Examensarbete på grundnivå

Independent degree project − first cycle

Omvårdnadsvetenskap

Nursing science

Vägen till ett liv utan venösa bensår

-med sjuksköterskan som guide

Zakarias Persson

Mikael Ullbrandt

MITTUNIVERSITETET

Avdelningen för omvårdnad, campus Östersund

Författare: Zakarias Persson, zape1200@student.miun.se

Författare: Mikael Ullbrandt, miul0200@student.miun.se

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Huvudområde: Omvårdnad

Termin, år: Termin 6, VT, 2015

Abstract

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre. Metod litteraturöversikten baserade sig på nio arbetssteg. Bedömningen av artiklarnas vetenskapliga kvalitet gjordes med hjälp av ett bedömningsprotokoll. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i studien. Författarna använde sig av mindmapping för att visuellt klarlägga under vilken omvårdnadsåtgärd respektive nyckelord passade in. Resultat Delaktighet, information/undervisning och stöd var omvårdnadsåtgärder som hade stor betydelse för patienter med venösa bensår. Detta gynnade kontakten mellan sjuksköterska och patient, samt läkningen av de venösa bensåren. Diskussion Omvårdnadsåtgärder rörande venösa bensår hos äldre borde belysas, omvårdnadsåtgärder kan bidra till bättre livskvalitet hos dessa patienter genom att ge rätt omvårdnad. Slutsats Författarna tror att en holistisk omvårdnad, som innebär ett fokus på hela människan, främjar patientens livskvalitet och välmående och kan vara avgörande för läkningen av venösa bensår.

Nyckelord: holistisk omvårdnad, Leg Club®, omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska, venöst

bensår

Innehåll Bakgrund ............................................................................................................................................... 1

Svårläkta venösa bensår .................................................................................................................. 1

Prevalens ............................................................................................................................................ 2

Omvårdnadsåtgärder....................................................................................................................... 2

Leg Club® ........................................................................................................................................... 3

Problemformulering ............................................................................................................................. 3

Syfte ........................................................................................................................................................ 3

Metod ..................................................................................................................................................... 4

Design ................................................................................................................................................ 4

Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................................................ 4

Litteratursökning .............................................................................................................................. 5

Urval, relevansbedömning och granskning ................................................................................. 6

Analys ................................................................................................................................................ 6

Etiska överväganden ........................................................................................................................ 7

Resultat .................................................................................................................................................. 8

Omvårdnadsåtgärder........................................................................................................................... 8

Medverkan ........................................................................................................................................ 8

Information/Undervisning .............................................................................................................. 9

Stöd ................................................................................................................................................... 10

Träning ............................................................................................................................................. 11

Skötsel .............................................................................................................................................. 12

Specifik omvårdnad ....................................................................................................................... 12

Observation/Övervakning............................................................................................................. 13

Läkemedelshantering ..................................................................................................................... 13

Samordning ..................................................................................................................................... 14

Miljöanpassning .............................................................................................................................. 14

Diskussion ........................................................................................................................................... 15

Metoddiskussion ............................................................................................................................ 15

Resultatdiskussion.......................................................................................................................... 16

Omvårdnad ................................................................................................................................. 16

Hälsa ............................................................................................................................................. 17

Person ........................................................................................................................................... 18

Miljö .............................................................................................................................................. 18

Slutsats ............................................................................................................................................. 18

Litteraturförteckning .......................................................................................................................... 20

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

1

Bakgrund

Enligt en omfattande reviewartikel skriven av Ylönen, Stolt, Leino- Kilpi och Suhonen (2013)

framkommer det att det fanns både teoretiska och praktiska glapp i sjuksköterskans kunskap

kring bedömning av venösa bensår och dess fysiologi samt läkningsprocess,

omvårdnadsåtgärder, omläggningar och kompressionsbehandlingar.

I Sverige uppskattas kostnaderna för bensårsvård till cirka en procent av den totala hälso-

och sjukvårdsbudgeten, det motsvarade år 2009 cirka 2,78 miljarder kronor (Socialstyrelsen,

2009, s. 46; SBU, 2014, s. 73).

Litteraturöversikten är skriven med inspiration av Ida Jean Orlandos omvårdnadsteori.

Omvårdnadsteorin har utformats genom att studera interaktioner mellan sjuksköterskor och

patienter. Orlando kom fram till att omvårdnadssituationen bestod av tre grundpelare:

patientens beteende, sjuksköterskans agerande och omvårdnadsåtgärder som gagnar patienten.

Interaktionen mellan dessa tre är omvårdnadsprocessen (Orlando, 1990, s. 31-71).

Orlandos teori kring omvårdnadsprocessen bygger på antaganden uppdelat i fyra

kategorier, Nursing, Person, Health och Environment (Schmieding, 1993, s. 9-15).

Svårläkta venösa bensår Svårläkta venösa bensår definieras av Bjellerup, Lindholm och

Öien (2014, s. 425, 432) och SBU (2014) som sår nedom knäleden

som inte läker inom sex veckor och där venös dysfunktion är

den mest väsentliga orsaken. Bensår är ett symtom på

underliggande sjukdom och inte en diagnos, varför man alltid

måste fastställa och försöka behandla bakomliggande orsaker.

Genom anamnes och klinisk undersökning av patienten ställer

en läkare etiologisk diagnos. Sjuksköterska och läkare utformar

en behandlingsplan och väljer lämplig lokalbehandling och

kompressionsmetod. Kompressionssmetoden kan ändras med

varierande s.k. ankeltrycksindex (ABPI), se figur 1.

Omvårdnadsåtgärder koordineras av sjuksköterskan. Drygt

ABPI

Ankel-/armtrycksindex, ABPI, är kvoten mellan systoliskt ankelblodtryck och systoliskt armblodtryck. Uträkning av ankel-/armtrycksindex är en förutsättning för en adekvat behandling av patienter med nedsatt cirkulation i underbenet. Referensvärden för ABPI

• >0,8 innebär normal arteriell cirkulation

• 0,7-0,8 innebär något nedsatt arteriell cirkulation

• <0,7 innebär nedsatt arteriell cirkulation

• <0,5 innebär kritisk ischemi.

Figur 1: Information om ABPI (Vårdhandboken, 2013)

2

hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens (åderbråck) som ofta beror på försvagade

kärl eller felande venklaffar (ibid.). Venös insufficiens drabbar mest äldre personer och börjar

oftast med svullnad i underbenen i slutet av dagen (González-Consuegra & Verdú, 2011).

Enligt Parker (2012) och Herber, Schnepp och Rieger (2007) kan patienter med venösa bensår

bli negativt påverkade både psykologiskt och socialt. Detta på grund av smärta, lukt eller

känslan av att inte vara som andra.

Prevalens Cirka två procent av Sveriges befolkning har någon gång haft svårläkta bensår varav cirka

hälften är venösa bensår. Medianåldern för dessa patienter är mellan 75 till 80 år (Lindholm,

2012, s. 85-86, 91; SBU, 2014, s. 36). Enligt SCB (2009, s. 12) kommer Sveriges befolkning att

leva allt längre och statistiken visar att år 2030 kommer cirka 23 procent av befolkningen

vara över 65 år gammal, jämfört med 2010 då det var cirka 18 procent (ibid.). Att en större

andel människor blir äldre (≥65 år), gör sannolikt att patienter med bensår också kommer att

öka i mängd (van Hecke, Grypdonck, Beele, De Bacquer, & Defloor, 2008).

Omvårdnadsåtgärder

Författarna har valt, utifrån syftet i denna litteraturöversikt, att utgå från Nya VIPS-bokens

definition av omvårdnadsåtgärder. VIPS är en forskningsbaserad modell för att beskriva och

kommunicera information om patientens omvårdnad och står för Välbefinnande, Integritet,

Prevention, Säkerhet (Ehnfors, Ehrenberg, & Thorell-Ekstrand, 2013, s. 40-43).

Omvårdnadsåtgärderna definieras som planerade och utförda åtgärder eller insatser som har

till avsikt att:

• Främja hälsa och förebygga ohälsa • Bevara eller återställa hälsa och välbefinnande • Främja en fridfull död

Omvårdnadsåtgärderna är uppdelade i tio punkter som sammanfattas enligt tabell 1,

förtydligande i bilaga 1.

Tabell 1: Omvårdnadsåtgärder enligt Nya VIPS-boken (Ehnfors et al.., 2013, s. 40-43)

Medverkan

Främja medverkan, kommunikation, interaktion och självbestämmande. Här ingår bemötande, förhållningssätt och att göra patienten till en partner i vårdteamet.

Information/undervisning

Informera och utbilda patient och närstående i syfte att öka kunskap, förståelse och motivation.

3

Stöd

Emotionellt och socialt stöd. Hjälpa patienten med sitt sociala nätverk. Samtala och lyssna.

Miljöanpassning

Anpassning och strukturering av miljön fysiskt, psykiskt och socialt.

Skötsel

Underlätta egenvård med hänsyn till vad patienten klarar själv.

Träning

Gäller både fysisk och psykosocial träning för att iså stor grad som möjligt främja förmågan till egenvård. FaR©

Observation/övervakning

Att undersöka och bedöma för att upptäcka tecken på förändring, komplikationer, biverkningar och hälsorisker. Observation av patientens motivation, emotionella tillstånd och sociala funktion. Uppföljning av insatta åtgärder och kontinuerlig bedömning av vårdbehov.

Specifik omvårdnad

Omvårdnad i samband med undersökning och behandling. Omläggning av bensår. Motverka obehag.

Läkemedelshantering

Hantering och administrering av läkemedel. Uppföljning av läkemedelseffekter, biverkningar och interaktion.

Samordning

Främja kontinuitet och samordning i samråd med patienten. Tidsplanering av behandlingar och undersökningar.

Leg Club® Leg Club® är en typ av öppenvårdsklinik som fokuserar på bensår. Miljön på en Leg Club® är

familjär och har inte den kliniska atmosfären som kan upplevas på en hälsocentral.

Patienterna kommer dit för att socialisera med andra med samma besvär i kombination med

professionell hjälp. Leg Club® erbjuder öppen mottagning utan tidsbokning (McKenzie,

2013). Leg Club® finns i nuläget i Australien, Storbritannien och

Tyskland(http://www.legclub.org/).

Problemformulering Författarna har under sin praktik inom kommun och landsting i södra Norrland upplevt att

det finns skillnader i hur venösa bensår behandlas. Detta väckte ett intresse för att titta

närmare på omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som

påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

4

Metod Litteraturöversikten baserar sig i ett systematiskt arbetssätt enligt Polit och Becks modell

innehållande nio arbetssteg. Författarnas tillvägagångssätt redovisas i figur 2.

Design

Studien är en litteraturöversikt som har till syfte att utforska och analysera ett visst

forskningsområde, genom att sammanställa redan publicerade forskningsresultat. Både

kvalitativa och kvantitativa studier kan ingå i en litteraturöversikt. En bred sökning görs för

att sedan grundligt analyseras och på detta sätt försöka svara på en problemformulering eller

syfte (Segesten, 2012, s. 100; Friberg, 2012, s. 135).

Inklusions- och exklusionskriterier

De inklusionskriterier som artiklarna skulle uppfylla var att de skulle vara originalartiklar

och fokuserade på omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår oavsett

Steg 1: Formulerade syfte och problemformulering

Steg 2: Utformade sökstrategi, valde databaser och identifierade nyckelord

Steg 3: Sökte i databaserna och dokumenterade sökningarna

Steg 4: Relevans- och lämplighetsbedömning utfördes

Steg 5: Läste igenom materialet

Steg 6: Kodade informationen från studierna

Steg 7: Utvärderade studierna kritiskt

Steg 8: Analyserade och sammanställde omvårdnadsåtgärder

Steg 9: Sammanställde datainsamlingen

Figur 2: Arbetsmodell för systematiskt framarbetad litteraturöversikt, fritt översatt och modifierad utifrån Polit och Beck (2012, s.96).

5

publiceringsår. Vidare skulle de vara skrivna på engelska och innefatta äldre patienter (≥ 65

år), samt vara godkända av en etisk kommitté. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar

inkluderades.

De artiklar som exkluderades saknade abstrakt eller uppnådde inte grad 2 (medelgod

kvalitet) efter vetenskaplig kvalitetsbedömning. Artiklar som verkade vara sponsrade av

företag eller reklamfinansierade exkluderades av etiska skäl.

Litteratursökning

Litteratursökningen är gjord i databaserna Cinahl med headings (MH), PubMed med MeSH-

termer (Mesh) och i PsycInfo gjordes fritextsökning. En av författarna sökte i PubMed och

den andra sökte i Cinahl och PsycInfo. De specifika sökorden har valts för att kunna svara till

syftet, redovisas i tabell 2. För att stärka datamaterialet gjordes manuella sökningar på

originalartiklar som mötte syftet och refererats i SBU-rapporten om svårläkta sår hos äldre

(2014). De manuella sökningarna gjordes i Cinahl och PubMed med önskade artiklars titlar

som sökord. Ytterligare en manuell sökning gjordes på Google med sökordet ”calf muscle

pump” (vadmuskelpump). Det resulterade i en sökning i PubMed.

Tabell 2: Översikt av litteratursökningar, gjorda mellan 150121 och 150224

Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar

Urval Valda

Cinahl 150121

(MH "Wound Healing") AND (MH "Venous Ulcer") AND nurs*

Language: English; Peer reviewed; Age Groups: Aged: 65+ years

37 *3 **14 ***15 ****0

5

PubMed 150121

("Wound Healing"[Mesh]) AND "Varicose Ulcer"[Mesh] AND nurs*

Language: English; Ages: 65+ years

97 *75 **14 ***2 ****3

3

Cinahl 150204

(MH "Wound Healing") AND Leg club English Language Peer Reviewed Age Groups: Aged: 65+ years

3 *1 **1 ***0 ****0

1

PsycInfo 150204

venous leg ulcer care Peer reviewed Language: English Aged (65 Yrs & Older)

11 *6 **1 ***1 ****1

2

PubMed 150204

("Varicose Ulcer"[Mesh]) AND "Leg Club"

Language: English Ages: 65+ years

2 *1 **0 ***0 ****0

1

6

Manuell sökning 150126 och 150224

8

* Antal förkastade efter läsning av rubrik ** Antal förkastade efter läsning av abstrakt *** Antal förkastade efter värdering av vetenskaplig kvalitet **** Antal förkastade på grund av dubbletter

Urval, relevansbedömning och granskning Första urvalet gjordes efter att ha läst rubrikerna på de artiklar vi hittade i de olika

databaserna. Artiklar vars rubriker inte passade för syftet förkastades. På samma sätt

jämfördes artiklarnas abstrakt med syftet och de artiklar som inte matchade det, förkastades.

För att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet användes ett modifierat

bedömningsprotokoll av Carlsson och Eiman, se bilaga 2 och 3. Frågan som berör

lungcancerdiagnos i bedömningsmallarna för både kvalitativ och kvantitativ metod ströks

för att den saknade relevans för studien. Denna fråga kunde ge tre poäng, dessa drogs från

mallens maximala totalpoäng som var 48 (till 45) respektive 47 (till 44) poäng. Författarna

bedömde samma fyra artiklar var för sig och jämförde resultaten för att försäkra sig om att

bedömningarna var likvärdiga. Sedan delades de resterande artiklarna lika mellan

författarna som bedömde artiklarna var för sig. Efter den vetenskapliga bedömningen av

artiklarna sorterades de artiklar som inte nådde grad 2 bort, alltså skulle artiklarna uppnå

minst 70 procent av totalpoängen. Avlutningsvis förkastades dubbletterna. Därefter lästes de

nitton utvalda artiklarna noga med syftet som referens för att bedöma relevansen för

studien. Senare i arbetet tillkom ytterligare en artikel som genomgick samma procedur som

de andra artiklarna. Totalt inkluderades tjugo artiklar i arbetet från Australien (9), Brasilien

(1), Nederländerna (2), Storbritannien (3), Sverige (3) och USA (2), sammafattning av dessa se

bilaga 4.

Analys Under läsning av artiklarna framkom ett antal nyckelord som relaterade till omvårdnaden

kring patienter med venösa bensår. Dessa nyckelord placerades i ett rutnät, se bilaga 5. Detta

raster omarbetades till ett nytt rutnät med omvårdnadsåtgärder enligt VIPS-boken, se figur

3. Artiklarna lästes och relevant innehåll markerades med olikfärgade pennor för respektive

omvårdnadsåtgärd. Författarna använde sig av mindmapping för att visuellt klarlägga

under vilken omvårdnadsåtgärd respektive nyckelord passade in, se bilaga 6 för original

7

mindmap och i resultatdelen återfinns en komprimerad version (figur 4). De tio

omvårdnadsåtgärderna användes sedan som kategorier i resultatdelen.

Artikelnummer

Omvårdnadsåtgärd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Medverkan X X X X X X X X X X

Information/undervisning X X X X X X X X

Stöd X X X X X X X X X

Miljöanpassning X X X X

Skötsel X X X

Träning X X X X X X

Observation/övervakning X X X X X X

Specifik omvårdnad X X X

Läkemedelshantering X

Samordning X X X X X

Figur 3: Kartläggning över utvalda artiklars resultatdelar efter analys

1. (Erickson, et al., 1995) 2. (Edwards, et al., 2005b) 3. (Ebbeskog & Emami, 2005) 4. (da Silva, et al., 2012) 5. (Finlayson, Edwards, & Courtney, Relationships between preventive activities, psychosocial factors and recurrence of venous leg ulcers: a prospective study, 2011) 6. (Bale & Harding, 2003) 7. (Skavberg Roaldsen, Biguet, & Elfving, 2011) 8. (Vu, Harris, Duncan, & Sussman, 2007) 9. (Gohel, et al., 2005) 10. (Ghauri, et al., 2000) 11. (Stacey, Jopp-Mckay, Rashid, Hoskin, & Thompson, 1997) 12. (O'Brien, Edwards, Stewart, & Gibbs, 2013) 13. (Eskilsson & Carlsson, 2010) 14. (Edwards, et al., 2013) 15. (Edwards, Courtney, Finlayson, Shuter, & Lindsay, 2009) 16. (Edwards, et al., 2005a) 17. (Heinen, et al., 2012) 18. (Warriner III, Wilcox, Carter, & Stewart, 2012) 19. (van Hecke, Grypdonck, Beele, Vanderwee, & Defloor, 2011) 20. (Yang, Vandongen, & Stacey, 1999)

Etiska överväganden När forskare planerar att göra en studie är det viktigt att noga tänka igenom de etiska krav

som gör att det blir säkert för människor att delta i studien (Polit & Beck, 2012, s. 167). De

artiklar som valts till denna studie har följt Helsingforsdeklarationens etiska grunder och

8

blivit godkända av en etisk kommitté (World Medical Association, 2013). Oavsett om

resultaten inte stämde överens med vad författarna förutsåg eller förväntade sig, så

exkluderades de inte från studien. För att förhindra feltolkningar i samband med

översättning av artiklar till svenska, lästes artiklarna ett flertal gånger av båda författarna för

att öka tillförlitligheten, detta förfarande stödjs av Forsberg och Wengström (2013, s. 69-70).

Resultat

Författarna har efter analys av de tjugo utvalda artiklarna valt att dela upp resultatet i tio

omvårdnadsåtgärder enligt Nya VIPS-boken.

Figur 4: Komprimerad mindmap, kolumn 1 från vänster representerar egna nyckelord, kolumn 2 VIPS-bokens omvårdnadsåtgärder där nyckelorden sorterats in. Kolumn 3 innefattar de omvårdnadsåtgärder som omfattas av denna litteraturöversikt.

Omvårdnadsåtgärder

Medverkan

I en studie av Bale och Harding (2003) undersöktes sjuksköterskans val av

omläggningsmaterial. Tjugofem procent (7 av 28) av patienterna rapporterade att de ville

vara delaktiga i det valet och vara mer oberoende av sjuksköterskan genom att själva lägga

om sina bensår (ibid.). En annan studie nämner en patient som tyckte att det var viktigt att

9

vara involverad i sårvården “I suddenly realized that there was a small red mark on the head

of the wound and then the nurses applied a moisturizing ointment (Decubal®), all over my

leg twice daily. Now it has disappeared.” (Ebbeskog & Emami, 2005, s. 1228).

Patienter som inte involverades i sårvården kände sig missnöjda och det motverkade en bra

relation till sjuksköterskan vilket påverkade patientens välmående på ett negativt sätt

(Ebbeskog, et al., 2005; Skavberg Roaldsen, Biguet, & Elfving, 2011). När sjuksköterskan tog

sig tid att förklara sårets utveckling för patienten, uppskattades detta. Att sjuksköterskans

kompetens och kunskap presenteras på detta sätt gjorde att patienterna kände tillit till

sjuksköterskan (Ebbeskog, et al., 2005). Patienten ska involveras i sårvården genom att

sjuksköterskan hjälper till att sätta specifika och realistiska mål och bedömer patientens

egenförmåga (van Hecke, Grypdonck, Beele, Vanderwee, & Defloor, 2011).

När patienten uppmuntras att medverka i omvårdnaden av sitt venösa bensår bidrar det att

patienten har lättare att följa den egenvårdsstrategi som sjuksköterskan och patienten har

utformat tillsammans (Ebbeskog, et al., 2005). Egenvården är en stor bidragande faktor till att

bensår läker (Finlayson, Edwards, & Courtney, 2011; Heinen, et al., 2012; O'Brien, Edwards,

Stewart, & Gibbs, 2013). Patienter som besöker en organiserad sårvårdsklinik medverkar i

sin behandling av venösa bensår genom att bland annat socialisera med andra patienter. De

utbyter erfarenheter och får möjlighet att hjälpa andra i samma situation (Edwards, et al.,

2005a; Edwards, et al., 2005b; Edwards, Courtney, Finlayson, Shuter, & Lindsay, 2009).

Information/Undervisning

Information om hur sårläkningen artade sig uppskattades av patienterna. Lika så värdesattes

det att sjuksköterskan berättade vad som utfördes under omvårdnaden av det venösa

bensåret (Ebbeskog, et al., 2005).

Tydlig information från sjuksköterskan är avgörande för att informationen ska kunna tolkas

och tas in av patienten på ett bra sätt. En sjuksköterska i denna studie klargjorde för

patienten att vila och fysisk aktivitet måste balanseras. Patienten hade tidigare fått

uppmaningar att vila som fick till följd att patienten inte aktiverade sig alls och blev isolerad.

Missuppfattningar kan få motsatta effekter när det gäller läkning av venösa bensår,

exempelvis ökad smärta och utebliven fysisk aktivitet (van Hecke, et al. , 2011).

10

När informationen som ges är otydlig blir det bara förvirrande för patienten. Det patienterna

efterfrågar är både muntlig och skriftlig information. Exempelvis individuellt anpassade

träningsprogram, helst med tydliga instruktioner (O'Brien, et al., 2013; Skavberg Roaldsen, et

al., 2011).

Not just changing the bandage but ‘do so-and-so, this-and-that exercise’. Then get a leaflet with exercises and illustrations. And then people will do this. They want to get rid of their ulcers. No one thinks they’re any fun. This should be a must. (Skavberg Roaldsen, et al., 2011, s. 281)

Individanpassade utbildningsprogram visade sig ha stor inverkan på följsamheten när det

gällde benövningar. Interventionsgruppen som fick utbildning ökade träningsdeltagandet

från 35 procent av 92 deltagare vid undersökningens start till 77 procent av 78 deltagare efter

sex månader. Kontrollgruppen som endast fick muntliga uppmaningar att träna visade

däremot en sänkning i sitt träningsdeltagande, från 33 procent av 92 deltagare vid

undersökningens start till 26 procent av 80 deltagare sex månader efter (Heinen, et al., 2012).

I en undersökning framkommer det att mer än hälften (52 % av 25 deltagare) av patienterna

inte följer sjuksköterskans råd om vila. När det gällde fysisk aktivitet var det ännu fler (56 %

av 25 deltagare) som inte följde instruktioner och rekommendationer som sjuksköterskan

gav (da Silva, et al., 2012).

Erickson et al. (1995) kommer i sin studie fram till att de patienter som följer givna

ordinationer får en snabbare läkning och mindre risk för recidiv.

Leg Club® tillhandahåller både kollektiv och individanpassad information och undervisning

riktat till patienter med venösa bensår. Samtidigt kan sjuksköterskan få information om hur

den enskilde patienten upplever sin situation, vilket ger ett ömsesidigt utbyte av information

och undervisning (Edwards, et al., 2005b).

Stöd

Det sociala stödet är en bidragande faktor till att inte få tillbaka sina venösa bensår efter att

de läkt (Finlayson, et al., 2011).

Relationen mellan patient och sjuksköterska är ett personligt band och bygger på förtroende.

Sjuksköterskor vill vara ärliga och ge uppriktiga och raka svar utan att patientens hopp om

sårläkning försvinner. Sjuksköterskan måste ha stor förmåga att känna av patientens

11

sinnesstämning, kroppsspråk och hur patienten känner sig under såromläggningen. Såret är

bara en del av helheten. Att visa respekt är en del i att få patienten att inte känna sig

motbjudande på grund av bensåret. Genom att ändra fokus från såret till hela människan

kan sjuksköterskan ingjuta hopp i patienten genom att visa en positiv anda och förstärka

patientens positiva attityd. Positiv attityd är viktigt för att patienten ska må bättre och

därmed främja sårläkningsprocessen (Ebbeskog, et al., 2005; Eskilsson & Carlsson, 2010;

Skavberg Roaldsen, et al., 2011; van Hecke, et al., 2011).

I en studie där två patientgrupper med liknande förutsättningar behandlades för sina venösa

bensår med råd och stöttning, men där den ena gruppen fått två fördelar. Den ena fördelen

var att de fått råd och stöd från personer i samma situation (peer-support). Den andra

fördelen var att de fick hjälp med målsättningar och införande av strategier för att hantera

sin situation. Båda grupperna visade bra resultat i sårläkning men interventionsgruppen

med fördelarna fick signifikant snabbare positiva resultat, se tabell 3 (Edwards, et al., 2005b).

Dessa resultat får stöd av andra artiklar som tar upp liknande behandlingsstrategier

(Edwards, et al., 2005a; Edwards, et al., 2009; Heinen, et al., 2012).

Träning Patienter som erhåller träningsprogram och en dagbok att fylla i visar större följsamhet i

rekommenderad träning (O'Brien, et al., 2013). Det samma gällde patienter som fick

skräddarsydda mål för sin träning (Heinen, et al., 2012).

Fysisk aktivitet i form av promenader och tåhävningar i olika former främjar

blodcirkulationen i underbenen genom att aktivera vadmuskelpumpen. Ökad

blodcirkulation hjälper till att minska ödem i benen (Ebbeskog, et al., 2005; O'Brien, et al.,

2013; Yang, Vandongen, & Stacey, 1999). Muskelstyrka i vaderna och en känsla av att blodet

flödade i benen blev följderna av att patienterna tränade med tåhävningar. De berättade att

fötterna inte kändes lika kalla längre (van Hecke, et al., 2011).

Såryta 1:a mätning (cm2) Såryta efter 12 v. (cm2)

Interventionsgrupp 10,3 2,39

Kontrollgrupp 7,63 6,8

Tabell 3: Sårarea (medelvärde) (Edwards, et al., 2005b).

12

Fysisk aktivitet är enligt Skavberg Roaldsen, et al. (2011) i många fall en livslång strategi för

att öka cirkulationen i underbenen men kan också avleda smärta och öka välmående hos

patienten. Vissa patienter känner att den fysiska aktiviteten hjälper till att behålla en identitet

som normal människa utan fysiska men “The only way is to keep moving and improve your

circulation. And then you improve everything in your body.” (Skavberg Roaldsen, et al.,

2011, s. 280).

My advice is to try and find some physical activity that is enjoyable. ... Some people think gymnastics is fun, I think it’s frightful ... and that going for walks is dead boring. But working in the garden, that’s what I think is fun. Being able to work in your garden is therapy through the grace of God ... if it hurts a bit, it’s a good thing to get over it. Exercise, walk or something. (Skavberg Roaldsen, et al., 2011, s. 282)

Skötsel

I en studie av Erickson, et al. (1995) framkom det att patienter som fått tydliga instruktioner

och ett behandlingsprotokoll att strikt följa, visade mer följsamhet i egenvården. Denna

intervention ledde till att sårläkningen gick fortare och var mer effektiv. Nittiosju procent av

såren i interventionsguppen läkte helt på ett medelvärde av 2,4 månader, jämfört med

kontrollgruppen där 89,6 procent läkte helt på ett medelvärde av 4,3 månader.

En del patienter som tvivlar på sin egen förmåga att främja sårläking genom egenvård,

tvivlar på givna råds fördelar och vill bara att sjuksköterskan ska fokusera på såret. Dessa

patienter behöver stöd och uppmuntran för att se fördelarna i att sköta sin egenvård

(Ebbeskog, et al., 2005; van Hecke, et al., 2011).

Specifik omvårdnad

En studie med 1186 patienter visar att ju fortare ett venöst bensår läker desto mindre risk för

återfall, se tabell 4 (Gohel, et al., 2005).

Risk för recidiv: Risk (95 % CI) P värde Sårläkningstid (per vecka) 1,016 (1.007–1,026) <0,001

Tabell 4: Riskfaktorer för recidiv, (Gohel, et al., 2005)

13

För att patientens sår ska kunna läka på ett bra sätt måste sjuksköterskan ha kunskap,

kompetens och erfarenhet. Sår har blivit värre då de har skötts om av någon som inte är

kompetent nog (Eskilsson, et al., 2010).

Kompressionsbehandling i form av lindning eller strumpor tjänar inte bara till att dämpa

ödem i underbenen utan skyddar också mot stötar och skav .”The compression stockings are

like my second skin. They are a protection when I bump into something.” (Skavberg

Roaldsen, et al., 2011, s. 280).

Observation/Övervakning

Sjuksköterskan behöver vara observant på hela patienten för att kunna ge så bra omvårdnad

som möjligt. Det kan röra sig om smärta, sinnesstämning, vikt, hydrering et cetera

(Eskilsson, et al., 2010). Patienter som känner sig sedda har lättare att lita på sjuksköterskan

vilket leder till att patienten har lättare att ta till sig information om sin aktuella sårsituation

(Ebbeskog, et al., 2005). För att få kontroll över patienters venösa bensår bör en ABPI

mätning och bedömning göras av sjuksköterskan var 3-6 månad. Företrädesvis för att bistå

diagnossättning, men dessutom vara en vägledning till behandling av det venösa bensåret

(Edwards, et al., 2013).

Regelbundna besök på sårkliniker eller Leg Club® visar sig ha god inverkan på sårläkningen

då sjuksköterskan får en kontinuitet i sin bedömning av den aktuella patienten (Edwards, et

al., 2005a; Edwards, et al., 2009; Warriner, Wilcox, Carter, & Stewart, 2012).

Läkemedelshantering

Bandage i kombination med olika läkemedel exempelvis zinkoxid kan bidra till förbättrad

läkning hos patienter med bensår. Allergier kan vara en faktor till att annat

material/läkemedel väljs. Olika typer av venösa bensår kräver olika typer av behandling

(Stacey, Jopp-Mckay, Rashid, Hoskin, & Thompson, 1997).

14

Samordning

Kontinuitet i omvårdnaden av venösa bensår är en viktig

beståndsdel i hur såret läker, se figur 5 (Edwards, et al.,

2013; Warriner, et al., 2012).

Det har framkommit att sår har förvärrats till följd av för

många olika vårdgivare har varit involverade i sårvården.

Kontinuiteten kan störas då personalbrist kräver inhyrd

personal. Det ger en bristande kunskap om patienten och

ställer högre krav på ordinarie sjuksköterskas bedömning.

Ambulerande personal har visat en ointresserad inställning

och kan sällan följa upp sårvården. Flertalet sjuksköterskor

känner att de inte kan ge så bra omvårdnad som de vill, då de ansvarar för ett stort antal

patienter och leder till tidsbrist. Patienter behöver mer tid till omvårdnad än de kan få

(Eskilsson, et al., 2010).

För att ett venöst bensår ska kunna läka krävs ofta ett multidisciplinärt samarbete. Det kan

handla om sjuksköterska, läkare och fysioterapeut med flera (Edwards, et al., 2013; Ghauri,

et al., 2000; Vu, Harris, Duncan, & Sussman, 2007).

Miljöanpassning

Att vårda patienten i hemmet främjar den holistiska synen men kan också vara mindre

lämpligt. Omvårdnadsmiljön i hemmet är ofta opraktisk ur ergonomisk synvinkel och det

kan vara en smutsig och rökig miljö som inverkar negativt på mötet mellan sjuksköterska

och patient, omvårdnadsinsatsen och sårläkningen (Eskilsson, et al., 2010).

Patienter med venösa bensår som vårdas utanför hemmet i en miljö som inte är

sjukhusliknande har visat goda resultat på sårläkning, detta kan ses i tabell 5 där

kontrollgruppen har vårdats traditionellt och interventionsgruppen vårdats på Leg Club®

(Edwards, et al., 2009). Patienten kan träffa andra i samma situation samtidigt som denne får

personcentrerad omvårdnad, (Edwards, et al., 2005b; Edwards, et al., 2009).

Figur 5: Sårläkning, skillnaden mellan två grupper som besökt sårklinik med olika intervall (Warriner, et al., 2012)

15

Patienter som måste åka till hälsocentralen flera gånger i veckan för att få sina venösa bensår

omlagda uttrycker att det är jobbigt att se och möta andra sjuka människor (Ebbeskog, et al.,

2005).

Diskussion

Författarna anser att omvårdnadsåtgärder avseende venösa bensår hos äldre bör belysas då

det kan bidra till bättre livskvalitet hos dessa patienter genom att ge rätt omvårdnad.

Metoddiskussion

Författarna har suttit och arbetat tillsammans och kunnat föra diskussion genom hela

processen. I fall att det framkommit tveksamheter om eventuell artikel skulle tas med eller

inte, stämdes det av med den andra författaren, i avsikt att inte exkludera artiklar felaktigt.

Materialet som författarna samlat in har lästs och granskats kritiskt av båda författarna och

därmed minskat risken för feltolkning. Den tidsplan som uppstrukturerades innan arbetets

start följdes och arbetet strukturerades efter denna.

Ett alternativt sökord som vi kunde ha använt var leg ulcer vilket skulle ha innefattat alla

typer av bensår, det skulle inte svara mot vårt syfte och datamaterialet skulle ha blivit för

omfattande.

Litteraturöversikten har utförts efter nio arbetssteg enligt Polit och Beck (2012) samt

mittuniversitetets anvisningar och manual. Detta har resulterat i en bra struktur och en given

mall att arbeta metodologiskt efter.

Antalet deltagare i vissa av studierna har varit relativt lågt och kan ses som en svaghet.

Författarna har trots detta inkluderat dessa artiklar då de bidrar med relevant information

inom forskningsområdet. Flera av författarna återkommer i olika konstellationer bland

artiklarna. Det kan anses vara en svaghet men dessa författare besitter en god förkunskap i

ämnet och har därför inkluderats i vår studie.

Såryta 1:a mätning (cm2) Såryta efter 24 v. (cm2)

Interventionsgrupp 7,94 1,54

Kontrollgrupp 8,31 6,17

Tabell 5: Sårarea (medelvärde) (Edwards, et al., 2009).

16

Endast tre svenska artiklar blev inkluderade i studien. Detta speglar enligt författarna den

bristande forskningen inom området i Sverige.

I denna litteraturöversikt har tjugo artiklar granskats, varav fem hade en kvalitativ design.

Mängden kvantitativa studier behövdes för att visa mätbara resultat av omvårdnad medan

de kvalitativa studierna gav mera substans till vad patienterna värdesätter i

omvårdnadsarbetet. Dessutom visar de hur sjuksköterskan uppfattar sitt arbete med

patienter med kroniska venösa bensår. Artiklarna är publicerade mellan 1995 och 2013, detta

urval har gett en möjlighet att se om det har skett någon förändring i omvårdnaden kring

kroniska venösa bensår under tidsperioden. Författarna har inte sett några större

förändringar i det material som bearbetats. Styrkor i litteraturöversikten var att bra sökord

användes i sökningarna, tjugo artiklar från flera länder inklusive tre från Sverige.

Författarna valde att använda ett antal artiklar från SBU:s rapport om svårläkta sår. Dels för

att artiklarna passade vårt syfte och för att de kompletterade databassökningarna. Likaså har

SBU:s vetenskapliga noggrannhet tagits i beaktan. Rapporten beställdes av Sveriges regering

med uppdrag att utvärdera vårdens metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, etiskt

och socialt perspektiv.

Det resultat som framkommer av denna litteraturöversikt är enligt författarna överförbart till

i stort sett all typ av omvårdnadsarbete. Patienterna vill ha och har rätt till relevant

information, givande undervisning och stöd för att på så sätt kunna medverka till en

förbättrad omvårdnad.

Resultatdiskussion

De huvudresultat som utmärker sig i studien visar att omvårdnaden kring en patient med

venösa bensår kräver att sjuksköterskan ser hela människan. Författarna har även sett att

vårdmiljön och den psykosociala hälsan har inverkan på sårläkningen. Detta har stöd av Ida

Jean Orlandos antaganden om vad omvårdnad är och bör vara.

Omvårdnad

Orlandos antagande om omvårdnad är att det är en tydligt avgränsad profession som ska

fungera villkorslöst. Sjuksköterskan ska se patientens behov och bemöta dessa på bästa sätt.

17

Författarna har sett i sin studie att patientens medverkan i omvårdnaden genom information

och stöd från sjuksköterskan har en positiv inverkan på läkning av venösa bensår. Det har

också framkommit att jämnvikt i maktbalansen mellan sjuksköterska och patient gynnar

relationen mellan de samma. Författarna anser att grunden i all omvårdnad är ett

respektfullt bemötande där sjuksköterskan möter en människa, inte bara en diagnos.

Sjuksköterskeyrket passar inte alla människor enligt författarna. Egenskaper som att vara

empatisk, ödmjuk, noggrann och kunskapssökande kan vara avgörande för att vinna

patientens förtroende.

Hälsa

Orlandos antagande om hälsa är att vara fri från mentala och fysiska obehag och att ha en

känsla av välbefinnande.

Den aktuella litteraturöversiktens resultatdel visar att fysisk aktivitet påverkar

läkningsprocessen positivt, flera patienter säger att deras välmående ökar med träning. FaR©

(Fysisk aktivitet på recept) borde vara en bra metod att använda till personer med venösa

bensår enligt författarna. Att patienten får både muntliga uppmaningar att träna och ett

skriftligt recept på fysisk aktivitet har visat god följsamhet bland äldre och har en god

inverkan på livskvaliteten (Romé, 2014, s. 49-53).

FaR© som är en individanpassad skriftlig ordination på fysisk aktivitet kan bli en del av

behandlingen och anpassas till patientens egna förutsättningar och önskemål. Den fysiska

aktiviteten främjar både fysisk och psykisk hälsa, vilket i sin tur har god effekt på

bakomliggande orsak till det venösa bensåret, bland annat venös insufficiens och depression.

I Svensk sjuksköterskeförenings värdegrunder om hälsa styrker de den ovanstående texten,

som är författarnas egna åsikter, samt att den centrala målsättningen för omvårdnad är hälsa

(Jacobsson, Palm, Willman, & Nordström Torpenberg, 2010).

18

Person

Orlandos antagande om person är att varje människa är unik och att människan uttrycker sig

både verbalt och ickeverbalt.

Varje patient är unik och har unika behov av omvårdnad. Omvårdnaden kring venösa

bensår är enligt författarna idag antingen för generaliserad eller nästintill obefintlig till följd

av okunskap. Generaliseringen innebär snabba ingrepp utan tanke på människan bakom

såret.

Författarna har i sin studie sett att venösa bensår behandlas på olika sätt och anser att det ska

finnas riktlinjer för hur venösa bensår ska behandlas. Dessa riktlinjer måste få vara flexibla

för att kunna anpassas till den enskilde individen.

Att patienter med venösa bensår får otillräcklig vård och bristande information ska inte

behöva vara en så stor faktor som det är idag (van Hecke et al., 2008).

Miljö

Orlandos antagande om miljön är att patienter kan känna ångest inför vårdsituationen i en

miljö som är avsedd för kliniska ändamål.

Resultat från den aktuella studien visar att miljön påverkar hur ett venöst bensår läker. Det

kan vara både positiva och negativa aspekter beroende på vilken miljö patienten vårdas i.

Att vårdas i hemmet eller på sjukhus har både fördelar och nackdelar. Författarna anser att

Leg Club® fångar in positiva fördelar från de olika miljöerna och kan var upphov till varför

patienter har visat en sådan positiv respons. Samordningen förenklas då patienten själv kan

bestämma vilken tid som passar bäst (Finlayson, Edwards, & Courtney, 2009).

Slutsats Författarna tror, i likhet med Brown (2008), att en holistisk omvårdnad som främjar

patientens livskvalitet och välmående är avgörande för läkningen av venösa bensår.

Författarna tror att specialiserade mottagningar i likhet med Leg Club® skulle kunna erbjuda

bättre livskvalitet genom att snabbt ge rätt diagnos och behandling.

19

Överförbarheten av Leg Club® till Sverige förmodar författarna är rimlig då länder där det

redan finns har sjukvård som är likvärdig den svenska sjukvården. Författarna anser att

socialstyrelsen som värnar om hälsa, välfärd och alla lika tillgång till god vård och omsorg,

bör undersöka möjligheten till att införa Leg Club®-liknade organisationer i Sverige. För att

på så sätt förbättra omvårdnaden av patienter med venösa bensår samtidigt som det

troligtvis skulle gagna hälso- och sjukvårdsbudgeten.

Fortsatt forskning kring vilka preventiva åtgärder och behandlingsmetoder som mest

effektivt kan ge dessa patienter optimal lindring och behandling är av stort värde (SBU, 2014,

s. 163).

20

Litteraturförteckning Artiklar som används i resultatet markeras med *

*Bale, S., & Harding, K. G. (2003). Managing patients unable to tolerate therapeutic

compression. British journal of nursing, 12(19), 4-13.

doi:10.12968/bjon.2003.12.Sup4.12209

Bjellerup, M., Lindholm, C., & Öien, R. (2014). Bensår, fotsår hos diabetiker och trycksår. i H.

Ramström (Red.), Läkemedelsboken (19 uppl., ss. 424-432). Uppsala: Läkemedelsverket.

Hämtat från läkemedelsboken.se:

http://www.lakemedelsboken.se/files/v0.1.39/LB2014.pdf den 06 02 2015

Brown, A. (den 2 3 2008). Does social support impact on venous ulcer healing or recurrence?

British journal of community nursing, 13(3), 6-14. doi:10.12968/bjcn.2008.13.Sup1.28687

da Silva, M. H., de Jesus, M. P., Merighi, M. B., de Oliveira, D. M., dos Reis Santos, S. M., &

Vicente, E. D. (2012). Clinical management of venous ulcers in primary health care.

Acta Paulista De Enfermagem, 25(3), 329-333. doi:10.1590/S0103-21002012000300002

Ebbeskog, B., & Emami, A. (2005). Older patients’ experience of dressing changes on venous

leg ulcers:more than just a docile patient. Journal of clinical nursing, 14, 1223-1231.

doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01194.x

Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Lewis, C., Lindsay, E., & Dumble, J. (2005a).

Improved healing rates for chronic venous leg ulcers: Pilot study results from a

randomized controlled trial of a community nursing intervention. International Journal

of Nursing Practice, 11, 169–176. doi:10.1111/j.1440-172X.2005.00521.x

Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Lindsay, E., Lewis, C., Shuter, P., & Chang, A.

(2005b). Chronic venous leg ulcers: effect of a community nursing intervention on

pain and healing. Nursing Standard, 19(52), 47-54. doi:10.7748/ns2005.09.19.52.47.c3950

Edwards, H., Courtney, M., Finlayson, K., Shuter, P., & Lindsay, E. (2009). A randomised

controlled trial of a community nursing intervention: improved quality of life and

healing for clients with chronic leg ulcers. Journal of clinical nursing, 18, 1541-1549.

doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02648.x

Edwards, H., Finlayson, K., Courtney, M., Graves, N., Gibb, M., & Parker, C. (2013). Health

service pathways for patients with chronic leg ulcers: identifying effective pathways

for facilitation of evidence based wound care. BMC Health services research, 13(86).

doi:10.1186/1472-6963-13-86

21

Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken Välbefinnande,

integritet, prevention, säkerhet (2:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Erickson, C. A., Lanza, D. J., Karp, D. L., Edwards, J. W., Seabrook, G. R., Cambira, R. A., . . .

Towne, J. B. (1995). Healing of venous ulcers in an ambulatory care program: The

roles of chronic venous insufficiency and patient compliance. Journal of vascular

surgery, 22, 629-636. doi:10.1016/S0741-5214(95)70051-X

Eskilsson, C., & Carlsson, G. (2010). Feeling confident in burdensome yet enriching care:

Community nurses describe the care of patients with hard-to-heal wounds.

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5(3).

doi:10.3402/qhw.v5i3.5415

Finlayson, K., Edwards, H., & Courtney, M. (2009). Factors associated with recurrence of

venous leg ulcers: A survey and retrospective chart review. International Journal of

Nursing Studies, 46, 1071-1078. doi:10.1016/j.ijnurstu.2008.12.012

Finlayson, K., Edwards, H., & Courtney, M. (2011). Relationships between preventive

activities, psychosocial factors and recurrence of venous leg ulcers: a prospective

study. Journal of advanced nursing, 67(10), 2180-2190. doi:10.1111/j.1365-

2648.2011.05653.x

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning (3 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:2 uppl.).

(F. Friberg, Red.) Lund: Studentlitteratur.

Ghauri, A. S., Taylor, M. C., Deacon, J. E., Whyman, M. R., Earnshaw, J. J., Heather, B. P., &

Poskitt, K. R. (2000). Influence of a specialized leg ulcer service on management and

outcome. British journal of surgery, 87, 1048-1056. doi:10.1046/j.1365-2168.2000.01491.x

Gohel, M. S., Taylor, M., Earnshaw, J. J., Heather, B. P., Poskitt, K. R., & Whyman, M. R.

(January 2005). Risk Factors for Delayed Healing and Recurrence of Chronic Venous

Leg Ulcers - An Analysis of 1324 Legs. 29, 74-77. doi:10.1016/j.ejvs.2004.10.002

González-Consuegra, R. V., & Verdú, J. (2011). Quality of life in people with venous leg

ulcers: an integrative review. JOURNAL OF ADVANCED NURSING, 67(5), 926-944.

doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05568.x

Heinen, M., Borm, G., van der Vleuten, C., Evers, A., Oostentorp, R., & van Achterberg, T.

(2012). The Lively Legs self-management programme increased physical activity and

reduced wound days in leg ulcer patients: Results from a randomized controlled trial.

International journal of nursing studies, 49, 151-161. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.09.005

22

Herber, O. R., Schnepp, W., & Rieger, M. A. (2007). A systematic review on the impact of leg

ulceration on patients' quality of life. Health and Quality of Life Outcomes, 5(44).

doi:10.1186/1477-7525-5-44

Jacobsson, C., Palm, C.-A., Willman, A., & Nordström Torpenberg, I. (2010). Värdegrund för

omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Lindholm, C. (2012). Sår (3:2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

McKenzie, M. (6 2013). The Lindsay Leg Club: Supporting the NHS to provide leg ulcer care.

British Journal of Community Nursing, 16-20.

ne.se. (2015). http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läka. Hämtat från ne.se:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/läka den 04 03 2015

Nelson, A. E., & Bell-Syer, S. E. (2014). Compression for preventing recurrence of venous

ulcers. The Cochrane Collaboration.(9). doi:10.1002/14651858.CD002303.pub3

O'Brien, J., Edwards, H., Stewart, I., & Gibbs, H. (2013). A home-based progressive resistance

exercise programme for patients with venous leg ulcers: a feasibility study.

International Wound Journal, 10, 389-396. doi:10.1111/j.1742-481X.2012.00995.x

Orlando, I. J. (1990). The dynamic nurse-patient relationship, function, process and principles. New

York: National league for nursing.

Parker, K. (2012). Psychosocial effects of living with a leg ulcer. Nursing Standard, 26(45), 52-

62. doi:10.7748/ns2012.07.26.45.52.c9210

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research generating and assessing evidence for nursing

practice (9 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams &

Wilkins.

Romé, Å. (2014). Prescribed Physical Avtivity. A health economic analysis. Lund: Department of

Health Sciences, Division of Physiotherapy, Faculty of Medicine.

SBU. (2014). Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling. En systematisk litteraturöversikt.

Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtat den 26 01

2015

SCB. (2009). Demografiska rapporter 2009:1, Sveriges framtida befolkning 2009–2060. Hämtat från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2009I60_BR_BE51BR0901.pdf den

09 02 2015

Schmieding, N. J. (1993). Ida Jean Orlando A nursing process theory (Vol. 12). (D. S. Foster, Red.)

Newbury Park, California: SAGE publication, Inc.

23

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. i F. Friberg, Dags för

uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:1 uppl., ss. 97-100). Lund:

Studentlitteratur AB.

Skavberg Roaldsen, K., Biguet, G., & Elfving, B. (2011). Physical activity in patients with

venous leg ulcer - between engagement and avoidance. Apatient perspective. Clinical

Rehabilitation, 25, 275-286. doi:10.1177/0269215510371425

Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat från

socialstyrelsen.se: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-

72/Documents/V%C3%A5rdens%20f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20verksamhet%

20och%20kostnader.pdf

Stacey, M. C., Jopp-Mckay, A. G., Rashid, P., Hoskin, S. E., & Thompson, P. J. (1997). The

Influence of Dressings on Venous Ulcer Healing--A Randomised Trial. European

journal of vascular and endovascular surgery, 13, 174-179. doi:10.1016/S1078-

5884(97)80015-9

van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., De Bacquer, D., & Defloor, T. (den 19 9 2008). How

evidence-based is venous leg ulcer care? A survey in community settings. Journal of

advanced nursing, 65(2), 337-347. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04871.x

van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., Vanderwee, K., & Defloor, T. (2011). Adherence to

leg ulcer lifestyle advice: qualitative and quantitative outcomes associated with a

nurse-led intervention. Journal of Clinical Nursing, 20, 429–443. doi:10.1111/j.1365-

2702.2010.03546.x

Warriner III, R. A., Wilcox, J. R., Carter, M. J., & Stewart, D. G. (2012). More frequent visits to

wound care clinics result in faster times to close diabetic foot and wenous leg ulcers.

Advanced skin wound care, 25(11), 494-501. doi:10.1097/01.ASW.0000422629.03053.06

World Medical Association. (11 2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for

Medical Research Involving Human Subjects. The Journal of the American Medical

Association, 310(20), 2191-2194. doi:10.1001/jama.2013.281053.

Vu, T., Harris, A., Duncan, G., & Sussman, G. (2007). Cost-effectiveness of multidisciplinary

wound care in nursing homes: a pseudo-randomized pragmatic cluster trial. Family

Practice, 24, 372-379. doi:10.1093/fampra/cmm024

Vårdhandboken. (den 09 10 2013). Hämtat från vardhandboken.se:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Sarbehandling/Ankeltryck-och-

referensvarden/ den 25 02 2015

24

Yang, D., Vandongen, Y. K., & Stacey, M. C. (mars 1999). Effect of execise on calf muscle

pump function in patients with chronic venous disease. British Journal of Surgery,

86(3), 338-341. doi:10.1046/j.1365-2168.1999.00993.x

Ylönen, M., Stolt, M., Leino-Kilpi, H., & Suhonen, R. (2013). Nurses´knowledge about venous

leg ulcer care: a literature review. International nursing review, 61, ss. 194-202.

Bilaga 1 Förtydligan av omvårdnadsåtgärder enligt Nya VIPS-boken.

Medverkan

Främja medverkan, kommunikation, interaktion och självbestämmande. Bemötande och

förhållningssätt, till exempel för skyddande av patientens integritet och rättigheter. Skapa

förutsättningar för patientens medverkan baserat på patientens/närståendes värderingar,

önskningar. Patienten som partner i vårdteamet. Hälsofrämjande och förebyggande

åtgärder. Till exempel patientens/närståendes medverkan i planering, beslutfattande,

genomförande och utvärdering av vården. Beslut om att avvakta med eller avstå från

behandling.

Information/undervisning

Information, undervisning, rådgivning, handledning, demonstration. Till patient/närstående,

i syfte att öka kunskap, förståelse och motivation. Hälsofrämjande eller förebyggande. Fakta-

och upplevelseinformation. Enligt särskilt program individuellt eller i grupp. Till exempel

om undersökning, diagnos, behandling, hjälpmedel, resultat. Om kost, motion, läkemedel,

biverkningar, sårvård, insulinbehandling etc. kopia i journalen av skriftlig information.

Telefonrådgivning.

Stöd

Emotionellt och socialt stöd. Instrumentellt stöd och praktisk hjälp. Åtgärder för att

identifiera och bygga upp socialt nätverk. Samtala om behandling, diagnos, prognos,

familjesituation, svåra beslut etc. lyssna. Motiverande samtal. Närvaro, tillsyn, uppmuntran,

vara patientens språkrör. Kontakt med närstående, sjukhuskyrka, kurator.

Miljöanpassning

Anpassning och strukturering av miljön fysiskt, psykiskt och socialt. Främja hälsa, säkerhet,

bekvämlighet och intigritet. Förebygga skada och olycksfall, identifiera och minska risker.

Anpassa miljön, till exempel vid sängläge med sänggrindar, kuddar, vattenmadrass,

skärmar, rumsplacering etc. underlätta avskildhet och vila. Rum, ljud, ljus, färg, temperatur.

Sysselsättning, lek, förströelse och sociala aktiviteter. Skönhetsupplevelser, glädjeämnen,

musik, sällskap.

Skötsel

Åtgärder för grundläggande skötsel i förhållande till vad patienten klarar själv och för att

underlätta egenvård. För att behålla optimal egenvårdförmåga eller vanor. Till exempel hjälp

i samband med födointag, uttömningar, hygien, klädsel, rörlighet, sömn och vila. Kost,

matning, mun- och tandvård, lägesändring etc. förebyggande av sänglägeskomplikationer.

Avancerad skötsel för svårt sjuk patient i komplexa situationer.

Träning

Fysisk och psykosocial träning i syfte att återfå, behålla eller förbättra egenvårdsförmåga,

olika funktioner eller vanor. Till exempel mobilisering, ADL-träning, minnesträning, social

träning. Stöd för fysisk aktivitet på recept(FaR©). Läsning, spel, lek. Frekvens, omfattning,

utförande, hjälpmedel.

Observation/övervakning

Observation, undersökning, bedömning och särskild övervakning av olika funktioner och

problemområden. Till exempel andning, cirkulation, medvetande, kunskapsnivå, social

funktion, emotionellt tillstånd, motivation. Tecken på förändringar, komplikationer,

biverkningar, hälsorisker. Fortlöpande uppföljning av insatta åtgärder, av status,

livsstilsförändringar, prover och mätvärden, till exempel vätskebalans, blodsocker,

hudstatus. Förnyad eller kontinuerlig bedömning av vårdbehov.

Specifik omvårdnad

Specifik omvårdnad, initierad av sjuksköterska eller till exempel på läkarordination. Ofta i

samband med användning av olika tekniska hjälpmedel, instrument eller apparatur.

Konsekvenser för omhändertagande av patienten och för undvikande av obehag.

Säkerhetsaspekter. Specifik pre- och postoperativ vård. Omvårdnad i samband med

förberedelse, genomförande av undersökning, provtagning, behandling. Omvårdnad i

samband med hantering av kanyl, kateter, shunt, sond, dränage, injektion, infusion och

transfusion. Lokalisation, in-/uttsättningsdatum och skötsel. Tillfällig eller permanent.

Konsultinsatser av till exempel läkare, specialistsjuksköterska, sjukgymnast etc.

(konsultkontakter förs under samordning). Sårbehandling, omläggning av bensår, trycksår,

operationssår, sårskador etc.

Läkemedelshantering

Hantering och administrering av läkemedel, till exempel per os eller inhalation. Åtgärder för

att underlätta eller säkerställa korrekt medicinering. Säkerhetsaspekter och andra åtgärder i

samband med hantering, administrering och förvaring. Anvisningar till patient/närstående i

samband med överlämnande och intag. Förskrivning av läkemedel enligt formell

kompetens. Uppföljning av läkemedelseffekter, problem, biverkningar, interaktion.

Samordning

Främja kontinuitet och samordning i samråd med patienten. Till exempel hur patienten

vårdas, vem som vårdar, kontakt med närstående och distriktssköterska. Konsultkontakter.

Samordning av patientens, närståendes och annan vårdpersonals insatser. Tidsplanering,

fördelning av undersökningar och behandlingar så att patienten får sammanhållna

viloperioder. Administrativa åtgärder för patienten, till exempel intygsskrivande,

hjälpmedelsförskrivning, remittering, tidsbokning. Samordnad vårdplanering. Planering,

genomförande och sammanfattning från vårdkonferens i samråd med patient och

närstående. Utskrivningsplanering. Förberedelser i samråd med patient och närstående.

Kontakter, namn, telefonnummer, etc.

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Sammanfattning av artiklar använda i resultatet

Författare Land År

Titel Syfte Design Sammanfattning Vetenskaplig gradering

Bale, Harding Storbritannien 2003

Managing patients unable to tolerate therapeutic compression.

The main objective of this study was to mea- sure the effect of using this treatment on healing and reduction in ulcer area. It also explored the factors that influenced nurses to select three layers of graduated Tubigrip for patients who were unable to tolerate therapeutic levels of compression.

Kvantitativ Denna studie följde en grupp på 28 patienter som blev behandlade med 3 lagers tubigrip som ett alternativ till terapeutisk kompression. En prospektiv, icke - jämförande studie av patienter med venösa bensår. Det undersökte faktorer som påverkade sjuksköterskor beslut att använda det här bandagesystemet. Patienterna följdes till såren läkte eller högst i 12 veckor. Författarna fann att tre lager av Tubigrip var användbara för att hantera patienter som inte kan tolerera terapeutiska former av komprimering.

Grad 2

da Silva, de Jesus, Barbosa Merighi, de Oliveira, dos Reis Santos, Vicente Brasilien 2012

Clinical management of venous ulcers in primary health care.

The aim of this research was to discuss the clinical management of venous ulcers carried out in PHC, based on the view of patients with live with this affection.

Kvalitativ Det är en kvalitativ, explorativ och deskriptiv studie där man ville diskutera den kliniska hanteringen av venösa sår i primärvården. Data samlades in i det andra halvåret 2008, enligt ett strukturerat instrument med frågor om sociodemografiska egenskaper, typ av rengöring, beläggningar, användning av kompressionsbehandling, medicinering och föreskrivna riktlinjer. Rengöringsprodukter används som förvärrar den granulationsvävnad, såsom beläggningar med olika ämnen, bland annat solrosolja och antibiotika salvor. Majoriteten av användarna använder inte åtgärder för att kontrollera ödem. Det är nödvändigt att utarbeta och anta kliniska protokoll för vård av venösa sår, samt att ge fortlöpande utbildning för vårdpersonal.

Grad 2

Ebbeskog B, Emami A. Sverige 2005

Older patients' experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient.

The aim of this paper was to describe the lived experiences of older patients with venous leg ulcers, during dressing changes as out patients with a focus of their concerns about care interventions.

Kvalitativ De ville fokusera på patienters erfarenheter av omläggningar. 15 äldre personer med olika sorters venösa bensår var rekryterade från en storstad i Sverige. Datainsamlingen gjordes av undersökningsintervjuer i form av en dialog och data analyserades med en fenomenologisk metod utvecklad av Benner. Deltagarna var 15 stycken, 12 kvinnor och 3 män. Deltagarnas erfarenheter var varierande. En del var nöjda och kände att det fanns en ömsesidig förståelse mellan vårdgivare och patienter, medan andra var missnöjda och kände sig objektifierad.

Grad 1

Edwards H, Courtney M, Finlayson K, Shuter P, Lindsay E. Australien 2009

A randomised controlled trial of a community nursing intervention: improved quality of life and healing for clients with chronic leg ulcers.

The aim of this study was to determine the effectiveness of a Leg Club® model of care in improving quality of life, morale, depression, social support, self-esteem, healing rates, pain and functional ability of clients with chronic venous leg ulcers.

Kvantitativ En randomiserad, kontrollerad studie. Det rekryterades 67 deltagare med venösa bensår från Queensland, Australien. Deltagare var antingen randomiserade till Lindsay Leg Club® (n=34) eller den traditionella vården med hembesök av en sjuksköterska (n=33). Deltagare i båda grupperna var behandlade av ett team med sjuksköterskor som använde identiska protokoll baserade på låg-elastiskt bandage. Data samlades in vid tre tillfällen, baslinjen, 12 och 24 veckor. Deltagare som fick ta emot omvårdnad från Leg Club® visade signifikanta skillnader på quality of life, morale, self-esteem, healing, pain och functional ablility.

Grad 1

Edwards H, Courtney M, Finlayson K, Lewis C, Lindsay E, Dumble J Australien 2005

Improved healing rates for chronic venous leg ulcers: Pilot study results from a randomized controlled trial of a community nursing intervention

The aim of this trial was to evaluate the effectiveness of an integrated, community-based nursing intervention for managing clients with venous leg ulcers.

Kvantitativ Denna pilotstudie syftade till att undersöka hur specialiserad bensårsmottagning skulle påverka patienter, på punkterna: 1 sårläkning, 2 livskvalitet, 3 hälsostatus, 4 funktionsförmåga, och 5 smärtnivåer hos patienter med venösa bensår. Det var en RCT (randomiserad kontrollerad studie). Trettiotre patienter deltog i studien varav sexton ingick i interventionsgruppen som fick gå på Leg Club®, medan konrollgruppens sjutton deltagare fick konventionell behandling. Resultatet visar att interventionsgruppen fick signifikant bättre resultat i läkningen mätt med PUSH (pressure ulcer scale for healing). Resultatet visar att miljön i Leg Club® tillsammans med evidensbaserad vård är fördelaktigt för patienterna.

Grad 1

Edwards H, Courtney M, Finlayson K, Lindsay E, Lewis C, Shuter P, Chang A. Australien 2005

Chronic venous leg ulcers: effect of a community nursing intervention on pain and healing.

To investigate the effectiveness of a new community nursing model of care for clients with chronic leg ulcers in terms of levels of pain and ulcer healing.

Kvantitativ En RCT studie som vill jämföra en ny modell av omvårdnad med en standard kommunsjuksköterskas omvårdnad av kroniska venösa bensår. Deltagarna blev 56 stycken där 28 ingick i interventionsgruppen och 28 i kontrollgruppen. Datainsamlingen pågick under 12 veckor. Det visades signifikanta förbättringar gällande nivåer av smärta och sårläkning i interventionsgruppen som tog emot den nya modellen av omvårdnad.

Grad 1

Edwards H, Finlayson K, Courtney M, Graves N, Gibb M, Parker C. Australien 2013

Health service pathways for patients with chronic leg ulcers: identifying effective pathways for facilitation of evidence based wound care.

The aim of this project was to explore the effectiveness of alternative health service pathways of care for patients with chronic leg ulcers, on

• Implementation of evidence-based guidelines;

• Wound healing and recurrence rates;

• Efficient use of health services and cost-effectiveness of care.

Kvantitativ Ett urval av 70 patienter med nedre extremitet ben/ fotsår på en sårspecialist klinik i Queensland var rekryterade för en enkät och observationsstudie. Retrospektiv data samlades in på demografi, hälsa, medicinsk historia, behandlingar, kostnader och vårdvägar under de senaste 12 månaderna. Prospektiv data samlades in på vårdvägar, smärta, funktionsförmåga, livskvalitet, behandlingar, sårläkning och återfall utfall i 24 veckor från antagning. Den retrospektiva data indikerade att evidensbaserade riktlinjer genomfördes dåligt före antagningen till studien och endast 31% av deltagarna med nedre extremitet sår hade ett ABPI eller duplexbedömning under de senaste månaderna. Resultaten visar att tillgången till sårexpertis kan främja strömlinjeformade hälsovård och evidensbaserad sårvård, vilket leder till en effektiv användning av hälsoresurser och förbättrad hälsa.

Grad 1

Erickson CA, Lanza DJ, Karp DL, Edwards JW, Seabrook GR, Cambria RA, Freischlag JA, Towne JB. USA 1995

Healing of venous ulcers in an ambulatory care program: The roles of chronic venous insufficiency and patient compliance

A nurse-managed/physician-supervised treatment program for venous ulceration was evaluated to determine the influence of venous hernodynamics, comorbidities, patient behavior, and ulcer characteristics on time to healing and time to recurrence.

Kvantitativ Sjuttioen patienter med nittionio venösa bensår som diagnostiserades mellan 1981 och 1994 analyserades retrospektivt med hjälp av deras journaler. Det som studerades var: demografisk data, den venösa insufficiensens svårighetsgrad, sårkaraktär och patientens följsamhet. Författarna kommer fram till att de patienter som följer ordinationen till punkt och pricka får snabbare läkning av såren och mindre risk för återkommande sår.

Grad 2

Eskilsson C, Carlsson G. Sverige 2010

Feeling confident in burdensome yet enriching care: Community nurses describe the care of patients with hard-to-heal wounds..

The aim on describing how community nurses experience the phenomenon the care of patients with hard-to-heal wounds.

Kvalitativ Denna studie fokuserade på sjuksköterskans perspektiv med ett syfte att beskriva hur kommunsjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad med svårläkta sår. Metoden som användes var reflekterande över deras livssituation med att handskas med sår. De använde intervjuer för att samla in data. Resultaten visar att det finns en spänning mellan berikande och betungande vård. I denna spänning, sjuksköterskorna försöka hitta energi för att nå harmoni i sitt arbete genom reflektion, acceptans och avstånd. Olika beståndsdelar framkom "ta ansvar", "visa respekt för hela människan", "att vara säker för att kunna erbjuda förtroende", "se tid och plats som viktigt.".

Grad 1

Finlayson, Edwards, Courtney Australien 2011

Relationships between preventive activities, psychosocial factors and recurrence of venous leg ulcers: a prospective study

The aim of this study was to identify relationships between preventive activities, psychosocial factors and leg ulcer recurrence in patients with chronic venous leg ulcers.

Kvantitativ Syftet med denna studie var att identifiera relationer mellan förebyggande åtgärder, psykosociala faktorer och bensårsåterfall hos patienter med kroniska venösa bensår. En prospektiv longitudinell studie där 80 deltagare som hade venösa bensår som läkt rekryterades. Data samlades in mellan 2006-2009 från journaler på demografi, sjukdomshistoria och ulcus historia och från självrapport frågeformulär om fysisk aktivitet, kost, förebyggande verksamhet och psykosociala åtgärder. Uppföljnings data samlades in via enkäter var 3 månader för 12 månader efter läkning. Medeltiden för återfall var 27 veckor. Resultat visar att benet i högläge, kompressionsstrumpor, hög egenförmågan och starkt socialt stöd, bidra till att förebygga återfall.

Grad 1

Ghauri AS, Taylor MC, Deacon JE, Whyman MR, Earnshaw JJ, Heather BP, Poskitt KR. Storbritannien 2000

Influence of a specialized leg ulcer service on management and outcome.

This study assessed the overall influence of a specialized community service on management and outcome of chronic leg ulcers, irrespective of aetiology.

Kvantitativ Denna studie bedömde den övergripande påverkan av en specialiserad samhällstjänst om hantering och resultatet av kroniska bensår, oavsett etiologi. Bedömning och resultatet av sår, jämfördes i patientprover (n=200) från öst och väst Gloucestershire, före och efter införandet av specialistkliniker i East Gloucestershire. På klinikerna, var kärlsjukdom rutinbedömd av dubbelsidig scanning och bestämning av ankeln: arm index. Det fanns ingen samordnad samhällsstruktur för vård av patienter med bensår innan tjänsten infördes. Efter införandet av klinikerna, ökade 12-veckors läkningstakten 12-22 procent i östra Gloucestershire (P = 0. 05) och till 47 procent i de specialiserade East Gloucestershire kliniker (P <0,001). Den 12-månaders återfallsfrekvensen minskade 50-41 procent i östra Gloucestershire och 17 procent i de östra kliniker (P <0,001). The West Gloucestershire kontrollen visade inga signifikanta förändringar. En specialiserad bensårs service med definierade protokoll ger en förbättrad ledningsstruktur för att behandla patienter med bensår i samhället. Exakt diagnos av kroniska bensår och förbättrat utfall kan nås inom denna specialiserade tjänst.

Grad 1

Gohel MS, Taylor M, Earnshaw JJ, Heather BP, Poskitt KR, Whyman MR. Storbritannien 2005

Risk factors for delayed healing and recurrence of chronic venous leg ulcers--an analysis of 1324 legs.

The aim of this study was to assess whether a number of routinely assessed variables could be used to predict healing and recurrence in patients with chronic venous leg ulceration.

Kvantitativ Mellan 1998 och 2003 bedömdes patienter med bensår och ABPI över 0,85 vid en specialistmottagning. Oberoende riskfaktorer för läkning och återfall identifierades. totalt 1324 ben hos 1186 patienter studerades. Riskfaktorer till förlängd läkningstid var patientens ålder och sårets varaktighet. Riskfaktorer som påverkade återfall var sårens läkningstid och om kirurgiska ingrepp på de ytliga blodkärlen hade genomförts eller inte.

Grad 2

Heinen, Borm, van der Vleuten, Evers, Oostendorp, van Achterberg. Nederländerna 2012

The Lively Legs self-management programme increased physical activity and reduced wound days in leg ulcer patients: Results from a randomized controlled trial.

This study investigated the effectiveness of the Lively Legs program. Patients were offered a nurse-led self- management care program to promote adherence with compression therapy and physical exercise. Also its effects on leg ulcer recurrence were investigated in the study.

The following research questions were formulated:

1. Does the Lively Legs program improve adherence with compression therapy and lead to adequate walking behaviour and leg exercises in leg ulcer patients?

2. Does the Lively Legs program delay leg ulcer recur- rence?

Kvantitativ En randomiserad, kontrollerad studie. Elva öppenvårdskliniker fokuserade på hud i Nederländerna valde att delta i studien. Patienter som valde att delta i studien var 184 stycken. Interventionsgruppen fick motta Lively Legs program och kontrollgruppen fick ta emot den vanliga behandlingen. Resultatet visade en ökning i anslutning till kompressionsbehandlingen i båda grupperna, utan någon signifikant skillnad mellan grupperna. Interventionsgruppen presterade signifikant bättre på att genomföra benövningar (p < 0,01) och 10 minuters promenader, fem dagar i veckan (p < 0,01). Det fanns ingen skillnad på att nå 30 min Walking på 5 dagar i veckan. Interventionsgruppen hade mindre sårdagar (p < 0,01), gjorde tid till återfall inte signifikant (p = 0,07).

Grad 1

O’Brien, Edwards, Stewart, Gibbs Australien 2013

A home-based progressive resistance exercise programme for patients with venous leg ulcers: a feasibility study

The primary aim of this study was to assess the feasibility of a home-based progressive resistance exercise programme and examine the effects on the healing rates of venous leg ulcers.

The secondary aim was to determine whether this exercise programme improves calf muscle pump function and ankle range of motion.

Kvantitativ Denna studie syftade till att bedöma möjligheterna till ett hembaserat träningsprogram och undersöka hur det skulle påverka sårläkningen hos patienter med venösa bensår. Under tolv veckor jämfördes två grupper, ena gruppen vårdades på vanligt sätt och den andra gruppen fick ett träningsprogram. Uppföljning av sårläkningen gjordes varannan vecka under de tolv testveckorna, vadmuskelpump funktionen kontrollerades vid starten och i slutet av studien. Fotledens rörlighet kontrollerades vid start, efter sex veckor och slutligen efter tolv veckor. Studiens resultat visar att såren hos interventionsgruppen minskade i yta snabbare än hos kontrollgruppen.

Grad 1

Skavberg Roaldsen K, Biguet G, Elfving B. Sverige 2011

Physical activity in patients with venous leg ulcer--between engagement and avoidance. A patient perspective.

The aim of this study was to identify and elucidate the qualitative variations in how physical activity is perceived and comprehended in individuals with current or previous venous ulcer.

Kvalitativ Denna kvalitativa studie genomfördes i Sverige på 22 personer i åldern 60-85 år. Det var en studie där intervjuer hölls med semistukturerade frågor som syftade till att belysa kvalitativa variationer i hur fysisk aktivitet uppfattas och förstås hos patienter med venösa bensår. I resultatet framkommer fyra kategorier: Egenvård, instruktioner och stöd, rädsla för att skada sig, och till sist en önskan om att förbli normal. Dessa kategorier kunde tolkas med en tvådimensionell konstruktion där ena axeln representerade om uppfattningen av venöst bensår var kroniskt eller akut och den andra axeln representerade om patienten engagerade sig i fysisk aktivitet eller om denne har ett undvikande beteende. De kom fram till att patienterna måste få information om kroniska sår vikten av att vara fysiskt aktiv.

Grad 1

Stacey MC, Jopp-Mckay AG, Rashid P, Hoskin SE, Thompson PJ. Australien 1997

The influence of dressings on venous ulcer healing--a randomised trial.

To assess the effect of different dressings on venous ulcer healing.

Kvantitativ En randomiserad klinisk studie. Patienter var randomiserade till behandlingar med en av tre omläggningsalternativ: ett zinkoxid impregnerat bandage, ett zinkoxid impregnerat tubbandage, stockingette, eller ett alginatförband. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de tre grupperna i sårstorlek, varaktighet eller andra parametrar i jämförelse. Läkning påverkades signifikant av sårytan. Det var betydligt snabbare läkning med zinkoxid impregnerat bandage.

Grad 1

van Hecke, Grypdonck, Beele, Vanderwee and Defloor Nederländerna 2011

Adherence to leg ulcer lifestyle advice: qualitative and quantitative outcomes associated with a nurse-led intervention

The aim of this study is to examine the changes associated with the nursing intervention ‘Adherence to leg ulcer lifestyle advice’ (1) to identify outcomes sensitive to leg ulcer patients’ experience and more specific to the nursing intervention and (2) to explore the quantitative effects of the intervention.

Kvalitativ Kvantitativ

En kvalitativ utvärderande metod och pre-post-testdesign användes. Tjugosex patienter med venösa sår i öppenvården deltog. Data samlades in med hjälp av intervjuer och deltagarobservationer. Frekvens och varaktighet av att ha kompression, benövningar och ben i högläge, aktivitetsnivå, smärta och sårstorlek registrerades vid baslinjen, efter utgången av interventionen och tre månader senare. Induktiv innehållsanalys och Wilcoxon signed - rank test användes. Vetskapen om bensårrådgivning ökade. Utbildningen har bidragit till ökad medvetenhet efter rådgivningen. Fler patienter utövade träningen efter interventionen. Vissa patienter återfick självständighet efter att ha lärt sig att applicera och ta bort kompressionplagg själva. Frekvensen för att utöva och varaktigheten av övningar ökade väsentligt.

Grad 1

Warriner R A, Wilcox J R, Carter M J, Stewart D G USA 2012.

More frequent visits to Wound care clinics result in faster times to close diabetic foot and venous leg ulcers

The goal of the authors’ investigation was to determone whether patients with DFU (diabetic foot ulcer) or VLU (venous leg ulcer) whose wounds had closed differed in terms of time to close depending on whether they were seen at wound care centers either weekly or every other week.

Kvantitativ Denna studie var en retrospektiv kohort studie med 206 patienter med DFU och 215 patienter med VLU. Ena gruppen (101 DFU och 109 VLU) som hade besökt sårkliniken varannan vecka visade på sämre läkning än de (105 DFU och 105 VLU) som hade besökt kliniken varje vecka. Slutsatsen blev att fler besök på specialiserade kliniker kan vara extremt fördelaktiga för dels ekonomin och patientens livskvalitet.

Grad 1

Vu T, Harris A, Duncan G, Sussman G. Australien 2007

Cost-effectiveness of multidisciplinary wound care in nursing homes: a pseudo-randomized pragmatic cluster trial.

To evaluate the cost-effectiveness of a multidisciplinary wound care team in the nursing home setting from a health system perspective.

Kvantitativ Syftet var att utvärdera kostnadseffektiviteten av ett multidisciplinärt sårvårdsteam i vårdhemmen, från hälsosystemperspektiv. En semirandomiserad praktisk kluster studie med uppföljning i 20 veckor av 342 okomplicerade ben och trycksår hos 176 deltagare lokaliserade i 44 tungt krävande vårdhem i Melbourne, Australien 1999-2000. I interventionsgruppen ingick 180 sår och 94 deltagare och i kontrollgruppen var det 162 sår och 82 deltagare. Interventionsgruppen fick ta emot behandling från ett sårvårdsteam bestående av utbildade apotekare och sjuksköterskor, medan kontrollgruppen fick den vanliga vården. Resultatet visade att sår läkte snabbare hos interventionsgruppen (61,7% jämfört med 52,5%). Medelvärdet av behandlingskostnaden för interventionsgruppen var 616,4 AUD, jämfört med kontrollgruppen med 977,9 AUD. Den genomsnittliga kostnadsbesparingen per sår var 277,9 AUD.

Grad 2

Yang D, Vandongen Y.K. Stacey M.C. Australien 1999

Effect of execise on calf muscle pump function in patients with chronic venous disease

The aim of this study was to evaluate the effects of physical exercise om calf muscle pump function.

Kvantitativ Tjugo patienter deltog i ett sex veckors intensivt träningsprogram. Resultatet visar att det har blivit en stor minskning i ödem till följd av träningen. Svag muskelpumps funktion hos patienter med kroniskt venösa bensår kan förbättras med fysisk aktivitet.

Grad 2

Bilaga 5

Artikelnummer

Kodord 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Fysisk aktivitet X X X X X X X

Kompressionsstrumpor X X X X X X

Kompressionslindning X X X X X X X X X X X X

Egenvård X X X X X X

Leg Club® X X X

Kommunikation/ubildning X X X X X X X

Kontinuitet i sårvård X X X X X X X X X X X

Compliance X X X X

Relation X X

ABPI X X X X

Material X X X

Bilaga 6

medverkan

•egenvård

•compliance

info/utb •utbildning

stöd •relation

spec. omv

•ABPI

•sårvård

miljö

skötsel•Komp. behandling

träning•fysisk aktivitet

obs. övv. •kontinuitet

lm.hant. •material

samo •Leg Club®