Embed Size (px)
Citation preview
Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete
DK17, 15 hp
VT11
Livskvalitet hos personer med bensår
– en litteraturstudie
Josefina Nyman & David Wendefors
Sammanfattning
Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på
såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning
är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att
livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta,
nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som
påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra
symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett
livskvalitetsperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ
ansats. Därefter följer en deduktiv analys av materialet utifrån WHOQOL:s definition av
livskvalitet enligt sex olika domäner. Artiklarna hittades via sökningar i databaserna Cinahl,
MEDLINE, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Livskvaliteten hos personer med
bensår påverkades inom de fysiska och psykiska domänerna, liksom i domänerna grad av
oberoende, sociala relationer och omgivning och miljö. Ingen påverkan inom domänen
andlighet, religion och personlig tro har kunnat påvisas. Slutsats: Personer med bensår
upplevde en negativ inverkan på sin livskvalitet. För att kunna upprätthålla och förbättra sin
livskvalitet behövde personer med bensår hjälp och stöd i det dagliga livet.
Nyckelord: livskvalitet, bensår, personlig upplevelse, WHOQOL
Summary
Background: In the care of people with chronic wounds, there is a risk that the focus is placed
on the wound itself, rather than on the individual. A crucial factor for successful wound
healing is that the caregiver takes a holistic perspective of the person. Previous research shows
that the quality of life in people with leg ulcers is adversely affected by various factors such as
pain, impaired mobility and sleep disturbances. The nurse should assess and review the factors
that affect the quality of life of every individual, and act to heal the wound and alleviate
symptoms. Aim: To highlight the personal experience of living with chronic leg ulcers from a
quality of life perspective. Method: A study based on twelve studies with a qualitative
approach. This is followed by a deductive analysis of the material from WHOQOL's definition
of quality of life under six different domains. Articles were found through searches of the
databases Cinahl, MEDLINE, AMED and Academic Search Elite. Results: The quality of life
in people with leg ulcers was affected in the physical domain, psychological domain, level of
independence, social relationships and environment. No influence in the domain spirituality,
religion and personal faith has been demonstrated. Conclusion: People with leg ulcers
experienced a negative impact on their quality of life. In order to maintain and improve the
quality of life for the individuals with leg ulcers, there is a major need for help and support in
the daily life.
Key words: quality of life, leg ulcer, personal experience, WHOQOL
Innehållsförteckning 1. Inledning ......................................................................................................... 1
2. Bakgrund ........................................................................................................ 2
2.1 Omvårdnad av personer med bensår ........................................................ 2
2.2 Vård och behandling av personer med svårläkta bensår ........................ 3
2.3 Tidigare forskning angående livskvalitet hos personer med bensår ...... 3
2.4 Teoretisk referensram ............................................................................... 4
3. Problemformulering ..................................................................................... 5
4. Syfte .................................................................................................................. 5
5. Metod ............................................................................................................... 6
5.1 Design ........................................................................................................ 6
5.2 Datainsamling och urval ........................................................................... 6
Tabell 1 ............................................................................................................. 7
5.3 Dataanalys .................................................................................................. 7
Tabell 2 ............................................................................................................. 8
6. Etiska aspekter ............................................................................................... 9
7. Resultat ......................................................................................................... 10
Tabell 3 .......................................................................................................... 10
7.1 Fysisk domän .......................................................................................... 10
7.2 Psykisk domän ........................................................................................ 11
7.3 Grad av oberoende ................................................................................. 12
7.4 Sociala relationer .................................................................................... 13
7.5 Omgivning & miljö ................................................................................ 14
7.6 Andlighet, religion och personlig tro .................................................... 15
8. Diskussion .................................................................................................... 16
8.1 Metoddiskussion ..................................................................................... 16
8.2 Resultatdiskussion .................................................................................. 17
8.3 Slutsats .................................................................................................... 20
8.4 Förslag på vidare forskning ................................................................... 20
9. Referenslista .................................................................................................... 21
Bilaga 1 Artikelredovisning ................................................................................ 24
1
1. Inledning
Författarna har under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom primär hälsovård mött
en patientgrupp med olika former av svårläkta bensår, något som orsakade lidande och gav
konsekvenser i det dagliga livet. De flesta personer med bensår som författarna mötte var
äldre. Majoriteten av dessa patienter fick under den tid som VFU:n varade regelbundet sina
bensår omlagda av sjuksköterskorna i den primära hälsovården, ibland flera gånger i veckan.
Mötet med denna patientgrupp väckte vårt intresse för att ta reda på hur det är att leva med
bensår och hur personer med bensår upplever sin livskvalitet.
2
2. Bakgrund
I Sverige lider cirka 50 000 personer av långvariga och svårläkta bensår. Personen kan ha sina
sår under veckor, månader, år, eller till och med sin resterande livstid. Om såren till sist läker
är risken för recidiv stor. Det finns flera faktorer som ökar risken för att drabbas av bensår.
Efter 65 års ålder ökar risken att få bensår och medianåldern för bensårspatienter är 75-80 år
(Lindholm, 2003). Moffatt, Franks, Doherty, Smithdale och Martin (2006) menar att risken
för att drabbas av bensår är högre för de människor som har en låg socioekonomisk status.
Bensår delas in i två olika typer: venösa och arteriella. Cirka 70 % av alla bensår ovan
fotleden orsakas av venös insufficiens, cirka 10 % beror på bristfällig arteriell genomblödning
och 20–25 % av såren orsakas av en blandning av både venös och arteriell insufficiens. Venös
insufficiens orsakas av sviktande venöst återflöde vilket resulterar i ökat ventryck med följden
att vätska pressas ut i omkringliggande vävnad. Arteriell insufficiens orsakas av arterioskleros
som resulterar i bristande syresättning av perifer vävnad och därmed sämre sårläkning
(Lindholm, 2003).
2.1 Omvårdnad av personer med bensår
I vårdandet av alla personer med sår, framförallt svårläkta, finns det en risk att fokus hamnar
på såret i sig istället för på personen som har det. En avgörande faktor för framgångsrik
sårläkning är att sjuksköterskan intar ett helhetsperspektiv av personen (Lindholm 2003). I en
studie av Morgan och Moffatt (2008) framkom det att patienten ville bli sedd och
uppmärksammad som en unik individ. Den vårdande sjuksköterskan skulle se till helheten av
personens hälsa och inte bara till såret som behandlades. I Kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) står det att en helhetssyn och ett etiskt
förhållningssätt ska genomsyra samtliga av sjuksköterskans kompetensområden. Detta
innebär att sjuksköterskan ska utgå från en värdegrund som vilar på en humanistisk
människosyn där människan ska ses som en helhet där de egna kunskaperna och
erfarenheterna ska tillvaratas. I linje med detta menar Lindholm (2003) att den som vårdar
patienter med sår bör se till alla faktorer rörande varje enskild person, samt agera för att såret
skall läka eller symtom lindras. Detta kan ske genom att se, lyssna till och respektera varje
enskild patient samt skapa en dialog som genererar ett gemensamt ansvarstagande för
behandlingens resultat. Enligt Lindholm (2003) bör sjuksköterskan göra en bedömning av
sårets konsekvenser på patientens livskvalitet. Rustøen (1993) menar att ökad uppmärksamhet
3
på livskvaliteten i mötet med patienten hjälper till att flytta fokus från den medicinska
diagnosen till ett helhetsperspektiv på patienten. Att inse livskvalitetens subjektiva natur och
ta ansvar för att uppfatta upplevelsen hos varje enskild individ är en utmaning för
sjuksköterskan.
2.2 Vård och behandling av personer med svårläkta bensår
För den vårdande sjuksköterskan gäller det att identifiera bensårets bakomliggande orsaker för
att därefter kunna ge en korrekt behandling (Phillips, Stanton, Provan & Lew, 1994). Bensår
bör behandlas med kompressionsbehandling med undantag för ischemiska diabetessår och
arteriella bensår (Lindeman Steen, Andersen & Ingebretsen, 2002).
För att sjuksköterskan ska kunna utgå ifrån ett helhetsperspektiv innebär det att kunskap om
personens livsstilsrelaterade faktorer inhämtas, såsom matvanor, rökning, rörelseförmåga och
motion. Detta för att livsstilsrelaterade faktorer kan påverka sårläkningen i både positiv och
negativ riktning. Sjuksköterskan bör även göra en smärtbedömning av personen med bensår
då smärtan i sig orsakar ett lidande och leder till sämre sårläkning (Lindholm, 2003). I
samstämmighet med detta menar Solowiej (2010) att smärta är en utlösande faktor till stress
och att dessa två gemensamt är bidragande orsaker till att såret läker sämre. Feltolkningen att
venösa bensår inte orsakar smärta har länge existerat, med följden att många patienters smärta
förblivit obehandlad (Lindholm, 2003). En studie visar att bara en tredjedel av de personer
som upplevde smärta från sina bensår erhöll smärtlindring med analgetika (Van Hecke,
Grypdonck, Beele, De Bacquer & Defloor, 2009).
Det är vanligt att omläggningarna av bensåren sker i personens eget hem (Harrison, Graham,
Lorimer, Vandenkerkhof, Buchanan, Wells & Pierscianowski, 2008). Enligt Nilsson (2009)
bygger vårdaren upp en nära relation med den person som vårdas hemma. Vidare menar
Nilsson (2009) att det vid vård i hemmet krävs en trygg och säker omvårdnad utifrån de
individuella behov personen har. Att hitta metoder och lösningar för att kunna ge stöd och
hjälp åt de personer som får vård i hemmet är för sjuksköterskan en utmaning.
2.3 Tidigare forskning angående livskvalitet hos personer med bensår
Det har i flera tidigare studier framkommit att livskvaliteten hos personer med bensår
påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar
4
(Persoon, Heinen, van de Vleuten, de Rooij, van de Kerkhof & van Achterberg, 2004;
Slonkova & Vasku, 2007). Även andra symtom såsom lukt och vätskande sår påverkar
livskvaliteten negativt (Green & Jester, 2009; Persoon et al., 2004). Detta genom att personer
med bensår blir socialt isolerade som följd av medvetenheten om att omgivningen kan
uppfatta dem som äckliga vid åsynen av bensåret och av den lukt som utsöndras (Green &
Jester, 2009). Personer med bensår kan med olika strategier bli hjälpta till att uppnå hälsa och
högre livskvalitet trots sin diagnos. Till exempel har personens känsla av delaktighet i
behandlingen visat sig vara en viktig faktor då det kan förbättra chanserna att tillfriskna
fortare; för att nå detta spelar sjuksköterskan en viktig roll i sin relation till patienten
(Ebbeskog & Emami, 2005).
2.4 Teoretisk referensram The World Health Organization Quality of Life Group’s (WHOQOL) holistiska definition av
livskvalitet ser ut på följande sätt:
Livskvalitet innefattar individens uppfattning om sin plats i tillvaron i den kultur
och det värdesammanhang som han/hon lever i och i relation till personliga mål,
förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp som påverkas av
individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, nivå av oberoende, sociala
förhållanden och relationer till påtagliga händelser i levnadsmiljön.
(WHOQOL, 1995; Mendel översättning, 2007)
Enligt WHOQOL (1995) omfattar således begreppet livskvalitet flera olika aspekter med
olika dimensioner, som alla vilar på en subjektiv grund av individens egen uppfattning om sin
tillvaro. Begreppets mångfacetterade sammansättning återspeglas i de sex olika domäner som
WHOQOL (1995) har format. Dessa är: fysisk domän, psykologisk domän, grad av
oberoende, sociala relationer, omgivning och miljö samt andlighet, religion och personlig
tro. User Manual (WHOQOL, 1998) gör gällande vilka aspekter som ingår under varje
domän (se Tabell 2).
Polit och Beck (2010) menar att en teoretisk referensram bidrar till att göra resultatet
meningsfullt och tolkningsbart. Domänernas kriterier kommer i denna studie att användas för
systematisering av materialet i de ingående studiernas resultat samt utgöra en grund för
diskussion.
5
3. Problemformulering
Att leva med bensår påverkar det dagliga livet och kan få långtgående konsekvenser för
individen, man tvingas utstå återkommande, ibland smärtsamma, omläggningar och blir i sitt
vardagliga liv immobiliserade på grund av smärtan. Socialt sett kan det också vara ett hinder i
vardagen med ständigt återkommande besök i primärvård eller besök av hemsjukvården för
omläggning samt obehagskänslor vid illaluktande sår. För att kunna ge omvårdnad med
helhetssyn och kompetens är det av intresse att studera varje enskild individs upplevelse av
livskvalitet och tillvarata dennes kunskaper och erfarenheter. Kunskap om hur personer med
bensår upplever sina liv och vilka levda erfarenheter de besitter är därför en viktig del att
beakta för den vårdande sjuksköterskan.
4. Syfte
Denna litteraturstudie syftar till att belysa den personliga upplevelsen av att leva med
svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv.
6
5. Metod
5.1 Design
Detta arbete är en litteraturstudie baserad på studier med kvalitativ ansats. Studier med
kvalitativ ansats används när syftet är att få en djupare förståelse för människors levda
erfarenheter. En litteraturstudie innebär att skapa en översikt över kunskapsläget inom ett visst
område, eller ett problem, genom att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa
litteratur (Forsberg & Wengström, 2003). Deduktiv metod innebär enligt Lundman och
Hällgren Graneheim (2008) att analysen sker utifrån en redan utarbetad mall, modell eller
teori. Genom noggrann och systematisk bearbetning av de insamlade vetenskapliga artiklarna
samt övrigt material besvaras syftet om personer med bensårs upplevelse av livskvalitet.
5.2 Datainsamling och urval
De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund i resultatdelen hittades genom sökningar i
databaserna Cinahl, MEDLINE, AMED och Academic Search Elite. I enlighet med Forsberg
och Wengström (2003) formades sökord till den första litteratursökningen utifrån det valda
problemområdet och syftet. Nya sökord kunde ibland fås genom att använda de nyckelord
(key words) som fanns i de första resultatartiklarna. I de fall då sökorden behövde översättas
från svenska till engelska användes Svenska MeSH för att få en korrekt översättning. De
sökord som gav artiklar till resultatet var leg ulcer, venous ulcer, quality of life, qualitative,
psychosocial factors, experience och lived experience.
Första sökningen var alltid utan avgränsningar (limits). Sedan avgränsades sökningarna i ett
första urval genom att artiklarna skulle ha tillgänglig sammanfattning (abstract) och vara
förhandsgranskade (peer reviewed), vilket reducerade antalet träffar. Av de resterande
artiklarna gjordes ett andra urval efter genomläsning av titel och sammanfattning. De artiklar
som var kvantitativa, uppenbart inte svarade på denna studies syfte eller inte var
originalartiklar valdes då bort. I detta urval granskades även artiklarnas ålder varvid det
framkom att få studier genomförts de senaste åren. Artiklar som publicerats mellan 1995–
2011 inkluderades därför i urvalet. Totalt resulterade artikelsökningen i tolv artiklar som
presenteras i en sökmatris (se Tabell 1). Dessa artiklar lästes därefter igenom i sin helhet;
syfte, metod och resultat granskades för att se om de besvarade denna studies syfte. I två av
artiklarna som valdes ut används både kvalitativ och kvantitativ metod, i dessa fall användes
endast resultatet av den kvalitativa delen.
7
De tolv utvalda artiklarna granskades med hjälp av Exempel på protokoll för
kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman, Stoltz & Bahtsevanis, 2006).
Med hjälp av protokollet granskades studierna efter följande kvalitetskriterier: beskrivning av
studien, dess kontext, etiska resonemang, urval, metod, giltighet, kommunicerbarhet och
resultat. Utifrån kvalitetskriterierna gjordes i slutet av protokollet en subjektiv bedömning av
studiernas kvalitet, som därefter delades in i bra, medel eller dålig. Tio av de utvalda studierna
fick kvalitetsbedömningen bra då de uppfyllde samtliga kvalitetskriterier. Två av de utvalda
studierna fick kvalitetsbedömningen medel. Detta för att de ej hade angett information om
deltagarnas kön eller ålder. Studierna redovisas i en artikelpresentation (se Bilaga 1).
Tabell 1, resultat av artikelsökning
Databas & datum Sökord Antal
träffar
Antal efter
begränsningar
(abstract, peer
reviewed)
Antal
artiklar
uttagna till
studien
Artikel-
nummer
CINAHL, MEDLINE,
AMED & Academic
Search Elite
2011-04-11
leg ulcer AND lived experience
10
8
2
4, 7
CINAHL, MEDLINE,
AMED & Academic
Search Elite
2011-04-11
leg ulcer AND experience
294
118
3
3, 5, 8
CINAHL, MEDLINE,
AMED & Academic
Search Elite
2011-04-11
leg ulcer AND quality of life
AND qualitative
31
17
3
1, 6, 12
CINAHL, MEDLINE,
AMED & Academic
Search Elite
2011-04-19
leg ulcer AND psychosocial
factors
138
92
2
2, 11
CINAHL, MEDLINE,
AMED & Academic
Search Elite
2011-04-19
venous ulcer AND psychosocial
factors
54
41
2
9, 10
Totalt: 527 276 12
5.3 Dataanalys
Samtliga studiers resultat lästes förbehållslöst igenom för att få en översikt över materialet.
Studiernas resultat analyserades systematiskt utifrån WHO:s definition av livskvalitet enligt
8
User Manual (WHOQOL, 1998) med de ingående sex domänernas kriterier. Analysen skedde
i två steg som återupprepades för varje domän.
1. Alla studiernas resultat granskades enskilt av författarna efter en domän i taget med
hjälp av Tabell 2; varje aspekt som ansågs kunna kategoriseras markerades i texten med
färgpenna.
2. Resultatet av steg 1 diskuterades och sammanställdes i löpande text tillsammans av
författarna (se 7.1–7.6 ).
Båda analysstegen gjordes för varje domän och Tabell 3 färdigställdes; som ger en översikt
över resultatet. Det fanns dock material i studiernas resultat som inte kunde kategoriseras. Då
denna studie innehar en deduktiv metod innebar det att de fenomen och aspekter som inte
kunde kategoriseras i WHOQOL:s domäner uteslöts.
Tabell 2, analysmall inspirerad av WHOQOL User Manual
Fysisk
domän
Psykisk domän Grad av
oberoende
Sociala
relationer
Omgivning och miljö Andlighet,
religion och
personlig tro
Smärta och
obehag
Energi och
trötthet
Sömn och
vila
Positiva känslor
Tänkande,
inlärning, minne
och koncentration
Självkänsla
Kroppsuppfattning
och utseende
Negativa känslor
Mobilitet
Dagliga
aktiviteter
Beroendet av
läkemedel eller
behandlingar
Arbetsförmåga
Personliga
relationer
Socialt stöd
Sexuell aktivitet
Fysisk säkerhet och trygghet
Hemmiljön
Finansiella resurser
Tillgänglighet och kvalitet
av vård och
omsorg
Möjligheter till nya
färdigheter och ny kunskap
Deltagande i och möjligheter
till
rekreation/fritidsaktiviteter
Fysiska miljön
Transport
Den totala
livskvaliteten
och den
generella
uppfattningen
av hälsan.
(WHOQOL User Manual, 1998, s. 19; författarnas översättning)
9
6. Etiska aspekter
Då denna litteraturstudie baseras på kvalitativa intervjustudier är det människors personliga
berättelser som utgör grunden för resultatet. Författarna till denna studie för därför indirekt
dessa människors talan. Detta medför enligt Kvale och Brinkmann (2009) att etiska aspekter
bör beaktas angående hur forskaren handskas med materialet. De citat som förekommer i
denna studie är hämtade från de olika studierna som resultatet baseras på. Med hänsyn till att
det är människors personliga berättelser har citaten översatts med noggrannhet för att inte
förlora någon innebörd. I en litteraturstudie ska samtliga artiklar vara granskade av en etisk
kommitté alternativt ha väl gjorda etiska överväganden. Detta har gjorts i alla artiklar som
denna studies resultat baseras på. Samtliga artiklar och material som används i studien ska
redovisas, både det som stödjer och icke stödjer författarnas hypotes (Forsberg & Wengström,
2003). För att säkerställa detta har allt material i denna studie granskats och analyserats enligt
samma metod.
10
7. Resultat
Resultatet bygger på tolv olika studier med ett sammanlagt deltagarantal på 187 personer.
Ålderspannet på deltagande personer var 30–96 år i de elva studier där sådana uppgifter fanns
att tillgå. Durationen av dessa personers bensår varierade från fyra månader upp till 45 år.
Deltagande personer har blivit intervjuade om sina upplevelser av att leva med bensår, vilka
erfarenheter de har av att leva med bensår och bensårens påverkan på deras livskvalitet.
Tabell 3, den upplevda livskvaliteten hos personer med bensår utifrån WHOQOL:s domäner. I
de studier där personer upplever att livskvaliteten påverkas inom en viss domän är detta
markerat.
7.1 Fysisk domän
I samtliga artiklar konstaterades det att personer med bensår upplevde smärta och då
påverkades fysiskt (se tabell 3). Smärtan upplevdes som evigt pågående och sågs som en
naturlig del av att leva med bensår. Detta uttryckte en kvinna på följande sätt: ”Benet svullnar
och det gör att det gör ont… det bara värker… jag har levt med det hela tiden, jag ser på det
Artikel-
nummer
Författare, årtal Fysisk
domän
Psykologisk
domän
Grad av
oberoende
Sociala
relationer
Omgivning
& miljö
Andlighet,
religion &
personlig
tro
1. Brown, 2005
- - - - -
2. Chase et al., 1997
- - - - -
3. Douglas, 2001
- - - - -
4. Ebbeskog & Ekman, 2001
- - - - -
5. Haram & Nåden, 2003
- - - - -
6. Hareendran et al., 2005
- - - - -
7. Hopkins, 2004
- - - -
8. Hyde et al., 1999
- - - - -
9. Jones et al., 2008
- - - -
10. Krasner, 1998 - - -
11. Rich & McLachlan, 2003 - - - -
12. Walshe, 1995 - - - - -
11
[smärtan] som någonting som man får acceptera i och med såret” (Krasner, 1998, s. 163;
författarnas översättning). Ökad smärta sågs ibland som ett tecken på infektion i bensåret
(Hyde et al., 1999; Krasner, 1998). Vid omläggning och rengöring upplevdes ofta förvärrad
smärta i bensåret (Douglas, 2001; Hyde et al., 1999; Walshe 1995). Smärtan som bensåren
innebar medförde begränsningar i personens möjlighet att vara fysiskt aktiv. Tilltagande
smärta upplevdes när personen stod upp och gick, vilket försvårade promenader och andra
fysiska aktiviteter (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et al., 2005; Walshe, 1995).
Många personer upplevde sömnstörningar och låg ofta vakna, detta relaterat till smärtan från
bensåren (Douglas 2001; Ebbeskog & Ekman 2001; Haram & Nåden, 2003; Hareendran et
al., 2005; Hopkins, 2004; Hyde et al., 1999; Krasner, 1998). Personer med bensår kände att de
ständigt blev påminda om att de var trötta. De hade inte energi och kraft till att sköta hemmet
som de tidigare gjort (Ebbeskog & Ekman, 2001). Trötthet och smärta kunde även hindra
personerna från deltagande i sociala sammanhang (Hopkins, 2004).
7.2 Psykisk domän
När personer med bensår erfor att de aldrig skulle bli av med sina sår eller om såren återkom
upplevdes känslor av skuld, besvikelse, ledsamhet och depression (Douglas, 2001; Haram &
Nåden 2003; Harendraan et al., 2005; Jones et al., 2008). Det upplevdes som en skam att tala
om bensåret, även med sina vänner (Ebbeskog & Ekman, 2001). Den oupphörliga smärta som
personer med bensår upplevde ledde till känsla av förtvivlan och hopplöshet (Ebbeskog &
Ekman, 2001; Krasner, 1998). Smärtan som personerna upplevde gjorde att de kände ilska
och grät i förtvivlan över dess konsekvenser. ”Det gör så ont att det gör mig galen. Jag har
kramp i hela benet. Jag måste betala någon som går ut med hunden. Så det är hemskt”
(Ebbeskog & Ekman, 2001, s. 239; författarnas översättning).
Rädslan för att stöta emot de känsliga benen hindrade personer med bensår i det sociala livet
(Rich & McLachlan, 2003). Så även rädslan för att ramla och på så sätt orsaka mer skada
(Brown, 2005). Hos personer med bensår fanns en oro för utebliven förbättring och för att
såret skulle förvärras. Detta ledde i sin tur till tankar och oro för en eventuell amputation
(Chase et al., 1997; Haram & Nåden, 2003). Samtidigt fanns det hos flera av de drabbade en
positiv framtidstro och till och med glädje över att såret snart kommer läka (Douglas, 2001;
Ebbeskog & Ekman, 2001; Hopkins, 2004).
12
Personer med bensår upplevde rädsla och förtvivlan på grund av de problem som de
vätskande och illaluktande såren medförde. Känsla av skam, äckel och självförakt när de
kände sin egen lukt men även oro och rädsla över att andra skulle känna lukten från bensåren
(Douglas, 2001; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008; Walshe, 1995). Det kändes skamligt att
visa upp sitt bensår och bandage på allmänna platser (Ebbeskog & Ekman, 2001). Flertalet
kvinnor valde då att bära byxor istället för kjol då de kände sig besvärade och skämdes över
att visa upp sina lindade ben (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et al., 2005; Hyde et al.,
1999; Walshe, 1995). En kvinna beskrev detta på följande sätt:
Förr om åren skulle du aldrig ha fått se mig i byxor, men de senaste 5–6 åren har
jag skämts så över mina vätskande ben när jag har gått ut, så jag var tvungen att
ta till byxor, så nu kan inget få mig att ta av mig dem, jag har dom på mig dag
som natt… jag bär dem överallt för att jag inte tycker om att visa mina bandage.
Det är väldigt pinsamt, tycker jag, fastän man ser andra som inte bryr sig. Men
jag tycker det är väldigt pinsamt. (Hyde et al., 1999, s. 194; författarnas
översättning)
Förändrad kroppsuppfattning var ett problem som drabbade personer med bensår vilket ledde
till förlust av självkänsla (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001). Oförmågan att sköta
hygienen påverkade personens välbefinnande och ledde till en negativ självbild, då de ständigt
kände sig smutsiga och alltid luktade. ”Det är så äckligt… jag känner mig så smutsig… vill
inte att någon ska se de här hemska bandagen” (Douglas, 2001, s. 358; författarnas
översättning).
Bandagen gav de drabbade personerna en känsla av att vara fångna i sin egen kropp och en
upplevelse av förlorad frihet (Ebbeskog & Ekman, 2001). Personer med bensår anklagade sig
själva och kände frustration över sin situation och sina problem, vilket ledde till minskat
självförtroende (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et al., 2005). Omvårdnadsrelationen
med sjuksköterskan upplevdes av de flesta som något positivt. Det personliga mötet gjorde
patienterna glada och mer bekväma i omvårdnadssituationen (Brown, 2005; Chase et al.,
1997; Hopkins, 2004; Walshe, 1995).
7.3 Grad av oberoende
Nedsatt mobilitet och begränsning av fysisk aktivitet var ett problem som personer med
bensår upplevde (Brown, 2005; Chase et al., 1997, Haram & Nåden, 2003; Walshe, 1995).
Bakomliggande orsaker för den nedsatta mobiliteten uppgavs i huvudsak vara smärta (Chase
13
et al., 1997; Walshe, 1995). De olika behandlingsalternativen i sig, såsom pumpstövel och
kompressionslindning, upplevdes leda till immobilitet och olika livsstilsanpassningar (Chase
et al., 1997). Benen och fötterna lindades i flera olika lager vilket upplevdes göra benen
otympliga och öka dess storlek. Detta medförde även skoproblematik för individen då det var
svårt att hitta skor som passade (Chase et al., 1997; Ebbeskog & Ekman, 2001; Haram &
Nåden, 2003; Hareendran et al., 2005; Hyde et al., 1999; Rich & McLachlan, 2003; Walshe,
1995). Kompressionsbehandlingen hindrade även från dagliga aktiviteter som att promenera,
hälsa på vänner och arbeta i trädgården (Ebbeskog & Ekman 2001; Hareendran et al., 2005).
Bensåret och behandlingen ledde i det dagliga livet till svårigheter med att tvätta sig, klä på
sig och sköta såret (Douglas, 2001; Ebbeskog & Ekman, 2001; Walshe, 1995), men även till
problem med andra vardagliga aktiviteter som att köra bil. Detta på grund av smärtan och att
de otympliga skorna som kompressionsbehandlingen medförde fastnade i pedalerna (Chase et
al., 1997; Ebbeskog & Ekman 2001). Personer med bensår kunde även bli hindrade från att
arbeta eller delvis hindrade i sitt arbete (Chase et al., 1997; Krasner, 1998). Problemen
angående arbete och bilkörning upplevdes av en man som tidigare arbetat som
lastbilschaufför:
Jag kan inte göra någonting, inte i mitt tillstånd… vem skulle vilja anställa mig
som det är nu? Jag kan inte växla och jag kan inte trycka ner kopplingen. Det
gör ont… jag kan inte ens gå ut på restaurang. (Chase et al., 1997, s. 75;
författarnas översättning)
Smärtan som personer med bensår upplevde gjorde dem i behov av smärtstillande läkemedel
(Haram & Nåden, 2003; Krasner, 1998). Behovet av läkemedel var dock subjektivt och
skiftade från person till person och beroende på aktivitet (Haram & Nåden, 2003; Hareendran
et al., 2005). Flertalet ville ej ta smärtstillande för att det kändes obehagligt medan andra inte
såg något annat sätt att kunna hantera smärtan (Hyde et al., 1999).
7.4 Sociala relationer
Social isolering var en vanlig konsekvens av att leva med bensår (Brown, 2005; Haram &
Nåden, 2003; Rich & McLachlan, 2003). Upplevelse av ensamhet förekom och ett sätt att
hantera det på kunde vara att ringa en vän (Hyde et al., 1999). Faktorer såsom smärta och
trötthet hindrade deltagande i olika sociala sammanhang (Hopkins, 2004). Personer kunde på
grund av sina bensår uppleva sig vara bundna till sitt eget hem (Hyde et al., 1999; Walshe,
14
1995). ”Jag kan inte gå ut överhuvudtaget. Jag är bunden till mitt hem och det är tråkigt, du
vet” (Hyde et al., 1999, s. 195; författarnas översättning).
Rädslan för omgivningens sätt att reagera över bandage och sår och att andra skulle känna
lukten resulterade i att personerna själva valde att begränsa sitt sociala liv för att det ej skulle
leda till pinsamheter (Ebbeskog & Ekman, 2001; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008). Det
upplevdes även som än mer genant att visa upp sina bensår i en ny relation (Rich &
McLachlan, 2003). I vissa sociala sammanhang, till exempel i simhallen, kunde personen med
bensår uppleva det som om familjen skämdes över honom (Chase et al., 1997). Rädslan att
något eller någon skulle stöta emot benet kunde leda till att deras sociala liv påverkades.
”Även när mitt lilla barnbarnsbarn kommer, så vet alla om att de ska hålla sig borta från mina
ben” (Rich & McLachlan, 2003, s. 54; författarnas översättning).
För att kunna ta del av en social gemenskap fanns ett beroende av andra, då de bodde
ensamma och behövde hjälp för att ta sig till olika aktiviteter (Haram & Nåden, 2003). På
grund av de problem som bensåren orsakade upplevdes ett ökat beroende av familj och vänner
(Hareendran et al., 2005). De närstående gav personen det stöd som behövdes för att klara av
vardagen, samtidigt som de upplevde oro över den anhöriges situation (Chase et al., 1997).
Relationen till sjuksköterskan upplevdes av många som positiv. Personerna kände sig
tacksamma över sin relation till sjuksköterskan (Walshe, 1995). Den beskrevs som en djup
och nära relation med mycket förtroende, likt vänskap som varat i många år (Brown, 2005;
Hopkins, 2004). ”… och Mary, jag skulle säga att vi är som mor och dotter på ett sätt [skratt]
hon och jag. Ja hon säger att jag har ju känt dig i så många år” (Hopkins, 2004, s. 561;
författarnas översättning).
Sjuksköterskorna upplevdes alltid vilja deras bästa och i relationen fanns det utrymme för
skratt och skoj samtidigt som den präglades av ärlighet (Hopkins, 2004). Ibland upplevdes det
som om sjuksköterskan ej lyssnande och inte förstod vilka behov som personen hade, samt att
sjuksköterskan verkade stressad och inte hade tid för att prata. Detta ledde i sin tur till att
patienten inte ville vara till besvär och ställa några frågor (Douglas, 2001).
7.5 Omgivning & miljö
Problem såsom smärta, vätskande sår och immobilitet gjorde att personer med bensår
tvingades anpassa hemmiljön efter sin situation. Exempelvis kunde en specialanpassad pedal
15
till symaskinen användas till armbågen istället för till foten (Chase et al., 1997). Vätskande
bensår och kladdiga bandage gjorde även att de tvingades skydda möbler och säng från att
smutsas ner (Jones et al., 2008; Rich & McLachlan, 2003). ”Och när jag gick till sängs var jag
tvungen att lägga en handduk över sängen och en handduk över mitt ben för att det
[sårvätskan] kommer överallt… det var alltid blött: jag har fått slänga det [sängkläderna]”
(Jones et al., 2008, s. 58; författarnas översättning).
Ödematösa och vätskande underben och fötter orsakade fler problem. De vätskande bensåren
och lukten som medföljde upplevdes av många personer med bensår vara ett stort problem då
det fanns en risk att det inte bara skulle drabba dem själva utan även andra i omgivningen
(Douglas, 2001; Hopkins, 2004; Jones et al., 2008; Haram & Nåden, 2003; Hyde et al., 1999;
Rich & McLachlan, 2003). Dåligt anpassad boendemiljö kunde vara en försvårande faktor för
personer med bensår, till exempel om personen bodde flera trappor upp och inte hade tillgång
till hiss (Haram & Nåden, 2003). Personer med bensår upplevde sig vara fångna i sitt hem då
de ej hade möjlighet att ta sig ut och att de alltid kände sig tvungna att vara hemma på grund
av täta besök från distriktssköterskan (Brown, 2005; Hopkins, 2004; Walshe, 1995). De kände
ingen ork till att ta hand om hemmet och utföra dagliga hushållssysslor (Douglas, 2001;
Ebbeskog & Ekman, 2001; Hareendran et al., 2005). Personer med bensår som var hemlösa
var tvungna till att vara fysiskt aktiva och rörliga för att kunna hitta mat och tak över huvudet;
bensåren blev problematiska då de ledde till nedsatt mobilitet (Chase et al., 1997). Personerna
upplevde det som obekvämt att tvingas åka till distriktssköterskan för behandling av sina
bensår istället för att bli omlagda i hemmet (Rich & McLachlan, 2003).
7.6 Andlighet, religion och personlig tro
Inte i någon av de tolv studier som ingår i denna studies resultat har personer återgett att
andlighet, religion och personlig tro har någon påverkan på deras generella hälsa eller totala
livskvalitet.
16
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Enligt Forsberg och Wengström (2003) är det lämpligt att göra en litteraturstudie för att
sammanställa kunskapsläget inom ett visst område. Denna metod valdes till denna studie då
det redan fanns flertalet gjorda studier inom detta område och dessa bedömdes kunna utgöra
en tillräcklig grund för att sammanställa kunskapsläget. Forsberg och Wengström (2003) gör
gällande att den kvalitativa forskningen betonar förståelsen av människans subjektiva
upplevelse. Då syftet med denna studie var att belysa den personliga upplevelsen av att leva
med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv valdes därför studier med kvalitativ ansats.
Med undantag av de två studier som använde sig av både kvantitativ och kvalitativ metod
hade de utvalda studierna enbart kvalitativ metod. Kvantitativa studier valdes bort för att
människors levda erfarenheter och upplevelser av livskvalitet skulle belysas. De två studier
med båda metoderna som trots detta valdes ut redovisade resultatet av de kvantitativa och
kvalitativa delarna separat. Endast data från den kvalitativa delen ingår i denna studies
resultat då de svarade på denna studies syfte.
Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör en litteraturstudie fokusera på aktuell forskning
inom det valda området. Fyra av de utvalda studierna är gjorda under senare halvan av 1990-
talet då tillräckligt med senare studier ej hittades. Den långa tidsperioden som studierna löper
över skulle kunna uppfattas som en svaghet i denna studies material, men då upplevelse av
bensår troligen inte skiljer sig över tid kan denna studies resultat anses vara trovärdigt. Många
av de senast gjorda studierna undersöker livskvaliteten hos personer med bensår med
kvantitativ metod. Dessa studier kunde ej användas då det var den personliga upplevelsen av
livskvalitet som skulle belysas. Varför det inte finns senare kvalitativ forskning inom detta
område går endast att spekulera i. Det är möjligt att den personliga upplevelsen av livskvalitet
hos personer med bensår ansetts vara relativt konstant de senaste fem åren. De olika studier
som resultatet baseras på är utförda i olika länder och till och med på olika kontinenter. Sju
från England, två USA, en från Norge, en från Australien och en från Sverige. Denna
geografiska spridning skulle kunna underminera resultatets överförbarhet genom kulturella
skillnaders påverkan. Trots denna risk valdes dessa studier ut för att de väl svarade på syftet.
Ett tillkortakommande är att flera studier som inkluderades behandlade bensår ur ett brett
perspektiv och inte specificerade om deltagarna hade sår av venös, arteriell eller blandad typ.
Då symtomen varierar beroende på sårets etiologi kan detta ha påverkat resultatet. I
17
databassökningen användes venous leg ulcer och leg ulcer som sökord, men inte arterial leg
ulcer. Detta skulle kunna ha gjort att studier med personer som hade arteriella bensår
missades. I efterhand har en extra sökning gjorts med arterial leg ulcer som sökord, vilket gav
14 träffar. En av dessa 14 artiklar var redan inkluderad i resultatet medan de resterande 13 ej
svarade på denna studies syfte.
På grund av viss språkförbistring upplevdes det under arbetets gång som svårt att översätta
och helt förstå samtliga detaljer i studierna. Stor vikt lades därför vid att noggrant översätta
med hjälp av lexikon. Ändå kan detta problem ha lett till skeva tolkningar och därmed till
felaktig användning av resultatets innebörd i studierna. Efter att artiklarna förbehållslöst lästs
igenom fann författarna att resultatet kunde systematiseras utifrån de domäner som
WHOQOL (1998) utformat och påbörjade därför Tabell 3. I efterhand kan det konstateras att
detta moment hade kunnat utföras enklare efter att analysen var färdig, och då besparat tid.
Ibland upplevdes svårigheter med att kategorisera resultatet in i de olika domänerna. Detta för
att de olika aspekterna och fenomenen som påverkade personernas livskvalitet interagerade
med varandra och påverkade flera domäner samtidigt. Exempelvis aspekten smärta: beroende
på vilka konsekvenser den fick återkom den i samtliga domäner (utom andlighet, religion och
personlig tro). I dessa fall diskuterades saken noga, författarna emellan, och en subjektiv
tolkning gjordes. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) stärks tillförlitligheten i
resultatet då två forskare gemensamt analyserar och diskuterar tolkningsmöjligheterna.
Graneheim och Lundman (2004) menar att kvalitativ forskning som baseras på berättelser och
observationer alltid tolkas utifrån läsarens, alternativt forskarens, egen förförståelse av ämnet.
Förförståelsen kan i denna studie ha inneburit att materialet anpassats för att kunna passa in i
denna studies resultat. Författarna till denna studie var medvetna om sin egen förförståelse
och att den kan ha påverkat trovärdigheten av resultatet.
8.2 Resultatdiskussion
Denna litteraturstudie syftade till att belysa den personliga upplevelsen av att leva med
svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv. Resultatet visade att personer med bensårs
livskvalitet påverkades fysiskt, psykiskt, i sociala relationer, i grad av oberoende samt i deras
omgivning och miljö. Det har dock ej gått att finna faktorer som påverkar domänen religion,
andlighet och personlig tro. Patientens upplevelser och individuella situation måste trots
18
denna kategorisering ses som en helhet. Rustøen (1993) menar att alla faktorer som påverkar
livskvaliteten interagerar och samverkar med varandra.
Fysisk domän
En faktor som genomgående återkommer som ett problem inom alla domäner är smärta. Den
smärta som personer med bensår upplever hindrar dem bland annat från att vara fysiskt aktiva,
till deltagande i sociala sammanhang och leder till psykisk påfrestning. I linje med denna
studies resultat fann Herber, Schnepp och Rieger (2007) i sin studie att smärta är ett ständigt
återkommande problem för personer med bensår och beskrivs som det värsta med att vara
drabbad av bensår. Vidare fann Herber et al. (2007) att smärta begränsar möjligheten att vara
fysiskt aktiv och är en vanlig bakomliggande orsak till sömnstörningar, vilket bekräftar
innevarande studies resultat. Som vårdande sjuksköterska är det enligt Price, Fogh, Glynn,
Krasner, Osterbrink och Sibbald (2007) viktigt att göra en smärtbedömning för att kunna ge
lämplig behandling. I denna bedömning skall det förutom frågor om smärtans karaktär och
lokalisation även ingå frågor om smärtan stör sömnen, påverkar mobiliteten eller aptiten.
Psykisk domän
Enligt Wiklund (2003) påverkas vår personliga identitet och självuppfattning av om sjukdom
eller skada gör att kroppen förändras. I resultatet framkommer att den egna självbilden
påverkas negativt hos personer med bensår, vilket sedermera leder till förlust av självkänsla.
De kände sig smutsiga och kunde känna odören från sina sår. Mudge, Meaume, Woo, Sibbald
och Price (2008) har i sin studie också funnit att självbilden påverkas negativt av att leva med
kroniska sår. Illaluktande sår uppges vara en faktor som har negativ inverkan på den egna
kroppsuppfattningen. Rustøen (1993) menar att sjuksköterskan kan hjälpa patienten att
korrigera en negativ eller felaktig självbild genom att hjälpa patienten att acceptera sin
situation och ge stöd i de dagliga aktiviteterna.
Känsla av hopplöshet inför den aldrig upphörande smärtan och att såret aldrig läker är vanligt
förekommande hos personer med bensår. Enligt Rustøen (1993) kan sjuksköterskan stärka
upplevelsen av hopp genom att uppmuntra patienten till att använda sina egna resurser. Detta
genom att visa engagemang och tro på dennes förmåga att plocka fram sina inneboende
resurser.
Grad av oberoende
I resultatet konstaterades att personer med bensår begränsades i sin livskvalitet genom nedsatt
mobilitet. I en studie av Heinen, Evers, Van Uden, Van der Vleuten, van de Kerkhof & Van
Achterberg (2007) var endast nio av 25 personer med bensår tillräckligt fysiskt aktiva, det vill
19
säga 30 minuter/dag minst fem dagar i veckan. Lindholm (2003) menar att sjuksköterskan
skall inhämta information om livsstilsrelaterade faktorer då de kan påverka sårläkningen.
Vidare fann Heinen et al. (2007) att kunskapen om hur fysisk aktivitet kan påverka bensårets
läkningsprocess. I enlighet med resultatet i innevarande studie fann Heinen et al. (2007) att de
faktorer som påverkade den fysiska aktiviteten var smärta och socialt stöd. Som vårdare av
personer med sår är det enligt Lindholm (2003) viktigt att inta ett helhetsperspektiv. Då
graden av fysisk aktivitet påverkas av flertal faktorer bör vårdaren ta hänsyn till dessa. För att
stödja möjligheten hos personen med bensår att vara fysisk aktiv menar Heinen et al. (2007)
att följande aspekter bör tas med i beräkning: individuella fysiska begränsningar, smärta och
lämpliga skor.
Sociala relationer
Den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska upplevdes av personer med bensår
allt som oftast som positiv vilket även styrks av Herber et al. (2007). Men det kan finnas
sådant som hindrar till att skapa den goda vårdande relationen. Dahlberg, Segesten, Nyström,
Suserud och Fagerberg (2003) menar att tid kan vara ett sådant hinder då arbetssituationen
blir så tidsmässigt pressad att förmågan att sätta sig in i patientens situation blir lidande.
Personer med bensår upplevde i denna studie ibland vårdsituationen som stressad och att de ej
fick den tid de behövde för att prata och ställa frågor. Enligt Lindahl, Norberg och Söderberg
(2007) var det när sjuksköterskorna gav ett intryck av att vara äkta och hängivna som tröst
kunde förmedlas till patienten. Detta för att de var förtroendeingivande, talade sanning, tog
sig den tid de behövde för göra omläggningar utan att tillfoga smärta och hade kunskapen att
kunna utföra det.
Omgivning och miljö
En försvårande faktor för personer med bensår visade sig vara att boendemiljön ej var adekvat
anpassad. För att upprätthålla ett helhetsperspektiv på personen med sår krävs det enligt
Lindholm (2003) att en bedömning av sårets inverkan på livskvaliteten görs. Bensårets
konsekvenser på livskvaliteten gör att boendemiljön blir missanpassad till personens situation.
Enligt Nilsson (2009) krävs det vid vård i hemmet en trygg och säker omvårdnad utifrån de
individuella behov som personen har. Det är för vårdpersonal en utmaning att hitta metoder
och lösningar till att kunna hjälpa och ge stöd åt personer som får vård i hemmet.
Andlighet, religion och personlig tro
Resultatet visade ej på några faktorer som påverkade personer med bensår i domänen
andlighet, religion och personlig tro. O’Connell och Skevington (2010) anser att andlighet,
20
religion och personlig tro är viktiga faktorer för att bedöma hälsorelaterad livskvalitet. Det
kan då tyckas vara märkligt att de studier som resultatet baseras på ej verkar behandla denna
domän, då den bör innefattas när personer med bensår betraktas ur ett helhetsperspektiv.
Enligt O’Connell och Skevington (2010) kan domänen andlighet, religion och personlig tro
närmast kopplas till den psykiska domänen och där särskilt till aspekterna hopp och optimism,
och inre frid. I resultatet framkom inom den psykiska domänen att personer med bensår kunde
känna en positiv framtidstro och glädje över att såret snart skulle vara läkt. Det är möjligt att
aspekter som skulle hamnat inom domänen andlighet, religion och personlig tro istället
hamnade inom den psykiska domänen då de enligt O’Connell och Skevington (2010) är nära
sammankopplade.
8.3 Slutsats
Denna litteraturstudie visade att personer med bensår upplevde en negativ inverkan på sin
livskvalitet. Smärta ansågs vara en dominerande faktor som hade negativ inverkan på
livskvaliteten hos personer med bensår. Bensåret förändrade den egna kroppsuppfattningen
negativt vilket ledde till förlust av självkänsla. Den vårdande relationen upplevdes ofta vara
en källa till styrka och hopp. För att kunna upprätthålla och förbättra sin livskvalitet behövde
personer med bensår hjälp och stöd i det dagliga livet och en vårdare som betraktade dem ur
ett helhetsperspektiv. Förhoppningen finns om att denna studie kan bidra i klinisk omvårdnad
med ett ökat helhetsperspektiv av personer med bensår och kunskap om hur deras livskvalitet
påverkas.
8.4 Förslag på vidare forskning
Det vore lämpligt att i framtida forskning inrikta sig på att belysa den personliga upplevelsen
av livskvalitet hos personer med bensår genom att göra fler kvalitativa studier, då det saknas
senare sådana studier. I denna studie har det framkommit att familjen påverkas av den
anhöriges bensår. Det vore därför intressant med ny forskning som undersöker de närståendes
upplevelser. Resultatet visade ej någon påverkan inom domänen andlighet, religion och
personlig tro, vilket verkar märkligt. Därför vore det också intressant med studier som
specifikt behandlar denna domän, till exempel på hur personer med bensår tar hjälp av sin
andlighet, religion och personliga tro för att hantera sin livssituation.
21
9. Referenslista (*=resultatartikel)
*Brown, A. (2005). Chronic leg ulcers, part 1: do they affect a patient’s social life? British
Journal of Nursing, 14(17), 894-898.
*Brown, A. (2005). Chronic leg ulcers, part 2: do they affect a patient’s social life? British
Journal of Nursing, 14(18), 986-989.
*Chase, K.S., Melloni, M. & Savage, A. (1997). A forever healing: The lived experience of
venous ulcer disease. Journal of Vascular Nursing, 15(2), 73-78.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Studentlitteratur: Lund.
*Douglas, V. (2001). Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients’ experiences and
feelings. Journal of Wound Care, 10(9), 355-360.
*Ebbeskog, B. & Ekman, S.L. (2001). Elderly persons ‘experiences of living with venous leg
ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 15, 235-243.
Ebbeskog, B. & Emami, A. (2005). Older patients’ experience of dressing changes on venous
leg ulcers: more than just a docile patient. Journal of Clinical Nursing, 14, 1223-1231.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112.
Green, J. & Jester, R. (2009). Health-related quality of life and chronic venous leg ulceration:
part 1. British Journal of Community Nursing, 14(12), 12-17.
*Haram, R. & Nåden, D. (2003). Hvordan pasienter opplever å leve med leggsår. Vård i
Norden, 68(23), 16-21.
*Hareendran, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., Kenkre, J. & Symonds,
T. (2005). Measuring the impact of venous leg ulcers on quality of life. Journal of Wound
Care, 14(2), 53-57.
Harrison, M., Graham, I., Lorimer, K., Vandenkerkhof, E., Buchanan, M., Wells, P., & ...
Pierscianowski, T. (2008). Nurse clinic versus home delivery of evidence-based community
leg ulcer care: a randomized health services trial. BMC Health Services Research, 8243.
Heinen, M., Evers, A., Van Uden, C., CJM, PCM, & Van Achterberg, T. (2007). Sedentary
patients with venous or mixed leg ulcers: determinants of physical activity. Journal of
Advanced Nursing, 60(1), 50-57.
Herber, O., Schnepp, W., & Rieger, M. (2007). A systematic review on the impact of leg
ulceration on patients' quality of life. Health And Quality Of Life Outcomes, 5:44.
22
*Hopkins, A. (2004). Disrupted lives: investigating coping strategies for non-healing leg
ulcers. British Journal of Nursing, 13(9), 556-563.
*Hyde, C., Ward, B., Horsfall, J. & Winder, G. (1999). Older women’s experience of living
with chronic leg ulceration. International Journal of Nursing Practice, 5, 189-198.
*Jones, J.E., Robinson, J. & Carlisle, C. (2008). Impact of exudates and odour from chronic
venous leg ulceration. Nursing Standard, 22(5), 53-61.
*Krasner, D. (1998). Painful Venous Ulcers: Themes and Stories about Living with the Pain
and Suffering. Journal of WOCN, 25, 158-168.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lindahl, E., Norberg, A., & Soderberg, A. (2007). The meaning of living with malodorous
exuding ulcers. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 16(3A), 68-75.
Lindeman Steen, L., Andersen, T. & Ingebretsen, H. (2002). Omvårdnad vid hudskador och
hudsjukdomar. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s.958-991). Stockholm: Liber AB.
Lindholm, C. (2003). Sår. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.159-
172). Lund: Studentlitteratur.
Mendel, B. (2007). Yrsel ur patientens perspektiv: en klinisk och epidemiologisk studie på
personer med öronrelaterad yrsel. Avhandling, Karolinska Institutet, Stockholm, Institutionen
för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Moffatt, C., Franks, P., Doherty, D., Smithdale, R. & Martin, R. (2006). Sociodemographic
factors in chronic leg ulceration. The British Journal of Dermatology, 155(2), 307-312.
Morgan, P., & Moffatt, C. (2008). Non healing leg ulcers and the nurse-patient relationship.
Part 1: the patient's perspective. International Wound Journal, 5(2), 340-348.
Mudge, E., Meaume, S., Woo, K., Sibbald, R., & Price, P. (2008). Patients' experience of
wound-related pain: an international perspective. EWMA Journal, 8(2), 19.
Nilsson, C. (2009). Stöd i hemmet med IKT. I S. Söderberg (Red.), Att leva med sjukdom
(s.155-170). Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
O'Connell, K., & Skevington, S. (2010). Spiritual, religious, and personal beliefs are
important and distinctive to assessing quality of life in health: a comparison of theoretical
models. British Journal Of Health Psychology, 15(Pt 4), 729-748.
Persoon, A., Heinen, M.M, van der Vleuten, C.J.M., de Rooij, M.J, van de Kerkhof, P.C.M. &
van Achterberg, T. (2004). Leg ulcers: a review of their impact on daily life. Journal of
Clinical Nursing, 13(3), 341-354.
Phillips, T., Stanton, B., Provan, A., & Lew, R. (1994). A study of the impact of leg ulcers on
quality of life: financial, social, and psychologic implications. Journal Of The American
Academy Of Dermatology, 31(1), 49-53.
23
Polit, D.F & Beck, C.T. (2010). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for
Nursing Practice. (7th
ed.). Philadelphia: Lippincott.
Price, P., Fogh, K., Glynn, C., Krasner, D., Osterbrink, J., & Sibbald, R. (2007). Managing
painful chronic wounds: the Wound Pain Management Model. International Wound Journal,
4 Suppl 14-15.
*Rich, A. & McLachlan, L. (2003). How living with a leg ulcer affects people’s daily life: a
nurse-led study. Journal of Wound Care, 12(2), 51-54.
Rustøen, T. (1993). Livskvalitet. En utmaning för sjuksköterskan. Berlings, Arlöv.
Segesten, K. (2006) Att välja modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.85-87). Lund: Studentlitteratur.
Slonkova, V. & Vasku, V. (2008). Quality of life in the patients with chronic leg ulcers – a
preliminary report. EWMA Journal, 8(3), 23.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Hämtad 28 april, 2011, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
Solowiej, K. (2010). Take it easy: How the cycle of stress and pain associated with wound
care affects recovery. Nursing & Residential Care, 12(9), 443-446.
The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position paper from
the World Health Organization. (1995). Social Science & Medicine (1982), 41(10), 1403-
1409.
The World Health Organisation (WHO). (1998). WHOQOL User Manual.
Hämtad 2 maj, 2011, från:
http://www.who.int/mental_health/evidence/who_qol_user_manual_98.pdf
Van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., De Bacquer, D. & Defloor, T. (2009). How
evidence-based is venous leg ulcer care? A survey in community settings. Journal of
Advanced Nursing, 65(2), 337-347.
*Walshe, C. (1995). Living with a venous leg ulcer: a descriptive study of patients’
experiences. Journal of Advanced Nursing, 22, 1092-1100.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2.a uppl.). Studentlitteratur, Lund.
Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (sid. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
Bila
ga
1 A
rtike
lred
ov
isnin
g
Nr Författare, År,
Tidsskrift
Titel Syfte Design, Urval,
Datainsamling, Antal
Deltagare, Analys
Resultat Kvalitet
Bra/Medel/Dålig
1.
Brown, A. (2005).
Part 1:
British Journal of
Nursing, 14(17),
894-898.
Part 2:
British Journal of
Nursing, 14(18),
986-989.
Chronic leg ulcers,
part 1 & 2: do they
affect a patient’s
social life?
Att undersöka om
kroniska venösa bensår
påverkar patientens
sociala liv negativt samt
utröna om ”Knitting
Needle syndrome”
faktiskt existerar.
Kvalitativ studie med
fenomenologisk,
hermeneutisk ansats.
Semistrukturerade
intervjuer.
8 Deltagare.
Kvalitativ
innehållsanalys.
Tre huvudteman: smärta är ett ständigt
återkommande problem för dessa patienter;
bensår leder till avskiljning från sociala
sammanhang relaterat till nedsatt mobilitet;
samt olika strategier för att hantera de
problem som uppstår på grund av bensåret.
Bra/Medel.
Negativt
Ej angett kön på
deltagare.
2. Chase, K.S.,
Melloni, M. &
Savage, A. (1997).
Journal of
Vascular Nursing,
15(2), 73-78.
A forever healing:
The lived experience
of venous ulcer
disease.
Undersöka den levda
erfarenheten av läkningen
av bensår hos patienter
som vårdas på en
ambulerande kirurgisk
klinik.
Kvalitativ studie med
fenomenologisk ansats.
Intervjuer, aktivitets -
och smärtdagbok,
fältanteckningar.
37 deltagare.
Kvalitativ
innehållsanalys.
Fyra teman: evig läkandeprocess, relaterat
till långa tiden som läkningen pågår;
begränsningar och anpassning, på grund av
nedsatt mobilitet och rörlighet; känsla av
maktlöshet då såret alltid kommer tillbaka;
vem bryr sig, patienternas inställning till
sina egna sår.
Bra/Medel.
Negativt
Ej angett varken
kön eller ålder på
deltagarna
3. Douglas, V.
(2001).
Journal of Wound
Care, 10(9), 355-
360.
Living with a
chronic leg ulcer: an
insight into patients’
experiences and
feelings.
Utröna patientens behov
för att hjälpa vårdpersonal
att förstå effekterna av
kroniska bensår ur ett
patientperspektiv.
Kvalitativ ansats.
Ostrukturerade och
semistrukturerade
intervjuer.
8 deltagare.
Kvalitativ
innehållsanalys.
Fem kategorier ur patienternas perspektiv.
Fysiska upplevelsen: smärta, sömnlöshet,
lukt och läckage, nedsatt mobilitet.
Framtidsvision: förväntningar, acceptans,
besvikelse. Relationen mellan vårdare och
patient: följsamhet i behandlingen,
kunskapsbrist, alternativa behandlingar,
relationen mellan vårdare och patient. Brist
på kontroll: låg självkänsla, förändrad
kroppsbild, brist på kontroll, påverkan på
relationer. Vårdarens perspektiv: vårdarens
synvinkel.
Bra.
25
4. Ebbeskog, B. &
Ekman, S.L.
(2001).
Scandinavian
Journal of Caring
Sciences, 15, 235-
243.
Elderly persons
‘experiences of
living with venous
leg ulcer: living in a
dialectal relationship
between freedom
and imprisonment.
Belysa äldre människors
erfarenheter av att leva
med venösa bensår.
Kvalitativ studie med
fenomenologisk
hermeneutisk ansats.
Intervjuer med öppna
frågor.
15 deltagare
Fenomenologisk
hermeneutisk metod
inspirerad av Ricoeur.
Fyra teman: negativa känslor på grund
förändrad kroppsuppfattning; leva ett
begränsat liv; försök till att uppnå
välbefinnande trots smärtsamma sår och
bandage; kamp mellan hopp och förtvivlan
relaterat till den utdragna
läkningsprocessen.
Personer med bensår känner sig instängda i
sin egen kropp, i bandagen och hemmet. De
bär med sig hopp om frihet trots sin
betungande kropp.
Bra.
5. Haram, R. (2003).
Vård i Norden,
68(23), 16-21.
Hvordan pasienter
opplever å leve med
leggsår.
Undersöka hur patienter i
primärvården upplever
det att leva med kroniska
bensår.
Kvalitativ studie med
deskriptiv explorativ
design.
9 deltagare.
Intervjuer med öppna
frågor.
Kvalitativ
innehållsanalys.
De upplevde fysiska, sociala och psykiska
problem relaterat till bensåret. De upplevde
nedsatt mobilitet, smärta, svullna ben,
skoproblem, sömnsvårigheter, social
isolation, förtvivlan, depression och
ängslan.
Bra.
6. Hareendran, A.,
Bradbury, A.,
Budd, J.,
Geroulakos, G.,
Hobbs, R.,
Kenkre, J. &
Symonds, T.
(2005).
Journal of Wound
Care, 14(2), 53-
57.
Measuring the
impact of venous leg
ulcers on quality of
life.
Identifiera problem
relaterade till
hälsorelaterad livskvalitet
hos patienter med venösa
bensår för att kunna mäta
hur effektiviteten i
behandlingarna.
Kvalitativ och
kvantitativ metod.
38 deltagare.
Semistrukturerade
intervjuer och ett
HRQoL frågeformulär.
Kvalitativ
innehållsanalys av
intervjuerna och
statistisk
sammanställning av
frågeformulären.
Äldre patienter hade sämre HRQoL liksom
dem med smärta och icke läkande sår.
Duration och sårets storlek påverkade ej
HRQoL. Intervjuerna avslöjande smärta,
klåda, förändrat utseende, sömnlöshet,
funktionsbegränsningar och besvikelse med
behandlingen.
Bra
26
7. Hopkins, A.
(2004).
British Journal of
Nursing, 13(9),
556-563.
Disrupted lives:
investigating coping
strategies for non-
healing leg ulcers.
Utforska den levda
erfarenheten hos personer
som har venösa bensår
som ej läker.
Kvalitativ studie med
hermeneutisk
fenomenologisk ansats.
5 deltagare.
Ostrukturerade
intervjuer och
dagböcker.
Kvalitativ
innehållsanalys
Anpassning till livsstilsförändringar och
den ”nya” kroppen är svår för personer med
bensår. Copingstrategier för att hantera och
acceptera sin situation.
Bensåret får sociala konsekvenser.
Relationen mellan patient och sjuksköterska
viktig och betydelsefull.
Bra
8. Hyde, C., Ward,
B., Horsfall, J. &
Winder, G.
(1999).
International
Journal of
Nursing Practice,
5, 189-198.
Older women’s
experience of living
with chronic leg
ulceration.
I denna studie vill
författarna få en insikt i
äldre kvinnors liv med
fokus på deras upplevelse
att leva med bensår.
Kvalitativ studie med
deskriptiv ansats.
12 deltagare
Djup- och
semistrukturerade
intervjuer.
7 – stegsanalys
utvecklad av
Diekelmann samt Allen
& Tanner.
Två huvudteman: Få och bibehålla
kontrollen över den skadade kroppsdelen;
samt livsstilskonsekvenser och nedsatt
mobilitet. Underkategorier: ständig smärta;
sårvätskeläckage, lukt och pinsamhet; kamp
för skydda sina ben; tvungen att bära kläder
man inte föredrar; ensamhet; att hantera sin
situation genom att vara beslutsam och
hoppfull; ”experter” på sitt eget sår.
Bra
9. Jones, J.E.,
Robinson, J. &
Carlisle, C.
(2008). Nursing
Standard, 22(5),
53-61.
Impact of exudates
and odour from
chronic venous leg
ulceration.
Undersöka förekomsten
av depression hos
personer som behandlas
för venösa bensår, och
rikligt vätskande sårs
inverkan på dagliga livet,
totala hälsan och
livskvaliteten.
Kvantitativ och
kvalitativ metod.
Frågeformulär med 196
deltagare och intervjuer
med 20 av dessa.
Systematisk
sammanställning av
kvantitativ data med
hjälp av dator. Colaizzi
och van Manens
analysmetoder användes
till kvalitativ data.
Lukt och riklig sårsekretion hade en
ogynnsam inverkan på patientens
psykologiska tillstånd. Vilket leder till
känslor av avsky, självförakt och låg
självkänsla.
Bra
27
10. Krasner, D.
(1998). Journal of
WOCN, 25, 158-
168.
Painful Venous
Ulcers: Themes and
Stories about Living
with the Pain and
Suffering
Beskriva och undersöka
vad det innebär att leva
med smärtsamma venösa
bensår.
Deskriptiv, kvalitativ
ansats.
14 deltagare.
Semistrukturerade
intervjuer.
Analys med Martin
Qualitative Analysis
Software.
Fyra huvudteman: smärta är naturlig del av
att ha sår; svullna ben innebär mer smärta;
begränsning i möjlighet till att kunna stå
upp; återkommande smärta i samband med
debridering.
Bra
11. Rich, A. &
McLachlan, L.
(2003).
Journal of Wound
Care, 12(2), 51-
54.
How living with a
leg ulcer affects
people’s daily life: a
nurse-led study.
Utforska patienternas
erfarenheter av att leva
med bensår.
Kvalitativ studie med
deskriptiv
fenomenologisk ansats.
8 deltagare.
Semistrukturerade
intervjuer.
Kvalitativ
innehållsanalys.
Fyra kategorier. Symtom: smärta och
obehag på grund av läckage och lukt.
Behandling och skötsel: omvårdnad
bestående av kompressionslindning och
omläggning. Förväntningar, känslor och
olika sätt hantera sitt bensår. Begränsningar
på grund av såret: socialt; fysiskt; gällande
kläder och skor. Bensår har betydande
inverkan på individens liv. Graden av hur
mycket varierar från person till person.
Bra
12. Walshe, C. (1995).
Journal of
Advanced
Nursing, 22, 1092-
1100
Living with a
venous leg ulcer: a
descriptive study of
patients’
experiences.
Att beskriva erfarenheten
av att leva med venösa
bensår utifrån ett
patientperspektiv.
Kvalitativ ansats med
fenomenologisk metod.
13 deltagare.
Ostrukturerade
intervjuer.
Kvalitativ
innehållsanalys.
Smärta var huvudsakligen den största delen
av erfarenheten av att leva med venösa
bensår och ledde till begränsningar i dagliga
livet, såsom svårigheter med att gå.
Behandlingen lindrade ej symtomen, men
sjuksköterskorna ingav stort förtroende och
tillit relaterat till sin expertis. Övriga
upplevda symtom var läckage och lukt.
Bra
