1

FemteStatsmakten

2#2009

2 3

Ledare 3 Åsa Secher

Tema: Journalistik vs pr 4 Journalistik och pr - att blanda eller inte blanda 6

Jessica Stenssll och Iman Muhamad

Öppenhet viktigast för Patrik Westander 8Sari Vettenranta

Krönika: Jag vägrar välja sida 9

Carolina Palmqvist

Bemanningsföretagen inom media 10Matilda Karlsson

Sverige fullt av medieutbildningar 12Moa Jörnmark

Profil: Kristina Ebenius14Monica Karlstein

Stipendium öppnar för spännande möten 20Malin Österberg

Slopat kårobligatorium hotar kärnverksamheter 22Christofer Olsson

Krönika: Journalism blir surrealism 23Sari Vettenranta

“Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet” 24Fotini Katriou

2#2009

Sommarjobbsakuten 26Sandra Lång

Hyreshöjning tvingar JMK att spara 28

Minna Korsgren

Förslag om två års låsta studiemedel 29Jim Jonsson

Krönika: Vad klassas som diskriminering? 30Julia Baez

En dag med: Merja Ellefson 31Malin Österberg

Så får du resereportaget publicerat 34Minna Korsgren

JMK-dagen 35Fredrik Nilsson

Efterlängtad releasfest för JMKTV 36Åsa Secher

Prisas för att ge röst åt de röstlösa 38Monica Karlstein

Kultur i siffror 39Jim Jonsson

Chefredaktören som reser vart han vill 40Monica Karlstein

Säsongen i fara för JMK Junited 42Andreas Rågsjö

www.femtestatsmakten.se

Femte Statsmakten

2 3

TEXT: Åsa Secher, Sandra Lång, Minna Korsgren, Iman Muhamad, Jessica Stensell, Jim Jonsson, Julia Baez, Malin Österberg, Fredrik Nilsson, Monica Karlstein, Andreas Rågsjö, Sari Vettenranta, Carolina Palmqvist, Matilda Karlsson, Moa Jörnmark, Christofer Olsson, Fotini Katriou

FOTO: Carolina Palmqvist, Gustav Gräll, Åsa Secher, Rebecka Gordan, Helena Ohlson, Emma Härdmark, Joakim Lovén, , Fredrik Mårtenson, Fredrik Nilsson, Andreas Rågsjö, Monica Karlstein, Vagabond, Hammer & Hanborg, Mediakompetens, Fritidsresor, Langley Travel, SVT, Expressen, Stockholms kulturfestival

ILLUSTRATION: Moa Ranung, Sandra Karlsson

REDIGERING: Carolina Palmqvist, Åsa Secher, Sari Vettenranta, Malin Österberg, Minna Korsgren, Matilda Karlsson ,Ginopiero Bernardi Vega, Moa Ranung, Jose-phine Edberg, Susanna Persson Öste, Jennie Aquilonius

RedaktionsledningChefredaktör Åsa SecherNyhetschef Monica KarlsteinRedigeringschef Carolina Palmqvist & Dante ThomsenNyhetsredaktör Susanna Persson ÖsteFeatureredaktör Matilda Karlsson & Caroline ÅkerlundWebbredaktör Patrik Lythell

FEmTE STATSmAkTEN är studentkåren vid JMK:s studenttidning. Den ges ut av studentkåren men fungerar som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och kommunikation. Innehållet i tidningen präglas av dess målgrupp, vilken främst är studenterna på JMK. Femte statsmakten syftar också till att fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig praktisk erfarenhet. Alla som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får engagera sig i Femte Statsmakten.

MedveRkande i detta nuMMeR

Åsa secherasa.secher@femtestatsmakten.se

Chefredaktör

vill du kontakta någon i Redaktionen? Skriv då till: fornamn.efternamn@femtestatsmakten.se

Den ännu en gång uppskjutna ubildningen i me-dieproduktion väckte diskussion på JMK, både bland lärare och studenter. Kan man utbilda pr-kon-sulter under samma tak som man utbildar journalis-ter? Kan samma lärare föreläsa för journaliststuden-terna om hur man bäst genomskådar lobbyisterna och för medievetarna om hur man bäst får journalis-terna att skriva det man vill? Många frågor uppstod.

Det återstår att se hur konstellationen kommer att se ut på JMK. Men snacket och oenigheten fick oss på Femte statsmakten att fundera över det där med pr och journalistik. Är de motpoler eller komplement? I det här numret har vi ägnat just den diskussionen lite extra utrymme. Vi har också valt att ge medie- och kommunikationsvetarnas planhalva lite extra mycket utrymme. För tro det eller ej, men alla som läser på JMK vill inte bli journalister. Till alla de som hade satt sitt hopp till medieproduktion på JMK bjuder Femte statsmakten därför på en tröstguide till praktiska medie- och kommunikatonsvetarutbildnin-gar runtom i landet.

Profilintervjun det här numret är Kristina Ebenius. Ung men ändå erfaren, driven men ändå ödmjuk.

Idag är hon europachef för pr-byrån Schwartz and communica-tions. Men vi har också träffat che-fredaktören för resemagasinet Tobias Lars-son. Killen som tidigt visste vad han ville.

utöver spännande intervjuer kan du i det här numret också läsa krönikor av tre av redaktionens begåvade skribenter, uppdatera dig om hur väl JMK-dagen föll ut, hur man lyckas som frilansjournalist och hur man ska göra för att få sitt resereportage publicerat.

Trevlig läsning!

Att välja sidaLEDARE //

Foto: Carolina Palmqvist

4 5

Journalistik vs PRTEMA

6-7 Journalistik och pr - att blanda eller inte blanda. 8 Intervju med Patrik Westander 14-19 Profilintervju med Kristina Ebenius, europachef för Schwartz and communications 10-11 Bemanningsföretagen, vilka är de? 12-13 Guide till MKV-utbildningar i hela landet

4 5

Journalistik vs PRI höstas såg det ut som att kursen i medieproduktion äntligen skulle starta på JMK. Kursen i journalistisk produk-tion skulle få en motsvarighet anpassad till alla de som läser medie- och kommu-nikationsvetenskap. Men samma dag som antagnigsbeskeden skulle skickas ut, fick de sökande i stället besked om att kursen ännu en gång har skjutits upp. Besvikels-en var stor.

Ungefär samtidigt blossade en diskus-sion upp om den förestående utbildnin-gen och det eventuellt problematiska i att utbilda pr-konsulter och lobbyister under samma tak som journalister, dessa två yrkesgrupper som länge varit motpo-ler. Det fick oss i redaktionen att börja fundera. Hur viktigt är det egentligen att till varje pris hålla isär journalistiken och pr-verksamheten? Måste man välja sida, eller får man gå emellan?

I det här numret kan ni läsa intervjuer med personer som har åsikter om hur tydlig gränsen egentligen bör vara mel-lan journalistik och pr. Och i väntan på den spännande fortsättningen kring medieproduktionsutbildningen på JMK så presenterar Femte statsmakten landets alla andra alternativ av praktiska utbildn-ingar i medie- och kommunikationsveten-skap.

Trevlig läsning!

6-7 Journalistik och pr - att blanda eller inte blanda. 8 Intervju med Patrik Westander 14-19 Profilintervju med Kristina Ebenius, europachef för Schwartz and communications 10-11 Bemanningsföretagen, vilka är de? 12-13 Guide till MKV-utbildningar i hela landet

TexT: åsa secherILLuSTRATION: Moa Ranung

6 7

Journalistik & pr - att blanda eller inte blanda

Medieföretagen skär ner och det kan göra det frestande att använda sig av snabba pressmed-delanden, något som glädjer pr-branschen. Men det finns de som tycker att journalistik och pr närmar sig varandra även på andra plan. Leif Ohlsson på Expressen och Anders Gratte på SVT är överens om att det är ok att ha arbetat inom båda branscherna, men att det är viktigt med tydllighet och öppenhet. TexT iman Mohamad

FOTO Pressbilder expressen/svt

-Jag har ett intryck av att pr-kon-sulterna blir fler och fler. De har egna resurser i en utsträckning som inte var så vanlig för 10-15 år sen. Samtidigt har medieverksamheten bantat ner på sina resurser. Så det är ett allmänt tryck på den fronten, säger Leif Ohlsson, som är biträ-dande nyhetschef på expressen.

Vad innebära det för trovärdig-heten, om en person som tidi-gare arbetat inom reklam, bör-jar arbeta som reporter?-Om personen är kompetent för reporterjobbet så spelar det ingen roll vad han eller hon har haft för ar-betsgivare förut. Man får utgå från att personen som byter arbetsgivare, byter arbetssätt också, som när det gäller frågor om objektivitet och källkritik.

Leif OhLssOn säger Också att han inte skulle ha något problem med att anställa någon som tidigare varit verk-sam inom dessa arbetsområden. Han menar att problemet snarare ligger i vad det är för typ av agenda man har inom reklam och pr.-Medierna ska ju stå fria från kommer-siella intressen. Det är skillnad på press-meddelandet ”Företaget x har beslutat att lägga ner en fabrik” och pressmed-delandet ”Nio av tio gillar företaget x:s nya produkt”. I det första fallet infor

merar företaget om en viktig händelse, i det andra försöker det antagligen lura pressen att göra gratis reklam för en produkt. - Jag vill ju inte stoppa pr-verksamheter. Pressmeddelanden som innehåller sak-lig och relevant information är naturligtvis värdefulla och gränsen är som vanligt flytande.

Anser du att det bör finnas en brand-vägg mellan dessa verksamheter?-Nej, vi måste kunna ha kontakt med pr-byråer och lobbyister, men det är viktigt att de inte får sätta agendan.

någOn sOm inte heLLer är negativ till att anställa personer som tidigare

jobbat inom reklam och pr-branschen är Anders Gratte, före detta studie-rektor på JMK, numera projektledare på SVT.-Jag har inga problem med det. -Det finns inget negativt i att man har arbetat med oli-ka saker. Det finns mycket att tillföra rent erfarenhets-mässigt. Det är en ny roll som personen går in i, med nya etiska regler som han

eller hon måste ta hänsyn till. I mellanskiktet, informations-

sektorn, rör sig också duktigt folk som skulle kunna gå åt båda håll. Men det finns nog en större risk att en reporter som går åt andra hållet blir betraktad som ”svikare”. Så jag tror absolut inte på att hoppa fram och tillbaka. Lämnar man journalistiken ska man vara ärligt tydlig med det.

Anders grAtte skuLLe därför inte låta en journalist arbeta med an-nonsfrågor, eller anställa en reklambyrå för att syssla med journalistiska frågor. Han ser i stället vikten av att ha en öppen dialog med den arbetssökande, och låta personen förklara sin stånd-punkt. Hans förslag är att man i framti-den tar ett uppdrag i taget.

Leif Ohlsson, biträdande nyhets-chef på Expressen

Anders Gratte, projektledare på SVT

6 7

Journalistik & pr - att blanda eller inte blanda

Pia Moorhead Törnberg är lärare på JMK

PiA mOOrheAd-törnberg, lärare i samhällsjournalistik på JMK, drillar sina elever bland annat i att kunna genom-skåda lobbyister och pr-firmors knep för att infiltrera journalistiken. Hon anser att det ska finnas en skarp skilje-linje mellan vem som är pr-konsult och vem som är journalist.– Journalistiken ska förmedla en korrekt bild av verkligheten till allmänheten. Våra roller bör inte gå ihop. I Sverige har det hittills funnits klara skiljelinjer, med få undantag, men svenska journa-lister borde bli duktigare på att granska pr och lobbying och hur de påverkar politik och tidningssidorna.

Hon nämner ekonomisektorn som ett exempel. En av hennes elever på lobby-ingkursen avslöjade ett fall där en eko-nomijournalist som tidigare jobbat för en pr-firma även som journalist skrev positivt om företagets kunder och på så sätt missledde tidningens läsare.

PiA mOOrheAd-törnberg är dOck osäker på om vi går mot en ut-veckling där pr och journalistik blandas. Hon säger att samtidigt som lobbyister och pr-firmor blir skickligare, går man i USA mot en trend med mer kritisk granskning inom journalistkåren. Ut-vecklingen har mer eller mindre tving-ats fram efter debatter och granskande organisationers engagemang i frågan,

något som hon önskar se mer av här i Sverige: – Förutsättningen för att tidningar ska överleva är obundet kontrollerade nyheter. Ute i världen är pr-firmorna gigantiska med mycket makt, men jag har hopp om framtiden i och med den granskning som sker i USA.

kOnsekvensernA för trOvär-digheten när en person som tidigare jobbat med reklam och lobbying går över till att jobba som objektiv reporter diskuteras ofta. – Journalister agerar farligt om de riske-rar att förlora allmänhetens förtroende. Journalistiken lever på sin trovärdighet, mister vi den är vi förlorade. Det bör vara en markering av tydliga roller, sä-ger Pia Moorhead-Törnberg och fort-sätter: – Vissa pr-firmor och lobbyister är också oroade av sammanblandningar, eftersom de är beroende av att journa-listerna har trovärdighet.

Hon påpekar att det är viktigt med tyd-liga signaler från exempelvis JMK om denna problematik, en åsikt hon har ge-mensamt med flera av lärarna på JMK.

undervisningen På skOLAn präg-las på många sätt av objektivitetsideal och etiska resonemang kring journalist-rollen.

-

Att ha beröringsångest är inte hållbart, säger Håkan Lindhoff som bland an-nat är studierektor för den nya kursen i medieproduktion som startar till hös-ten. - Samarbetet mellan pr och journalistik finns i verkligheten, men det är ibland ett bekymmer. Är något pr eller reklam så ska det synas, säger han.

Sedan länge har det funnits en spänning i diskussionerna om pr och journalistik, och många upplever det alltmer intima samarbetet som problematiskt. Hur pass mycket ska dessa två med-ieområden separeras, eller tvärtom tillåtas att blandas med varandra? En känslig fråga som kräver uppmärksamhet. Femte Statsmakten har intervjuat Pia Moorhead Törnberg, lärare på JMK, för att höra vad hon tycker. TexT & FOTO Jessica stensell

8 9

PATRIk WESTANDER har examen från Handelshögskolan och har jobbat med olika jobb på finansdepartementet och Statoil. Med erfarenheter från Statoilkon-cernen i USA, Sverige och Norge blev han tillförordnad vd för svenska Statoil. Idag är han vd på pr-byrån Westander, som fått utmärkelsen Årets Byrå 2008.

kORTFATTAT HJÄLPER Westander företag och organisationer att få publi-citet och/eller påverka politiska beslut. Byrån vill bidra till att fler blir aktiva sam-hällsaktörer, säger Patrik Westander.

VÄGEN TILL PR-BYRÅN Westanders bildande började med ett samarbete mel-lan bröderna Patrik Westander och Hen-rik Westander 1998. Statoil Elektricitet lobbade för en fri elmarknad och Henrik, som samma år hade utsetts till årets lob-byist, anlitades av Patrik för att nå ut till media och påverka politiker.

Projektet blev sett från brödernas sida, oerhört lyckat och gav mersmak för pr-branschen. I augusti 2000 hade de upp-rättat sin egen byrå, Westander. De gjorde

pr för sig själva genom pressmeddelan-den, journalister och debattartiklar. BYRÅN WESTANDER HAR framgångs-rika år i bagaget. Den har bland annat ut-setts till Sveriges bästa pr-byrå 2005, 2006 och 2007 samt Årets Byrå 2008.

BRA PR GÖRS genom statistik, som Pat-rik Westander ser på saken. Något som resulterar i att man kan presentera en ök-ning. Närhetsprincipen är också av stor betydelse för bra pr, det vill säga när nå-got upplevs som nära för lyssnaren eller tittaren, exempelvis när det gäller geogra-fiska aspekter eller intressen. Mediestu-denter som är sugna på branschen gör, enligt Patrik Westander, rätt i att skriva en uppsats i ämnet och under projektets gång kontakta branschfolk inom pr, som kan komma att bli viktiga kontakter.

PATRIk WESTANDER TYCkER att det roligaste med att jobba på en pr-byrå är att få påverka samhällssynen. Ett viktigt drag i Westanders pr-byrå är öppenhet, samtidigt som de anställda sympatiserar med de uppdrag de tar sig an. Synsättet

har lockat såväl jobbsökare som upp-dragsgivare och på kundlistan hittar man bland andra Folksam, Folktandvården, Naturskyddsföreningen, Skolforum, Sta-toil, Svensk mjölk och Räddningsverket.

NÄR ÖPPENHET OCH tydlighet råder kan personer verksamma inom både pr och journalistik kliva mellan rollerna, sä-ger Patrik Westander. Han menar att yr-kesutövandet ska ske öppet så att andra kan granska och kritisera. Det måste vara tydligt så att inga intressekonflikter mel-lan arbetsgivare kan uppstå.

PATRIk WESTANDER ANSER att han genom pr-byråns utmärkelser har fått en bekräftelse på att de gör något rätt. Som vd jobbar han mellan 40-50 timmar i veckan och har utöver administrativa sysslor även som uppgift att hjälpa de an-ställda, vilka han vill framhålla är byråns viktigaste prioritering.

– Anställda som har bra arbetsinnehåll och god jobbtrivsel presterar fina resul-tat, säger han.

PR-PeRsonlighet VD för egen prisbelönt pr-byrå

Öppenhet viktigast för PatrikPatrik Westanders pr-byrå har utsetts till Sveriges bästa fyra år i rad. För honom är pr inte något komplicerat hokus pokus. Hans råd stavas öppenhet och statistik.

TEXT sari vettenranta BILD Pressbild/Westanders

8 9

Jag vägrar välja sida

carolina.palmqvist@femtestatsmakten.se

Pr eller journalistik. Journalistik eller pr. Eller? Alla undrar vi var gränsen går. Men kanske framförallt vad som finns på andra sidan. Men jag tror inte att den andra sidan, vilken av dem det än är, är så annorlunda. Vad är det egentligen som skiljer journalistik och pr åt? På den journalistiska sidan har vi den fantastiska objektiviteten medan pr-världen har en något mer kommersiell betoning. Alla vet vi att objektivitet är något vackert och ultimat, men knappast fungerande eller ens möjligt. Jag, du, vi, de och allt annat färgas och påverkas av varandra, alltid. Varför ska man då som journaliststudent lära sig att bita fast i något som inte går att tillämpa? Varför ska man hata de som använder sina kunskaper och tillgån-gar för att faktiskt arbeta och informera? Varför ska man stoppas av en förlegad gräns och en idiotisk journalistisk stolthet?

Fredrik Strage är en av Sveriges största och mest kända journalister. Han skrev tidigare mest om musik och nu-mera om film i DN:s kulturdel. Då jag själv försöker ta mig framåt som kulturskribent/recensent vet jag att det går ut på att ta och ge. Jag får hem skivor i brevlådan, ackrediterar mig till konserter, utställningar eller filmer för att sedan i utbyte skriva ner min åsikt. Ingen säger åt mig vad jag ska tycka men jag publicerar min åsikt. Vare sig mitt betyg är bra eller dåligt tar jag utrymme i media. All publicitet är bra publicitet. Recensionsjournalistiken är alltså ett utbyte mot gratis kultur. Recensionen blir pr i den aspekten att det re-censerade omnämns och betygsätts av ett auktoritärt namn inom området. Strage vann stora journalistpriset i kategorin “Årets förnyare” i höstas, men är det han gör egentligen pr? Vad är pr och vad är journalistik?

Hetsen mellan journalistik och PR handlar om huruvida man faktiskt håller sig till sanningen eller vinklar verkligheten. Dödsdomen fälls över de journalister som anses ”sälja sig” för att informera eller kanske rentav propagera för exempel-vis ett företag. Jag skulle vilja veta vad en journalist ska göra, om den inte ska informera. Visst vet jag att det är skillnad på att informera och informera men det är dags att vakna, vi sitter trots allt, alla i samma båt. Journalister och pr-männi-skor tillsammans. I medievärldens guppande skepp. Jag tror att vi skulle nå längre om vi började samarbeta i branschen. Då menar jag inte att vi ska gå över till att propagera från att informera men lära oss att lära av varandra. Hjälpas åt att sätta gränser mellan information och reklam, journalistik och pr. Att tillsammans skapa en trovärdig journalistkår och en effektiv pr-värld.

Carolina Palmqvist

kRÖnikÖR /

10 11

Media Resurs SverigeAB

HAmmER & HANBORG BEmANNAR inom kommunikation, information och marknadsföring och har funnits sedan 1994. Företaget startades av Åsa Falkman och Christina Hammer som båda är delä-gare. Hammer & Hanborg finns i Stock-holm, Göteborg, Malmö och Oslo och erbjuder tjänster som sträcker sig från kortare studentuppdrag till rena rekryte-ringar på chefsnivå. Varje år förmedlar de cirka 200 uppdrag.

– Fördelen med Hammer & Hanborg är att vi är nischade mot kommunika-tionsbranschen och kan den väldigt väl. Vi förstår både kundens behov och kan-didaternas önskemål och gör specifika intervjuer för varje rekrytering, berättar Eva Beronius, kommunikationskoordi-nator på Hammer & Hanborg.

– För att få ett studentuppdrag vid sidan av studierna ska du läsa media eller kom-munikation på högskolenivå och ha stu-derat minst två år, säger Eva Beronius.

HAmmER & HANBORG LANSERAR inom kort även ett extranät där alla kan-didater i nätverket kan ta del av till ex-empel karriärcoachning, tips om hur man skriver ett bra CV och intervjuer med

människor i branschen.

mEDIA RESURS SVERIGE AB grunda-des 2001 av Ida Johnsdotter, med mottot ”Bättre hyra in än lasa ut”. Affärsidén är både att hyra ut kompetenta journalister och hjälpa företag att rekrytera journalis-ter.

– Det var en fullkomligt yrvaken mark-nad när jag startade upp Media Resurs, men när företaget Mediakompetens fyra år senare följde i mina spår visade det sig att idén var rätt, säger Ida Johnsdotter. FÖR TILLFÄLLET BESTÅR verksamhe-ten av två delar; bemanning och tidnings-produktion, men vid halvårsskiftet kom-mer det nystartade dotterbolaget Media Resurs Öresund AB att ta över tidnings-produktionen.

– Tidningsproduktionen gör det också möjligt för frilansande journalister att få uppdrag via oss, förklarar Ida Johnsdot-ter.

I FÖRHÅLLANDE TILL många andra be-manningsföretag är Media Resurs ett li-tet företag som ägs helt och hållet av Ida Johnsdotter själv.

– Det är en fördel att vara ett litet företag, kontakten med kunder och kandidater blir mer personlig och det går lättare att anpassa sig efter kundernas önskemål.

Bemanningsföretag inom media

Ägare: Åsa Falkman och Christina Hammar Antal personer i databasen: 18 000Anställningsvillkor: kollektivavtalOmråden: kommunikation, information och marknadsföringVar: Stockholm, Göteborg, Malmö och OsloExempel på kunder: IBX Group, AMF, Novamedia Svenska Postkodlotteriet, Läkemedelsverket, SAS och Posten.Rekrytering: registrering av CV via hemsidan därefter personlig intervju för den som matchar ett företags önskemålHemsida: www.hammerhanborg.com

Hammer & Hanborg

Åsa Falkman och Christina Hammar Foto: Hammer & Hanborg

Hammer & Hanborg Ida Johnsdotter. Foto: Media resurs

10 11

mEDIA RESURS SVERIGE AB grunda-des 2001 av Ida Johnsdotter, med mottot ”Bättre hyra in än lasa ut”. Affärsidén är både att hyra ut kompetenta journalister och hjälpa företag att rekrytera journalis-ter.

– Det var en fullkomligt yrvaken mark-nad när jag startade upp Media Resurs, men när företaget Mediakompetens fyra år senare följde i mina spår visade det sig att idén var rätt, säger Ida Johnsdotter. FÖR TILLFÄLLET BESTÅR verksamhe-ten av två delar; bemanning och tidnings-produktion, men vid halvårsskiftet kom-mer det nystartade dotterbolaget Media Resurs Öresund AB att ta över tidnings-produktionen.

– Tidningsproduktionen gör det också möjligt för frilansande journalister att få uppdrag via oss, förklarar Ida Johnsdot-ter.

I FÖRHÅLLANDE TILL många andra be-manningsföretag är Media Resurs ett li-tet företag som ägs helt och hållet av Ida Johnsdotter själv.

– Det är en fördel att vara ett litet företag, kontakten med kunder och kandidater blir mer personlig och det går lättare att anpassa sig efter kundernas önskemål.

Bemanningsföretag inom media

mEDIAkOmPETENS ÄR ETT beman-nings- och rekryteringsföretag som star-tades 2005 av Thomas Lundkvist. Före-tagsidén är att hyra ut journalister, kom-munikatörer och informatörer med rätt kompetens till medieföretag.

Thomas Lundkvist berättar att det fanns flera anledningar att han startade företa-get, bland annat det förändrade medie-landskapet med stora krav på effektivise-ring och låga kostnader.

– En annan anledning var det vi kallar LAS-eländet, folk får jobba 11 månader och sen gå eftersom arbetsgivaren efter 12 månader är skyldig att erbjuda fast an-ställning. Mediakompetens kan överbryg-ga detta, förklarar Thomas Lundkvist. mEDARBETAREN FÅR GENOm Media-kompetens trygghet i form av anställning med kollektivavtal och garanteras 80-90 procent av en heltid. Medieföretaget som hyr in kompetensen betalar endast för så många timmar som de har användning för, berättar Thomas Lundkvist.

Mediakompetens policy gör det också möjligt att gå från ett uppdrag via beman-ningsföretaget till en anställning direkt hos företaget som hyr in kompetensen.

TexT Matilda karlsson

Ägare: Ida JohnsdotterAntal personer i databasen: 1000 Anställningsvillkor: kollektivavtalOmråden: medieföretagVar: kontor i Malmö och Stockholm, men bemannar i hela SverigeExempel på kunder: Metro, Kvällspos-ten, SVT, Sydsvenska Dagbladet och Smart MediaRekrytering: registrering av CV via hem-sidan därefter personlig intervju för den som matchar ett företags önskemålHemsida: www.mediaresurs.com

Media Resurs Ägare: Ingår i ProfficekoncernenAntal personer i databasen: 3000Anställningsvillkor: kollektivavtalOmråden: journalistik, kommunikation och informationVar: Hela Sverige, men främst väst-kustenExempel på kunder: DN, Göteborgs-posten, Hallandsposten, TV4, SVT och Expressen. Rekrytering: registrering av CV via hemsidan därefter personlig intervju för den som matchar ett företags önskemålHemsida: www.mediakompetens.se

Mediakompetens

Thomas Lundqvist Foto: Fredrik NIlsson

Media-kompetens

Ida Johnsdotter. Foto: Media resurs

12 13

Örebro universitet, har två grundkurser i Medie-

och kommunikationsvetenskap, en med inriktningen film, på 30 hp vardera. Dessa kan sedan

byggas på i tre led, på 30 hp vardera.

www.oru.se

Sverige fullt av medieutbildningarFrån Lund i söder till Umeå i norr, och på en hel del andra platser i Sverige, erbjuds utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap. Här finns en mängd kurser som fördjupar – men kanske framför allt – kopplar samman teori med praktik.

Göteborgs universitet, har programmet Medie- och kom-

munikationsvetarprogrammet - PR, opinionsbildning & omvärld, 180 hp. Universitet saknar dock den

praktiska delen som många studenter eftersöker.

www.jmg.gu.se

Karlstads universitet, har en introduktionskurs till MKV; Introduktion till Medie- och kom-

munikationsvetenskap, 15 hp, som sedan kan byggas på i tre led på 30 hp vardera, samt andra kurser inom

ämnet, bland annat Mediepraktik, 15 hp. www.kau.se

Uppsala universitet, har två kurser i Medie- och

kommunikationsvetenskap, 30 hp, som kan byggas på i tre led

på 30 hp vardera. www.uu.se

Stockholm universitet, har grundkursen Medie- och kommu-nikationsvetenskap, 60 hp, samt en fortsättningskurs inom ämnet på

30 hp. www.jmk.su.se

Vid 17 olika universitet och högsko-lor kan man läsa medie- och kom-munikationsvetenskap och JMK är bara ett av alla dessa. Vad JMK sak-nar, men som många andra lärosäten erbjuder, är en praktisk del i sin ut-bildning. Kursen i medieproduktion som länge varit på gång på JMK har skjutits upp flera gånger och i nulä-get är det osäkert när den kommer att starta. För den som vill ha en praktisk utbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap finns det dock många andra vägar att gå. När man söker efter MKV-utbildningar på studera.nu får man inte mindre än 309 träffar! Vill man plugga fort-sättningskurser får man 144 träffar till. Med andra ord: det finns en hel del smaskigt att välja mellan för den som vill studera medie- och kommu-nikationsvetenskap. Den praktiska

biten finns dessutom representerad på många håll. Kanske framför allt i de något mindre städerna. Det gäl-ler alltså bara att slita sig från hu-vudstaden, ta klivet mot en pittoresk småstad och skaffa sig en begagnad cykel.

Femte statsmaktens guide visar vil-ka utbildningar som finns förutom JMK, och mest intressanta är kan-ske de skolor där just den praktiska utbildningen faktiskt finns. Utöver de som är med här, finns självklart andra liknande utbildningar. Fram-för allt så finns det en mängd privata utbildningar, både dyra och billiga varianter. Det mest kända exemplet kanske är Berghs school of commu-nication.

TexT Moa JörnmarkILLuSTRATION Moa Ranung

Högskolan i Halmstad, har programmet Medier och kommu-nikation i teori och praktik på 180 hp och har dessutom grundkursen Med-ie- och kommunikationsvetenskap, 30

hp, samt den praktiska kursen Medieproduktion, 30 hp.

www.hh.se

12 13

Sverige fullt av medieutbildningar

Lunds universitet, har grundkursen Medie- och kom-

munikationsvetenskap, 30 hp, samt fortsättningskurser inom MKV på

såväl grundnivå, där två helt praktis-ka kurser, 15 respektive 30 hp finns,

som avancerad nivå.www.lu.se

Umeå universitet, har grundkursen Medie- och kommunika-tionsvetenskap, 30 hp, som kan byggas på

i tre led; 30 hp vardera. Den teoretiska undervisningen blandas med praktisk. Har även två ännu mer praktiska grundkurser,

30, respektive 7,5 hp; Medieteknik och Produktion för tryckta medier och webb.

www.umu.se

Södertörns Högskola, har grundkursen Medie- och kom-

munikationsvetenskap, 30 hp, samt fortsättningskurser i två led. Har

dessutom två kurser i Medieproduk-tion, 30 respektive 15 hp.

www.sh.se

Uppsala universitet, har två kurser i Medie- och

kommunikationsvetenskap, 30 hp, som kan byggas på i tre led

på 30 hp vardera. www.uu.se

Linköpings universitet, har grundkursen Medie- och kommu-nikationsvetenskap, 60 hp, samt en fördjupningskurs inom samma ämne på 30 hp. Saknar precis som univer-siteten i Göteborg och Stockholm en

praktisk utbildning. www.liu.se

Högskolan i Kalmar, har inget helt program inom MKV,

men erbjuder grundkurserna Medie- och kommunikationsvetenskap, 15

respektive 30 hp, som sedan kan byg-gas på med ytterligare kurser inom samma ämne, som sammanlagtkan

bli 90 hp. Har dessutom flera kortare kurser, alla på 7,5 hp, i medieproduk-

tion. www.hik.se

Högskolan i Jönköping, har Medie- och kommunikationsveten-skapliga programmet, 180 hp, där man under det andra året väljer en av fyra inriktningar, där en är Medieproduk-tion på 60 hp. Dessutom finns grund-kursen Medie- och kommunikationsve-

tenskap, 30 hp. www.hhj.se

Högskolan i Gävle, har inget helt program, men grund-kursen Medie- och kommunikations-

vetenskap, 30 hp, och en vidareutbild-ning inom samma ämne, även den på 30 hp. Till detta kan man även läsa en tredje fördjupningskurs och får

då behörighet till kursen Medie- och kommunikationsvetenskap, praktik-

termin. www.hig.se

Högskolan Dalarna, har inget helt program inom MKV, men

erbjuder en mängd kortare kurser, bland annat Teorier och metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.

Där finns också möjlighet till mängder av praktisk utbildning, bland annat grundkur-

serna Ljudproduktion och Musikproduk-tion, 30 hp vardera.

www.du.se

14 15

Kristina Ebenius

Europachefen som lånar det bästa från två världarText: Monica Karlstein Foto: Gustav Gräll

14 15

16 17

Schwartz Communications har sitt Europahuvudkontor på Blasiehol-men, precis mellan Nybroviken och Skeppsholmen i Stockholm. På väggen vid receptionen hänger fo-tografier på personalen omstylade till kändisar.

– Det är bilder från en personal-fest då vi hade en sminkös här och beställde upp mat och drack ett par goda drinkar, berättar Kristina och skrattar.

Hon själv föreställer Nicole Kid-man med pekfingret mot läpparna. Men hennes imitation utstrålar bra mycket mer skärpa och integritet än originalet. Och så är hon också i verkligheten, skarp och full av integ-ritet, när hon berättar om vägen till sitt vackra kontor med stora fönster och farfars gamla läkarskrivbord. Hon berättar om de kunder hon job-bat med och de uppdrag hon haft.

Schwartz är nischade mot teknik, hälsa och medicin och en av deras kunder är Medtronic som är ett av världens största medicintekniska företag.

– Jag tycker om att hålla fingret på pulsen i alla olika branscher, säger hon och berättar att hon inte kan välja vilka kunder eller uppdrag som varit roligast att arbeta med.

Ett uppdrag från hennes tid i USA minns hon däremot allra bäst. Hon satt med i lärosyfte bakom glasväg-gar och såg på när en man genom-gick en hjärtoperation. Det var en

del av hennes uppdrag kring ett god-kännande av ett konstgjort hjärta.

– Inför ett sånt uppdrag är man öd-mjuk, och det är det jag älskar med pr. Jag går till jobbet varje dag och lär mig nya saker. Det är helt under-bart.

Innan Kristina tog sig an Schwartz Stockholmskontor jobbade hon ett år i Sverige på Andréasson Public Relations och innan dess bodde hon i USA i tio år.

– Jag kom till ett vägskäl i livet där jag var tvungen att bestämma mig, antingen stannade jag i USA resten av mitt liv eller så åkte jag tillbaka till Sverige, berättar Kristina.

När hon år 2005 hade pratat nästan bara engelska i tio år, börjat glömma vissa svenska ord och tappa ankny-tningen till det svenska så bestämde

”Jag går till jobbet varje dag och lär

mig nya saker. Det är helt

underbart.”

KrIsTINa eBeNIUs

16 17

hon sig för att åka tillbaka till Stock-holm där hon tidigare hade bott. Tio år tidigare hade hon lämnat Stockholm för att plugga på Hawaii Pacific University. Tre och ett halvt år senare åkte hon därifrån med en amerikansk kandidatexamen i kom-munikation med inriktning på pub-lic relations och många kontakter och upplevelser rikare.

– Tiden där var fantastisk, och utan Hawaii hade jag inte suttit här idag, det kan jag garantera.

Det var inte bara utbildningen som lockade utan även naturen.

– Det är helt fantastiskt med alla oli-ka landskap, allt ifrån regnskog och rullande gröna kullar till vulkanlava. Och man kunde sitta vid vattnet och äta frukost och så hoppar en delfin förbi. Det var helt magiskt. Efter examen drog hon tillsammans

med sin dåvarande pojkvän ut på en lång bilresa runt hela USA:s fastland för att 1999 börja arbeta på Schwartz Communications i Boston. Som ny i branschen fick hon börja ordentligt från grunden men hon befordrades snabbt och flera gånger om. Vid två tillfällen därefter bytte hon ar-betsplats men båda gångerna för att prova på livet i andra städer. Första gången flyttade hon till Los Angeles och tog jobb på pr-byrån Edelman. Andra gången åkte hon tillbaka till Stockholm.

I sitt arbete i den svenska pr-bran-schen har hon nu, som hon själv ut-

trycker det, det bästa av två världar. Mycket av det amerikanska har hon behållit men ibland försvenskat en aning.

– I USA är man väldigt proaktiv, man är driven och vågar säga bra saker om sig själv. I Sverige är man mer tillbakadragen och man har den där Jante på axeln, säger hon men beto-nar att när man säger något i Sverige då menar man det verkligen.

En av de största skillnaderna mel-lan pr-branschen i Sverige och USA är att det är mer prestationsdrivet. Kristina tror att det delvis beror på avsaknaden av den svenska lagen om anställningsskydd. Någon som jobbat på en arbetsplats i nio år och gör ett bättre arbete än någon som jobbat där i 12 år borde ju ha mer rätt att stanna kvar tycker Kristina. Men i Sverige följer Schwartz de svenska lagarna.

”I USA är man väldigt proaktiv,

man är driven och vågar säga bra saker

om sig själv. ”

KrIsTINa eBeNIUs

18 19

”Hur ska personen kunna göra pr om den inte ens kan

sälja in sig själv, det inger ju inte särskilt mycket förtroende.”

18 19

En sak som skiljer utbildningarna och vägen ut på arbetsmarknaden åt är att de amerikanska utbildningarna fokuserar mer på praktik och på att lära sig genom att pröva sig fram.

– Diskussionen som pågår om glap-pet mellan skola och näringsliv i Sverige är intressant. Det är viktigt med praktik för att sedan ta sig in i branschen. Vi anställer många av de praktikanter som vi lär upp.

När Kristina rekryterar personal brukar hon fråga efter något hon verkligen lärde sig i USA, nämli-gen att sälja in sig själv. Hon brukar fråga personen hon möter vad hon eller han är bra på och ofta faller personer på just den frågan trots att de har ett lysande cv.

– Hur ska personen kunna göra pr om den inte ens kan sälja in sig själv, det inger ju inte särskilt mycket för-troende.

Andra tips för att ta sig in i bran-

schen är att ligga på och följa upp ansökningar, genomföra sin praktik och knyta så mycket kontakter som möjligt. Men även om hon betonar vikten av att framhäva sig själv så på-pekar hon att någon med vassa arm-bågar inte har något på Schwartz att göra.

– Här hjälper vi varandra och vi är inte en av de pr-byråer där man täv-lar om vem som är längst kvar på jobbet. Här får folk gärna gå på mi-nuten när vi stänger för dagen och jag försöker uppmana folk att träna på lunchen så länge de presterar i arbetet.

Kristina själv strävar alltid efter en balans mellan jobb och fritid och för att få ur jobbstressen ur kroppen tränar hon så mycket hon kan. Dels spelar hon tennis men har också ett flitigt använt gymkort på Sats på Stureplan.

I jobbet reser hon ofta mellan Stock-holm och London och ibland till

Schwartzkontoren i San Francisco och Boston, men när hon är ledig njuter hon helst av svenska delika-tesser i naturväg. Tillsammans med sin bror och föräldrar har hon ett sommarställe i Blekinge.

– Jag har ju varit borta så länge så jag har mycket kvar att utforska här. Sverige är fantastiskt.

Trots den amerikanska självsäker-heten med sig i bagaget slinker det blygsamt fram mellan två samtal-sämnen att Kristina nyligen fått axla posten som Schwartz Europachef. Och när hon tänker på framtiden, trots att hon inte är så värst bekväm med framtidstänket, så ser hon väl-digt nöjd ut när hon säger att hon förmodligen är kvar på Schwartz även om femton år.

– Jag älskar verkligen att jobba här. Företagskulturen är underbar. Det är väldigt högt i tak och jag jobbar ihop med otroligt bra människor.

20 21

Sex JMK-studenter har sökt årets Minor Field Studies-stipen-dium varav två har blivit beviljade. Samtidigt som ansöknings-processen för 2009 precis har avslutats befinner sig de två stu-denter som fick stipendiet i höstas just nu ute i världen för att genomföra sina projekt.

mINOR FIELD STUDIES-STIPENDIET, MFS, är ett Sidafinansierat stipendium om 25 000 kronor med syfte att ge stu-denter kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor.

REBECkA GORDON och Emilia Mell-berg som både läser Masterprogrammet i Journalistik beviljades stipendiet i höstas och befinner sig nu i Indien respektive Uganda för att genomföra sina projekt. Gemensamt har de en längtan efter att möta nya människor och på frågan om de skulle rekommendera andra JMK-studenter att söka stipendiet är svaret självklart.

– Det här är en fantastisk chans att få djupdyka i det man själv allra helst vill jobba med, säger Rebecka Gordan.

HON ANLÄNDE TILL Indien den 8 fe-bruari i år och har hittills varit i Mumbai och Pune. Resan är hennes examensarbe-

te som med största sannolikhet kommer att utformas som en kortare reportage-bok. Hon valde att inrikta sitt projekt på socialt engagerade arkitekter och att det blev just Indien beror på landets växande stadsbefolkning och dess stora så kallade slumområden.

– Mitt syfte är att belysa bostadssitua-tionen och låta de människor som arbetar med frågan få sina röster hörda, menar Rebecka Gordan.

HENNES mÖTEN med människorna i Indien har en stor roll i hennes berättelse, att få ta del av deras visioner, drömmar och öden.

– Jag har intervjuat många invånare i de informella bostadsområdena och de har mött mig med en enorm värme. Alla här är verkligen vänliga. Och även om många arkitekter och forskare varit stressade har ingen sagt nej till en intervju.

FÖR REBECkA GORDON har det svåras-te hittills varit att på egen hand möta den nya kulturen samtidigt som man ska vara produktiv och föra sitt arbete framåt.

– Man är extremt utmattad av att försöka bemästra alla nya koder och intryck. Att lära sig att navigera i Indien, eftersom det är första gången jag är här, har krävt mycket tid och kraft. Hur mycket ska man betala rickshawföraren, hur ska man undvika att bli magsjuk, hur fungerar de informella reglerna kring bokandet av in-tervjuer, säger hon.

INNAN RESAN var hon orolig att hon inte skulle få tillräckligt många intervju-er, men det visade sig bli precis tvärtom. En månad efter sin ankomst till Indien har hon gjort 35 intervjuer och ett tiotal besök på olika platser och har nu satt sig ned för en första skrivarinsats.

Tredje dagen i Indien besökte Rebecka Gordan Dharavi, som kallats Asiens största slumområde. Det är också känt för att så många av invånarna arbetar på samma plats. Just nu pågår planer på att riva hela området och bygga höghus istället.

Stipendium öppnar för spännande möten

TexT Malin ÖsterbergBILD Rebecka gordan, helena ohlson

JMK-studenter skriver uppsats i Indien och Uganda

20 21

EmILIA mELLBERG som sökte MFS-stipendiet för att genomföra fältstudier inför sin masteruppsats reste till Uganda den 11 februari. Hon ville inte vara fast vid att bara skriva en uppsats utan för att se något mer, något annorlunda.

ATT TRÄFFA mÄNNISkOR med andra erfarenheter än sina egna är en av de vik-tigaste och mest spännande delarna av Emilia Mellbergs projekt och hon beskri-ver ett hjälpsamt och mycket vänligt folk i Uganda. Hon har inga direkta medarbe-tare men har haft en del hjälp av en pro-fessor på universitetet i Kampala.

– Jag tror att jag kommer att knyta kon-takter för framtiden och förhoppnings-vis kommer jag på ett eller annat sätt att kunna använda de nya kontakterna även utöver min uppsats, säger hon.

UNDER SIN FÖRSTA tid i Uganda bodde Emilia Mellberg på hostel. Just nu bor

hon i ett hus tillhörande ett bortrest hol-ländskt par men efter det planerar hon att flytta till en lägenhet.

– Jobb och fritid flyter ihop, men jag för-söker att så mycket som möjligt komma ut ur staden och se mer av landet.

PÅ FRÅGAN Om något hittills varit sär-skilt svårt svarar hon att allt som man inte vet hur det fungerar är svårt, det tog till exempel ett tag innan hon listade ut hur transporterna i Uganda fungerar.

- I mötet med Kampalas trafik ber man ganska automatiskt för sitt liv, skriver Emilia Mellberg i ett inlägg på sin blogg. mEN TROTS NYA intryck och kaosartad trafik är hon glad över alla människor hon mött och kan verkligen rekommen-dera andra studenter att åka iväg genom MFS-stipendiet.

– Ja absolut kan jag rekommendera andra att åka iväg! Ha en plan men var beredd på att den kommer att ändras när du kommer fram!

ÅRETS STIPENDIUm har tilldelats Lina Rosengren (V08J Master) och Ahnna Gudmunds (V07M Kand).

IngressTexT Förnamn efternamn

BILD efternamn efternamn

Eventuell bildtext.

Minst 150 avklarade högskolepoäng

Goda kunskaper i engelska

Svenskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd

Ingen påbörjad utbildning på forskarnivå

FÖR ATT SÖKA MFS-STIPENDIUM

Rebecka och Sampat Mahagaonkar på tigersafari i Mumbais nationalpark. Han är volontärarbetare och jobbar med bostadsfrågor för fattiga.

Stipendium öppnar för spännande mötenJMK-studenter skriver uppsats i Indien och Uganda

22 23

”Det här blir en välbehövlig nystart för studentkårerna. Nu måste de vara krea-tiva och visa för studenterna att det finns en poäng med att vara medlem i en kår.” Med de orden presenterade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg innehållet i den proposition om kåro-bligatoriet som regeringen la fram för riksdagen i mars.

FÖR EN STUDERANDE vid JMK innebär förslaget inte bara ett aktivt beslut om att gå med i kåren eller inte, det kan också få till följd att villkoren för JMK-medierna ändras radikalt, tror JMKs kårordförande Izabelle Pourreza.

– Femte Statsmakten, Radio JMK och JMK TV bär alla med sig stora kostna-der som kåren i dess nuvarande form inte kan bära upp om intäkterna minskar kraftigt. Jag tror dock att det kommer att lösa sig på sikt, säger Izabelle Pourreza.

– Kårens ekonomi är god och dessutom ligger det ju i skolans intresse att en journalistskola kan erbjuda sina studen-ter möjligheter att i praktiken prova på olika delar av journalistyrket, särskilt som våra utbildningar i huvudsak är teoretiskt utformade.

SAmTIDIGT LYFTER ordföranden i Stockholms studentkårers centralorgani-sation, SSCO, Kristian Kull fram en an-nan farhåga.

– Om en studentkårs ekonomi försämras kommer det att leda till att man tvingas skära ner på flera håll i sin verksam-het, bland annat i studiebevakningen.

Försämrad studiebevakning leder i förlängningen till en sämre utbildning och därmed en sämre skola.

HUR kÅRERNAS ekono-miska situation kommer att förändras i och med lagän-dringen är i dagsläget my-cket osäkert. Ordförande Gardar Björnsson för Stockholms universitets stu-dentkår sade till DN i mars 2009 att kåren, i sina mest optimistiska beräkningar, förlorar cirka hälften av sina intäkter. Vid JMK:s stu-dentkår har man ännu inte utarbetat några strategier för hur man tänker bemöta förändringarna.

– Vi håller i nuläget på att sätta oss in i det hela, berät-tar Izabelle Pourreza. Inte heller SSCO har kommit särskilt långt i sina förberedelser.

– Propositionen kommer inte som någon över-raskning för oss, då den varit under utredning och ute på remiss en längre tid. Men i nuläget är vi i full färd med att planera inför nästa valår och lägger det mesta av koncentrationen där, förklarar Kristian Kull.

Slopat kårobligatorium hotar kärnverksamheterEn ny proposition från regeringen hotar att kraftigt försämra de svenska studentkårernas ekono-mi. Hos JMK:s kår befarar ordförande Izabelle Pourreza att flera av kärnverksamheterna kan komma att hotas. TexT Christofer olsson

FOTO åsa secher

• Propositionen föreslås träda i kraft 1 juli 2010.• Det ska bli frivilligt för högskolestuderande att vara ansluten till en studentkår.• Kårerna behåller sin rätt till representation i skolans olika organ• Staten kommer att bidra med 105 kronor per helårsstuderande

Propositionen i punkter

22 23

JOURNALISM BLIR

SURREALISM

sari.vettenranta@femtestatsmakten.se

En clown med röd näsa står och jonglerar med tre bollar i luften. Han gör sitt nummer inför en bred publik, som jublar. Clownen är duktig, cirkusen är hans. Nästa steg blir att ta på sig en vit rock samt att greppa ett stetoskop som är kopplat till en högtalare. Han ska åskådliggöra hur man lyss-nar på hjärtat. Han för stetoskopet till handleden där pulsen dunkar och ler sedan brett mot hela publiken när psyke-deliska arytmiska slag strömmar från högtalarna. Publiken kiknar av skratt. Vilken skojare, men publiken är hans.

I dagens läge krävs föga ansträngningar för att personer utan akademisk bakgrund inom media och journalistik, ska kunna agera som journalister. Det har blivit allt vanligare att medieanvändarna producerar egna texter eller bilder till tidningar, webbsidor och andra mediekanaler.

Begreppet som går under termen medborgarjournalistik möts av stort intresse från mediearbetsgivare världen över. Redaktionerna vill framhålla fenomenet som läsarmedver-kan och ser det som ett sätt att komma närmare användar-na och knyta dem till tidningen eller mediehuset. Intresset bottnar egentligen i en strävan att kunna publicera material som inte kommer från journalister – eftersom journalistiskt material kostar pengar

Den mörka sidan med materialet som produceras av privat-personer, är att reflektionerna till källkritiken blir obefintliga. Etiken, som journalister förbinder sig till som medlemmar i Journalistförbundet, finns inte med i bilden. Det innebär bland annat att dessa personer är inkompetenta i att sky-dda källor och ge objektiva framställningar. Om journalist-jobben ersätts av allt gratismaterial leder det till att en rad amatörmässiga bevakare kommer att axla ansvaret, med att granska de mäktiga i samhället. Personer som varken vet hur man gräver fram uppgifter, verifierar fakta eller har tid för research riskerar att sätta demokratin i farozonen. Om subjektiva vinklingar sker i politiska frågor, kan en majoritet bli anhängare av annan ideologi. Vad kommer överhuvud-taget att hända med trovärdigheten?

Viktigt att komma ihåg är att man inte blir journalist för att man knäpper ett kort eller skriver en text. Det behövs reno-dlade journalister som håller i strukturen för vad som ingår i det här yrket. Annars löper systemet stor risk att förvandlas till ett nätverk där clowner gör show.

Sari Vettenranta

kRÖnikÖR /

24 25

IDAG TACkAR ANDREAS Utterström nej till erbjudanden om fast jobb som journalist. Men det var bara fem år sen han gav frilansandet en riktig chans. Jag träffar honom i vindsvåningen i Gamla stan där han har sitt kontor för att ta reda på hur man blir lycklig - och lyckad - fri-lansjournalist.- Nu har jag på något sätt lyckats bygga upp det jag strävade efter när jag började jobba som frilansjournalist, sägerAndreas Utterström.

Hur kom det sig att du började fri-lansa?- Från början var det för att jag inte fick fast jobb. Jag började jobba extra som journalist när jag var femton. Men på heltid har jag jobbat som frilansjournalist sen 2003, när jag bestämde mig för att ge frilansandet en riktig chans och flytta till Stockholm.

Andreas hade praoat, jobbat extra och haft vikariat som journalist innan han började frilansa. För sju år sen bodde han

i Örebro och delade på en låg hyra med sin sambo. Då började han också frilansa lite. Men för fem år sen, då han flyttat till Stockholm, bestämde han sig för att för-söka satsa på frilansandet på allvar. I bör-jan var han beroende av Aftonbladet som var hans största arbetsgivare. Det är han inte längre eftersom han har sett till att skaffa sig många olika uppdragsgivare.- Nu har jag på nåt sätt lyckats bygga upp det jag strävade efter när jag började jobba som frilansjournalist. Jag ligger inte sömnlös om nätterna och funderar över hur jag ska betala hyran, jag har variation i jobben, jag har så pass många uppdrags-givare att jag inte skulle få panik om en eller två la ner, att jag kan göra de här re-sorna. Jag gillar all planering, att dra iväg, och sen komma hem och skriva.

Kan det inte kännas ensamt att inte tillhöra något nätverk eller en redak-tion?- I teorin är det så men inte i praktiken. Nu sitter jag ju på ett kontor med en massa andra journalister och bor med min flickvän och vår son. Sen har jag ett

stort nätverk av människor som jag hör av mig till. Representationsluncher och nätverksgrejer, det är nog en av mina styrkor. Många frilansjournalister borde sluta gnälla och bli bättre på att sälja!

Varifrån får du din feedback?- Det får jag av mina redaktörer. Inte så mycket av läsare, min mail står aldrig i artiklarna. Men hela jag är en enda stor journalistklyscha, i stort sett hela min bekantskapskrets består av journalister. Så jag får feedback av dem, vi är som en enda stor klubb för inbördes beundran. Och så har jag ett ovanligt namn, som folk ofta lägger på minnet. Jag hette Ericsson fram tills att jag var sex år och jag är jävligt glad att mina föräldrar bytte. Annars hade nog ingen kommit ihåg mig. Jag har flera kompisar som frilansar i samma genre som jag, och vi skulle kunna betrakta varandra som konkurrenter men vi hjälper varandra istället. Det är jag förvånad över, innan jag började frilansa på allvar så trodde jag att det skulle krävas vassa armbågar men det gör det inte.

”Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet”

TEXT Fotini katriouFOTO Emma Härdmark

En del tycker synd om frilansjournalister. De har inte träffat Andreas Utterström. Bara trettio år gammal skriver han på upp-drag för Sveriges största tidningar och gör runt tio reportagere-sor om året.

24 25

”Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet”

Namn: Andreas Utterström.Ålder: 30 år.Bor: I Stockholm.Familj: Sambo med Emma Härdmark, reporter på Fokus. Sonen Albert, född i december.Uppvuxen i: Nora, tre mil norr om Örebro.Utbildning: Fil kand i statsvetenskap (vilket till 80 procent varbortkastad tid).Tidigare arbete: Har bara jobbat som reporter. Aldrig haft fast anställning, däremot vikarie på Nerikes Allehanda, Expressen, TT Spektra, SvD och DN.Uppdragsgivare: DN Söndag, King, Icakuriren och Tidningskompaniet är de mest frekventa.Tjänar i genomsnitt: Omsättningen 2007 var cirka 660 000 kronor. 2008 gissnings-vis 800 000 kronor.Journalistisk förebild: John Dickerson, Slate. Ingen skriver bättre om amerikansk politik.

FAKTA

Hur viktigt är det med de rätta kon-takterna?- Det är A och O. I princip alla arbets-givare jag har är personliga kontakter. Stockholms medievärld är väldigt liten och Stockholms skrivande medievärld ännu mindre, så det gäller att bygga sitt nätverk. Och då tror jag inte på short-cuttrams där man ska gå på mingelkvällar och dela ut visitkort. Det fungerar inte så, utan de man lär känna de håller man kon-takten med. Och nu när facebook finns är det ju hur lätt som helst. Har man inget naturligt intresse för det, som jag ändå tycker att jag har, jag vill veta hur det går för folk, skvallra, då kan man göra det ex-tremt metodiskt, och det behöver man ju inte berätta för dem. Varför de alltid får mail den första i varje månad och så. Jag tror på att gå ut och fika med folk, luncha och ringa.

Hur tror du att föräldraskapet kom-mer att påverka ditt arbete?- Jag tror att jag kommer att bli mer effektiv och mindre ego. Men det ska verkligen bli skönt att vara pappaledig,

och få lite distans till det här. Jag har jobbat ganska hårt de senaste åren. Jag tror absolut inte att jag ska kunna jobba halvtid, men om jag kan skriva en artikel i månaden gör ju det att jag kan vara pap-paledig längre. Men jag har inga ambitio-ner om att jag ska rusta lägenheten, skriva klart någon uppsats, jobba och samtidigt vara med honom. Sådär som en del tror.

IDAG ÄR ANDREAS Utterström mest glad över att han inte fick fast jobb när han ville ha det. Bitterheten i journalist-kåren avskräcker honom. Själv vill han bara jobba som journalist så länge han tycker att det är roligt, och han är inte be-roende av någon annan för att trivas med arbetet.– Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet. Många unga journalister har redan blivit griniga och uppgivna, det gäller både vi-karier som kämpat länge utan att få fast jobb och de som har fast jobb, vantrivs och inte vågar säga upp sig. Varje gång jag träffar någon i den situationen inser jag hur bra jag har det. Vill jag tjäna mer job-bar jag mer, vill jag jobba mindre gör jag

det. Jag styr min egen tid och så har jag en variation i arbetet som de fasta journalis-terna inte har. Jag kan till exempel skriva om allt från porrstjärnor till genus. Som frilansare har jag ingen annan att skylla på karriärsmässigt.

8. MedieknarkaAtt jobba är bästa sättet att utvecklas, men att konsumera medier i stora mängder är

nummer två. Och skippa JMK-snobbismen. Själv har jag aldrig fattat varför man inte kan gilla både skvallerbilder i Aftonbladets Klick-bilaga och politiska essäer i Arena. Ju bredare

konsumtion, desto bättre.

6. Bygg din egen telefonbokEn annan självklarhet som många inte har

fattat. Spara telefonnummer och mejladresser till kändisar och experter som du kommer

att prata med fler gånger under karriären, typ citatmaskinen Leif GW Persson.

5. Håll deadlineEn självklarhet som många skiter i. Att vara

leveranssäker är en underskattad konkur-rensfördel.

4. Sprid riskernaI början är det som frilansare naturligt att vara

beroende av en uppdragsgivare, men försök skaffa fler så snart som möjligt. Tänk som en aktiesparare

– att det är viktigt att sprida riskerna.

3. Ta alla jobb du kanProfessorerna i journalistik säger man ska nischa

sig. Eftersom de i princip alltid har fel ska du göra tvärtom. Hur lätt är det att försörja sig om man bara skriver om klassisk musik? Det är inte ens

nödvändigt att välja mellan tidning, radio och tv.

2. Bygg ditt nätverkKan inte underskattas. Håll kontakten med dem du lär känna på redaktionerna. Luncha, fika, ring och adda på Facebook. Då får du branschskvaller, tips

om jobb som inte utannonseras och annat.

1. Skaffa redaktionell erfarenhetJag tror att det är nästan omöjligt att som nyexa-

minerad journalist börja frilansa. Bättre är att först ta några vikariat, allt som är av intresse och gärna

kvällstidning där man lär sig vinkelskärpa och leverenssäkerhet.

Andreas tips till dig som vill frilansa

FOT

O F

oti

ni k

atri

ou

26 27

Fick du inte sommarjobbet du hoppades på eller är du typen som tänker att allt löser sig? Femte statsmakten har listat jobben för dig som är sent ute.

TexT sandra långBILD Pressbilder

Eventuell bildtext.

L a n g l e y T r a v e lÄr du trött på kalla och regniga somrar är Langley Travel något för dig. Du får chansen att arbeta utomlands, antingen hos researrangörer eller på hotell. På ho-tellen kan du arbeta med allt i från re-ception, bar och kök, städning, servering med mera. Hos researrangörerna kan man jobba som reseledare, guide, barn-klubbsledare och instruktör. För vissa av tjänsterna såsom reseledare, kock och in-struktör där man lär ut segling eller ten-nis krävs utbildning. Men det viktigaste för Niklas Lundquist, personalchef på Langley travel, är att hitta rätt person. Vill du ha ett jobb där ingen dag är den andra lik är detta jobbet för dig. Säsongen drar igång redan i april och håller på ända till november, men de anställer även per-sonal till högsäsongen. Lönen är ingen höjdare men upplevelsen desto större. Du tjänar mellan 5 000-7 000 kronor men då ingår också boende och mat.

Stockholms UniversitetKänner du för att förkovra dig under sommaren kanske du ska fortsätta plug-ga. Universitetet har inför denna sommar 57 kurser på mellan 7,5 – 15 hp att välja bland. JMK tillhandahåller dessvärre inga sommarkurser men se det som en chans att lära dig något nytt. Varför inte lära dig ett nytt språk, fördjupa dina kun-skaper i den japanska tekulturen eller lär dig mer om klimatförändringarna. Du får massa rolig kunskap samtidigt som du som vanligt har rätt till studiemedel. Då sista ansökningsdag redan varit är det lättast att surfa in på respektive kurs hemsida. Klicka dig vidare till kursansva-rig och skicka iväg ett mail så brukar det lösa sig.

A c a d e m i c W o r kPrecis som namnet antyder är detta ett företag som fixar jobb åt studenter. Både extrajobb och heltidsjobb erbjuds. Hos Academic work är de flesta uthyrda till ett annat företag. Studenten söker en spe-cifik tjänst på ett specifikt företag men är anställd av Academic work för företagets räkning. Grundlönen ligger på 100 kro-nor i timmen plus semesterersättning. De som söker ett extrajobb nu är nästan garanterade sommarjobb. Fördelen med Academic work är att de också erbjuder arbeten för nyexaminerade akademiker.

T i d n i n g e n D a g e nHar du ännu inte gett upp hoppet om att du ska hitta sommarjobbet där du får journalistisk erfarenhet? Är du en fena på Indesign och har både dokumente-rad yrkeserfarenhet och journalistisk ut-bildning? Tidningen Dagen söker inför sommaren flera reportrar och redigerare. Ansökan görs via mail till jobb@dagen.se, körkort är meriterande.

Med Langley Travel får du chansen att resa utomlandsFoto Pressbild langley travel

S o m m a r j o b b s a k u t e n

26 27

S t o c k h o l m p r i d eStockholm pride lockar varje sommar mängder av turister. I år anordnas den mellan den 27 juli och 2 augusti. Gå in på festivalens hemsida och klicka dig fram till volontärsidan. Gå vidare till staber. Där hittar du mängder med jobb som ger dig den praktiska grund många av JMK:s studenter saknar. Var till exempel med och rapportera vad som händer under festivalen. I medieproduktionsstaben får du vara med och skriva artiklar som upp-dateras på hemsidan. Pressgruppen och informationsgruppen har också de fullt med lämpliga arbetsuppgifter.

N e w generation f e s t i v a lÄr du intresserad av musik och ungdo-mar? Passa på att skicka iväg ett mail till New generation festival på katarina@newgenerationfestival.se. Redogör för dina tidigare erfarenheter så är det inte omöjligt att du får vara med och hjälpa till. Festivalen äger rum på Klubben vid Fryshuset den 9 maj med bara svenska band.

S t o c k h o l m s k u l t u r -f e s t i v a l Sedan starten 2006 har festivalen årligen lockat cirka 300 000 besökare. I år går den av stapeln den 11-16 augusti och bjuder på mängder av musik, teater, gatukonst, dans, stand-up comedy med mera. Gå in på www.kulturfestivalen.stockholm.se för mer info eller vänd dig direkt till Stockholms kulturförvaltning som är an-ordnare.

Har du ditt på det torra med pengarna i sommar? Bli volontär! Stockholm kryllar varje sommar av festivaler av olika slag.

Stockholm Pride, varje år en välbesökt festivalFOTO Pressbild/Fotograf Joakim lovén

S o m m a r j o b b s a k u t e n

Stockholm KulturfestivalFoto Pressbild stockholms kulturfestival

28 29

Hyreshöjning tvingar Jmk att sparaJMK har fått ett påslag på hyran för 2009. Totalt ska 300 000 kronor sparas in vilket tvingar institutionen att finkamma budgeten efter möjliga sparposter. Tytti Soila, prefekt, menar att besparingarna inte kommer att påverka undervisningen negativt. TexT Minna korsgren

BILD Fredrik Mårtenson

I NOVEmBER kom beskedet att Stock-holms universitet höjer sitt vanliga påslag på institutionernas hyra. Det innebär en extra utgift på 300 000 kronor för JMK, som nu tvingas se över alla sina kostnader.

– Det här hade vi inte räknat med säger Tytti Soila, prefekt på institutionen, som berättar att man precis beslutat om ett åt-gärdspaket.

AmBITIONEN ÄR att undervisningen inte ska påverkas av detta utan att antalet lärarledda timmar istället ska utökas som en följd av bättre planering och minskad administration. Samtidigt medger hon att institutionen nu drar in på all övertid och att de inför ett inköpsstopp under ett halvår.

Andra förändringar som institutionen planerar är att göra sig av med korridoren till vänster om trapphuset på plan fyra. Istället kommer en datasal att göras om till klassrum. Inga nya doktorandtjänster kommer att utlysas 2009 och besparingar på driften av lokaler kommer att göras. Därutöver väntar man med att tillsätta ersättare i takt med att den nuvarande personalen går i pension.

ANLEDNINGEN TILL den ökade ut-giften, som räknas procentuellt på varje institutions hyra, beror bland annat på att Stockholms universitet inte har blivit av med Lärarhögskolans gamla lokaler. De har stått tomma sedan Lärarhögskolan flyttade till Frescati berättar Tytti Soila. Hon anser att JMK drabbats orättvist eftersom institutionen redan från början

hade en så hög hyra, 8,2 miljoner kronor om året.

– I princip är det så här, vi sitter här därför att Lärarhögskolan har flyttat till de lokaler som var reserverade för oss, fortsätter hon, men är medveten om att flytten till Frescati är en infekterad fråga som inte gillas av alla på institutionen.

En annan fråga som blivit aktuell i och med hyreshöjningen är att de ideella or-ganisationerna Reportrar utan gränser och Grävande journalister disponerar sin lokal på JMK gratis. Från institutionens sida har man nu börjat förhandla om ett utvecklat samarbete som utbyte för detta.

– Vi hjälper mer än gärna till, säger Ur-ban Löfqvist, kanslichef för Reportrar utan gränser som haft ett inledande möte med Håkan Lindhoff om detta.

TOTALT HAR Jmk en budget på över 40 miljoner kronor. Så trots ökade utgifter verkar Tytti Soila positiv när det gäller in-stitutionens kapacitet att klara av bespar-ingarna.

JMK:s prefekt Titty Soila

28 29

En grupp politiker har skickat ett förslag till regeringen som går ut på att ytterligare tidsmässigt begränsa den allmänna rätten till studiemedel. TexT Jim Jonsson

BILD lina ohlsson

Förslaget som kommer från en borgerlig majoritet syftar till att sänka tiden som studenter är beviljade studiemedel från nu-varande sex till fyra år. I Södertäljetidningen LT skriver ledar-skribenten Erik Hultgren 27 februari att det inte är en rättighet att hoppa mellan olika högskoleprogram och att det varken gyn-nar studenten eller samhället. Många studenter tar lång tid på sig vilket innebär att färre tar examen och färre kommer ut i arbetslivet, vilket kostar skattepengar.

PÅ STOCkHOLmS UNIVERSITETS STUDENTkÅR är man starkt kritisk till förslaget. Vice ordförande Veera Jokirinne me-nar att förslaget skulle innebära att man inte har möjlighet att ändra inriktning eller bredda sig för att skaffa vidare perspektiv. Hon menar också att man, med det nya förslaget, inte har tid att nischa och bredda sig – dubbel kompetens är något som efter-frågas eller krävs allt mer på arbetsmarknaden.

FÖRSLAGET HAmNAR INTE i högskole- och forskningsminis-ter Lars Leijonborgs händer förrän den 30:e mars, men delar av förslaget har läckt. Enligt Sveriges förenade studentkårers hem-sida kan man få tillgång till ytterligare två till tre års studiemedel. Avlägger man en kandidatexamen eller yrkesexamen inom de fyra åren får man tillgång till ytterligare två CSN-finansierade studieår. Läser man ett program om minst fem år kan man också få ett sjunde år för att slutföra studierna.

HENRIk VILéN läser socialantropologi på Stockholms univer-sitet och är kritisk till förslaget.

– Man ska inte behöva oroa sig för att ”söka fel”. Jag tycker att man ska få lov att utvecklas på högskolan, testa sig fram, hitta det man tycker om. Detta förslag kommer öka stressen för hög-skolestudenter och skapa ett klimat som jag inte tror är bra för någon, säger han och fortsätter:

– Dessutom tror jag att studenter kommer känna sig motarbeta-de, vilket knappast kan ses som produktivt.

Förslag om två årslåsta studiemedel

DET VAR I DN (26/2-09) man först avslöjade förslaget, och i samma artikel sade folkpartisten Christer Nylander till DN:

– När man har ett studiemedelssystem som det svenska så är det rimligt att kräva en motprestation.

mÅNGA mENAR att högskolestudier i ekonomiskt svårare tider blir en nödlösning för många som står utan arbete, men Veera Jokirinne tar upp andra aspekter. Icke yrkesinriktade ämnen kommer förmodligen att få betydligt färre sökande då man pressas till att läsa en yrkesutbildning och klara av den fortast möjligt. Kanske framför allt i ekonomiskt svåra tider.

– Konsekvenserna blir att minska mångfalden bland studenter och även minska ämneskombinationer hos studenter, säger Veera Jokarinne.

Henrik Vilén som läser tredje året på Kulturvetarlinjen vid Stockholm Universitet är kritisk till det nya förslaget.

Veera Jokarinne är vice ord-förande i Stockholms universitets studentkår

30 31

Vad klassas som

diskriminering?

julia.baez@femtestatsmakten.se

Den senaste tiden har många diskussioner handlat om män-niskor som känt sig diskriminerade eftersom andra inte har förstått sig på deras specifika sätt att leva, deras sätt att klä sig eller kulturella yttringar. Men var går egentligen gränsen för vad som är diskriminering? Personligen bryr jag mig inte om hur människor klär sig eller beter sig utan det är upp till individen själv, såvida man inte skadar någon annan i sin omgivning. Den väldigt påtagliga ”vi mot dem” synen kan vara en anledning till att kulturkrockar uppstår och det är en syn som måste förändras. Många kan vara rädda att förlora sin identitet i ett nytt land och känner att de måste försvara sin kultur. Men så hårt som det må låta så finns det faktiskt farligare problem därute: riktig rasism och smygrasism som är mer skadlig än allt annat.

Då jag åkte pendeltåg en dag satte det sig två kvinnor ba-kom mig. De började konversera halvt viskandes och på mindre än några minuter hann jag skapa mig en bild av vilka de var. Det visade sig att den ena kvinnan jobbade på migra-tionsverket och hade hand om nyanlända flyktingar. Hon förklarade för sin väninna hur svårt hon hade det på jobbet och vid ett tillfälle sade hon: ”Du skulle bara se hur de beter sig, de ställer sina äckliga skor från Afghanistan på borden, man blir äcklad av att ens vara i närheten av dessa männi-skor. Jag tappar aptiten varje gång jag ska äta lunch!” Den andra kvinnan satt bara och höll med, ja stackare. Eftersom jag hade ryggen vänd mot dem kunde jag inte se deras an-sikten men jag hann fantisera fram den mest groteska bilden av dessa människor. Väl framme på centralen fick jag se en glimt av dem och upptäckte att min bild inte alls stämde överens med verkligheten. De såg ut som helt vanliga män-niskor, inte alls några monster. Det är helt oförståeligt att denna empatilösa människan håller flyktingars liv och fram-tid i sina händer. I jämförelse med detta fall framstår många diskrimineringsrelaterade problem som småpotatis.

Det tråkiga är att all fokus numera ligger i att vara poli-tiskt korrekt vilket leder till att man går miste om den äkta dialogen mellan människor och som också reflekterar de åsikter som råder i samhället. Många är framför allt rädda att yttra sig för att inte bli stämplade som främlingsfient-liga. Min teori är att detta endast skapar mer smygrasism. Frågan är hur man skall kunna uppnå samhällsförändringar och förståelse mellan skilda kulturer utan en riktig och öp-pen dialog.

Julia Baez

kRÖnikÖR /

30 31

julia.baez@femtestatsmakten.se

En dag med merja Ellefson

06.30 Vaknar, går ut med hunden07.00 Frukost07.30 Lämnar Farsta C09.00 Kommer till jobbet, börjar med att kolla mejlen. “Då blir man uppdaterad“11.00 Håller introduktion för C-kursstudenterna12.15 Kollar mejlen, administrativt arbete13.00 Lunch, matlåda. “Det är enklast och snabbast så“14.00 Läser ansökningar till MFS-stipendiet17.00 Lämnar JMK18.00 Hemma, går ut med hunden. “Det rensar tankarna“19.30 Middag, läser något, tittar på TV22.00 Går ut med hudnden igen. “Det är en valp, så vi går ut ofta“22.30 Sover

32 33

När Merja Ellefson lämnade sitt hemland Finland plane-rade hon att stanna i Sverige i ett år. 20 år senare är hon fort-farande kvar och ligger i start-groparna med ett nytt forskn-ingsprojekt. Femte Statsmak-ten följde henne en vanlig dag på jobbet.

kLOCkAN ÄR NIO en grå torsdagsmor-gon när Merja Ellefson, kliver in på JMK. Hon har redan hunnit med dagens första promenad med hunden, en ettårig italiensk mastiff. Merja är bland annat kursansvarig för B- och C-uppsatserna på JMK och har mycket att stå i. För att hinna med allt arbete kommer hon tidigt till jobbet.

– Men om jag inte har föreläsning och ska jobba hemma en dag tar jag gärna sovmorgon.

Kontoret på plan 5 delar hon med Eva Kingsepp.

– Vi har delat kontor sedan 2001 när vi båda började vår forskningsutbildning på JMK.

DE TRIVS BRA tillsammans men Merja medger att de inte ses så ofta eftersom de går om varandra. Rummets bokhylla har de diplomatiskt delat upp, Merja är välor-ganiserad och har full koll på vad hon har i sin del.

– Jag har ordning på mina pärmar och papper, det enda problemet är böckerna. Jag har vissa böcker här och andra böcker hemma och den bok jag behöver finns

alltid på fel ställe, säger hon och suckar skämtsamt.

BÅDE mERJA OCH Eva har ett intresse för politisk kitsch med revolutionsmotiv och politiska symboler från historien. Gamla propagandaaffischer pryder där-för rummets väggar och från bokhyllans högsta plan tittar Che Guevara ner.– Jag och Eva inredde rummet tillsam-mans när vi flyttade in, för att få bort den kalla känslan här inne. Dekorationerna har varit desamma sedan dess, säger Mer-ja och ler.

INGEN DAG ÄR den andra lik och Merja tycker att det är tjusningen med sitt jobb.

– Jag lär mig hela tiden något nytt. Som handledare får jag ta del av nya idéer, det är väldigt spännande och stimulerande. Jag tycker också att det är viktigt att stu-denterna framför sina åsikter och ställer frågor, det är lätt att vara hemmablind och saker som är självklara för mig kan-ske inte är det för alla, säger hon och minns sin egen tid som student.

TexT Malin ÖsterbergFOTO åsa secher

”Jag har ordning på mina pärmar och

papper, det enda problemet är

böckerna”

32 33

mERJA LÄSTE BÅDE grund- och C-kurs på JMK innan hon fortsatte till Södertörns Högskola för en D-kurs. Hon återvände till JMK för genomförandet av sin forskningsutbildning och disputerade i december 2007. Hon har undervisat på institutionen till och från sedan 2003.

– Jag trivs på JMK eftersom det är högt i tak här, man är positiv till nya forskn-ingsidéer. Så är det inte överallt, somliga institutioner har väldigt snäva ramar.

kLOCkAN NÄRmAR SIG kvart i elva och det knackar på dörren. Det är dok-

torand Kajsa Klein som kommer, om 15 minuter ska de hålla en introduktion tillsam-mans i JMK-salen.

FÖDD I FINLAND kom Merja till Sverige för 20 år sedan.

– Jag hade tänkt vara i Sverige i ungefär ett år, men så blev jag kvar. Efter ett år hade det varit lätt att flytta tillbaka, men efter tre-fyra blev det ett alltför stort projekt och jag valde istället att stan-na. För tillfället har jag inga planer på att åter-vända, men man ska aldrig säga aldrig.

NÄR FRÅGAN Om framtiden kommer på tal berättar Merja en-tusiastiskt att hon är i full gång med att söka forskningsmedel för ett nytt projekt. –Jag söker forsknings-medel för ett projekt som handlar om kom-parativ presshistoria,

det vill säga om offentlighetens och pres-sens utveckling i Sverige, Finland och de estniska provinserna under förra sekel-skiftet. Konkurrensen är hård, det är lite som att spela på Lotto, men spelar man inte så vinner man inte. Om jag inte blir beviljad i år tänker jag finputsa på mina ansökningar och försöka nästa år igen, fortsätter hon.

SENARE UNDER eftermiddagen sätts Merjas tidigare påtalade ordningssinne på prov när hon letar efter en lista med några studenters inloggningsuppgifter till datanätet.

– Det kan hända att jag slängt listan, jag trodde nog inte att jag skulle behöva den igen. Men det är ingen fara, försäkrar hon, jag får uppsöka vår webbmaster.

mERJA SITTER I rangordningskommit-tén för Minor Field Studies-stipendiet (MFS) och spenderar resten av eftermid-dagen med att läsa igenom de ansöknin-

gar som kommit in. När klockan närmar sig fem bestämmer hon sig för att avsluta dagen. Hon ser framemot kvällsprom-enaderna med hunden, det rensar tankar-na efter en lång dag på kontoret.

DEN SISTA PROmENADEN görs om-kring klockan tio på kvällen. Snart däreft-er går Merja och lägger sig för att sedan vakna till ännu en dag och ännu prom-enad med Mauro. Hunden alltså.

”Som handledare får jag ta del av nya idéer. Det är väldigt

spännande och stimulerande”

34 35

ATT SkRIVA resereportage glamouriseras ofta trots att det är ett slitigt journalistgö-ra. Den som insett det har kommit en bra bit på vägen i den stentuffa konkurrensen menar Barbro Janson, nyhets- och webb-redaktör på resemagasinet Vagabond. Barbro håller även i Vagabonds skrivkur-ser och hennes bästa tips är att kontakta människor, göra research, marknadsun-dersökningar och jobba med språket.

– Det skiljer sig mycket mellan att åka ut på ett jobb och att åka på en vanlig resa, man sliter ofta häcken av sig. Viktigast är att ha en riktigt bra idé, berättar hon.

HUVUDSAkEN ÄR ATT vinkeln ska vara ny. De flesta förslagen som Vagabond tar emot sållas helt enkelt bort för att de redan skrivits eller för att timingen inte stämmer. Ofta dröjer det minst ett halvår

från att resan görs tills artikeln publice-ras. Både läsarna och annonsörerna vill att reportagen publiceras inför en högsä-song. Det ska vara nytt, fräscht och spän-nande.

Kajsa Beausang, chefredaktör på magasi-net Escape 360° vill ändå, den populära branschen till trots, visa på möjligheterna att lyckas.

– Vill man tillräckligt mycket och har fing-ertoppskänsla och ett öra mot marken för hur trenderna går inom reseindustrin så är det bara att kämpa på.

NÄR IDéN ÄR kLÄCkT gäller det att sälja den. Resemagasinen är bortskämda och köper sällan på spekulation. Vanli-gast är att skicka ett mail till tidningens chefredaktör eller någon ansvarig för in-köp av frilansmaterial. Beskrivningen av artikeln ska vara kort och tydlig. Ju bättre uppfattning tidningen får av texten desto större är chansen att de blir intresserade. Därför är det viktigt att ha en klar vinkel, att berätta vilka människor som ska vara med och vilka miljöer som beskrivs i tex-ten berättar Barbro.

EN STOR DEL av ett resereportage är bildmaterialet. Därför är det ett plus att redan i första kontakten bifoga några ut-valda nyckelbilder i låg upplösning. I ett senare skede är det inte ovanligt att tid-ningarna vill ha upp emot femtio bilder att välja mellan för ett större reportage. – När vi väljer bildmaterial till tidningen försöker vi ofta få olika typer av bilder.

En detalj kan säga väldigt mycket om en plats, men det beror på sammanhanget, berättar Barbro och fortsätter:

– Mycket ligger i en fallenhet och träning att se bilderna på plats.

DE BÄSTA REPORTAGEN drivs ofta av människor. Se till att ha en tolk så att inte språket blir ett hinder, för det är lokal-befolkningen som har bäst kunskap om platsen. Klichéerna ska undvikas. Det gäller att öva ofta och att läsa gamla re-portage vilket även Kajsa håller med om.

– Skriv, skriv, skriv och skriv för övning-ens skull. Läs ESCAPE 360º och andra resemagasin, svenska och utländska, för att få så bra förståelse som möjligt för re-sebranschen.

B R A N S c h E N S E g N A T I P S Så får du resereportaget publiceratDe ledande resemagasinen erbjuds mängder av reporta-ge och artiklar varje dag. Det gäller att sticka ut ur mäng-den. Femte Statsmakten har nu benat ut vad som krävs för att få sitt resereportage publi-cerat.

TexT Minna korsgren

Håll reda på trender inom • resebranschenSnoka reda på en ny spän-• nande idéSkriv en kort synopsis med • tydlig vinkelSkicka med en läcker bild•

Bästa Tipsen

Att göra resereportage är inte lika glamouröst som det ofta porträtteras. Det gäller att slita häcken av sig, enligt Vagabonds Barbro Janson. Foto: Fritidsresor.

Barbro Janson är nyhets- och webbredaktör på resemagasinet Vagabond. Foto: privat.

34 35

Den 11 Mars anordnades återigen JMK-dagen på Karlavägen 104. Studentkåren hade bjudit in Public service, dagstidningar, mediebemanningsföretag och PR-byråer samt organiserat fem föreläsningar av yrkespersoner inom olika verksamhetsområden. Studentkåren hade dagen till ära fyllt JMKfikets kor-ridor med färgglada heliumballonger som välkomnade de besökande. TexT & FOTO Fredrik nilsson

FöRST UT PÅ SCHEmAT för dagens fö-reläsare var Thomas Lundkvist, vd för bemanningsföretaget Mediakompetens. Lundkvist gav en engagerad presenta-tion av sitt företag och beskrev det som ett bemaningsföretag för människor med mediakompetens på många olika områ-den. Fokus låg på hur arbetsmarknaden ser ut idag och varför just hans företag var viktigt i och för mediesverige. Nyck-elorden genom hela föredraget var trygg-het och stabilitet för hans anställda och han ville gärna slå hål på myten att före-tag som mediakompetens bidrar till lägre löner och ökad konkurrens för mediear-betare.

Nästa talare var den före detta JMK-stu-denten Ida Ståhlnacke. Ida fick jobb på Prat PR som kommunikationskonsult i November efter en examen i medie- och kommunikationsvetenskap. Under hen-nes föreläsning behandlades pr-yrket och hennes verksamhetsområden samt vad pr är i praktiken.

FRÅN EN mINDRE pr-byrå som Prat PR var det sedan dags för en av pr-världens större firmor Hill & Knowltons vd Bo Albertsson att ge en inspirerande före-läsning för många närvarande mediestu-denter. Som företrädare för en gren av detta världsomspännande företag var Bo

Albertsson hoppfull för pr-yrkets framtid och möjligheterna som fanns inom detta. Samtidigt som Hill & Knowlton, höll fem anställda från Tidningarnas telegrambyrå ett föredrag om sin verksamhet. Tonvik-ten låg på TT:s olika grenar och hur en arbetsdag ser ut för de anställda. Det po-ängterades hur viktigt det var att kunna ta vilket jobb som helst för att bli en del av företaget. De framhöll särskilt hur viktigt det är att kunna se betydelsen av sin egen yrkesroll i företaget. En av TT:s medarbetare på plats var en praktikant från Mittuniversitetet. Som praktikant fick hon fylla många arbetsroller och cir-kulerade under sin praktiktid på allt från redaktionsdesken till TT spektra som är en av TTs fyra avdelningar.

SIST UT som föredragshållare var Lars-Ola Nordqvist från Comvision som ville belysa problemen och fördelarna med att gå från journalistik till Public Relations (eller ”På Restaurang” som en av hans fö-regångare hade kallat det). Lars-Ola hade tidigt fått höra när han, efter 15 år som journalist blev pr-konsult, att det inte gick att gå tillbaka till att bli journalist efter att ha beträtt den ”oheliga marken” hos pr-byråerna. Med tiden började han också förstå att de varningar han fått höra kring detta var sanna. Detta är fortfarande nå-got han anser att journalister idag gör fel

när de mediatränar eller föreläser kring medievana för offentliga personer för att vid ett senare tillfälle skriva objektiva ar-tiklar om människor de kanske betraktrar som sina vänner. Han ansåg att trovärdig-heten hos journalisten alltid ska gå först annars undermineras yrket. Yrkesmora-len hos pr-byråerna tyckte han också var viktig men den låg främst i vilka företag man valde att representera.

LARS-OLA NORDQVISTS föreläsning var talande för hur relationen framställs mellan journalistiken och pr. Pr-bran-chens företrädare utmålade sig gärna som företrädare för framtiden och en stabil så-dan med mycket resurser och möjligheter till personlig utveckling. Journalisternas företrädare framhöll de olika intressanta arbetsrollerna man kan ha på en tidning och i radio, men också den osäkra fram-tiden som många unga journalister går till mötes just nu. Det fanns även en viss osäkerhet kring vilka vägar olika medier väljer att gå och hur det kommer se ut i framtiden för de tidningar och radio-kanaler som har svårt att överleva idag. Under en lågkonjunktur i samhället blir även mediebrancherna utsatta och detta speglades i det antal informatörer som var på plats för dagen.

JMK-DAGEN

36

TexT Fotini katriouBILD efternamn efternamn

Efter två års enträget arbete kunde JMK:s egen studenttv äntligen bjuda in till releasefest!

Efterlängtad releasefest för

TexT åsa secherFOTO Carolina Palmqvist

Från vänster: Mikael Petterson från Rapport, Marja Grill från Uppdrag granskning och Johanna Kratz från tv4-nyheterna.

Till vänster, talkshowvärd för kvällen, JMKTV:s Karolina Schützer

36

Efterlängtad releasefest för

Den 25 februari fylldes café JMK till bredden av förväntansfulla studenter. Studentkåren vid JMK driver sedan ett bra tag tillbaka Radio JMK och Femte statsmakten. Under snart två års tid har ett fåtal hängivna studenter arbetat med att starta upp en tv-redaktion, och i slutet av februari var det alltså äntligen dags att sjösätta projektet som går under namnet JMKTV. I dagsläget läggs de klipp som görs upp på hemsidan i youtube-format. Lou-ise Fauvelle är redaktionschef för JMKTV:

Varför ska JMK ha en tv-redaktion?- JMK är inte längre bara för journalister, det finns ju även mediekommuniaktion, och det innehåller ju mycket mer än skrivandet. Så jag tycker att det är viktigt att vi för in tv-mediet. Man kan säga att det är ett inslag på JMK som ligger väldigt rätt i tiden. Det är ju viktigt att vi hänger med.

Vad är dina förhoppningar och förväntningar på verksamheten?- Jag hoppas att fler engagerar sig så att verksam-heten hålls vid liv även kommande terminer, när vi som ingår i redaktionen nu har slutat på JMK. Men jag hoppas också att det ska kunna utvecklas och bli ännu bättre.

Vad tyckte du om releasepartyt?Det var väldigt, väldigt lyckat. Jättekul att det kom så mycket folk och att det var så bra stämning.

HEDERSGÄSTERNA PÅ RELEASEFESTEN var , förutom JMKTV:s redaktion även tre inbjudna tv-journalister; Marja Grill från Uppdrag granskning, Mikael Pettersson från Rapport och Johanna Kratz från tv4-nyheterna. Talkshowvärd för kvällen var JMKTV:s Karolina Schützer. Under en dryg timme diskuterades allt från fördelarna med tv-mediet till hur motiverat den makalösa medieuppbådet kring kronprinsessans förlovning var och självklart vilka konkreta tips proffsen ville ge till aspirerande tv-journalister. Publiken lyssnade med spetsade öron och intervjun avslutades med att publiekn fick ställa frågor.

Marja Grill och Mikael Petterssons tips till dig som någon gång vill söka prak-tik på tv:

- Tänk utanför Stockholm. Ju längre ut i landet och ju mindre stad, desto mer får du göra

- Känn av utgångsläget, försök att tänka bort pre-stigen kring de stora redaktionerna, fråga dig istäl-let: var är jag just nu, vad vill jag och vad klarar jag av just nu?

Vill du komma i kontakt med JMKTV? Besök jmktv.se

Logotyp: copyright JMKTV

38 39

Prisas för att ge röst åt de

röstlösa

TexT Monica karlstein & Minna korsgrenFOTO Monica karlstein

mOHAmmED OmER, 24, född och upp-vuxen i Rafah på södra Gazaremsan, be-rättar om den svåra situation både han och hans folk tvingas stå ut med i flyk-tinglägret i Rafah. Mohammed Omer har flera gånger hotats för de fotografier han tagit som tycks vara för nära en obekväm sanning.

mEN YTTRE PÅTRYCkNINGAR och hot tycks inte stoppa Mohammed Omer från att stå upp för dem som inte kan stå för sig själva. Han har skrivit så länge han kan minnas men det som började som ett nöje har numera blivit en plikt; att be-rätta. Enligt honom själv, kan journalister öppna dörrar för en politisk lösning och journalisters huvuduppgift ska inte bara vara att informera utan även att få män-niskor att agera.

– Idag kan allt färre människor tack vare journalisters arbete skylla ifrån sig genom att säga; vi visste inget, så hur skulle vi ha kunnat förhindra det, säger Mohammed Omer.

PRESSFRIHETSPRISET DELADES UT av Reportrar utan gränser för sjätte gång-en. Priset vill uppmärksamma de journa-lister som dagligen arbetar mot förtryck och brott mot pressfriheten.

– Det är en stor ära för mig att få ta emot det här priset säger Mohammed Omer, men han är orolig för att samma sak ska hända nu som när han återvände till Ra-fah efter att ha tagit emot Martha Gel-lhornpriset 2007.

HAN VÅRDAS för tillfället i Amsterdam

för de skador han fick ta emot efter att ha misshandlats av israelisk militär. När Fem-te Statsmakten träffar honom visar han ett markerat ärr på halsen som kommer från en grov känga. Holländska myndig-heter har nu meddelat att de avslår hans ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd för medicinsk behandling. Under prisce-remonin berättar Mohammed Omer hur uppgiven han är. Om det inte hade varit för vården som han behöver i Amster-dam hade han redan varit tillbaka i Rafah för att fortsätta rapportera.

– Det finns ingen chans för mig att få den vård jag behöver i Gaza. På sjukhuset där finns varken elektricitet eller smärtstil-lande medel så det räcker.

Palestinska fotojournalisten Mohammed Omer tilldelades årets pressfrihetspris på ut-rikesdepartementet inför en fascinerad skara åhörare, alla tagna av hans magstarka skild-ringar av ett söndertrasat Gaza. Femte Stats-makten var på plats.

38 39

Kategoriserandet av vad som kallas kultur stegrar. Samtidigt är vissa kulturyttringar demokratiska rättigheter och förutsättningar medan andra inte är det.

UNDER DEN ANDRA halvan av 2006 införde Dagens Nyheter en femsiffrig betygskala för filmer. Det innebar att tillhörande varje filmrecension skulle det gå att hitta ett betyg. Detta för att göra filmkritiken mer ”överskådlig” i tidningen. Genom att införa betyg effektiviserar man konsumentens lä-sande genom att i siffror berätta hur bra eller värdefull en film är. Resulta-tet är ett ökat kategoriserande vilket innebär att man på grundval av siff-ran kan göra en någorlunda korrekt bedömning rörande hur värd filmen skulle vara att se. Ytterligare variab-ler spelar givetvis in, exempelvis vem som skrev recensionen i fråga och om man har några förkunskaper om till exempel filmens regissör. Det even-tuella problemet består i att separera recensionens förmedlade intryck från siffran ovanför texten.

PÅVERkAS mAN INTE av siffran och läser recensionen kan siffran vara av stort diskussionsvärde. Besvikelsen över favoritregissörens senaste al-ster begynner redan vid läsningen av den fördömda ettan eller den tråkiga tvåan. Kanske är recensenten dum i huvudet och tycker fel, varför man kan börja prata i termer av över- och underskattad. DN har även betyg på datorspel och musikalbum. Däremot betygsätts inte böcker ännu.

BÖCkERNA, LITTERATUREN, har allt-så sluppit undan. Genom biblioteken (i både fysisk form och lagligt på in-ternet) värnas det om medborgarens rätt att läsa böcker. Läsandet är något eftersträvansvärt. Däremot är musik och film något som uteslutande är en produkt till för konsumenter. Den slutsatsen skulle man kunna dra av fil-

delningsdebatten såsom den bedrivits av politiker och lobbyister. Kanske har de rätt när de tänker att fildelare inte har något intresse av filmer el-ler musik vars upphovsrättinnehavare gått bort. De är trots allt mestadels ungdomar. När kultur idag nämns i bredare ordalag handlar det om en-treprenörskap.

GENOm ATT BEGAGNA sig av betyg kan man sprida sitt varumärke. Ex-pressen har getingar och Aftonbladet sätter plus på allt. Ser man en film med fyra plus vet man var Aftonbladet står i frågan bra/dåligt. Dagens Nyheter har nu samma chans till inflytande – direkt på Megastore.

Kultur i siffror – ett kommersialiserande av kulturen?

TexT Jim JonssonILLuSTRATION sandra karlsson

Kulturdebatt:

40 41

Han är chefredaktören som frivilligt blev skjuten i magen i Colombia för att få sig en story. När ingen ser honom skrapar han trisslotter för att kunna finansiera ett sommarhus i varje världsdel. Och i jobbet som chefredaktör för resemagasinet Vagabond bestämmer han helt själv vart han ska åka.

TexT Monica karlsteinFOTO vagabond

PÅ BESÖk HOS en skräddare som sydde skottsäkra kostymer vars affärer hade försvagats ville Tobias Larsson, chefre-daktör för Vagabond, visa att det blivit säkrare i Colombia. Väl där såg han sin chans att komma hem med en väldigt an-norlunda story. Han tog på sig en likadan skottsäker mockajacka som actionskådi-sen Steven Seagal är känd för att använda och bad om att bli skjuten i magen.

– Det var en sådan klockren story så jag frågade om han inte kunde skjuta mig, sä-ger Tobias och fortsätter:

– Som journalist gäller det att gå lite dju-pare och göra annorlunda grejer, då blir det som bäst.

mEN HAN PÅPEkAR att man inte all-tid behöver bli skjuten för att det ska bli bra.

FÖR TOBIAS BÖRJADE vägen till chef-redaktörsposten på Vagabond för nio år sedan när han volontärarbetade på Ko-kosön utanför Costa Rica.

– Jag träffade ett reportageteam från När och Fjärran när jag jobbade med havs-sköldpaddor där och då väcktes tanken att man faktiskt kunde livnära sig på att resa.

PLANEN VAR från början att bli socialan-tropolog men journalistiken fick i stället, som han själv uttrycker det, bli en lightva-

riant. När han kom hem från Costa Rica slängde han in en ansökan till journalist-utbildningarna i Sundsvall, Göteborg och Stockholm och kom in i Sundsvall för att sedan byta till JMG i Göteborg. Både sin kort- och långpraktik gjorde han på Va-gabond och efter långpraktiken hoppade han av skolan för ett vikariat på tidningen. Inte förrän förra sommaren 2008, 8 år se-nare, tog han sin examen i journalistik.

– När jag hade varit ett tag på Vagabond tog jag tjänstledigt i tre och en halv må-nad och jobbade med medie- och infor-mationsoperationer i Afghanistan.

I AFGHANISTAN ledde han fyra lokala journalister i produktionen av nyhetsar-

chefredaktören som reser vart han vill

Drömyrket:

Tobias Larsson

40 41

tiklar och inslag på uppdrag av FN. Men redan innan han lämnade Sverige hade han klart för sig att chefredaktörspos-ten på Vagabond var hans när han kom hem.

TOBIAS HAR VARIT i ett femtiotal län-der och i alla världsdelar utom Oceanien, dit han faktiskt var på väg ewn gång men ändrade sig eftersom flygresan var så lång. – Det är så tråkigt att flyga och det var så långt så tillslut blev det Sydafrika i stället, som jag och mina närmsta vänner länge drömt om att besöka.

TROTS DET LÅNGA avståndet är dröm-reportaget för Vagabond en resa till nord- eller sydpolen. Tobias berättar att det nästan inte finns något som begrän-sar redaktionens resande men att en resa till polerna kostar lite för mycket. Det finns flera frilansare som åkt dit men hit-tills har han inte varit intresserad av deras reportage.

– Jag skulle gärna se att vi gjorde nord-

eller sydpolen själva just för läsarna ska känna att vi också är resenärer. Det ska inte vara någon köpt, ihopklippt frilans-historia.

AV DE CIRkA 250 frilansförslag som Va-gabond får in varje månad nappar de på ett enda, så det gäller att ha en bra idé, en tydlig vinkel och enligt Tobias också väldigt mycket tur.

ETT AV DE häftigaste länder Tobias besökt är Rwanda. På en vandring i Vi-rungabergens nationalpark hamnade han helt oförberedd öga mot öga med en bergsgorillahanne på 200 kg. Det nor-mala säkerhetsavståndet är sju meter, den gången var avståndet mindre än 1,5 me-ter. Även om Tobias föll för landet och naturen kommer han aldrig att glömma barnen i Rwanda.

– Det starkaste mötet med människor är barnen jag träffade i Rwanda på gränsen till Kongo. De bodde i lövhyddor på en potatisåker, men det var inte deras po-

tatis. De hade ingenting att äta och hade stora hälsoproblem. De gick barfota i kall lera och hostade och rosslade. Många hade malaria. REDAN VID första kontakten med To-bias bekräftar han att han har drömyrket. Senare säger han också att han är över-tygad om att han kommer att stanna på Vagabond länge.

– Jag blir nog kvar här, det är ett jättebra jobb. Kombinationen att få göra tidning och att få resa och lära mig så mycket är fantastiskt. Jag jobbar dessutom med ett väldigt bra gäng, vilket också är otroligt viktigt.

Yrke: Chefredaktör för resemagasinet Vagabond.Ålder: 31Civilstånd: SingelVill helst resa till: KinaPå väg till: Indien för att se bengaliska tigrar.Äckligaste maträtt: Kamelmjölk som “smakar som kamel luktar”.

Tobias Larsson

chefredaktören som reser vart han vill

42 43

Fotboll är det gröna fältets schack. JMK Junited är idag ett bräde utan pjäser. Säsongen 2009 ris-kerar att bli ett misslyckande innan avspark. Laget saknar spelare. Lagledare Peter Alestig ser dock med tillförsikt på framtiden. TexT & BILD andreas Rågsjö

VI STÅR I SNÖSLASkET utanför Fres-catihallen inför onsdagens träning. Peter tänder en cigarett. Fotbollsplanen är den plats där han känner sig mest avslappnad. Han började spela redan som femåring i hemstaden Göteborg och fotbollen har följt honom sedan dess. I år är det Peters uppgift att skapa ett nytt JMK Junited. Ett lag starkt nog att vinna serien. Men trots ihärdig affischering har responsen varit svag.

– Målet är att skapa ett lag där majori-

teten är JMK:are. Det ska bli en grej på skolan. Folk ska känna till vilka vi är och publik ska komma på matcherna. Jag tän-ker på de amerikanska collegefilmerna. Dit kommer vi aldrig att komma, men jag vill ändå uppnå något av det, berättar Peter.

FÖR SÅ VAR DET en gång. Med fortlö-pande träningar och stor trupp kom en hejaklack av studenter för att se laget vinna tre seriesegrar i studentserien un-der 2000-talet. Med en fjärde titel kom-

mer JMK Junited att få behålla bucklan. Men 2008 sprang inget journalistlag ut på planen. Brister i administrationen ledde till att man inte fick ihop tillräckligt med spelare och laget tvingades ta ett ofrivil-ligt sabbatsår.

Jmk JUNITED TRÄNAR i Frescatihal-len tillsammans med humanisterna. I omklädningsrummet före träningspasset pratas europeisk toppfotboll och anekdo-ter från tiden som var.

Säsongen i fara för Jmk JunitedSäsongen i fara för Jmk JunitedPeter Alestig (mitten) är lagledare för JMK Junited. De tränar varje vecka i Frescatihallen tillsammans med humanisterna.

42 43

– Jag är med i laget som inte existerar, skojar Björn Appelgren, tidigare JMK-student.

UNDER TRÄNINGEN deltar, förutom Peter, bara två nuvarande JMK-studenter. Det är än brokig skara av bland annat so-ciolog-, lärar-, och historiestudenter som virrar omkring på hårt plastgolv mellan väggar av trä i ett spel utan skrupler. Inga koner, taktikpärmar eller skottövningar får plats, bara rent tvåmålsspel.

FOLk DROPPAR IN sporadiskt, oavsett om de tillhör humanisterna eller inte. Kvalitén på spelet varierar, tempot är in-tensivt och viljan viktigare än talangen. En matt tysk KTH-student dunsar frus-tande ner på avbytarbänken.

EFTER TRÄNINGEN diskuteras huruvida folk utanför humanisterna ska få delta i fortsättningen. På JMK och andra huma-nistiska institutioner går en del av kårav-giften till betalning av träningstiden.

I VÅR SPARkAS den utomhussäsong igång som kan innebära nystart och seg-rar för JMK Junited. Men om det vill sig illa blir det ett år till utan seriespel och en buckla som går förlorad.

– Jag har varit med alla guldår, utbrister den tidigare kårmedlemmen Oskar Rei-mer stolt.

HAN BERÄTTAR ATT de ekonomiska musklerna för en fotbollssatsning finns

hos kåren. Inom de närmaste veckorna måste en spelartrupp vara spikad inför seriespelet.

FOTBOLLSkUNNANDE och erfarenhet har under åren varierat i JMK Junited. När laget tampas på Gärdesfältets gräs-matta i vitsvarta dräkter har det aldrig varit en fråga om toppningar. Både killar och tjejer får plats, nybörjare som ärrade. – Det krävs inte ett skit för att få spela. Att vilja räcker gott. Jag hoppas att det kan bli ringar på vattnet att en student börjar spela och fler hänger på, säger en passionerad Peter innan han kliver in i duschen.

Jmk JUNITED

SERIESTART 9: e majSPELPLAN Gärdesfältet (7-manna fotboll på stor plan) mATCHDAGAR Helger HEmmASTÄLL Svart eller vitt, beroende på humör. SPELSYSTEm 2-3-1 LAGLEDARE Peter Alestig (Journalistisk produktion)

Peter lindar om foten. Laget är i akut behov av spelare.

Jean Paul (t v) dribblar loss. Han var en av tre JMK-studenter som dök upp på träningen den här onsdagskvällen.

Säsongen i fara för Jmk JunitedSäsongen i fara för Jmk Junited

44

I nästa nummer av Femte statsmakten:

Tema svenska språketMöt Kristina Kappelin

www.femtestatsmakten.se