bra. Materialet tillter dessutom vxten att transportera vatten och nring som vanligt, s det r inte farligt fr vxten. 5 | Hur ser framtiden ut fr den hr typen av forskning?

Vi r de frsta som har lyckats gra det hr och vi hoppas att det kommer att bli en gonppnare som lockar fler forskare att komma in p samma flt, s att vi kan utveckla forskningen. Vr upptckt kommer inte att leda till en produkt i morgon. Man mste ha en tiorshorisont i den hr typen av forskning. Ring mig om fem r igen s kommer vi att ha upptckt betydligt fler anvndningsomrden n vi kan frestlla oss i dag. Av Anders Ryttarson TrneholmMA

RTA

PA

LMER

O /

IN

STI

TUT

CA

TAL

DE

PALE

ON

TOLO

GIA

MIQ

UEL

CR

US

AFO

NT

NY BILD AV VRT FRFLUTNADen sista gemensamma frfadern till alla mnniskoartade apor, det vill sga mn-niskoapor och gibbonapor, levde fr 1520 miljoner r sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till vxten, baserat p fynd gjorda i Afrika av slktet proconsul, som lnge an-setts vara s nra en gemensam frfader man kan komma. Men nu ndras bilden, efter en upptckt av benfragment och ett kranium utanfr Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder p att den sista gemen-samma frfadern var mindre lik en mn-niskoapa och mer gibbonlik. Dock r den nyupptckta arten inte den gemensamma frfadern, utan snarare en senare utveck-lad art frn denna, enligt forskarna frn Catalan institute of paleontology:

Det r ett vldigt viktigt fynd som fyl-ler i ett glapp i vr frhistoria. Den har drag frn bde mnniskoapor och gibboner, vil-ket tyder p att den r mer slkt med den sista gemensamma frfadern n vad pro-consul r, som saknar mnga av dragen, sger David Alba, som lett utgrvningarna.

Arten levde fr 11,6 miljoner r se-dan, baserat p sedimentlagret som ben-fragmenten hittades i. Det r en tidigare oknd art som paleontologerna har dpt till Pliobates catalonia.

Den nyupptckta arten var ungefr lika stor som de i dag minsta gibbonerna och vgde cirka 5 kilo.

Inom gruppen mnniskoartade apor (Hominoidea) finns familjerna mnnis-koapor (Hominidae) och gibboner (Hy-lobatidae). Mnniskoaporna innefattar orangutanger, gorillor, chimpanser och mnniskor. Alla hominoider har vissa ge-mensamma karaktrsdrag, som avsaknad av yttre svans, ett upprtt gngstt och flera likheter i kraniets struktur.Av Anders Ryttarson Trneholm

A N T R O P O LO G I

S hr tror forskarna att Pliobates catalonia sg ut, baserat p det fossila kranium som har upptckts.

Magnus Berggren r professor i organisk elektronik vid Linkpings universitet.


NU& D

E KO N O M I Mammor vabbar ungefr dubbelt s mycket som pappor. Men de pappor som vabbar ofta fr smre lneutveckling p lng sikt.

Ju mer vab desto lgre ln fr pappor

Att bli frlder pverkar mn och kvin-nor p olika stt. Mn som blir pappor har strre chans att gra karrirskliv n kvinnor som blir mammor. Men mn som vabbar mycket tappar ven mer i ln n

mammor. Den fjrdedel av mnnen som vabbade mest hade fem r efter det frsta barnets fdelse tv procent lgre ln n en motsvarande pappa som vabbat enligt medianvrdet bland mn.

Resultaten beror troligen p att man har olika frvntningar p mammor och pap-por. En pappa som vabbar mycket avviker troligen mer frn normen, menar Kata-rina Boye, forskare i sociologi vid Stock-holms universitet. En arbetsgivare kan tolka frnvaro frn arbetsmarknaden, t. ex. uttag av vab, som en signal om lgt en-gagemang i jobbet och hgt engagemang utanfr jobbet, skriver hon. Detta drab-bar mn hrdare eftersom de frvntas vabba i liten utstrckning.

En jmnare frdelning av vabdagarna i framtiden skulle dock frndra frvnt-ningarna, och p sikt kunna minska denna negativa lneeffekt fr mnnen, sger Ka-tarina Boye.

Resultaten har publicerats vid Institu-tet fr arbetsmarknads- och utbildnings-politisk utvrdering, och analysen bygger p registerdata av vabdagar och ln fr drygt 23 000 frldrar som fick sitt frsta barn 1994. Deras lner fljdes sedan till och med 2007. Av Henrik Hjer

Historia, samhlle och samtid

De pappor som ingick i studien vabbade i snitt 23 dagar om

ret per barn. Den fjrdedel av papporna som vabbade mest

hade fem r senare tv procent lgre ln n de vriga.

ISTO

CK


GENER STYR INTE RIKEDOMEn studie av adoptivbarn visar att miljn r viktigare n det biologiska arvet fr den personliga ekonomin. Det framgr av en studie dr forskare har fljt drygt 2500 svenska barn som adopterats i Sve-rige under ren 19501970. Med hjlp av frmgenhetsregistret jmfrdes sedan de vuxna adoptivbarnens frmgenheter med bde de biologiska frldrarnas och adoptivfrldrarnas frmgenheter un-der ren 19992007. Forskarna valde ut adoptivbarn dr frldrarna fortfarande levde, fr att kunna sortera bort eventu-ella finansiella arv.

Kopplingen till adoptivfrldrarnas frmgenhet var dubbelt s stor som till de biologiska frldrarnas frmgenhet.

Det r mycket tydligt att detta inte handlar om genetik, sger Petter Lund-borg, som r professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Rikedom fder allts rikedom, men det handlar inte om utbildningsval eller yrken, utan troligen mer om de attityder till pengar som finns i hemmet.

Vi tror att det handlar om svrmt-bara saker som verfrs i uppfostran. Det kan handla om normer kring sparande, ambitionsniv eller att man lrt sig tnka lngsiktigt, sger Petter Lundborg.Av Henrik Hjer

E KO N O M I

Uppfostran betyder mycket fr hur vi hanterar vr ekonomi lngre fram i livet.

Antal dda i terroristattacker i vrlden, r 20002014. KLLA: GLOBAL TERRORISM INDEX

K

LLA

: G

LOB

AL

TER

RO

RIS

M I

ND

EX

KO N F L I K T FO R S K N I N G Frra ret ddades ver 32 000 personer i terrordd, vilket r en niofaldig kning sedan r 2000.

Allt fler dda i terrordd

Terrorismens tid r nu. Det framgr av Global terrorism index som konstaterar att 2014 rs siffror r de vrsta p mnga r. Av de 32 000 mnniskor som ddades i terrordd frra ret fll merparten offer fr islamistiska grupper som Boko Haram, Is-lamiska staten eller talibaner.

Nigeria r det land som haft den strsta kningen p senare r, medan Pakistan har haft den strsta minskningen, rknat i antal ddsoffer.

Vi ser ven en kning i antalet lnder som drabbas av terror. Antalet lnder med minst 500 ddsoffer om ret har mer n frdubblats mellan 2013 och 2014.

Merparten av alla terrordd sker genom sprngmedel, och attackerna har blivit ddligare ver tid, eftersom vi ser en strre kning av antal ddsoffer n antal terrordd.

Dagens terrorism har ett starkt samband med pgende kon-flikter och politisk instabilitet. Dremot korrelerar terror inte alls till fattigdom.

I Global terrorism index ingr data ver terrordd i 162 av vrldens lnder, vilket tcker in ver 99,5 procent av vrldens befolkning. Analyserna har tagits fram av forskare vid Institute for economics and peace, som har sitt huvudste vid University of Maryland. Av Henrik Hjer

Terrorns geografi r 2014. I fem lnder skedde 78

procent av alla ddsfall som kan hnfras till terrorism

frra ret: Irak, Nigeria, Afghanistan, Pakistan

och Syrien.

AT TAC K E R, M E D P U N KTSTO R L E K E F T E R O M FAT T N I N G

D E V RSTA AT TAC K E R N A

ISTO

CK

R EST E N AV V R L D E N

A FG H A N I STA N, PA K I STA N O C H SY R I E NN I G E R I AI R A K

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

02000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Antal dda

11:e september

USA invaderar Afghanistan

USA invaderar Irak

Strider i Irak Inbrdeskriget

i Syrien brjar

FO L K H L SA Antalet kvinnor som dr i barnsng har minskat med drygt 200 000 per r de senaste 25 ren.

Halverad mdraddlighet sedan 1990

NU & D

24 Forskning & Framsteg 12016

Mellan 1990 och 2015 sjnk den globala mdraddligheten frn 385 till 216, mtt per 100 000 fdslar och r. Det handlar i absoluta tal om att antalet kvinnor som dtt i barnsng varje r har minskat frn 532 000 till 303 000. Den strsta minsk-ningen har skett i stasien.

I dag r mdraddligheten frmst kon-centrerad till ett antal lnder i Afrika s-

der om Sahara. Lgst siffra i vrlden har Finland (3 per 100 000 fdslar och r), och hgst har Sierra Leone (1 360 per 100 000 fdslar och r). Av de tio lnder som har lgst mdraddlighet ligger alla utom Kuwait i Europa.

Studien har publicerats i The Lancet.Av Henrik HjerGrafik Johan Jarnestad

1192099100299300499

5009991 000

M D R A D D L I G H ET P E R 1 0 0 0 0 0 F DS L A R

H R R R I S K E N ST RST

Sierra Leone har vrldens hgsta mdraddlighet, drygt 1 300 per

100 000 fdslar.H R H A R

D E N ST RSTA M I N S K N I N G E N S K ET T

Sedan 1990 har mdraddligheten minskat allra mest

i stasien.

T Y D L I G N E D G N G I H E L A V R L D E NRisken att d i barnsng har minskat stadigt i vrlden de senaste 25 ren. Kurvan visar genomsnittligt antal dda i barnsng per 100 000 frlossningar globalt.

400

300

200

100

01990 1995 2000 2005 2010 2015


S O C I O LO G I Den globala resan mot kad sexuell frigrelse pgr, och inget tyder p att trenden skulle avstanna.

Toleransen kar

Trots allt man kan lsa om kad homofobi p flera platser i vrl-den, s r den globala trenden mycket tydlig toleransen kar. I en ny studie analyseras hur synen p sexuell frihet har fr-ndrats de senaste decennierna. Forskarna har anvnt enkt- och intervjudata frn World values survey, dr hundratusentals mnniskors attityder har kartlagts sedan brjan av 1980-talet. Dr framgr att fler och fler vrdestter sjlvbestmmande ver den egna kroppen, fri abort och lagar mot diskriminering av ho-mosexuella.

Den utvidgade sexuella friheten hnger ihop med vad fors-karna kallar den andra demografiska transitionen en trend man ser i framfr allt vstvrlden. Trenden handlar om en livs-stil med lngre utbildning, senarelggning av ktenskap och barn, nya samlevnadsformer och lgre nativitet. Den r ocks ett uttryck fr en kad individuell frihet, vilket ven innefattar sexualiteten. D fljer ven en mer accepterande syn p aborter, skilsmssor och liknande.

Vi ser ven att sekulariseringen r en viktig faktor fr det-ta, sger Amy Alexander, som r forskare i statsvetenskap vid QoG-institutet vid Gteborgs universitet och en av frfattarna till studien.Kommer trenden att fortstta?

Ja, sger Amy Alexander. Det r bara att konstatera att de som r fdda efter 1980 r lngt mer toleranta n ldre, och att inget tyder p att mnniskor blir mer intoleranta i dessa frgor med stigande lder. S detta verkar vara en lngsiktig trend.

Resultaten r publicerade i Social indicators research.Av Henrik Hjer

TYDLIG KOPPLING TILL LDER OCH GEOGRAFISiffrorna p y-axeln indikerar tolerans fr homosexuella samt acceptans fr skilsmssor och aborter. I de flesta delar av vrlden, men framfr allt i Europa och Amerika, r de yngre mer toleranta n de ldre (diagrammet till vnster). Men det sker ven en frndring ver tid, det vill sga att till exempel 40-ringarna var r 2008 mer toleranta n vad 40-ringarna var r 1981 (diagrammet till hger). KLLA: SOCIAL INDIKATORS RESEARCH

PROTESTANTISKA

EUROPA

KATOLSKA EUR

OPA

CENTRALEUROPA

STEUROPA

SDRA ASIEN

AFRIKA SDER OM SAHARA

MELLANSTERN

STASIEN

LATINA

MERIKA

USA, AU

STRALIE

N & NYA

ZEELAN

D

0,75

0,70

0,65

0,60

0,55

0,50

0,45

0,40

0,35

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

19211940 19411960 19611980 19211940 19411960 19611980

0,20

0,24

0,28

0,32

0,36

0,40

0,44

0,48

0,52

0,56

0,60

0,64

1981

2008

Toleransniv

Fdelser Fdelser

Toleransniv

FEL BERM GER KAD STRESSAtt sga att ngon r smart r inte srskilt smart, i alla fall inte om man vill ka per-sonens motivation och frmga. Bttre d att fokusera p hur uppgiften utfrts. Det visar en hjrnavbildningsstudie vid Karolinska institutet i Solna, dr 20 per-soner ftt terkoppling p antingen sina handlingar eller sina egenskaper.

Nr deltagarna fick hra du r smart, s kallat karaktrsberm, kade blodfl-den i de delar av hjrnan som aktiveras vid sjlvreflektion och frvntan. Det skedde inte nr de bara fick hra att de gjort rtt.

Sjlvreflektionen och frvntan p vilket berm vi ska f nsta gng tar fokus frn uppgiften som ska lsas och gr oss oskra p vr frmga, frklarar Alva Ap-pelgren, som presenterar resultaten i sin doktors avhandling vid institutionen fr klinisk neurovetenskap.

Efter att ha ftt karaktrsberm rappor-terade deltagarna mer stress och mindre motivation. De gjorde ocks fler fel n nr de fick feedback endast p sin prestation. Av Jonas Mattsson

P SY KO LO G I

JAN

HA

NIK

A

Alva Appelgren har underskt hur vi pverkas av berm.

S stor andel av befolkningen i Mal, Arvidsjaur och Skellefte har efternamn som bygger p naturord, till exempel Lindberg, Bergstrm, Stenmark. Naturefternamn r ver lag betydligt vanligare i Norrland n i res-ten av Sverige, dr andelen ligger p 2030 procent av alla efternamn. KLLA: STATISTISKA CENTRALBYRN

60 PROCENT


TEKNIKIT, energi & material

M AT E R I A L FO R S K N I N G En helt ny typ av guldlegering med unika egenskaper har framstllts ur mjlkprotein och guldsalt.

Ltt guld av mjlk och salt

Vrldens lttaste guldklimp har tagits fram av forskare vid Tek-niska hgskolan i Zrich, ETH. Det porsa materialet skapas genom att frst vrma mjlkprotein och frigra proteinfibrer som placeras i en guldsaltlsning. Dr kristalliseras guldet p proteinfibrerna och bildar ett gelliknande guldfibernt.

Materialet, som r en s kallad aerogel, bestr till fyra femte-delar av guld, vilket motsvarar 20 karat.

Det r tusen gnger lttare n konventionella guldlege-ringar, nstan lika ltt som luft. Det gr att materialet ocks blir tusen gnger billigare, vilket ppnar fr fler anvndnings-omrden, sger Gustav Nystrm, som gr sin postdok vid ETH.

Det superltta guldmaterialet kan anvndas som mem-bran vid kemisk katalys och i trycksensorer. Nr trycket kar komprimeras materialet s att elektroner kan rra sig mellan guldpartiklarna, vilket kar den elektriska ledningsfrmgan. Materialet kan ven anvndas fr dekoration av mat.Av Marie Granmar

ELEKTRISKT FLT KAN RENSA BLODETEn ny sil har utvecklats som kan sepa-rera nanopartiklar ur blodplasma. Silen r i sjlva verket ett chip med hundratals sm elektroder, som genererar ett snabbt oscillerande elektriskt flt (15 000 Hz).

Verktyget, som skapats av ingenjrer vid University of California i San Diego, frvntas kunna anvndas fr att snabbt skilja blod frn medicindistribuerande nanopartiklar. Det skulle ocks kunna separera och tervinna nanopartiklar ur komplexa vtskor inom industrin och vid miljanalyser. Ett viktigt genombrott r att chippet kan arbeta i den hga saltkon-centration som finns i blodplasma.

Det r frsta exemplet p hur man kan isolera ett brett spektrum av na-nopartiklar ur plasma, med ett minimum av strande ingrepp, sger Stuart Ibsen, forskarassistent vid Institutionen fr na-noteknologi vid UC San Diego.Av Marie Granmar

N A N OT E K N I K

Det nya guldmaterialet r nstan lika ltt som luft och kan anvndas i bland annat trycksensorer.

Ett oscillerande elektriskt flt (lila) separerar nanopartiklarna (gula) frn blod (rtt) och drar dem mot de sm ringarna som omger chippets elektroder.

GU

STA

V N

YSTR

M

OC

H R

AFF

AEL

E M

EZZ

ENG

A,

ETH

ZU

RIC

H

Forskare vid National univerity of Singapore har utvecklat ett batteri som har hela tio gnger hgre energitthet jmfrt med konven-tionella batterier. Batteriet bygger p en kombination av redoxfldes-teknik (som anvnds i bland annat brnsleceller) och teknik fr litium-jonbatterier. En tillmpning kan vara storskalig lagring av el. KLLA: SCIENCE ADVANCES

KRAFTFULLT BATTERI


ISTO

CK

TEKNIK / KRNIKA

Ska bilen kunna offra sin gare?

Nr sjlvkrande bilar brjar komma ut i trafiken be-hver de en moral. Finns det olika mjliga handlingar mste det ocks finnas en strategi fr att vlja mellan dem. Ska bilen till exempel kunna vlja att offra sin frares liv fr att undvika att kra p ett lekande barn som rkar springa ut i gatan?

P F&F-evenemanget Robotdagen, dr jag sjlv deltog i en panel i hstas, diskuterades den hr och andra etiska frgor. En av programpunkterna var en rolig debatt med bland andra Michael Laakasuo, kog-nitionsvetare vid Helsingfors universitet.

Michael Laakasuo r specialist just p robotar och moralfrgor, och fr honom var det sjlvklart att bilar ska ha en moral som alla knner till. Moralen ska dis-kuteras och sttas och bltas, och sen stadfstas unge-fr som en FN-konvention. Han vill se moralen som en samling regler med en sjlvstndig existens, och liknar den vid matematiken, som inte bara finns i vra huvuden utan kan beskrivas som ngot objektivt.

P samma stt som matematikens samband skulle glla ven om det inte fanns ngra mnniskor, kan man d tnka sig att en moral skulle kunna existera utan oss. Det r en tilltalande tanke som ger etiska stndpunkter en hg och oberoende status.

Tyvrr tror jag att det kan ta vldigt lng tid att komma verens om en gemensam grundval fr mo-

raliska stllningstaganden, och de frsta decennier-nas sjlvkrande bilar kommer skerligen att ha en moral som r ngorlunda ltt att berkna konsekven-serna av med en dator, snarare n en som uppfyller samhllets hgt stllda krav.

Men lt oss sga att vi nd lyckas komma fram till en regeluppsttning som vi tycker att bilarna ska uppfylla. Blir det automatiskt drmed en bra och ef-fektiv trafiksituation? Nej, antagligen inte.

Fr att minska komplexiteten i datorberkning-arna i sjlvkrande fordon hller man redan i dag p att anpassa exempelvis motorvgar i Nederlnderna fr sjlvkrande fordon. Liknande anpassningar kan vi rkna med ven hr.

Samtidigt grs det en hel del experiment, bland annat i Nederlnderna, med att avreglera vissa tra-fikmiljer, i till exempel tta stadskrnor. Man har funnit att de olika trafikanterna tar bttre hnsyn till varandra om det inte i varje situation r s tydligt vem som ska kra och var. Nr cyklister, gngtrafikan-ter och bilister anpassar sig efter varandra i sdana miljer blir det frre olyckor, jmfrt med om alla hvdar sin rtt baserat p skyltningen.

Det hr leder ocks till frgan om alla bilar/bilister ska ha samma moral. r det bra om alla bilar r lika frsiktiga i en fyrvgskorsning, eller kan det leda till att all trafik stannar upp nr tv sjlvkrande bilar vntar p varandra? Jag tror att trafiken blir mer ef-fektiv om det finns en blandning av frsiktigt och lite djrvare krbeteende.

Fr den ppna moralen blir det ett problem frsts. Har man en bil som man kan visa r programmerad att vara ofrsiktigare n en annan, blir det svrt att inte se den som vllande till olyckor. I det sammanhanget r det ltt att frst varfr Volvo och andra tillverkare av sjlvkrande bilar har gtt ut och sagt att de tar p sig ansvaret fr de olyckor bilarna r inblandade i.

Men tyvrr rcker det inte med att ansvarsfrgan reds ut skadorna blir inte mindre fr att man vet vem, eller vad, som orsakade dem. Det bsta med den hr teknikutvecklingen, som jag ser det, r att det blir fler som funderar p vad moral och etik r, frn ett nytt och intressant perspektiv. Av Simon Winter Ls mer om framtidens maskinutmaningar i intervjun med Stefan Flster p sidan 64.

Jag tror att effektiviteten i trafiken blir bttre av en blandning av frsiktiga och djrva bilar

A RT I F I C I E L L I N T E L L I G E N S Hur ska en sjlvkrande bil reagera om den stlls infr en situation dr olyckan inte gr att undvika?

Simon Winter r doktor i kognitionsforskning och interaktionsdesigner. P Infontology.org skriver han om mnniskans fantasi i vr hgteknologiska kultur.TYCK [email protected]


Att grta som en

S O L D AT


Nekas kan icke heller, att det mtte vara bra hemskt, nr en hel rad bajonetter kommer en s dr burdus in p lifvet, att man ser hvitgat p fienden och i hans ursinniga blickar lser den onda meningen.

Orden r Carl Johan Ljunggrens, och han skriver det aprop att ryssarna ofta flydde infr svenska bajonettanfall i kriget 180809. Dre-mot backade de sllan i en eldstrid.

Carl Johan Ljunggren var veteran frn ett par av de krig som Sverige deltog i fr drygt 200 r sedan. Han stred redan i vre tonren som fnrik i finska kriget 180809, och sedan som drygt 20-rig ljtnant och s smningom kapten i krigen p kontinenten ren 181314. Carl Johan Ljung-gren deltog i ett stort antal slag och fick medalj fr tapperhet i flt. Han skottskadades i slaget

vid Leipzig hsten 1813 i Napoleonkrigens slutskede, och ku-lan satt sedan kvar strax under hans vnstra axel livet ut. Efter ofredsren blev han s smningom posttjnsteman i Vsters tills han dog i kolera r 1852, 62 r gammal.

Carl Johan Ljunggrens utfrliga minnesanteckningar r en av de kllor som historikern Hugo Nordland har analyserat i sin forskning om knslor i krig. Resultaten r publicerade i hans doktorsavhandling vid Lunds universitet med titeln Knslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska of-ficerare 17881814 (Agerings frlag 2015).

Hugo Nordland har forskat om hur vanliga mnniskor upp-levt kriget, som ett led i det vxande intresset fr knslornas his-toria. Han har finkammat Krigsarkivet och Riksarkivet p brev och dagbcker frn denna tid, d fyra krig utkmpades under ett par decenniers tid. Breven kan vara dels av mer formell art och

behandla order och strategier, dels av mer privat karaktr, adresserade till familj och vnner. Dessutom finns mnga tryckta memoarer och berttelser frn krigen.

Kllorna ger en motstridig bild, s-ger han. Man glorifierade ibland det man varit med om. Men man hittar ven de-taljerade skildringar av helt vedervrdiga saker.

Kllorna hrrr frmst frn officerare.

Under en period fr ungefr 200 r sedan ansgs det viktigt fr soldater att vara knslosamma och kunna grta. Men trarna skulle fllas av rtt anledning och i slutet av 1800-talet brjade grten i stllet tolkas som ett tecken p svaghet. En studie av brev och dagbcker ger en ny bild av soldaternas liv under denna tid, d Sverige nstan utan uppehll deltog i flera olika krig.Av H E N R I K H J E R Illustration E L I N E L FS T R M

S O R G S E N F N R I KFri tolkning av en fnrik under finska kriget, utifrn ett tecknat portrtt av Carl Johan Ljung-gren. Uniformen m/1807 hade d just skeppats till fronten.


terkommande krigUnder ren 17881814 deltog Sverige i flera krig. Efter Gustav III:s krig mot Ryssland drogs Sverige in i Napoleonkrigen, varp de fljande krigen mer eller mindre hakade i varandra. Svenska trupper deltog under dessa krig i dussintals drabbningar. Kartan visar ett urval av dessa.Av Johan Jarnestad & Henrik Hjer

G U S TAV I I I : S K R I G M O T R Y S S L A N D 1 7 8 8 9 0

P O M M E R S K A K R I G E T ( E L L E R D E T F R S TA N A P O L E O N K R I G E T ) 1 8 0 5 0 7

K R I G E T M O T R Y S S L A N D O C H D A N M A R K 1 8 0 8 0 9

S L A G E T V I D M AT R A N D 1 8 1 4

KO S A C K E R R I D E R V E R I S E N F R N L A N D T I L L

R O S L A G E N P S E N V I N T E R N 1 8 0 9

STOCKHOLM

KARLSKRONA

KPENHAMN MALM

B E L G R I N G E N AV F R E D R I K S T E N S F S T N I N G 1 8 1 4

S L A G E T V I DU E C K E R M N D E

1 8 0 7

S L A G E T V I DL E I P Z I G 1 8 1 3

M E D V E R K A N I N A P O L E O N K R I G E N 1 8 1 3 1 4

N O R S K A F LT T G E T 1 8 1 4

Dessutom var Sverige formellt i krig med Storbritannien 181012

Flttget mot Norge sommaren 1814 var kortvarigt. Det slutade med att Norge ingick en union med Sverige, som varade till 1905.

Pommerska kriget 180507 mellan bland andra Sverige och Frankrike slutade med en mindre frlust fr Sverige.

Under kriget p kontinenten 181314 slogs svenska trupper tillsammans med bland annat ryska, engelska och sterrikiska styrkor mot Napoleons Frankrike.


Det r mycket svrt att hitta material frn vanliga solda-ter, sger Hugo Nordland. Det var frmst officerare som skrev.

Han menar att de utvecklade olika typer av emotionella stra-tegier fr att hantera krigets lidande.

En emotionell strategi var och r ett stt att ge mening t sina upplevelser. Det handlar om att skapa en berttelse dr de negativa upplevelserna fr en innebrd. P s vis kan lidande vara meningsfullt och identitetsskapande om det ger heder p lng sikt. Eller om det fogas in i en berttelse dr plgorna r en del av Guds prvning s att det har ett syfte.

Huvuddelen av tiden i flt under dessa krig bestod inte av sammandrabbningar utan av vntan, rutin och frflyttningar. Enligt Hugo Nordland handlade det om i snitt en eller ett par dagar om ret som gnades t faktisk strid.

Men sjlva striden upptog nd mycket av tankeverksamhe-ten, sger han. Det handlade om frvntningar, och att man ville ha upplevt striden. Det var som ett prov som man skulle igenom.

Vissa skrev hem och beklagade att de inte ftt strida, ngra uppger till och med att de oroade sig fr att kriget skulle ta slut innan de fick uppleva strid. Andra lngtade efter vad de kallade krutrkens gemenskap. Den frsta striden sgs som ett man-domsprov eller en initiationsrit, sger Hugo Nordland.

an har allts hittat mnga exempel p lngtan efter strid. Vid flera tillfllen uttryckte man-skapet besvikelse ver uteblivna strider. Detta behver inte frsts som en naiv krigsromantik, utan som en emotionell strategi med grund i ne-gativ frstrkning. Det handlade om att f stri-den verstkad, eller om en frhoppning om att slaget kunde f slut p kriget och drmed ocks lgerlivets misr och tristess. Andra kunde vr-destta ran som en strid kunde ge. Under finska kriget 180809 sgs det ibland som ett problem att vissa officerare skte strid ven nr det inte var taktiskt gynnsamt, fr att vinna personlig ra. Den finlandssvenske generalmajoren Johan Fredrik Aminoff kritiserade i sina anteckningar egoistiska lyckskare som inte sg till armns vergripande ml, utan i stllet jagade den per-

sonliga ra som striden kunde sknka. Striden sgs ocks som den mest autentiska upplevelse man

kan tnka sig. I striden avsljades krnan i en mnniskas iden-titet, menade mnga. Striden var ett stt att lra knna sig sjlv och omhuldades drfr i en tid d sanningen om individen allt mer kom i fokus. Under 1700-talet vxte det, enligt den israeliske forskaren Yuval Noah Harari, fram en syn p striden som sublim, som en upplevelse dr den verkliga identiteten uppenbarades.

Till exempel berttar en klla om hur en svensk postering p 24 man anflls av nstan 200 ryssar under kriget 178890. Vid ryssarnas framryckning flydde omedelbart den beflhavande officeren och en underofficer p sina hstar. En korpral vid namn Gregorius Bugt tog d beflet och grupperade den lilla styrkan. Nr ryssarna nrmade sig ppnade svenskarna eld, och Bugt ropade hgt: Jgare Battaillon ryck fram! Ryssarna trodde sig d st infr en frtrupp fr en strre styrka och slog till snabb retrtt.

Bugt hyllades som en hjlte efter episoden. Ngon vittnade dock eftert om att han var knd som enfalldig, trg och af in-skrnkt begrepp. Men lrdomen var att man aldrig i frvg kunde veta hur ngon skulle reagera p fara: Huru miskin-nas icke ofta personer?, frgade sig den finlandssvenske

HS L A G E T V I D O R AVA I S 1 8 0 8

S L A G E T V I D J U TA S 1 8 0 8

S L A G E T V I D R E V O L A X 1 8 0 8

S J S L A G E N V I D S V E N S K S U N D1 7 8 9 O C H 1 7 9 0

HELSINGFORS

LULE

Gustav III:s krig 17881790 var ett krig mot Ryssland fr att ta tillbaka frlorade landomrden. Kriget slutade med ofrndrade grnser.

Finska kriget 180809 brjar nr Ryssland anfaller Sverige. Hela Finland ervras. ven Danmark anfaller Sverige.


E

versteljtnanten Georg Henrik Jgerhorn, och syftade p att Bugt nu visat sitt sanna jag.

I det citat som inleder denna artikel kan man, frutom be-skrivningen av ett moment av slaget, notera en inlevelse och till och med identifikation med fienden. Carl Johan Ljunggren frestllde sig ryssarnas knslor infr ett svenskt bajonettanfall: Frvnande var ryssarnes vrdnad fr vra bajonetter. S fort de flldes, ryggade fienden hastigt tillbaka. Detta ska sttas i samband med den knslomssiga frskjutningen som skett un-der slutet av 1700-talet. Enligt Yuval Noah Harari s frndrades d skildringarna av krig i brev och dagbcker. Tidigare handlade det i regel om sakliga och i vra gon rtt torra redogrelser fr hndelsefrloppet. Personliga knslor och reflektioner var ovanliga. Men frn och med slutet av 1700-talet brjade allt fler resonera om hur de upplevde det som skedde. Man kan tala om en intimisering och individualisering av knslor.

En frklaring till frndringen kan vara romanens genom-slag. Den nya brevromanen syftade till identifikation med andra karaktrer via insyn i knslolivet. I de litterra salongerna p 1700-talet pbjd normen att man skulle rras till trar nr man identifierade sig med de litterra gestalterna.

Det handlar, med Hugo Nordlands ord, om en tid av kad sjlvreflexivitet och sensibilitet. Andra har talat om en vxande sentimentalism.

nligt honom prglades kriget fr 200 r sedan av en tlamodets stridskultur. Det handlade i regel om att vara uthllig infr fiendens eldgivning och ven en mindre sammandrabbning kunde ta lng tid. Den kunde best av mnga timmar av omgrup-peringar, skenmanvrer och taktiska finter. Den svenska taktiken var mer defensiv n under stor-maktstiden, d stridsdoktrinen freskrev anfall med blanka vapen.

Mnga slag kunde allts utveckla sig till utdragen beskjutning p avstnd, ngot som var synnerli-gen krvande: Att liksom ett villebrd under jakten vara skottaflan fr fiendens konstfrdighet i ml-skjutning r bde hemskt och lmnar ett intryck af hpnad som sannerligen prfvar en bra karls beslutsamhet, vittnade en verlevande. I sdana situationer var officerarnas roll ofta att hindra

massflykt, och erfarna trupper ansgs bttre rustade att uthrda pfrestningen av lngvarig beskjutning. D nrstrider med bajo-nett utbrt, vilket inte var srskilt vanligt, stlldes n hgre krav.

I de fall d skador beskrivs, var idealet ett stoiskt frhllnings-stt man skulle vara oberrd infr lidandet. Hugo Nordland talar om en emotionell tystnad vad gller egna smrtor. D-remot var mnga djupt berrda av att se andras lidande, ven om knslorna kunde vara motsgelsefulla: Visst var den mot-bjudande, denna anblick av sargade mnniskokroppar, men det

hela egde ngot hnfrande, ngot retande, jag trs icke sga muntrande, summerade en officer sina erfarenheter frn finska kriget 180809.

Man ska komma ihg att krig var ngot som inte sgs som ngot entydigt negativt vid denna tid, sger Hugo Nordland. terkommande krig var en realitet, ibland till och med ngot nskvrt eller positivt. Vld var definitivt ett mer eller mindre legitimt politiskt medel.

Andra vittnade om hur ngon form av avtrubbning tog vid. En officer bevittnade hur en srad och blodig rysk soldat efter slaget vid Oravais 1808 trots sina skador lyckades avfyra sitt ge-vr mot ngra svenskar i nrheten. De gav sig d p honom med sina gevrskolvar och slog ihjl honom under mycket brutala former. Officeren konstaterade att hndelsen skulle fyllt honom med fasa under civila frhllanden, men att hndelsen gjorde fga intryck p honom, trots att han beskrev sig sjlv som en knslig person.

Han konstaterade att kriget var av den rysliga beskaffenhe-ten, att man slutligen inte skattade ett mnniskolif mer n en myras. I en sinnesfattning, d man utan betnkande offrar sitt eget lif, mste man lika ringa akta sin nstas. Ett typiskt exem-

pel p den nya typen av sjlvreflek-tion ver krigets knslor.

Det finns i mitt material ett stort intresse fr den individuella upple-velsen, sger Hugo Nordland. Det r en knslosam era, det finns mnga ex-empel p grt som en markering som laddas med olika knslor.

Att grta ver en kollegas dd till-hrde normen. Men trarna skulle manifesteras p rtt stt. Att ppet

Andra lngtade efter vad de kallade krutrkens gemenskap. Den frsta striden sgs som ett mandomsprov eller en initiationsrit. Hugo Nordland, forskare vid Lunds universitet

Soldater kring en lgereld, sannolikt frn kriget i Finland 180809 eller frn kriget p kontinenten 181314. Teckningen r gjord av officeren Carl Johan Ljunggren, som deltog i bda dessa krig.


Igrta av hemlngtan var inte acceptabelt medan andra trar skulle exponeras. Det kunde vara ett stt att visa sin goda ka-raktr. Den krigiska manligheten hade delvis ett knslosamt ideal. Ett brett knsloregister sgs som en del av en god karaktr.

De emotionella strategierna hade olika funktioner p olika arenor. I striden var ran ett centralt begrepp.

Hederstnkande var etablerat sedan lnge. Hedern fung-erade som en positiv kraft, som gjorde kriget lttare att uthrda, och var motsatsen till skam, sger Hugo Nordland. Att f ett reminne ver sin person var ett stt att bli oddlig. P s vis kunde den egna dden i strid bli vrdefull.

vardagen dremot var vnskap och kamratskap centrala, liksom Guds frsyn.

1700-talet var ett sekel d vnskapen blev allt vikti-gare, berttar Hugo Nordland. Tidigare var vnskap ofta politiskt betingad. Nu betraktades vnskap som karaktrs-utvecklande och var en del av intimiseringen av relationer.

Det r svrt, fr att inte sga omjligt, att exakt veta om och hur dessa strategier fungerade, menar Hugo Nord-land.

Dremot var de fungerande i den meningen att de gick att uttrycka, och att man valde att motivera sig sjlv genom dem tyder p att de hade ngon form av lindrande effekt. Men det r svrt att komma nrmare n s, shr 200 r eftert.

Ett tidstypiskt tecken var talet om hemsjuka be-greppet terkommer p flera stllen i Hugo Nordlands forskningsmaterial. Svrartad hemlngtan bland sol-

dater beskrevs redan p 1600-talet, och diagnosticerades d som nostalgi. P 1800-talet brjade man i stllet anvnde ter-men hemsjuka, som ansgs ligga bakom flera ddsfall i br-

jan av 1800-talet. Den drabbade kunde f svr feber, men till symtombilden hrde ven passivitet, aptitlshet, grtattacker och sjlvmord. I en handbok i militr medicin frn 1821 r nos-talgi synonymt med hemsjuka. Dr bejakas grten som ett stt att lindra plgorna.

Enligt Hugo Nordland talar mycket fr att olika tider stter olika grnser fr vad som r en socialt mjlig emotionell strategi.

Jag hittade till exempel inga tecken p det vi i dag talar om som posttraumatiskt stressyndrom i mitt material. Det finns andra forskare som menar att hela traumatiseringstanken for-mulerades under 1800-talet, i ett civilt samhlle dr krig blivit alltmer onormalt, sger Hugo Nordland.

Nr krig blev mer av ett undantag fr det blev det efter Na-poleonkrigen s uppstod tanken att onormalt vld borde ge en motreaktion hos mnniskan. Nr denna bild etableras skapas traumatanken.

Men man kan frsts tnka sig att mnniskor blev trau-matiserade men inte valde att eller kunde stta ord p det.

Hugo Nordland hittade ett enda exempel: en officer som del-tagit i en mindre strid beskrev att han upplevde besynnerliga skakningar natten eftert. Men om knslor r socialt betingade och har en historia s fr uttrycken en tydlig koppling till det historiska sammanhanget.

Lngre fram under 1800-talet kom sensibiliteten att ifrga-sttas. Grten feminiserades och brjade ses som

Documents

Forskning Framsteg - Nr.1, 2016