EUROSYSTEM – Bauweiterbildung Rapport från det svenska ... · kort (skriftligt besked skulle vara i Bonn inom 4 dagar) beslutade Lunds Universitet ställa upp som part i projektet

EUROSYSTEM – Bauweiterbildung Rapport från det svenska deltagandet Projekttid – 2005-10-01 – 2007-09-30 Mats Persson

Institutionen för Byggvetenskaper

Avdelningen för Byggproduktion

EUROSYSTEM – Bauweiterbildung Rapport från det svenska deltagandet Författare: Tekn Dr. Mats H Persson Lunds Universitet – LTH Byggproduktion © 2008 Lunds Universitet ISRN LUTVDG/TVBP—07/3092--SE Detta projekt har fått stöd som ett pilotprojekt inom EUs Leonardo da Vinci-program.

”EUROSYSTEM Bauweiterbildung” – på en A4 Eurosystem Bauweiterbildung är ett europeiskt pilotprojekt (inom EUs Leonardo da Vinci-program) för innovation och transparens av yrkeskvalifikationer i byggbranschen som pågått oktober 2005-september 2007. Den tyska utbildningsorganisationen Berufsförderungswerk Bau Sachsen e.V har varit projektledande organisation. I projektet har representanter från branschorganisationer och utbildningsföretag från Danmark, Holland, Italien, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike deltagit. Projektspråket har varit Tyska.

En av utgångspunkterna för projektet har varit den ökande europeiseringen av byggmarknaden och de nya möjligheterna inom kommunikation, mobilitet och sysselsättning som EU erbjuder folk och företagen. En annan utgångspunkt har varit de svagheter som finns i den yrkesmässiga vidareutbildningen inom byggbranschen i Europa.

Projektet har haft som mål att bidra till • förbättring av kvalitet och transparens av yrkesmässiga kvalifikationer

liksom deras dokumentation inom byggbranschen. • anpassning av utbildningsmöjligheter till europeiska behov respektive

implementering av nya utbildningsmöjligheter för målgruppen ”mellanchefer på byggarbetsplatser”.

• utveckling av nya former av samarbete inom byggvidareutbildning inom Europa.

Rent konkret har projektet bidragit med en kartläggning av utbildningsvägar för mellanchefer på byggarbetsplatser i de deltagande länderna. Därmed har en europeisk gemensam bild av de kompetenser som krävs och innehållet i vidareutbildning av byggplatsledare skapats. Utifrån den gemensamma bilden har några kursmoduler definierats och från dessa har fyra kursmoduler valts ut för utveckling och tester i de deltagande länderna. Från svensk sida har vi bidragit med kursmoduler i Ledarskap och kommunikation och testat dessa i kurs med deltagare från Skanska, NCC, Peab, Thage Anderssons Byggnads AB och NE Persson Byggnads AB För mer information – kontakta: Mats Persson LTH Byggproduktion Box 118 22100 Lund 046-2223170 [email protected] Rapportering från projektet finns samlad på portalen: www.eurosystem-bau.de

Eurosystem Bauweiterbildung 4

Innehållsförteckning

1 ”EUROSYSTEM BAUWEITERBILDUNG” – DEN LÅNGA VERSIONEN 5

1.1 Bakgrund 5

1.2 Målsättning 5

1.3 Grundförutsättningar för projektet 5

2 GENOMFÖRANDE AV PROJEKTET 7

2.1 Arbete i nationella nätverk 7

2.2 Arbete i transnationella arbetsgrupper 7

2.3 Arbete i forum - konferenser 8

3 RESULTAT 9

3.1 Begrepp 9

3.2 En byggplatsledares handlingskompetenser 9

3.3 Kompetenskrav för kursmoduler 10

3.4 Genomförda provutbildningar 11

3.5 Förslag till fortsatt arbete 11

Bilaga A – Bildbevis från projekttiden 13

Bilaga B – Tidningsartiklar 16

Bilaga C – Kravbeskrivningar för de utvecklade och testade kursmodulerna 18 Bilaga D – Utbildningsstruktur i Sverige 28


1 ”EUROSYSTEM Bauweiterbildung” – den långa versionen

1.1 Bakgrund I augusti 2005 kontaktades Mats Persson av Sveriges Byggindustrier med en förfrågan om att vara svensk representant i ett sameuropeiskt projekt. Trots att betänketiden var kort (skriftligt besked skulle vara i Bonn inom 4 dagar) beslutade Lunds Universitet ställa upp som part i projektet med Mats Persson som projektledare. Det stämde nämligen väl med dennes forskningsområde som är bland annat kunskapsledning (Knowledge Management) och däri omfattas utbildningsfrågor och kompetensutveckling. Sveriges Byggindustrier lovade ställa upp med kontaktpersoner och att allmänt stödja arbetet.

1.2 Målsättning Eurosystem Bauweiterbildung är ett europeiskt pilotprojekt för innovation och transparens av yrkeskvalifikationer i byggbranschen under tiden oktober 2005-september 2007. Den tyska utbildningsorganisationen Berufsförderungswerk Bau Sachsen e.V. har varit den projektledande organisationen. En av utgångspunkterna för projektet har varit den ökande europeiseringen av byggmarknaden och de nya möjligheterna inom kommunikation, mobilitet och sysselsättning som EU erbjuder folk och företagen. En annan utgångspunkt har varit de svagheter som finns i den yrkesmässiga vidareutbildningen inom byggbranschen i Europa. Projektet har haft som mål att bidra till:

• förbättring av kvalitet och transparens av yrkesmässiga kvalifikationer liksom deras dokumentation inom byggbranschen.

• anpassning av utbildningsmöjligheter till europeiska behov respektive implementering av nya utbildningsmöjligheter för målgruppen ”mellanchefer på byggarbetsplatser”.

• utveckling av nya former av samarbete inom byggvidareutbildning inom Europa.

1.3 Grundförutsättningar för projektet Grunden för projektet har vilat på bland annat den vetenskaplig grund och erfarenhet inom området som forskningsinstitutet BAQ besitter och den kompetens som de olika projektpartners från olika delar av Europa kunnat samla. Det har varit 9 deltagande länder med representanter från olika utbildnings- och branschorganisationer. Deltagande organisationer finns förtecknade i tabell 1


Tabell 1 – Deltagande organisationer (Partners) Land Partner (organisation) på uppdrag av Danmark VITUS BERING, University College, Horsens Dansk byggeri Italien Landesberufsschule Bruneck Deutsche und

ladinische Berufsbildung, Bozen

Neder-länderna

COVEBO BV, Nijkerk

Polen Fundacja Kultury Ekologicznej, Jelenia Góra EUROREGIONALNA Izba Przemyslowo –Handlowa, Jelenia Góra

Rumänien Camera de Comert, Industrie sie Agricultura, Sibiu Sverige Lunds universitet, LTH Byggproduktion Sveriges Byggindustrier Tjeckien Svaz Podnikatelü ve Stavebnictvl v Ceske

Republice, Prag

Tyskland Berufsförderungswerk Bau Sachsen e. V., Chemnitz

Tyskland BAQ, Forschungsinstitut für Beschäftigung, Arbeit, Qualifikation, Bremen

Tyskland Bauindustrieverband Sachsen/ Sachsen-Anhalt e. V., Geschäftsstelle Chemnitz

Hauptverband der Deutschen Bauindustrie e. V., Berlin

Tyskland IG Bauen-Agrar-Umwelt Abt. Handwerk und Berufliche Bildung, Frankfurt/M.

Tyskland Zentralverband des Deutschen Baugewerbes, Berlin Ungern Péchy Mihály, Épitöipari Szakközépiskola,

Debrecen

Österrike Wirtschaftskammer Österreich, Geschäftsstelle Bau, Wien

Österrike Bauakademie – Lehrbauhof Salzburg Målgrupp för projektet har varit byggarbetare, byggföretag och utbildningsföretag. Projektspråket har varit tyska.


2 Genomförande av projektet Arbetet har genomförts på tre nivåer:

• Arbete i nationella nätverk • Arbete i transnationella arbetsgrupper • Arbete i forum (konferenser som höjdpunkter i projektgenomförandet)

2.1 Arbete i nationella nätverk I Sverige har vi i det nationella nätverket genomfört 5 möten. Följande personer har medverkat i det svenska nationella nätverket:

Håkan Andersson Liber Hermods AB Mats Bergman NCC Britt Borgström Sveriges Byggindustrier Gert Hübler Berufsförderungswerk Bau Sachsen e V, Deutschland Marianne Johansson Skanska Lars Larsson Thage Andersson Byggnads AB Marianne Oelker Johansson Peab Lars Olsson JM Uno Stenfelt N-E Persson Byggnads AB Lars Tengvall Ledarna Lars Tullstedt Sveriges Byggindustrier Fabian Zäll /Erland Olbers KY-myndigheten Mats Persson Lunds Universitet – LTH Byggproduktion

2.2 Arbete i transnationella arbetsgrupper De transnationella arbetsgrupperna har utvecklat och testat olika kursmoduler. Sammansättningen på de transnationella arbetsgrupperna har varit följande:

Arbetsgrupp 1 - Kursmodulutveckling „Ledarskap“ Mats Persson (Gruppansvarig) Sverige

Tadeusz Popowicz Polen Jiří Skála Tjeckien Tomas Majtner Tjeckien Gert Hübler Tyskland Arbetsgrupp 2 - Kursmodulutveckling „Arbetsplatsorganisation“ Peter Scherer (Gruppansvarig) Österrike Katalin Enczi Ungern Eva Borbas Ungern Martin Obermair Italien Kerstin Ganz Tyskland Arbetsgrupp 3 – Prövning/Certifiering, Transparens, Kvalitetssäkring Jan Uwe Wolff (Gruppansvarig) Danmark Ger Scholte Nederländerna Stefan Hörenz Tyskland Dr. Cornelia Vater Tyskland Edit Gross Tyskland


Arbetsgrupp 4 - Europass Dr. Peter John (Gruppansvarig) Tyskland Kerstin Viehweger Tyskland Gert Hübler Tyskland Anca Muntean Rumänien

De transnationella arbetsgrupperna har arbetat med sina specifika arbetsuppgifter och gjort avstämningar och återkopplat till de nationella nätverken samt de projektgemensamma konferenserna. Arbetsgrupperna har haft möten i Debrecen, Wien, Berlin, Dresden och Karpacz.

2.3 Arbete i forum - konferenser De stora gemensamma konferenserna har genomförts enligt följande

Öppningskonferens i Bautzen: 27 – 30 oktober 2005 Arbetskonferens i Salzburg: 11 – 14 maj 2006 Arbetskonferens i Prag: 14 – 17 september 2006 Avslutningskonferens i Dresden: 30 augusti – 2 september 2007


3 Resultat

3.1 Begrepp Vid arbetskonferensen i Salzburg gjordes en jämförelse av de begrepp för en byggplatsledare på en byggarbetsplats som används i de olika länderna på respektive lands språk:

Ungern: müvezetö Rumänien: maistru Nederländerna: Uitvoerder Tjeckien: Mistr Sverige: Arbetsledare, Platschef, Produktionschef Danmark: (Bygge) Pladsformand Italien: Capomastro Syd-Tyrol: Polier Österrike: Polier Tyskland: Polier Polen Mistrz

Av sammanställningen ser vi att tyskspråkiga använder begreppet Polier medan

flera andra använder ett begrepp som troligen härstammar från ”Mästare/Byggmästare” I Tyskland finns på arbetsplatsen delvis eller helt också en Bauleiter som har

teoretisk skolning medan Polier många gånger har vidareutbildats den långa vägen.

3.2 En byggplatsledares handlingskompetenser Enkäter genomfördes för att ta reda på vilka arbetsuppgifter som finns hos arbetsledningen på byggarbetsplatsen och hur vidareutbildningssystemet ser ut i de medverkande länderna. Enkäterna analyserades och diskuterades på de gemensamma arbetskonferenserna. I figur 1 visas de gemensamma delarna som identifierades i analysen och diskussionerna kring denna.

Figur 1 – Byggplatsledarens kompetensområden enligt analys av enkäter

Byggplatsledarens kompetens

Organisera byggarbets-

platsen

Ledarskap

Byggteknik

Juridik + procedur

Regleringar

Moduler i Eurosystem Nations-specifikt Nations-specifikt


I diskussionen om gemensamma förutsättningar konstaterades starka kopplingar

mellan hur utbildningsstrukturen i de olika länderna är uppbyggd och hur arbetsuppgifterna på byggarbetsplatsen är organiserade. De möjliga karriärvägarna är också kopplade till denna struktur. Framförallt fanns skillnader mellan länder med väl utvecklade vidareutbildningssystem och de som hade sämre utvecklade sådana system.

För utvecklingen av utbildningsmoduler delades kompetensområdena upp enligt figur 2. Fyra delkompetenser valdes ut och för dessa utvecklades motsvarade kursmoduler. Inom kompetensområdet Organisation av byggarbetsplatsen valdes kursmodulerna Organisera arbetsutförandet och Optimera nyttokostnaden. För komptentsområdet Ledarskap valdes att utveckla kursmodulerna Leda medarbetare och Kommunicera i byggprojekt.

Modul 1-5 Modul 1-5 Modul 1-5 Modul 1-5

1 1 Leda

produktionsplanering

1 Leda medarbetare 1

2 2 Organisera

arbetsutförandet

2 Effektiv

personalledning

2

3 3 Säkr arbetets kvalitet 3 Kommunisera i

byggprojekt

3

4 4 Optimera

nyttokostnaden

4 Medverka i

personalutveckling

4

5 5 Säkra arbetsmiljö och

yttre miljö

5 Medverka i ut-, fort-

och vidare-utbildning

5

Projektarbete Projektarbete Projektarbete Projektarbete

: Kursmodul

: Kursmodul som utvecklats/provats i projektet

Kompetenser för byggplatsledare

Byggteknik Organisation av

byggarbetsplatsen Ledarskap

Nationella

föreskrifter etc.

Figur 2 – Uppdelning av kompetensområden i delarområden med lämpliga

kursmoduler

3.3 Kompetenskrav för kursmoduler För de enskilda kursmodulerna utvecklades kravbeskrivningar enligt en mall. Exempel på kravbeskrivning av en kursmodul visas i figur 3.

De framtagna kravbeskrivningarna utgjorde underlag för de lärare i deltagarländer som skulle utforma och genomföra utbildningsmoment i respektive land. I varje land valde kursarrangörerna lämplig kurslitteratur och utformade undervisningen på det sätt de fann lämpligt själva.


Kompetens för byggplatsledare: Färdighet att, självständigt och på eget ansvar, utföra alla arbetsuppgifter i övergången mellan planering och

utförande Delkompetens: Byggarbetsplatsorganisation Handlingskompetens: Optimera nyttokostnad ”Färdighet, att optimera byggplatsens resultat genom kostnadsmedvetet tänkande och agerande“. Beskrivning av handlingskompetens Detaljer Hjälp och metoder för utbildare och föredragshållare

Kunna fatta beslut baserade på kostnadsfaktorer (praktikfall) Personalinsats Personalkostnader Materialinsats, - hantering och lagring Materialkostnader Maskiner och utrustningsinsats Maskinpriser Arbetsmetoder Kostnad för verktyg och förbrukningsmaterial Transport Transportkostnader Anlitande av underentreprenörer Byggplatsadministration - förstå data och information Extern fakturering

Uppföljning – Jämförelse planerad arbetsinsats och kostnad

Processer för direkt påverkbara kostnadsslag Avtalsvillkor Avtal, viten Prestationsbedömning Upphandling och ersättningsform Kunna sätta sig in i enkla kostnadsberäkningar Beräkning av försäljningspris Underlag till förhandling Förbereda avstämning av byggkostnader

Figur 3 – Exempel på beskrivning av kompetenskrav för kursmodul I bilaga C har samtliga utbildningsmodulers kompetenskrav samlats.

3.4 Genomförda provutbildningar Under våren 2007 genomfördes provkurser i de deltagande länderna. I Sverige deltog 15 personer i två kursmoduler som omfattade 6 kursdagar fördelade på 3 tillfällen med 2 kursdagar inklusive övernattning. Mellan kurstillfällena fick deltagarna hemuppgifter där de skulle analysera sin egen verksamhet. Deltagarna kom från Skanska, PEAB, NCC, NE Persson Byggnads AB och Thage Andersson Byggnads AB. Kursutvärderingarna i Sverige visade på nöjda kursdeltagare och väl genomförda utbildningsinsatser.

I alla länder genomfördes totalt sett 24 kurser och 891 undervisningstimmar. Totalt sett har kurserna haft 438 deltagare från 237 företag.

3.5 Förslag till fortsatt arbete Vid avslutningskonferensen i september 2007 i Dresden rapporterade samtliga länder om goda erfarenheter från genomförande av provkurser – både byggindustri och kursanordnare rapporterade positiva erfarenheter. Flera av de ”nya” EU-länderna i projektet behöver hjälp från mer utvecklade EU-länder med att skapa vidareutbildningssystem. Men även de länder med utvecklade vidareutbildningssystem


upplevde nätverket och utbytet av erfarenheter som mycket givande. Gemensam utveckling av kurser och definition av kompetenser gav mersmak.

Vid avslutningskonferensen presenterade t ex den Holländske representanten ett system för att bedöma ”Erfarenhetsbaserad kompetens” eller ”Tidigare förvärvad kompetens”. Detta som ett sätt att skräddarsy utbildningar till dem som redan har ”glaset halvfullt”.

Kontakter är tagna och förmodligen blir Sverige och Sveriges Byggindustrier tillfrågade om att medverka i ett så kallat ”transferprojekt” som fortsättning på detta avslutade pilotprojekt. Ett sådant projekt kan starta under hösten 2008.

Resultat från projektet finns samlad på projektets webbplats:

www.eurosystem-bau.de


Bilaga A – Bildbevis från projekttiden

Bild 1 - Kontraktstecknande vid öppningskonferensens – Bautzen.

Bild 2 – Det svenska nätverket vid första mötet.


Bild 3 - Sammanställning av kompetensområden för byggplatsledare – Salzburg.

Bild 4 - Genomgång av förslag till kursförslag och kompetenskrav för kursmoduler - Prag


Bild 5 - Genomgång av genomförda provkurser och enkätsvar - Karpasz

Bild 6 - Projektgruppen vid avslutningskonferensen i Dresden.(notera vägskylten – Polier är den tyska beteckningen på en byggplatsledare).


Bilaga B – Tidningsartiklar

Artikel från Nyhetsfolder – notera att insatserna från det svenska nätverket och det sätt de svenska kurserna genomfört handlingsorienterade kursprover uppmärksammas särskilt.


Bilaga C – Kravbeskrivningar för de utvecklade och testade kursmodulerna

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

1 v

on 3

Pol

ierk

ompe

tenz

: "F

ähig

keit,

alle

Auf

gabe

n an

der

Nah

tste

lle z

wis

chen

Bau

plan

ung

und

Bau

ausf

ühru

ng s

elbs

tänd

ig u

nd e

igen

vera

ntw

ortli

ch a

usfü

hren

zu

könn

en"

Tei

lkom

pete

nz: P

erso

nalfü

hrun

g S

ingu

läre

Han

dlun

gsko

mpe

tenz

: Mita

rbei

ter

führ

en

"Fäh

igke

it, d

ie M

itarb

eite

r au

f der

Bau

stel

le s

elbs

tänd

ig u

nd e

igen

vera

ntw

ortli

ch z

u or

gani

sier

en u

nd le

iten

,für

eine

n ef

fekt

iven

Bau

abla

uf z

u so

rgen

."

Besc

hrei

bung

der

H

andl

ungs

kom

pete

nz

Det

ails

Hilf

e un

d m

etho

disc

he A

nreg

unge

n fü

r A

usbi

lder

und

R

efer

ente

n

Soz

ialk

ompe

tenz

: K

ompe

tenz

zum

soz

iale

r U

mga

ng

Das

Ver

halte

n ei

ner

Gru

ppe

vers

tehe

n un

d an

alys

iere

n kö

nnen

und

G

rupp

enm

erkm

ale

und

Gru

ppen

stru

ktur

en k

ennz

eich

nen

und

erlä

uter

n

G

rup p

enbe

wus

stse

in u

nd G

rupp

enve

rhal

ten

T

eam

übun

gen

For

mel

le u

nd in

form

elle

Gru

ppen

, ihr

e S

truk

ture

n un

d ih

re

Wirk

unge

n au

f die

Mita

rbei

ter

Die

Vor

bild

wirk

ung

des

Gru

ppen

leite

rs in

sei

ner

Ein

heit

von

fach

liche

r un

d so

zial

er K

ompe

tenz

Gru

ppen

disk

ussi

onen

, wie

der

"gu

te“

Bau

arbe

itspl

atz

auss

ieht

und

w

as ih

n ke

nnze

ichn

et

Rol

le d

es V

orge

setz

ten,

um

Mot

ivat

ion

zu s

chaf

fen

V

erbi

ndun

gen

aufs

telle

n da

zu, w

as d

er V

orge

setz

te tu

n ka

nn u

nd

was

die

Org

anis

atio

n tu

n "m

uss"

Die

Wec

hsel

bezi

ehun

g T

eam

/Kol

onne

mit

dem

Ges

amtu

nter

nehm

en

For

mie

rung

und

Fes

tigun

g ei

ner

Gru

ppe

behe

rrsc

hen

Gru

p pen

form

iere

n

T

eam

übun

gen

Die

Bild

ung

von

Gru

ppen

auf

der

Gru

ndla

ge m

ensc

hlic

her

Bed

ürfn

isse

D

ie A

usw

irkun

gen

auß

erbe

trie

blic

her

Kon

takt

e un

d G

rupp

ieru

ngen

au

f das

Ver

halte

n de

r M

itarb

eite

r im

Bet

rieb

G

rupp

endi

skus

sion

en

Ber

ücks

icht

igun

g de

r B

eson

derh

eite

n ve

rsch

iede

ner

Bes

chäf

tigun

gsgr

uppe

n, n

ach

Ber

ufse

rfah

rung

, nac

h de

m

kultu

relle

n H

inte

rgru

nd

19

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

2 v

on 3

Besc

hrei

bung

der

H

andl

ungs

kom

pete

nz

Det

ails

Hilf

e un

d m

etho

disc

he A

nreg

unge

n fü

r A

usbi

lder

und

R

efer

ente

n

Per

sona

lkom

pete

nz :

Rol

le d

es P

olie

rs im

Bau

stel

lent

eam

dar

stel

len

und

erlä

uter

n

Die

Ans

prüc

he u

nd F

orde

rung

en d

er M

itarb

eite

r an

die

M

ensc

henf

ühru

ng d

es P

olie

rs

Die

Ans

prüc

he u

nd F

orde

rung

en d

er B

aule

itung

an

die

Men

sche

nfüh

rung

des

Pol

iers

Die

Ans

prüc

he u

nd F

orde

rung

en d

er M

itarb

eite

r un

d de

r B

aule

itung

:

-

Die

Mög

lichk

eit d

es P

olie

rs a

ufze

igen

, als

Mitt

ler

- D

ie G

efah

ren

für

den

Pol

ier

bei u

nver

einb

arte

n F

orde

rung

en,

Ver

halte

nsal

tern

ativ

en u

nd z

u er

war

tend

en K

onse

quen

zen

Dis

kuss

ione

n un

d R

efle

ktio

n üb

er d

ie B

edeu

tung

der

U

nter

nehm

ensk

ultu

r fü

r da

s V

erm

ögen

der

Mita

rbei

ter,

sic

h an

vo

rhan

dene

Wer

te a

nzus

chlie

ßen

, ”un

sich

tbar

e S

piel

rege

ln”,

V

erst

ehen

der

Ges

chäf

tsm

oral

u.a

. – v

erbi

nden

zu

Füh

rung

als

V

orbi

ld, R

icht

ungs

wei

ser

und

Ste

ller

von

Anf

orde

rung

en

- D

ie G

leic

hsin

nigk

eit u

nd G

egen

sätz

lichk

eite

n

D

ie A

usw

irkun

gen

schl

echt

er M

ensc

henf

ühru

ng im

Bet

rieb

Per

sönl

iche

Aut

oritä

t und

Die

nstg

ewal

t des

Füh

rung

spot

entia

ls

eine

r F

ühru

ngsk

raft

begr

ünde

n. D

ie g

rund

lege

nde

Vor

auss

etzu

ngen

und

die

geb

oten

en M

öglic

hkei

ten

zur

Ver

bess

erun

g de

s ei

gene

n F

ühru

ngsp

oten

tials

Die

wes

entli

che

Auf

gabe

des

Pol

iers

, die

Ver

teilu

ng u

nd Z

uwei

sung

vo

n A

rbei

tsau

fträg

en a

n di

e M

itarb

eite

r

Auf

zeig

en, w

ie v

ersc

hied

ene

Füh

rung

sstil

e A

rbei

tsum

wel

t, Z

usam

men

arbe

itskl

ima,

Fre

ude

an d

er A

rbei

t, K

reat

ivitä

t, Ü

bern

ahm

e vo

n V

eran

twor

tung

usw

. bee

influ

ssen

. Ver

tiefe

nde

Dis

kuss

ione

n um

die

situ

ativ

e so

wie

die

zie

lges

teue

rte

Füh

rung

–

Gru

ppen

disk

ussi

onen

um

"di

e ul

timat

ive

Füh

rung

auf

dem

B

auar

beits

plat

z”

Die

Fac

hlic

he K

ompe

tenz

mit

der

Per

sona

lkom

pete

nz v

erbi

nden

kön

nen

Die

wes

entli

che

Auf

gabe

des

Pol

iers

die

Übe

rwac

hung

der

Arb

eits

-au

sfüh

rung

hin

sich

tlich

Qua

ntitä

t, Q

ualit

ät u

nd T

erm

inei

nhal

tung

Dis

kuss

ion:

Was

mac

ht d

er P

olie

r um

die

Arb

eits

aufg

aben

gut

zu

vert

eile

n

D

ie W

eite

rgab

e vo

n In

form

atio

nen

als

eine

Auf

gabe

mit

zune

hmen

der

Bed

eutu

ng

T

eam

übun

gen

zur

Tec

hnik

der

Ana

lyse

ein

es S

ubje

kts

F

ür d

ie A

nerk

ennu

ng d

es P

olie

rs n

icht

nur

rat

iona

l, so

nder

n au

ch

emot

iona

le G

esic

htsp

unkt

e vo

n B

edeu

tung

sin

d

20

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

3 v

on 3

Besc

hrei

bung

der

H

andl

ungs

kom

pete

nz

Det

ails

Hilf

e un

d m

etho

disc

he A

nreg

unge

n fü

r A

usbi

lder

und

R

efer

ente

n

Die

ver

schi

eden

en W

erte

, di

e ei

ne F

ühru

ng b

eein

fluss

t ken

nzei

chne

n un

d er

läut

ern

Wic

htig

e ku

lture

lle K

ennz

eich

en. F

ühru

ng in

ein

er P

ersp

ektiv

e de

r V

ielfä

ltigk

eit

D

isku

ssio

n: B

eisp

iele

von

gut

em u

nd s

chle

chte

m L

eitu

ngss

til

Die

Vor

- un

d N

acht

eile

der

ver

schi

eden

en F

ühru

ngss

tile

T

eam

übun

gen

zum

Erk

enne

n de

s M

anag

erst

ils

Bei

spie

le u

nd d

ie M

erkm

ale

eine

s au

torit

ären

Füh

rung

sstil

s u

nd

eine

s so

zial

inte

grat

iven

Füh

rung

sstil

s

Die

ver

schi

eden

en F

orm

en d

er A

utor

ität

Aut

oritä

t als

Gru

ndla

ge je

der

Füh

rung

V

ersc

hied

ene

mul

tikul

ture

lle W

erte

Die

eig

ene

Per

sönl

ichk

eit v

ersu

s F

ühru

ngss

till a

naly

sier

en u

nd e

rläut

ern

Unt

er B

erüc

ksic

htig

ung

eige

ner

betr

iebl

iche

r E

rfah

rung

en

auff

ühre

n, w

elch

e pe

rsön

liche

n E

igen

scha

ften

eine

s P

olie

rs p

ositi

v bz

w. n

egat

iv z

u be

wer

ten

sind

Die

Not

wen

digk

eit,

das

eige

ne F

ühru

ngsv

erha

lten

kriti

sch

zu

anal

ysie

ren

und

gege

bene

nfal

ls Ä

nder

unge

n de

s ei

gene

n V

erha

ltens

anz

ustr

eben

Ein

ein

fach

eres

Per

sönl

ichk

eit d

arst

elle

ndes

Inst

rum

ent,

F

ühru

ngss

til w

ie D

iSC

, um

die

Sel

bste

insi

cht d

er T

eiln

ehm

er u

nd

das

Ver

stän

dnis

für

die

Per

sönl

ichk

eit a

nder

er z

u er

höhe

n un

d au

fzuz

eige

n, w

as d

ies

in B

ezie

hung

en b

edeu

tet –

die

ses

Mom

ent

funk

tioni

ert a

uch

als

Übe

rgan

g zu

Tei

l 2 d

er A

usbi

ldun

g –

Kom

mun

ikat

ion.

MB

TI o

der

glei

chw

ertig

er

Sel

bsta

naly

se d

es e

igen

en M

anag

erpr

ofils

E

rste

llung

ein

es A

ktio

nspl

ans

für

die

pers

önlic

he E

ntw

ickl

ung

21

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

1 v

on 2

Pol

ierk

ompe

tenz

: "F

ähig

keit,

alle

Auf

gabe

n an

der

Nah

tste

lle z

wis

chen

Bau

plan

ung

und

Bau

ausf

ühru

ng s

elbs

tänd

ig u

nd e

igen

vera

ntw

ortli

ch a

usfü

hren

zu

könn

en"

Tei

lkom

pete

nz: P

erso

nalfü

hrun

g S

ingu

läre

Han

dlun

gsko

mpe

tenz

: Mit

Bau

bete

iligt

en k

omm

uniz

iere

n "F

ähig

keit,

mit

alle

m a

uf d

er B

aust

elle

bet

eilig

ten

und

exte

rne

Sta

keho

lder

s ko

mm

uniz

iere

n, u

m fü

r ei

nen

effe

ktiv

en B

auab

lauf

zu

sorg

en."

Be

schr

eibu

ng d

er

Han

dlun

gsko

mpe

tenz

D

etai

ls

H

ilfe

und

met

hodi

sche

Anr

egun

gen

für

Aus

bild

er u

nd

Ref

eren

ten

Kom

pete

nz z

u K

oope

ratio

n un

d K

omm

unik

atio

n en

twic

keln

Ein

ige

Gru

ndpr

inzi

pien

erlä

uter

n un

d du

rchf

ühre

n kö

nnen

Spr

eche

n, H

ören

, Rüc

kkop

plun

g V

erba

le u

nd n

onve

rbal

e K

omm

unik

atio

n –

Bed

eutu

ng,

Ele

men

te,

erst

er E

indr

uck,

Kör

pers

prac

he a

ls w

irksa

mes

Mitt

el d

er

Übe

rzeu

gung

R

eakt

ion

auf E

inw

ände

Tra

inin

g, R

ückk

oppl

ung

–

Übu

ng d

es B

eher

rsch

ens

sich

wie

derh

olen

der

Ein

wän

de

Arg

umen

tiere

n, d

ie K

unst

der

Ver

hand

lung

und

die

Kun

st d

er

Übe

rzeu

gung

. V

erha

ndlu

ngsp

hase

n

Ver

hand

lung

stra

inin

g

Gru

ndpr

inzi

pien

der

Kom

mun

ikat

ions

führ

ung

Um

gang

– k

lar,

kur

z fa

ssen

, Ass

ertiv

ität (

Dur

chse

tzun

gsve

rmög

en)

in d

er tä

glic

hen

Pra

xis

Sel

bste

rken

nung

stes

t G

rupp

enw

eise

ver

schi

eden

e S

ituat

ione

n au

fste

llen,

die

Anl

ass

für

das

Auf

kom

men

von

Pro

blem

en u

nd K

onfli

kten

sin

d

Ein

fluss

der

Per

sönl

ichk

eit a

uf d

ie F

orm

der

Kom

mun

ikat

ion

Bed

eutu

ng d

er S

elbs

tprä

sent

atio

n

Übu

ng –

„S

telle

n S

ie s

ich

bitte

vor

“

Str

essb

ewäl

tigun

g

Str

essu

rsac

hen,

Um

gang

mit

Str

ess

Her

ausa

rbei

tung

der

Hau

ptur

sach

en fü

r P

robl

eme

beim

Um

gang

mit

Men

sche

n

22

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

2 v

on 2

Bes

chre

ibun

g de

r H

andl

ungs

kom

pete

nz

Det

ails

Hilf

e un

d m

etho

disc

he A

nreg

unge

n fü

r A

usbi

lder

und

R

efer

ente

n

Koo

pera

tion

und

Kom

mun

ikat

ion

in e

igen

em U

nter

nehm

en d

urch

führ

en k

önne

n

Kom

mun

ikat

ion

mit

dem

Zus

amm

enar

beite

r K

unst

des

Um

gang

s m

it un

ters

tellt

en M

itarb

eite

rn

Kom

mun

ikat

ion

vers

chie

den

Unt

erst

ellte

r &

Vor

gest

ellte

K

omm

unik

atio

n B

esta

ndte

il de

r M

otiv

atio

n

Übu

ng –

Beh

errs

chen

von

Pas

sivi

tät u

nd A

ggre

ssiv

ität i

n de

r K

omm

unik

atio

n de

s P

artn

ers

Kon

flikt

e –

Beh

errs

chen

von

Kon

flikt

en a

m A

rbei

tspl

atz

Urs

ache

n,

pers

önlic

he K

onfli

kte,

Kon

flikt

en in

nerh

alb

der

Gru

ppe,

H

eran

gehe

nsw

eise

an

Kon

flikt

e S

elbs

terk

ennu

ngst

est K

onfli

kt-S

til

Ver

hand

eln

und

Aus

hand

eln

Koo

pera

tion

und

Kom

mun

ikat

ion

mit

alle

n am

Bau

bet

eilig

ten

Par

tner

n un

d m

it D

ritte

n du

rchf

ühre

n kö

nnen

D

ie K

omm

unik

atio

n al

s T

eil d

es Im

agep

flege

des

Bet

riebe

s E

influ

ss d

es G

esam

timag

e, E

influ

ss d

er K

omm

unik

atio

nsfe

rtig

keite

n

Typ

en d

er K

omm

unik

atio

nspa

rtne

r er

kenn

en u

nd m

it ih

nen

umge

hen

lern

en

Tra

inin

g vo

n S

ituat

ione

n na

ch V

orsc

hläg

en d

er T

eiln

ehm

er -

A

nspr

uchs

volle

Kom

mun

ikat

ions

situ

atio

nen

Kom

mun

ikat

ions

situ

atio

nen

behe

rrsc

hen

lern

en

23

Sta

nd: 3

0. A

ugus

t 200

7 E

UR

OS

YS

TE

M B

auw

eite

rbild

ung

S

eite

1 v

on 1

Pol

ierk

ompe

tenz

: "F

ähig

keit,

alle

Auf

gabe

n an

der

Nah

tste

lle z

wis

chen

Bau

plan

ung

und

Bau

ausf

ühru

ng s

elbs

tänd

ig u

nd e

igen

vera

ntw

ortli

ch a

usfü

hren

zu

könn

en"

Tei

lkom

pete

nz: B

aust

elle

norg

anis

atio

n S

ingu

läre

Han

dlun

gsko

mpe

tenz

: Kos

ten

- N

utze

n -

Ver

hältn

is o

ptim

iere

n "F

ähig

keit,

das

Bau

stel

lene

rgeb

nis

durc

h ko

sten

bew

usst

es D

enke

n un

d H

ande

ln b

ei d

er B

aust

elle

norg

anis

atio

n zu

opt

imie

ren"

Be

schr

eibu

ng d

er

Han

dlun

gsko

mpe

tenz

Det

ails

H

ilfe

und

met

hodi

sche

Anr

egun

gen

für

Aus

bild

er u

nd

Ref

eren

ten

Ent

sche

idun

gen

nach

Kos

tene

influ

ssfa

ktor

en tr

effe

n kö

nnen

(F

allb

eisp

iele

)

Per

sona

lein

satz

S

tund

ensä

tze

Per

sona

l

Mat

eria

lein

satz

, -be

hand

lung

und

-la

geru

ng

Mat

eria

l-Ein

heits

prei

se

Ger

äte-

und

Mas

chin

envo

rhal

tzei

ten

Stu

nden

sätz

e G

erät

Aus

führ

ungs

tech

nolo

gie

Kos

ten

für

Wer

kzeu

g un

d V

ersc

hlei

ßm

ater

ial

Tra

nspo

rte

Tra

nspo

rtko

sten

Ein

satz

von

Sub

unte

rneh

mer

n

Bau

stel

lenc

ontr

ollin

g-D

aten

inte

rpre

tiere

n kö

nnen

Bau

betr

iebs

rech

nung

(K

oste

n-Le

istu

ngsr

echn

ung)

Sol

l-Ist

-V

ergl

eich

e: A

rbei

tsau

fwan

d vs

. Kos

ten

Vor

gabe

n fü

r di

rekt

bee

influ

ssba

re K

oste

nart

en

Ver

trag

sbed

ingu

ngen

T

erm

ine,

Ver

trag

sstr

afen

, Köt

ber

Leis

tung

sbes

chre

ibun

g

Pre

is-

und

Ver

trag

sart

en

einf

ache

Kal

kula

tione

n na

chvo

llzie

hen

könn

en

Pre

iska

lkul

atio

n

Gru

ndla

gen

Nac

htra

gska

lkul

atio

n

Vor

bere

itung

Abr

echn

ung

von

Bau

leis

tung

en

24

Euro

-Polie

rausbild

ung

Po

lierk

om

pete

nz:

"F

ähig

keit, alle

Aufg

aben a

n d

er

Nahts

telle

zw

ischen B

aupla

nung u

nd B

auausfü

hru

ng s

elb

stä

ndig

und e

igenvera

ntw

ort

lich

ausfü

hre

n z

u k

önnen"

(Pro

f. S

yben)

Sin

gu

läre

Han

dlu

ng

sko

mp

ete

nz:

Arb

eit

sau

sfü

hru

ng

org

an

isie

ren

"Fähig

keit, die

Ablä

ufe

auf der

Bauste

lle s

elb

stä

ndig

und e

igenvera

ntw

ort

lich z

u o

rganis

iere

n u

nd für

ein

en e

ffektiven B

auabla

uf zu s

org

en."

Besch

reib

un

g d

er

Han

dlu

ng

sko

mp

ete

nz

Deta

ils

Hilfe

un

d m

eth

od

isch

e A

nre

gu

ng

en

fü

r A

usb

ild

er

un

d

Refe

ren

ten

Pla

nstu

diu

m, V

orb

ere

itung B

egehung, P

rüfe

n a

uf E

inbaute

n,

Urg

enz fehle

nder

Unte

rlagen

regio

nale

Besonderh

eiten, B

augenehm

igungen,

Bauanzeig

en, …

Ort

sbegehung: E

rkundung u

nd A

bschätz

ung d

er

Konsequenzen

ört

licher

Gegebenheiten a

uf die

Bauste

llenein

richtu

ng u

nd d

en

Bauabla

uf, V

erifizie

rung P

lanstu

diu

m, B

odenverh

ältnis

se,

Bew

uchs, G

elä

ndela

ge, P

latz

verh

ältnis

se, V

erk

ehrs

anbin

dung,

Infr

astr

uktu

r, A

nra

iner,

Ein

baute

n, Leitungen, B

ehin

deru

ngen

regio

nale

Besonderh

eiten: z.B

. E

nerg

ievers

org

er,

Gem

ein

deäm

ter,

Info

rmation A

nra

iner,

Bew

eis

sic

heru

ngen

Bauste

llensic

heru

ng u

nd V

erk

ehrs

sic

heru

ng

Verk

ehrs

poliz

eili

che G

enehm

igungen

Verk

ehrs

wege u

nd F

ahrw

ege

Unte

rkünfte: A

rt, M

enge u

nd A

ufs

tellu

ngsort

von

Mannschaftsunte

rkünften u

nd S

anitära

nla

gen

Mappe "

Sic

herh

eit a

m B

au"

Lagerf

lächen u

nte

r B

erü

cksic

htigung d

er

Tra

nsport

möglic

hkeiten u

nd d

es B

auabla

ufs

Bauste

llenein

richtu

ngspla

n

Art

und A

ufs

tellu

ngsort

der

sta

tionäre

n H

ebevorr

ichtu

ngen

Art

und A

ufs

tellu

ngsort

sonstiger

sta

tionäre

r M

aschin

en u

nd

Gerä

te

Ein

richte

n d

er

Str

om

- und W

assvers

org

ung

Konta

kt E

nerg

ievers

org

er

Pro

jekt

unte

rlage

n üb

erne

hmen

, erfa

ssen

und

prü

fen

könn

en.

Bau

stel

len

vorb

erei

ten

könn

en

Te

ilko

mp

ete

nz:

Bau

ste

llen

org

an

isati

on

Bau

stel

le e

inric

hten

kön

nen

LE

ON

AR

DO

-PR

OJE

KT

2006

25

Euro

-Polie

rausbild

ung

Zute

ilung v

on A

rbeitspakete

n a

n M

itarb

eiter,

Arb

eitspart

ien b

zw

.

Subunte

rnehm

er

Org

anis

ation d

er

Arb

eitspro

zesse, die

technolo

gis

che

Reih

enfo

lge d

er

Arb

eitspro

zesse, die

nötigen

Arb

eitskrä

fte (

Zahl und K

enntn

isse d

er

Arb

eiter)

, die

nötigen B

aum

aschin

en. B

erü

cksic

htigung d

er

arb

eitssic

herh

eits-

und u

mw

eltte

chnis

chen

Rahm

enbedin

gungen.

Abla

uffestlegung n

ach O

ptim

ieru

ng d

es B

auzeitpla

ns u

nd

technolo

gis

chen R

ahm

enbedin

gungen

Ric

htige A

nw

endung v

on Z

eit-

und

Abla

ufp

lanungsin

str

um

ente

n, -w

erk

zeugen

Auf A

bw

eic

hungen u

nd S

töru

ngen (

Behin

deru

ngen)

im

Bauabla

uf re

agie

ren.

Koste

noptim

ale

Mate

rial- u

nd G

erä

tebeste

llung

Beste

llung u

nd K

oord

ination d

er

Subunte

rnehm

er

Kontr

olle

der

Ausfü

hru

ng n

ach L

eis

tungsverz

eic

hnis

, Q

ualit

ät

und Z

eitpla

n, V

era

nla

ssen a

llfälli

ger

Korr

ektu

ren

Mitw

irkung b

eim

Bauste

llencontr

olli

ng

Dokum

enta

tion in B

auta

gesbericht und R

egie

buch, B

ehörd

en,

innerb

etr

ieblic

h

Aufm

aß

erm

ittlung

Kenntn

is L

eis

tungsverz

eic

hnis

Info

rmation ü

ber

Zusatz

aufträ

ge u

nd N

achtr

äge

Prü

f- u

nd W

arn

pflic

ht

(Ö: Ö

NO

RM

B 2

110)

Teiln

ehm

en u

nd F

ühre

n v

on B

aubespre

chungen

Mate

riale

ingangskontr

olle

Abnahm

e v

on V

orleis

tungen

Bauabnahm

e

Inventa

risie

rung

Org

anis

ation d

er

Rückbaum

aß

nahm

en, (T

ransport

e, etc

.)

Mate

rialrücktr

ansport

Bau

ausf

ühru

ng p

lane

n un

d or

gani

sier

en k

önne

n

Bau

stel

lenr

äum

ung

und

-übe

rgab

e pl

anen

und

org

anis

iere

n kö

nnen

LE

ON

AR

DO

-PR

OJE

KT

2006

26

Euro

-Polie

rausbild

ung

Schadensfe

sts

tellu

ng

Mängelb

ehebung

Mängelli

ste

, T

erm

ine, B

estä

tigungen

Resta

rbeiten

Dokum

enta

tion

Nac

harb

eite

n or

gani

sier

en k

önne

n

LE

ON

AR

DO

-PR

OJE

KT

2006

27


Bilaga D – Utbildningsstruktur i Sverige

Utb

ild

nin

gsv

äg

ar

till

Byg

gpla

tsle

dare

Fö

rkla

rin

gar

:

Sveri

ge

Y

rke

sm

äs

sig

a e

rfa

ren

he

ter

so

m b

yg

gn

ad

sa

rbe

tare

, e

v l

ag

ba

s

Arb

ets

ch

ef/

En

trep

ren

ad

ch

ef/

Om

råd

es

ch

ef

Un

ive

rsit

et

Civ

ilin

ge

njö

r

(5 Å

r)

Gy

mn

as

ies

ko

la (

3 Å

r)

Gru

nd

sko

la (

9 Å

r)

Yrk

es

be

vis

(R

YK

)

Yrk

es

mä

ss

ig f

ort

bil

dn

ing

en

lig

t p

ers

on

lig

pla

n

All

mä

nb

ild

an

de

Y

rke

su

tbild

an

de

Kv

ali

fic

era

d

Yrk

es

utb

ild

nin

g

(KY

)

(2 Å

r)

Hö

gs

ko

la

Hö

gs

ko

lein

gen

jör

(3 Å

r)

Ma

E,

Fy B

, M

a D

, F

y B

, S

v B

, E

ng

A

Bit

räd

an

de

arb

ets

led

are

– A

rbets

led

are

– B

iträ

da

nd

e p

lats

ch

ef

Yrk

es

mä

ss

iga

e

rfa

ren

hete

r

(68

00

tim

)

Yrk

es

utb

. P

rak

tis

kt

lärl

ing

(6

80

0 t

im)

Yrk

es

teo

reti

skt

pro

v

Arb

ete

so

m y

rke

sa

rbe

tare

Kva

lific

erin

gskra

v

Utb

ild

nin

g

Arb

ete

so

m t

jän

ste

ma

n

Ka

lky

l –

In

kö

p –

Pla

ne

rin

g

Pla

tsc

hef/

Pro

du

kti

on

sch

ef

Documents

EUROSYSTEM – Bauweiterbildung Rapport från det svenska ... · kort (skriftligt besked skulle vara i Bonn inom 4 dagar) beslutade Lunds Universitet ställa upp som part i projektet